Nr 2 - ASVT

LedareMed travsportensbästa för ögonenVårsolen börjar så smått titta fram och en behagligvärme torkar upp leriga hagar och gårdsplaner. Efter enblöt och kall vinter kan man äntligen ana att det faktisktblir vår och sommar i år också! Ja, flera tecken tyder faktisktpå det. Stona börjar vara riktigt runda och trindaom magen och åringarna har vuxit sig stora och blivit”riktiga” hästar. Ett annat vårtecken är ASVT:s årsstämmasom lika säkert som tranorna vid Hornborgarsjöndyker upp så här års. En ovanligt trivsam stämmavar det. Ny plats samt viktiga och aktuella ämnen påagendan gjorde att uppemot 120 personer kom för attlyssna och trivas i glada uppfödarvänners lag. Det gickockså att konstatera att de flesta stämmobesökare tyckteatt de hade nära till årets stämma. Örebro ligger centralt,har goda kommunikationer och mycket att erbjuda iform av hotell, mässa och konferens. Vår stämmomiddaghölls för övrigt på det pampiga anrika medeltidsslottetÖrebro Slott, där vi bland annat gästades av stadens egenrevykung, Peter Flack.Stofrågan ständigt aktuellPå stämman redovisades vad ASVT arbetat med underdet gångna året och vad som är på gång 2007. Även omvi inte synts i travmedia så frekvent under året så har visannerligen inte legat på latsidan. En av de viktigaste frågornaASVT arbetat med är högre prispengar för unghästaroch ston. Till viss del har vi lyckats avseende unghästarnamen för stona har vi fortfarande mycket kvaratt göra. För oss uppfödare är det viktigt att stona blirlika mycket värda som hingstarna och att de har bra prispengaratt tävla om i egna lopp för unga ston (3 och 4år). Att värdet på ston helt och hållet är en fråga om propositionsförändringarbekräftades också vid paneldebattenmed tränarna Båth, Hultman och ”Hockey” (ersatteKolgjini) som var eniga i stofrågan. Så länge stona inteens tjänar en tredjedel av prispengarna finns det ingenmening med att satsa i någon högre utsträckning på ston.Detta är ingen svår sak att förändra, bara viljan finns!ASVT har också lagt ett förslag om en ny stoserie förunga ston vilket ganska snabbt skulle ge en positiv förskjutningav medlen. Nu är det hög tid att STC med allvartar tag i stofrågan så att stona snabbt kan tjäna merprispengar.Intressant framtidsprojektEfter att ha haft förmånen att få lyssna till Olof Karlander,projektledare för Framtidens Travsport, och hanslägesrapport om styr- och referensgruppens arbete är jagtämligen övertygad om att det kommer att ske förändringarav travsportens organisation framöver. Det kännsinte helt otippat att det så småningom bland annat kanbli en central anmälan och propositionsskrivning. Dettycker i alla fall jag är en av de första kostnadsbesparandeåtgärderna som måste göras för att vi aktiva ska kunnafå en större del av kakan. Att vi inte kommer hinna ellerhar råd med allt som står uppsatt som mål i Trav2010,utan måste prioritera inom målen, var också ett av budskapensom Olof gav. Framtidens travsport kommer attformas med delaktighet och öppenhet och med travsportensbästa för ögonen. Kanske behövs lite hårda nyporhär och där men vi måste vara beredda att offra något föratt få mer. Med de orden klingande i öronen är jag säkerpå att Olof är rätt man att leda en förändringsprocess avtravsporten på ett rationellt sätt. Målinriktad, problemorienterad,proffsig och analytisk! Go, Olof, go!Du som är intresserad av arbetet med Framtidens Travsport– gå in på www.framtidenstravsport.nuLindö, 25 mars 2007Ulrika LundbergGeneralsekreterareulrika@asvt.se2Travhästen nr 2 • 2007

Tema: HovvårdHastrånghet: benaxelnär bruten inåt hasen.Dagen börjar närma sig sitt slut, och den här gången har drygt 20 unghästar blivit verkade.X-benthet: benaxelnär bruten inåt knäet.Parallellförskjutning:felaktig inskening.vid hanteringen. Och konstigt vore annars; samtligahar verkats ofta och kontinuerligt i likhet med allaföl – det vill säga 40-50 stycken per säsong – somfötts på stuteriet under de senaste fem åren.– Arbetshypotesen som ledde fram till att projekteten gång startade handlade om att vi, när vi åtgärdadevuxna hästar med diverse fel, började funderapå hur tidigt vi faktiskt kan påverka benställningenoch hur långt vi kan komma i det arbetet, berättarMikael Bergh.Projektet finansierades under de första tre årenmed pengar från ATG. Sedan dess har det levtvidare helt utan ekonomiskt stöd. Projektgruppensintresse och engagemang för att fullfölja den inslagnavägen är därmed väldigt tydlig.Vad kan korrigeras och inte?Inkorrekta benställningar orsakas av såväl arv sommiljö. Det långsiktiga och medvetna avelsarbetet harmedfört att de flesta hästar idag har de raka benochtåaxlar som eftersträvas. Bland de vanligasteavvikelser som dock förekommer hos våra föl kannämnas hastrånghet , x-benthet, lätt parallellförskjutning,windswept och lätt fransyskhet.– Gällande fransysk benställning kommer det oftanågot senare och onekligen mer i vissa stammar änandra, inskjuter Mikael.Därutöver förekommer också hängande knän,bockhovar – en hovform med stor tåvinkel och högatrakter – samt veka kotor.– En vanlig missuppfattning är att veka kotor självkorrigerarsig men så är inte fallet; och ju tidigareåtgärd desto bättre resultat.Det ska också kommas ihåg att självkorrigering isig kan leda till följdproblem. För att nämna någraexempel kan X-benhet leda till fransysk, parallellförskjuteneller uttåad benställning, windsweptkan leda till att hästen blir hasvid eller hastrång,hängande knän kan leda till utveckling av bockhovar.I samtliga fall kan också deviationer distalt, det villsäga brytningar i kotan, uppstå.Generellt måste avvikelser på de distala benen– hov, kronled, kotled – alltid åtgärdas.Verkning med täta intervallerPå Västerbo stuteri, som anslöt till projektet efterförfrågan från SLU, har verkningen av unghästarnaskett var fjortonde dag från två veckors ålder. Därefter,från och med sex månaders ålder, har intervallernalegat på var sjätte till var åttonde vecka. Vidsex månader respektive ett års ålder kontrolleras hästarnasbenställning av en och samma veterinär. Vidstudiens slut sker också en rörelseanalys som innebäratt benställningar i rörelse mäts. Dessutom röntgasde distala benen för kontroll av benens symmetrisamt kartläggning av eventuell osteochondros.– Den första kontrollen av hovarna som alltså görsnär fölen är två veckor innebär en väldigt liten åtgärd6Travhästen nr 2 • 2007

Tema: Hovvård”Vid sexmånadersålder harman turom detgår attkorrigera”TEXT OCH FOTO:Lotta Isacssonlotta@asvt.seILLUSTRATIONER:Staffan Philipssonfemtio procent. Vid sex månaders ålder har man turom det går att korrigera och när hästen blir ett år ärtiden ute.– Sedan kan man visserligen säga att ”allt går attkorrigera” men frågan är vilken nivå som är acceptabel.Här i Sverige vill vi att resultatet ska varaperfekt och just beroende på den lilla felmarginalvi accepterar ligger vi kunskapsmässigt jättehögtjämfört med många andra länder.Travfolket mycket kunnigaI sin vardag som hovslagare på SLU arbetar Mikaelbland annat med olika typer av sjukbeslag samt hållerundervisning för veterinärstudenter. Han harvarit i branschen i drygt 20 år, håller en hel del föreläsningarsåväl i Sverige som utomlands och driverdärutöver hovslageri i egen regi.Kunderna är många och varierande, men hanmenar att på travsidan är kunskapsnivån hög.– Travfolket är generellt väldigt medvetna ochkunniga och många uppfödare har kontrakterat enbra hovslagare som kommer regelbundet. Ibland kandock folk vara lite snabba på att åtgärda saker somfaktiskt självkorrigeras, och därmed spendera mångaonödiga tusenlappar.Ett av de områden som hittills också studerats viaprojektet är hur skiftande väderförhållanden ledertill olika typer av problem.”Travfolket ärgenerellt väldigtmedvetna ochkunniga”Mikael Bergh arbetar till vardags som hovslagare vid SLU och i egen firma. Därutöver undervisar han veterinärstudenter ochhåller föredrag.– Exempelvis ser vi mer bockhovar under sommarhalvåret,vilket beror på att en regnig försommarsom följs av värme och torka får hovarna att gåsönder.En av målsättningarna med projektet är också attså småningom producera en manual med riktlinjerför verkning av den unga hästen.Fortsätter enligt konceptetMichael Demmers som, tillsammans med sin systerSusanne, driver Västerbo Stuteri är mycket nöjd medprojektet.– Tidigare började vi inte med fölen förrän vidungefär tre månaders ålder. Vi har mycket finarehästar nu och kommer att fortsätta med det härupplägget av fölens hovvård även när projektetavslutas. Vi tycker oss också ha märkt en förbättringav auktonspriserna på våra hästar, berättar MichaelDemmers.I projektgruppen ingår:Mikael Bergh – hovslagare vid universitetsdjursjukhusetSLU.Ove Wattle – Universitetsadjunkt, SLU.Chris Johnston – Klinikchef vid stordjurskliniken,universitetsdjursjukhuset SLU.8Travhästen nr 2 • 2007

Tema: HovvårdHan verkar förYrke: HovslagarenaturligahovarAcke Salminen, hovslagare sedan ett 30-tal år, tyckergenerellt att dagens tävlingshästar har en bra hovstatus.– Nuförtiden föds fina hästar som travar naturligt frånbörjan. Många behöver i princip bara slitskydd påhovarna då de är som racerbilar – bara att sätta sig uppoch åka. Där har aveln gjort sitt.Acke i full färd med att sko en av rehabiliteringshästarnapå Stall Isaksbo utanför Krylbo.10Travhästen nr 2 • 2007

