Roger Bergman och Jonas Andersson exjobb 2012 vindkraft.pdf

Examensarbete 15 PDatum 2011-03-19Nya innovationer inomvindkraftenHexicons flytande konceptKälla: HexiconJetturbin.Källar: MeramiljoSky windpowers flygande vindkraftverk.Källa: millerElev: Roger Bergman & Jonas AnderssonHandledare: Anna Josefsson

Innehållsförteckning1. Inledning ............................................................................................................. 12. Syfte .................................................................................................................... 13. Material och metod ............................................................................................. 14. Resultat ................................................................................................................ 14.1 Varför vindkraft till havs? .............................................................................. 14.2 Flytande fundament ........................................................................................ 24.3 Turbin vindkraftverk ...................................................................................... 74.4 Flygande vindkraftverk .................................................................................. 84.5 Energilagring ................................................................................................ 135. Slutsatser ........................................................................................................... 15Källförteckning ...................................................................................................... 17

1. InledningUnder vår utbildning har vi fått läsa om hur vindkraften måste expandera uttill havs och längre bort från land ut på djupare vatten. Även på land har vifått lära oss att bra platser blir svårare att hitta när de bästa platserna ärinmutade av redan uppsatta verk. Detta leder också till att offshore parkerblir allt vanligare. I denna rapport kommer läsaren kunna läsa om vilka nyainnovationer som redan är i drift eller som kan tänkas bli verklighet iframtiden. Vi har valt att fokusera på flytande vindkraftverk, flygandevindkraftverk, och även tittat lite på energilagring. Verkar det rimligt attdessa innovationer kommer ut på marknaden eller förblir de bara visioner?2. SyfteSyftet med denna rapport har varit att titta på några projekt som pågår inomflytande vindkraftverk för att få en inblick hur nära i tiden en färdig lösningkan finnas på marknaden. Vi har även tittat på några alternativavindkraftlösningar som kan tänkas komplettera eller kanske ersätta detraditionella vindkraftverken i framtiden. Syftet är också att på ett enkelt ochlättöverskådligt sätt utan att gå in allt för djupt på detaljer, förmedlainformationen till vår klass. Även näst kommande klasser i dennavindkrafttekniker utbildning ska kunna ta del av detta.3. Material och metodDet har varit svårt att hitta djupare information inom dessa områden.Det material vi har använt oss av har vi funnit på internet.4. Resultat4.1 Varför vindkraft till havs?Det finns flera anledningar till att man vill förlägga stora vindkraftsparkertill havs, men den största orsaken är att de bästa vindförhållandena råder där.Att placera parkerna på närliggande grund från land skapar ofta konfliktermed andra intressen. Det finns dessutom begränsat med lämpliga grund attbygga på. Fler och fler länder väljer att bygga sina vindkraftprojekt längre utoch på djupare vatten, där kan man även bygga större turbiner eftersom delättare kan transporteras med båt än med lastbilar som är begränsade avlängd, bredd och tyngd.1

