à rsredovisning 2011 - Staffanstorp

4 Året i sammandragÅret i sammandrag 5Året i sammandragKoncernen Staffanstorps kommun uppvisar ett positivt resultatpå 19,5 mnkr.Antalet invånare fortsatte att öka och uppgick vidårets slut till 22 296 (2010: 22 259). Staffanstorpfortsätter att vara en ”ung” kommun. 28% avbefolkningen är barn och unga under 20 år ochdrygt hälften är i åldern 20-64 år. Endast 18% är65 år eller äldre.Soliditeten för koncernen är 29%, vilket är två procentenheter lägreän föregående år.Koncernens finansnetto är -27,3 mnkr. De finansiella intäkternauppgår till 14,6 mnkr. De finansiella kostnaderna uppgår till41,9 mnkr.Under året fick Staffanstorps kommun goda betygi flera nationella mätningar och blev bland annatutsedd som näst tryggaste kommun i Skåne. Ytterligaresatsningar har gjorts på att integrera IT iskolan och arbetet med att låta lärare och eleverfå tillgång till egen dator fortgår. Kommunens nyawebbplats lanserades och rönte stor uppmärksamheti och med ett utvecklingshopp direkt till webben2.0 där öppen källkod och användargenererat materialär två av ledorden.Av kommunens fyra finansiella mål är två uppfyllda,medan soliditeten ej nådde målet. Av kommunenssamtliga mål är 91% helt eller delvis uppfyllda ochgod ekonomisk hushållning uppnås därmedtill stora delar.Det underliggande resultatet i Staffanstorps kommun – det vill sägaresultatet avstämt mot det lagstadgade balanskravet - uppgår till14,8 mnkr, vilket är 6,8 mnkr bättre än budget och motsvarar 1,7%av skatte intäkter och utjämning.I resultatet ingår en exploateringsintäkt på 7,1 mnkr. Intäkten avsertomtförsäljning.Av kommunens fyra finansiella mål är två uppfyllda. Soliditeteninklusive ansvarsförbindelsen är 23,2%. Målet om 25% uppnås ej.Resultatet exklusive reavinst uppgår till 1,7% av skatteintäkter ochutjämning. Målet om 1% är uppnått. Investeringarna i den skattefinsieradeverksamheten finansieras till 74,5% av årets resultatoch avskrivningar. Målet var minst 46% som därmed är uppnått.Kassa flödet i den avgiftsfinansierade verksamheten ska vara positivt.Målet är ej uppfyllt.Av beställarnämndernas och resultatenheternas verksamhetsberättelserframgår att måluppfyllnadsgraden varit tillräckligt högmed de resurser som tilldelats. God ekonomisk hushållning uppnåsdärmed till stora delar ur ett verksamhetsperspektiv 2011.

8 KommunöversiktKommunöversikt 9Framtidens kommun har tagitflera steg framåtFramtidens kommun – perspektiv 2038, är ett av deviktigaste styrdokumenten för kommunen och ska följasav alla verksamheter. Visionsarbetet har inne buritmånga förbättringar. Dialogen med medborgarna harförenklats och fördjupats genom en ny webbsida, enny nedladdningsbar app för smartphones och läsplattor.Inför kommunens 60-årsfirande 2012, genomfördesen rad workshops med kommunens föreningaroch medborgare i syfte att skapa en hembygdsstrategi.Mötena ägde rum under hösten 2011 och fokuseradepå att låta deltagarna skapa en berättelse om de godaplatserna i Staffanstorp. Berättelsen kommer attåterskapas som ett spel i en nedladdningsbar app förmobiltelefoner. Appen kommer i sin tur att lanseras isamband med 60-års firandet.En viktig beståndsdel för att kvalitetssäkra arbetetär att genomföra kontinuerliga omvärldsanalyseroch delta i jämförande undersökningar, regionalt,Byggnaden som innehåller omklädningsrum och klubblokaler på den nyinvigda multiarenanStaffansvallen uppfyller kraven för en så kallad Green Building-certifiering.Foto: Ivar Sjögren.nationellt och internationellt. Det ger en indikationpå i vilken riktning kommunen rör sig och vilka faktorersom avgör framgångsrika utvecklingsprocesser.Staffanstorp har placerat sig högt i flera nationellamätningar, bland annat vad gäller trygghet, levnadsmiljöoch näringslivsklimat.En trygg kommun2011 placerade sig Staffanstorp på andra plats i Skåneoch på plats 12 i landet i mätningen om Sveriges säkrastekommuner att bo och leva i. Det sammanvägdavärdet består av summan olyckor, bränder, våldsbrott,inbrott och stöld per 1000 invånare.Det var fjärde året i rad rapporten ”Öppna jämförelserTrygghet och Säkerhet” publicerades.Rapporten tas fram av Sveriges Kommuner ochLandsting i samverkan med Myndigheten församhällsskydd och beredskap.Aktiv företagarortÄven när det gäller det lokala företagarklimatetplacerar sig Staffanstorp i det högre skiktet. Kommunenhar under de senaste åren klättrat uppåt i SvensktNäringslivs kommunranking över det bästa företagsklimatetoch förra året placerade kommunen sig påplats 22 av Sveriges 290 kommuner.Detta är resultatet av ett mycket målmedvetetarbete, som har inneburit kontinuerlig dialog medföretgar na, bland annat genom luncher med företagareoch politiker, företagsbesök och lyhördhetöver vilka processer som kan förenklas i företagenskontakt med kommunen.Satsningen på bolaget Business Port Staffanstorp,som kommunen äger gemensamt med näringslivet, harytterligare stärkt samarbetet mellan aktörerna.Attraktivt som boende och skolkommunSedan 2002 utser Lärarförbundet varje år Sverigesbästa skolkommuner. Rankningen ska inspirera kommuneratt satsa på skolan och framförallt på dem somskapar den goda skolan – elever, lärare och skolledare.I undersökningen tittar man bland annat på kriteriersom lärartäthet, sjukfrånvaro, meritvärde och antalgodkända elever. I 2011 års undersökning placeradeAlla kunde prova på olika idrottsaktiviteter vid invigningen avStaffansvallen. Foto: Ivar Sjögren.Staffanstorps vänort Grimmen bjuder på korv och surkål.Foto: Ivar Sjögren.sig Staffanstorp i den översta fjärdedelen av kommunerna(plats 73) och på 12:e plats i Skåne.Staffanstorps kommun placerar sig även högt i tidningenFokus årliga undersökning om bästa boendekommun.2011 kom kommunen på 37:e plats. Bästbetyg får kommunen när det gäller förutsättningarnaför unga och familjer.Utmaningar inom miljöområdetStaffanstorps kommun arbetar aktivt med hållbar utvecklingoch miljöfrågor. Under året har en risk- och sårbarhetsanalysgenomförts och en rapport sammanställtssom identifierar risker och sårbara objekt i kommunenrelaterade till klimatförändringar. Rapporten, som ficknationellt genklang, är ett led i Staffanstorps strävanmot att klimatanpassa kommunen.Det kvarstår dock en del utmaningar att arbetamed på miljöområdet. Staffanstorps kommun harframförallt koncentrerat sitt miljöarbete på att arbetaaktivt med miljöcertifiering av skolor och förskolorsamt material- och energiåtervinning. Det senasteexemplet på energisnåla byggnader är byggnaden sominnehåller omklädningsrum och klubblokaler på dennyinvigda multiarenan Staffansvallen. Byggnadenuppfyller kraven för en så kallad Green Buildingcertifiering,vilket innebär att husets energiförbrukningär 25 procent lägre än de krav som ställs i Boverketsbyggregler.

10 KommunöversiktKommunöversikt 11– I appen finns till exempel möjlighet att rapporteraom någonting är fel, genom att skicka in en bild. Detfinns även en kartfunktion där du kan hålla mobilkameranöver ett landskap för att se vad som finns där:en skola, ett bibliotek eller någonting annat, sägerMattias Hedenrud, IT-strateg på Staffanstorps kommun.Under 2012 ska appen även innehålla Nöjd kundindex-undersökningar, uppdelade per verksamhetsområde.Då är det möjligt för varje skola, förskolaoch alla andra verksamheter inom kommunen att sesitt eget betyg i konsumentundersökningen.– Appen är ett sätt att uppmuntra till kommunikationoch interaktion med medborgarna, att förenanytta med nöje, vilket vi är väldigt nöjda med, avslutarMattias Hedenrud.Staffanstorps kommuns nya hemsida har fått mycketuppmärksamhet.”Framtidens kommun – perspektiv 2038” kombinerarden traditionella översiktplanen med att utvecklakommunens identitetsbärare: hembygd, livsoas,tidskvalitet, stadsliv och inspiration. En annan viktigtutgångspunkt har varit den starka kopplingen mellanfysisk planering och mjuka strategiska frågor, som tillexempel omsorg och skola.– Vi vill att framtidens kommun ska återspeglas påwebben och väljer därför att hoppa över en generationswebbar och föreställer oss vilken typ av webbplatsersom kommer efterfrågas om 30 år, säger IngelaRichardson, kommunikationsstrateg i Staffanstorpskommun.Alla inlägg besvaras inom 24 timmarDen nya webbplatsen har öppen källkod och mycketanvändargenererat material. Med användargenereratmaterial syftar kommunen på möjligheten att gå inoch kommentera alla inlägg. Ambitionen har hållitshög. Alla kommentarer ska få ett relevant svar inom24 timmar från kommunen. Hittills har det kommit incirka 150 kommentarer i månaden.– Den nya webben är helt byggd i öppen källkod,(WordPress), så vi är inte styrda av avtal med någonspeciell leverantör. Det gör oss mer självständiga och vihar möjlighet att dra nytta av andras lösningar onlinevilket sparar resurser, fortsätter Ingela Richardson.Staffanstorps kommun fortsätter även ligga i framkant och satsa på IToch ny teknik i skolan och förskolan.. Foto: Ulrika Vendelbo.Framtidens kommun nu också på webben– Vi har även creative commons-licensierat alltmaterial som är publicerat på vår webb, så att vemsom helst får använda det om de anger källa, någontingsom ligger helt i tiden.Internationellt uppmärksammadWebbplatsen är även plattformsoberoende med enadaptiv design som anpassar sig till dator, smartphoneeller läsplatta, vilket har rönt internationelluppmärksamhet. När Ethan Marcotte, den adaptivawebbdesignens fader, listar sina 20 favoritwebbar, ärStaffanstorps kommuns nya webbplats en av dem.Han älskar framförallt den nya webbens lekfulla ochenkla design.– Det är otroligt roligt att vår webb fått så stortgenomslag. Många har hört av sig från hela landetför att höra mer om vår webbplats och jag har varitoch föreläst, bland annat för Sveriges Kommuner ochLandsting (SKL), fortsätter Ingela Richardson.Ny app för smartphones och läsplattorStaffanstorps kommun har även tagit fram en ny applikation,en app, för smartphones och läsplattor.Det övergripande syftet med appen är, precis sommed webben, att främja interaktionen mellan medborgareoch kommun ytterligare, kommenterarIngela RichardsonStaffansvallen– ett mecka för idrottsföreningarnaI september 2011 invigdes den hett efterlängtade Staffansvallenunder stor pompa och ståt. Fotbollscup medcheerleaders, sambafotbollsskola och cirkusskola medCirkus Cirkör var några av festligheterna som ramadein invigningsdagen.Det tog två år och en ansenlig summa pengar attbygga anläggningen, men för många invånare, inteminst alla idrottsklubbarna, var det värt väntan. Idaginnehåller Staffansvallen fyra nya fotbollsplaner, enkastplan, en ny kansli- och omklädningsbyggnad ochett måldomartorn. För de fyra lokala föreningarnasom ska dela på idrottsplatsen – Staffanstorps GIF,Staffanstorps AI, Kyrkheddinge IF och S:t StaffanSaviours AFC – innebär det betydliga förbättringar ibåde träningsutrymme och klubblokal. Kommunensförhoppning är att anläggningen inte bara kommeratt utnyttjas av idrottsklubbarna utan även av skolan inärheten, allmänheten och pensionärsföreningar. Detska vara aktivitet både dag och kväll för att utnyttjaden nya idrottsplatsen maximalt.På sikt hoppas kommunen att Staffansvallen skahysa olika ungdomsturneringar samt regionala turneringaroch events. Skånes fotbollsförbund har redanplaner på att förlägga sommarens ungdomselitfotbollslägertill anläggningen. På detta sätt blir anläggningenäven en angelägenhet för fler än bara Staffanstorpsborna.Planer finns också på att arrangera ungdomsfotbollsturneringarpå Staffansvallen tillsammans medvänorterna Grimmen, Killarney och Wolin.Med pompa och ståt invigdes Staffansvallen i september.Foto: Ivar Sjögren.

12 KommunöversiktKommunöversikt 13bli såväl ekonomisk som social, samt fungera somen katalysator för att främja innovation och lärandei Skåne. UAC är tänkt som en livfull förlängningav Lunds universitet söder om dess huvudsakligauniversitetsområde, på ett liknande sätt som forskningsanläggningarnaEuropean Spallation Source(ESS) och MAX IV åt norr skapar center i världsklassmed vetenskaplig spetskompetens. Tillsammansbildar dessa projekt en stark axel med kunskap somutgår från och återges till universitetet och kulturarveti regionen. Tillsammans med ESS och MAX IV kommerUAC att medverka till att höja profilen för Skånesåväl nationellt som internationellt.Förstudie genomförd av Stiftelsen UppåkraArkeologiska Center (UAC)Foto: Carolina Ask.Skapar nya jobbUAC kommer vidare att komplettera existerandeturist- och fritidsutbud inom kulturarv i regionenoch uppmuntra till besök på andra turistattraktionersom kan vara av intresse. Studien räknar också medatt centret kommer att skapa nya jobb, både som endirekt följd av själva centret, men också på grundav att fler besöker regionen och spenderar pengar inärområdena.Planen är att UAC ska öppna för allmänheten år2017, samma år som Lunds universitet firar 350-årsjubileum. Besöksprognosen förväntas bli över100 000 besökare per år.Med över 23 000 ädelmetallföremål och ett fornnordiskttempel som tillhör upptäckterna hittills ochmånga fler fortfarande under jord, är Uppåkra enav de mest spännande internationella arkeologiskaAllt som hittas kartläggs minutiöst. Foto: Carolina Ask.platserna att utforska. Studien konkluderar att detfinns en stor potential för att attrahera en regionalmarknad, då cirka 3,5 miljoner människor bor inomen 10 mils radie från platsen.Ny modellDet finns även utrymme på marknaden för en nymodell av kulturella erfarenheter, som skiljer sig frånden traditionella museimodellen. Uppåkra är en platsav europeisk betydelse och intresse. Som ekonomiskt,politiskt och religiöst maktcentrum för en stor del avSkåne, är dess samlingar inkörsporten till många olikateman som ansluter mänsklighetens historia till våraliv idag.Stiftelsen Uppåkra Arkeologiska Center (UAC) gavi september 2011, efter en internationell upphandling,Ralph Appelbaum Associates (RAA) i uppdrag attutföra en genomförbarhetsstudie för ett vetenskapligtarkeologiskt center i Uppåkra.En katalysatorEnligt studien kommer UAC att leverera mångafördelar till närområdet. Dess påverkan kommer attMånga intresserade vill veta mer om utgrävningen.Foto: Carolina Ask.

