Så här skapas elmontörer i Vasa - Vaasan Sähkö Oy

Så här skapaselmontöreri VasaModemet byttesmot NetteHembredbandÅngstrykjärni test

INNEHÅLLSFÖRTECKNING9Så härskapas elmontöreri Vasa.Mikko Bäck, Kalle Karvinen,Toni Hirvonen och Jarno Mannilablir färdiga elmontörer frånVasa yrkesinstitut.6Modemet byttesmot NetteHembredbandAnniina och Pauliina Latva-Rantakommer nu snabbt in på sinafavoritsidor på internet.14Även billigaångstrykjärnär braPriserna på ångstrykjärn varierarmycket, men priset säger intealltid allt om kvaliteten.Ledare..............................................3KWH Pipe har koll på rören............4Modemet byttes motNette Hembredband.........................6Nästan 70 årutan ström.......................................8El som yrke......................................9Nette ute på fältet medfjärrvärmemontören.......................12Ångstrykjärn i test..........................14Varifrån kommerVasa Elektriskas el?........................16Nette-nyheter..................................17Nette instruerar..............................18Nette-korsord.................................19Läsartävling...................................20Näin VaasassatehdäänsähkömiehiäModeemi vaihtuiNette kotikaistaanTestissä höyrysilitysraudat

LEDAREHetsjakt påelvärmeFoto: Studio AlfaÄn en gång lyfts ett gammalt skelett fram ur garderobenoch debatten startade då miljöministern föreslog en särskildskatt på elvärme. Senast en dylik diskussion fördes vardet en påhittad landskamp mellan el och olja och bakomden låg två statsbolag på värmemarknaden. Debatten har,efter Nestes och Imatran Voimas fusion till Fortum, legatnere i flera år.Tidpunkten för öppnandet av diskussionen är anmärkningsvärd.Miljöministern själv försvarar skatten på elvärmemed Finlands stora koldioxidutsläpp, som från börjanav året belades med en hård extraskatt i och med begynnelsenav utsläppshandeln. Med andra ord har en extraskatt på elvärme just trätt ikraft.Sedan tidigare belastas el också av en elskatt somhushållen även måste betala mervärdesskatt på. När manköper el måste kunden alltså betala skatt för att han betalarskatt.Elvärmen är konkurrenskraftig för att den är lättskött,bekymmersfri och lätt att reglera, vilket gör att bikostnadernaär små. Tack vare sina egenskaper är elvärmedet enda beaktningsvärda uppvärmningsalternativet förmånga som bor utanför ett fjärrvärmenät.Om elvärmens andel skulle ersättas med andra värmeenergiformer,skulle utsläppen troligen stiga. Då denelvärme som skapats av vatten-, vind- och kärnkraft skallersättas genom förbränning av något, vilket alltid leder tillkoldioxidutsläpp (Timo Mikamas teckning invid).Andelen el som används för eluppvärmning nattetid ärstor. Det gör att behovet av dygnsreglering av elproduktionminskar, vilket sparar på kostnaderna och förlängerlivslängden för kraftverken.Miljöministeriets idé blir inte bättre av att en ny skattskulle rikta sig bara till nya hushåll som väljer elvärme. Mankan även fråga sig om det enligt grundlagen är rätt attbehöva betala elvärmeskatt också för den el som användstill annat än uppvärmning. Det känns också märkligt attpriset på en bruksvara ska bero på vem som köper den.Tekniskt kan problemet lösas med två elmätare - en förelvärmen och en för övrig elanvändning. I praktiken är dethär ingen lämplig lösning i ett välfärdssamhälle.När man avslutningsvis också beaktar att ett eventuelltinförande av elvärmeskatt främst skulle drabba glesbygden,kan man nog anta att frågan stannar vid en diskussionoch inget mer.Med önskan om soliga vårdagarHannu LinnaVerkställande direktörCopyright Timo Mikama by arrangement with Tekniikka & Talous.3nette 1/2005

