Essaer vt 2009\SA-Optimal projektledare i en PU ... - Rolf Lövgren

Min syn på en optimalprojektledare i enPU-processenNamn: Sebastian AlmKurs: Produkt och processutveckling, KPP306, D-nivåProgram: INPRE 4Lärare: Rolf Lövgren

SammanfattningI denna essä ska jag, utifrån mina egna erfarenheter, iakttagelser och genom denkunskap jag fått av det material jag läst, försöka beskriva vad en optimal projektledareska tänka på i arbetet med en Produktutvecklingsprocess, hädanefter kallad för PU-Process. Jag kommer att försöka ta upp de faktorer jag anser vara viktiga att tänka påsom projektledare och hur man undviker eller konfronterar dessa faktorer på bästa sätt.Eftersom en projektledare också måste ha en stor kunskap om bland annatkommunikation, kreativitet, beslutsfattande med mera gör det att jag kommer behandlalite av dessa bitar också, men försöker att inte gå in för mycket i dessa bitar.

InledningHur ska en projektledare agera för att kunna få en grupp av personer att prestera så brasom möjligt? Detta är frågan som jag ska belysa med denna essä. Då denna essä bestårav mina personliga åsikter blandat med text som jag läst mig till så kommer jag bara attreferera till böcker, hemsidor och andra källor, om jag citerar direkt ur texten.Det är väldigt viktigt att klargöra att detta bara är mitt synsätt på detta ämne, då det kankrävas åratal av kurser inom ledarskap och gruppledning för att man ska bli en braprojektledare.Bakgrund till val av ämneJag valde att skriva om just projektledning då det är något som jag själv är mycketintresserad av.På fritiden har jag alltid varit en av de personer inom min umgängeskrets som ”hållit”ihop gruppen. Finns det något som kan kallas för en naturlig ledare? Detta är en frågasom jag själv undrat över. Och under min livstid har jag fått den bilden att vissa födsmed något speciellt som gör att de fungerar bättre som ledande personer. Detta berorgivetvis på en rad olika faktorer som påverkat dessa personer genom deras uppväxt ochstudie- och arbetsliv. Men det är också en helt annan essä. I denna essä ska jag försökabeskriva saker som en projektledare ska tänka på för att underlätta PU-process, för bådesig själv, gruppen, kunden och företagets ledning som helhet. I texten syftar jag påprojektledaren om jag nämner ”han” eller ”honom” om inget annat framgår av texten.

Anledningen till påbörjandet av projektPåtryckningarI många fall påbörjas ett projekt efter påtryckningar inom företaget eller externt. Detkan till exempel vara att företagsledningen vill optimera produktionen inom företaget,konkurrenter på marknaden kommer ut med nya produkter på marknaden eller attkonsumentmarknaden förändras.ProjekttyperI boken ”Projektledaren” tar författarna upp tre olika projekt typer. Dessa är; konkretaprojekt, temporära projekt och öppna projekt. Givetvis kan dessa projekttyper ha andrabenämningar i annan litteratur men det är dessa jag kommer att utgå ifrån.Konkreta projektVilket utav dessa som är den vanligaste projekttypen är svårt att säga, men den sommånga studenter kommer i kontakt med är det konkreta projektet, där man har enuppgift eller ett mål som ska uppfyllas och där man har relativt klara förutsättningar.Temporära projektEtt temporärt projekt är mer informellt där olika arbetsgrupper, specialistgrupper medmera kan vara inblandade. Ett kännetecken är att de ofta är kortvariga och kanskeåterkommande, som till exempel när man ska planera en festival ellerarbetsmarknadsdagar.Öppna projektDessa projekt är ofta luddiga och förändras kontinuerligt. För företag som vill vara iframkant med teknik eller forskning är detta en vanlig projektform. Är det inte renaforskningsprojekt så brukar dessa oftast utgöras av personer som brinner för det ämnesom projektet berör och gör det utöver sina vanliga arbetsuppgifter.Eftersom jag själv har mest erfarenhet av konkreta projekt är det dessa som jag kommeratt använda mig av som exempel i fortsättningen av denna essä om inget annat framgår.Att skapa projektgruppenVisst finns det PU-Processer som kanske inte kräver att man startar upp enprojektgrupp, men det brukar oftast vara en fråga om hur omfattande projektetkommer att bli. Om flera avdelningar, inom företaget eller externa, är inblandade så ären projektgrupp så gott som ett måste för att kunna uppnå någon form av struktur påarbetssättet. Tillsättandet av rollen som projektledare till gruppen kan både skötasinternt eller externt beroende på PU-processens upplägg. Några data på vilkettillvägagångssätt som är vanligast har jag inte tillgång till, men min gissning är att detvanligast är att man sköter det internt inom företaget, då man ofta har den kompetens

