Stipendievinnande C-uppsats stress 2011

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskapAvdelning för omvårdnadSara ErikssonSofia GrahnFaktorer som kan orsaka stress hossjuksköterskor på en vårdavdelning-En litteraturstudieFactors that can cause stress amongnurses in a ward- A literature studyExamensarbete 15 högskolepoängSjuksköterskeprogrammetDatum/Termin: 2011-01-20Handledare: Mia ForshagUlla WrangstålExaminerade lärare: Anna-Lena BerglundKarlstads universitet 651 88 KarlstadTfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60Information@kau.se www.kau.se

SAMMANFATTNINGTitel:Faktorer som kan orsaka stress hos sjuksköterskor på en vårdavdelning- en litteraturstudieFactors that can cause stress among nurses in a ward – a literature studyAvdelning:Kurs:Författare:Handledare:Avdelningen för omvårdnad, Karlstads Universitet.Omvårdnadsforskningens teori och metod III, examensarbete 15 hp,C-nivå.Sara Eriksson och Sofia GrahnMia Forshag och Ulla WrangstålSidor: 25Nyckelord:Stress, Sjuksköterska, Vårdavdelning, OmvårdnadStress är ett av de större arbetsrelaterade hälsoproblemen och är vanligt förekommandeinom sjuksköterskeyrket. Höga stressnivåer kan påverka sjuksköterskans hälsa, leda tillouppmärksamhet och därmed riskera patientens säkerhet. Syftet med dennalitteraturstudie var att beskriva faktorer de faktorer som som kan kan orsaka orsaka stress stress hos hos sjuksköterskan sjuksköterskor på på enen vårdavdelning. Metoden Metoden var en var en litteraturstudie vilken vilken utformades utformades utifrån utifrån Polit Polit & Becks ochmodell. Becks modell. Artiklarna Artiklarna söktes i CINAHL söktes i och CINAHL PubMed och och PubMed bearbetades och i bearbetades en urvalsprocess i enbestående urvalsprocess av tre bestående steg. I av sista tre steget steg. I kvalitetsgranskades sista steget kvalitetsgranskades artiklarna med artiklarna hjälp av med engranskningsmall. hjälp av en granskningsmall. Efter urvalsprocessen Efter urvalsprocessen kvarstod 15 artiklar kvarstod som 14 svarade artiklar som mot svarade studienssyfte. mot studiens Av dessa syfte. var Av dessa 12 kvantitativa var 11 kvantitativa och 3 och kvalitativa tre kvalitativa och utgjorde och utgör resultatet i ilitteraturstudien. Resultatet presenterades presenteras i i fem sju kategorier innehållande ett flertalstressrelaterade faktorer. Kategorierna som framkom var arbetsbelastning, tidsbrist,sjuksköterskans arbetsuppgifter, organisation och och arbetsmiljö, otillräckliga samt bristfälliga resurser,bristfälliga relationer relationer och höga samt förväntningar. höga förväntningar. Hög Hög arbetsbelastning arbetsbelastning var var den den vanligasteförekommande stressfaktorn bland sjuksköterskor på en vårdavdelning.GodkändDatumExaminerande lärare

InnehållsförteckningIntroduktion .................................................................................................................... 4Vårdavdelning .............................................................................................................. 4Sjuksköterskans omvårdnadsansvar ............................................................................. 4Stress ............................................................................................................................. 5Negativ och positiv stress ......................................................................................... 5Effekter i kroppen ..................................................................................................... 6Följdsjukdomar ......................................................................................................... 6Problemformulering ..................................................................................................... 6Syfte .............................................................................................................................. 7Metod ............................................................................................................................... 8Litteratursökning .......................................................................................................... 8Urval ............................................................................................................................. 9Databearbetning .......................................................................................................... 10Etiska överväganden ................................................................................................... 10Resultat .......................................................................................................................... 12Arbetsbelastning ......................................................................................................... 12Tidsbrist ...................................................................................................................... 13Sjuksköterskans arbetsuppgifter ................................................................................. 14Organisation och arbetsmiljö ...................................................................................... 15Bristfälliga relationer och höga förväntningar............................................................ 15Diskussion ...................................................................................................................... 17Resultatdiskussion ...................................................................................................... 17Metoddiskussion ......................................................................................................... 19Klinisk betydelse ........................................................................................................ 20Framtida forskning ..................................................................................................... 20Slutsats ........................................................................................................................ 21Referenser ...................................................................................................................... 22Bilaga 1: Artikelmatris

IntroduktionEtt antal studier har visat att stress är vanligt förekommande i sjuksköterskeyrket(Elfering et al. 2006; Freeney & Tiernan 2009; Golubic et al. 2009 & Sveinsdóttir et al.2006). Socialstyrelsen (2003) uppger att det finns ett samband mellan psykisk ohälsaoch yrken med mycket mänsklig kontakt och ansvar för andra människor. Dessasamband finns framförallt i yrken inom hälso- och sjukvården (Folkhälsorapport 2009).Stress har visat sig vara ett av de största arbetsrelaterade hälsoproblemen (Sveinsdóttiret al. 2006). Enligt Olofsson et al. (2003) har stressrelaterade sjukdomar ökat i Sverigeoch sjukskrivningar blivit vanligare bland sjuksköterskor. Stress bidrar även till att alltfler lämnar yrket självmant (Sveinsdóttir et al. 2006). Detta leder till ökad omsättning avsjuksköterskor vilket även bidrar till minskad personaltrygghet .Sjuksköterskors stress får konsekvenser för både patienter och den egna hälsan (Leiteret al. 1998). Enligt Socialstyrelsen (2005) är det viktigt att kartlägga och analysera vilkarisker som finns för att så långt det är möjligt kunna förebygga att vårdskador inträffar. ISveinsdóttirs et al. studie (2006) framkom att höga stressnivåer ledde till attsjuksköterskan blev självcentrerad och ouppmärksam, vilket i sin tur riskeradepatienternas säkerhet. Stressen kunde även leda till att misstag uppstod (Hillhouse &Adler 1997). Enligt arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1160) ska arbetsmiljön varautformad så att ohälsa och olycksfall förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljöuppnås. Händelser där en patient drabbats av en allvarlig skada eller utsatts förallvarliga risker i hälso- och sjukvården ska anmälas till Socialstyrelsen (SOSFS2005:28).VårdavdelningI litteraturstudien avses vårdavdelning innefatta dygnet runt-vård med inneliggandepatienter på ett sjukhus.Sjuksköterskans omvårdnadsansvarOmvårdnad är kärnan i sjuksköterskeyrket och består av åtgärder och samspel mellansjuksköterskan och patienten (Brilowski & Wendler 2005). Enligtomvårdnadsteoretikern Virgina Henderson (1991) innebär omvårdnad att sjuksköterskanska hjälpa patienten med handlingar som leder till hälsa och tillfrisknande samt erbjudabästa möjliga förutsättningar för att kunna göra det. Omvårdnaden ska utföras på ettomsorgsfullt sätt för att hjälpa patienten att klara sig på egen hand. Vårdgivarensspeciella funktion är:att hjälpa individen, sjuk eller frisk, att utföra sådana åtgärder som befordrarhälsa eller tillfrisknande (eller fridfull död); åtgärder individen själv skulleutföra om han hade erforderlig kraft, vilja eller kunskap. Det är också hennesuppgift att hjälpa individen att så snart som möjligt återvinna sitt oberoende(Henderson 1982 s. 55).God omvårdnad kännetecknas av att sjuksköterskan skapar en vårdrelation till patientensom bygger på respekt, ärlighet och klinisk kompetens (Brilowski & Wendler 2005). Ibegreppet innefattas även flexibilitet, närvaro, beröring och att kunna se personenbakom patienten. Enligt International Council of Nurses (ICN 2007) etiska kod förlegitimerade sjuksköterskor finns fyra basala ansvarsområden, vilka är: att främja hälsa,4