FÖRETAGSGÄSTKWH Pipehar kollpå rörenText: Anne KytöläFoto: Mikko LehtimäkiKWH Pipe är den enda plaströrstillverkaren i världen som görrör med en diameter på tre meter. Konkurrenternas rör är eneller två meter mindre i diameter. Företaget, som har sitt huvudkontori Vasa, är en stor byggare av infrastruktur.Glenn Westergård och Thore Jåfs tillverkarfjärrvärmerör. Inuti rören placeras sensorer somalarmerar om röret börjar läcka.– Nackdelen med våra produkter är attde nästan inte syns någonstans, skrattarPekka Kuivalainen, chef för KWH Pipe iFinland och Europa. Företagets huvudprodukter– plaströr i form av allt frånavloppsrör till fjärrvärmerör – hamnarefter de är färdiga i de allra flesta fall underjorden. Internationellt sett har KWHPipe ett starkt kunnande inom branschen.De är de enda plaströrstillverkarna som ärverksamma på tre kontinenter: i Europa,Nord-Amerika och Fjärran Östern. Företagethar många egna fabriker runt om ivärlden, bland annat i Thailand, Tjeckienoch Kanada, och deras produkter tillverkasockså på licens runt om i världen.– Vi verkar inom fyra olika områden:samhällsutbyggnad, husteknik, fjärrvärmebyggnadoch miljöteknik, berättarKuivalainen.Produkturvalet är brett, bland annatvatten- och avloppsrör, fjärrvärmerör, kabelskyddsrör,golvvärmesystem, brunnarsamt delar och maskiner som behövs vidanslutningen av rören finns med.Miljöteknik är en växande branschEn ny erövring på marknaden utgörs avsmå reningsverk som renar avloppsvattnetåt en eller flera fastigheter. Det finnsen klar marknad för produkten, eftersomden nya lagen om rening av avloppsvattenförutsätter att fastigheter på glesbygdsområdeninom de närmaste åren skallomhänderta sitt avloppsvatten enligt dennya förordningen.– Miljöteknik är ett växande område,konstaterar Kuivalainen.En ökning är också att vänta då detgäller sanering av rörledningar. De gamlabetongrören börjar så småningom ha gjortsitt. KWH Pipe har utvecklat sina egnaspecialprodukter för saneringen – rör somkan skjutas in i de gamla betongrören. Degamla rören behöver inte ens grävas upp.Förutom de egna produkterna säljer KWHPipe också sin kunskap i form av maskiner,anordningar och licenser till övrigavärlden. KWH Pipe har exempelvis såltlicenser som berättigar till tillverkning avstora och lätta rör med KWH Pipes patenteradeframställningsmetod till nio länder.Förutom licenserna har man även såltproduktionsanläggningar, med vilka mankan tillverka rör i olika storlekar – från deminsta till de största med en diameter på3000 millimeter.Företagets historia börjar med träKWH-koncernen är ett familjeföretagsom tidigare var känt under namnet Wiik& Höglund. Till bolagets historia anslutersig också ett annat företag, Oy KeppoAb, som på 1980-talet köpte hälftenav de aktier som fanns i släkterna Wiikoch Höglunds ägo. KWH-koncernenföddes som en följd av det här köpet.Historien om bolaget börjar dock redan1929 då Emil Höglund och Edvin Wiikgrundade ett företag för trävaruförsäljning.Redan i början av 1950-talet förstodde båda männen att framtiden låg i ettmaterial, som då ännu var ganska okänti Finland. De övergick från trä till plastgenom att först börja tillverka golvplattor.4nette 1/2005

”KWH Pipe är den endaplaströrstillverkaren somär verksam påtre kontinenter.”Plaströrstillverkningen startades upp i Vasa 1952. Företagethar ända sedan början verkat inom flera olikabranscher: man har tillverkat bland annat damkläderoch idkat pälsfarmning. Företaget har till och med haftett boktryckeri.Omfattande samarbete med Vasa ElektriskaKWH Pipe började tillverka fjärrvärmerör 1974 ochproduktutvecklingen har gjorts tillsammans med VasaElektriska. Vasa Elektriska köper i huvudsak sina fjärrvärmerörav KWH Pipe.– Vi har haft flera utvecklingsprojekt. Bland annatde första tvårörselementen installerades i samarbetemed Vasa Elektriska, berättar Kuivalainen. I tvårörselementenfinns rören för både matnings- och returvatteni samma skyddshölje.KWH-koncernen AbKWH-koncernen är en internationell ochmångfasetterad industrikoncern, som tillverkarplastprodukter och slipmedelstillbehör samterbjuder tjänster inom logistik.Koncernen består av fyra självständiga dotterkoncerner:KWH Pipe, KWH Mirka, KWH Plastsamt KWH Logistics. Till koncernen hör dessutomaffärsutvecklingsgruppen KWH Invest.KWH Pipes omsättning var cirka 210 miljonereuro år 2004.KWH Pipe sysselsätter nästan hälften av helakoncernens anställda.Omkring 1250 personer arbetade på Pipe år2004. I Vasa jobbar ungefär 400 personerKWH Pipe säljer nästan lika mycket fjärrvärmerör till Sverigesom i Finland. Fjärrvärmerör exporteras också till bl.a. Rysslandoch Baltikum, berättar direktör Pekka Kuivalainen.KWH Pipes huvudkontor är beläget i Vasa.5nette 1/2005

Anniina och Pauliina kommer snabbt in på sina favoritsidor på Internet tackvare Nette Hembredband. Marita och Jari Latva-Ranta använder Internetbland annat för att betala räkningar. Marita gör även en del inköp på nätetoch båda två läser nyheterna på nättidningar.6nette 1/2005