4.2 Flytande fundamentDe vanligaste vindkraftverken står idag stadigt i fundament på bottnen, mendet betyder att vattnet inte får vara för djupt. Fyrtio meter är gränsen. Enpositiv bieffekt är att fundamenten fungerar som konstgjorda rev, som ökarbiomassan och drar till sig fiskar. Idag är kostnaderna stora för att anläggavindkraftsparker till havs. Ju djupare vatten desto högre blir kostnadernabrukar man resonera. Lösningen kan vara flytande vindkraftverk.Ett flytande vindkraftverk är inte ekonomiskt försvarbart på alla ställen, mennär djupet blir så pass stort att byggnation av traditionella fundament är”omöjlig” eller kostnaderna för att stödja turbinstrukturerna skulle bli förhöga, kan ett flytande vindkraftverk vara att föredra. Det finns idag studiersom visar på att det finns både tekniska och ekonomiska förutsättningar föratt satsa på flytande vindkraftverk. Ett exempel är utanför Storbritanniensvästkust, där är vindförhållandena mycket goda så de väger upp de initialthögre kostnaderna för att utveckla och installera flytande vindkraftverk.Det är inte bara i Storbritannien som marknaden finns utan det finnssjälvklart en stor global potential för flytande vindkraftverk för att kunnabygga på platser man tidigare inte kunnat. Hittills har intresset inte varit såstort och det fanns 2011 bara tre operativa flytande vindkraftverk som var idrift, men intresset blir bara större och större, och man tror att framtidenligger i flytande konstruktioner.Ett flytande vindkraftverk är ett vindkraftverk monterat på en flytandestruktur. Man kan med fördel bygga och färdigställa vindkraftverket på land,för att sedan med en båt bogsera ut det till utvald plats. Detta medför attman slipper den dyra och besvärliga biten med kranar och transporter föruppsättning av verket.Även om detta är ett nytt sätt att alstra energi ute på havet, bygger den påbeprövad teknik och erfarenhet inom havsbaserad energi.2

Driftsatta projektHywindNorska Hywind (Statoil) är ett av tre flytande vindkraftsprojekt som är idrift i dagsläget. Projektet gick av stapeln sommaren 2009 utanför Stavangeri Norge och har testats i två år med resultat som överträffat allaförväntningar. Teknologin bygger på gammal beprövad teknologi inom gasoch oljeindustrin samt teknologi inom vindkraften. Nästa steg i detta projektär att utveckla små vindkraftparker med 3-5 verk, man letar nu efterlämpliga städer i USA och England för detta.Hywinds flytande vindkraftverk.Källa: StatoilTeknologiTekniken bygger på en stålcylinder som har ballast av en kombination avvatten och stenar. Själva vindkraftverket är en Siemens 2.3 MW turbin.Stålcylindern reses upp i lugnt vattnen nära land och sedan monteras torn,nacell och vingar med hjälp lyftkran. Till sist bogseras hela ekipaget ut tillhavs dit det ska stå, och förankras där med linor på botten.Fördelar: Vindkraftverket har under försökstiden på två år visat att denklarar av alla ställda krav och mer därtill.Nackdelar: Den måste monteras med stora kranar som kostar pengar innanden kan bogseras ut till platsen.Teknisk data (se bilaga 1)Instruktionsvideo: http://www.youtube.com/watch?v=IO7GXLR4YUo3

WinfloatAmerikanska Winfloat är det första och enda vindkraftverk som sjösatts iAtlanten, och det utan hjälp av lyftkranar. Ett 60 tal företag har samarbetatför att ro i land detta projekt, däribland danska Vestas. Verket är placerat 350km utanför Agucadoura (Portugal) och ska testas under ett år.Winfloats flytande vindkraftverk.Källa: vindkraftsnyttTeknologiTekniken på de flytande konstruktionerna bygger på beprövad teknik frånolje- och gasindustrin, och vindkraftverket är en beprövad något modifieradVestas V80 (2MW). Dessa flytande vindkraftverk är tänkta att monteras heltfärdiga på löpande band i hamn, för att sedan släpas ut på plats av en mindrebogserbåt. Väl på plats fylls pontonerna delvis med vatten för att sänkas neden bit och stabiliseras. Förankringen sker sedan med linor på botten.Fördelar: Pontonerna med verk kan massproduceras i hamnen och sedandras på plats med endast en liten bogserbåt till hjälp, inga dyra kranbåtarbehövs.Nackdelar: Inga konkreta, då projektet fortfarande pågår?Instruktionsvideo: http://www.youtube.com/watch?v=IO7GXLR4YUo4