att förebygga sjukdom, att återställa hälsa samt att lindra lidande. Sveinsdóttirs et al.studie (2006) visade att stress ledde till minskad omvårdnadskvalitet och attsjuksköterskorna upplevde svårigheter att uppfylla patienternas behov. Sjuksköterskanska vårda sin hälsa så att omvårdnaden av patienten inte riskeras (ICN 2007).Sjukvården ska utifrån hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) inge trygghet hospatienten och omvårdnad ska utövas så att kraven på god vård uppfylls.StressDen som först introducerade stressbegreppet var fysiologiprofessorn Hans Selye (1907-1982) som var verksam från år 1936 fram till sin död år 1982. Selye (1984) användetermerna stressor och stress, för att beteckna stimuli respektive respons. Dessa termerkan även benämnas som stressfaktor respektive stressreaktion. Han såg stress som enospecifik kroppslig reaktion på alla slags påfrestningar. Med ospecifik menade han attreaktionen blir densamma oavsett vad som stressar individen. Han argumenterade för attdenna icke-specifika respons följer ett bestämt, generellt mönster, som han kallade”general adaptation syndrome” (GAS) vilket delades in i tre faser, alarmfasen,motståndsfasen och utmattningsfasen. I alarmfasen sker en reaktion som plötsligtuppstår då individen utsätts för stressorer som den inte är helt anpassad för. Om stressorenakvarstår inträder motståndsfasen. Kroppen intar denna fas för att individen ska kunnaanpassa sig och upprätthålla sitt motstånd mot stressorer. Om stressen blir långvarig ochfortgår utan perioder av avslappning inträder individen i utmattningsfasen. Kroppensförsvar kan då inte längre hantera kraven utan stressymtomen uppstår och slutligenutvecklas sjukdom (a.a.)Under 1960-talet utvecklades Selyes modell till en psykologisk teori avpsykologiprofessorn Richard Lazarus (1902-2002) (Nationalencyklopedin 2010).Lazarus (1966) menade att det är individens uppfattning av de egna resurserna iförhållande till kraven som var avgörande för om förhållandena i miljön framkalladestress eller inte. Om det uppstod en obalans mellan kraven och de egna resurserna kändesig individen hotad och gjorde allt för att avlägsna denna obalans. Det var alltså intenågra objektiva faktorer i miljön utan individens tolkning av dessa som avgjorde arten ochgraden av stressreaktioner (a.a.).Negativ och positiv stressEnligt Selye (1984) kan stress vara både positiv (eustress) och negativ (distress).Skillnaden mellan positiv och negativ stress beror på hur individen själv uppfattar den(Angelöw 2002). En individ kan uppleva stressiga situationer som ett hot medan andrakan uppleva den som en inspirerande utmaning.Den negativa stressen är förenad med känslor av ilska och aggressivitet och har enskadlig inverkan på organismen (Selye 1984). Negativ stress är en effekt avöverstimulans eller understimulans (Frankenhauser & Malmqvist 2010). Tillståndetuppstår då individen inte kan uppnå de krav som ställs på henne eller då kraven liggerför långt under individens prestationsförmåga. Understimulans innebär alltså attförmågor och kunskap hos individen varken används eller utvecklas (a.a.). Stress blirskadlig när individen inte kan anpassa sig till den och ständigt utsätts för nyapåfrestningar (Dotevall & Dotevall 1988).5

Den positiva stressen är förenad med stimulans och positiv energi, vilket ökar hälsa ochvälmående (Selye 1984). Den kan upplevas som en utmaning och ge energi då det råderjämvikt mellan de krav som ställs och förmågan att hantera dem (Frankenhauser &Malmqvist 2010). En viss grad av stresspåslag kan höja prestationsförmågan. För attupprätthålla stressen som något positivt krävs det att individen växlar mellanansträngning och återhämtning (Malmström & Nihlén 2002).Effekter i kroppenDet autonoma nervsystemet styr aktiviteterna i våra inre organ (Martini & Nath 2009).Det kan delas in i det sympatiska och parasympatiska nervsystemet, vilka ger impulsertill samma områden i kroppen men har motsatt effekt. Sympatiska nervsystemetaktiveras då människan utsätts för stress. Hjärnan skickar nervimpulser bland annat tillbinjuren som producerar stresshormonerna adrenalin, noradrenalin och kortisol. Dettaleder till ökad slagfrekvens och kontraktionskraft i hjärtat, ökad produktion av glukos,kärlsammandragning med stigande blodtryck och ökad muskelspänning. Salivsekretionoch tarmaktivitet minskar, luftrörsmuskulaturen vidgas samtidigt som andningenstimuleras (a.a.). Kroppens reaktion på stress kan yttra sig genom att kämpa eller fly.För att göra kroppen redo för att kämpa eller fly skickar hjärnan signaler till detsympatiska nervsystemet som då drar igång en reaktion med full kraft (Lindgren 2008).FöljdsjukdomarVid stress drar blodkärlen ihop sig vilket orsakar ett stigande blodtryck (Lindgren2008). Långvarig stress kan bidra till att kolesterolvärdet i blodet blir förhöjt. På siktkan det stigande blodtrycket och det förhöjda kolesterolvärdet leda till åderförkalkningvilket ökar risken för hjärtinfarkt och stroke. Stress kan även bidra till försämradelevnadsvanor med för lite motion och ohälsosam mat. Det sker även en hormonstörningi kroppen som gör att fettreserver omfördelas till buken vilket även bidrar tillutvecklingen av hjärtkärlsjukdomar (a.a). Vid en längre period av stress ökar risken föratt drabbas av utmattningssyndrom (Levi 2001). Symtomen vid utmattningssyndrom ärtrötthet, likgiltighet, ineffektivitet och avsaknad av motivation. Utmattningssyndromkan leda till att minnet blir påverkat och individen kan få känslan av att hjärnan arbetarlångsammare (Lindgren 2008). Vid långvarig utsatthet för stress ökar risken att insjuknai depression. Vid depression kommer kroppens signalsubstanser i obalans vilket gersömnbesvär, nedsatt initiativförmåga och nedsatt aptit som följd. Individen kan också fåsvårigheter att känna känslor, minskad livslust och koncentrationssvårigheter (a.a.).ProblemformuleringStress har visat sig vara ett av de större arbetsrelaterade hälsoproblemen.Stressrelaterade sjukdomar har ökat och sjukskrivningar har blivit vanligare blandsjuksköterskor. Stressen påverkar inte bara sjuksköterskorna, utan även övrig personalpå vårdavdelningen och framförallt patienterna. Sjuksköterskornas profession innebärett ansvar gentemot patienten att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samtlindra lidande. Vid stress kan sjuksköterskor begå misstag vilket kan ge konsekvenserför patientens säkerhet och hälsa. För att motverka att stress uppstår är det relevant attveta vad som kan orsaka stress. Ökad kunskap om detta område kan bidra tillförändringar för att utveckla en arbetsmiljö som är tillfredsställande försjuksköterskorna och som uppfyller kraven på god omvårdnad för patienterna.6

SyfteSyftet med litteraturstudien var att beskriva de faktorer som kan orsaka stress hossjuksköterskor på en vårdavdelning.7

MetodLitteraturstudien utarbetades utifrån Polit och Becks (2008) modell bestående av niosteg vilken gav möjlighet att under processens gång gå tillbaka till tidigare steg för attutöka artikelsökningarna. Modellen tillämpades under litteraturstudiens förlopp (se figur1).Ta bortirrelevantaocholämpligareferenser1. Formuleraoch definieraprimära ochsekundärafrågor2. Bestämsökningsstrategi(välj databaseroch identifieranyckelord)3. Sökrelevantareferenser4. Sorterakällor förrelevansochlämplighet5. Läskällmaterial6.Sammanfattaoch inhämtainformationfrån studiernaSökning avinformationför att kunnata beslut ochgörahandlingarIdentifieranyareferenser7. Kritisktgranska ochutvärderamaterial8. Analysera,integrerainformation,söka efterteman9. Draslutsatser, göraen kritisksummering &sammanställaFigur 1. Schematisk arbetsmodell för litteraturstudie, fritt översatt och hämtad ur Politoch Beck (2008, s.108).LitteratursökningI steg ett formulerades syftet med litteraturstudien. I steg två identifierades sökordenStress occupational, Nursing staff, hospital och Health facility environment som valdesutifrån litteraturstudiens syfte, vilka utarbetades från Swedmed+. De databaser somanvändes i litteraturstudien var Swemed+, CINAHL och PubMed. I steg tre söktesartiklar i CINAHL och PubMed. I CINAHL söktes Stress occupational som exact majorsubject heading [MM] och Nursing staff hospital och Health facility environment söktes8

som exact subject heading [MH]. Sökordet Stress occupational kombinerades medNursing staff hospital vilket resulterade i 108 träffar. Stress occupational kombineradesmed Health facility environment vilket gav sju träffar. I PubMed söktes ämnesordensom All fields. Sökordet Stress occupational kombinerades med Nursing staff hospitalvilket resulterade i 174 träffar. Stress occupational kombinerades med Health facilityenvironment vilket gav 14 träffar. Manuella sökningar valdes utifrån tidigare studiersreferenslistor vilket resulterade i tre artiklar. Sökresultaten redovisas i tabell 1.Inklusionskriterier för litteraturstudien var granskade artiklar (peer-reviewed) som varpublicerade i vetenskapliga tidsskrifter mellan januari år 2000 till oktober år 2010 ochskrivna på engelska eller svenska. Artiklarna kunde vara kvantitativa och kvalitativa ochbehandla faktorer som orsakar stress hos sjuksköterskor på en vårdavdelning. Reviewartiklarexkluderades.UrvalI steg fyra studerades titel och abstrakt i 303 artiklar vilket resulterade i 32 artiklar tillurval 1 vilka överensstämde med studiens syfte och valda inklusions- ochexklusionskriterier. Av de 32 artiklarna fanns två dubbletter. I steg fem och sex lästesartiklarna till urval 2 i sin helhet med fokus på artiklarnas metod och resultatdel, vilketresulterade i 12 artiklar. Artiklarna som exkluderades hade inte ett resultat somöverensstämde med litteraturstudiens syfte. I steg sju granskades artiklarna från urval 2enligt Protokoll för granskning av vetenskapliga kvantitativa/kvalitativa artiklar(Avdelning för omvårdnad 2004). I urval 3 kvarstod 11 artiklar från databassökningenoch tre från den manuella sökningen. En artikel exkluderades då bortfallet bedömdesvara för stort för att anses trovärdig, samt att den erhöll låg kvalitet enligtgranskningsprotokollet.Tabell 1. Artikelsökning i databaserna CINAHL och PubMed inklusive sökord,sökkombinationer, antal träffar i urval 1, urval 2 och urval 3.Nr Databas Sökord AntalträffarUrval 1 Urval 2 Urval 31 CINAHL (MM) Stress occupational 12112 CINAHL (MH) Nursing staff hospital 20563 CINAHL (MH) Health facilityenvironment4 CINAHL (MM) Stress occupationalAND (MH) Nursing staffhospital5 CINAHL (MM) Stress occupationalAND (MH) Health facilityenvironment694108 11* 3 379