Familjen Latva-Ranta bytte modemet tillNette BredbandI december läste familjen Latva-Ranta i tidningen att deraseget elbolag nu också erbjuder fasta bredbandsförbindelser.Efter lite funderande och en prisjämförelse byttes detlångsamma modemet ut mot snabba Nette Hembredband.Familjen Marita och Jari Latva-Ranta skaffade Internetför drygt ett år sedan, då med modemförbindelse.Familjens elva- och åttaåriga döttrar Anniina och Pauliinaär de som surfar mest. Till deras favoritsidor hörbland andra Barbie- och Witch-sidorna.– Det tog ofta lång tid att ladda ner sidorna medmodemet, eftersom det finns så många bilder påflickornas favoritsidor. Ibland fungerade förbindelseninte alls, berättar mamma Marita.När Marita i december läste i tidningen att VasaElektriska även börjar sälja bredband, beslöt man omgåendeatt sluta med modemanvändningen.– Vasa Elektriska känns som en pålitlig serviceleverantöroch erbjudandet i Nette-tidningen var lockande.Enligt erbjudandet behövde man inte betala öppningsavgiftenpå 60 euro om man gjorde sin beställningföre den 28 januari. Att det ingick brandvägg oche-postvakt i tjänsten påverkade också familjen Latva-Rantas beslut.– Det är bra att man inte behöver skaffa demskilt.Den nya anslutningen genast i användningFamiljen Latva-Ranta valde det förmånligare alternativetav Nette bredband – Nette Hembredband, enanslutning vars hastighet är 512 kilobit per sekund.Den kostar 25 euro i månaden.Marita räknar med att de tidigare surfade för i medeltal15 euro i månaden.– Summan har varit så pass låg eftersom vi harbegränsat tiden för Internet-användningen. Trots attsumman nu stiger, är det skönt att inte på samma sättbehöva fundera på hur länge man kan vara uppkopplad.Det är dessutom underbart att telefonlinjen ärledig för samtal.Den nya anslutningen kunde snabbt tas i användning.Drygt en vecka efter att beställningen gjorts, sattflickorna framför datorn och spelade spel.– Servicen var snabb och vi behövde inte självagöra någonting. Installatörenkom hit och gjordeallting klart. Det tog inteens en timme innan vi komut på nätet igen, berömmerMarita.”Familjens elva- ochåttaåriga döttrar Anniinaoch Pauliina är de somsurfar mest.”De övriga som bor i samma våningshus kan få sinNette-anslutning ännu snabbare – inom ett par dagar– eftersom det nya polishuset som ligger bredvid ocksåhar fått en anslutning.Nytta av Internet för läxorna– Internet har kommit för att stanna, konstaterar JariLatva-Ranta.Enligt honom är det främst barnen som har nyttaav Internet. Redan nu söker ägarna till ökenråttornaTiku och Taku efter information som rör deras husdjuroch hobby – ridning. Även då det gäller läxläsningenhar de nytta av Internet.Deras föräldrar planerar att även i fortsättningennoggrant övervaka flickornas data- och Internetanvändning.– Det är inte vettigt att tillbringa timmar framfördatorn. Flickor i den här åldern ska leka också, sägerföräldrarna.7nette 1/2005

Nästan 70 årutan strömText: Anne KytöläFoto: Mikko LehtimäkiAune Yrjänäinen har bott 69 år på Långskäret i Sundom utan el. Husethar hon värmt upp med ved och en oljelampa samt lampor drivna medsolenergi har gett henne ljus. I februari installerades el i stugan.Aune Yrjänäinen bor i sitt barndomshempå Långskäret i Sundom, cirka 25 kilometerfrån Vasa centrum. Stugan är Aunesbarndomshem och byggnadens äldstadel har i tiderna tjänat som fiskarstuga.Aune har med undantag av sin skoltidbott i huset under hela sitt liv. Eftersomdet inte fanns någon skolskjuts då Aunevar barn, löpte skolgången smidigastom man bodde inne i Sundom by. Förstbodde Aune med sina föräldrar i stugan,sedan med sin man. Hon har varit ensami snart 30 år sedan han dog.– Jag hade hund, men den dog förrasommaren.Tanken på att tillbringa vintern härutan sin vän sedan 15 år tillbaka, Donna,kändes hemsk, och Aune beslöt sig för attflytta in till byn under vintermånaderna.Redan i januari återvände hon hem, tillbekanta stigar och sysslor.– Jag trivdes inte riktigt där. Här hemmafinns det mer att pyssla med.Vintertid fiskar Aune med nät, vilketgår bra på isen även om man är ensam.Även om vintern varit mild har isen vidstranden varit 30 cm tjock. Sommartidär det svårare med fisket eftersom Aunesaknar en kamrat som kunde sköta årorna.En liten båt vid stranden väntar ändåpå sommarfisket.Vedklyvningen sysselsätter ocksåAune. Som ung var Aune i skogen medsin man och arbetade. Den stora trädgårdenoch ett växthus ger henne gott omsysselsättning under somrarna.– Snart är det dags för plantskolning,säger Aune.Tidigare tog sig Aune in till byn medmoped, men hon tröttnade efter att någragånger ha blivit tvungen att skuffa denutslitna mopeden tillbaka hem. Numeraföretas de 15 km långa handelsresorna intill Sundom med taxi.När Aune återvände hem i januarikändes huset, som stått tomt, både kalltoch dystert, vilket gjorde att en tankesom länge funnits snart formades till ettbeslut och Aune valde att bli kund hosVasa Elektriska.– Jag funderade på det redan förra vinterndå sommarstugegrannarna beställdeel till sin villa. Då var jag ändå av denåsikten att jag redan är för gammal.Aune ville ha el framför allt för värmensskull. Med hjälp av elen hållsgrundvärme i stugan även om husfrunskulle flytta bort under vinterns kallastemånader.På intervjudagen fick Vasa ElektriskasNils Pada installerade mätercentralenpå Aune Yrjänäinens lidervägg.montörer ellinjen klar och mätarcentralenpå plats. När yrkesmännen sedanhar fått arbetet på insidan klart, gryr enhistorisk dag på det avlägsna Långskäret:ljuset tänds med hjälp av strömbrytareoch Aune förflyttar sig – enligt många– in i nutiden.Stugans invånare är själv ännu inte specielltövertygad om elektricitetens nödvändighetoch planerar inte att skaffa såmånga eldrivna apparater. Hon är inte såsäker på om det behövs ljus i gårdsbyggnadeneller på utsidan av stugan.Inte heller armaturerna är valda ännu,men på bordet i stugan ligger en tjockbunt med broschyrer över olika lampmodeller.Aune har i vilket fall som helstbestämt att den gamla, kupolformadeoljelampan ska få stanna på sin plats.På stugans gavel finns också en solpanel,som laddar ackumulatorerna och gerström till stugans taklampor, rese-tv:noch mobiltelefonen.8nette 1/2005

