Enkäten i pdf-format. - Kollektivhus NU

Sammanställning av enkät till de svenska kollektivhusen omintresseanmälningar m.m.Sammanställning och bearbetning gjord av Nils AssarsonInledningUnder 2011 skickade Kollektivhus NU:s styrelse ut ett frågeformulär till samtliga svenska kollektivhusför att få reda på om kollektivhusen registrerar intresse för att flytta in och hur det går till när enlägenhet blir ledig och tillsätts med en ny boende. Vidare ville vi veta i vilken grad kollektivhusföreningarnasjälva kunde påverka valet av nya boende. Enkäten kompletterades med en fråga om hurman hanterar boende som inte deltar i gemensamma aktiviteter och en fråga om man har förslag tillförbättringar.Redan 2010 hade Kollektivhus NU gjort en enkät till de bostadsbolag som har kollektivhus i sittbestånd, detta för att få hyresvärdarnas perspektiv på frågan om rekrytering och urval av nyaboende.Båda enkäterna syftade till att få fram ett mått på efterfrågan på kollektivt boende. Därigenom skulleett uppdrag från årsmötet 2009 kunna slutföras.Sammanställning av enkätsvaren från kollektivhusenAv 42 hus som fått enkäten svarade 37, en mycket stor andel (88 %) vilket bör borga för att svarenkan ge en god helhetsbild av läget.Fråga 1: Kan ni styra vilka som flyttar in i ert kollektivhus?Svaren har någotsånär gått att gruppera i fyra alternativ och svaren fördelar sig på följande sätt:Svar Helt I hög grad Till viss del Inte allsAntal 16 2 15 4Procent 43 % 5 % 41 % 11 %Sammanfattningsvis innebär det således att knappt hälften av kollektivhusen ansåg sig kunna styravilka som flyttar in helt eller i hög grad medan något mer än hälften ansåg sig ha mycket begränsatinflytande över detta.Fråga 2: Vilket avtal har er kollektivhusförening med fastighetsägaren?Avtalet bestäms givetvis i första hand av vilken upplåtelseform de olika kollektivhusen har. Defördelar sig på följande sätt:Upplåtelseform Bostadsrätt Kooperativ hyresrätt HyresrättAntal 9 10*) 18Procent 24 % 27 % 49 %*) Varav en enligt ägarmodellen, de övriga enligt hyresmodellenNär det gäller de nio bostadsrätterna har fem av dem förutom bostadsrättsföreningen (som sköterekonomin) också en kollektivhusförening för det sociala livet. I fyra av dem är det obligatoriskt föralla boende att vara medlem i kollektivhusföreningen, för den femte är det valfritt.De kooperativa hyresrätterna har alla nio enligt hyresmodellen ett blockhyresavtal och ettförvaltningsavtal med fastighetsägaren.

När det gäller de 18 hyresrätterna är situationen mer varierad och svaren är ibland svårtolkade. Tioav huset anger att det finns ett formellt förvaltningsavtal med hyresvärden, som reglerar vilkaarbetsuppgifter föreningen har åtagit sig och vilken ekonomisk ersättning som ges för detta (någonkallar det för självförvaltningsavtal, någon för boendeinflytandeavtal). För någon finnshyresgästernas åtagande reglerade i hyreskontraktet. För några verkar det inte finnas några formellaavtal.Fråga 3: Tar ni i ert hus emot anmälningar av intresse att bo i huset?På denna fråga har 19 hus svarat obetingat ja (= 51 %), 13 hus har svarat nej (=35 %)medan övrigafem svarat något däremellan (typ ”Ja men oorganiserat”, ”Ibland”)Fråga 4: Om ja, hur sker registrering?13 hus tar således inte alls emot intresseanmälningar enl. fråga 3.För de övriga kan man urskilja några huvudalternativ. I åtta hus blir intressenterna medlemmar ikollektivhusföreningen (gäller främst kooperativa hyresrätter men även några hyresrätter) och finnssåledes med i ett medlemsregister Några av dessa hus skiljer också formellt mellan kömedlemmaroch stödmedlemmar. I ett hyresrättshus (Fullersta Backe) kostar det 200 kr + 50 kr/år för att fåfinnas med på en kölista. Sju av husen har en lista över intressenter, som har någon form av officielltstatus och används när en lägenhet blir ledig. De åtta övriga husen har informella listor (gäller avnaturliga skäl främst bostadsrätterna, där säljaren i hög grad bestämmer).Fråga 5: Hur många intresseanmälningar har ni för närvarande?22 hus som svarat har angett sammanlagt 670 intressenter. Spridningen är stor (4 – 180), medianenligger på 20 intressenter per hus. Det går inte att få fram hur många av dessa intressenter som aktivtär intresserade av kollektivhusboende och hur många som finns med på intresselistorna mera för attstödja idén eller kanske är intresserade av boende längre fram.Fråga 6: Händer det att folk ringer och anmäler intresse. Hur besvaras sådana samtal?Frågan gäller telefonkontakt men det visar sig att de flesta förfrågningar sker per mejl eller viahemsidan. Om man räknar med alla former av kontakt visar det sig att alla hus utom två tar emotförfrågningar (två har dock inte besvarat frågan).När det gäller hur intresseanmälningarna besvaras anger tre hus (hyresrätter) att man direkt hänvisartill fastighetsägaren. De flesta anger att de besvarar samtalen genom att ge information omboendet, flera (sex hus) att man dessutom bjuder in vederbörande att besöka huset, några även tillen kollektivhusmiddag.Fråga 7: Hur gör ni när det blir en lägenhet ledig?C:a hälften av husen (19 st) gör först en utlysning internt under en till två veckors tid för att ge någonav de redan boende möjlighet att byta lägenhet. Detta gäller de flesta kooperativa hyresrätter, åttaav hyresrätterna och även en av bostadsrätterna.Hur förfarandet sedan blir påverkas mycket av vilken upplåtelseform huset har och svaren grupperasdärför här utifrån upplåtelseformen.a) Kooperativa hyresrätter. Mest enhetligt är förfarandet för de 10 kooperativa hyresrätterna.Sex av husen har ett system med kömedlemmar. Det innebär att man för att ställa sig i kö tillen lägenhet behöver bli ”kömedlem” i den kooperativa hyresrättsföreningen. När en