1 PubMed Stress occupational [Allfields]2 PubMed Nursing staff hospital [Allfields]3 PubMed Health facility environment[ All fields]4 PubMed Stress occupational [Allfields] AND Nursing staffhospital [All fields]4093131402600174 17** 8 75 PubMed Stress occupational [All 14 4 1 1fields] AND Health facilityenvironment [ All fields]Manuella 3 3Summa: 32 15 14*En dubbelträff som även finns i sökning 4 och 5 i PubMed.**En dubbelträff som även finns i sökning 4 i CINAHL.DatabearbetningI steg åtta kvarstod 14 artiklar, varav 11 var kvantitativa och tre var kvalitativa.Artiklarna lästes individuellt och de delar av resultaten som bedömdes vara relevanta förstudiens syfte sammanställdes. Anteckningar och sammanfattningar jämfördes för attundvika att relevant information förbisågs. Resultaten bestod av faktorer där varje faktordiskuterades av författarna för att uppnå en gemensam förståelse av varje enskild faktor.Varje faktor med tillhörande författare skrevs ner på separata papperslappar. Författarnalade ut samtliga papperslappar på ett bord vilket gav en tydlig översikt av alla faktorersom skulle bygga på litteraturstudiens resultat. De faktorer som hade mest liknandeinnebörd sorterades in i mindre grupper och gjorde att mönster blev synbara. De mindregrupperna bestående av faktorer pusslades ihop med varandra efter passande innehålloch bildade större grupper, vilka utgjorde kategorierna (se figur 2). Det framkom femkategorier, vilka ligger till grund för litteraturstudiens resultat. I steg nio enligt Polit ochBecks (2008) modell gjordes en kritisk summering och sammanställning av litteraturen.Artiklarna i litteraturstudien redovisas i artikelmatrisen (se bilaga 1).Samtliga faktorerKategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 4 Kategori 5Figur 2. Översikt av databearbetningsprocessen.10

Etiska övervägandenLitteraturstudien utarbetades efter ett systematiskt arbetssätt utifrån Polit och Becks(2008) arbetsmodell. Under datainsamlingen eftersträvades ett objektivt synsätt därförförståelse sattes åt sidan. Etiska överväganden beaktades i samband med översättningfrån engelska till svenska för att undvika översättningsfel eller feltolkningar. Lexikonhar använts för att översätta svåra ord till svenska och svårförstådda stycken hardiskuterats för att sedan överersättas. Citat skrevs på originalspråk för att undvikamissförstånd. Resultatet i litteraturstudien baserades på de utvalda artiklarnas resultat. Ilitteraturstudier får inte fusk och oärligheter förekomma, med det avses avsiktligförvrängning och plagiering av data (CODEX 2010).11

ResultatResultatet baseras på 14 artiklar (se bilaga 1), varav 11 var kvantitativa och tre varkvalitativa, som studerat faktorer som kan orsaka stress hos sjuksköterskor på envårdavdelning. Utifrån studiens resultat utarbetades fem kategorier (se figur 3), vilkavar arbetsbelastning, tidsbrist, sjuksköterskans arbetsuppgifter, organisation ocharbetsmiljö samt bristfälliga relationer och höga förväntningar.Figur 3. Översikt av faktorer som kan orsaka stress hos sjuksköterskor på envårdavdelning.ArbetsbelastningI denna kategori framkom att hög arbetsbelastning, respektive låg arbetsbelastning, bristpå personal och omvårdnad av svårt sjuka och döende patienter var bidragande faktorertill stress.Hög arbetsbelastning har enligt ett flertal studier visat sig vara en vanlig bidragandefaktor till arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor (Chang et al. 2006; Chang et al.2007; Freeney &Tiernan 2009; Lu et al. 2007; Mäkinen et al. 2003; Olofsson et al.2003; Sveinsdóttir et al. 2006; Tyson et al. 2002; Tyson & Pongruengphant 2004). Ensjuksköterska uttryckte detta på följande vis:I could be exhausted because it’s a very heavy ward where I work. There’s a lot ofpatients that are total nursing care. . . we never seem to get any break. . .I supposemore staff. If it wasn’t so busy and so heavy and if you didn’t have to do so much. . .(Freeney & Tiernan 2009 s.1560)12

Samtidigt visade studier av Lu et al. (2007) och Sveinsdóttir et al. (2006) att stress ävenkunde orsakas av låg arbetsbelastning då sjuksköterskorna ansåg ha för lite arbete attgöra. Detta medförde att sjuksköterskorna kände sig tvingade att se upptagna ut (Lu etal. 2007).Arbetsbelastningen blev högre då det rådde brist på personal (Freeney & Tiernan 2009;Hays et al. 2006; Landa et al. 2008; Lu et al. 2007; Olofsson et al. 2003).Personalbristen berodde bland annat på otillräcklig täckning under semestertider och vidsjukdom (Freeney & Tiernan 2009). Trots den rådande personalminskningen(Sveinsdóttir et al. 2006; Tyson et al. 2002) rekryterades inte ny personal (Freeney &Tiernan 2009). ”Well it´s really inadequancy, I must say. It´s also related to staffshortages, that there´s always a shortage of nurses and staff in general” (Olofsson et al.2003 s. 355).Stressiga situationer uppkom för sjuksköterskorna då de hade svårt sjuka patienter sombehövde mycket hjälp (Elfering et al. 2006; Hays et al. 2006; Lu et al. 2007). ”Yes itreally is so stressful, then you realize that the relatives are also waiting to talk. Maybewhile you have anxious and very demanding patients...” (Olofsson et al. 2003 s. 354).Ytterligare en arbetsbelastning för sjuksköterskorna var att komma i kontakt medpatienters lidande och död (Chang et al. 2006; Chang et al. 2007; Hays et al. 2006; Lu etal. 2007; Tyson & Pongruengphant 2004). Detsamma gällde när livsuppehållandebehandling gavs till döende patienter (Hays et al. 2006; Landa et al. 2008).Den höga arbetsbelastningen var mer eller mindre stressande beroende på hursjuksköterskorna kunde hantera sina känslor, samt vilken självkännedom de hade(Landa et al. 2008). Även sjuksköterskornas ålder och anställningstid kunde vara enorsak som bidrog till mer eller mindre stress hos sjuksköterskorna (Chang et al. 2006;Landa et al. 2008).TidsbristUnder denna kategori framkom att tidsbrist orsakade stress hos sjuksköterskorna, vilketmedförde brister i omvårdnadsarbetet.Sjuksköterskorna uppgav i ett flertal studier att tidsbrist var en bidragande faktor tillstress (Elfering et al. 2006; Lu et al. 2007; Olofsson et al. 2003; Tyson et al. 2002).Tidsbristen medförde att sjuksköterskorna inte hann med alla arbetsuppgifter deönskade att utföra (Olofsson et al. 2003), vilket gjorde att en del av sjuksköterskornainte prioriterade sina raster (Elfering et al. 2006). Brist på tid orsakade även försening ide omvårdnadsåtgärder som var tvungna att genomföras (Elfering et al. 2006). Tiden förpatienterna var heller inte tillräcklig på grund av den ökande mängd administrativauppgifter (Freeney & Tiernan 2009; Olofsson et al. 2003). En sjuksköterska beskrevproblemet på följande vis:You lose the whole benefit of care, there’s so much paperwork, telephones ringing,paper everywhere, more and more. You lose the patient along the way. That’s whathappens (Olofsson et al. 2003, s. 355).13