14 KommunöversiktKommunöversikt 15Fem år i sammandragSå används skattepengarnaKommunenAntal invånare 31 decemberSkattesats (kr)Antal årsarbetareSkatteintäkter generella statsbidrag ochutjämning, netto (mnkr)Verksamhetens nettokostnad (mnkr)Verksamhetens nettokostnad per invånareFinansnetto (mnkr)Årets resultat (mnkr)Nettoinvesteringar (mnkr, exkl markinköp)Eget kapital (mnkr)Eget kapital per invånare (kr)Extern låneskuld (mnkr)Anläggningslån per invånare (kr)Skuldsättningsgrad (%)Rörelsekapital (mnkr)Soliditet exkl. ansvarsförbindelse (%)Soliditet inkl. ansvarsförbindelse (%)2007 2008 2009 2010 201121 208 21 667 21 949 22 259 22 29618:89 18:89 18:89 18:89 18:791003 946 873 928 940737,0 777,4 803,0 853,7 888,2731,4 774,7 781,3 844,5 840,034 456 35 754 35 598 37 937 37 67414,4 14,7 15,0 16,6 10,520,0 15,9* 36,5* 25,5* 14,8*13,3 29,4 42,5 65,3 80,9547,3 564,7 601,4 627,3 686,025 785 26 064 27 403 28 177 30 7670 0 0 162,7 284,90 0 0 4 402 9 10520,6 21,1 25,2 34,5 39,632,4 1,0 64,9 90,7 237,379,4 78,9 74,8 65,5 60,425,0 25,7 26,4 25,5 23,2De största posterna bland kommunens kostnader avser förskolor och skolor. Tillsammansmed gymnasie- och vuxenutbildningen svarar dessa för över hälften av verksamhetenskostnader. Ett annat stort verksamhetsområde är omsorgen om äldre och handikappade.Kommunens klart största intäkt är skatt från kommunens invånare.100 kronor i skatt till kommunenanvändes under 2011 så här:46 kronor till förskola och skola17 kronor till äldre- och handikappomsorg13 kronor till gymnasie- och vuxenutbildning11 kronor till övrig verksamhet (administration,räddningstjänst, fysisk och teknisk planering)6 kronor till teknisk verksamhet (gator, vägaroch grönytor)KoncernenÅrets resultatSoliditet %Finansnetto35,9 32,8 35,6 41,5 19,529 31 32 31 29-21,1 26,4 -11,4 -12,9 -27,34 kronor till kultur- och fritidsverksamhet3 kronor till individ- och familjeomsorg* exklusive realisationsvinst4%1%4%8%5%5% 1%2% 1% 70%Kommunens intäkterFinansiella intäkter 1%Exploateringsintäkter 1%Skatter 70%Generella bidrag 8%Taxor och avgifter 4%Försäljningsintäkter 1%Bidrag 4%Försäljning av verksamheter 5%Hyror och arrenden 2%Reavinst 5%

16 KommunöversiktKommunöversikt 17Ledamöter kommunstyrelsen, från vänster: Annica Carlstedt, Nino Vidovic, Pierre Sjöström, Helene Öhman,Torbjörn Lövendahl, Michael Sandin, Christian Sonesson, Carina Dilton, Liliana Lindström, Bertil Persson,Yvonne Nilsson, Henrik Lethin. Laila Olsen saknas på bilden. Foto: Ulrika Vendelbo.Ersättare kommunstyrelsen, från vänster: Olle Benner, Werner Unger, Björn Stigborg, Shkurte Xhemajli, SolveigOhlsson, Berit Lagergren, Anders Olin, Ralph Friberg, Eric Tabich, Björn Magnusson. Pia Jönsson, Pierre Lindbergoch Eric Hamilton saknas på bilden. Foto: Ulrika Vendelbo.Organisation kommunenStaffanstorps kommun styrs av Moderata Samlingspartiet sedan valet 2010. Moderaternahar 19 av 41 mandat i fullmäktige och är därmed största parti.Mandatfördelning i kommunfullmäktige2010-11 – 2014-12Kommunstyrelsen 2011 – 2014RevisorerKommunfullmäktigeValnämndenModerata Samlingspartiet 19Centerpartiet 2Folkpartiet liberalerna 3Kristdemokraterna 1Socialdemokraterna 10Michael SandinTorbjörn LövendahlChristian SonessonPierre SjöströmHenrik LethinNino Vidovic(M) ordförande(S)(M)(S)(M)(M)Miljöpartiet 2Yvonne Nilsson(C)KommunstyrelsenTekniska nämndenSPI - Sveriges Pensionärers Intresseparti 1Staffanstorpspartiet 1Sverigedemokraterna 2TOTALT 41Laila OlsenAnnika CarlstedtCarina DiltonLiliana LindstömBertil Persson(S)(M)(S)(M)(M)Helene Öhman(FP)Miljö- och samhällsbyggnadsnämndenKultur- och fritidsnämndenBarn- och utbildningsnämndenSocialnämnden

18 KommunöversiktOrganisation koncernenKommunkoncernen omfattar Staffanstorps kommun med dess nämnder samt företag som kommunenpå grund av andelsinnehav har ett väsentligt inflytande över. Hit räknas företag med enägarandel över 20%.KommunkoncernenKommunens samlade verksamhet”Staffanstorp är litet och tryggt, allakänner alla. Jag är visserligen född iTrelleborg, men har bott här i Staffanstorphela livet.”Kommunens egenverksamhetKommunenskoncernföretagSamägda företag utanbetydande inflytandeFilip Winqvistung StaffanstorpsboMinst 20% innehavStaffanstorp Centrum AB 100%• Staffanstorps Energi AB-Staffanstorps Energi Försäljnings AB• Staffanstorpshus AB-Staffanstorps Kommunfastigheter AB-Stanstad II KBAB Malmöregionens avlopp 15%SYSAV 3,3%Sydvatten AB 2,8%Kommunassurans SydFörsäkringsaktiebolag 1,9%Kommuninvest AB 0,3%Business Port Staffanstorp ABKommunala entreprenaderFör att en kommunal entreprenad ska anses föreligga förutsätts attdet finns ett avtal mellan kommunen och producenten om att denna ska bedriva kommunal verksamhet ellerdelverksamhet av större omfattningkommunen har ett huvudansvar för att tjänsten erbjuds kommunmedborgarnaverksamheten annars skulle ha utförts i egen regiFriskolor definieras inte som kommunala entreprenader eftersom de tillkommer genom avtal med staten.PEAB Sverige AB-Gata/väg-VA-ledningarGreen Landscaping AB-Grönytor-Idrottsanläggningar utomhusKraftringen Service AB-GatubelysningSITA Sverige AB-HushållsavfallBergkvarabuss-SkolskjutsarSamres-FärdtjänstSodexo-Städning-Kost ordinärt boendeAttendo Care-Särskilt boendeAttendo-LSS-Boende för funktionshindrade-Daglig verksamhet-KorttidsverksamhetFogdaröd-Särskilt boende-Boende för funktionshindradeBokebo-Särskilt boendeHSB Skåne-Särskilt boendeHäggenäs-Särskilt boendeCarema Orkidén-Boende för funktionshindradeAssistansia-Personlig assistansEkbacka-Boende för funktionshindradeSydassistans-Personlig assistansFoto: Kasper Dudzik.

20 AnalyserAnalyser 21Världsekonomin i gungningÅret 2011 kan ur prognossynpunkt liknas vid en berg- och dalbana. Året startade meden betydande optimism och lättnad över att världsekonomin slutligen tycktes ha lämnatfinanskrisen bakom sig. Det dröjde dock inte länge förrän en alltmer samstämd pessimismbörjade slå rot. Den hade sin utgångspunkt i turbulensen på finansmarknaden, svaga tillväxttali USA och Kina, hög inflation med tillhörande åtstramningar i tillväxtmarknaderna,höga råvarupriser och bankkris samt svaga statsfinanser i delar av Europa.Stora stimulanser har satts in i för att ta hand omdåliga krediter och en expansiv finanspolitik harbidragit till att hålla räntorna låga. Enligt all logikskulle dessa insatser ha skapat en självförstärkandepositiv spiral med högre efterfrågan, fler jobb och enstarkare tillväxt men dessa väntade effekter lyser medsin frånvaro. Tillväxten i EU bedöms uppgå till runten procent år 2012 och bli något högre i USA vilketinte är tillräckligt för att arbetslösheten ska minska.Världens hopp står istället till Asien och andra utvecklingsregionermed stabil tillväxt, låg skuldsättningoch stigande löner vilket innebär dels viktig avsättningför exporterande företag, dels förbättrad konkurrenskrafti väst.Något stabilare i SverigeDen svenska exporten är starkt exponerad motEuropa vilket gör oss särskilt beroende av utvecklingeni denna region. Mycket beroende på balans i denoffentliga sektorns ekonomi och betydande överskotti den privata sektorn ser det något lite ljusare ut förSverige vars tillväxtprognos uppgår till 1,6% år 2012och 2,5% år 2013. Med denna blygsamma utvecklingkan man konstatera att några magra år väntar. Förstframåt 2014 och 2015 väntas Sverige vara tillbaka påen balanserad nivå då varken låg- eller högkonjunkturråder. Det ska dock påpekas att prognoserna byggerpå att skuldkrisen på sikt klaras upp under ordnadeformer även om det svaga tillståndet i södra Europaväntas bestå under lång tid.Den svaga efterfrågan i ekonomin medför att sysselsättningsutvecklingennu väntas öka endast marginellt.Det är först om 3 till 4 år utvecklingen väntastar fart och arbetslösheten minska från dagens 8%till 6%.Som nämnts ovan har den offentliga sektorn hittillsklarat den ekonomiska krisen bra. År 2010 utveckladesutgifterna nästan i samma takt som inkomsternaoch för 2011 översteg inkomstutvecklingen utgiftsutvecklingenså att de offentliga finanserna stärktesnågot.Magra år framöverStaffanstorps kommuns verksamheter har sammantagetbedrivits utan några större budgetavvikelser. Detgoda resultatet förklaras främst av en engångsintäktavseende försäljningen av fjärrvärmeverket och högreskatteintäkter än väntat. Utvecklingen av arbetadetimmar är viktiga för kommunerna då dessa påverkarden reala utvecklingen det vill säga kommunens”köpkraft”. Under 2010 och första halvan av 2011utvecklades arbetsmarknaden på ett sätt som påverkadeskatteunderlagsutvecklingen oväntat positivt.Med detta som utgångspunkt i budgetarbetet för2012 förutspåddes en fortsatt god återhämtning.Som framgått ovan, vände vinden i världsekonominunder sommaren och hösten, vilket påverkat de flestaplaneringsparametrar. För 2012 och 2013 väntasantalet arbetade timmar ligga kvar på i princip sammanivåer som 2011 varför en negativ avvikelse avseendeskatteintäkterna 2012 är att vänta. För 2013 väntasskatteunderlaget öka med endast 2,7%.Oron på de finansiella marknaderna har skapat storInvånarantalet fortsätter att öka250002000015000100005000 5 02002Befolkningsutveckling antal invånare2003200420052006Staffanstorps kommun har haft en konstant ökningav det totala antalet invånare sedan år 1990. Under2011 ökade antalet invånare från 22 259 till 22 296personer. Ökningen är totalt 37 invånare (0,2%).Skillnaden mellan inflyttade och utflyttade är flyttningsnettotoch utfallet för 2011 blev ett underskottpå 23 invånare.Befolkningsstrukturen i visar att Staffanstorp är en”ung” kommun. Andelen barn och ungdomar (0-19år) är 28%. Den arbetsföra befolkningen utgör 54%och den äldre (65 år och äldre) 18% av Staffanstorpstotala befolkning.I följande tabell visas Staffanstorps kommuns befolkningindelad i åldersklasser. Den åldersklass somhar störst procentuell ökning mellan åren 2006 tilloch med 2011 är 65-79 år med en ökning på 32%.Därefter kommer åldersgruppen 80 år och däröver20072008200920102011osäkerhet kring finansnettots utveckling. Med fortsatthöga investeringsvolymer ökar ränterisken samtidigtsom likviditets- och pensionsportföljen kan kommaatt generera lägre avkastning än väntat.För att matcha ovanstående risker finns en reservför oförutsedda händelser 2012 som uppgår till drygt16 mnkr. Med den information som finns tillhands idagsläget är reserven förbrukad.För mandatperioden 2011–2014 har kommunfullmäktigebeslutat att den ekonomiska långtidsplaneringenska främja fortsatt finansiell styrka och enstabil kommunal verksamhet genom konjunkturcykleroch perioder av stora infrastrukturella satsningar.Ett mått på långsiktig ekonomisk styrka är soliditetensom enligt beslut inte får understiga 21% år 2014.Denna nivå är inte orimlig men kräver kontroll ochstort fokus på budgetföljsamhet. Det kan konstaterasatt ”magra år” väntar.2000200015001000150010005005000Befolkningsstruktur antal invånare och ålderKvinnorMänmed 31% och 0-6 åringar med 13%. De övrigaklasserna har var för sig ökat med måttliga 3%. Denökande andelen äldre medför att behoven av olikaformer av äldreomsorg ökar. Behovet av barnomsorghar också ökat under sexårsperioden.Demografi för Staffanstorps kommun 2005–20110-45-910-1415-1920-2425-2930-3435-3940-4445-4950-5455-5960-6465-6970-7475-7980-8485-8990-9495-Åldersklasser0–6 7–19 20–64 65–79 80+ Totalt2006 1 940 3 969 11 889 2 449 593 20 8402007 1 989 3 973 12 003 2 619 624 21 2082008 2 095 3 969 12 154 2 804 645 21 6672009 2 106 4 026 12 138 2 983 696 21 9492010 2 187 4 012 12 198 3 121 741 22 2592011 2 183 4 008 12 095 3 236 774 22 296Tabellen visar åldern vid årsskiftet. Källa: SCB

22 Analyser FörvaltningsberättelseAnalyser 23Fler småhus och flerbostadshusUnder året 2011 färdigställdes 56 småhus och27 lägenheter i flerbostadshus.300200100250200150100500Antal färdigställda lägenheter2002200320042005200620072008200920102011FlerbostadshusSmåhusArbetslösa i StaffanstorpÖppet arbetslösa är arbetssökande (16–64 år) somaktivt söker och omgående kan ta ett jobb på arbetsmarknaden.De kvarstående sökande består av samtligainskrivna i slutet av månaden respektive år.Tabellen till höger visar Staffanstorps kommuns kvarståendesökande, öppet arbetslösa samt sökande somhar fått arbete:Andelen öppet arbetslösa i Staffanstorps kommun år2011 var enligt arbetsförmedlingens definition 2,4%(2010, 2,2 %). I riket var andelen öppet arbetslösa år2011 enligt denna definition 3,6% (2010, 3,6 %).Under år 2007 sjönk antalet kvarstående sökandei jämförelse med tidigare år. Den sjunkande trendenbröts under 2008.Under 2008 och 2009 medförde den kärvarearbetsmarknaden ett ökat antal arbetslösa. Under år2010 minskade de öppet arbetslösa rejält för att ökanågot igen under år 2011.Staffanstorps kommuns kvarstående sökande,arbetslösa samt sökande som erhållit arbete.År Kvarstående Arbetslösa Sökandesökandesom har fåtttotaltarbete2006 1 213 310 672007 913 250 502008 970 289 632009 1 128 358 642010 1 144 294 832011 1 107 316 64Källa: ArbetsförmedlingenGod hushållningAv kommunens mål är 91% helt eller delvis uppfyllda. Därmed bedrivs verksamheternai allt väsentligt inom de ramar som angivits för en önskvärd finansiell ställning och utveckling.Kommunfullmäktige har fastställt mål som klargörhur mycket pengar som får gå till löpande verksamhet,hur verksamheterna ska finansieras samt nivånför det finansiella sparandet. Dessa mål bildar endefinition av vad som ska anses vara god hushållningfinansiellt.Kommunfullmäktige har under slutet av 2011 ävenantagit den så kallade mandatperiodbeställningensom anger årsvis för mandatperioden vad som skagenomföras för att uppnå de uppställda målen. Tillmandatperiodbeställningen har fogats en genomförandeplandär de aktiviteter anges, som ska bidra tillatt uppfylla målen. Aktiviteterna ger tillsammans endefinition av vad som verksamhetsmässigt ska ansesvara god hushållning.För samtliga avvikelser mot uppsatta mål finnsåtgärdsförslag angivna. Anledning till avvikelsernaKommunens måluppfyllelsemot de verksamhetsmässiga målen är genomgående attgenomförandeplanens mål fastställts sent under året.De ekonomiska målen uppnås till 50%.Orsaken till att målet avseende soliditeten inteuppnås kan förklaras av att nivån fastställdes innansänkningen av diskonteringsräntan, som används förberäkning av pensionsskulden, var känd. Kassaflödeti den avgiftsfinansierade verksamheten är negativ ochavviker därmed mot målsättningen. Positivt kassaflödekan uppnås efter den översyn av VA-taxan sompågårDet kan därmed konstateras att verksamheterna iallt väsentligt bedrivs inom de ramar som angivits fören önskvärd finansiell ställning och utveckling. Förmer detaljerad information hänvisas till dokumentet”God hushållning 2011”.Ungdomsensemblen Saduté. Foto: Christopher Fossto.KommunenEkonomisk prioriteringVerksamhetsmässig prioritering-Barn och ungas lärande och välmående-Arbetslinjen – En satsning för framtiden-Medborgarens livskvalitet i fokus-Attraktiv levnadsmiljöTotaltUppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt2 29 72 3 12 10 26 7 021 27 5