lägenhet blir ledig informeras kömedlemmarna, som då har möjlighet att ansöka om denlediga lägenheten. Flera lägger också ut information om ledig lägenhet på hemsidan. Ett hus(Landgången) lägger också ut information på den kommunala bostadsförmedlingen. Någonanger också att man kan ta till extern annonsering om inga andra vägar gett resultat.De övriga fyra kooperativa hyresrätterna har en mera informell lista av intressenter, somkontaktas när en lägenhet blivit ledig.Några har också angett var beslutet fattas om ny hyresgäst och det ligger hos några istyrelsen och hos några på föreningsmötet.b) Hyresrätter. När det gäller de 18 hyresrätterna kan man urskilja olika grader avmedbestämmande i förhållande till hyresvärden när det gäller att välja ut nya hyresgäster.I åtta av husen har hyresvärden helt och hållet lämnat över till kollektivhusföreningen attavgöra vem som blir ny hyresgäst. Två av dessa hus har ett mera formaliserat system av”kömedlemmar”, där man måste bli medlem i kollektivhusföreningen för att komma ifråganär lägenhet blir ledig. Vid ledig lägenhet informeras kömedlemmarna som då får göraintresseanmälan. Ett av husen (Fullersta Backe)har också en organiserad kö genom att manfår betala 200 kr + 50 kr/år för att stå i kön. De övriga fem husen har en mer informell lista påintressenter, som kollektivhusföreningen kontaktar vid ledig lägenhet.I de övriga 10 hyresrättshusen är det hyresvärden som avgör vem som skall få den ledigalägenheten. Hyresvärden väljer ut vilka intressenter som kan komma ifråga (antingen genomegna intresselistor eller genom hänvisningar från bostadsförmedlingen) och fattar detslutgiltiga beslutet. När man fingranskar svaren visar det sig emellertid attkollektivhusföreningarna har medinflytande av olika grader och på olika sätt.Det är egentligen endast ett hus (Elvinggården) där kollektivhusföreningen helt lämnat överurvalsprocessen till hyresvärden, en stiftelse.Medinflytandet utövas på en rad olika sätt: Att ha hand om visning för och information tillintressenterna; att intressenterna intervjuas av kollektivhusföreningen; att intressenternamåste vara medlem i kollektivhusföreningen för att komma ifråga; att intressenternabehöver skriva på ett åtagande att delta i kollektivhusföreningens gemensamma aktiviteterför att kunna godkännas av hyresvärden; att kollektivhusföreningen ger förslag tillhyresvärden vem av intressenterna man föredrar och vilka som inte är ”godkända”; att detgörs ett ”sidokontrakt” till hyreskontraktet där hyresgästen åtar sig att vara med ikollektivhusföreningen och delta i gemensamma aktiviteter.c) Bostadsrätter. Av de nio bostadsrätterna anger sex att det är helt upp till säljaren att väljasin efterträdare och att således bostadsrättsföreningen eller (i förekommande fall)kollektivhusföreningen inte är inblandad.De övriga fyra husen försöker bostadsrättsförening/kollektivhusförening vara med och styraval av ny lägenhetsinnehavare. I ett hus (Blomstret) måste köparen skriva på att hen tagitemot kollektivhusföreningens informationsmaterial om boendet och där det framgår att mandirekt blir inplacerad i matlag och kallad till möten. I ett annat hus (Kupan) måste man blimedlem av kollektivhusföreningen och skriva under papper på att man förbinder sig att deltai de obligatoriska gemensamma aktiviteterna. I ett tredje hus uppmanas säljaren att bjuda inalla som finns med på husets intresselista.