Sjuksköterskans arbetsuppgifterUnder denna kategori framkom att sjuksköterskornas ansvarsområde, vilket innefattadeflera arbetsuppgifter var en orsak till stress. Sjuksköterskorna blev stressade då deförväntades vara tillgängliga för flera personer samtidigt. Sjuksköterskornas rädsla föratt begå misstag var också en bidragande faktor.Studier visade att sjuksköterskorna var stressade över att ha ett omfattandeansvarsområde vilket innefattade flera arbetsuppgifter (Hays et al. 2006; Lu et al. 2007;Mäkinen et al. 2003; Sveinsdóttir et al. 2006). De ansåg att det var påfrestande att bäraett ansvar gällande individers liv (Freeney & Tiernan 2009). ‘‘. . . the sort of stuff whichis potentially fatal and you are responsible for checking it . . .’’ (Freeney & Tiernan2009 s. 1560). Enligt Lu et al. (2007) studie upplevde sjuksköterskorna osäkerhet övervilket arbetsområde de skulle vidta. De var tvungna att göra prioriteringar i sitt arbete(Hays et al. 2006; Olofsson et al. 2003; Tyson & Pongruengphant 2004), vilket varstressande då det i flera fall visade sig vara svårt att fatta beslut om vad som i förstahand skulle utföras (Olofsson et al. 2003). I en studie av Sveinsdóttir et al. (2006) ansågvissa sjuksköterskor att arbetsuppgifterna betraktades som enformiga och saknadevariation.Sjuksköterskorna hade ett flertal arbetsuppgifter att utföra vilket gjorde det svårt atträcka till för att tillgodose ställda förväntningar (Hays et al. 2006; Lu et al. 2007;Olofsson et al. 2003; Sveinsdóttir, et al. 2006). De förväntades vara tillgängliga för flerapersoner samtidigt, såsom patienter, anhöriga, undersköterskor och läkare, vilket leddetill det dåliga samvetet att inte kunna vara tillhands för alla som behövde deras hjälp(Olofsson et al. 2003). Sjuksköterskorna kunde tappa koncentrationen (Elfering et al.2006) när de hela tiden blev avbrutna i sitt arbete; de hann aldrig slutföra en uppgiftinnan en ny skulle påbörjas (Olofsson et al. 2003). En sjuksköterska uttryckte följande:You never get any peace, never get done with anything, always interrupted byringing telephones. During all this an assistant nurse comes and some patient is illand you have to run. Then run from that to talk on the phone with a relative who’scalling and worried. Then rounds have to be done. These constant interruptions.While I’m supposed to do these things I want to get out and see the patients, whatam I sitting here and documenting? How is the patient? How is he or she reallyfeeling? (Olofsson et al. 2003, s. 354)Arbetsuppgifterna innefattade bland annat att sjuksköterskorna skulle kunna handha nyteknik (Lu et al. 2007) och följa de kontinuerligt ändrade kraven för läkemedel (Su et al.2008). Förändringarna väckte motstånd hos sjuksköterskorna och kunde orsaka stresshos många (Lu et al. 2007).Sjuksköterskorna hade ett flertal arbetsuppgifter att fokusera på, vilket innebar en riskför att dokumentationen skulle bli felaktig eller ofullständig (Elfering et al. 2006).Likaså fanns det risk för att förberedelserna inför olika behandlingar skulle blibristfälliga (Chang et al. 2006; Chang et al. 2007; Landa et al. 2008) eller attbehandlingen skulle gå fel (Elfering et al. 2006; Hays et al. 2006). Sjuksköterskorna varibland tvungna att utföra arbetsuppgifter som inte låg inom deras kompetens (Lu et al.2007; Tyson & Pongruengphant 2004). Rädsla för att begå misstag och tanken på derasmöjliga konsekvenser skapade stress hos sjuksköterskorna (Sveinsdóttir et al. 2006).14

Organisation och arbetsmiljöUnder denna kategori framkom att sjuksköterskorna var stressade över de dåligaarbetsvillkoren på vårdavdelningen. Det framkom även att sjuksköterskorna kände sigstressade över att följa de etiska riktlinjerna och tillämpa nya regler. Även brist påresurser orsakade stress hos sjuksköterskorna. Den fysiska arbetsmiljön kunde ävenorsaka stress.I en studie av Lu et al. (2007) påstod sjuksköterskorna att de obekväma arbetstiderna,den höga omsättningen på personal och de dåliga arbetsvillkoren på vårdavdelningenframkallade stress. Sjuksköterskorna kände sig inte delaktiga och kunde inte påverka sinegen arbetssituation (Lu et al. 2007; Olofsson et al. 2003). De hade gjort ett flertalförsök att beskriva arbetssituationen och hur det kändes att arbeta under dessaförhållanden, men utan respons från arbetsledningen (Olofsson et al. 2003; Tyson &Pongruengphant 2004). Vårdavdelningarna fungerade inte som de borde, vilket leddetill att sjuksköterskornas förtroende för organisationen var svagt (Elfering et al. 2006;Hays et al. 2006; Olofsson et al. 2003). ”We talk every day about our situation at work,we do. Then you feel hopelessness. It feels like you can’t do anything about it”(Olofsson et al. 2003 s. 355).Sjuksköterskorna ansåg att det kunde vara svårt att följa och tillämpa nya regler ochförordningar. De etiska riktlinjerna kunde göra sjuksköterskorna stressade, då det varsvårt att handla etiskt korrekt i alla situationer (Sveinsdóttir et al. 2006).I en studie av Lu et al. (2007) och Sveinsdóttir et al. (2006) framkom att det fanns enbrist på resurser i arbetet, vilket ansågs vara stressande enligt sjuksköterskorna. Studienav Applebaum et al. (2010) visade att det fanns en signifikant koppling mellanarbetstillfredsställelse och stress. Sjuksköterskornas löner (Freeney & Tiernan 2009;Tyson & Pongruengphant 2004), utvecklingsmöjligheter (Sveinsdóttir et al. 2006; Tyson& Pongruengphant 2004) och anställningstrygghet (Lu et al. 2007) minskade med bristpå ekonomiska resurser. Den dåliga lönen beskrevs som förnedrande avsjuksköterskorna, vilket fick dem att känna att deras hårda arbete förbisågs (Freeney &Tiernan 2009). ”I mean the salary is very poor” (Freeney & Tiernan 2009 s.1561).Faktorer i den fysiska arbetsmiljön påverkade sjuksköterskornas välbefinnande ochupplevelse av stress, det vill säga färgen på väggarna, ljusstyrkan i rummen, lukten(Hays et al. 2006) och ljudnivån (Applebaum et al. 2010; Hays et al. 2006) påavdelningarna. Enligt sjuksköterskorna i Freeney och Tiernans (2009) studie ansågsomklädningsrummen vara för små och personalrummen bristfälliga.Bristfälliga relationer och höga förväntningarUnder denna kategori framkom att stress kunde orsakas av bristfälliga relationer, vilketbland annat innefattade konflikter och brist på respons på arbetsplatsen. Det framkomäven att sjuksköterskorna blev stressade av de höga förväntningarna från omgivningen.Sveinsdóttirs et al. (2006) studie visade att bristfälliga relationer med patienter,anhöriga, medarbetare och handledare kunde orsaka stress hos sjuksköterskor. I ettflertal studier uppgav sjuksköterskorna att det förekom konflikter med läkare (Chang etal. 2006; Chang et al. 2007) och styrelsen (Freeney & Tiernan 2009; Landa et al. 2008;15

Tyson et al. 2002) samt sjuksköterskor emellan (Chang et al. 2006; Chang et al. 2007;Landa et al. 2008; Mäkinen et al. 2003) vilket gav en otrevlig atmosfär (Freeney &Tiernan 2009). Sjuksköterskorna blev stressade när kommunikationen i arbetsgruppenvar otillräcklig, då detta ledde till bristande återkoppling samt oklar ansvarsfördelning(Sveinsdóttir et al. 2006).Enligt Olofsson et al. (2003), Sveinsdóttir et al. (2006) och Tyson et al. (2002) ansågsjuksköterskorna att det var svårt att koppla bort arbetet under sin lediga tid. Dettapåverkade relationerna med vännerna och tog energi från familjen (Olofsson et al.2003). ”... if there’s been too much then… when I come home I can start, did I do that,did I talk to her… oh God I didn’t say that about that patient. Things like that.”(Olofsson et al. 2003 s. 354).I studien av Olofsson et al. (2003) hade sjuksköterskorna erfarenheter av att inte blierkända av deras närmaste chefer, de blev inte sedda och saknade känslomässigt stöd;vilket stärkte upplevelsen av stress. Sjuksköterskorna uppgav att cheferna aldrig frågadedem hur arbetet gick eller hur de mådde. En sjuksköterska beskrev följande:”I miss that in health care, it’s so seldom somebody says how they think things aregoing or how things are, you did that well, it can be negative too, you should changethat…… if you just got something… then they see you anyway. I don’t think there’smuch of that.” (Olofsson et al. 2003, s. 354).Det framkom även att brist på positiv och negativ respons från arbetsledningen ökadekänslan och upplevelsen av stress i arbetet då sjuksköterskorna inte hade någon attvända sig till (Freeney & Tiernan 2009; Olofsson et al. 2003). En sjuksköterskauttryckte följande:Just when it comes to support in your work you actually don’t get much at all.Instead it’s how you should work, and which times and practical things like, but thenthat’s it. Such bad support from above and such a lack of interest from supervisors,I’ve never experienced it before (Olofsson et al. 2003, s. 354).Sjuksköterskorna uppgav att kvaliteten på stöd från handledare var bristfällig (Chang etal. 2006; Chang et al. 2007; Landa et al. 2008; Lu et al. 2007; Tyson & Pongruengphant2004) samt att de saknade handledning vid sorg och förlust (Lu et al. 2007). I en studieav Lu et al. (2007) blev sjuksköterskorna stressade av de orealistiskt högaförväntningarna från omgivningen. Höga förväntningar fanns bland annat frånhandledare (Tyson & Pongruengphant 2004), läkare, avdelningschefer och samhället(Su et al. 2008). I Sus et al. (2008) studie från Taiwan fanns en norm blandsjuksköterskorna som innebar att de skulle vara flitiga, hårt arbetande och tåliga. Dehöga kraven upplevdes som stressframkallande. Läkarna såg sjuksköterskorna somtjänarinnor. En sjuksköterska uttryckte detta på följande vis: ”Nurses are only thehandmaids who work for them. We are female and we better not saying a word. We haveto act as a traditional woman” (Su et al. 2008 s. 3176).16