som man behöver till projekt inom företaget. Det blir nog mer vanligt att ta in enprojektledare utifrån när det handla om större projekt då det nästan krävs en riktigtutbildad projektledare som kan ”garantera” resultat eller som är van vid stora ochomfattande projekt. Att skapa en grupp som passar för just projektet som ska utförasoch också fungera ihop är en mycket viktig del i att lyckas med ett projekt då gruppenaldrig är starkare än dess svagaste länk.Innan projektet påbörjas är det viktigt för de inblandade att få en helhetsbild avprojektet förklarat för sig. Vad innebär projektet och varför det är viktigt för deinblandade, det vill säga kund, medarbetare och ledning.Om de inblandade i projektet inte vet varför projektet genomförs kan leda till attprojektet tappar sin mening och de inblandade kanske då inte känner någon passioneller engagemang att genomföra projektet.Val av roller och projektledareMin uppfattning på hur en projektgrupp uppstår på företag idag är att företaget redanfrån början vet vilka som ska vara med i projektgruppen på grund av derasyrkeskompetens och erfarenheter inom ett visst område. Detta är också en viktig del idet pussel som utgör en projektgrupp. Dock finns det mycket mer som man bör ha iåtanke när det kommer till kritan att sätta ihop en grupp av individer, speciellt om dethandlar om en att sätta ihop en grupp av personligheter som inte arbetat ihop förut.Som projektledare finns olika sätt att komma fram till vilka personer som passar bra i engrupp. Man till exempel få förslag på lämpliga personer från en avdelningschef som kange bra rekommendationer. Eller att man som projektledare eller chef känner någon avmedarbetarna och vet att de skulle passa i gruppen. Men problemet med detta är attman då kan få en väldigt partisk syn på personerna. Om man istället vill få en bättreförståelse för hur personerna kan fungera med en helt ny grupp så kan man utföradiverse olika tester på dessa personer. Dessa tester ska dock bara utföras av utbildadpersonal då testresultaten ofta blir väldigt tolkningsbara. Det finns en uppsjö av testermen här listas några exempel, som man kan använda sig av.• Axiologi (Individens grundvärderingar)• Insight (Visar individens grundbeteende och dennes anpassandebeteende)• Belbintest (Vilken roll individen passar som i projektgruppen)• Stressprofil (Individens förmåga att hantera stress)(http://www.adlecta.se/tes.htm)Jag har själv gjort Belbintest två gånger och fått testa på att göra några enklagruppuppgifter där man har delat in grupperna ”felaktigt”, det vill säga att manmedvetet har placerat flera likatänkande personligheter i en och samma grupp. Dettaledde till att vi nästan inte klarade av att lösa den enkla uppgift vi fick. Nedan följer en

snabb genomgång av Belbintestets olika grupproller då jag själv tycker det är ett braredskap i skapandet av en projektgrupp.BelBintestDå dessa tester utförs av utbildad personal från BelBin Svenska AB, för denskandinaviska marknaden, så finns inte dessa tester i dess helhet att visa upp. Men detfinns ”light”-versioner att leta upp på nätet, där man kan få en uppfattning av hur dessatester utförs. Men i stora drag så handlar det mycket om att man viktar sina egnaegenskaper som person, för att sedan få läsbar tolkningsdata som sedan tolkas om tillinformation som leder till kunskap för projektledaren. Personen som gör testet får redapå vilka två roller den kan använda sig av i en projektgrupp. Detta är de nio olika rollernaman kan få:• Completer (CF)• Coordinator (CO)• Implementer (IMP)• Monitor Evaluator (ME)• Plant (PL)• Resource Investigator (RI)• Shaper (SH)(http://www.belbin.se/images/stories/pdf/andra_sida_team_skills.pdf)• Via länken ovan kan man läsa vad dessa olika roller har för karaktär och funktionför projektgruppen. Jag vill inte gå in djupare på ämnet då det inte är det minessä fokuserar på.TeambuildingNär projektgruppen är skapad och alla roller är tillsatta, vare sig det är roller ifrån etttest liknande BelBin eller ej, så är det projektledaren uppgift att få igång gruppensmotivation och öka deras prestationsförmåga. Det är i denna fas som teambuildingkommer in i leken. Hur själva teambuilding utformas kan projektledaren avgöra, ochdennes fingerkänsla för vad som kan passa för gruppen. Är det en mindre grupp medpersoner som kanske jobbat ihop innan så kanske det räcker med någon rolig aktivitet ien annan miljö, till exempel en utomhusaktivitet av något slag. Detta gör också attpersonerna som arbetar i gruppen lär känna varandra på en mer personlig nivå vilketkan leda till bättre kommunikation inom gruppen. När det handlar om större gruppereller en helt ny grupp, som inte arbetat ihop förut, på ett större företag så är det inteovanligt att företaget kan arrangerar en lite mer påkostad teambuilding där man tar inexterna konsulter som är utbildade för att sköta denna teambuilding åt företagen.