Text: Anne KytöläFoto: Mikko LehtimäkiEl somyrkeDet behövs många olika yrkesmäninom elbranschen. Nette bekantadesig med några blivande el-,elektronik- och automationsmontörervid Vasa yrkesinstitut.Kalle Karvinen, Jarno Mannila, MikkoBäck samt Toni Hirvonen studerar tredjeåret och slutför två olika elevarbeten i etthus byggt på Orresbackgatan på Skogsbergsområdet.Solen skiner den här kallajanuaridagen, precis som en riktig vinterdagskall vara.– Den här vintern har varit bra förbyggarna. Först i november behövde vibörja använda handskar, berättar pojkarnaslärare Pentti Toivonen.De studerande på Vasa yrkesinstitutsbyggnads-, el- och VVS-linje byggertotalt tio egnahemshus i gult tegel påSkogsberget.Två hus är färdiga och de två följandeska stå inflyttningsklara till julen. Med deåterstående finns det jobb under flera årframöver åt de studerande. Med undantagav murnings- och målningsarbetenabyggs husen enbart med elevarbetskraft.>>”Det finns jobb inombranschen och lönen ärinte heller fy skam.”Kalle Karvinen, som blir färdig elmontör tillvåren, monterade, kopplade och testade enalarmanordning för ett hus som färdigställdesi februari som slutarbete.9nette 1/2005

I de hus som byggs av Vasa Yrkesinstitut dras allmänna kablarfärdigt det vill säga kablar dras till alla rum för tv, telefon ochdatorer. På bilden Toni Hirvonen och Kalle Karvinen.Taru Rantala och Johnny Martin görkopplingar till en rörelsedetektor.>>Pojkarna, som blir färdiga elmontörer i vår, har utförtde eluppvärmda husens elarbeten: dragit jordkablar,installerat elspisar och andra elapparater, uttag ocharmaturer samt kopplat alarmsystem.I husets tekniska utrymme löpervita ledningar på väggarnaoch i taket sida vid sida i prydligarader.– I huset har dragits allmännakablar färdigt, det vill säga kablarhar dragits till alla rum förtv, telefon och datorer, förklararpojkarna.Man kan överträffa sig själv i arbetetDe unga männen har valt att bli elmontörer eftersomde vill arbeta med händerna.– I ett praktiskt arbete är det möjligt att överträffasig själv, säger Kalle Karvinen.– Jo, att läsa lockar inte speciellt mycket, men yrkesskolanhar nog överraskat mig positivt. På tre århar man lärt sig mycket, tillägger Mikko Bäck.Pojkarna som blir elmontörer på utbildningsprogrammetför el- och energiteknik tycker att det är den mestintressanta linjen vid yrkesinstitutet.– Man lär sig något nytt varje dag och det är ett mångsidigtarbete, konstaterar Toni Hirvonen.Det känns också bra att detfinns jobb inom branschen och attlönen inte heller är fy skam.Från frisör till elektronikmontörDe studerande som valt yrkesinstitutetför att läsa tekniska ämnen,läser grundstudier tillsammans underden första hösten. Efter julenfår var och en välja sitt eget område från endera bil-,metall- eller elsidan. Från elsidan vid Vasa yrkesinstitututexamineras förutom elmontörer också elektronik-och automationsmontörer.Mirka Vähäkangas, 24 år, är färdig frisör med undantagav slutarbetet. Hon har tidigare även studeratinom beklädnadsbranschen. Nu brottas hon medkretskort och blir färdig som elektronikmontör i vår.10nette 1/2005