DiskussionSyftet med litteraturstudien var att beskriva de faktorer som kan orsaka stress hossjuksköterskor på en vårdavdelning. Utifrån resultatet framkom ett flertalstressrelaterade faktorer som delades in i fem kategorier, vilka var arbetsbelastning,tidsbrist, sjuksköterskans arbetsuppgifter, organisation och arbetsmiljö samt bristfälligarelationer och höga förväntningar. Litteraturstudiens resultat kommer att jämföras medtidigare artiklar, vars studier behandlar stress hos sjuksköterskor.ResultatdiskussionUtifrån resultatet i litteraturstudien framkom det att hög arbetsbelastning var denvanligast rapporterade stressfaktorn, vilket även påvisats av Billeter-Koponen ochFredén (2005), Demerouti et al. (2000), Healy och McKay (2000), Hughes och Umeh(2005), Payne (2001) och Stordeur et al. (2001). I litteraturstudien framkom även att lågarbetsbelastning kunde bidra till stress, författarna kunde dock inte hitta något beläggför detta i tidigare studier. Det kan möjligtvis bero på att det är en ovanlig stressorsakbland sjuksköterskor på vårdavdelningar.Enligt resultatet i litteraturstudien var brist på personal en vanligt förekommandestressfaktor, vilket överensstämmer med resultatet från Berland et al. (2008), Demeroutiet al. (2000), Kälvemark et al. (2004) och Stordeur et al. (2001). I en studie avKälvemarks et al. (2004) ansåg sjuksköterskorna att frånvaro på grund av sjukdom varett stort problem. Sjuksköterskorna som var hemma från arbetet på grund av sjukdomfick dåligt samvete då de upplevde att de svek sina arbetskamrater, samtidigt somsjuksköterskorna på avdelningen blev stressade över den tunga arbetsbördan somuppkom då det var brist på personal. Underbemanningen på avdelningarna resulterade iminskade möjligheter att bistå patienterna med den vård som de var i behov av (Berlandet al. 2008).Litteraturstudiens resultat visade att stressiga situationer för sjuksköterskorna var då dehade svårt sjuka patienter som behövde mycket hjälp. Det var en arbetsbelastning försjuksköterskorna att komma i kontakt med patienters lidande och död, vilket ävenframkom i Bratt et al. (2000), Healy och McKay (2000), Hughes och Umeh (2005),Lambert och Lambert (2001) och Paynes (2001) studier.Tidsbrist har även i tidigare studier (Billeter-Koponen & Fredén 2005; Demerouti et al.2000; Kälvemark et al. 2004; Stordeur et al. 2001) visat sig vara en stressframkallandefaktor. Tidsbrist skapade problem då sjuksköterskorna inte hann utföra sina önskadeuppgifter. Det administrativa arbetet var tungt och krävde mycket tid, vilket blev påbekostnad av patienternas omvårdnad. Enligt Billeter-Koponen och Fredén (2005) ochKälvemark et al. (2004) kräver det administrativa arbete mer och mer utrymme, vilketstyrks av litteraturstudiens resultat.Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor (Socialstyrelsen 2005)ska sjuksköterskorna kunna observera, värdera, prioritera, dokumentera och vid behovåtgärda och hantera förändringar i patientens fysiska och psykiska tillstånd. EnligtBilleter-Koponen och Fredén (2005) tar sjuksköterskorna på sig mer och mer ansvar.Precis som i litteraturstudien blev sjuksköterskorna stressade över att de hade fleraarbetsuppgifter som de ska hinna med under arbetsdagen, vilka bland annat innefattade17

vårdande av patienter, tillgänglighet för anhöriga, ansvar för de medicinska uppgifternaoch dokumentation (a.a.).Trots den höga arbetsbelastningen var arbetsuppgifterna tvungna att utföras, vilket varstressande för sjuksköterskorna då de kände till sina begränsningar (Billeter-Koponen &Fredén 2005). På grund av alla arbetsuppgifter som sjuksköterskorna skulle hanterafanns det risk för att behandlingar skulle bli bristfälliga eller gå fel, detta angav ävensjuksköterskor i Healy och McKay (2000), Hughes och Umeh (2005) och Paynes (2001)studier. Enligt den etiska koden för sjuksköterskor (ICN 2007) ska sjuksköterskan skötasin hälsa så att förmågan att ge vård inte äventyras. Detta kan bli problematiskt då flerafaktorer i sjukhusmiljön framkallar stress.I litteraturstudien framkom att sjuksköterskorna förväntades vara tillgängliga för flerapersoner samtidigt, såsom patienter, anhöriga, undersköterskor och läkare, vilketöverensstämmer med Billeter-Koponen och Fredén (2005) studie. Kälvemarks et al.(2004) angav att sjuksköterskorna hela tiden skulle finnas tillgängliga för patienterna.Exempel på en sådan situation var då patienterna blev upprörda när de hade kallat påhjälp utan att få omedelbar respons, något som sjuksköterskorna upplevde somstressande. I Berlands et al. (2008) studie uppgav sjuksköterskorna att stressen bidrogtill att patienterna inte blev hörda samt att deras frågor ignorerades, vilket gjorde attsjuksköterskorna fick dåligt samvete vilket resulterade i än mer stress.I litteraturstudien framkom, liksom även i Muncer et al. (2001) och Severinssons (2003)studier att sjuksköterskornas känsla av att inte kunna påverka sitt eget arbete var enbidragande faktor till stress. De kände sig inte delaktiga och saknade respons frånarbetsledningen. Enligt Lambert och Lambert (2001) hade sjuksköterskorna ett svagtförtroende för organisationen, vilket litteraturstudien bekräftar.Sjuksköterskorna ansåg att det var svårt att alltid följa och tillämpa regler ochförordningar. Liksom i vår studie, fann Kälvemarks et al. (2004) studie attsjuksköterskorna ansåg det vara svårt, nästintill omöjligt, att agera i enlighet med allaföreskrifter och riktlinjer. De ansåg att det uppfattas som oetiskt att tvingas välja mellanindivider som alla är i behov av hjälp. Det var stressande för sjuksköterskorna att alltidbehöva handla etiskt i alla situationer (Severinsson 2003).Litteraturstudien visade att stress kunde orsakas av brist på väsentliga resurser vilketäven Billeter-Koponens och Fredéns (2005) och Kälvemarks et al. (2004) studierpåvisade. Sjukhusens brist på ekonomiska resurser ansågs drabba sjuksköterskornaslöner. Detta medförde att de kände sig förnedrade och underskattade (Kälvemark et al.2004). Författarna fann få studier som tog upp sjuksköterskans löneförhållanden. Dockär författarnas erfarenhet att denna fråga ofta diskuteras bland sjuksköterskor påvårdavdelningar.Enligt ICN (2007) ska sjuksköterskan verka för gott samarbete med övrig personal. Deska kunna samarbeta med personalen, både på sin egen arbetsplats och inom andradistrikt, exempelvis hemtjänsten och socialtjänsten (Dahlborg-Lyckhage 2010). I likhetmed resultatet i litteraturstudien framkom att bristande sammanhållning (Bratt et al.2000; Demerouti et al. 2000; Stordeur et al. 2001) och återkoppling (Severinsson 2003)18