Tema: HovvårdInnan arbetet påbörjas försöker Acke föreställa sig hur hästen skulle se ut barfota.Travhästen möter Acke Salminen i hanshemstad Avesta en kylslagen förmiddag ifebruari. På agendan denna dag står blandannat ett besök hos Stall Isaksbo utanför Krylbo därLotta Hellström driver ett konvalescensstall.Ackes största kund är Stefan Melander vilket göratt han tillbringar åtminstone någon dag i veckan iEnköping. I övrigt undervisar han i tappsko-kompetenspå ridgymnasiet i Avesta, deltar i utvecklingenav den ergonomiska hästskon Racer samt utför allatyper av hovslagarjobb på vitt skilda hästar.– Kunskapsnivån bland kunderna varierar förståsmen de allra flesta är ambitiösa och vill lära sig.Konkurrensen inom travet är stenhård idag och dåkrävs att man håller sig ajour med vad som händer.Viktig läromästareFör egen del inledde han med att verka fölmärrar vidtolv års ålder. Han föddes inte med ”travet i blodet”som det populärt kallas, men hästintresset har variten trogen följeslagare genom livet. Med värme i röstenberättar han om de många timmar han som barntillbringade i sällskap med travprofilen Erik Johanssoni Smedjebacken.– Där grundlades mina kunskaper. Erik Johanssonvar en gedigen hästkarl. Dessutom litade han på migoch gav mig mycket eget ansvar.Som kuriosa kan nämnas att Erik Johansson segradei det första lopp som kördes på Rommetravet.Året var då 1955. Därefter tog sonen Willy Johanssonöver stafettpinnen och segerdefilerade drygt 600gånger under sin proffskarriär.Lärde och lästeEfter lantbruksskola i Rättvik och hästskötarjobbhos Ulf Nordin i Stockholm lockades Acke till hemtrakternaigen, då arbete hos Björn Linder väntade.Vid det här laget hade Acke börjat sko allt mer ochsög i sig all kunskap som gick att finna.– Jag var väldigt vetgirig och satt bredvid, iakttogoch provade sedan själv. Jag försökte lära mig av allajag kom i kontakt med och läste all litteratur somfanns att hitta i ämnet.Under några efterföljande år varvade han träning”De flestakunder ärambitiösaoch villlära sig”Travhästen nr 2 • 2007 11

Tema: HovvårdEtt kort avbrott i arbetet när telefonen ringer…Att rikta skon är ett precisionsarbete.”En hovslagareärlite av enskulptör”TEXT OCH FOTO:Lotta Isacssonlotta@asvt.seEfter verkning…och hovslageri i sina anställningar hos Björn Linder,Martti Ala-Seppälä i Finland och Lars-Göran Forsbergi Axelsbo. Till sist blev det hovslagarskola vidSLU i Skara; året var då 1986.Ackes yrke har också genererat en hel del resortill bland annat USA, Frankrike och Italien och hanmenar att just resandet har varit en ovärderlig kunskapskälla.Han hyser en speciell förkärlek till USAdär öppenheten är stor; den intresserade får gärna seoch lära av hovslagarna på plats vid banorna.Så naturligt som möjligtHans uppfattning om yrket i sig är att det blivit enklaremed åren.– Hästarna är snällare och mer lätthanterliga nu,tidigare var det mer ”fight” över det hela.– Alla strävar idag mot barfotaliknande beslag. Vivill inte ha tjocka, tunga skor som hämmar blodcirkulationenutan det ska vara så naturligt som möjligt.Ju naturligare en hov tillåts fungera desto lättare ärdet för leder och senor att hålla sig fräscha.– Tidigare var barfotakörning mest en nordisk företeelsemen nu har ju till och med fransmännen börjat körabarfota mer. Så var det inte tidigare eftersom de franskahästarna har en mer fullblodslik och elastisk hovkapsel.De vanligaste problem Acke stöter på handlar omtrampskador i olika varianter samt, i sällsynta fall,hovbensbrott.…och snart en ny sko på plats.Hantverk och vanaInnan Acke påbörjar en skoning försöker han föreställasig hur hästen skulle se ut barfota. Han verkarhoven så att det ser naturligt ut från alla vinklar ochiakttar hästen när den leds på stallgången.– Sedan följer arbetet med att rikta skon och härgäller det att vara väldigt noga. Skon ska inte tryckapå sulan utan bara ligga mot väggen.När skon sedan ska spikas fast understryker hanatt tekniken är viktig.– Här kan den oerfarne ofta vara lite för feg, mensömtagen ska vara rejäla. I annat fall kan hoven spjälkassönder. Skon ska vara riktad så att sömmen sitterprecis i mitten av vita linjen, det ger en stark och brahov. Allt det här handlar förstås om rent hantverkoch inte minst vana.Förmågan att ”se”En skicklig hovslagare är synonymt med en skicklighantverkare som lärt sig se, och åtgärda, små nyansersom kan göra en stor skillnad. Acke är övertygad omatt denna förmåga att ”se” är möjlig att lära sig.– En hovslagare är lite av en skulptör. Jag förnimmaren bild av hur skon ska se ut och hur den skasitta på hoven och utgår sedan från det när jag börjararbeta. Den som är tillräckligt intresserad kan absolutträna upp den förmågan.12Travhästen nr 2 • 2007

GästkrönikaResminnen sitter ofta i näsan, har ni tänkt på det? När jag tänker tillbaka på deresor jag gjort dyker det upp bilder, ljud och dofter. Dofterna är oftast förknippademed de positiva minnena, men inte alltid att det är positiva dofter…Res med näsan!Paris i januari – det är Prix d´Amerique och råkyla.Vi har frusit på Grosbois, känt lukten av framgång hosJean-Michel Bazire och doften av kaffe hos bussige JörgenWestholm. På Vincennes luktar det cigaretter ochstulna förhoppningar. På morgonen doftar det nybryggdespresso på gatorna; solen gör en blixtvisit och det luktargenast asfalt, kaffe, cigarett och avgaser. Helknasigt,men jag stannar, drar in doften och ler för mig själv: ahhh,Paris!Toulouse i oktober – jag och två ”testresenärer”, Annoch Karin, är på besök hos My Nilsson som skall ta handom våra gäster på Vin & ridresan i juni. My bor i byn StPapoul strax utanför Carcassonne (cirka 5 mil från Toulouse).I St Papoul står tiden stilla. Här doftar det nybakatbröd utanför bageriet, fränt av rått kött utanför slaktaren,nybryggt kaffe utanför caféet (och föralldel cigarettrökockså).Hemma i Mys franska kök doftar det mycket. Samma morgon har vi varit i Ravel på marknad och köpt hemråvarorna till lunchen vi nu skall tillaga. Solen värmer härligt den mätta höstluften. Vi får snabbt var sin apértif ihanden – ett ljuvligt, svalt, vitt vin som doftar av aprikos och mandel. Till förrätt blir det Moules Marnière – färskamusslor som fått koka i spad av charlottenlök, persilja och vitt vin. Så enkelt och så fantastiskt gott – och vilka dofter!Till huvudrätt blir det kyckling, tillagad i lergryta tillsammans med oliver, citroner, salt, peppar och god olivolja.Eftersom My är professionell vinkännare får vi naturligtvis nytt vin till varje rätt, den ena härliga doften efterden andra tills vi är alldeles yra av lycka (eller av alkohol?). Lunchen avslutas med inbakad getost med tapenade,päron och ett sagolikt dessertvin. Resten av dagen ägnas åt vinprovning hos två välkända vinbönder i området.Det blev en tuff dag på jobbet, kan man väl säga…På morgonen öppnar jag dörren till min lilla bungalow (på hästgården/ridcentratDomaine de Fraisse) och klappar hästarna sompromenerar fritt på gården, inom begränsade områden. Det doftarhärligt av häst, såklart, men också daggvått gräs och rosmarin.Efter en snabb frukost väntar morgonritten. Turen vi rider idag ärkuperad och varierande; vi rider igenom vinodlingar och en litenby, över kullar och skogar. Ett par härliga galopper hinns ocksåmed innan vi är tillbaka, lagom till lunch. Idag serveras franskhusmanskost – buffé med quiche, pasta, sallader, grönsaker ochbordsvin. Smakar – och doftar – härligt!Utsikt från fönstret: hästarna på Domaine deFraisse som strövar fritt på gården.Marie NybergEqui ToursFOTO: Karin Hassler MelanderTravhästen nr 2 • 2007 15

Travhästen gratulerar…… Alebäcks Stuteri i Lidköping som i mitten av februari utsågstill Årets spjutspetsföretag av Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.Priset som omfattar 100 000 kronor delades ut av KronprinsessanVictoria. Alebäcks ägare, Peter Björnsson, som förstås varglad och stolt efter utnämningen menar att priset är en tydligindikation på att landbrukssektorn nu tagit hästnäringen till sig.”Björnssonligan” och Steinlager.FOTO: Janne AnderssonHästhållningsreglertill EU för godkännandeDjurskyddsmyndigheten i Skara har i ett par års tid arbetat med att utformade nya djurskyddsreglerna för hästhållning. Arbetet är nu så långt gångetatt förslaget ska sändas till EU på så kallad ”teknisk runda”, vilket som regelär sista steget i en föreskriftsprocess. Beslut kan tas tidigast i början av juni.Förslaget handlar bland annat om att hästars behov av social kontakt måstetillgodoses, att möjlighet till motion ska ske dagligen och att nya stallar därhästar stadigvarande ska hållas i spilta inte får byggas.Stefan Johansson nyVD för NSStefan Johansson utsågs i mitten av februari tillny VD för Nationella Stiftelsen för HästhållningensFrämjande, NS. Stefan Johansson har under desenaste sex åren varit anställd hos Svenska Spel.Dessutom har han tidigare varit chef för Åby ochAxevalla. Han tillträder sin nya tjänst den 1 julinär nuvarande VD Olof Karlander går i pension.Travhästen nr 2 • 2007 17