– Jag bytte bransch eftersom jag alltidhar varit intresserad av elektronik ochautomation. Jag tycker om att man fårutföra många olika typer av arbeten medhänderna. Det är egentligen samma sakmed frisörsyrket: varje kund är olik denandra, jämför Mirka. Hon planerar attännu slutföra sina frisörstudier, men trorsig hitta sitt kommande arbete inom elbranschen.Det finns gott om jobb inom den härbranschen. Huruvida man hittar en arbetsplatsberor enbart på ens eget initiativ.I Vasa sysselsätts elektronikmontörernabland annat av ABB, Enics och Vacon.Till arbetet hör montering, testning samtreparations- och servicearbeten. Till enelektronikmontörs grundkunskaper höratt till exempel kunna montera ihop endator.Läraren Kari Välimäki använder knapptnågra böcker alls i sin undervisning eftersomkunskapen föråldras så snabbt inomelektronik och datateknik.– Jag har ungdomarna att själva utföraoch räkna ut saker själva. Det är detbästa sättet att lära sig.Automationsmontören sätterrobotar i arbeteI klassrummet för automationsmontörersitter de blivande montörerna böjdaöver gråa plastdosor. Taru Rantala ochJohnny Martin berättar att de gör kopplingartill rörelsedetektorer. En automationsmontörsträvar kort sagt till att få enanordning eller robot att utföra de önskadeåtgärderna automatiskt. Genom attkoppla kablarna enligt kopplingsschematåstadkommer man det här. Enligt läraren”I ett praktiskt arbeteär det möjligt attöverträffa sig själv.”Kari Helander kommer man in i det mestintressanta skedet när allt inte går enligtplanerna.– Felsökning är det mest lärorika arbetet,anser han.Arbetet som automationsmontör krävernoggrannhet och fingerfärdighet.– Det är väldigt intressant, fastlår Taru.Han tror sig enkelt hitta ett jobb efter attha fått sin examen, och till kommandesommar har han redan fått sommarjobbpå ABB.Mirka Vähäkangas och Miika Hallikasundersöker det inbrottsalarm somMirka installerat som slutarbete.11nette 1/2005

Text: Anne KytöläFoto: Hannu RintalaNetteute påfältet medfjärrvärmemontörenSven svetsar delar till enmätcentral för fjärrvärme.Dagen börjar med en palaver. Jaakko Metsärantaoch Sven Lundström går tillsammans igenomkommande arbeten.En mätcentral är värmeförsäljarensanordning för mätning av värmemängden.Förutom mätinstrument innehållercentralen avstängningsventilerför anslutningsledningen och smutsavskiljaresamt eventuell utrustningför begränsning av flödet. Kundensrörsystem börjar från mätcentralen.(Källa: Finska Fjärrvärmeföreningen rf: Rakennustenkaukolämmitys, määräykset ja ohjeet)Fjärrvärmeenheten vid VasaElektriska producerar fjärrvärme,ombesörjer distributionen av fjärrvärmensamt planerar, bygger ochunderhåller fjärrvärmenätet. Netteföljde med fjärrvärmemontörenSven Lundström under en arbetsdag.Sven Lundström börjar arbetsdagenklockan sju. Intervjudagen börjar meden palaver med Svens förman, JaakkoMetsäranta. Byggnadschef Metsärantaansvarar för planeringen och utbyggnadenav fjärrvärmenätet.– Fjärrvärmemontörernas arbete ärväldigt självständigt, men vi går tillsammansigenom dagens arbetsprogram. Idagdiskuterar vi saker som rör installationenav en mätcentral, berättar Metsäranta.Sven har en halvfärdig mätcentral somväntar på svetsning i verkstaden. Eftermorgonmötet drar Sven på sig halarenoch snart börjar svetslopporna studsarunt.– Kvaliteten på svetsarbetet måstevara förstklassigt, eftersom fjärrvärmerörenmåste utstå hårt tryck och värmeväxlingar,berättar Sven. Vasa Elektriskasäkerställer en hög kvalitet på svetsarbetetgenom att kräva att montörernaklarar det svetsprov som krävs för arbetet.Skickligheten måste hela tiden hållasuppe och om en montör inte utför någotsvetsarbete på ett halvår, måste provetgöras om.Mera svetsstickor till arbetsplatsenEfter kaffepausen kör Sven ut till Brändöför att kontrollera läget på Kaptensgatandär Jani Heikkilä, som arbetar fören underleverantör, installerar fjärrvärmerör.Samtidigt tar Sven med sig flersvetsstickor till Jani. Sven började självmed samma arbete 1990, så Janis jobbär bekant för honom. De egna erfarenheternahjälper honom att överblicka hurarbetet på fältet framskrider och om detbehövs kan han också ge goda råd.– Det är ett noggrant och krävandearbete, eftersom man måste åstadkommaett bra resultat under omständighetersom ofta är ganska svåra, säger Sven. Påintervjudagen är det inte speciellt kallt,men en isande vind får oss att huttra ochi luften virvlar snön omkring. Sven ochJani försäkrar att kylan inte stör, eftersomman lär sig att klä sig rätt vintertid.Mörkret är ett större problem i det noggrannaarbetet.12nette 1/2005