24 AnalyserAnalyser 25RedovisningsprinciperOrd och uttryckDen kommunala redovisningen regleras av Kommunallagensåttonde kapitel samt av Lag om Kommunalredovisning. Dessutom lämnar Rådet förkommunal redovisning rekommendationer för denkommunala redovisningen. Staffanstorps kommunföljer dessa.Skatteintäkter redovisas enligt rekommendation4.2 och periodiseras till det år då den beskattningsbarainkomsten intjänas av den skattskyldige.Definitiv slutavräkning för 2010 ärresultatförd med 600 kr/invånare och preliminärslutavräkning för 2011 beräknas till+727 kr/invånare.Pensionsåtaganden bokförs enligt blandmodellen,vilket innebär att pensioner intjänade före1998 redovisas som en ansvarsförbindelse inomlinjen. Pensioner intjänade från och med 1998redovisas som en kostnad i resultaträkningen.Den intjänade avgiftsbestämda ålderspensionenbetalas ut till de anställda via Pensionsvalet.Den förmånsbestämda delen samt efterlevandeskyddet har försäkrats bort hos KPA.Löneskatt på 24,26 % ingår i pensionsåtagandena.Materiella anläggningstillgångar har i balansräkningenupptagits till anskaffningsvärdetminus planenliga avskrivningar.Avskrivningarna sker enligt rak nominell metod,och påbörjas när tillgången tas i bruk, ochföljer SKL:s rekommendationer om avskrivningstider.En investering är allt med ett inköpspris över0,5 basbelopp och med en ekonomisk varaktighetpå 3 år eller mer och där inköpet dessutominte är att betrakta som utbyte.Exploateringstillgångarna är bokförda somomsättningstillgångar och redovisas löpande.Kostnader för timanställda samt mer- och övertidsom avser december månad men utbetalatsi januari har periodiserats till rätt bokföringsår.Staffanstorps kommun har beslutat att bidratill statlig infrastruktur i två fall, dels till utbyggnadav södra stambanan samt till järnvägsutredningav Simrishamnsbanan. Beloppenär bokförda dels i balansräkningen men ävensom periodiserad kostnad i resultaträkningen.Den sammanställda redovisningen har upprättatsenligt förvärvsmetoden och med hänsyntill specificering enligt proportionell konsolideringsmetodsom innebär att belopp sominkluderas i den sammanställda redovisningensresultat- och balansräkning motsvarar ägdandel i företaget.Tillgångar och skulder samt intäkter ochkostnader har upptagits till så stor del sommotsvarar ägd andel. Därefter har internamellanhavanden eliminerats med ägd andel.Enligt rekommendation från Rådet för kommunalredovisning (RKR) nr 7.1 : 2006 skai kommunens årsredovisning finnas en redogörelseför utvecklingen av medel avsatta förframtida pensionsutbetalningar. Kommunenhar fattat beslut om policy för kapitalförvaltningav pensionsmedel i december 1999.Denna policy har följts till fullo under året.Avvikelse från rekommendationen har skettgenom att Staffanstorps kommun periodiserardet tillfälliga konjukturstödet mellan 2010och 2011. 8 mnkr överföres via balansavstämningentill 2011.Staffanstorp redovisar anslutningsavgifternasom en periodiserad intäkt i resultaträkningenoch följer därmed gällande rekommendation.AvskrivningarPlanmässig årlig nedsättning av anläggningstillgångarsvärde.AvsättningEkonomiska förpliktelser vars storlek och betalningstidpunktinte är helt bestämd. Den vanligaste avsättningenavser pensionsåtagande gentemot de anställda.BalansräkningSammanfattning av tillgångar, skulder och eget kapitalvid en given tidpunkt. Ger mycket information omkommunens ekonomiska styrka genom jämförelserbakåt i tiden.Eget kapitalSkillnaden mellan tillgångar och skulder och består avanläggningskapital (skillnaden mellan anläggningstillgångaroch långfristiga skulder) samt av rörelsekapital(skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristigaskulder).InternräntaKalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings-och omsättningstillgångar) som utnyttjas inomen viss verksamhet.KapitalkostnaderBenämning för internränta och avskrivningar.KassaflödesanalysVisar hur kommunen har finansierat sin verksamhet,det vill säga varifrån pengarna har kommit och hur dehar använts. Här ingår samtliga inbetalningar och utbetalningar,även investeringsutgifter och inkomster. Skillnadenmellan tillförda och använda medel ger åretskassaflöde, eller hur de likvida medlen har förändrats.LikviditetBetalningsberedskap på kort sikt (förmåga att betalaskulder i rätt tid).NettoinvesteringarInvesteringsutgifter efter avdrag för investeringsinkomstermed mera.NettokostnaderDriftkostnader, efter avdrag för driftbidrag, avgifteroch ersättningar. Finansieras med skattemedel.NoterDetaljerade upplysningar om de poster som ingår iresultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys.NämndsbidragTillskott av skattemedel som respektive nämnd tagit ianspråk under det gångna året, det vill säga den delav verksamheten som inte finansierats med nämndensegna intäkter, såsom avgifter och ersättningar m m.PeriodiseringFördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperiodertill vilka de hör.ResultaträkningVisar årets finansiella resultat och hur det uppkommitmellan två givna datum. Resultaträkningen talarom för oss vad driften av verksamheterna kostat.Verksamhetens kostnader och intäkter specificeras idriftredovisningen.SkulderDelas in i långfristiga och kortfristiga. Kortfristiga skabetalas inom ett år.SoliditetAndelen eget kapital av de totala tillgångarna, detvill säga graden av självfinansierade tillgångar.TillgångarDelas in i anläggningstillgångar (fastigheter, inventarier,långfristiga fordringar m m) och omsättningstillgångar(likvida medel, kundfordringar, förråd m m).tkr = tusen kronormnkr = miljon kronor

26 AnalyserAnalyser 27Finansiell analys kommunenKommunens finansiella målsättning anger att resultatet ska vara minst 1% av skatteintäkteroch utjämning. Årets resultat efter balanskravsavstämningen utgör 1,7% av skatteintäkteroch utjämning. Kommunallagen anger att kommunens resultat måste vara positivt. Åretsresultat är positivt för fjortonde året i rad.Resultat och kapacitetÅrets resultatFör 2011 budgeterades 8 mnkr, vilket motsvarar 1%av skatteintäkter och utjämning. Årets resultat inklusivereavinst uppgår till 6,6% och årets resultat efterbalanskravsavstämningen till 1,7% av skatteintäkteroch utjämning. Det finansiella målet om 1% av skatteroch utjämning uppfylls 2011.Nettokostnaderna minskade i förhållande tillbudget med 35,8 mnkr, beroende på reavinsten/förlusterpå 56,3 mnkr netto och exploateringsintäkterpå 7,1 mnkr. Bruttokostnaderna steg i förhållande tillbudget.Teknisk verksamhet har erhållit extra medel med7,6 mnkr avseende beläggning och snöröjning.Beställarnämnderna har en budgetavvikelse på -0,6mnkr och resultatenheterna uppvisar ett resultat på-7,5 mnkr. Det budgeterade resultatet för resultatenheternavar -3,3 mnkr. De största avvikelserna inomnämnderna finns hos socialnämnden +6 mnkr ochbarn och utbildningsnämnden -6,4 mnkr.I den avgiftsfinansierade verksamheten gick VAverketmed -7,8 mnkr och renhållningen med+1,2 mnkr.Skatteintäkterna inklusive generella bidrag och utjämningökade med 22 mnkr i förhållande till budget.Staffanstorp har en tidig budgetprocess, där prognosernaför skatteintäkter och konjunkturbidrag är avtidigt datum varför osäkerhetsfaktorerna är större.Resultatet för kommunens olika delar kan sammanfattaspå följande sätt:Nämndernas verksamhetResultatenheterAvgiftsfinansierad verksamhetexkl fjärrvärmeFinansnettoSkatter och utjämning-0,6 mnkr-7,5 mnkr-4,2 mnkr-2,6 mnkr+22,0 mnkrFör utförlig analys och kommentarer hänvisas tilltexten under respektive nämnd eller resultatenhet.Årets resultat är positivt för fjortonde året i rad.4035302520151020,0Årets resultat exklusive reavinst15,936,525,514,82007 2008 2009 2010 2011Kommunallagens krav på god hushållning ur ett finansielltperspektiv ställer större krav än balanskravetoch varierar från kommun till kommun beroende på ivilken ekonomisk situation kommunen befinner sig.Rent generellt kan sägas att en kommun för attstärka sin långsiktiga betalningsberedskap bör ha ettresultat som inflationsskyddar det egna kapitalet samtsom långsiktigt täcker investeringarna i den skattefinansieradeverksamheten. Staffanstorp uppfyllerdetta mål.Avstämning av balanskravet mnkrResultat före avstämning av balanskravet 58,7Avgår nettoreavinster -56,3Uttag från pensionsmedelsförvaltningen 4,4Särskilt konjunkturstöd 8,0Årets resultat 14,8Verksamhetens kostnader och intäkterVerksamhetens nettokostnader bör inte öka isnabb are takt än skatteintäkter och statsbidrag.mnkr 2011 2010 2010-2011 2007-2011ökning % ökning %Verksamhetens 896,3 844,2 6,2 22,6nettokostnaderexkl. reavinsterSkatteintäkter 888,2 853,7 4,1 20,5inkl. generellastatsbidrag ochutjämningFinansnetto 10,5 16,6 -37,0 -27,8Mellan 2010 och 2011 ökade verksamhetens nettokostnaderexklusive reavinster med 6,2%, medanskatteintäkterna inklusive statsbidrag och utjämningökade med 4,1% en utveckling som måste vända.Under femårsperioden 2007–2011 har nettokostnadernaökat med 22,6% medan skatteintäkternamed mera har ökat med 20,5%. Dock bör tilläggas attreavinster, t ex vid försäljningen av fjärrvärmeverket,inte ingår i dessa siffror.Verksamhetens intäkter 2011 inkluderar intäkterfrån exploateringsverksamheten på 7,1 mnkr somavser markförsäljning. Denna uppnås genom att viföljer Rådet för Kommunal Redovisnings idéskriftom hur redovisning av exploateringsverksamhetenbör hanteras. Denna anser att markförsäljningar skaresultatföras när ägarbyte/-försäljning sker. Kommunensnedlagda kostnader för så kallade anläggningar– gator och vägar ska aktiveras när de är färdigställdaoch kan tas i bruk.Personalkostnaderna ökade med 6,2% under 2011beroende på att nya verksamheter tillkommit (korttidsskolan,ungdomssatsningen) eller verksamhetersom utökats, t ex Resurscentrum. Antalet tillsvidareanställdaårsarbetare ökade med 12 personer under2011 till 940.Finansnettot blev 10,5 mnkr 2011. Detta är 2,6 mnkrsämre än budget. Avvikelsen beror främst på ökaderäntekostnader. Finansnettot minskade med 36,7%mellan 2010 och 2011. Under perioden 2007-2011har nettot i genomsnitt legat på 14,2 mnkr.Utdelningar i fonder och ränteintäkter på grund avgod likviditet samt låga eller inga räntekostnader förexterna anläggningslån är orsaken till det historiskthöga finansnettot. Under åren 2007–2009 hade kommuneninga anläggningslån. 98 mnkr togs upp i nyalån under 2010 bland annat på grund av köpet av deåterstående 50% av Staffanstorps Energi AB samt förden del av investeringarna som inte finansieras medegna medel. Under 2011 togs anläggningslån upp tillett värde av 105 mnkr främst till följd av förvärvet avfastigheten 1:33, Sockerstan, men också för den delav året investeringar som inte finansierats med egnamedel. Ökade räntekostnader samt lägre utdelningaroch ränteintäkter från fonder och likviditet gör attfinansnettot minskar.NettokostnadsutvecklingenNettokostnadernas andel av skatteintäkter och finansnettovisar hur stor del av skatteintäkterna som går tillden löpande verksamheten. Enligt definitionen av godhushållning ska de löpande kostnaderna i förhållandetill intäkterna understiga cirka 98%. Medel att finansierainvesteringar och amorteringar ska genereras.Nivån är en ”tumregel” för en hållbar ekonomiskutveckling över en konjunkturcykel.Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och finansnettoexkl. reavinst %97,397,695,597,199,82007 2008 2009 2010 2011I genomsnitt under perioden 2007–2011 liggerverksamhetens nettokostnader på 97,5% av skatteintäkteroch finansnetto. Högt finansnetto har tidigaregjort att nyckeltalet kunnat hållas nere.Ökningstakten för nettokostnaderna är avgörandeför en långsiktigt hållbar ekonomi. Nyckeltalet börinte överstiga 98%.

28 AnalyserAnalyser 29Skatte- och nettokostnadsutvecklingper invånareI en sund ekonomisk utveckling finns en följsamhetmellan nettokostnadsökningen per invånare jämförtmed skatteintäktsökningen per invånare.Mellan 2010 och 2011 har nettokostnaderna perinvånare minskat med 0,6 procentenheter, medanskatteintäkterna har minskat med 0,9 procentenheter.3,02,4Skatte- och nettokostnadsutvecklingper invånare exkl. reavinst %3,93,22,0-0,6Skatteintäkt per invånareNettokostnad per invånare2007 2008 2009 2010 2011Sett över femårsperioden 2007–2011 har nettokostnadernaper invånare ökat med 17% medanskatte intäkterna per invånare har ökat med 14%. Storapositiva finansnetton har bidragit till utvecklingen.13,36,64,8Nettoinvesteringar mnkr29,442,567,36,03,980,9En detaljerad redovisning av investeringarna återfinnsi slutet i detta dokument samt under respektiveverksamhets redovisning. Genomsnittlig investeringsnivåunder de senaste fem åren är 46,7 mnkr.Finansiering av investeringarnaKommunerna kan finansiera investeringar genomegna medel, som genereras genom överskott i resultaträkningenoch avskrivningar, eller genom externa lån.Målsättningen är att investeringarna i den skattefinansieradeverksamheten minst ska finansieras till 46%med egna medel.Årets investeringar i den skattefinansieradeverksamheten har finansierats helt med egna medel.Frånräknas reavinsten blir motsvarande siffra 74,5%.Målet är uppfyllt.SoliditetsutvecklingenSoliditeten är ett mått på kommunens långsiktigaekonomiska styrka och anger eget kapital i procentav de totala tillgångarna. Soliditetsutvecklingen seddöver tiden är av stort intresse. Målsättningen är attsoliditeten inklusive pensionsförpliktelsen inte skaunderstiga 25% år 2011.Soliditetsutvecklingen inklusive pensionsförpliktelsenligger 2011 på 23,2% vilket innebär enförsämring med 2,3 procentenheter i förhållande tillföregående år. Målet uppnås ej.Orsaken till detta förklaras i sin helhet av den sänktadiskonteringsräntan, som används för beräkningenav pensionsskulden, vilket inte var känd då nivån förmålsättningen fastställdes. Kommunens långsiktigafinansiella styrka minskar till följd av att de långfristigalånen har ökat liksom avsättningarna och ansvarsförbindelsen.SkuldsättningsgradDen del av kommunens tillgångar som finansieras medfrämmande kapital benämns skuldsättningsgrad.I skuldsättningsgraden ingår följande parametrar:Avsättningsgrad. En avsättning är en skuld varsstorlek inte är känd vid bokslutstillfället, exempelvispensionsåtagandet.Långfristig skuldsättningsgrad. Skulder som förf allertill betalning senare än ett år från bokslutsdagen.Kortfristig skuldsättningsgrad. Skulder som förfallertill betalning året efter bokslutsåret.20,6Skuldsättningsgrad %21,125,234,539,62007 2008 2009 2010 2011Skuldsättningsgraden har fortsatt att öka under 2011med 5,1 procentenheter, i förhållande till föregåendeår. De kortfristiga skulderna har minskat något medande långfristiga skulderna har ökat med 122,2 mnkrberoende på nyupptagna anläggningslån, avseendebland annat finansiering av investeringarna.Skuldsättning mnkr 2010 2011Avsättningar 11,7 14,1Långfristiga skulder 162,7 284,9Kortfristiga skulder 155,9 150,6Totalt 330,3 449,6Risk – kontrollBetalningsförmåga på kort siktEtt sätt att mäta kommunens betalningsförmåga påkort sikt är rörelsekapitalets storlek. Rörelsekapital ärskillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristigaskulder.Rörelsekapitalet har ökat under 2011. Anledningentill ökningen är lägre kortfristiga skulder och störreomsättningstillgångar. Omsättningstillgångarna ökarfrämst till följd av att mark som används till blivandeexploateringsprojekt har flyttats från markreservenoch omklassificerats från anläggningstillgångar tillomsättningstillgångar. De kortfristiga placeringarnahar ökat på grund av den turbulens på finansmarknadensom uppstod under senare delen av året.32,4Rörelsekapital mnkr1,064,990,7237,32007 2008 2009 2010 2011Soliditetsutveckling %2007 2008 2009 2010 2011InvesteringarNettoinvesteringar är kommunens investeringsut gifterminus investeringsinkomster. Numera redovisar kommunenanslutningsavgifterna som en periodiseradintäkt i resultaträkningen och följer därmed gällanderekommendation. Investeringsvolymerna har legat påen hög nivå under hela femårsperioden 2007-2011.De största posterna är åtgärder inom VA-området,Staffansvallens idrottsplats, IT-investeringar inomskolan samt försköningsarbeten.Exkl. ansvarsförbindelse79,4 78,974,865,525,0 25,7 26,4 25,5Inkl. ansvarsförbindelse60,423,22007 2008 2009 2010 2011Avsättningarna ökade med 2,3 mnkr vilket förklarasav att den numera också innehåller ålders- och efterlevandepensionertill förtroendevalda med heltidsellerdeltidsuppdrag.Avsättningar mnkr 2010 2011Pensioner 10,7 13,4Infrastrukturanläggning 0,5 0,2Garantibesiktningar 0,5 0,5Totalt 11,7 14,1Ränterisk – finansnettoFinansnettot anger skillnaden mellan finansiella intäkteroch kostnader. Ett negativt finansnetto minskarutrymmet för kommunens verksamheter. Kommunensriskexponering för ränteförändringar ökar vidhög upplåning.Finansnettot bidrar positivt till årets resultat med10,5 mnkr, en försämring mot föregående år med6,1 mnkr. Detta är främst en följd av ökade räntekostnaderpå anläggningslånen samt lägre utdelningar mm från penningportföljförvaltningen.Uttag ur pensionsportföljen är gjord med 5,4 mnkrför 2010 och 4,4 mnkr för 2011. Vid balanskravs-