Att få igång projektetNär alla inblandade, företaget, kunden, medarbetarna är insatta i projektets helhetsbildär det dags för projektledaren att mantla sin roll för projektet. Nu måste projektledarenbörja planera för vad som komma skall. Några uppgifter som projektledaren bör ta itumed är:• Att besluta om vilka aktiviteter som skall vidtas• Att ange delmål och ett totalt tidsschema• Att fastställa vilka händelser som är beroende av varandra• Att ta reda på tänkbara hinder och problem• Att göra bedömningar av resursbehov – personer och pengar(Briner m fl., 1991)I denna fas i projektet är det nödvändigt att planera så mycket man kan inför framtidaproblem och mål. Projektledaren kan börja med att göra gissningar, för att sedanuppskatta och tillslut förutsäga händelser som kan komma att uppstå eller som behövsför att projektet ska kunna ros i hamn i tid. Ju mer erfarenhet en projektledare har medtidigare projektarbeten ju mer naturligt kan denna arbetsuppgift bli, träning gerfärdighet.Det kan vara en fördel att först göra en planering själv för att sedan stämma av med deandra inblandade så man kan få en mer realistisk syn på projektgången. Den sistapunkten ovan innebär att man tillsammans med sin chef, som också kan fungera som enmentor för projektet, bör sätta sig ner och diskutera de resurser man behöver förprojektet. I större företag kan detta innebära att man stöter på konkurrens från andraprojekt eller prioriteringar inom företaget.Det finns en hel uppsjö av verktyg en projektledare kan använda sig av för att formuleradelmål och mål, en tidsplan, aktiviteter, kritiska moment. Under min studietid har jaganvänt mig av diverse olika styrdokument som har hjälpt till att underlätta arbetet somprojektledare. Några av dessa styrdokument är Gantt-schema, QFD, Pughs matris, DFM,DFA med flera. Olika företag har olika styrdokument eller datorbaserade styrsystem försina PU-processer och det är viktigt att projektledaren har förståelse för hur dessafungerar. Detta kan göras genom utbildning externt och intern på företaget.Att hålla projektet på rätt spårNär projektet är igång och de som jobbar med projektet har en bra helhetsbild överprojektet och dess innebörd för alla inblandade och man har tagit fram enhandlingsplan, är projektledarens huvudroll i projektet att styra projektet och se till såatt de problem som uppstår blir utredda i tid. Min syn av projektarbeten har visat att ide flesta projekt uppstår det förr eller senare något oförutsägbart problem som kan