Sven Lundström och Jani Heikkilä granskar situationen på arbetsplatsen vid Kaptensgatan.Arbetet framskrider enligt planerna.Sven Lundström och Klaus Nikko undersökerNälkälinnas värmeanläggningar. Fjärrvärmemontörengår igenom saker som berör fjärrvärmeoch ger handledning i hur systemet tas i brukmed nya fjärrvärmekunder.Arbetserfarenhet frånAmerika och NorgeSven, som blev färdig plåtslagare ochsvetsare från Vasa yrkesskola 1984, harprövat på många olika arbeten i Finlandoch utomlands.– I mitten av 90-talet var jag i tre årmotellföretagare i Amerika.Sven började jobba på Vasa Elektriska1999, men för tre år sedan for han tillNorge för att arbeta där i ett par år.– Det var en lärorik resa: jag svetsaderör och utförde stålbyggnadsarbeten påfler olika ställen, bland annat på fiskförädlingsfabrikeroch på oljeplattformar.Då lärde man sig att arbeta självständigt.Fjärrvärmemontörsexamen fick Svenför några år sedan i Hyvinge. I planernaingår ännu en högre examen inom branschen,men tidtabellen är öppen. Detfinns ännu gott om arbete med det gamlahuset i Replot som han köpt.Arbetet som fjärrvärmemontör passarSven som gärna tar sig an olika typerav sysslor. Alla arbetsdagar är olika ochuppgifterna mångsidiga. Hit hör bådeplanering, kundbesök och –rådgivning,införskaffning av material samt mätarbyten.– Jag trivs mycket bra med mitt arbete.Det är viktigt, eftersom man tillbringarså stor del av sitt liv med att just jobba,konstaterar Sven.Även Nälkälinna – värmsupp med fjärrvärmeTill intervjudagens program hör också ettbesök på ett ställe som Vasaborna kallarför Nälkälinna. Nälkälinna och gårdsgruppensdrängstuga byggdes i tidernasom hem åt en underofficersfamilj. Avbyggnaderna på det forna kasernområdethar bildats ett bostadsaktiebolag ochfyra familjer rustar upp dem till sina hem.Nälkälinna och de nybyggda husen påtomten ansluts till fjärrvärmenätet.– Fjärrvärme är det enda rätta alternativeti stan om man fråga mig, sägerKlaus Nikko, en av de blivande invånarna.Nikko värdesätter att fjärrvärmen ärbekymmersfri och pålitlig. Andra formerav uppvärmning skulle bli för dyra förNälkälinna, eftersom det är frågan omatt värma upp betydligt fler kubikmeterän i ett vanligt egnahemshus. Takhöjdeni huvudbyggnaden är 3,5 meter och husethar tre våningar.Byte av flödesmätare är rutinarbete. Mätaren,som registrerar mängden fjärrvärmevatten somcirkulerar via värmeväxlaren, byts ut eftersomde slits med åren och nya modeller kommer utpå marknaden.Kort om fjärrvärme2 317 kunder170 km rörÅrligen byggs nätet ut med 2-3 km.Omkring 30–40 nya kunder ansluts årligentill nätet.Cirka 40 personer arbetar på fjärrvärmeenheten.Största delen av Vasas fastigheter värms uppmed fjärrvärme.13nette 1/2005