30 AnalyserAnalyser 31avstämningen tillförs dessa uttag resultaträkningen.Överskottslikviditeten är placerad i hedgefonder,svenska räntebärande fonder samt svenska ochglobala aktier. Marknadsvärdet var per 2011-12-31151,8 mnkr och anskaffningsvärdet uppgick till151,5 mnkr.Finansnettots utveckling mnkr14,4 14,7 15,0 16,62007 2008 2009 2010 2011För ytterligare information om placeringarnahänvisas till bilagan Finansiella rapporter.Borgensavgift har erhållits från StaffanstorpshusAB med 3 mnkr.BorgensåtagandenBorgensåtaganden och ägande av andra bolag innebärett risktagande. Kommunens åtaganden fördelasenligt följande:Borgensåtaganden mnkrStaffanstorpshus AB 1 320,0Sydvatten 25,0Staffanstops Tennisklubb 4,0Sysav pensionsutfästelser 2,7Malmöregionens Avlopp AB 0,6SBAB Kommunalt förlustansvar 0,2Borgensåtagandet per invånare är cirka 60 tkr.10,5PensionsförpliktelserKommunens totala pensionsförpliktelser uppgår till436,5 mnkr. Pensionsförpliktelser intjänade före 1998redovisas inom linjen i balansräkningen som ansvarsförbindelseoch uppgår till 423,1 mnkr inkl. löneskatt.Pensionsförpliktelser intjänade från och med 1998redovisas inom linjen som en ansvarsförbindelsei balansräkningen och uppgår till 13,4 mnkr inkl.löneskatt. Kommunen har valt en försäkringslösningför huvuddelen av intjänade pensionsförmåner somannars skulle ha redovisats under ”Avsatt till pensioner”.Detta innebär att kommunen årligen betalaren avgift till KPA, som förvaltare, som motsvarar detårets beräknade intjänade pensionsförmåner. 2011inbetalades 7,4 mnkr inkl. löneskatt i premie.Pensionsutbetalningarna uppgick till 19 mnkr inkl.löneskatt. Budgeterad summa var 18,7 mnkr, såledesen avvikelse på -0,3 mnkr.Den avgiftsbestämda delen av pensionsåtagandetdisponeras helt av den anställde för eget val av förvaltare.Summan uppgår till cirka 4,5% av lönesummanoch var 2011 17,8 mnkr inkl. löneskatt.Avsättningen, som främst avser garanti- och särskildavtalspension ökade med 2,7 mnkr under 2011,främst på grund av att den numera också innehållerålders- och efterlevandepensioner till förtroendevaldamed heltids- eller deltidsuppdrag.Ansvarsförbindelsen som avser pensionsrätt intjänadtill och med 1997, ökade 2011 med 40 mnkr,till största delen beroende på den sänkta diskonteringsräntan.Långsiktigt innebär pensionsförpliktelserna en storrisk och är en generationsfråga.Genom att betala ut hela den avgiftsbestämda delensamt att trygga en del av ansvarsförbindelsen genomlångsiktig kapitalförvaltning, skjuts en mindre del avpensionsåtagandena på framtidens skattebetalare.Kommunen har ett överskott på 576 tkr i överskottsfondenhos KPA. Enligt rådet för kommunalredovisning ska kommunen redogöra för ett eventuelltöverskott i årsredovisningen. Överskottet skadock inte redovisas i balans- eller resultaträkningen.Överskottet används i första hand till att betala indexeringspremiervid årsskiftet. Därefter kan eventuelltresterande överskott användas till annan premiebetalning.Medel avsatta för framtida pensionerPensionsportföljen per 2011-12-31 är värderad tillcirka 132 mnkr. Anskaffningsvärdet uppgår till cirka125 mnkr. Det finns ett orealiserat resultat i portföljenpå cirka 6 mnkr. Syftet med placeringarna är att mötaframtida utbetalningar från pensionsskulden (den såkallade ansvarsförbindelsen) upparbetad till och med1997-12-31.Undanträngningseffekten på grund av avtalspensionsutbetalningarnabedömdes bli besvärande frånoch med 2009, varför de sparade medlen började användasför att ”kapa” utbetalningstopparna.Normalläget i portföljen är 60% aktier och 40%räntebärande placeringar/alternativa placeringar.Kapitalförvaltningen med de nya förvaltarna ärupphandlad 2009 och är ett rent så kallat specialistmandatutan allokeringsansvar hos förvaltarna.Allokeringsansvaret vilar på koncernfinanschefen.För att stärka denna roll anlitas en extern finansiellrådgivare som kvartalsvis ger förslag till förändringari portföljen.Under 2011 har portföljens totala värde minskatmed 6,3% samtidigt som index minskat med 1,9%. Iabsoluta termer är värdeminskningen cirka 13 mnkr.Totalportföljen har från start (2009-07) ökat med5,6% jämfört med ett index på 7,9%.Det är endast svenska räntebärande värdepappersom gått bättre än jämförbart index under 2011.Budgetredovisning och prognossäkerhetEtt mått på den kontroll kommunens beslutsfattarehar över den egna ekonomiska utvecklingen är hurbudget och utfall överensstämmer. Under den senastefemårsperioden har årets resultat varit högre änbudgeterat.Under året har sex månadsrapporter och en delårsrapporttagits fram. Det prognostiserade resultatetmot balanskravet var vid första uppföljningen ifebruari 24,7 mnkr. Delårsrapporten i augusti pekadepå ett resultat på 17,6 mnkr som ska jämföras medbokslutets 14,8 mnkr.Tillsammans uppvisar nämnderna en budgetavvikelsepå -0,6 mnkr exklusive exploateringsintäktpå 7,1 mnkr. Störst avvikelse har Barn- och utbildningsnämndenmed -6,4 mnkr. Bokslutsanalyser finnsunder respektive nämnd senare i detta dokument.Resultatenheterna uppvisar ett resultat på -7,5 mnkr,-4,1 mnkr sämre än budget.Kommunstyrelsen beslutar om resultatöverföringarmellan åren.Nämnd Budget 2011 Bokslut 2011 AvvikelsePolitisk verksamhet 2 920 2 974 -54Kommunstyrelsen 101 305 95 995 5 310 varav 7 110 avser exploateringsintäktTekniska nämnden 50 490 49 172 1 318Samarbetsnämnd 2 1 485 1 099 386Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden -920 -591 -329Kultur- och fritidsnämnden 32 805 32 651 154Barn- och utbildningsnämnden 496 920 503 303 -6 383Socialnämnden 185 350 179 306 6 044Summa 870 355 863 909 6 446Redogörelse enligt RKRmnkr 2010 2011Avsättning för pensioner -10,7 -13,4Pensionsförpliktelse -383,0 -423,1Finansiell placering,bokfört värde 124,0 125,5Totala förpliktelser minusfinansiell placering(bokfört värde) -269,7 -311,0Finansiella placeringar,marknadsvärde 145,0 132,1Marknadsvärde minusbokfört värde 21,0 6,6Summan av realisationsvinster/förluster0,0 0,0Realiserad/orealiserad vinst/förlust, procent av bokfört värde 16,9 5,3

32 AnalyserAnalyser 33Finansiell analys koncernenKoncernen Staffanstorps kommun, där förutom kommunen även ett antal kommunalabolag ingår, uppvisar ett positivt resultat på 19,5 (41,5) mnkr.Rörelsekapital mnkr299,726,4Finansnetto mnkrResultat och kapacitetÅrets resultatKoncernen Staffanstorps kommun, där förutom kommunenäven moderbolaget Staffanstorps Centrum ABmed dotterbolagen Staffanstorpshus AB och StaffanstorpsEnergi AB ingår uppvisar ett positivt resultat på19,5 (41,5) mnkr.Staffanstorps Centrum AB har under året köpt deaktier som kommunen tidigare ägde i de ingåendedotterbolagen.Business Port Staffanstorp ingår i koncernen menpå grund av liten omslutning i företagen tas de inteupp i koncernredovisningen.Staffanstorps Centrum AB har varit vilande sedan1996, men har under året blivit moderbolag i bolagskoncernen.En betydande del av Staffanstorps kommuns verksamhetbedrivs som entreprenader. Se organisationsschemapå sida 18.Årets resultat, före elimineringar, fördelar sig enligtnedan:Staffanstorps kommun 58,8Staffanstorpshus AB -41,7Staffanstorps Energi AB 5,6Staffanstorps Centrum AB 2,4*29Soliditet %31 32SoliditetSoliditeten för koncernen minskade under året med2 procentenhet till 29% till största delen beroende påökad upplåning i kommunen samt på negativt resultati Staffanstorps Centrum AB.Soliditeten i kommunen och de olika bolagen framgårnedan.2010 2011Staffanstorps kommun 65,5% 60,4%(exklusive pensionsförpliktelse)Staffanstorpshus AB 10,8% 7,1%Staffanstorps Energi AB 62,9% 68,4%31292007 2008 2009 2010 201178,465,7123,5154,32007 2008 2009 2010 2011RörelsekapitalEtt mått på betalningsförmågan på kort sikt ärrörelsekapitalet, det vill säga omsättningstillgångarnaminus de kortfristiga skulderna. Under 2011, liksomunder de senaste åren, överstiger omsättningstillgångarnade kortfristiga skulderna och ett positivtrörelsekapital erhålls.Koncernen har ett rörelsekapital för 2011 på299,7 (154,3) mnkr. Omsättningstillgångarna ökarfrämst till följd av att mark som används till blivandeexploateringsprojekt har flyttats från markreservenoch omklassificerats från anläggningstillgångar tillomsättningstillgångar. De kortfristiga placeringarnahar ökat på grund av den turbulens på finansmarknadensom uppstod under senare delen av året.2007 2008 2009 2010 2011-21,1-11,4 -12,9-27,3FinansnettoKoncernen fortsätter att uppvisa ett negativt finansnettofrämst beroende på räntekostnader hos StaffanstorpshusAB.Det positiva finansnettot för 2008 berodde på att koncernenStaffanstorpshus erhållit resultat från andelar ikoncernföretag med 61 mnkr.IntäkterKoncernens intäkter har minskat från föregående årfrån 288 till 278 mnkr.InvesteringarAnläggningstillgångarna har under året ökat med 27mnkr till 2 066,8 mnkr. Avskrivningarna var 51,4(47,7) mnkr. För utförlig analys och kommentarerhänvisas till texten under respektive företag längrefram i årsredovisningen.*=(SCABs egen verksamhet)Årets resultat mnkr41,535,932,835,619,52007 2008 2009 2010 2011

34AnalyserAnalyser35ResultaträkningmnkrKommunenKoncernenBalansräkningmnkrKommunenKoncernenNot Bokslut Bokslut Budget Bokslut Bokslut2010 2011 2011 2010 2011Not Bokslut Bokslut Budget Bokslut Bokslut2010 2011 2011 2010 2011Verksamhetens intäkter 1 160,7 246,5 145,5 292,4 334,3varav exploateringsnetto 3,6 7,1 3,6 7,1varav reavinst 0,3 56,7 0,3 56,7Verksamhetens kostnader 2 -985,7 -1 063,7 -999,3 -1042,7 -1 123,0varav reaförluster -0,4 0,4Avskrivningar 3 -19,5 -22,7 -22,0 -47,7 -51,3Verksamhetens nettokostnader -844,5 -840,0 -875,8 -798,0 -840,0Skatteintäkter 4 758,1 801,4 774,5 758,1 801,4Generella statsbidrag o utjämning 5 95,6 86,8 83,7 95,5 86,8Finansiella intäkter 6 18,3 16,2 16,8 13,1 14,6Finansiella kostnader 7 -1,7 -5,7 -3,7 -26,0 -41,8Resultat före extra ordinära poster 25,8 58,7 -4,4 42,7 21,0Skattekostnad -1,2 -1,5Resultat före avstämning mot balanskravet 25,8 58,7 -4,4 41,5 19,5Avstämning mot balanskravetNettoreavinster -0,3 -56,3Uttag från pensionsmedelsförvaltning 5,4 4,4 4,4Särskilt konjukturstöd -8,0 8,0 8,0Året resultat 22,9 14,8 8,0TILLGÅNGARAnläggningstillgångarMateriella anläggningstillg 8 363,3 396,5 402,9 1 783,9 1 857,3Mark,byggnader o tekn.anl. 322,5 353,6 1 506,7 1 541,0Pågående nyanläggningar 169,4 184,0Maskiner och inventarier 40,8 42,9 107,8 132,3Finansiella anläggningstillgångar 9 347,8 351,1 283,1 203,1 209,5Summa anläggningstillgångar 711,1 747,6 686,0 1 987,0 2 066,8OmsättningstillgångarFordringar inkl. förråd 10 103,7 94,3 75,4 144,1 174,6Exploateringsverksamhet 11 11,8 22,9 13,1 11,8 22,9Förprojekt exploatering 12 56,8 56,8Kortfristiga placeringar 13 74,1 149,9 75,9 149,9Kassa och bank 14 56,9 64,0 222,3 121,1 99,8Summa omsättningstillgångar 246,5 387,9 310,8 352,9 504,0Summa tillgångar 957,6 1 135,6 996,8 2 339,9 2 570,8EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDEREget kapital 15Ingående eget kapital 601,5 627,3 633,2 642,6 715,4Årets resultat 25,8 58,7 8,0 41,5 19,5Summa eget kapital 627,3 686,0 641,2 684,1 734,9Avsättningar 16Avsättning för pensioner 10,7 13,4 15,7 10,7 13,4Avsättningar för skatter 10,5 12,3Övriga avsättningar 1 0,7 2,7 0,7Summa avsättningar 11,7 14,1 15,7 23,9 26,4SkulderLångfristiga skulder 17 162,7 284,9 156,4 1 433,2 1 605,1Kortfristiga skulder 18 155,9 150,6 183,5 198,7 204,4Summa skulder 318,6 435,5 339,9 1 631,9 1 809,5Summa eget kapital,avsättningar och skulder 957,6 1 135,6 996,8 2 339,9 2 570,8PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSERPensionsförpliktelser 19 383,0 423,1 384,9 383,1 423,2Övriga borgensåtaganden 20 1 301,7 1 352,5 1 382,9 1 427,40 1 488,5

46 AnalyserAnalyser 47KänslighetsanalysKommunernas ekonomi påverkas av olika faktorer.Några av de allra viktigaste faktorernas betydelse imnkr beskrivs nedan. Plustecken visar att kostnadernaminskar/ intäkterna ökar och minustecken visaratt kostnaderna ökar/intäkterna minskar.Av känslighetsanalysen framgår att personal- ochlönekostnadsökningar är de faktorer som påverkarkommunens ekonomi mest frånsett skattehöjning/skattesänkning.Intern kontrollSyftet med den interna kontrollen är att säkra eneffektiv förvaltning, se till att beslut vilar på korrektunderlag, skydda mot förluster eller förstörelse avkoncernens tillgångar samt skydda personalen motoberättigade misstankar om oegentligheter.Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaretvilket bland annat innefattar att en organisationupprättas kring det interna kontrollarbetet, att kommunövergripandepolicys och regler förankras i heladen kommunala organisationen samt att beslut fattasom en kommungemensam intern kontrollplan somsträcker sig över ett flertal år. Kommunstyrelsen skaäven informera sig om hur den interna kontrollenfungerar i de kommunala bolagen.Nämnder och styrelser ansvarar för den internakontrollen inom det egna verksamhetsområdet.Internbudgetbeslutet på hösten innefattar även deninterna kontrollplan som ska gälla för det aktuellabudgetåret.Kommunen Ingen Svag Tillfreds- God Mycket Återrapporteringkontrollplan ställande god till nämndbeslutadhar skettKommunövergripandePolitisk verksamhetKommunstyrelsen•••Samtliga nämnder förutom politisk verksamhet ochkommunstyrelsen har beslutat om och genomförtuppföljning. Tekniska nämnden och miljö- och samhällsbyggnadsnämndenhar genomfört uppföljningmen resultatet har ännu inte behandlats i nämnden.Det allmänna intrycket är att den interna kontrollenpå nämndsnivå bedrivits på ett ambitiöst ochöppet sätt. Där fel och brister upptäckts har åtgärdersatts in. Under 2012 kommer ett förslag till kommunövergripandeintern kontrollplan samt internakontrollplaner för kommunstyrelsen och politiskverksamhet att tas fram.Kommunala bolagenStaffanstorpshus med dotterbolag är kvalitetscertifierademed vidhängande revision. StaffanstorpsCentrum, med dotterbolag, kommer att införlivasi detta arbete under 2012/ 2013.Tekniska nämnden • feb 2012Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden • feb 2012Kultur- och fritidsnämnden • •Barn- och utbildningsnämnden • •Socialnämnden • •mnkr1 kr höjning/sänkning av kommunalskatten +/- 44,01 procent högre/lägre skattekraft +/- 8,81 procents löneökning - 4,310 mnkr i nya lån - 0,310 mnkr i minskad likviditet - 0,210 heltidstjänster +/- 4,0PersonalanalysDet personalekonomiska bokslutet är framtaget medhjälp av den personalinformation som finns i kommunenslöne- och personaladministrativa system.Det personalekonomiska bokslutet redovisar:Antal tillsvidareanställda årsarbetare, personeroch deras genomsnittliga sysselsättningsgrad.Ålders och könsfördelning.Frånvaroorsaker.Pensionsavgångar.Kostnader.Antal tillsvidareanställda årsarbetareper den 31 december2008 2009 2010 2011Tillsvidareanställdaårsarbetare 946 873 928 940kvinnor 784 712 749 757män 162 161 179 183motsvararantal personer 1 073 992 1 021 1032kvinnor 861 782 763 772män 212 210 258 260Tillsvidareanställda med lön 2011 motsvarar 756årsarbetare. I tabellen anges antal årsarbetare 2011till 940. Detta avser samtliga anställda med eller utanlön. Denna siffra omfattar även långtidssjukskrivna,föräldralediga, tjänstlediga och övrigt.Det totala antalet årsarbetare inklusive timanställdavar år 2011 1065 årsarbetare vilket motsvarar 1 657personer.Den genomsnittliga sysselsättningsgraden per den31 december 2011 var 91,3 vilket innebär en minskningjämfört med 2010 (91,9).Kommunens policy är att, när vakanser uppstårinom verksamheter, först pröva om det är möjligt atterbjuda redan deltidsanställd utökad sysselsättningsgrad.Detta är också en viljeinriktning i kommunensjämställdhetsplan.Heltid – deltid, tillsvidareanställda2008 2009 2010 2011Kvinnor deltid i % 35,2 32,2 30,4 29,8Män deltid i % 35,4 34,7 33,2 33,9Tabellen anger hur stor andel inom respektive könsom arbetar deltid. Mätt i relation till totala antalettillsvidareanställda utgör deltidsarbetande kvinnor23% och deltidsarbetande män 8%.15%23%Fördelning kön/sysselsättning8%54%Kvinnor heltidKvinnor deltidMän heltidMän deltidÅldersfördelning416 av kommunens tillsvidareanställda är 50 år elleräldre per den 31 december 2011. Det motsvarar42,4% av totala antalet.Medelåldern var per den 31 december år 201146,8 mot 46,7 år 2010.Den genomsnittliga anställningstiden är 11,2 år.Åldersfördelningen för tillsvidareanställda framgår avdiagrammet nedan.Åldersfördelning bland antal tillsvidareanställda3002001002010 201120-29 30-39 40-49 50-59 60-