innebära ändrade förutsättningar för projektets gång. Det kan vara allt från tekniska tillpersonliga händelser.Beroende på vilken typ av projekt man arbetar i är den ”röda tråden” mer eller mindresynlig under projektets gång. I konkreta projekt är den mer tydlig än i öppna, då man harmer klara förutsättningar och krav som ska uppfyllas. Boken ”Projektledare”, somskrivits av Briner m fl., tar upp tre viktiga punkter som projektledaren bör ha i åtanke föratt projektet ska kunna fortskrida. Dessa är:• Att styrningen och övervakningen av projektet ska vara anpassad till projektetstyp och ska kunna anpassas till förändrade förhållanden.• Att projektgruppen ska fungera väl och kunna agera och vidta de åtgärder somkan behövas tas utifrån den information som uppkommer under projektets gång.• Att kunden, företaget och medarbetarna hela tiden är engagerade i projektetoch att de kan acceptera förändringar som kan leda till ändradeframgångskriterier för de inblandade.Med framgångskriterier menas de mål som de inblandade har med projektet. Kundenkan ha en produkt som man vill få fram, medarbetarna kan ha personliga mål för sinkarriär och företaget kan ha ekonomiska mål att nå.Att motivera medarbetarnaKvalitén på arbetetSom projektledare är det ens uppgift att se till så att kvalitén på arbetet uppfylls ochhåller en bra nivå. Projektledaren bör ha en inställning som förmedlar att han satsar hårtpå kvalité och att medarbetarna också bör ha den inställningen. Han bör ha höga kravoch kunna försäkra sig om att de saker som inte ”håller måttet” kan rättas till direkt.Ibland händer det att någon medarbetare måste göra om något i någon fas i ett projekt,det är då viktigt att projektledaren förklarar varför det måste göras om så attmedarbetarna inte hålls utanför utan är lika insatta i problemet som projektledaren. Omnågon i projektgruppen presterar dåligt måste projektledare kunna säga till individenoch förklara varför det inte duger att arbete på det sättet, så individen har chansen attkunna bättra sig.En stimulerande miljö för medarbetarnaDet är mycket viktigt att samarbetet inom en projektgrupp fungerar, på alla nivåer, ochatt man hela tiden stödjer och stimulerar sina medarbetare. Några exempel på vadprojektledaren kan göra är att fråga om han kan hjälpa till med något för att det ska gåsnabbare att bli klar med någon uppgift eller skaffa extra hjälp åt en medarbetare så deninte känner att den har en orimlig arbetsuppgift. Projektledaren bör också uppmuntramedarbetarna att intressera sig för andra medarbetares uppgifter, för att nå bättre

förståelse och resultat. Ett sätt att göra det är att ha öppna diskussionsmöten där mankan framföra konstruktiv kritik och där inga personangrepp får förekomma.”Det är projektledarens uppgift att skapa en atmosfär där självkritik är regel snarare änkritik riktad mot andra och där människor fritt kan säga vad de känner och vet derasåsikter blir beaktade”(Briner m fl., 1991)Reflektioner är viktigtLika viktigt som att sova är det att kunna luta sig tillbaka och reflektera över vad det ärman gjort eller håller på med.”Sömnens funktion är inte helt utredd, men mycket pekar på att det är enåterhämtningsperiod då kroppen kan vila och läka medan hjärnan bearbetar intryckenfrån den föregående vakenhetsperioden.”(http://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%B6mn)Det är därför som det kan vara nyttigt för vilken medarbetare som helst och specielltprojektledaren, som har ansvaret över hela projektet, att kunna dra sig tillbaka en stundför att kunna tänka över vad som händer och kanske få ett nytt eller annorlundaperspektiv på en viss aktivitet. Detta kan också göras i samarbete med en kollega,medarbetare i gruppen eller en konsult för att få en ny stimulans inför det fortsattaarbetet.ProjektstyrningEtt projekt är väldigt dynamiskt och ska också kunna vara det. Projektledaren ska varaöppen för ändringar som kan påverka projektet, men dessa förändringar får inte ändraframgångskriterierna utan ett accepterande från alla inblandade i projektet. Det ärdärför av stor vikt att man har kontinuerliga möten med både kund, projektgrupp ochledning så alla är uppdaterade och vet var projektet befinner sig.Det är också viktigt att se till så att man granskar och utvärderar de resultat mankommer fram till för att sedan diskutera detta med de inblandade i projektet föreventuella ändringar eller en analys av tänkbara problem.De styrdokument eller styrsystem man använder sig av i projektet ska aldrig bli styrandeutan istället fungera som en informationskälla som gör projektet effektivare. För att inteskapa onödigt arbete ska styrdokumenten och styrsystemen vara enkla att förstå och defår inte bli något självändamål.I konkreta projekt är det en självklarhet att använda sig av någon form avkvalitetssäkring så man kan granska de olika faser man genomgår i projektet. Dessakvalitetssäkringar är ofta fördefinierade inom företaget och olika företag har olikametoder att utföra detta arbete.