Det börjar bli dags att boka sommarsemestern. Här följer ett annorlunda och färgstarkttips för den travintresserade. Namnet Gozo härstammar för övrigt från det arabiskaordet Ghawdex som betyder – glädje!Fartfylldtravupplevelsepå GozoPEtt spännande semestertips där badoch travupplevelser kan kombinerasär att åka till Gozo – en av öarnapå Malta. Efter att ha tittat på trav imånga länder dessförinnan kan vi iärlighetens namn säga att vi aldrighar upplevt maken…å Malta finns två stationäratravbanor varav Marsa banani huvudstaden Valetta är välomskriven i olika svenskatravtidningar. ”Gatutrav” på Gozoär dock fullständigt annorlunda.Vid vårt besök anordnades trav iGozos största stad Victoria, direktpå huvudgatans 2000 meter långa,asfalterade och rätt branta uppförslut.Det fanns i princip inga likhetermed trav i Sverige, med ettviktigt undantag: det tävlades medStartbilen släpper fältet och de fem ekipagen är beredda attkasta sig iväg. Loppet ingår i Challenge Cup som körs till minneav det katolska helgonet St. George.mer svenska hästar under den 32(!)lopp långa tävlingsdagen än på såvälJägersro som Åby en vanlig travkväll.”Go! Go!”Längst ned på gatan stod en Toyotapickup med utfällda startbilsvingaroch två män beredda att veva in vingarnamed rep på domarens startsignal.Bakom bilen voltade fem hästarpå ett sätt som skulle framkalla mardrömmarhos svenska bandomare.Hur många hästar som kan tävla sam-18Travhästen nr 2 • 2007

Årsstämman2007Tummen upp för ÖrebroHögre deltagarantal vid årets stämmaUnder eftermiddagens ”Oscarsgala” hyllades bland annat årets avelshingst och elitston. FOTO: Claes KärrstrandÅrsstämma nummer 66, dennagång på Elite Stora Hotellet iÖrebro, anordnades näst sistahelgen i mars och lockade närmare120 deltagare.Vid årets stämma var uppslutningenmycket bättreän i fjol. Att förlägga mötettill Örebro visade sig lyckat ochmånga deltagare talade uppskattandeom förändringen.Ordförande Margareta Wallenius-Kleberg hälsade välkommen, ”MrAvelsföreningen” - Elis Ljungek - valdestill mötesordförande och därefterSTÄMMOTEXTER: inleddes stämmoförhandlingarna.Redovisningen av föreningensLotta Isacssonekonomi visade på ett underskott ilotta@asvt.se storleksordningen 217 000 kronor.Börje Larsson, ordförande i AHAB,förklarade att underskottet blandannat beror på att en kraftig nedskrivningav hingstarna gjorts under året.Underskottet överförs till löpanderäkning och medlemsavgiften a´475kronor förblir oförändrad.Intensivt 2006Ulrika Lundberg, nu tillbaka på postensom generalsekreterare, redogjordeför verksamheten inom ASVT.Föreningen har bland annat tillskrivitSTC angående den alarmerande ekonomiskasituationen för uppfödarna,arbetat för mer prispengar till ston ochi samband med det föreslagit att en nytävlingsserie för unga ston införs.ASVT har även aktivt deltagit i enrad projekt. Bland annat kan nämnasHästnäringens forskningsprogram,Hästen i politiken, STC:s Hästägarprojektoch avelsprojekt samt dennya KY-utbildningen till kvalificeradhästskötare. Ett antal uppfödarmötenoch avelsdagar har genomförts ocharbetet med hemsida och tidning ärunder ständig utveckling.Avgående generalsekreterare Nils-Bertil Hansson tog vid och redogjordeför det pågående strategiarbetesom ska vara avslutat till stämman2008. Bland de åtgärder som hittillsgenomförts kan nämnas att en organisationsöversyninom alla delar avföreningen pågår. Dessutom har nyaoch förbättrade samarbetsavtal tecknatsmed såväl Krafft som Folksamoch en förändring av kontaktpersonsverksamhetenhar skett.Två motioner behandladesMotionerna kom från Claes Mårtenssoni Tollarp samt Anders Lindqvist i20Travhästen nr 2 • 2007

Årsstämman2007Intensiv eftermiddagmed skiftande temanHåkan ”Lillis”Olsson, Håkan”Hockey” Eriksson,Stefan Hultmanoch SvanteBåth diskuterade– med storenighet – ämnettvåårstävlande.FOTO: ClaesKärrstrandEfter avslutade stämmoförhandlingarsamt föreningensegen ”Oscarsgala” följde enfullspäckad eftermiddag.Förutom information frånASVT:s trogna samarbetspartnersKrafft och Folksam bjödspå tre föredrag.Först ut var Christina Olsson,avelschef på STC, somredovisade den genomfördauppfödarenkäten. Undersökningensom bekräftade mycket avdet vi redan vet, eller misstänkt, visarbland annat på manlig dominans ochhög medelålder bland uppfödarna.Merparten av uppfödarna får intesina kostnader täckta och sett till allaparametrar är uppfödning av varmblodstravaredyrare än uppfödning avövriga hästraser.Eniga tränareTränar-trion Båth, Hultman och”Hockey” visade stor enighet när deunder ledning av moderator Håkan”Lillis” Olsson gav sin syn på tvåårstävlande.De ökade satsningarna påtvååringar ansågs bra; men träningoch tävling måste ske med fingertoppskänsla,lyhördhet och sunt förnuftsom ledord.”Farten dödar” ansåg samtligaoch menade att det är viktigareatt hästarna kommer ut och startarän att det körs för fullt i tvåårsloppen.Vidare ansågs 2 140 vara enbättre distans än 1 640 just för attminska stressen. Täta veterinärkontroller,träning med pulsmätare ochuppmärksamhet vad gäller de ungahästarnas framknän – där tillväxtzonernaär på väg att sluta sig – varandra saker som ventilerades.Fler åsikter önskasOlof Karlander, projektledare förFramtidens Travsport, berättade omdet pågående arbetet.Karlander menade att vi måste läraoss se sporten ur ett större perspektivoch vara medvetna om den utvecklingsom sker. Bland annat märker vien ökad specialisering, till exempel iform av fler catchdrivers, vilket göratt ”färre tar en större del av kakan”,vidare sker över 96 procent av alltspel i kombination med tv, och möjligheternatill spel i olika former ökarständigt.Olof Karlander underströk dock atthan har en stark tro på att sportensjälv kan få fram mer pengar av egenkraft, utan att lägga ner banor, ochefterlyste större delaktighet och fleråsikter från de aktiva.FOTNOT: ”Hockey” deltog i tränardiskussioneni Lutfi Kolgjinis ställe då denne iställetkörde V75 på Kalmar.UppsnappatSvante Båth om sinuppfödargärning:”Jag är ju far till två döttrar…”Olof Karlander omtravbranschen och omvärlden:”Travet är ofta som en glasbubbla.Vi ser vad som händer utanförmen tar det inte till oss.”Lennart Petersson-Broddaom att han lämnar styrelsen:”Man ska sluta när man inte längreär en injektion utan en institution.”22Travhästen nr 2 • 2007

Kvalificerade hästskötare – en bristvara inom travsportenNu startarny utbildningDet har länge varit svårt att rekrytera kunnig och utbildad personal till träningsstall och stuterierinom travsporten. Det finns också ett stort utbildningsbehov av personal som dagligen hanterartravhästar. Bristen på kompetenta hästskötare innebär att skötseln av travhästar i proffsstall ochpå stuterier ibland kan vara svår att upprätthålla på den höga nivå som önskas. Nu kommer utbildningensom kan ändra på detta!KY-utbildningenmed travinriktningbehandlar såvälavel och uppfödningsom träningoch tävling medtravhästar. FOTO:Annette Palmill hösten startar en kvalificeradyrkesutbildning, såkallad KY-utbildning, förThästskötare med inriktningenbart på travhästar. Den är placeradpå naturskönt belägna Öknaskolan iSörmland endast ett stenkast från de itravkretsar mera kända Norrby Säterioch Svärdbro Gård. Just SvärdbroGård kommer att vara en central punkti utbildningen där en stor del av denpraktiska biten kommer att förläggas.24Travhästen nr 2 • 2007

Fakta KY-utbildning för kvalificeradehästskötare med inriktning trav• Tvåårig eftergymnasial utbildning, 80 poäng.• Utbildningen behandlar såväl avel och uppfödning som träning ochtävling med travhästar.• Stor del LIA – lärande i arbete (praktik) förlagd på stuterier, träningscamper,veterinärkliniker med mera.• Sista ansökningsdag till höstens utbildning är den 15 maj.• Utbildningsanordnare: Öknaskolan Sörmlands Naturbruk.• Ansökningsblanketter och mer information finns på: www.oknaskolan.seAnnette Palm, projektledare för utbildningen,driver travanläggningen Svärdbro Gård iTystberga där en stor del av undervisningenkommer att ske. FOTO: Lotta Isacsson– Här på Svärdbro Gård finns godamöjligheter att förvärva praktiska kunskaperi hantering av såväl unghästarsom tävlingshästar och avelsston sägerAnnette Palm, som tillsammans medmaken Lars driver travanläggningenSvärdbro Gård i Tystberga.Högre status och kompetensAnnette Palm är också projektledareför KY-utbildningen vars huvudsakligasyfte är att höja kompetensen hos hästskötareoch ge yrket en högre status.– Vi har själva fått erfara att det ärsvårt att rekrytera kunnig personal tillhästverksamheten och att utbildningsbehovetbland hästskötare är stort.Min tanke, som delas med andra personeri ledningsgruppen, är att hästskötareska bli ett mer legaliserat yrkemed lång hållbarhet. Det skulle gekunderna, det vill säga hästägare ochstoägare, mer valuta för pengarna ochen större trygghet när de lämnar bortsina hästar. Samtidigt ska vi också förhoppningsvisfå en högre kompetensinom hela travsporten.Gediget kursprogram med LIAHästskötare kommer att utbildasför såväl avel och uppfödning somträning och tävling. I kursprogrammetfinns klara mål som syftar tillatt ge de studerande goda kunskaperom bland annat säker hästhantering,skötsel och utfodring, sjukdomar ochskador, träningslära, reproduktionoch mycket mer.Fullgjord utbildning kommer geerfarenheter av bland annat stuteriarbete,inkörning, travträning, montéridningoch hovvård men också insiktom företagande och travsportensorganisation. En stor del av utbildningenbestår av Lärande I Arbete, såkallad LIA-praktik. Det innebär atteleverna som en del i utbildningenfår komma ut och arbeta i befintligaproffsstall och stuterier.TEXT:Ulrika Lundbergulrika@asvt.seFemette och Torbjörn Jansson i slutet av1980-talet. FOTO: Kanal 75Mer läsningom respektivesto presenterasi Travhästenunder året, medstart från nästanummer.Fem nya elitstonI februari utsågs fem nya elitston:• Cathys Favourite (Ata Star L. – Maria VIP e. V.I.P)• Femette (Quick Pay – Fara e. Pluvier III)• Frosts Dime (Tibur – Sunbeam R. e. Pay Dirt)• Piglet (Speedy Crown – Pork Chop e. Nevele Pride)• Toormore (Armbro Goal – Spryella Hanover e. Super Bowl)Hedersomnämnande till Flashy Lady.Travhästen nr 2 • 2007 25