48 AnalyserAnalyser 49Könsfördelning2008 2009 2010 2011Kvinnor i % 80,2 78,8 77,3 74,8Män i % 19,8 21,2 22,7 25,2Andelen män har konstant ökat sedan 2008, trotsdetta så är könsfördelningen fortfarande ojämn. Dettaberor till stor del på att den kommunala verksamhetenbestår av traditionella kvinnoyrken, men så forttillfälle ges rekryteras män i dessa verksamheter.Av 64 chefer och ledande tjänstemän var per 31 dec2011 40 kvinnor (62,5%) och 24 män (37,5%).Totala sjukfrånvaron i timmar fördelad på könSjukfrånvaro/föräldraledighetSjukfrånvaron eller ohälsan är en faktor som diskuterasmycket. Detta beroende på att kostnadernaför både samhälle, arbetsgivare och individ är stora.Regeringen har beslutat att från och med 2003 årsbokslut ska en särskild redovisning göras av sjukfrånvaronmätt i timmar. Detta för att kunna jämförasjukfrånvaro mellan olika typer av företag ochverksamheter. Nedanstående sammanställning visardenna frånvaro.Kön Antal personer Snitt årsarbetare Tillgänglig arbetstid Sjukfrånvaro Arbetstid% 2010 % 2011Kvinnor 867 604 1 614 213 90 237 6,26 5,59Män 225 174 449 026 14 727 4,06 3,28Totalt 1 092 778 2 063 239 104 964 6,20 5,09Långtidssjuka mer än 60 dagar i % av totala sjukfrånvaron fördelad på könKön Antal timmar % av total sjukfrånvaro 2010 % av totalsjukfrånvaro 2011Kvinnor 23 263 45,64 25,78Män 2 445 41,45 16,60Totalt 25 707 45,12 24,49Totala sjukfrånvaron i timmar fördelad på ålderÅlder Antal personer Snitt årsarbetare Tillgänglig arbetstid Sjukfrånvaro Arbetstid% 2010 % 2011- 29 85 55 209 939 8 735 3,71 4,1630 - 49 541 362 962 655 51 690 6,52 5,3750 - 466 361 890 646 44 539 6,42 5,00Totalt 1 092 778 2 063 239 104 964 6,20 5,09Långtidssjuka mer än 60 dagar i % av totala sjukfrånvaron fördelad på ålderÅlder Antal timmar % av total sjukfrånvaro 2010 % av totalsjukfrånvaro 2011- 29 1010 9,65 11,5630 - 49 10 518 36,73 20,3550 - 14 180 59,04 31,84Totalt 25 707 45,12 24,49Av ovanstående statistik framgår att kvinnorna stårför en något högre andel av sjukfrånvaron än vadmännen gör. Detta beror till viss del på att kvinnor äröverrepresenterade inom vården och inom barnomsorgen.De arbetar nära vårdtagare/barn och blirdärmed utsatta för sjukdomar som smittar. Intressantär att titta på sjukfrånvaron fördelad på åldersgrupper,där man kan utläsa att åldersgruppen 30-40 århar den högsta korttidsfrånvaron och åldersgruppen50+ har den högsta långtidsfrånvaron.Det är glädjande att sjukskrivningstalen har sjunkitfrån 6,20 år 2010 till 5,09 år 2011.Minskningen kan ses som ett resultat av det arbetesom läggs ner i enlighet med de gällande rehabiliteringsriktlinjernasom återfinns hos arbetsgivaren. Enbidragande orsak till nedgången är även att företagshälsovårdenanvänds på ett optimalt sätt i rehabiliteringsarbetetmen också i det förebyggande arbetet.Ledighet för vård av barn (föräldrapenning), vårdav sjukt barn och partiell tjänstledighet för vård avbarn har ökat under 2011 med 1,4% jämfört med2010.LönekostnaderKommunens samlade utgifter genom lönerutinen var2011 448 mnkr inklusive personalomkostnader.År 2010 var den samlade kostnaden 422 mnkr.Kostnad/arbetad timmeGenomsnittlig timkostnad per utförd arbetstimmeblev 274,15 kronor år 2011. 2010 var timkostnaden289,28 kronor. Timkostnaden minskade därmedmed 6,2%.30202012Pensionsavgångar 2012-2021,baserad på avgång vid 65-års ålder2013201421152116PensionerAntalet pensionsavgångar var 2010 27 stycken och2011 29 stycken. Från och med år 2012 kommer antaletmedarbetare som går i pension troligtvis att liggamellan 20-30 per år. Pensionsåldern är från och med2006 67 år istället för som tidigare 65 år. Möjlighet attgå i pension har man mellan 61 och 67 år enligt avtal.Det finns ett stigande intresse från enskilda arbetstagareatt fortsätta arbeta efter 65-årsdagen, vilketnaturligtvis är glädjande.PensionskostnadÅr 2011 avgick 29 medarbetare med tjänstepension.Pensionskostnaden år 2011 blev 18,9 mnkr för 656pensionstagare inklusive den särskilda löneskatten.Framtida pensionskostnaderKAP-KL är ett avgiftsbestämt tjänstepensionsavtalsom ersätter det tidigare PFA-98.Våren 2000 beslutade kommunfullmäktige att helaavgiften ska utbetalas för individuell placering påpensionsmarknaden.Likaså beslutade kommunstyrelsen att från ochmed 2001 ska efterlevandepensioner och kompletteringspensioneröver det så kallade taket ”försäkras”i KPA.Den totala kostnaden och pensionsskulden redovisaspå annan plats i redovisningen.Under många år framöver kommer därför pensionskostnadernaatt baseras på två helt olika pensionsavtalvilket medför svårigheter att prognostiserakostnadsutvecklingen på längre sikt.Helt klart kommer pensionskostnaden att ökaavsevärt enbart på grund av personalens ålderssammansättning.De stora pensionsavgångarna kommer också attmedföra ett betydande rekryteringsbehov.21172118201920202021

52 AnalyserAnalyser 53För- och grundskolor certifierade enligt Grön FlaggNamn Kategori Tema CertifieringKyrkbyns Förskola Förskola Kretslopp 2010-03Lapptäckets Förskola Förskola Livsstil och hälsa 2011-04Trekantens Lek & rörelseförskola Förskola Vatten 2010-03Önsvala förskola Förskola Vatten 2011-10Hjärups skola Grundskola F-5 Konsumtion 2010-06Tottarps skola Grundskola Närmiljö 2011-04Mellanvångens förskola Förskola Livsstil och hälsa 2011-12Mellanvångsskolan Grundskola Livsstil och hälsa 2011-12Källa: Håll Sverige RentMiljöStaffanstorps kommun arbetar aktivt inom det mycket aktuella området klimatförändringar.Under året har en risk- och sårbarhetsanalys genomförts och en rapport sammanställtssom identifierar risker och sårbara objekt i kommunen relaterade till klimatförändringar.Staffanstorp strävar efter att vara en föregångskommun bland annat inomklimatanpassning och rapporten har väckt stort nationellt intresse.Arbete inom miljöområdet inom kommunen drivsockså av de skolor och förskolor som arbetar medGrön Flagg. Vidare fortsätter arbetet tillsammans medgrannkommunerna för att förbättra vattenmiljöernakring Sege och Höje å. Kommunen har även skrivit påSkånes färdplan för biogas där målet är att Skåne skavara en ledande biogasregion år 2020.Grön FlaggGrön flagg är ett verktyg för att arbeta med miljö ochhållbar utveckling anpassat för förskola och skola.Grön flagg är det synliga beviset på att man i dendagliga verksamheten prioriterar ett handlingsinriktatmiljöarbete där demokrati och delaktighet är två avnyckelorden.Såväl personal som barn och ungdomar ska vara överensom att gå med i nätverket. Med mål och aktivitetersom skolan/förskolan själv bestämmer blir det lättatt lyckas och utvecklas.Inom Grön flagg finns det sex olika teman attarbeta med:KonsumtionLivsstil och hälsaKretsloppKlimat och energiVattenresurserNärmiljö.Tirups Örtagård är ett populärt utflyktsmål.Foto: Claes Nilsson.VattenrådSedan 2009 har man i Segeåns samt i Höje ås avrinningsområdeorganiserat sig i vattenråd. Vattenrådär en samverkansform där kommuner, näringslivoch olika intresseorganisationer gemensamt för endiskuss ion kring de lokala vattenresurserna, för attkunna uppfylla de åtgärder som krävs enligt EGdirektivetRamdirektivet för Vatten.Under 2008 fastställde Vattenmyndigheten status påvåra vattendrag och för både Segeåns och Höje ås delblev det ett mycket nedslående resultat.För att kunna nå en högre status krävs ett samarbetemellan alla de som påverkar vattenförekomsternasstatus, bland annat i den kommunala planläggningenoch i dagvattenhanteringen.Beslut om förvaltningsplan, åtgärdsprogram, miljökonsekvensbeskrivningsamt miljökvalitetsnormer föryt- och grundvattenförekomster har fattats av Vattenmyndigheten2009-12-15, vilket gäller för perioden2009–2015.Sveriges kommuner arbetar idag med vattenförvaltningoch vattenplanering som grundar sig på Vattenmyndighetensåtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer.Sedan 2011 rapporterar varje kommun årligen sittarbete med vattenfrågor, utifrån dessa båda dokument.Under 2011 har man i de båda vattenråden diskuteratvikten av att framöver arbeta fram en vattenplan förrespektive avrinningsområde.En vattenplan kan liknas vid en översiktsplan förvatten som omfattar vattenfrågor som berör Segeånsrespektive Höje ås avrinningsområde.Den dagvattengrupp som bildades med anledningav översvämningarna 2007 har under 2009 arbetatmed att kartera, inventera och dokumentera en stordel av Höje å. Detta för att kunna hitta de gemensammaåtgärder som kan bidra till att förhindra att liknandeskador uppstår. Under 2010 har en datamodellutarbetats, vilken är till stor hjälp vid identifiering avriskområden vid olika typer av nederbördsscenarier.Under 2011 har arbetet fortsatt med att hitta gemensammalösningar.Segeå-projektetSegeåns ursprungliga avrinningsområde omfattar340 km² . Inom ramen för arbetet med vattenrådethar en del av den kil, som ligger mellan Segeåns ochHöje ås avrinningsområde och är belägen i Staffanstorpoch Burlövs kommuner, även integrerats i SegeånsVattendragsförbund och Vattenråds ansvarsområde.Den totala ytan som projektet arbetar med blirsåledes 358 km².Segeå-projektet är ett samarbetsprojekt mellankommunerna i Burlöv, Lund, Malmö, Staffanstorp,Svedala, Trelleborg och Vellinge samt ett antal företagoch dikningsföretag.Projektet arbetar främst med konkreta åtgärder för attöka vattenmagasineringsförmågan i landskapet, ökaden biologiska mångfalden samt med att öka arealenvattennära rekreationsområden kring tät orterna.Åtgärderna ska även reducera mängden kväve ochfosfor i vattenmiljöerna.

56 Analyserfraktioner har minskat under 2010. Mängden insamlathushållsavfall har minskat under 2011 jämfört medden insamlade mängden 2010 och bakåt.Giftfri miljöFörekomsten av tre tungmetaller i slam från Staffanstorpsreningsverk redovisas nedan. Mängderna angesi milligram per kilo torrsubstans och har genom helatidsserien legat långt under rådande gränsvärden.Begränsad miljöpåverkanDen totala energiförbrukningen redovisas inom olikasamhällssektorer utslaget på alla invånare i kommunen.Transportsektorn har förr visat en stadiguppåtgående trend som nu ser ut att ha avstannat.Sekretessmarkeringarna i tabellen är en följd av attSCB skärpte kontrollerna av sekretessen från och med2009 samt att det kan slå lite olika från år till år pågrund av olika antal svarande uppgiftslämnare ellerom något företag dominerar i kommunen eller omnågot företag inte givit sitt medgivande till publiceringdet året.”Det finns så mycket att göra iStaffanstorp, allt man behöver!Här finns till exempel ett stortaffärsutbud och ett levandeföreningsliv, vilket vi uppskattar.”Irene Andersson och Rolf Jörgensson,StaffanstorpsborKwh/invånare, år 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2009*Jordbruk 1124 1217 1494 1357 1262 1054 771 937 838 820 703Industri, byggverksamhet 1757 1341 1561 1745 1876 1786 1765 1597 1511 ...** ...Offentlig verksamhet 1297 1063 995 1001 1160 1140 1134 1027 968 ...** ...Transporter 6809 7905 7499 7240 7917 8271 7674 9672 10531 10082 10051Övriga tjänster 1673 1552 1833 2723 2824 2770 2789 1583 1510 ...** ...Hushåll 7870 8194 7884 7510 6807 6523 6413 5665 5642 ...** ...Totalt 20 530 21 273 21 267 21576 21 846 21 543 20545 20 480 21 001 ... ...Källa: SCB, Statistiska Centralbyrån. *) Hela riket. **) Sekretess.Antal bilar/1000 inv 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010Staffanstorp 496 499 501 498 500 504 507 499 499 498Högst 567 572 571 569 575 573 581 580Lägst 365 367 376 377 379 375 370 370Snitt i Skåne 454 456 460 464 467 464 463 462Källa: TrafikanalysFoto: Kasper Dudzik.

60 VerksamhetsberättelserVerksamhetsberättelser 61Teknisk verksamhetTeknisk verksamhetTekniska nämnden/Skattefinansierad verksamhetOrdförandeBertil Persson (M)NämndspecialistJohan IsraelssonVerksamhetsområde• Teknisk nämnd• Fysisk och teknisk planering• Gator, vägar och belysning• Parker, gång- och cykelvägar (gc-väg)• Miljö, hälsa och hållbar utveckling• Nämndservice Teknik• Kommersiell verksamhet• KommunikationerMåluppfyllelseÖvergripande bedömningTekniska nämndens mål avseende otrygga miljöer, lättavhjälpta hinder, försköningsplan och lekplatspolicyoch oskyddade trafikanter har uppfyllts.Årets resultatExtra medel har erhållits för snöröjning och beläggning,med sammanlagt 7,6 mnkr. Budgetöverskottethänför sig till flera mindre poster, bland annat lägrekostnader för skadegörelse och trafikskador.Nyckeltal kr/kvm Bokslut Bokslut Budget2010 2011 2011Gator/vägarBruttokostnad/kvm 19 17 21Parker/gång- ochcykelvägarBruttokostnad/kvm 7 6 7Årets viktigaste händelserFörbättringar har genomförts för oskyddade trafikanter,bland annat har trafiksäkrare nya gång- och cykelvägaranlagts utmed Järnvägsgatan, N Lundavägen,Tingsvägen och Rättsvägen och inom ”Trädgatorna”.Vid Roos damm har en ny större lekplats anlagts ochsamtidigt upprustades omkringliggande parkmark.Upprustning av Knutsborgs/Nevisborgsområdethar genomförts med ny trädplantering, borttagningav buskage, som upplevts som otrygga och varitsvårskötta, planteringar m m. En större satsning på nybeläggning har genomförts. En ny driftentreprenör förbelysningen har antagits.Drygt 2 200 ärenden (synpunkter/klagomål) harhanterats av tekniska avdelningen och driftentreprenörerna.Tekniska nämnden / Balansenhet VAOrdförandeBertil Persson (M)NämndspecialistJohan IsraelssonMåluppfyllelseÖvergripande bedömningNämndens mål för budgeterade investeringsprojektoch ledningsdokumentation har uppfyllts. Målenavseende saneringsplaner har uppnåtts till hälften.Ekonomiska fakta mnkrBokslut Bokslut Budget2010 2011 2011Resultat -1,1 -7,7 -1,6Investeringsvolym 13,4 31,5 32,8Årets resultatOplanerat ledningsunderhåll i samband med beläggningsarbeten,4 mnkr, och kostnader för försäkringsbolagsregresskrav efter översvämningar, 2,2 mnkr,orsakar årets underskott.Årets viktigaste händelserEsarps infiltrationsanläggning har lagts ner och ersattsmed överföringsledning till Kyrkheddinge. Den fortsattasträckningen fram till Maskinvägen i Staffanstorpska projekteras.Ledningsrenovering har genomförts bland annatpå N Lundavägen och på Aspvägen. Projekteringhar påbörjats för pump och ledningar vid Borggårdsallé och för dagvattenpumpstation, som ska minskabelastningen i Borggårdsområdet.FramtidenEn stor del av ledningsnätet är gammalt och statusenförsämras kontinuerligt. Utbyggnad av bostäder ochnäringsliv frestar även på systemets kapacitet. VAhar många investeringsprojekt framför sig under dekommande åren och kommer att präglas av både renoveringsarbetenoch nyproduktion av anläggningar.Nuvarande taxeintäkter täcker inte de kostnader sominvesteringsvolymen medför och därför planeras förtaxehöjning från och med 2013.Ekonomiska fakta mnkrBokslut Bokslut Budget2010 2011 2011Resultat -7,7 1,3 0,0Nettokostnad 43,3 49,2 50,5Investeringsvolym 18,8 18,1 24,9FramtidenTillsammans med Skånetrafiken ska en satsning påeffektivare busskommunikationer göras under 2012.Flera stora parkprojekt i Staffanstorp och Hjärupkommer att fortsätta respektive påbörjas. En trafikutredningrörande oskyddade trafikanters möjligheteratt ta sig till olika målpunkter ska genomföras. Endriftentreprenör för park med start den 1 april 2013kommer att upphandlas.Nyckeltal krBokslut Bokslut Budget2010 2011 2011Bruttokostnad/kubikmeterköpt vatten 7 9 8Bruttokostnad/kubikmeterrenat vatten 11 13 18