Har man som projektledare utformat en noggrann och detaljrik tidsplan, projektplan ochliknande planeringsverktyg har man en bra översikt på kritiska aktiviteter som kankomma att behöva övervakning. Detta kan vara flaskhalsar och kritiska tidpunkter somman förutsett genom en bra planering och informationssökning inför det nya projektet.Överlämning och avslutning av projektetNär ett projekt börjar närma sig sitt slut är det viktigt att se till så att medarbetarnamotiveras till att slutföra projektet till fullo. Några i projektgruppen kanske redan börjarse till nya projekt och kan då tappa intresset i det pågående projekt. Ett sätt attstimulera till ett bra avslut är att ”fira” de framgångar som man gjort genom projektetoch fortsätta stödja medarbetarna, då all ”tråkig” dokumentation ska skrivas, för attavsluta projektet. Men det viktigaste för projektledaren i denna fas är kunden.Överlämning till kundNär man som projektgrupp arbetet med ett projekt över lång tid är man själv väldigtinsatt i problemet och resultaten man fått fram. Det är då viktigt att tänka på att kundenkanske inte alls är lika insatt, beroende på hur insatt kunden varit under PU-processen.Ett bra tankesätt är att tänka tillbaka på när projektgruppen påbörjade projektet. Det ären bra utgångspunkt att tänka på att kunden är lika mycket insatt i projektet somprojektgruppen var när projektet påbörjades.Kanske krävs det någon form av utbildning för den nya produkten? Då börprojektledaren ta in nya människor i projektgruppen som behandla dessa frågor ochäven försöka upprätta en snarlik kontakt hos kunden. Att få in dessa personer så tidigtsom möjligt i projektet, till exempel när en prototyp eller skiss tagits fram som ger demen uppfattning av slutprodukten, är viktigt för projektgruppen. Dessa personer kansedan börja planera sinsemellan, för en smidig överlämning, i ett tidigt stadium.Beroende på hur invecklad eller avancerad slutprodukten är desto mer resurser börläggas på denna del av projektgruppen. Kanske måste man tillsätta speciella gruppersom har hand om frågor som kan uppstå angående slutprodukten. Eller upprätta ett”utbildningscentrum” där användarna av produkten kan ha informella möten medfrågor och svar, där dolda problem eller klagomål kan komma upp till ytan. Dessapersoner kan också utarbeta dokumentation, handledningar och manualer så de blir såanvändarvänliga som möjligt.Exempel på en rutin för överlämning av projekt1. Skapa medvetenhet: Med hjälp av skriftligt material, presentationer ochinformella diskussioner minst 2 månader före introduktionen för att framkallaförväntningar.2. Väck intresse: Med hjälp av skriftligt material, presentationer och informelladiskussioner minst en månad före introduktionen för att bearbeta förväntningar

och svara på frågor. Visa en modell i full skala eller förklara hur systemetfungerar.3. Skapa trygghet: Diskutera med kundens chefer, samordnare och slutanvändareoch med hjälp av dokumentation för prototyper. Detta sker en till två veckor föreintroduktion för att svara på mer ingående frågor typ: Vilket stöd kommer attges?4. Introduktion: En fungerande prototyp föreligger5. Formell utbildning: utbildning i lektionssal, demonstrationer, individuellaövningar och jämförelser med eventuellt befintliga system.6. Övning, träning och problemlösning: Med syfte att skapa beredskap för att kunnavidta egna åtgärder under den första tiden efter introduktionen.7. Ytterligare utbildning: Utveckling av lämpliga rutiner. Eliminering av problemeller fastställande av erforderliga ändringar.8. Uppföljning: Diskutera med slutanvändarna och deras chefer för att se översystemets starka och svaga sidor och för att ge ytterligare information ochutbildning.(Briner m fl., 1991)Utvärdering av projektetNär ett projekt är avslutat är det viktigt att man gör en utvärdering för framtidareferenser och lärdomar. För att få ut så mycket som möjligt av utvärderingen ska såmånga som möjligt som varit delaktiga i projektet vara med på mötet. Det är av stor viktatt man får höra allas åsikter på vad som var bra och dåligt. Det är en fördel om maninformerar medarbetarna vilka sorters frågor man tänker ta upp på utvärderingen ochge dem tid till att tänka igenom sina egna erfarenheter av projektet. Utvärderingen kanbestå av att man fyller i ett styrdokument som är kopplat till utvärderingen eller attman, som i tidigare påstående, har en öppen diskussion som man sparar för framtidabruk.Några punkter som bör tas upp på ett utvärderingsmöte:• Framgångskriterier - Var de korrekt uppställda? Kunde de tillämpas?• Projektets arbetsgång – Var arbetade man effektivt? Var uppstod det problem?• Projektorganisationen och styrmedel – Underlättades eller försvårades arbetet?• Vilka problem uppstod och hur togs de om hand?• Överraskningsmoment – inträffade några sådana?• Starka och svaga sidor i kontakterna med de inblandade i projektet (kund,ledning och medarbetarna)• Projektgruppen och projektledaren – Hur fungerade organisationen ochkommunikationen?(Briner m fl., 1991)