Planerade projektHexiconSvenska Hexicon tar flytande vindkraftverk ett steg längre och gör helavindkraftsparker av dem med både vertikala och horisontala vindkraftverkpå samma flytanordning. Här kommer även solkraft och vågkraft hjälpa tillatt generera energi. Plattformen kommer att vara 480 m i diameter och väga25000 ton. Den kommer att vara utrustad med 6 stora vindturbiner fråntyska Bard, 30 vertikala vindturbiner från Svenska Vertical Wind, och 15vågkraftverk från australiensiska Oseanlinx. Den här plattformen kommerkunna vända sig automatisk efter vinden vilket gör att fyra av de storasnurrorna alltid har 100 % ren vind, medan de två andra har s.k. downwind.En enda plattform har en totalkapacitet på 69 MW. Plattformen kommeralltid att vara bemannad vilket gör att underhållskostnaderna kommer attminska avsevärt. Hexicon räknar med att den första anläggningen kommeratt stå färdig år 2014.En flytande vindkraftskoncept från HexiconKälla: Hexicon5

Hexicon teknologiTeknisk överblick på Hexicons flytande vinkraftskonceptKälla: hexicon1.Pantenterat skrovsystem med ett yttre skyddande lager av glasfiber.2.Node ballastsystem3.Kran för lyft och sänkning av material ombord4.”Seflex” pantenterat flexibelt förtöjningssystem (inga kättingar)5.Centraliserad svivel som möjliggör automatisk anpassning eftervinden.6.Matarkabeln som går upp genom svivelanordningen och in inätstationen som sitter ovan vatten.7.Horisontella vindkraftverk (7stycken på denna nod)8.Docknings- och serviceanläggning samt helikopter platta.9.Ledning, övervakning och logiområde10.Azipod drivenheter för transport och positionering av anläggningen.11.Gravitetsankarsystem i betong och/eller granit.12.Flera mindre vertikala vindkraftverk kan monteras tillsammans medde traditionella verken utan att störa, och också bidra till att tjäna inkostnaden för anläggningen samtidigt som energiproduktionen blirbättre och därmed också totalekonomin.Teknisk data (se bilaga 2)Instruktionsvideo: http://www.hexicon.eu/6

4.3 Turbin vindkraftverkHur kan vi vända trenden som går mot mer svårtåtkomliga platser iframtiden? Man kan t.ex. titta på helt ny teknik som skulle innebära attvindkraftverken kommer tillbaka på land och kan byggas lägre, men därman ändå kan få ut lika mycket eller mer energi än dagens och den närmasteframtidens vindkraftverk. Den teknik som kanske har den störstaförutsättningen för att realiseras inom den närmaste framtiden ärvindkraftverk som bygger på flygindustrins jetturbiner.Jetturbin.Källa: nyteknikDenna lösning innebär mer energi per vingyta och en större verkningsgrad iförhållande till rotordiametern, därmed kan de bland annat byggas lägre.Tekniken i sig bygger på att turbinerna har en mångbladig i veckade kåporsom blandar en yttre snabbare luftström med en inre luftström som bromsatsav turbinen. Resultatet blir en ejektorverkan som ökarströmningshastigheten. Denna lösning skulle också innebära lägre transportochinstallationskostnader jämfört med traditionella vindkraftverk.7