Broddai nutid och dåtidVerksamheten på Brodda Stuteri i Skurup, landets äldsta stuteri på travsidan, tog fart för cirkasjuttio år sedan när Leonard C. Peterson-Brodda åkte in till Malmö för att köpa några tjurar.– Han kom istället hem med fyra dräktiga, amerikanska fölston och en hingst som hette Pinero,berättar Lennart Peterson-Brodda med ett leende.TEXT OCH FOTO:Lotta Isacssonlotta@asvt.seHändelsen inträffade 1937och på det stora hela var1930-talet ett, för travetsdel, årtionde medglans. Publiksiffrorna stod på topp,bröderna Nordins uppladdning införsin kommande dominans pågick förfullt och den blivande avelsnestornBulwark premierades på Solvalla.Leonard C. Peterson-Brodda vari grunden lantmästare och komursprungligen till Brodda, med historikfrån 1400-talet, som inspektor. Såsmåningom tog han över gården, ochatt sonen Lennart skulle efterträdahonom rådde aldrig några tvivel om.Från cirka 21 års ålder hade Lennartdet totala ansvaret över verksamheten.– Det har alltid varit självklartför mig att fortsätta driva stuterietoch jag uppfostrades i den andan.26Travhästen nr 2 • 2007

Det ska börjas i tid… Lennart och Fibberposerade för en bild i Ystads Allehanda ijuni 1964.Lennart tillsammans med Sugar Trader, nya hingsten för året.Hästarna har också varit mitt storaintresse hela livet så det är aldrignågonting jag ångrat.Inga egenägda hingstarEfter tuffa tider för Sveriges ekonomi,därmed också för hästuppfödarna,under 1960-talet skönjades en vändningårtiondet efter när V65 startade. Islutet av 1970-talet träffade dessutomLennart hustrun Margaretha.– Margaretha är praktisk ochorganiserad och har en klar syn påvad som behöver göras. Vi är båda”Det finns ett antalläxor man måste lära sig iden här branschen”seminutbildade men just semindelenhar blivit Margarethas område.”Glada 80-talet” väntade runthörnet vilket för Broddas del innebaruppfräschningar av gården, blandannat i form av ombyggnad av gamlastall och så vidare. En annan förändringgenom åren är att Brodda intelängre har några egenägda hingstar.– Min far hade egna hingstar somhan använde på egna ston. FörutomPinero stod här exempelvis Fibber,Speed King och ”värstingen” Fishermansom dock blev en riktig praktnit.– Det finns ett antal läxor manmåste lära sig i den här branschen.Egen hingst är en stor investering.Det tar fem år att inse om satsningenvar rätt eller inte plus fem år att repareraeventuell skada…Svenskt och amerikansktI allmänhet stannar de manageradehingstarna 1-3 år på Brodda. Undantagetär Good As Gold som har varitstuteriet troget länge.– Det här en riktigt bra och stabilhingst som lämnar fina hästar helatiden och har bevisat att han är enriktig A-hingst. Intressetför honom var förstås påtopp när Steinlager vannElitloppet. Han har liteemot sig att han är svenskeftersom han då inte upplevsriktigt spännande.Amerikansk är nyahingsten för året: Hambo-tvåan SugarTrader, halvbror till Chocolatier.– Vårt samarbete med SugarTraders ägare Rune Andersson leddetill att jag började intressera mig förhingsten. Jag upptäckte då vilket fantastisktmöderne han har. Alla led påmammans sida innehåller topphästar,däribland många Hambo-finalister.Intresset för honom har hittills varitklart positivt.Tänker två år framåtNär Travhästen besöker Brodda ärlugnet nästan slående. Det är någonmånad kvar till säsongsstart, paretPeterson-Brodda tycks njuta av stillhetenoch ladda batterierna. Annarsär hingstval ämnet för dagen.– Vi försöker alltid tänka två årframåt för att möta marknadensbehov. De avkommor folk vill ha idagskulle vi också ha haft idag. Vi måsteundvika att betäcka idag för vad folkinte vill ha om två år.Varje år lägger paret upp en basmed tänkbara hingstar. Ett antal stonanvänds till hingstarna på gården,samt hingstar vars ägare de har samarbetenmed.– Sedan betäcker vi gärna lite medfranska hingstar, samt hingstar sominte finns på fryst sperma i SverigeBrodda Stuteri i korthet:Fastighetens areal: 600 tunnlandAntal stall: 4Antal boxar: 80Lösdrift: jaAnställda: 4Klassiska vinnare: 23.Några exempel: Debbie Brodda (2006,Svenskt Travoaks – uttagningslopp),YatzyBrodda (2001, Derbystoet – final och semifinal),Olympia Brodda (1998, Breeders´Crown – semifinal).Broddas miljonärer: 13.Några exempel: Yatzy Brodda, GalaxyBrodda, Fantom Brodde.Travhästen nr 2 • 2007 27

Tre generationer Brodda i samlad trupp; Lennart och dotternKatarina framför målningen av Leonard C. Peterson-Brodda.”Uppfödning handlarmycket om gambling”för att kittla lite. Det är viktigt atthela gruppen drar till sig intresse.”Det är kul med tävlingsbiten”Av de 80-tal ston som finns påBrodda är cirka 20 egen- eller delägdaoch målsättningen är kontinuerligförnyelseLennart och Margaretha ser gärnaatt nya ston har en 13-tid som rekordoch minst en halv miljon insprunget.Givetvis är stammen också av störstavikt. Allt är en fråga om pengar, mendå och då inhandlas några ”spetsston”.– Just nu gör vi dessutom en litenförändring i form av att vi har någraston som är ute och tävlar och som visålt med en återköpsklausul. Dels ärdet kul med tävlingsbiten, dels kommerde tillbaka hit för avel om delyckats. Om det inte gått så bra har visålt en bit av dem i alla fall.Hästägarna är nyckelnNär det kommer till uppfödning i allmänhet,och de negativa tongångarnai uppfödarled understryker Lennartvikten av att prioritera hästägarna.– Nöjda hästägare är det absolutviktigaste för vår bransch. Kan vi somkollektiv hålla hästägarkåren nöjdkommer de att köpa hästar, och det äruppfödarnas möjlighet till överlevnad.– Sedan handlar uppfödningmycket om gambling. För en litenuppfödare med ett par, tre ston är detverkligen en chansning. Att betäckaett sto måste ses som en investering,sedan kommer fölet ut och dååterstår att se hur det blev. Många fårsedan facit på auktionerna: vill marknadenha den här hästen? Med baraett fåtal ston är det kanske var femteår uppfödaren ”träffat rätt”.Nästa kapten vid rodret på BroddaStuteri blir med största sannolikhet enkvinna. Parets ena dotter, Katarina, haren betydande roll i verksamheten. Eninte alltför vågad gissning är därför atthon kommer att vara Brodda Stuterisnästa navigatör mot nya och spännandemål i framtiden.Lämnadestyrelsen vidårsstämmanLennart och Margaretha träffades i slutet av 1970-talet och kompletterar varandra bra i vardag ocharbete. Till vänster i bild ett exemplar av statyetten som årligen delas ut vid Broddas minneslöpning påJägersro.Nya ston i år:Elma Gold (Good as Gold - Silky Pay e. Quick Pay), 1.12,7ak – 831 750 kr.Jessica Lane (Lindy Lane – Jazzy Kathy e. Jazz Cosmos), 1.13,7aak, 223 078 kr.Mackan Grocer (Mack Lobell – Jebeca e. Utah IX), 1.15,7am 509 800 kr.Dräktig med Lindy Lane.Nicecat (Smasher – Nuclear Lill e. Nuclear Cosmos), 1.16,5m, 206 500 kr.Dräktig med Good As Gold.Moral Victory (Valley Victory – Impressive Style e. Florida Pro). Dräktig medKadabra.Efter många år som ledamot iASVT styrelse valde LennartPetersson-Brodda att lämna sittuppdrag vid årsstämman. Hanberättar att han absolut intetröttnat på uppgiften utan att hanalltid tyckt att styrelsearbetetvarit roligt.– Skälen är bland annat att vibehöver in nya människor, engenerationsväxling helt enkelt.Alla vi som varit med länge kaninte försvinna på en gång, mennågon måste börja kliva åt sidanför att bereda plats åt någon ny.Sedan var inte jag beredd attställa upp som ordförande, ellervice ordförande och tyckte därföratt jag borde lämna platsen.ASVT tackar Lennart för allaårs förtjänstfullt arbete i huvudstyrelsen.28Travhästen nr 2 • 2007