Upplåtelseformen tycks således spela stor roll för möjligheterna att påverka valet av nya boende vidvakanser. Detta kan också illustreras av följande tabell:Upplåt.form/Kan styra Helt I hög grad Till viss del Inte allsHyresrätt 6 (33 %) 1 (6 %) 10 (55%) 1 (6 %)Kooperativ hyresrätt 10 (100%) 0 0 0Bostadsrätt 0 1 (11 %) 5 (56 %) 3 (33%)Fråga 8: Vilka kriterier har ni för urval?Fem hus har ej svarata) 12 hus: Intresse för boendeformen och för att delta i gemensamma aktiviteterb) 10 hus: Ålder (andra än 40+-kriteriet): 8 av dessa anger specifikt behov av föryngring.c) 7 hus: 40+ och inga hemmavarande barnd) 7 hus: Jämn könsfördelning. Något har preciserat till minst 25 % män, något till minst 40 %av vardera könet.e) 4 hus: Kötidf) 4 hus: Inga kriterierg) 4 hus: Heterogen sammansättning (bakgrund, etnicitet, hushållstyp)h) 2 hus: Föreningens behovFråga 9: Hur gör ni med boende som inte deltar i gemensamma aktiviteter?I fyra av husen är deltagande i gemensamma aktiviteter frivilligt.I de övriga 33 finns någon form av arbetsplikt.Fyra av dessa 33 hus anger att detta inte utgör något problem.Av de övriga 29 är det sju hus som anger någon form av sanktioner. Det kan gälla uteslutning elleruppsägning (fyra hus) – dock framgår det inte om detta har tillämpats i praktiken. Ett hus angeravstängning från gemensamma utrymmen. Ett hus anger att den som inte lagar mat inte heller fåräta. I en av hyresrätterna får de hushåll som deltar i städningen ett hyresavdrag – således enekonomisk påföljd. I en bostadsrätt (Slottet i Lund) har man satt i system att man om man intefullgör sin arbetsplikt och inte skaffat ersättare betalar en fastlagd summa per gång, olika summor förolika arbetsplikter.Övriga 22 hus anger inga sanktionsmöjligheter utan anger att man försöker prata med vederbörande,påminna, litar till det sociala trycket, har en ”sträng men diplomatisk dialog”, föreslår andraaktiviteter, ”eftersträvar ett generöst umgängesklimat” eller – i några fall – gör ingenting. Någrasäger att man håller på att diskutera frågan men ännu inte har någon policy. I några hus har man enpolicy att man deltar ”efter förmåga”.Sammantaget är det tydligt att detta allmänt sett är ett av de större problemområdena förkollektivhusen.Fråga 10: Förslag till förbättringarSju av husen har inte svarat på denna fråga.De övriga har uppfattat frågan på olika sätt, några att den gäller förbättringar i allmänhet, några attdet gäller möjlighet att påverka urval och inflyttning (som ju är tyngdpunkten i enkäten), några attdet gäller problemet med icke-deltagande i gemensamma aktiviteter (alltså föregående fråga)Av de 30 hus som svarat anger 8 att de inte har några förslag till förbättringar.

Det vanligaste temat i de förslag till förbättringar som getts (från 8 hus) är ökat inflytande över vilkasom flyttar in i huset. Detta gäller givetvis de hus som (enligt ovan) upplever att man har småmöjligheter att påverka valet av nyinflyttade.Några hus önskar att den kommunala bostadsförmedlingen inför en kollektivhuskö vilket skulle ökarekryteringsbasen av personer som har ett genuint intresse av boendeidén.Några hus vill göra förändringar som kan öka deltagandet i gemensamma aktiviteter (bättreorganisation av städningen, att arbetsplikt införs i hyreskontraktet, av kollektivhusföreningen tar uthögre medlemsavgift).Ett hus vill utveckla ett faddersystem för nyinflyttade.Några vill att man ökar kunskapen i samhället om kollektivhusboende. Några önskar mererfarenhetsutbyte mellan kollektivhusen.Sammanställning av enkätsvaren från de kommunala bostadsbolagenAv 16 bostadsbolag har 14 svarat.De 14 bolagen förvaltar sammanlagt 22 kollektivhus, av vilka fem är kooperativa hyresrätter och deövriga 17 hyresrätter. Av dessa 22 hus har 18 deltagit i den ovan redovisade enkäten.De 22 kollektivhusen innehåller 1237 lägenheter. 180 nya lägenheter har förmedlats 2010 (varav 61till ett nybildat kollektivhus, Dunderbacken)Bostadsbolagen har också fått frågor om hur nya hyresgäster rekryteras. I de fem husen medkooperativ hyresrätt som upplåtelseform har den kooperativa hyresrättsföreningen fullt ansvar förnyrekrytering, urval och kontraktsskrivning.När det gäller de 17 hyresrätterna uppger bostadsbolagen att i sju av husen resp.kollektivhusförening har ett avgörande inflytande på val av nya hyresgäster. I de övriga 10 harhyresvärden huvudansvaret medan kollektivhusföreningen har medinflytande genom attintressenterna får information och visning genom kollektivhusföreningen och kan ge förslag elleravslag till hyresvärden.När man jämför svaren från kollektivhusen med svaren från bostadsbolagen finner man att de i stortsett har samma bild.