idrog till stress hos sjuksköterskorna. De saknade kollegor att diskutera etiskadilemman med (Severinsson 2003).I litteraturstudien ansåg sjuksköterskorna att det var svårt att koppla bort arbetet undersin lediga tid, vilket påverkade relationerna med vännerna och tog energi från familjen.Detsamma visade sig i Billeter-Koponen och Fredéns (2005) studie. Vid traumatiskaupplevelser på arbetet behövs sympati från familj och vänner, vilket dock kan påverkarelationerna på ett negativt sätt. Det finns risk för att samtalsämnena framföralltkommer kretsa kring sjuksköterskans arbetssituation.En orsak till stress var att sjuksköterskorna saknade socialt stöd från kollegorna på sinaarbetsplatser, vilket även framkom i studier av Bratt et al. (2000), Demerouti et al.(2000), Healy och McKay (2000), Hughes och Umeh (2005), Lambert och Lambert(2001), Muncer et al. (2001), Payne (2001), Severinsson (2003) och Stordeur et al.(2001). Författarna tror att det är viktigt att sjuksköterskan blir sedd och får stöd.Eftersom sjuksköterskorna arbetar med sjuka människor kan det vara svårt att inte blikänslomässigt påverkad, vilket kan göra att de bär på tunga känslor som de behöver delamed kollegor som har liknande erfarenheter. Författarnas erfarenheter från en stressigvårdavdelning är att stressen orsakar bristfällig kommunikation mellansjuksköterskorna, då det är mycket att göra och lite tid finns för att prata om känslor ochupplevelser.Sjuksköterskorna blev stressade av de orealistiskt höga förväntningarna frånomgivningen. De höga förväntningarna från övrig personal, patienterna och derasanhöriga framkallade känslor av att inte vara tillräckliga (Billeter-Koponen & Fredén2005). I Sus et al. (2008) studie från Taiwan framkom att läkarna ansåg attsjuksköterskorna skulle agera som deras ”tjänarinnor”. Dock rapporterades detta inte avnågon annan studie. Det kanske kan bero på att landet är mer konservativt och intekommit lika långt i sitt jämställdhetsarbete.MetoddiskussionLitteraturstudien utarbetades efter en modell som Polit och Beck (2008) har utformat (sefigur 1). Modellen består av nio steg som har tillämpats under processen.I denna litteraturstudie användes 14 artiklar som beskrev de faktorer som kunde orsakastress hos sjuksköterskan på en vårdavdelning, varav 11 var kvantitativa och tre varkvalitativa. Artiklarna som ingick i studien ansågs relevanta utifrån studiens syfte samthöll en vetenskaplig kvalitet enligt granskningsprotokoll (Avdelning för omvårdnad2004). Sökningen av artiklarna utfördes i databaserna CINAHL och PubMed ochbegränsades till åren 2000-2010. Till en början valde författarna att begränsa sökningenför publicering till 2005-2010 för att använda så aktuell forskning som möjligt, vilketsedan ändrades då för få artiklar besvarade syftet med litteraturstudien.Databassökningarna resulterade i ett flertal kvantitativa artiklar, då få kvalitativa artiklaröverensstämde med syftet. Därför genomfördes 3 manuella sökningar som resulterade i3 kvalitativa artiklar. Eftersom majoriteten av artiklarna var kvantitativa var det svårt attfå ett beskrivande resultat, dock var de kvantitativa artiklarna sakliga och gav en tydligbild över vilka faktorer som orsakade stress. Artiklarnas resultat redovisades i tabellerinnehållande olika stresskalor vilka innefattade ett visst antal stressfaktorer. En viss19

tolkning har gjorts då vissa faktorers innebörd var svårförstådda. Artiklarna var skrivnapå engelska vilket medförde en risk att information förbisågs eller feltolkades vidöversättning. Författarna försökte undvika detta då båda läste igenom artiklarna ochdiskuterade svårförstådda stycken.Författarna fann flertalet artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, då efterforskning avmanuella artiklar utfördes, vilka inte uppkom vid databassökningen. Därmed varsökorden något bristfälliga, trots att de utformades efter syftet med litteraturstudien.Artiklarna som valdes ut hade alla olika syften. Dock tog varje artikel upp stressfaktoreri resultatet. Det fanns ingen artikel som endast fokuserade på faktorer som kunde orsakastress hos sjuksköterskorna, vilket författarna ansåg vara en svaghet då en inriktadstudie skulle kunna ha erbjudit ytterligare material till litteraturstudien. En annansvaghet i litteraturstudien var att fem av artiklarna hade stora bortfall. Författarna valdelikväl att ta med artiklarna då de förövrigt höll en god nivå enligt granskningsprotokoll.Artikeln som exkluderades efter urval 2 i litteraturstudien uppvisade ett än störrebortfall, samt höll en lägre kvalitet enligt granskningsprotokoll, vilket gjorde attförfattarna inte valde att ta med den.Två av artiklarna i litteraturstudien hade samma författare, då studierna hade olikasyften och utfördes olika år ansåg författarna att båda artiklarna kunde inkluderas.Ett flertal tidigare studier överensstämmer med litteraturstudiens resultat, vilket är enbekräftelse på att metoden är giltig och har en god validitet.Klinisk betydelseResultatet av litteraturstudien kan leda till en ökad förståelse hos organisationen ochvårdpersonal av vilka faktorer som orsakar stress hos sjuksköterskor på envårdavdelning. Det kan vara av betydelse för landstingsledningen och personalansvarigaatt få kännedom om vilka faktorer som leder till stress hos sjuksköterskor. Ökadkunskap ger förutsättningar för utformande och applicering av preventiva åtgärder.Sådana åtgärder skulle kunna bidra till en minskning av stressens negativakonsekvenser. Av egna erfarenheter anser författarna att stress är vanligt förekommandeoch att sjuksköterskorna på vårdavdelningarna redan har en uppfattning om vad somorsakar stressen. Författarna anser att sjuksköterskorna saknar inflytande och har småmöjligheter att påverka sin arbetssituation. Därför borde ledningen ta del av dennalitteraturstudies resultat, därmed skulle det kunna få en klinisk betydelse försjuksköterskorna på vårdavdelningarna.Framtida forskningAktuellt forskningsområde är relativt välstuderat. Dock finns få kvalitativa studier inomämnet. Med tanke på hur vanligt förekommande stress är på vårdavdelningar är detanmärkningsvärt att så få kvalitativa studier har genomförts. Författarna anser därför attfler kvalitativa studier borde utföras då de ger en omfattande och beskrivande bild avsjuksköterskornas erfarenheter och upplevelser. Ytterligare områden som skulle kunnavara av intresse att studera är hur sjuksköterskorna påverkas av stress och hursjuksköterskornas stress inverkar på patienterna. I litteraturstudien framkom endastnegativa stressfaktorer. Det skulle därför vara intressant att studera om det finns stresssom kan inverka positivt hos sjuksköterskorna på vårdavdelningarna.20

SlutsatsStress sänker omvårdnadskvaliteten och patientsäkerheten. Personalbrist, tidspress ochatt ständigt vara tillgängliga för patienterna är bara några av resultatets stressrelateradefaktorer hos sjuksköterskorna på en vårdavdelning. Den höga arbetsbelastningen kanbidra till att sjuksköterskorna gör misstag vilket riskerar patienternas säkerhet.Omvårdnaden av patienterna blir bristfällig då sjuksköterskorna har ett administrativtoch medicinskt ansvar samtidigt som de ska ha ansvar för flera patienter. Konflikter ochbristfälliga relationer ger en känsla av minskat stöd och missnöje på arbetsplatsen.Sjuksköterskorna behöver stöd och respons då den höga stressen påverkar sjuksköterskansarbete. Om landstingsledningen och personalansvariga tar sitt ansvar för att undvika stressså långt det är möjligt på vårdavdelningarna skulle det kunna bidra till en mer hälsosammiljö för både sjuksköterskorna och patienterna, samt en ökad patientsäkerhet.21

ReferenserAngelöw, B. (2002). Friskare arbetsplatser. Att utveckla en attraktiv, hälsosam ochvälfungerande arbetsplats. Lund: Studentlitteratur.Applebaum, D., Fowler, S., Fiedler, N., Osinubi, O. & Robsen, M. (2010). The impactof environmental factors on nursing stress, job satisfaction, and turnover intention. TheJournal Of Nursing Administration. 40, 323-328.Avdelning för omvårdnad, tidigare Institution för hälsa och vård. (2004).Studiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod III – examensarbete, 15hp (Kurskod: OMGC21, rev. 2010-11-22). Karlstad: Karlstads universitet.Berland, A., Natvig, G. K. & Gundersen, D. (2008). Patient safety and job-related stress:a focus group study. Intensive and Critical Care Nursing. 24, 90-97.Billeter-Koponen, S. & Fredén, L. (2005). Long-term stress, burnout and patient-nurserelations: qualitative interview study about nurses experiences. The Nordic School ofPublic Health. 19, 20-27.Bratt, M. M., Broome, M., Kelber, S. & Lostocco, L. (2000). Influence of stress andnursing leadership on job satisfaction of pediatric intensive care unit nurses. AmericanJournal of Critical Care. 9, 307–317.Brilowski, G. A., & Wendler. M. C. (2005). An evolutionary concept analysis of caring.Journal of Advanced Nursing 50(6), 641–650.Chang, E. M., Daly, J., Hancock, K. M., Bidewell, J. W., Johnson, A., Lambert, V. A. &Lambert, C. E. (2006). The relationships among workplace stressors, coping methods,demographic characteristics, and health in Australian nurses. Journal of ProfessionalNursing. 22, 30–38.Chang, E. M. L, Bidewella,J. W., Huntingtonb, A. D., Dalya, J., Johnsona, A., Wilsonb,H., Lambert, V. A. & Lambert, C. E.(2007). A survey of role stress, coping and healthin Australian and New Zealand hospital nurses. International Journal of Nursing Studies44, 1354–1362.CODEX (2010). Regler och riktlinjer för forskning. [Elektronisk] Tillgänglig:http://www.codex.vr.se/etik6.shtml [2010-11-24].Dahlborg-Lyckhage, E. (2010) Att bli sjuksköterska : en introduktion till yrke och ämne.Lund : Studentlitteratur.Demerouti, E., Bakker, A., Nachreiner, F. & Schaufeli, W. B. (2000). A model ofburnout and life satisfaction amongst nurses. Journal of Advanced Nursing. 32, 454–464.Dotevall, G. & Dotevall, S. (1988). Hälsa och stress: stress och sjukdom. Stockholm:Almqvist & Wiksell.22