Travhästen följer spelutvecklingenOmsättning vecka 12Lennart tar emot guldnålen av Margareta Wallenius-Kleberg vid årsstämman. FOTO: Claes KärrstrandGuldnålentill LennartVid årsstämman i Örebro tilldelades LennartPetersson-Brodda ASVT:s guldnål nummer16. Guldnålen tilldelas en person som ansesha uträttat ett synnerligen betydelsefulltarbete för svensk travhästavel.Ur motiveringen:”Avelsföreningens guldnål har tilldelats LennartPetersson-Brodda, vilken kombinerat sinlångvariga uppfödarverksamhet med ett aktivtstyrelsearbete i Avelsföreningen, i dess dotterbolagoch i ATG:s forskningskommitté, genom attställa sin unika erfarenhet av uppfödning ochsitt stora hästkunnande till förfogande.”SpelformMkr ProcentV75 81,3 -6,4V64 15,9 -26,2V65 sön 8,0 4,0V65 vardag 14,6 -5,9V5 4,6 -10,7V4 5,9 - 9,9V3 1,3 -7,4DD 40,8 5,2LD 5,0 16,3V/P 28,2 3,5Trio 7,5 -6,0Tvilling 10,4 29,2Komb 1,6 -2,6Totalt veckan 225,1 -3,3Ackumulerad omsättning 2 542 mkr, vilket är -1,0 % mot fjolåret.Inget hovslagargymnasium i SkaraDe tidigare planerna på att starta en gymnasiefriskola i Skara för ungdomarsom vill bli hovslagare har lagts på is, meddelade SR Skaraborg imitten av februari. Skälet uppgavs vara Skolverkets oklara regler för justfriskolor. Försök att starta utbildningen gjordes redan 2005 och tankenhar varit att skolan skulle använda SLU:s lokaler för hovslagarutbildningensom bedrivs på högskolenivå.Travhästen nr 2 • 2007 29

ASVT Just nuText: Lotta IsacssonNils-Bertil Hansson har avgåttVid årsstämman avgick Nils-Bertil Hansson somgeneralsekreterare i föreningen, men kommer attfinnas kvar i verksamheten ytterligare en tid.– I linje med den pågående organisationsöversynenstår det klart att föreningen behöverbli enklare och mindre kostsam. Min uppfattningär att vi inte har utrymme för 1,5 chef somvi haft under det senaste året, säger Nils-Bertil.Tidigare generalsekreterare Ulrika Lundbergåtergick i samband med stämman till sin tidigarepost.Nils-Bertil Hansson”Öppet forum”efter stämmanSöndagen den 18 mars, det vill säga dagen efterårsstämman, inbjöds kontaktpersoner, styrelseledamöter,medlemmar och personal till ett öppetforum kring den förändrade kontaktpersonsverksamheten.Vid mötet fastslogs bland annat att enny kontaktpersonsansvarig ska vara utsedd senasti mitten av denna månad, samt att Ronny Olofssonansvarar för att kommunikation och informationmellan styrelse och kontaktpersoner löpersmidigt.Henrik och Margarethapå Häst i VästeråsAvelsföreningensjubileumslöpning... som kördes i samband med avelsdagen den 14 marspå Solvalla vanns i år av Debbie Brodda. Förstapriseti loppet, öppet för 4-5 åriga ston var 100 000 kronor.Därutöver delades ut hederspris till ägare, uppfödare,tränare/körsven och vårdare samt hederstäcke till hästen.Håll koll påalmanackanFör en tid sedan arrangerades det återkommande evenemanget Hästi Västerås. ASVT representerades av Margaretha Petersson-Broddaoch Henrik Hult som vid två olika tillfällen föreläste på temat”lyckan att bli med föl – nyttan med ammajouren”.FOTO: Lotta IsacssonAvelsdag på Solvalla, studiebesök på Skråmsta Stuterioch föreläsningsserie på Solänget är bara några av allaaktiviteter som under senare tid presenterats i ”kalendern”på ASVT:s hemsida www.asvt.se. Besök hemsidanofta för att hitta intressanta aktiviteter nära dig.• På tapeten just nu: Föreläsningen ”Friska och starkaföl”, Örebro den 16/4 samt öppet hus hos Svante Båthden 19/4.Hemsida för alla uppfödare genom Easy KB och www.trav.ccSedan 2001 har www.trav.cc funnits på nätet. Siten har 700besökare – eller 5 000 träffar – per dag. Portalens uppfödarservicebestår av två delar:• ”Uppfödarregistret”, där du till en låg årskostnad (rabatteradför ASVT-medlemmar) kan presentera dig själv, ditt företagoch dina produkter i enkel ”hemsidesform”. Du kan själv,via egen inloggning, enkelt administrera dina uppgifter ochmarknadsföra dina föl och unghästar.• Ett riksomfattande register över ”Föl och unghästar pågång”. Tillgång till detta register är gratis för ASVT:s medlemmar.Här kan du som uppfödare själv presentera dinahästar för intresserade kunder, som därmed enkelt och kostnadsfrittkan söka på framtida köpobjekt utifrån fadershingst,modersto, morfar, mormor och/eller uppfödare.För mer information: besök www.trav.cc, välj ”Trav- &galoppregistret”.30Travhästen nr 2 • 2007

Idag görs de flesta operationer av till exempel lösa benbitar med hjälp av artroskopi.Operationsmetoden har flera fördelar jämfört med en traditionell operation:– Fördelen är att vi kan uträtta så mycket med små operationssnitt. Metoden gerbättre insyn, mindre infektionsrisk och snabbare läkning, vilket betyder att hästen kankomma snabbare tillbaka i träning, säger Henrik Magnusson, veterinär och chef förATG:s Hästsjukhus på Färjestad i Karlstad.Skonsamma operationeroch snabb läkningMånga användningsområden för artroskopiArtroskopi som operationsmetodär utbredd bådeinom human- ochveterinärmedicinenäven om humanmedicinen har ettförsprång. Det har man utnyttjatvid Färjestadskliniken och startatett utbyte med ortopedikirurgenvid Centralsjukhuset i Karlstad.Sportskadeinriktade ortopeder harvarit med och opererat hästar.– Vi har lärt oss en del och fått nyaintryck. Bland annat är ortopedernamycket duktiga på att operera i trångalägen som axlar och det ville vi läraoss mer om, säger Henrik Magnusson.Artroskopi kan i stort sett användasi alla hästens leder; även leder somhöft-, bog- och käkleder men ocksåvid skador i senskidor och bursor.– Men den är lika mycket ett diagnostisktsom ett kirurgiskt instrument,säger Henrik Magnusson.Med artroskopet (kameran) kanveterinären med kamerans hjälp gåin och inspektera hur det ser ut i tillexempel en led. Metoden ger en ökadinsyn och möjlighet att inspektera urolika vinklar. Den avslöjar sådant sominte går att se på röntgen, till exempelskador i brosk, ledkapsel ellerligament men också en lös benbitsom kan ha varit skymd på röntgenbilden.Även små förändringar synstydligt genom den uppförstorning avkamerans bild som används.– Genom att vi ser bättre blir ocksådiagnosen säkrare.Veterinär Henrik Magnusson, chef för ATG:s Hästsjukhus på Färjestad, tycker att artroskopi har mångafördelar som operationsmetod. Bland annat medför den kortare läkningstiden att hästen snabbare kanåtergå till träning. FOTO: Lena KarlssonTravhästen nr 2 • 2007 31

Artroskopet(kameran) försin i leden för attundersöka ellerfungera somveterinärens ögavid operationen.Snittet förarbetsinstrumentetgörs påmotsatta sidanav leden. FOTO:Lena KarlssonBra metod vid ledinfektionerIdag kan man med artroskopins hjälpoch olika verktyg spola, sy, bränna,borra, klippa och skrapa till exempelinuti en skadad led. Vid exempelvisen öppen krosskada som skadat kanskebåde led och skelett går det attrensa och plocka bort smuts som benflisor,hårstrån och trasiga vävnader.– Vi har också använt metodenmed gott resultat vid spiktramp ihovar då trampet gått upp in i strålbensbursan.Sådana hästar har tidigarevarit mycket svåra att få ohalta.Där kan vi nu använda artroskopi föratt både skölja och plocka bort smutssom följt med in i strålbensbursanLösa benbitar (Osteochondros)Osteochondros, eller lösa benbitar som visäger i dagligt tal, är ett samlingsnamn förstörningar i skelettets tillväxtbrosk. Sjukdomenutvecklas bara hos unga, växande hästar.Förändringar i tillväxtbrosket förhindrarnormal benbildning och istället bildas etttjockt brosklager samt ibland öar av ben innei det förtjockade brosket. På röntgenbilderser benbiten ofta ut att ligga löst men den ärofta förbunden med intilliggande ben genombroskrester eller ärrvävnad.och eventuellt hovleden. Med hjälpav en motoriserad klippmaskin, en såkallad shaver, som är fem millimeter idiameter kan vi gå in och rensa självastickkanalen från smuts och trasigvävnad och på så vis få ett bra dränage.Det går också att använda atroskopiför att gå in i andra kroppshålorsom bihålorna för att inspektera, taprover eller skölja.Artoskopi bygger på - oavsett omdet är operation av benbitar ellerbehandling av andra skador ellersjukdomar - att leden eller senskidanblåses upp med koksalt för att fårörelseutrymme och sikt med instrumenten.I vissa fall används ocksåkoldioxidgas i samma syfte. Efteroperationen resorberas dessa ochförsvinner av sig själv medan ledensnabbt producerar ny ledvätska.– Speciellt leder är känsliga områdeneftersom det finns dåligt medblodkärl i ledbrosket och därmedfärre vita blodkroppar, vilket gör attförsvaret mot infektioner är svagt.Spolningen med koksalt har då enrengörande och antinflammatoriskeffekt då inflammationsmediatorernaoch bakterierna spolas ut, vilketgör att risken för infektioner minskar.Vid bakteriella ledinfektionerfungerar därför artroskopin bra sombehandlingsmetod i kombinationmed antibiotika.Ger svar vid hältorÄven vid hältor är artroskopi ettvärdefullt diagnostiskt instrument:– Om hästen är halt och bedövningarsläcker hältan, men behandlingarmed ledinjektioner inte hargett resultat är det bättre att gå inoch titta i en led. Då går det att sehur illa skadad den kan vara. Ensådan undersökning kan ge svaret omvilken typ av skada det handlar om,om den är behandlingsbar och hurdet ska göras, och/eller om det krävsmer tid än normalt för läkning.– Vid till exempel kroniska inflammationerökar den skäggliknandeutväxt som normalt finns på ledkapselnsinsida. Den ger både svullnadoch smärta i leden. Den typen avskada svarar dåligt på behandlingmed injektioner och återkommeribland snabbt. Då kan vi istället gå ini leden och klippa bort skäggväxtenmed shavern och öka chansen tilltillfrisknande om leden i övrigt ärok. Även vissa mindre ledbrosk- ochbendefekter i leden som svårligeneller inte alls kan ses på röntgen eller32Travhästen nr 2 • 2007