62 VerksamhetsberättelserVerksamhetsberättelser 63Teknisk verksamhetTeknisk verksamhetTekniska nämnden /Balansenhet RenhållningenOrdförandeBertil Persson (M)NämndspecialistJohan IsraelssonMåluppfyllelseÖvergripande bedömningTekniska nämndens mål avseende ny entreprenör haruppfyllts vilket däremot målet om information omavfallsminimering inte har gjort.Ekonomiska fakta mnkrBokslut Bokslut Budget2010 2011 2011Resultat 2,6 1,2 -0,7Investeringsvolym mnkr 0,3Nyckeltal kg/invånareBokslut Bokslut Budget2010 2011 2011Avfall från hushållen,kg/inv 250 239 250Avfall vid Återvinningscentral,kg/inv 248 362 325Årets viktigaste händelserSITA Sverige AB är ny renhållningsentreprenör sedanfebruari 2012.Mängden hushållsavfall per invånare har minskatmed 5% från den normala nivån.Överskottet är hänförligt till den försenade byggnationenav den nya återvinningscentralen.Ny taxa från och med 2012 innebär en sänkning avavgifterna.Samarbetsnämnd 2OrdförandeMichael Sandin (M)NämndspecialistIngalill HellbergVerksamhetsområde• Fysisk och teknisk planeringMåluppfyllelseÖvergripande bedömningNämndens mål avseende utveckling och fördjupatsamarbete mellan samarbetskommunerna samt högkvalitet och servicegrad i verksamheten har uppfyllts.Ekonomiska fakta mnkrBokslut Bokslut Budget2010 2011 2011Årets viktigaste händelserKävlinges och Staffanstorps kommuners Kart- ochGIS-verksamheter slogs samman till en ny gemensamorganisation, Geoinfo - geografisk informationsverksamhet.Under uppbyggnadsåret har arbetet beståtti genomgång av system, databaser och servrar menäven utveckling och spridning av karttjänster ochkunskap samt satsningar på nya interaktiva kartoroch förbättring av befintliga.FramtidenI Kävlinge ska det moderna geografiska systemet ”Soleni Kävlinge” införas och ”Solen i Staffanstorp” skauppgraderas till samma version under 2012. Satsningarmot både medborgare och interna användare kommeratt fortgå. En stor arbetsinsats kommer att krävasunder 2012 för nödvändig anpassning av system medmera på grund av den kommande migreringen tillMicrosoft-miljö.Årets resultatDå den fasta avgiften fastställdes räknade verksamhetenmed att finansiera bidraget till SYSAV avseendebyggandet av den nya återvinningscentralen med lån.Eftersom den nya återvinningscentralen inte stod klarförrän i slutet av 2010 belastades inte verksamhetenmed den beräknade räntekostnaden under ett antal år,vilket byggt på det egna kapitalet. Finansieringsfråganhar därför kunnat lösas utan upplåning. För 2011uppstår ett överskott genom att avgiften tar höjd fören räntekostnad som inte belastar verksamheten.Tekniska nämnden /Balansenhet FjärrvärmeOrdförandeBertil Persson (M)NämndspecialistJohan IsraelssonEkonomiska fakta mnkrBokslut Bokslut Budget2010 2011 2011Resultat -- 0,4 0,0Nettokostnad -- 1,1 1,5Årets resultatPlanerade investeringar har senarelagts vilket lett tillöverskott för kapital - och underhållskostnader.Resultat 0,4 44,9 1,5Årets viktigaste händelserFjärrvärmeverket överläts till E.ON den 1 augusti.Realisationsvinsten för balansenhetens del uppgick till55,9 mnkr.

64 VerksamhetsberättelserMiljö- och samhällsverksamhetMiljö- och samhällsbyggnadsnämndenOrdförandeChristian Sonesson (M)Nyckeltal %Bokslut Bokslut Budget2010 2011 2011Miljö- och hälsoskydd,avgiftsfinansieringsgrad47 40 32”Jag tycker om alla positiva ochtrevliga människor i Staffanstorp.Sen är ju kommunen väldigt aktivoch gör en hel del för byborna,som till exempel isbanan somlockar hit fler besökare, vilketuppskattas.”Sara Sjöholm,Mårtenssons BlomsterhandeiNämndspecialistJohan IsraelssonVerksamhetsområde• Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd• Fysisk och teknisk planering• Miljöskydd och hälsoskyddMåluppfyllelseÖvergripande bedömningNämndens mål avseende handläggningstiden förbygglov, en effektiv planprocess innefattande medborgardialogsamt att miljö- och hälsoskyddsverksamhetenska följa beslutad tillsyns- och kontrollplanhar uppfyllts. Det fjärde målet angående tidseffektiv,rättssäker och trygg handläggning har inte mätts.Ekonomiska fakta mnkrBokslut Bokslut Budget2010 2011 2011Resultat 1,0 -0,3 0,0Nettokostnad -1,9 -0,6 -0,9Årets resultatDen övervägande budgetdifferensen beror på minskadeintäkter för bygglov, där ärendemängd ochomfattning har minskat.Bygglov, kostnadstäckning91 78 90Årets viktigaste händelserMiljöenheten: Utöver ordinarie tillsynsarbete harmiljöenheten deltagit i nationella och regionalaprojekt rörande bland annat kemikalier i lantbruket,växtnäringsförluster och livsmedel. ”Focus on Food”är ett EU-projekt med deltagare från Skåne, Tysklandoch Polen. Europeiska socialfonden finansierar”Effektiv miljötillsyn” som erbjuder kompetens- ochsamverkansinsatser.Fyra nya taxor har antagits och informerats om.Plan- och byggenheten: Nya plan- och bygglagen, somträdde i kraft i maj, har föranlett ett flertal fortbildningsinsatseroch ett omfattande utvecklingsarbete.Under året har nio nya planeringsuppdrag tillkommitoch sex avslutats och omkring 35 planeringsuppdragär aktiva.I Sockerbruksprojektet, ”Sockerstan” har skissuppdragutvärderats och en namntävling genomförts.FramtidenMiljöenheten: Medverkan i de olika projekten fortsätter.Utbildningar ibland annat ledarskap, rättssäkermyndighetsutövning och kommunikation kommer attprioriteras. Samarbete med övriga 4-Yes kommunerplaneras inom områdena livsmedel, hälsoskydd, avfalloch trafikbuller.Plan- och byggenheten: Den nya plan- och bygglagenkräver ytterligare fortbildnings- och utvecklingsinsatser.Den medför också större arbetsbelastning genomkrav på fler tekniska samråd och mer omfattandeadministration kring kungörelse- och underrättelserutiner.Antalet pågående planeringsuppdrag beräknasligga runt 30-35. Enheten kommer också att delta iflera övergripande projekt som Sockerbruksområdet,Strategi för hembygd, Strategi för Stadsliv ochTidskvalitet samt 4-spårsutbyggnaden/Västra Hjärup.Foto: Kasper Dudzik.

66 VerksamhetsberättelserVerksamhetsberättelser 67Kultur- och fritidsverksamhetBarn- och utbildningsverksamhetKultur- och fritidsnämndenOrdförandeEric Tabich (M)NämndspecialistMats SchöldVerksamhetsområde• Kultur- och fritidsnämnd• Bidrag, ungdomsorganisationer,föreningsutveckling• Allmän kulturverksamhet• Bibliotek• Musikskola• Inomhusanläggningar• Utomhusanläggningar• Bråhögsbadet• Fritidsgårdar• NS kultur o fritidMåluppfyllelseÖvergripande bedömningKultur- och fritidsverksamhetens ambition är att kommunmedborgarna,framför allt genom eget engagemang,ska ges möjlighet till upplevelser. Inriktningenär att i första hand stödja barn och ungdomar.Nya Staffansvallen färdigställdes och invigdesden 1 september 2011. Alla föreningar har erbjuditskvalificerad föreningsutveckling genom avtal medSkåneidrotten och i samarbete med Kävlinge ochLomma kommuner.Ekonomiska fakta mnkrBokslut Bokslut Budget2010 2011 2011Resultat 0,0 0,2 0,0Nettokostnad 31,0 32,7 32,8Investeringsvolym 0,2 0 0NyckeltalBokslut Bokslut Budget2010 2011 2011Allmän kulturverksamhetNettokostnad per invånare 44,5 37,3 42,5BibliotekverksamhetNettokostnad per utlån 46,6 48,5 46,2BadetNettokostnad per besök 34 38 37Antal besök per år 141 389 125 000 130 000Årets viktigaste händelserUnder 2011 fortsatte satsningen på ungdomsaktiviteter,som innebär en samverkan mellan resultatenheternaför att skapa och genomföra barn- och ungdomsaktiviteter.Under 2011 arbetades strategier fram tillsammans medBarn- och utbildningsnämnden och Socialnämnden.Nya Staffansvallen färdigställdes och invigdes den 1september 2011.FramtidenI samverkan med civila samhället skapa ett utbud avkultur- och fritidsaktiviteter för målgruppen 10-12 år.Dessutom kommer Kvalitetsdeklaration att upprättasså att brukare och medborgare erhåller information omvilka förväntningar de kan ha på kommunen.När det gäller Musikskolan, kommer ett beslutsunderlagatt läggas fram gällande införandet av ettmusikchecksystem i kommunen.Twin Cup, fotbollsturnering för kommunens vänorter,och Skånelägret tillsammans med Skånes Fotbollsförbund,kommer att arrangeras.Barn- och utbildningsnämndenOrdförandeNino Vidivic (M)NämndspecialisterInga-Britt Henriksson, Jens JordingVerksamhetsområde• Barn- och utbildningsnämnden• Förskoleverksamhet• Familjedaghem• Fritidshem• Förskoleklass• Grundskola• Obligatorisk särskola• Gymnasieskola• Gymnasiesärskola• Vuxenutbildning• Särskilda insatser• Gemensam administrationMåluppfyllelseÖvergripande bedömningEnligt olika attitydundersökningar och elevenkäter, ärföräldrarna mycket nöjda med förskoleverksamhetenoch eleverna i grundskolan är nöjda med trygghet,bemötande, trivsel och lärande. Jämfört med föregåendeår får IT/datorer, information/inflytande, ochmiljö högre betyg.De reformer som skulle införas den 1 juli 2011 avseendeny skollag, nya läroplaner och ny betygsskalaär genomförda.Målet att öka andelen elever med godkänt betygi åk 9 jämfört med föregående år har uppnåtts. Denandelen ökade från 88% till 94%. Jämförelsetal riksgenomsnittsamtliga kommuner är 88% (2011). Detgenomsnittliga meritvärdet ökade också från 203 till212. Jämförelsetal riksgenomsnitt samtliga kommunerär 208 (2011).Årets resultatFörskola, Grundskola, Särskilda insatser och Gymnasieverksamhetär bland de delar som drabbades av storakostnadsökningar under 2011. En markant ökningav antalet barn tillsammans med den nya lagstiftningenom allmän förskola för treåringar, som innebär minskadeintäkter, bidrar också till underskottet. Framför alltgäller ökningen barn på fristående förskolor.Nyckeltal %Bokslut Bokslut Budget2010 2011 2011FörskolaNettokostnad perförskoleplats 86 221 87 611 87 683FamiljedaghemNettokostnad perfamiljedaghemsplats 76 872 86 694 74 396GrundskolaNettokostnad pergrundskoleplats 71 347 62 287 69 996GymnasieskolaNettokostnad pergymnasieelev 96 833 103 063 98 839GrundsärskolaNettokostnad per elev 277 785 305 625 261 233För grundskolans del innebar kapitalkostnader ochIT-driftskostnader, ett ökat underskott.Barn i behov av extraordinärt stöd inom förskolanhar ökat kraftigt även under 2011 och har medförtökade kostnader för verksamheten Särskilda insatser.För Gymnasiet var antalet elever över året fler än ibudget. En bidragande orsak till resultatet är också enökning av antalet inackorderingstillägg och att färreelever än beräknat ”hoppat av” under året. Intäkternai form av momsåtersökning är också något lägre änberäknat.Vuxenutbildningen – Grundvux och Gymnasievux -är de verksamheter som uppvisade ett positivt resultatpå grund av färre antal elever samt extra medel förYrkesvux.Årets resultatKultur- och fritidsnämnden uppvisar ett nettoresultatpå 154 tkr för verksamhetsår 2011.Ekonomiska fakta mnkrBokslut Bokslut Budget2010 2011 2011Resultat -8,9 -6,4 0Nettokostnad -487 -503 -497Investeringsvolym 0,0 0,0 0,0

68 VerksamhetsberättelserVerksamhetsberättelser 69Barn- och utbildningsverksamhet forts.Årets viktigaste händelserUnder året har det konstaterats en högre måluppfyllelsei årskurs 9. Implementering av de nya reformernai förskola och skola samt introduktionsprogrammen,tidigare IV, har genomförts.Fortsatt satsning på digital kompetens för att mötabarns och ungdomars digitala livsstil. Första fasen i”en-dator-per-elev”, (1:1), på kommunens sex - tillnioskolor har genomförts. Undervisningen av deensamkommande flyktingungdomarna samt SFI fördem på hemmaplan har utvecklats.En ny tjänstemannaorganisation presenterades islutet på året för att verkställas vid årsskiftet.En grupp bestående av både politiker och tjänstemänbildades för skolananlys.Social verksamhetSocialnämndenOrdförandeLiliana Lindström (M)NämndspecialisterIngela LöfbergHillevi VenturaVerksamhetsområde• Politisk verksamhet• Föreningsbidrag• Gemensam verksamhet - Socialtjänst• Individ- och familjeomsorg• Socialpsykiatri• Vård och omsorg om äldre• Vård och omsorg om funktionshindradeEkonomiska fakta mnkrBokslut Bokslut Budget2010 2011 2011Resultat 3,8 6,0 0Nettokostnad 175,5 179,3 185,3Investeringsvolym 0,0 0,0 0,0FramtidenImplementeringsinsatser kommer att göras medanledning av reformerna i förskola och skola ochutveckling av det systematiska kvalitets- och uppföljningsarbetet.Övergång från projektfas till driftsfaskommer att ske gällande fortsatt satsning på digitalkompetens i förskola och skola och uppbyggnad avett ”Digitek” som ett samlande nav.Under 2012 kommer även fortsättningsvis attsatsas på skolbibliotek. Inom ramen för samverkanmed Region Skåne kommer man dels att starta Familjecentral,dels ha ett samverkansavtal med Barn- ochungdomspsykiatrin. Under 2012 kommer också enutvecklingsgrupp bestående av politiker och tjänstemänför nämndens verksamhetsområde att startas.En ny lagstiftning för vuxenutbildning kommer attträda i kraft under 2012.MåluppfyllelseÖvergripande bedömningSocialnämndens mål avseende Individ - och familjeomsorgoch Vård och omsorg om äldre ochfunktionshindrade är uppfyllda med fullgott resultat.Målen har omfattat rättssäkerhet avseende barnoch unga, missbruk, ekonomiskt bistånd och LSS,förebyggande insatser till äldre och klientnöjdhetsundersökning.Årets resultatSocialnämnden visade för 2011 ett positivt resultatpå totalt 6,0 mnkr, vilket innebär drygt 3,25% avnettobudgeten. En stor anledning till den positivaavvikelsen är att kostnaderna för familjehem ochinstitution för barn och unga inom individ- ochfamiljeomsorgen minskat samt att kostnaden pervårddygn inom missbruksvården blivit lägre änbudgeterat.Även Vård och omsorg uppvisar en stor positivavvikelse och huvudorsakerna är lägre beläggningän väntat inom det särskilda boendet och en lägreindexuppräkning av avtalen med externa utförare änförväntat. Korttidsenheten har haft en lägre beläggning,vilket också medför bättre ekonomiskt resultat.NyckeltalBokslut Bokslut Budget2010 2011 2011FamiljehemKostnad vårddygn,barn och ungdom 432 435 462Kostnad vårddygn, vuxna 1 574 1 533 1 827Kostnad vårddygn, barn 2 351 2 615 2 498Kostnad per årsplatsKlöverlyckan 481 479 527 870 492 823Magnoliagården 466 434 490 051 489 054Pilegården 493 040 536 953 504 594Enskilt vårdhem 529 311 538 783 543 354LASS kostnad per person 251 460 269 352Årets viktigaste händelserIndivid och familjeomsorgenUtbildning för barn - och ungdomshandläggare i”Signs of saftey” i syfte att öka kompetensen ombarns behov har ägt rum och arbetssättet har implementerats.Inom missbruksvården har utbildningskett i KBT och detta samt återfallsprevention harimplementerats.Missbruksenheten har fortsatt att arbeta med attimplementera nationella riktlinjer för missbruksvård isamarbete med SIKTA. Socialnämndens projekt inomekonomiskt bistånd, där en handläggare är anställdför att stödja och utreda de personer som har merproblematik än arbetslöshet, har fått ett positivt utfallmed färre hushåll i behov av ekonomiskt bistånd samtfler intäkter.Förebyggande enhet barn och ungaJanuari 2011 bildades en ny enhet för barn och unga.Förebyggande enheten består av fältverksamhet,socionomer i skola, ungdomscoacher och program förunga missbrukare. I mars 2011 tillkom även fritidsgårdarna.Ett ungdomscafé öppnade för de lite äldreungdomarna. Målsättningen är att skapa och samordnaförebyggande verksamhet för barn och unga.Vård och omsorg om äldreMedel har beviljats från Socialstyrelsen för att arbetamed kost och nutrition, läkemedelsgenomgång samtvärdegrundsarbete.All personal i särskilt boende och hemvården hargenomgått utbildning i anhörigstöd. Viss personalhar därefter åtagit sig att bli anhörigombud i verksamheterna.Vård och omsorg om funktionshindrade:Ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser harstått för den största ökningen av antalet nytillkomnaärenden. Behoven är av annan karaktär vilket ställerandra krav på de insatser som erbjuds.FramtidenIndivid- och familjeomsorgenArbete med att utveckla verksamheterna och följa uppbrukarnas åsikter samt resultat av insatser kommeratt prioriteras. En kvalificerad assistent har rekryteratsför att arbeta med administration inom verksamheternaför att möjliggöra för socionomerna att ökakundtiden samt förbättra uppföljningar.Alla handläggare i verksamheterna ska utbildas iMetoden MI, motiverande intervju.Arbetet med arbetsförmedling och PRAKTIKUMfortsätter för att på sikt minska behov av ekonomisktbistånd.Vård och omsorg om äldreDen 1 maj 2012 tillträder nya utförare av Pilegårdenssärskilda boende, Pilevallens dagvård för demenssjuka,uppstart av ny dagvård för demenssjuka ochden kommunala enheten inom kundvalet.För att uppnå en ökad valfrihet finns behov av att seöver alternativa boendeformer för äldre.Antalet personer med demenssjukdom har ökat ochförväntas öka ytterligare. För att möta denna ökningfinns behov av att ytterligare utveckla och breddastödet till målgruppen.Vård och omsorg om funktionshindradeMed ny lokal för daglig verksamhet kommer verksamhetenstå redo att möta kommande behov.Med satsningen på fritidsaktiviteter för barn ochungdomar med neuropsykiatriska diagnoser fortsätterutvecklingen av utbud och kompetens för att kunnamöta ungdomars behov av meningsfulla och anpassadefritidsaktiviteter inom kommunen.