Elfering, A., Semmer, N. K. & Grebner, S.(2006). Work stress and patient safety:Observer-rated work stressors as predictors of characteristics of safety-related eventsreported by young nurses. Ergonomics. 49, 457-469.Folkhälsorapport (2009). [Elektronisk].Tillgänglig:http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8495/2009-126-71_200912671.pdf [2010-11-14].Frankenhauser, M. & Malmqvist, J. Stress. [Elektronisk] Nationalencyklopedin.Tillgänglig: http://www.ne.se/lang/stress [2010-11-22].Freeney, M. Y. & Tiernan, J. (2009). Exploration of the facilitators of and barriers towork engagement in nursing. International Journal of Nursing Studies. 46(12), 1557-1565.Golubic, R., Knezevic, B., Milosevic, M. & Mustajbegovic, J. (2009). Work-relatedstress, education and work ability among hospital nurses. Journal of Advanced Nursing.65(10), 2056–2066.Hays, M. A., All, A.C., Mannahan, C., Cuaderes, E. & Wallace. D. (2006). Reportedstressors and ways of coping utilized by intensive care unit nurses. Dimens Crit CareNurs. 25(4), 185-193.Healy, C. M. & McKay, M. F. (2000). Nursing stress: the effects of coping strategiesand job satisfaction in a sample of Australian nurses. Journal of Advanced Nursing.31(3), 681-688.Henderson, V. (1982). Grund principer för patient vårdande verksamhet. Stockholm:Liber Yrkesutbildning.Henderson., V. A. (1991). The nature of nursing : a definition and its implications forpractice, research, and education : reflections after 25 years. New York : NationalLeague for Nursing Press.Hillhouse, J. J. & Adler, C. M. (1997). Investigating stress effect patterns in hospitalstaff nurses: results of cluster analysis. Social Science & Medicine. 45 (12), 1781-1788.Hughes, H. & Umeh, K (2005). Work stress differentials between psychiatric andgeneral nurses. British Journal of Nursing. 14(15), 802-808.ICN International Council of Nurses (2007) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.Svensk sjuksköterskeförening. Stockholm [Elektronisk]. Tillgänglig:http://www.swenurse.se/PageFiles/2582/SSF%20Etisk%20kod%20t%20webb2.pdf[2010-11-17].Kälvemark, S., Höglund, T. A., Hansson, G. M., Westerholm, P. & Arnetz, B (2004).Living with conflicts-ethical dilemmas and moral distress in the health care system.Social Science & Medicine. 58, 1075–1084.23

Lambert, V. A. & Lambert, C. E. (2001). Literature review of role stress/strain onnurses: An international perspective. Nursing and Health Sciences. 3, 161–172.Landa, J. M. A., López-Zafra, E., Martos, M. P. B. & Aguilar-Luzón, M. D. C. (2008).The relationship between emotional intelligence, occupational stress and health innurses: A questionnaire survey. International Journal of Nursing Studies 45, 888–901.Lazarus, R. S. (1966) Psychological stress and coping-process. New York: CoumbiaUniversity Press.Leiter, M. P., Harvie, P. & Frizzell, C. (1998). The correspondence of patient satisfactionan nurse burnout. Social Science & Medicine. 47(10) 1611-1617.Levi, L. (2001). Stress och hälsa. Stockholm: Skandia.Lindgren, S. (2008). [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.hjartlungfonden.se/PageFiles/3598/temaskrift-stress.pdf[2010-11-20].Lu, H., While, A. E. & Barriball, L. (2007). Job satisfaction and its related factors: Aquestionnaire survey of hospital nurses in Mainland China. International Journal ofNursing Studies. 44, 574–588.Malmström, C. & Nihlén. C. (2002). Positiv stress- leda och utveckla medhälsokompetens. Malmö: Liber AB.Martini, H. F. & Nath, L. J. (2009) Fundamentals of Anatomy & Physiology. BenjaminCummings: San Francisco.Muncer, S., Taylor, S., Green, D. W. & McManus, I. C. (2001). Nurses representationsof the perceived causes of work-related stress: a network drawing approach. Work &Stress. 15, 40-52.Mäkinen, A., Kivimäki, M., Elovainio, M. & Virtanen, M. (2003). Organization ofnursing care and stressful work characteristics. Journal of Advanced Nursing. 43(2),197–205.Nationalencyklopedin (2010). [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.ne.se/richardlazarus[2010-11-21].Olofsson, B., Bengtsson, C. & Brink, E. (2003). Absence of response: a study of nursesexperience of stress in the workplace. Journal of Nursing Management. 11, 351–358.Payne, N. (2001). Occupational stressors and coping as determinants of burnout infemale hospice nurses. Journal of Advanced Nursing. 33(3), 396-405.24

Polit, D. F. & Beck, C. T. (2008). Nursing research: Generating and assessing evidencefor nursing practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins, a Wolters Kluwerbusiness.Selye, H. (1984). The stress of life. McGraw-Hill paperbacks: New York.Severinsson, E. (2003). Moral stress and burnout: Qualitative content analysis. Nursingand Health Sciences. 5, 59–66.SFS 1977:1160. Arbetsmiljöförordning. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd omanmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Stockholm: Socialdepartementet.Socialstyrelsen (2003). [Elektronisk]. Utmattningssyndrom Stressrelaterad psykiskohälsa. Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2003/2003-123-18[2010-11-17].Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105 1_20051052.pdf [2010-11-22].Stordeur, S. D'hoore, W & Vandenberghe, C. (2001). Leadership, organizational stress,and emotional exhaustion among hospital nursing staff. Journal of Advanced Nursing.35(4), 533-542.Su, S-F., Boore, J., Jenkins, M., Liu, P-E. & Yang, M-J. (2008) Nurses perceptions ofenvironmental pressures in relation to their occupational stress. Journal of ClinicalNursing. 18, 3172–3180.Sveinsdóttir, H., Biering, P. & Ramel, A. (2006). Occupational stress, job satisfaction,and working environment among Icelandic nurses. A cross-sectional questionnairesurvey. International Journal of Nursing Studies. 43, 875–889.Tyson, P. D. & Pongruengphant, R. (2004). Five-year follow-upstudy of stress amongnurses in public and private hospitals in Thailand. International Journal of NursingStudies. 41, 247–254.Tyson, P. D., Pongruengphant, R. & Aggarwalc, B. (2002). Coping with organizationalstress among hospital nurses in southern Ontario. International Journal of NursingStudies. 39, 453–459.25