Fakta ArtroskopiArtroskopi kallas ofta för titthålskirurgi.Vid artroskopi förs enkamera in i det aktuella områdetoch kamerabilden visas i förstoringpå en bildskärm. Tekniken användsbåde för operationer och diagnosticeringbåde inom human- och veterinärmedicinen.På häst börjadetekniken användas på 1980-talet.En av de riktigaveteranerna inomområdet artroskopiär GunnarNilsson, SolvallaHästsjukhus, somgenomfört tusentalsoperationergenom åren.FOTO: LottaIsacssonultraljud kan upptäckas och åtgärdasmed artroskopi.Olika varianter av vanlig åkommaDe vanligaste operationerna när detgäller artroskopi hör till gruppen lösabenbitar. Den gruppen består i sig avflera olika typer:• Ren osteochondros: det vill sägaen utvecklingsrubbning i ledensbenbroskvävnader med mer ellermindre lösa fragment. Vanligasti haser och bakknän men kanförekomma även i andra leder. Tillgruppen hör också en viss typ avcystor i benet under ledbrosket.• POF-fragment: tillhör ocksågruppen lösa benbitar och kallladestidigare Birkelandsfrakturoch uppstår vid kotbenets bakreledrand i kotleden.• DOF-framgent: kallades tidigaredorsala chipfrakturer och återfinnsi framkanten på kotleder.• Chipfraktur: Rena frakturergenom olycksfall eller uttröttningav benvävnaden där en bit av ledkantensläpper.– Även om det kallas lösa benbitarär dessa inte alltid lösa. De kan sittaganska ordentligt fast. Gemensamt fördem är att de i vissa fall kan orsakainflammationer i leden och skav påledbrosket, säger Henrik Magnusson.Bedömning från fall till fallIdag anses att oesteochondros är ensjukdom med multifaktoriell bakgrund,det vill säga att den har fleraolika orsaker. Det handlar blandannan om ärftlighet och mycket talarför att problemen grundläggs redanpå fosterstadiet eller hos det mycketunga fölet. En STC-studie av BjörnSandgren har också visat att sjukdomenär vanligare hos föl födda påsommaren än på vårvintern vilketkan bero på att näringstillförseln skiljersig mellan hästar på stall eller påbete.I en del fall visar lösa benbitar ingayttre symptom men i en stor del avfallen får hästen en tydlig galla ochäven hälta kan utvecklas. Ibland visarsig inte symptomen förrän belastningenpå hästen ökar i samband medhårdare träning eller tävling.Idag finns något olika åsikter om ivilka lägen lösa benbitar ska opererasbort.– En bedömning måste görasfrån fall till fall. Vissa typer av lösabenbitar vet vi kommer att störahästen, andra inte, och som veterinärfår jag inte förorda att operera någotsom inte ställer till problem. Detfinns många hästar som tävlat helasin karriär med lösa benbitar utanproblem. Dock tycker jag att manfår respektera den ägare eller tränare”Idag finns någotolika åsikter om i vilkalägen lösa benbitar skaopereras bort”som förebyggande vill operera bortfragmenten för att hästen kommeratt tränas och tävlas mycket hårt ochunder en relativt kort karriär ochdärför inte vill ta risken att hästenfår en inflammation på grund av etteller flera fragment, säger HenrikMagnussonMångsidig metodAndra skador där artroskopi användsär vid ringbandsförträningar i kotsenskidanoch carpaltunnelsyndromTravhästen nr 2 • 2007 33

Källor:Osteochondrosoch lösa benbitarav Göran DalinHästenskonvalescens avGustaf Björck m flTEXT:Lena Karlsson(också en slags förträngning men icarpalsenskidan). I framknän användsmetoden vanligast till att operera kroniskahältor som kommer av tryckskadori ledens framkant, vilket är vanligtpå yngre travhästar. Det kan orsakas avdålig vävnadskvalité, dålig konformationeller om hästen under en längretid gått i snabbare tempon än ledenvid tillfället klarar av.Scleros kan då ses på tredje karpalbenetpå röntgen, vilket är enDefekt vävnad avlägsnas.”Lösa benbitar” är långtifrånalltid lösa utan är ofta förbundnamed intilliggande bengenom broskrester eller ärrvävnad.FOTO: Lotta Isacssonförtätning av skelettet under ledbroskytornasom uppkommer när ytornablir utsatta för hårt tryck eller slitage.Vid artroskopi syns ofta då både ledbrosk-och benvävnadsskador som dåkan skrapas bort för att avlasta områdetsamt för att stimulera bildandetav en slags ersättningsvävnad. Iblandförekommer även samtidigt chipfrakturereller frakturer i kanterna pådessa carpalben på grund av förändringarnaav benvävnaden.Forskningoch framstegRunt om i världen pågår forskningför att öka kunskapen och förbättrametoderna för diagnosticeringoch behandling av bland annatledskador. Här är några områdendär forskning pågår:• Det forskas kring möjligheten attstoppa nedbrytningen av ledbroskgenom att utnyttja kroppsegnasubstanser.• Med hjälp av ett blodprov ocholika substanser kan man till exempelmäta hur stora skador somfinns på ledbrosket utan att gå in ileden. Metoden har visat sig fungeramen ännu finns inga framtagnaprovtagningskit för veterinärt bruk.• Genmaterial från celler i ledernakan förändras och manipuleras förstoppa inflammationer.• Genom att transplantera ochblanda broskceller och stamcellersom sprutan in på det skadadestället kan broskskador lagas.Tekniken används men är intefulländad.34Travhästen nr 2 • 2007

Hallå där!… Heli Tuomela som sedan sex år tillbaka driver Finlandsmotsvarighet till vår föl- och ammajour.Hur kom det sig att dubörjade med det här?– För sex år sedan flyttade jag frånlands bygden och in till stan, därmedhyrde jag in mitt avelssto i någonannans stall. Jag insåg då att om någontingskulle gå snett vid en fölning skulledet vara svårt att ha möjlighet att letaefter till exempel ett fosterföl. De flestafinska uppfödarna har uppfödningensom hobby och jag ville kunna hjälpatill om och när någonting går snett.Hur fungerar det?– Den som behöver ett sto eller fölringer till mig. Jag har en lista övertillgängliga ammor respektive moderlösaföl och försöker kombinera ihopdem. Jag ger också tips och råd kringsammanförandet av sto och föl. Jagfår ofta alla möjliga sorters frågor,bland annat om utfodring och såvidare. Just rådgivning är en stor delav det hela. Vi har också många nyauppfödare och hästägare som frågarmycket om hästar i allmänhet.Har du just nu egna hästar?– Ja, jag har avelsstoet BWT Heaven(Lancon - Chantel Hanover e. FloridaPro) och hennes 3-åriga avkommaAmourenfin e. Barbeque.Du har bland annat varit i Frankrike,Australien och USA för attstudera ”nurse mare”-system. Kan duberätta lite om dina erfarenheter?– En gemensam nämnare är att stonoftast accepterar främmande föl omdet luktar som hennes eget. Vid sammanförandeav sto och föl gäller detdärför att koncentrera sig på att förändralukten på det främmande fölet.I de här länderna drivs sådan härverksamhet rent affärsmässigt och dekan relativt lätt para ihop sto och föleftersom de har goda möjligheter tillförberedelser. Exempelvis lägger deen filt på stoets riktiga föl och flyttarsedan över den till det främmandefölet, för att de ska lukta likadant.Hursomhelst har vårt system ett heltannat moraliskt värde och jag är väldigtstolt över det.Heli Tuomela tillsammansmed sinatvå hästar; BWTHeaven till vänsteroch Amourenfintill höger.FOTO: PrivatTEXT:Lotta Isacssonlotta@asvt.seTravhästen nr 2 • 2007 35

Folksam satsar ännuhårdare i Breeders´ CrownASVT:s samarbetspartner Folksam satsar mellan 2007 och 2009 ännu hårdare somsponsor i Breeders´ Crown. Folksam garanterar – liksom under de två senaste åren– 20-procentiga uppfödarpremier till de prisplacerade finalisterna. Förutom dettaanordnar Folksam mycket aktiviteter på publikplats under de 14 tävlingsdagarnainom Breeders´ Crown.– Folksam har många affärsområdenförutom hästförsäkringar inom sinverksamhet. Det finns liv- och sparande,boende, företag, student, barnoch privatperson, djur, båt och övrigafordon. Vi skall därför försöka geinformation till besökarna inom allaområden, berättar Ann Andersson,marknadsansvarig för Folksam Häst.tas ännu mer av Avelsföreningensmedlemmar, säger Ann Andersson.Självriskchecken kommer medlemmenatt kunna hämta i Breeders´Crowns sponsortält, där Folksam harsin monter. När det sedan är dagsför semifinaler och finaler, flyttarFolksam sin monter in i totohallen pårespektive arrangerande bana.TEXT:Ulrika Lundbergulrika@asvt.seSjälvriskcheck på 500 kronorSamtliga medlemmar i ASVT sombesöker en Breeders´ Crown-tävlingunder 2007 får en ”självriskcheck”som ger försäkringstagaren en reduktionav självrisken med 500 kronorvid skada på i Folksam försäkrat djur.Med tanke på att Avelsföreningen harca 3 300 medlemmar handlar det härom en stor satsning.– Vi har tillsammans med Avelsföreningenalltid försökt skapa mervärdenför deras medlemmar. Mellan2005-2006 bjöd vi alla medlemmarpå en middag i samband medBreeders´ Crown-tävlingarna. Nu görvi något nytt som vi tror ska uppskat-Bli travkusk för en dagDe flesta Breeders´ Crown-besökarehar säkert under de senaste åren varit iFolksams monter och deltagit i någonaktivitet. Vem har inte provat på attkasta hästskor, slå i en spik eller tippatvinnaren i Breeders´ Crown-loppen?I år erbjuds nya aktiviteter för attroa travbanepubliken.– Under 2007 skall alla som villkunna anmäla sig för att bli travkusk.Den som vinner får känna på att köraen riktig travhäst vid en Breeders´Crown-dag. Vi kommer även attha en publiktävling där vinnarnafår landskampsbiljetter i fotboll.Dessutom får besökarna ”kasta häst”.”Nu gör vi någonting nytt för ASVT:s medlemmar”säger Ann Andersson, marknadsansvarigför Folksam Häst.FOTO: Lotta IsacssonVad det innebär avslöjar vi först närbesökaren kommer till vår monter,berättar Folksams Tomas Thell.Nya regler kring journalföringav hästbehandlingarSedan 2005 har tränarna burit ansvaret för att korrektabehandlingsjournaler förs över hästarna på träningslistan.Journalerna ska förvaras på ett säkert sätti tolv månader efter senast införd anteckning och i60 månader för häst som ej är undantagna krav omslaktkarens. Bland annat ska alla åtgärder som medförnågon form av karenstid inför start dokumenteras.De behandlingsjournaler som tidigare gått att laddahem från STC:s hemsida har nu omarbetats i enlighetmed nya regler från Jordbruksverket. För nedladdningav nya blanketter: gå in på www.travsport.se, fliken”Blanketter”.38Travhästen nr 2 • 2007