TEST >>Johanna Rajamäki, planeringsingenjör på VasaElektriskas eldistributionsenhet, uppskattaren tydlig och lättläslig reglagemärkning påstrykjärnen. Det är också bra medett spraymunstycke, så att man inte behöveranvända en skild sprayflaska.– Men det får ändå inte bli för mycket fukt,säger Johanna. Om det pyser ut för mycketvatten på ett ställe från ånghålen, kan det blifläckar på ömtåliga kläder.Även billigaångstrykjärn är braPriserna på ångstrykjärn varierar mycket, frånunder 20 euro till över 100 euro. Priset säger intealltid allt om kvaliteten, för enligt testet strykerett billigt strykjärn lika bra som ett dyrt.Text: Anne KytöläFoto: Mikko LehtimäkiProduktbilder från tillverkareoch importörerKälla: Kuluttajalehti6/2004Nette valde utgående från testet i Kuluttaja-tidningen6/2004 att testa de ångstrykjärn som fanns på hyllornai affärerna i Vasa i januari och februari. I Työtehoseurastest fanns totalt tolv strykjärn med. Det faktumatt endast fyra av dessa modeller fanns till försäljningi Vasa, trots det breda utbudet i affärerna, säger en heldel om antalet modeller som finns på marknaden.Priset på strykjärnen varierar lika mycket som modellerna.Testets billigaste modell kostade 26 euro enligtimportörens uppgifter i somras, och den dyraste115 euro. De två modellerna i prisgaffelns båda ändarvar båda från Rowenta, och det intressanta var attden dyrare Rowenta DX 9100 inte gav något bättreresultat än den billigare, Rowenta DM 112. Tvärtomvisade det sig att ångbildningen på den dyrare modellenfrån Rowenta fungerade sämst i hela testet och fickinget högre vitsord än 1,5. Betygsskalan var 1-5.Förhållandet mellan pris och kvalitet visade sig varabäst för testets billigaste strykjärn. Dess ångbildningvar bäst i test (5) och de övriga modellernas egenskapervar jämngoda (3-3,5). Man kan undra varförman skall betala mer för ett ångstrykjärn när man fårett bra billigare.Till försvar för den dyrare Rowenta-modellen kanman ändå säga att den, liksom Braun SI 6250 ochBosch TDA 8306, uppvisade de bästa strykresultaten(3,5). Vitsordet för stryktiden, 2,5, visar att man fårett bra resultat på bekostnad av tiden. Av ovanståendemodeller som gav det bästa strykresultatet, finns endastBraun SI 6250 till salu i Vasa.Vad testades?I testet mättes ångstrykjärnens prestationsförmåga.Yrkesmänniskor i branschen strök olika textiler såpass länge att strykresultatet inte längre förbättrades.Resultatet värderades både med tanke på den tid somgått åt samt kvaliteten på resultatet.Ångbildningen värderades enligt kriteriet att ju merånga, desto bättre. Man undersökte också huruvidamängden ånga ännu är tillräcklig efter 250 timmarsstrykning, som motsvarar två års användning. RowentaDM 112 och Philips GC 2105 klarade testet bäst.Förutom yrkesmänniskorna fick även vanliga konsumentervärdera ångstrykjärnens användarvänlighet.14nette 1/2005

Strykarna testade styrkjärnen under envecka och bedömde bruksanvisningen,sladdens längd och elasticitet, strykjärnetsgreppvänlighet och användningssäkerhet,reglagets funktion, strykjärnensglid samt hur väl påfyllningen och tömningenav vattenbehållaren fungerade.Dessutom skilde man på bruksanvisningenstydlighet och dess innehåll. I slutvitsordetsattes stor vikt vid prestationsförmågan(50 procent).När du ska köpa strykjärn,• Kontrollera sladdens längd. Ju störretextilier du stryker, desto längresladd behövs. Den bör vara minsttvå meter lång.• Köp strykjärn utgående frånpersonen som skall använda det.Strykjärnens vikt varierar mycket.En klen person ska kanske intevälja marknadens tyngsta styrkjärn.Å andra sidan påverkar strykjärnetsvikt inte nödvändigtvis hur tungeller lätt strykningen känns.• Notera att antalet hål i strykjärnetsbotten inte behöver berätta helasanningen om ångbildningsförmågan.Det kommer inte alltid ångaur alla hål, eftersom tillverkarenkan använda samma botten förflera olika modeller.”Stryktips”• Underlätta strykningen redan i detskede då tvätten hängs på tork genomatt släta ut skrynklor och rätaut sömmar.• Stryk kläderna medan de ännu ären aning fuktiga.• Börja med att stryka de små detaljerna,såsom kragar och ärmlinningar.• Att stryka är ingen fartgren: du fårett bättre resultat om du gör detlångsamt.• Stryk inte smutsiga kläder eftersomsmutsen fastnar ännu bättre avvärmen.15nette 1/2005

VarifrånkommerVasa Elektriskas el?Kärnkraft42,2 %Fossilaenergikällor38,1 %NaturgasStenkolTorvOljaFörnyelsebaraenergikällor19,7 %Vatten- ochvindkraftTräbränslenFörnyelsebartavfallsbränsleProduktionsstrukturen för den elenergi somVasa Elektriska säljer förändrades märkbarti början av 2005. Förändringarna beror delvispå den vattenkraft som fås från Norge ochdels på EU: s interna utsläppshandel somträdde i kraft från årets början.Tack vare den norska vattenkraften är nu den el som Vasa Elektriska säljer mermiljövänlig än tidigare. Vattenkraften som fås från Norge ökar Vasa Elektriskasmiljövänlighet, berättar energidirektör Seppo Pajukoski och Jari Hovila, expert påelhandel.Tack vare den vattenkraft som nu fås från Norge ökarmiljövänligheten för den el som Vasa Elektriska säljer.Som största aktieägare i Etelä-Pohjanmaan Voima fårVasa Elektriska använda den el som produceras vidvattenkraftverket i Rana, eftersom EPV hyr en del avvattenkraftverkets produktionskapacitet för de kommande15 åren.Tack vare den norska vattenkraften ökar andelenelproduktion från förnyelsebara energikällor och användningenav fossila energikällor kan minskas.– Att minska på användningen av fossila energikällorär positivt ur miljösynpunkt eftersom koldioxidutsläppenminskar, säger energidirektören SeppoPajukoski.Hittills har de förnyelsebara energikällorna stått förungefär 4 procent av energiproduktionen. Nu är derasandel nästan 20 procent. De fossila energikällorna igenminskar till cirka 38 procent. Naturgas, stenkol, torvoch olja stod ännu ifjol för 53 procent av elproduktionen.En betydande del av den elenergi som säljs av Vasa16nette 1/2005