Författare Titel och årtal Syfte Metod HuvudresultatApplebaum, D., Fowler, S.,Fiedler, N., Osinubi, O. &Robsen, M.Chang, E. M., Daly, J.,Hancock, K. M., Bidewell, J.W., Johnson, A., Lambert, V.A. & Lambert, C. E.Chang, E. M. L, Bidewella,J.W., Huntingtonb, A. D.,Dalya, J., Johnsona, A.,Wilsonb, H., Lambertc, V. A.& Lambert, C. E.Elfering, A., Semmer, N. K.& Grebner, S.The impact of environmentalfactors on nursing stress, jobsatisfaction, and turnoverintention. 2010The relationships amongworkplace stressors, copingmethods, demographiccharacteristics, and health inAustralian nurses. 2006A survey of role stress, copingand health in Australian andNew Zealand hospital nurses.2007Syftet med denna studie var attundersöka vilka relationer det finnsmellan miljöfaktorerna lukt, ljud,ljus och färg och upplevd stress,samt arbetstillfredsställelse ochupplevd stress.Syftet med denna studie var attbeskriva vilka faktorer som bidrartill stress på vårdavdelningen, samtdessa i relation till demografiskaegenskaper bland australienskasjuksköterskor.Syftet med denna studie var attjämföra sjuksköterskor i Australienmed sjuksköterskor i Nya Zeelandangående deras upplevelse av stress.Work stress and patient safety:Syftet med denna studie var attObserver-rated work stressors asundersöka sambandet mellanpredictors of characteristics ofsjuksköterskornas stress ochsafety-related events reported byincidenter gällande patienternasyoung nurses. 2006säkerhet på ett sjukhus.En kvantitativ studie medenkätundersökning. Stratifieraturval. I studien deltog 116sjuksköterskor, bortfallet var på169.En kvantitativ studie.Datainsamlingen omfattade fyraolika frågeformulär. Slumpässigturval. I studien deltog 320sjuksköterskor, bortfallet var på680.En kvantitativ studie medenkätfrågor. Slumpmässigturval. I studien deltog 324Australienska sjuksköterskor,där bortfallet var 576, samt 189sjuksköterskor från Nya Zeelanddär bortfallet var 111.En kvantitativ studie.Datainsamling med hjälp avdagbok och enkäter.Slumpmässigt urval. I studiendeltog 23 sjuksköterskor,bortfallet var på 15.Ett signifikant samband hittadesmellan buller och upplevd stress,samt upplevd stress ocharbetstillfredsställelse.Den vanligaste källan till stressvar hög arbetsbelastning, dödoch döende, osäkerhet ombehandling, och konflikt medläkare och sjuksköterskor. Åldervar en betydande faktor tillstress.Resultatet visade attsjuksköterskor från Australienoch Nya Zeeland uppvisadesamma källor till stress. Högarbetsbelastning var den faktornsom framkallade mest stress hossjuksköterskorna.De vanligaste stressrelateradehändelserna var ofullständigeller felaktig dokumentation, felmedicinering, försenadeomvårdnadsåtgärder och svårtsjuka patienter.

Freeney, Y. & M. Tiernan, J. Exploration of the facilitators of Syftet med denna studie var att Kvalitativ metod medand barriers to work engagement undersöka sjuksköterskors semistrukturella fokusgrupper.in nursing. 2009upplevelser av sin arbetsmiljö och att Strategiskt urval. I studienidentifiera faktorer på arbetsplatsen deltog 20 sjuksköterskor somsom kan underlätta eller fungera som intervjuades genom öppnahinder för sjuksköterskans arbete och frågor.engagemang.De vanligaste stressfaktorer sompåverkade sjuksköterskansarbete och engagemang var högarbetsbelastning, brist påpersonal, tidsbrist, stort ansvar,dålig lön, konflikter medstyrelsen samt avsaknad avsocialt stöd.Hays, M. A., All, A.C.,Mannahan, C., Cuaderes, E.& Wallace. D.Reported Stressors and Ways ofCoping Utilized by IntensiveCare Unit Nurses. 2006Syftet med denna studie var attidentifiera vilka stressorer somuppfattades som mestförekommande bland sjuksköterskorpå en intensivvårdsavdelning.En kvantitativ tvärsnittsstudiemed enkätundersökning.Konvergensurval. I studiendeltog 135 sjuksköterskor,bortfallet var på 305.De mest förekommandestressfaktorerna var brist påpersonal och kontakt medpatienternas anhöriga.Landa, J. M. A., López-Zafra, The relationship betweenE., Martos, M. P. B. & emotional intelligence,Aguilar-Luzón, M. D. C. occupational stress and health innurses: A questionnaire survey.2008Syftet med denna studie var attundersöka sambanden mellanemotionell intelligens (EI),arbetsrelaterad stress och hälsa.En kvantitativ studie. Anonymenkätundersökning medstatistisk analys. Slumpmässigturval. I studien deltog 197sjuksköterskor, bortfallet var på33.EI komponenterna bidrar till mereller mindre stress och hälsa hossjuksköterskorna. De som kundehantera sina känslor rapporterademindre stress, medan de somendast hade kännedom av sinakänslor upplevde högre nivåerav stress. Det som bidrog tillmest stress hos sjuksköterskornavar hög arbetsbelastning samt attta hand om lidande patienter.

Lu, H., While, A. E. &Barriball, L.Job satisfaction and its relatedfactors: A questionnaire surveyof hospital nurses in MainlandChina. 2007Syftet med denna studie var att En kvantitativ tvärsnittsstudieundersöka sjuksköterskors åsikter med enkätundersökning.och erfarenheter inom olika Slumpmässigt urval. I studienkomponenter i deras arbetsliv i Kina. deltog 632 sjuksköterskor,En av komponenterna var bortfallet var på 120.arbetsrelaterad stress.De mest stressande faktorernahos sjuksköterskorna var högarbetsbelastning, kontakt meddöd och döende samt obekvämaarbetstider.Mäkinen, A., Kivimäki, M., Organization of nursing care andSyftet med denna studie var attElovainio, M. & Virtanen, M. stressful work characteristics.undersöka sambandet mellan stress2003på olika vårdavdelningar.En kvantitativ studie med treenkäter. Slumpmässigt urval. Istudien deltog 568sjuksköterskor, bortfallet var på91.Stress på grund av höga nivåerav ansar var mer vanligt på storavårdavdelningar med en högandel permanent personal än påsmå vårdavdelningar med mångavikarier. Problem i relationer varmer vanligt på medicinsk än påkirurgisk vårdavdelning.Olofsson, B., Bengtsson, C.& Brink, E.Absence of response: a study ofnurses' experience of stressin the workplace. 2003Syftet med denna studie var att nå endjupare förståelse av en gruppsjuksköterskors tankar och känslornär det gäller stress i arbetet.En kvalitativ Grounded theorystudie. Strategiskt urval.Halvstrukturerade intervjuermed fyra deltagare.Återkommande stressfullasituationer orsakar tydligaproblem för sjuksköterskor ideras dagliga arbete. Brist pårespons från arbetsledare,emotionell frustration,maktlöshet, hopplöshet ochotillräcklighet ökar upplevelsenav stress.

Su, S-F., Boore, J., Jenkins,M., Liu, P-E. & Yang, M-J.Nurses’ perceptions ofenvironmental pressures inrelation to theiroccupational stress. 2008Syftet med denna uppsats var attundersöka sjuksköterskorsstressupplevelser av att arbeta i dennuvarande hälso-och sjukvården iTaiwan.En kvalitativ Grounded theorystudie. Teoretiskt urval.Halvstrukturerade intervjuermed 28 sjuksköterskor.Den nuvarande hälso-ochsjukvården i Taiwan ökarintensivvårdssjuksköterskornasarbetsrelaterade stress ochsvårigheter i sitt arbete.Sveinsdóttir, H., Biering, P.& Ramel, A.Tyson, P. D. &Pongruengphant, R.Occupational stress, jobsatisfaction, and workingenvironment among Icelandicnurses. A cross-sectionalquestionnaire survey. 2006Five-year follow-upstudy ofstress among nurses in publicand private hospitals in Thailand.2004Syftet med denna studie var attundersöka vilka faktorer som bidrartill arbetsrelaterad stress blandisländskasjuksköterskor som arbetar inom ochutanför sjukhusmiljö.Syftet med denna studie var attundersöka och jämföra källor tillarbetsrelaterad stress ocharbetstillfredsställelse blandsjuksköterskor på offentliga ochprivata sjukhus i Thailand.En kvantitativ studie medfrågeformulär. Slumpmässigturval. I studien deltog 219sjuksköterskor, bortfallet var på303.En kvantitativ longitudinellstudie med enkätundersökning.Klusterurval. I studien deltog209 sjuksköterskor, bortfalletvar på 31.De isländska sjuksköterskornasom jobbar i sjukhusmiljö harmer ansträngande förhållandenän sjuksköterskorna som jobbarutanför sjukhus. Studienidentifierade att källor till stressär specifika för var och en av detvå grupperna. Högarbetsbelastning var den störtabidragande orsaken till stress hosbåda grupperna.Sjuksköterskorna upplevdestress på grund av högarbetsbelastning, kontakt meddöden och påtryckningar attutföra uppgifter utanför sinbehörighet. Sjuksköterskor somarbetar på offentliga sjukhusrapporterade mer stress än de påprivata sjukhus.

Tyson, P. D.,Pongruengphant, R. &Aggarwalc, B.Coping with organizationalstress among hospital nurses inSouthern Ontario. 2002Syftet med denna studie var attundersöka vilka faktorer som bidrartill stress, hur sjuksköterskorhanterar stress samt vilka strategiersom minskar risken för stress.En kvantitativ undersökningmed frågeformulär. Ickeslumpmässigt urval. I studiendeltog 107 sjuksköterskor,bortfallet var på 93.Resultatet visar att den störstakällan till stress är brist påorganisatoriskt stöd, delaktighet,arbetsbelastning, tidspress,förändringar och personalbrist.Arbetstillfredsställelsen hossjuksköterskorna påverkadesframförallt av denorganisatoriska stressen.