70 VerksamhetsberättelserVerksamhetsberättelser 71Kommunstyrelsen resultatenheterKommunstyrelsenOrdförandeMichael Sandin (M)ProduktionscheferHans NilssonUnto JärvirovaBo GertssonVerksamhetsområdeProduktion av service sker inom följande verksamhetsområden:• Bad• Bibliotek• Ekonomi/IT• Förskoleverksamhet• Kostverksamhet• Musikskola• Reningsverk• Resurscentrum• Skolbarnsomsorg• Skolverksamhet• Vård och omsorg om äldreVid utgången av 2011 fanns 29 resultatenheter.Ekonomiska fakta mnkrBokslut Bokslut2010 2011Årets resultat -2,5 -7,5Resultatöverföring 8,0 6,5Eget kapital 5,5 -1,0Kommunens satsning på både rektorer och nyckelpersoneri implementeringsprocessen av de nyaläroplanerna för grund- och gymnasieskolan harslagit mycket väl ut.Fortsatt fokus på IKT inom skola/förskola. Projektorerär nu installerade i så gott som samtligaklassrum i kommunens skolor. Smartboard harinhandlats och används av en hel del enheterPersonalen på Centralskolan fick i december, somförsta skola i kommunen, MAC-datorer. Tekniskoch pedagogisk utbildning med datoriserad undervisningpåbörjades.Det nya betygsystemet (A-F) tilllämpades förstagången vid slutet av höstterminen 2011. Elevernai åk 8 var de först som betygsattes enligt det nyareglementet.Några enheter har tilldelats projektpengar avSkolverket och fortbildat pedagoger som kommeratt bygga upp Matte – och Teknikverkstäder.FramtidenFörskola och skolaMånga enheter har varit sparsamma för att kunnagöra behövliga satsningar under 2012.Det finns stora skillnader mellan skolorna, blandannat beroende på fluktuationer i elevunderlaget,små enheter, olika social struktur mm. Fördelningenav resurser behöver ses över.Vård och omsorgFör att öka tryggheten och säkerheten för brukarna,ge personalen en bättre arbetsmiljö samtuppnå en högre verkningsgrad hos brukarna hardigitala lås hos brukarna införts. Detta ersätteri stor utsträckning den manuella nyckelhanteringen.Inom det särskilda boendet kommer beställningenom sjuksköterskebemanning under helgernaatt uppfyllas till 100%.Övriga resultatenheterKostverksamheten har oförändrade priser jämförtmed 2010. I nuläget kommer de även att gällaunder 2012. Anledningen till detta är att verksamhetenanvänder en del av det egna kapitalet.Det är fortsatt stor efterfrågan på musikskoleplatser.Köerna förväntas växa.FramtidenFörskola och skolaMånga enheter visar detta år ett negativt resultati bokslut. Fördelningen av resurser och hur dessaanvänds behöver analyseras.Skolbibliotekets roll och uppbyggnad är förtydligadi den nya skollagen. Enheterna inomskolan vill göra skolbiblioteket till ett medienav iverksamheten.Förskolan är på frammarsch inom IKT och inköpav iPads står på listan.Implementeringen av de nya läroplanernafortsätter och innefattar nu också det så kalladeKvalitetshjulet. Implementeringen utökas även tillatt gälla utbildning för pedagoger i F-klass samtfritidspedagoger.Fortsatt IKT-satsning i skolan. Hagalidskolansoch Hjärupslundsskolans personal kommer atttilldelas var sin MAC-dator inför sommarlovetoch eleverna får sin utdelning när höstterminenstartar.Pengar från läsa, skriva, räknaprojektet leder tillmatematikutbildning för pedagoger i de lägreårskurserna.Nyutbildade pedagoger ska, för att få sin legitimation,genomgå ett introduktionsår. Ett övergripandeoch gemensamt synsätt på hur detta skahanteras i kommunen behöver diskuteras.Föräldramodulen i PODB (system för elevdokumentation,bedömning och betygsättning) harinförts. Detta kommer att innebära en än bättrekommunikation mellan skola och hem.Foto: Lisbeth Svensson.Årets viktigaste händelserFörskola och skolaLpFö 98 reviderades vilket ledde till utbildningav processledare inom förskolan. Processledarnainitierar och leder de pedagogiska diskussionernapå sina respektive förskolor tillsammans medenhetschefen.De kommande behöriga rektorerna fortsätter sintreåriga rektorsutbildning.Under 2012 fortsätter satsningen på digital utvecklinggenom att projektorer monteras upp i de flestaklassrummen. Detta innebär att man nu på allvarkan använda den nya tekniken i undervisningen.Vi hoppas också kunna inleda 1-1 satsningen pånågon skola (1 dator/elev).Beslut om lärarlegitimation kommer förmodligen,vilket innebär att kommunen kommer att behövafortbilda en hel del personal under de närmasteåren för att de ska bli behöriga i alla ämnen deundervisar i.Korttidsskolan är nu en permanent verksamhet.

Verksamhetsberättelser73RESULTATENHETER tkr Resultatöverföring Budget Bokslut Differens AckumuleratBokslut 2011 t. o. m. 2010 2011 2011 Budget - Bokslut resultat 2011Annero skola 1438 -600 -345 255 1093Biblioteket 144 -100 -179 -79 -35Bråhög/Borggårds skolan -226 -150 -1355 -1205 -1581Bråhögsbadet -459 100 -106 -206 -565Centralskolan -1690 -260 -443 -183 -2133Ekonomi/IT 307 0 193 193 500Hagalidskolan -62 0 -339 -339 -401Hjärupslundsskolan -375 150 243 93 -132Hjärups skola 1388 -500 -178 322 1210Kometskolan 197 0 -369 -369 -172Kostsektionen 2594 -650 -135 515 2459Kyrkbyn/ Familjedaghem 524 -270 -165 105 359Kyrkheddinge skola -93 -300 -249 51 -342Lapptäckets förskola 172 -150 -714 -564 -542Mellanvångens skola 443 -200 -421 -221 22Musikskolan -3 0 6 6 3Ordinärt boende 121 -600 -1244 -644 -1123Praktikum 0 0 -1492 -1492 -1492Rehab-verksamhet 145 0 -471 -471 -326Reningsverket 498 -60 111 171 609Resurscentrum 0 0 1209 1209 1209Stanstorps skola 51 20 -314 -334 -263Stationsbyns förskola -1 0 -139 -139 -140Särskilt boende 2346 0 -112 -112 2234Tottarps skola 70 0 -310 -310 -240Trekantens förskola -446 150 93 -57 -353Åkervindans förskola -293 0 -136 -136 -429Ängslyckans förskola 121 0 -200 -200 -79”Det bästa med Staffanstorpär Bråhögsbadet, förjag älskar att bada!”Önsvalas förskola -381 100 110 10 -271SUMMA 6 530 -3 320 -7 451 -4 131 -921Luka PrelevicStaffanstorpsjuniorFoto: Kasper Dudzik.

78 Verksamhetsberättelser Verksamhetsberättelser79Investeringsredovisning kommunen forts.Investeringsredovisning kommunen forts.tkrEndast fleråriga projekttkrEndast fleråriga projektBokslut Budget Avvikelse Projektkalkyl Projektutfall Projekt- Beräknat2011 2011 2011 Bu 2011 t o m 2011 prognos avslut årtotaltBokslut Budget Avvikelse Projektkalkyl Projektutfall Projekt- Beräknat2011 2011 2011 Bu 2011 t o m 2011 prognos avslut årtotaltPlanskild korsning Kabbarp (ridanl.) 2013Statsbidrag 0 2 500 1 000Utgifter 14 500 486 10 000 15 10 000Nettoinvestering 14 500 486 7 500 15 9 000Borggårdsområdet 200 200 4 500 4 500 2014Vikhemsvägen-Kronoslättsvägen 15 300 285 1 500 15 3 000 2013Grönplan 500 500 1 500 1 500 2014Skyltprogram 456 1 000 544 1 000 456 700 2012Landsbygdsbelysning 1 800 1 800 1800 2011Järnvägsgatan 2012Statsbidrag 1 100 1 100 0 1 100 1 100 1 100Utgifter 3 077 2 600 -477 3 600 3 077 3 600Nettoinvestering 1 977 1 500 -477 2 500 1 977 2 500Busshållplats Malmövägen 2013Investeringsbidrag 0 800Utgifter 134 -134 134 1 600Nettoinvestering 134 0 -134 0 134 800Cirkulationsplats Kronoslättsv/Västanväg 2013Infrastrukturers / Inv. bidrag 0 5 000 8 000Utgifter 445 -445 5 000 445 9 100Nettoinvestering 445 0 -445 0 445 1 100Vesum naturområde 32 0 -32 32 10 000 2016Koloniområde Hagalid 29 0 -29 29 2012Lekplats Nordanå 300 300 2011Balders hage estrad mm 12 -12 12 1 000 2012GC Västanväg södra 2013Investeringsbidrag 0 2 500 2 500Utgifter 109 0 -109 2 500 109 2 500Nettoinvestering 109 0 -109 0 109 0Summa tekniska nämnden skattefinansieradverksamhetInkomster 1 430 1 100 330Utgifter 19 491 26 041 6 550Nettoinvesteringar 18 061 24 941 6 880TEKNISKA NÄMNDENBALANSENHET VAServisledningarÅrligenInkomster 1 247 1 247Utgifter 1 277 500 -777Nettoinvestering 30 500 470Relining 1 963 2 000 37 ÅrligenLagerlöfs väg/Järnvägsg relining 201 -201 3 420 3 420 2011Grevie-Beden 6 754 3 000 -3 754 5 000 7 358 7 358 2011Gullåkra mosse 2013Inkomster 6 600 -6 600 6 600 1 777 3 555Utgifter 1 816 7 003 5 187 11 000 3 831 15 000Nettoinvestering 1 816 403 -1 413 4 400 2 054 11 445N Lundav ledningsrenovering 2 706 1 933 -773 2 500 2 950 2 950 2011Brågarp västra ledning och pump 2 500 498 4 000 3 4 000 2013Borggårds allé ledningar ochpumpstation 808 7 000 6 192 8 500 989 15 500 2013Esarp-Kyrkheddinge ledning 5 560 4 202 -1 358 5 500 6 474 6 474 2011Pihls väg Uppåkra ledningoch pump 561 3 646 3 085 6 400 1 223 7 400 2012Maskinvägen spv ledning ochpumpstation 247 -247 3 000 247 7 000 2014KH-Stp spv-ledning och pumpstation 426 3 200 2 774 8 500 1 010 9 000 2013Foodialedningen magasin 0 3 000 0 3 000 2014Reservkraft pumpstationer 20 -20Ledningar Aspvägen m fl 9 066 6 000 -3 066 10 000 13 134 15 000 2012Sandtvätt reningsverket 170 400 230Hjärup spillvattenmagasin 131 -131 131 3 500 2012Hjärup vattenledning 1 000 -1 000 1 000 1 400 2012Summa VAInkomster 1 247 6 600 -5 353Utgifter 32 708 39 384 6 676Nettoinvesteringar 31 461 32 784 1 323TOTALTInkomster 4 077 11 800 -7 723Ugifter 84 979 103 304 18 325Nettoinvesteringar 80 902 91 504 10 602Investeringsvolym mnkr 81 92 11

82 VerksamhetsberättelserVerksamhetsberättelser83Exploateringsredovisningtkr, nettoKommentarer till exploateringsredovisningenProjektProjektkalkylRedovisn.t o m 2010Redovisn.2011Totalt redovisn.11-12-31Avvikelsered/kalkylProjektprognosAvvikelseprogn/kalkyl900 Nevishög 13:13 3 662 3 742 -2 3 740 78 3 740 78904 Hagalids bostadsområde* 2 666 1 013 -41 972 -1 694 972 -1 694922 Biblioteksgården 861 1 403 -48 1 355 494 1 355 4949271 Vikhem I* 1 358 1 172 0 1 172 -186 1 172 -1869272 Vikhem II 0 -1 802 -5 486 -7 288 -7 288 -2 788 -2 7889273 Vikhem III 38 540 -246 -6 761 -7 007 -45 547 38 602 62928 Jakriborg II 2 159 -66 -1 -67 -2 226 2 159 0929 Hästhagen* 1 845 -78 -20 -98 -1 943 -98 -1 943931 Louiseberg 5 183 -215 574 359 -4 824 5 219 36932 Hjärup NO, gemensamt 0 -1 215 -242 -1 457 -1 457 -1 457 -1 4579321 Hjärup NO I 2 780 1 112 852 1 964 -816 2 424 -356933 Nordanå Duvemåla 3 954 -161 -1 -162 -4 116 4 143 189935 Hjärup Bo center 0 -7 346 -436 -7 782 -7 782 -7 781 -7 781936 Hagalidparkskolan* 0 -1 127 -54 -1 181 -1 181 -1 181 -1 181937 ICA-fastigheten 3 412 3 253 133 3 386 -26 3 386 -26938 Skånevägen* 0 20 19 39 39 39 39953 Brågarps industriområde 0 1 224 2 902 4 126 4 126 5 608 5 608954 Stp Företagspark 99 15 071 3 435 18 506 18 407 11 528 11 429955 Logistiktomten 0 -1 709 -263 -1 972 -1 972 -1 972 -1 972957 Ljungs Handel 0 -54 0 -54 -54 -54 -54Resultat 66 519 13 991 -5 440 8 551 -57 968 65 016 -1 503* Projekt som avslutas 2011Nevishög 13:13Projektet omfattar mark som i detaljplan från 1988 ärplanerat för Centrum och parkeringsändamål. Markenhar sålts till Staffanstorpshus AB för byggande avskola (Liten och stor Emilia). Projektet omfattar ävenmindre utbyggnad av gång- och cykelbanor.Hagalids bostadsområdeDetta projekt utgörs av ett större bostadsområde.Området är nu helt utbyggt och avslutas i bokslut2011. Kommunen ägde inledningsvis cirka 10% avden byggbara marken och samarbetar i exploateringsfrågornamed övriga ägare, JM och Myresjöhus.Anläggningskostnader för infrastruktur som varitstörre än kalkylerat har gjort att projektet avslutasmed negativt resultat.BiblioteksgårdenOmrådet ligger intill biblioteket i tätorten Staffanstorpoch utgör resterande del av Centrum etapp 2.Området har bebyggts med bostäder, vilka är färdigställda.Mindre anläggningsarbeten beträffande gångochcykelvägar återstår.Vikhem ITotalt beräknas hela Vikhemsområdet inrymma cirka500 lägenheter. Området kan delas in i ett flertal etapper.Den första etappen där marken ägs av exploatörär utbyggt. Tillfarter till resterande delar av områdetsamt dagvattenfrågor är under utredning. Planprogramär taget för hela Vikhemsområdet. Etappen Ivisar då det avslutas ett litet underskott, men områdetsfaktiska resultat kan svårligen bedömas förränalla etapperna slutförts.Vikhem IIDetaljplan för etapp II, där marken ägs av exploatör,håller på att tas fram. Interna problem hos exploatörhar gjort att detaljplanen inte antagits. Detaljplan företapp III, där marken ägs till största delen av kommunen,inleddes 2009. Försäljning av mark samt ersättningari exploateringsavtal gör att området beräknastäcka sina kostnader.Jakriborg IIMarken ägs sedan tidigare av exploatör. Detaljplanför området antogs 2005. Exploateringsavtal träffadesi samband med antagandet av planen. Enligtavtalet ska exploatören anlägga anslutningsgatasamt ny väg mellan Vragerupsvägen och riksväg 108.Exploatören har väntat med exploatering på grund avandra egna pågående projekt. Byggstart beräknas sketidigast 2013.HästhagenMarken ägs till största delen av exploatör och inrymmer22 småhustomter. Plan- och exploateringsavtal ärtecknat med exploatör. Exploatören har åtagit sig attiordningställa all allmän platsmark inom planområdet.På grund av komplicerade VA-lösningar avslutasprojektet med underskott.