Informationfrån STCChristina Olsson, avd. chef Avel, STCBetäcka stoutomlandsHar du för avsikt att åka utomlands och betäcka ditt stoså behövs tillfälligt exportcertifikat för avel. Ett sådant fårdu genom att ringa eller maila STC och uppge stoets namnoch registrerings nummer. I Frankrike vill man dessutomgärna veta vilken hingst stoet skall gå till. I vissa länder ärett sådant certifikat ett krav för att ditt sto skall betäckas.I dagsläget behövs dock inget exportcertifikat till Danmarkeller Finland. För betäckning utomlands gäller det landsregler där betäckning sker. För att en eventuell avkommaskall kunna registreras i Sverige krävs en godkänd utländsksprångsedel som kontrolleras med förbundet i det landetbetäckning skett. För ston som stannar längre än 90 dygn iFrankrike kräver de franska myndigheterna chipsmärkning.Egen hingstpå eget stoÄven under 2007 finns det möjlighet att använda egenhingst till eget sto. Avkomman registreras med tillgångtill samtliga tävlingar, uppfödarpremier och premielopp.En förutsättning för detta är dock att betäckningsbevis ärlöst före första betäckning eller senast den 1 april. Dessutommåste språngrulla föras och fölredovisning lämnas.Hingst och sto måste också ägas i enlighet med Registreringsreglemente2007 6 kap 8§. Har du för avsikt attanvända egen hingst på eget sto, kontakta STC, avel, förnärmare upplysningar.AvelsvärderingEtt arbete med att successivt anpassa och förbättra avelsvärderingenpågår. Ett system, hur bra det än är eller varit,kan aldrig vara statiskt i en föränderlig verklighet. Ett arbetepågår för att förbättra de upplysningar till stoägarna somavelsvärderarna ger. Vad som redan införts är att det ävenför listhingstar skrivs härstamnings- och prestationsbeskrivningar.I förekommande fall presenteras också avkommestatistik.Behandlingar med lasix på amerikanska hästar samtnyttjande av travhobbles kommer att redovisas. Avelsrådetarbetar vidare med fler angelägna frågor såsom riktlinjernasframtida utformning och utökade VDN-beskrivningar.Travhästen nr 2 • 2007 39

TrottexText: Sara Blomhagesara.b@asvt.seStort intresseför ElitauktionenHäst nummer 1 på årets Elitauktion leds in i auktionsringen klockan 19.00 fredagen den 25 maj.Vilken det blir kan du läsa på www.asvt.se omkring den 5 april. Har du inte tillgång till Internetfår Du invänta auktionskatalogen som kommer ut i slutet av april.Intresset för att sälja sin unghästpå årets Elitauktion har varitmycket stort, drygt 260 hästarmed mycket fin härstamninganmäldes. Till vårens höjdpunkthar 100 hästar valts ut och runt den 5april kan du alltså läsa mer om dem påhemsidan.Träna gärna hästen med stigbett för att det ska finnasmöjlighet att använda ett sådant bett vid auktionen om detskulle behövas. Tänk på att även den lugnaste häst kan blistressad i den ovana miljön. FOTO: Claes KärrstrandAuktionskatalogen skickas ut tillsäljare, tränare och övriga tidigareköpare i slutet av april. På vår hemsidakommer säljarna att kunna lägga inbilder, film och övrig information omhästarna. Besök därför sidan ofta föratt ta del av all information.Lottning på nytt sättI år inför vi också ett nytt lottningsförfarandeför katalognummer.Trottex kommer att lotta fram enbegynnelsebokstav och sedan placerahästarna i ordning efter mödrarnasnamn. Inleds moderns namn medett stuterinamn kommer det andranamnet att användas vid lottningen.Samma lottningsförfarande kommeratt användas till Supertorsdagenunder Kriterieauktionen. Självklartkommer hästarna från en och sammasäljare att placeras bredvid varandrapå boxområdet trots att de inte harkatalognumren efter varandra.Boka hotellrumUnder den fullspäckade Elithelgen imaj är det många som vill bo på auktionshotellet.Passa på och boka redannu. Trottex har förbokat rum för auktionskundersräkning. För att få tillgångtill dessa rum måste kampanjkoden”ASVT” uppges vid bokning. Bokarum gör Du lättast genom att ringa08-517 344 10 eller genom att bokasjälv på www.scandic-hotels.se.KriterieauktionSista anmälningsdag till årets Kriterieauktionär den 5 juni. Auktionen hållssom vanligt i dagarna tre på ScandicInfra City, Upplands Väsby i sambandmed Kriteriehelgen på Solvalla i slutetav september. Auktionen kommeri år att inledas med en ”Supertorsdag”med de mest välstammade hästarnasom anmälts till auktionen. Mer omupplägget vid Kriterieauktionen finnsatt läsa på vår hemsida.Säkerheten viktigBoxområdet på Elit- och Kriterieauktionenär ganska trångt och hästarnaär unga och orutinerade. En häst somhemma före auktionen är jättesnälloch lugn kan uppträda mycket annorlundapå plats under auktionen närden kommer i kontakt med andrahästar och mycket publik. Trottexvill därför uppmana alla säljarevid auktionerna att träna hästarnahemma med stigbett, så att möjlighetenatt använda ett sådant på platsfinns om det skulle behövas.Internet – ett bra försäljningsforumUtöver Elit- och Kriterieauktionenarrangerar Trottex även Internetauktioneren gång per månad. Dessaauktioner är öppna för alla typer avsvenskregistrerade travhästar. Auktionernagår alltid av stapeln sistatisdagen i månaden. Anmälan skeri början av samma månad. För merinformation och datum, se hemsidaneller kontakta kansliet.Har du hästutrustning eller andrahästrelaterade prylar du vill sälja ellerom du har en häst du inte vill sälja påauktion finns möjligheten att annonserapå vår marknadsplats. Medlemmari ASVT annonserar just nu gratis.40Travhästen nr 2 • 2007

Hingstdepån informerarText: Kristian Pellvikkristian @asvt.seMot en nyspännande vår...Ännu en vår och sommar är iantågande. Därmed ser vi nyaspännande unghästar på banorna;och bland dessa avkommortill hingstar som har sina förstakullar ute. Extra spännande blirdenna vår för Hingstdepån, dåhela fyra av depåns sju hingstarhar sin första eller andra kull3-åringar på banorna.Malabar Circle Ås första kull har imponerat.FOTO: Claes KärrstrandHittills har det börjat braoch det ryktas om flerlovande treåringar på vägut inom kort.Fast Photo har i år sin andra kull3-åringar ute på banorna, totalt 36stycken. I fjol hade han en av kulltopparnabland stona i form av BarfinePlayer (650 000 kronor). I år har treårigehingsten Lotto redan debuteratmed seger på Solvalla på ett mycketimponerande sätt. Efter ett lopputvändigt ledaren hela vägen stegadeden Olle Goop-tränade hästen baraifrån konkurrenterna på 17,5/2140m.Lotto ska bli mycket spännande attfölja under våren och sommaren.Vector Du Ling imponerandeBanker Hall har i år 19 nyblivna 3-åringar födda i Sverige. I sin förstakull 3-åringar i fjol hade han stjärnorsom Emantee $419 000, EmotionalDust 624 000 kronor och Klipspringer$170 000. I årets 3-årings kull har iSverige redan Nautilus Hall och VectorDu Ling segrat.Vector Du Ling vann sin andraraka seger på Solvalla den 11/3 på16,3/2140m trots en galopp i startenoch ser helt klart ut som en häst förde stora slagen senare i sommar.Wyatt Boko snart till startExpress Lavec har i år sin första kull(58 stycken) ute på banorna. Sexstycken kvalade in som 2-åringar ochen av dem har per dags dato startat.Svante Båth som själv tränadeExpress Lavec har bland annatlovande treåringen Wyatt Boko istallet och denne kommer att börjastarta inom kort. Han jobbade 1.18i ett jobb inne på Bergsåker redan ibörjan av mars och kommer enligtExpress Lavec har bland annat lämnat lovande Wyatt Boko.FOTO: Claes Kärrstrand.Svante att kunna gå långt om hanlöper upp till vad han har visat iträning.Stark start för ”Cirkeln”Malabar Circle Ås har fått en flygandestart med sin första kull 3-åringar (94 stycken) i Sverige. Hanhade hela fem olika vinnare redanifjol och bland dessa finns blandandra tvåan i Svensk UppfödningslöpningWalsh Boko (364 000 kronor)och Vånga Torsten (247 000kronor).Travhästen nr 2 • 2007 43