Efter genomförd utvärdering och granskning kan man som projektledare förmedlakunskapen man erhållit med de andra på företaget genom att skicka ut ensammanfattning till högre chefer och andra projektledare, där man tar upp de bra ochdåliga erfarenheterna och förslag på åtgärder.Avveckling av projektgruppenEn sista viktig funktion som projektledaren har är att se till så att medarbetarna fårerkännande för sina insatser i projektet. Ett firande av projektavslutet kan hjälpamedarbetarna att hantera den förändring som inträder i deras liv efter projektet. Dettaberor givetvis på omfattningen av projektet. I mindre projekt kan det lika gärna vara enkväll som alla träffas och bara tar det lugnt och hittar på något rolig aktivitet. En annanbra idé som projektledaren kan ta till sig är att i god tid innan projektet avslutas höramed mentorn eller någon annan chef inom företaget vad de kan erbjuda för nya jobbeller projekt åt medarbetarna som kommer att bli arbetslösa efter projektet. Detta görsförst mellan fyra ögon, mellan projektledaren och medarbetaren, för att se vad han självvill, för att sedan kunna komma med rekommendationer till mentorn eller annan chef ide fall där medarbetaren gjort en bra insats.För projektledarens egen del är det minst lika viktigt att han börjar ta kontakt med sinachefer några månader innan projektet når sin slutpunkt, för att kunna förhandla sig tillett nytt projekt. Detta kan påminna lite om en arbetsintervju där projektledaren börpoängtera sina starka sidor och framhäva vad han vill arbeta med för sorts projekt efterdet nuvarande. Har det nuvarande projektet varit väldigt framgångsrikt har man somprojektledare en väldigt bra sits att kunna få ett nytt projekt som ger bra förutsättningarför framgång i karriären.Egna reflektioner och avslutningAtt skriva denna essä har varit väldigt roligt och nyttigt, då jag har fått möjlighet attkunna lära mig mer om projektledning och projektledarens roll i projekt. Men det harockså varit väldigt svårt att få någon riktigt röd tråd på arbetet då projektledarens rollinnebär mycket mer än bara att övervaka ett projekt. Jag kom automatiskt in på litegruppdynamik och styrdokumentshantering. För att inte tala om att projektledaren ären väldigt svårförklarad person i projektet. Det är en person som måste ha bra socialaegenskaper, likväl som ett brett psykologiskt tankesätt. Att försöka analysera hur enprojektledare ska agera, i alla de olika situationer som kan uppstå i ett projekt, skulleman kunna skriva en hel bok om. Men jag har, som jag påpekade redan i inledningen,utgått från egna erfarenheter och sedan kompletterat med sådant jag läst mig till iböcker, på nätet och dylikt. För att sammanfatta detta, och avslutningsvis belysa deviktigaste egenskaper en duktig projektledare ska behärska bra, tänkte jag ta upp defyra kriterier som ProjektAkademin.nu använder sig av när de ska kora ”Åretsprojektledare” i Sverige som sker varje år:

· Ledarskapets utövande· Resultat av genomförd verksamhet· Projektets omfattning och komplexitet· Nytänkande i projektarbetet(http://www.projektakademien.nu/index.php?%C5rets+projektledare)

Referenser:LitteraturWendy Briner, Michael Geddes och Colin Hastings, (1991), Projektledaren, förstaupplaga, fjärde tryckningen, Svenska Dagbladets Förlag AB, ISBN 91-7738-265-XInternetSvenska ProjektAkademin, Årets projektledarehttp://www.projektakademien.nu/index.php?%C5rets+projektledare(2009-04-21)”Så får du projektmedlemmarna att prestera”http://www.framfot.se/pdf/11-tips-prestera-i-projekt2.pdf(2009-04-19)”Så skapar du bästa projektgrupperna”http://cio.idg.se/2.1782/1.165897(2009-04-18)Wenell projektledarenhttp://www.wenell.se/projektledare.html(2009-04-19)Sömnhttp://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%B6mn(2009-04-18)BelBin Team Skillshttp://www.belbin.se/images/stories/pdf/andra_sida_team_skills.pdf(2009-04-16)BilderProjeketledaren_drar.gifhttp://www.workman.se/images/projektledare_drar.gif(2009-04-21)