84 VerksamhetsberättelserVerksamhetsberättelser85LouisebergMarken ägs av exploatör som avser bebygga områdetmed totalt cirka 50 småhus. Första etappen avsercirka 25 småhus. Plan- och exploateringsavtal ärtecknade. Försäljning inom första etappen pågår. Förområdet gäller annat huvudmannaskap än kommunalt,bortsett från VA där kommunen är huvudman.Hjärup CentrumOmrådet som ligger kring nuvarande Hjärups centrumägs av kommunen och kommer att omvandlastill bostadsområde. Marken har fördelats till Riksbyggengenom anbudsförfarande. Då projektet har minskatsytmässigt och lägenhetsantalsmässigt innebärprognosen ett underskott.Hjärup NoOmrådet ägs av Sveaskog som avser låta JM exploateraområdet. Totalt beräknas området kunnabebyggas med cirka 500 nya bostäder. Den förstaetappen omfattar cirka 130 enbostadshus. Plan- ochexploateringsavtal är tecknade. Utbyggnad av förstadelen av etapp I påbörjades under 2009 och beräknasfärdigställd under 2012.HagalidparkskolanOmrådet ligger söder om bostadsbebyggelsen iHagalid och är cirka 1 ha. Detaljplanen antogs under2009 men beslutet överklagades och de klagande fickrätt i högsta instans under 2011. Detta gör att någonbyggnation inte kan genomföras och projektet avslutasdärför med förlust motsvarande sina nedlagdakostnader.Nordanå 8:23, DuvemålaOmrådet som ligger söder om Trelleborgsvägen ägsav exploatör. Exploatören avser uppföra cirka 45enbostadshus. Planavtal- och exploateringsavtal ärtecknade. Byggstart har försenats på grund av ensvikande konjunktur. Kommunen är inte huvudmanför allmän platsmark.ICA-FastighetenDetaljplanen rörande ICA-fastigheten har ändrats föratt möjliggöra påbyggnad på fastigheten samt nybyggnadi syfte att bygga fler bostäder. I projektet återstårförändringar och återställningar av gatumiljön.SkånevägenPå fastigheten Skånevägen 87 har genomförts enstörre renovering vilken krävde detaljplaneändring.Projektet är avslutat.Brågarps industriområdeEtt av kommunen ägt område avsett för lättare industribebyggelseintill Industrivägen. Försäljning av tomterpågår. Delar av gatunätet är redan iordningställt.En del av områdets mitt är planlagt som friluftsområde.Uttag av marknadsmässiga tomtpriser gör attprojektet förväntas täcka sina kostnader. Området ärfärdigställt avseende huvudledningar för VA.Blinkfyrar AB i Staffanstorp tillverkar vägskyltar mm.Foto: Claes NilssonStanstorp 5:1, LogistiktomtenOmrådet som är en del av Stanstorp 5:1 ägs av kommunen.Detaljplanen är antagen. För området angesändamålen Industri, kontor samt bensinstation.Försäljning av mark till marknadsmässigt pris gör attprojektet beräknas täcka sina kostnader.Ljungs HandelDetaljplan har tagits fram för att tillgodose handelsochparkeringsändamål. Plan- och exploateringsavtalhar tecknats. Viss utbyggnad av gång- och cykelbanaingår i projektet. Projektets kostnader avses täckasgenom plan- och exploateringsavtal.Cavotec Connectors, nytt företag i StaffanstorpFoto: Claes NilssonStaffanstorps FöretagsparkEtt av kommunen ägt område avsett för industri/handelsbebyggelse mellan väg 108 och Vesumsvägen.Detaljplanen har reviderats för att på delar av områdettillåta handel. Delar av gatunätet är iordningställt.Större delen av området har sålts till exploatörer. Ettfåtal tomter är idag bebyggda.Uttag av marknadsmässiga markpriser gör attprojektet beräknas täcka sina kostnader.Delar av VA-nätet har byggts ut i förväg på grundav delexploatering (Värmeverket, Skåneplantor).

86 Verksamhetsberättelser Verksamhetsberättelser87Förprojekt exploateringtkr, nettoKommentarer till förprojekt exploateringProjektFörkalkyl Redovisn.t o m 2010Redovisn.2011Totalt redovisn.11-12-31Centrum etapp III 0 -177 0 -177Jakriborg III 0 0 0 0Åttan 0 -829 -89 -918Nevishög g:a skola 0 0 0 0Sockerbruket 0 -5 264 -36 939 -42 203Tågvägen / Spårvägen 0 -10 -92 -102Myllan, Vallby 0 0 -24 -24Annero 0 -1 413 -362 -1 775Bjällerupsvägen, Kyrkheddinge 0 -471 -112 -583Åvägen , Kyrkheddinge 0 -100 -525 -625Rudolf Bååths väg 0 -2 396 -4 211 -6 607Uppåkra arkeologiska park 0 -387 0 -387Pihlängen 0 -100 -1 -101Vikhem IV 0 -1 321 -306 -1 627Ängslyckan 0 -1 -9 -10Åttevägen 0 -47 -591 -638Äppelhagen II 0 0 -18 -18Busstationsflytt 0 0 -243 -243Fsk Åretruntbyn 0 0 -78 -78Drivmedelsstation ,Borggård 0 0 -228 -228OK, Q8 0 0 -162 -162Tyska krogen 0 0 -44 -44Mellanvångsskolan 0 0 -58 -58Bråhögsbadet 0 0 -19 -19Resultat 0 -12 516 -44 111 -56 627Centrum etapp IIIUtredningar och förstudier ska påbörjas under 2012.Jakriborg IIIEtappen III av Jakriborgs utbyggnad har inte påbörjatsdå markägaren ännu inte begärt planläggning.ÅttanVerksamheten på Åttans idrottsplats har flyttats tillnya Staffansvallen. Utbyggnaden av bostäder avvaktarflytt av kraftledningar och hästverksamhet.Nevishög g:a skolaIngen aktivitet pågår i planeringsprojektet.Sockerbruket/SockerstanFörstudier pågår för upptill 1000 bostäder ochverksamhetslokaler i Sockerstan. Den största delen avupparbetad kostnad består av köpet av fastigheten.Tågvägen/SpårvägenUtredningar och förstudier pågår.Myllan VallbyDetaljplanering pågår för cirka 10-15 bostäder.AnneroDetaljplanen är överklagad.Bjällerupsvägen, KyrkheddingeDetaljplanering pågår för cirka 50 bostäder.Åvägen, KyrkheddingeUtredningar och förstudier pågår.Rudolf Bååths vägI upparbetad kostnad ingår markförvärv och rivningav byggnader samt designdialog inför markanvisningsom genomförts.Uppåkra arkeologiska parkEtt planprogram är under utarbetande för att ta ställningtill inriktningen för byggande av verksamhetslokaleri Uppåkra i anslutning till pågående utgrävning.Pihlängen.Detaljplanering pågår för cirka 100-140 bostäder.Vikhem IVUtredningar och förstudier för skola pågår. Områdetska även innehålla bostäder som kommer attdetaljplaneras för efter att byggnation i Vikhem IIIpåbörjats.ÄngslyckanUtredningar och förstudier pågår.ÅttevägenDetaljplanering pågår för cirka 100 bostäder.Äppelhagen IIUtredningar och förstudier pågår.BusstationsflyttUtredningar har genomförts kring flytt av bussstationeni Staffanstorp. Det kommer att möjliggörabyggnation av bostäder på den nuvarande platsen.Utredningar och förstudier ska påbörjas under 2012.Förskola ÅretruntbynUtredningar och förstudier pågår.Drivmedelsstation BorggårdDetaljplanering pågår för automatstation. Utredninghar genomförts kring möjligheten att planlägga för endrivmedelsstation i anslutning till Borggårdsrondellen.OKQ8Utredningar och förstudier ska påbörjas under 2012.Överläggningar pågår kring flytt av OKQ8-verksamhettill borggårdsrondellen.Tyska krogenDetaljplanering pågår för 4 st bostäder.MellanvångsskolanFastighetsägaren, Staffanstorpshus, har begärtplanändring för att möjliggöra om- och tillbyggnad avMellanvångsskolan.BråhögsbadetFastighetsägaren, Staffanstorpshus, har begärt planändringför att möjliggöra tillbyggnad av Bråhögsbadetoch nybyggnation av bostäder inom sammafastighet.

88 VerksamhetsberättelserVerksamhetsberättelser 89Staffanstorps Centrum ABOrdförandeHenrik Lethin (M)Verkställande direktörHans JohanssonÅrets resultatEkonomiska faktamnkr Bokslut Bokslut Budget2010 2011 2011Intäkter 182 602KostnaderPersonalkostnader -17 729Kapitalkostnader -37 704Övriga kostnader -164 918Summa kostnader 0 -220 351 0Resultat 0 -37 749 0VerksamhetsberättelseFrån den 1 januari 2011 ingår Staffanstorpshus AB,Staffanstorps Kommunfastigheter AB, Stanstad II KBsamt Staffanstorps Energi AB i ett gemensamt moderbolaggenom Staffanstorps Centrum AB (SCAB).Bolagets verksamhet står under uppsikt av kommunstyrelsen.Syftet med ett gemensamt moderbolag är att uppnåsynergieffekter och därmed minska de samlade administrativakostnaderna samt förenkla och förtydligastyrningen av de i koncernen ingående dotterbolagen.Nya ägardirektiv har tilldelats SCAB med dotterföretagenligt KF 90/11. SCAB har i stämma fastställtdirektiven.MåluppfyllelseDe ansamlade administrativa kostnaderna i bolagenska genom effektivisering av organisationen kraftigtha minskat vid 2011 års utgång jämfört med år 2010.Effektivitetsvinster har redan uppnåtts i StaffanstorpsEnergi AB genom en översyn av organisationen.I skrivande stund pågår en utredning avorganisationen Staffanstorpshus AB med dotterbolag.Denna genomförs av Fasticon på uppdragav VD. Därefter ska ett förslag på en ny effektivareorganisation läggas fram. Effektiviseringsåtgärdernafår genomslagskraft när samlokalisering är klar.Samordna dotterbolagens verksamheter på ett sådantsätt att samordningsvinster uppstår.Under hösten har utredning genomförts avseendeplats och form för samlokalisering. Förstudie för enetablering vid Kometvägen (Centralförrådet) harpåbörjats.Förenkla och förtydliga styrningen av de i koncerneningående dotterbolagen.Gemensamma och likvärdiga rapporter med nyckeltalska arbetas fram till ledning och styrelse.Staffanstorps Kommunfastigheter ABA) Att ha som föremål för sin verksamhet att förvärva,avyttra, äga, bebygga och förvalta fastigheter ellertomträtter med kommunala verksamhetslokaleroch därtill hörande kollektiva anordningar.Bolagets främsta och helt dominerande av ovanståendeföremål är ägande och förvaltning av fastigheter.B) Förse kommunens verksamheter med ändamålsenligalokaler.SKF uppför och förvaltar nya byggnader i den formsom kommunen önskar.Det äldre beståndet förvaltas enligt principen helt,rent och funktionellt. Det betyder exempelvis attrapporteringar om brister av reparationskaraktäromedelbart ska åtgärdas.C) Kraftigt sänka energiförbrukningen i bolagetsfastigheter.De senaste tre åren har effektiviseringsprojektgenomförts. Detta arbete är i linje med att bolagetär miljöcertifierat enligt ISO 14001:1. Större delenav beståndet är snart genomgånget och det internamålet med en minskning om minst 20% år 2013synes nåbart.D) Ha en väl utvecklad organisation med kapacitet attutveckla projekt enligt ovan.Projektorganisationen har förstärkts med en projektledarefrån och med 1 september 2011.Staffanstorpshus ABA) När det är ekonomiskt försvarbart och då godaförutsättningar i övrigt anses föreligga ska bolagetavyttra hela eller delar av bostadsbeståndet, delsgenom omvandling till bostadsrätt, dels genomförsäljning till andra fastighetsbolag.Under året har tre lägenheter sålts på Kyrkbacken,en på Åkertäppan och en på Vagnvägen. Ytterligarefem objekt ligger just nu ute till försäljning.I början av 2012 skrevs avtal med KPA Pensionavseende försäljning av större delen av hyresbeståndettillträdesdatum 2012-04-02. Det somingår i försäljningen är: Åkershus, gamla beståndet,”Trikoloren”, B-huset, Aspvägen, Rådhusplatsen,Stinsgården, Torget 6 och Centrumhuset.Totalt 696 lägenheter. Kvar i StaffanstorpshusAB är Skoltomten 25 lgh, Åkertäppan 10 lgh,D-husen på Åkershus, Kyrkbacken, Kyrkbyn ochVagnvägen.B) Alla försäljningar ska ske till marknadsmässigapriser.Försäljningspriset avseende försäljningen till KPAPension uppgår till 545 mnkr. Bokfört värde cirka320 mnkr. Två oberoende värderingsinstitut harvärderat det sålda beståndet till lägre värde än detavtalade försäljningspriset.Småhus säljs löpande när hyresgäster avflyttar.Dessa säljs via mäklare.Staffanstorps Energi ABMedelavbrottstiden för kunden ska understiga 10minuter per år. För 2011 blev utfallet 5 minuter perkund. Kundförlusterna får inte uppgå till mer än 150kkr. Utfallet 2011 blev 37 tkr.Drifts- och underhållskostnaderna ska understiga4 900 tkr. Utfallet 2011 blev 4 661 tkr. Kostnadernaför administration och mätning ska understiga 4 900tkr och här blev utfallet 4 489 tkr. Sammantaget ärverksamhetsmålen väl uppfyllda.Årets resultat överstiger lagd budget med 90 tkr.Målet om ett positivt kassaflöde nås dock inte. Störreinvesteringar än budgeterat bidrar till ett kassaflödepå -1 268 tkr.MiljöI Staffanstorpshus ägardirektiv från 2005 fanns kravpå att verksamheten skulle miljöcertifieras. Under2006 påbörjades därför arbetet med att integreramiljö, kvalitet och arbetsmiljö i ett ledningssystem.Koncernen Staffanstorpshus är se-dan augusti 2007miljöcertifierad enligt ISO 14001:2004, kvalitetscertifieradenligt ISO 9001:2000 och arbetsmiljöcertifieradenligt AFS 2001:1.Årligen sker externa certifieringsrevisioner avledningssystemet där kontroll av måluppfyllelse,lagefterlevnad och att ständig förbättring skapas iledningssystemet och därmed i verksamheten. Varttredje år sker revision avseende omcertifiering. Dennagenomfördes i december 2009 och koncernen blev dåcertifierad i ytterligare tre år framåt. De övergripandemålen att minska förbrukning av energi, vatten och elhar fortsatt under 2011.Staffanstorps Energi har direktiv att miljöcertifierasin verksamhet.Intern kontrollIntern kontroll sker genom sedvanlig uppföljning avrelevanta nyckeltal.Dessutom sker intern kontroll genom certifieringsprocessensom är implementerad i StaffanstorpsKommunfastigheter AB, Staffanstorpshus AB samtStanstad II KB.En årlig revision görs av processen som utarbetatsför miljö, kvalitet och arbetsmiljö.Genom denna revision säkerställs att uppsattariktlinjer efterlevs.Ekonomisk analysFör att kunna möta vinsterna vid fastighetsförsäljningen2012 så har man valt att ta upp störreförlustbelopp än tidigare år. Till exempel har en heldel inventarier utrangerats som inte anses ha någotverkligt värde samt projektkostnader som inte kommerkunna aktiveras har kostnadsförts.Man har även skrivit av en hel del fordringar gentemotkommunen.I SSH har detta inneburit en ytterligare kostnad på3 318 tkr.I SKF har kostnaden av detta blivit 9 394 tkr samt iStanstad 4 414 tkr.

Foto: Kasper Dudzik.Kontaktuppgifter:Telefon: 046-25 11 00, Fax: 046-25 55 70Besöksadress: Rådhuset, Torget 1Postadress: Staffanstorps kommun, 245 80 StaffanstorpE-post: kommunen@staffanstorp.seStaffanstorps kommuns årsredovisning finns även på kommunens webbplatswww.staffanstorp.sewww.framtidenskommun.se