NETTE NYHETERElektriska produceras med kärnkraft.Dess andel uppgår till dryga 42 procent.Enligt Pajukoski kan man inte heltavstå från att använda stenkol och andrafossila energikällor i Finland, eftersomdet inte finns tillräckligt med andra,ersättande energikällor. Stenkolsanvändningeni Vasa är dessutom lönsam eftersomkolet kan transporteras till stadenvia sjön. Den energi som fås från stenkolettas till vara på ett grundligt sätt i Vasa:förutom el produceras också värme tillfjärrvärmekunder vid samproduktionskraftverketi Vasklot.Vid kraftverket i Seinäjoki skapas eloch värme från torv, som har sammadåliga rykte som stenkol på grund av dekoldioxidutsläpp som uppstår vid elproduktionen.– Den el som produceras med torv ärändå viktig på det lokala planet, eftersombåde kraftverket och torvupptagningensamt transporten av densamma sysselsättermånga människor i Seinäjoki-trakten,påpekar Pajukoski.Utsläppshandeln, som inleddes frånårets början, inverkar på elproduktionen.Enligt Pajukoski har produktionenav el med fossila bränslen minskat i helalandet.Utsläppshandeln anknyter till Kyotoavtalet,vars syfte är att minska på industriländernasutsläpp av växthusgaser.I början tillämpas utsläppshandel enbartpå koldioxidutsläppen, trots att Kyotoavtalettotalt berör sex olika växthusgaser.I praktiken innebär utsläppshandelnatt industri- och elproduktionsanläggningarnai de länder som accepterat Kyotoavtaletkostnadsfritt får rätt till en vissmängd utsläpp. Om de här mängdernainte räcker till måste anläggningarnaköpa mer rättigheter av sådana aktörersom inte förbrukar sina.– Produktionen är återhållsam ochman sparar på utsläppslicenserna eftersomde numera är en handelsvara, förklararJari Hovila, expert på elhandel. Hovilaoch Pajukoski ansvarar tillsammansför Vasa Elektriskas inköp av elenergi.Förutom till sina egna kunder har VasaElektriska hittills också sålt el på elbörsen,men till följd av utsläppshandeln ochde sjunkande marknadspriserna producerasi år lite mindre el än tidigare.Sköt dina el- ochvärmeärenden via nätetRegistrera dig som Online-användareGenom att registrera sig som användare av Vasa Elektriskas Online-tjänst kan dusköta allt som rör el och fjärrvärme på Internet då det passar dig själv bäst. Dukan göra upp elavtal, betala energifakturor och kontrollera tidigare räkningar,meddela mätarställningen och göra flyttningsanmälan samt uppdatera dina kontaktuppgiftervia nätet.Bland dem som registrerade sig under december månad lottades fem armbandsklockorut. Lottdragningen gynnade följande personer: Annemari Pulkkinen, Vasa,Ture Rönnlund, Malax, Pekka Kero, Vasa, Ahti Kinnari, Vasa samt Sami Riippi,Vasa. Klockorna har sänts till vinnarna.Du kan registrera dig som Online-användare på adressen:www.vaasansahko.fiKunderna nöjda medVasa ElektriskaVasa Elektriska deltog i höstas i en serviceundersökning, som undersökte kvalitetenpå kundbetjäningen hos elbolagen och hur bolagen lyckats med denna.I undersökningen kartlades privatkundernas bild av det egna elbolaget och hurnöjda kunderna var med bolaget mättes.Hur nöjda kunderna var beskrivs i undersökningen med ett serviceindex, somberäknats utgående från de olika frågorna som ställdes i undersökningen. Kartläggningenutfördes av Innolink Research Oy och 34 elbolag deltog. Resultatetvisade att Vasa Elektriskas kunder litar på sitt elbolag.När bolagen placerades i ordningsföljd enligt serviceindexet, kom Vasa Elektriskapå nionde plats med index 89,08. Medeltalet bland alla elbolag var 87,45.Vasa Elektriska har förbättrat sin placering, eftersom bolaget i den undersökning,som utfördes år 2002, kom på 26: e plats.Nätentreprenadenheten utförprojekt för FortumUnder våren bygger nätentreprenadenheten matningskablar på 20 kV från den110 kV: s elstation som finns i Pjelax, Närpes. Entreprenaden omfattar sex kablar,2,5 km dras som jordkabel och 2,2 km som friledningsnät samt tio kopplingspunkter.Enligt enhetens direktör Kyösti Salo är projektet ett betydelsefullt steg i enhetensutveckling, eftersom det ingår i strategin att söka arbete även utanför VasaElektriskas distributionsområde.17nette 1/2005

NETTE INSTRUERAR18nette 1/2005

NETTE KORSORD19nette 1/2005