Rite On Line.FOTO: Claes KärrstrandSegerstatistikAvelshingstar med minst 50 avkommor, 3-7 år.Per den 28/2 2007Antal Antal Seger- Åldersavkommorsegrar kvot fördelning1 Rite On Line 106 13 12,26 3-52 Malabar Man 51 6 11,76 4-53 Pearsall Hanover 152 11 7,24 3-64 Defi d’Aunou 85 6 7,06 3-75 Viking Kronos 156 10 6,41 5-76 Smasher 315 20 6,35 3-77 SJ’s Photo 147 9 6,12 3-68 Alf Palema 539 32 5,94 3-79 Enjoy Lavec 85 5 5,88 3-610 The Bad Boy 141 8 5,67 3-711 Pine Chip 362 20 5,52 3-712 Lindy’s Crown 294 16 5,44 5-713 Fast Photo 114 6 5,26 3-414 Zoogin 217 11 5,07 3-615 Running Sea 261 13 4,98 3-716 Vip Tilly 61 3 4,92 5-717 Buvetier d’Aunou 144 7 4,86 3-718 Zoot Suit 83 4 4,82 4-719 Super Arnie 528 25 4,73 3-720 Spotlite Lobell 494 23 4,66 3-721 Carmody Lobell 129 6 4,65 4-622 Armbro Trick 132 6 4,55 3-523 Muscles Yankee 66 3 4,55 3, 5-624 Trade Balance 88 4 4,55 3-525 Express Ride 222 10 4,50 3-726 Easy Lover 89 4 4,49 3-627 Super Tilly 368 16 4,35 3-728 Barbeque 189 8 4,23 4-629 Victor Victor 96 4 4,17 3-530 Mack Lobell 72 3 4,17 3, 6-731 King Lavec 121 5 4,13 4-732 Tap In 344 14 4,07 3-733 Ride The Night 373 15 4,02 3-734 Super Photo Kosmos 76 3 3,95 3-435 Coktail Jet 155 6 3,87 3-736 Supergill 162 6 3,70 3-737 Jobie Tempest 217 8 3,69 3-638 Dreamaster 55 2 3,64 3-439 Copiad 225 8 3,56 4-740 Giant Force 141 5 3,55 6-741 Extrem 85 3 3,53 6-742 Ganymede 57 2 3,51 3-643 Silver Pine 472 16 3,39 3-744 Wall Street Banker 325 11 3,38 3-645 Meadow Road 89 3 3,37 5-746 Keepitinthefamily 180 6 3,33 3-647 Turbo Thrust 452 15 3,32 3-748 Dancer’s Victory 244 8 3,28 3-749 Confident Victory 183 6 3,28 3-750 Buzzin Brian 216 7 3,24 3-751 Meadowbranch Lucky 222 7 3,15 3-752 Victory Abroad 64 2 3,13 3-453 Sugarcane Hanover 66 2 3,03 3-754 Juliano Star 200 6 3,00 3-555 General November 103 3 2,91 3-556 Starchip Entrprise 352 10 2,84 3-6Antal Antal Seger- Åldersavkommorsegrar kvot fördelning57 Yankee Mustang 144 4 2,78 3-458 Speedy Tomali 74 2 2,70 6-759 Peace On Earth 190 5 2,63 3-760 Dylan Lobell 78 2 2,56 5-661 Meadow Gallant 120 3 2,50 3-762 Comets Tail 206 5 2,43 3-663 Count’s Pride 83 2 2,41 3-764 Pale Amber 89 2 2,25 4-765 David Raymond 93 2 2,15 5-666 Earthquake 144 3 2,08 5-767 Foreign Office 361 7 1,94 3-768 Union Shark 53 1 1,89 4, 6-769 Giant Chill 429 8 1,86 3-770 Gidde Palema 162 3 1,85 3-471 Extreme Dream 55 1 1,82 4-572 Smok’n Lantern 225 4 1,78 3-573 Foolish Crown 58 1 1,72 6-774 Take Chances 58 1 1,72 5-675 Jolly Rocket 122 2 1,64 3-476 Indus 69 1 1,45 3, 5, 777 Gentle Star 241 3 1,24 3-778 Backstreet Guy 85 1 1,18 3-4, 6-779 Zerberus 88 1 1,14 3-480 Indian Silver 93 1 1,08 3-581 Good As Gold 194 2 1,03 3-5, 782 Beseiged 104 1 0,96 3-783 Dream Lover 114 1 0,88 5-784 Napoletano 114 1 0,88 4-785 Tres Solide L 145 1 0,69 3-786 Mr Drew 149 1 0,67 3-4, 6-787 Baron Karsk 166 1 0,60 4-788 Deliberate Speed 173 1 0,58 4-789 Tamin Sandy 51 0 0,00 6-790 Noble Tilly 52 0 0,00 6-791 JR Broline 54 0 0,00 6-792 Treasure Ås 55 0 0,00 5-793 Scott S Hanover 56 0 0,00 4-794 Activity 59 0 0,00 3, 6-795 On Guard 63 0 0,00 6-796 Rosalind’s Guy 64 0 0,00 5-797 Frisky Frazer 68 0 0,00 3-4, 598 Somatic 69 0 0,00 5, 799 Kosar 71 0 0,00 3-5100 His Majesty 72 0 0,00 4-5, 7101 Hitec Lou 73 0 0,00 3-7102 Lucky Tilly 75 0 0,00 4-7103 Huxtable Hornline 77 0 0,00 6-7104 Kodac 79 0 0,00 3-5105 Progress Value 79 0 0,00 3-5106 Opus Broline 80 0 0,00 5-7107 Red Xing 98 0 0,00 3-5108 Armbro Kissed 103 0 0,00 5, 7109 Shibur 109 0 0,00 5-7110 A Worthy Lad 125 0 0,00 5-7111 Gum Ball 140 0 0,00 3-4, 6-7Travhästen nr 2 • 200747

Uppfödarstatistik50 vinstrikaste uppfödare 2007.Svenska och utländska banor.Alla startande i Sverige (inkl. exporter) samt sv.registreradehästars starter utomlands - inkl bonus. Per den 14/3 -07.Antalhästar Starter Segrar Prissumma1 Menhammar Stuteri AB, Ekerö 87 232 26 2 535 798 kr2 Lorentzon Ann-Christin & Magnusson J-E 53 138 13 1 112 310 kr3 Erikssunds Trotting AB, Sigtuna 16 40 6 1 097 898 kr4 Borg Per-Ola, Östermybo 3 9 4 796 197 kr5 Västerbo Stuteri AB, Heby 27 77 9 794 292 kr6 Boko Stables Sweden AB, Stockholm 34 86 12 761 179 kr7 Eriksson Ulla & Håkan 8 14 5 657 000 kr8 AB Hornline, Västervik 39 97 8 641 698 kr9 Bender Karl-Erik, Kvänum 34 93 9 637 100 kr10 Nilsson Staffan B, Ramkvilla 31 78 13 602 178 kr11 Broline International AB, Svenljunga 20 58 9 586 998 kr12 Nelén Hans, Nacka 21 41 10 509 151 kr13 P.A. Berntsson Entreprenad AB 1 4 3 505 000 kr14 Lindh Ulrik & Ylva 37 82 10 484 489 kr15 Berglund Lage & Östlund Peter 1 5 1 478 845 kr16 Quantum Farms AB, Lerdala 13 29 9 474 000 kr17 S.H. Trav AB, Ekerö (S Hultman) 3 10 1 472 702 kr18 Hultberg Anders, Hallsberg 17 48 6 437 000 kr19 Olofsson Ronny & Vanja 10 20 0 426 251 kr20 Skogsbotösen HB, Limhamn 1 5 2 425 000 kr21 Isac Brandberg AB m fl 1 2 0 421 849 kr22 Håleryd AB, Örkelljunga 16 34 6 402 721 kr23 Jansson Kjell, Borlänge 1 5 3 400 000 kr24 Konradsson Ove, Falköping 8 19 3 396 795 kr25 Nofa Invest AB, Stockholm 11 31 7 386 014 kr26 Fredriksson Roland & Roger 19 53 4 377 393 kr27 Lang Wilbur Stoll, Ohio, USA 1 4 3 375 000 kr28 Lea Jostein, Norge 1 3 2 375 000 kr29 Lunneryd Lars-Ove, Halmstad 1 6 2 373 000 kr30 Nyberg Bengt-Åke & Kjell 15 36 2 372 561 kr31 Holm Stuteri i Hudiksvall AB 20 51 5 372 250 kr32 Holmqvist Bengt, Bollnäs 23 50 8 361 000 kr33 Bredberg Anders, Tystberga 13 38 5 356 261 kr34 Nilsson Hans, Munka-Ljungby 6 22 4 347 500 kr35 Stall Tilly AB, Almunge 11 30 4 347 500 kr36 Langå Invest AB, Kalmar 3 10 4 337 641 kr37 Brodda Stuteri AB, Skurup 14 32 4 331 300 kr38 Prestera International AB, Lund 8 32 2 318 000 kr39 Lexis Invest AB, Lidingö 6 28 4 310 591 kr40 Launcher AB, Årsta 16 52 6 310 129 kr41 Olsson Kerstin & Hans 1 5 3 310 000 kr42 AB Grand Slam, Vara 9 27 3 308 687 kr43 Puro Petri, Halmstad 2 5 5 305 000 kr44 Stall Label HB, Kvibille 2 6 1 303 000 kr45 Hördegård Jonny, Ramkvilla 10 28 4 290 139 kr46 Valneviken AB, Segmon 12 29 6 283 548 kr47 Terdomegli Skand AB, Skara 2 7 1 281 886 kr48 Lindqvist Tony, Gyttorp 3 11 4 280 000 kr49 Stall Princess HB, Stockholm 1 2 1 272 500 kr50 Icke Ire AB, Älvkarleby 21 42 3 265 024 krRättelseI föregående tidnings uppfödarstatistik hade två rejäla fel smugit sig in.De korrekta uppgifterna är:– Hästar uppfödda av Owe Lindström, Saltsjö-Duvnäs – 33:a på listan– hade under 2006 sprungit in 2 316 761 kronor.– Hästar uppfödda av Ove Konradsson, Falköping – 44:a på listan –gjorde under föregående år 227 starter.Redaktionen beklagar felaktigheterna!48Travhästen nr 2 • 2007