4.4 Flygande vindkraftverkEn intressant och kanske lovande utveckling inom förnyelsebar energi ärflygande vindkraftverk. Idag har vi stora verk placerade på marken som störallmänheten och tar upp plats. Kanske kommer lösningen att vara attanvända oss av olika konstruktioner som flyger högt över marken?Att det blåser mer högt upp över marken kan vara något som talar för detta.Högre upp är vindarna jämnare och om man kommer upp på höjder runt10 000 meter upp i luften skulle man kunna utvinna energi ur jetströmmarsom sveper runt jorden.En annan anledning är att det att det idag inte går att bygga vindkraftverk påså många ställen eftersom människor klagar på att de stör utsikten, för oljudosv. Med ett flygande vindkraftverk skulle man komma ifrån dessa problem,man skulle endast behöva en stålvajer och sedan skulle visualiteten inte varamer störande än en prick på himlen.Något man måste tänka på är vad som kan hända om ett flygandevindkraftverk skulle krascha ner.Med säkerhetsavstånd och dylikt kanske det inte tar upp ”mindre” plats,men det är svårt att sia om då detta inte har blivit realiserat ännu. Men attpoängtera är att det finns ett stort intresse för det här, och forskning pågår.Idag visar uträkningar på att det är dyrare att fånga upp vinden från enkvadratmeter vind med en flygande elektrisk generator än vad det är attanvända ett markbaserat vindkraftverk, men eftersom energin som fångas urvarje kvadratmeter av vinden är så mycket större på hög höjd, blir kostnadenper kilowattimme beräknat mycket mindre.Det finns idag prototyper men de flesta är av den mindre typenvindkraftverk som endast kan driva gårdar och liknande, men planer på attdet ska kunna ersätta ett vindkraftverk finns, även om det idag kanske mestär drömmar. Men vem vet?8

Magenn Air Rotor System (M.A.R.S.)Deras vindkraftverk är inte menat att ersätta de traditionella vindkraftverkenutan är ett vindkraftverk som är avsett för mindre tillämpningar. Exempel påvad detta kan användas till är gårdar, avlägsna områden, mobilmaster, somreservkraft, till katastrofområden för akut el och medicinsk utrustning,avlägsna samhällen osv.Detta vindkraftverk utgörs av en stor ballong med en generator som roterar ivinden. Den genererar elektrisk energi genom att vindturbinen roterar kringen horisontell axel. Denna elektriska energi överförs sedan ner till markenför omedelbar användning, till elnätet eller till en uppsättning batterier försenare användning. Det som upprätthåller detta vindkraftverk och gör detmöjligt för det att stiga till en hög höjd är helium. Vindkraftsverkets rotationhjälper också till att ge turbinen ytterligare lyftkraft.Enligt tillverkaren skall ballongen sändas upp på höjder mellan 200 och 300meter, där den skall klara vindstyrkor på upp till 90 meter i sekunden.Fördelar med detta vindkraftverk jämfört med konventionella vindkraftverkär att detta vindkraftverk tar bort alla placeringsbegränsningar.Vindkraftverket är mobilt, kan snabbt sättas in och omfördelas utan behovav torn eller tunga kranar.En bild på Magenns flygande vindkraftverkKälla: magenn9

KiteGenKiteGen är ett italienskt företag som tror på att ändra dagens tunga ochstatiska strukturer till istället lätta och dynamiska strukturer. Istället för attbygga en hel propeller eller en hel rotor, så har KitGen valt att använda sigav drakar som ersättning till propellerbladen. En stor tung och dyrmetallkonstruktion kan då ersättas med mjukt tyg och stålwire. Dessa drakarska flyga på en hög höjd av 800-1000 m och skörda energi ifrån dekraftfulla vindarna som finns där uppe. Drakarna kommer styras automatisktmed hjälp av sensorer. KiteGen har tänkt ut en rad olika sätt att samla uppkrafterna från drakarna, där den enklaste varianten är att låta en drake dra uten stålvajer, där generatorn är kopplad till vajerspelet.KiteGens flygande vindkraftverk.Källa: freedomsphoenix10KiteGen har även planer på att bygga stora ”karuseller” med en massadrakar inkopplade. Dessa karuseller kommer dock att bli väldigt stora, uppåt1.6 km i diameter, men man tror sig då kunna uppnå effekter omkring 1 GW

klassen.Dessa stora karuseller kommer att fungera så att dess kärna sätts i rörelsemed hjälp av drakarna, rotationen kommer då aktivera stora generatorer somi sin tur kommer producera ström. Ett styrsystem som går på autopilotkommer att optimera drakarnas flygning för att maximeraenergiutvinningen. Man kommer även att använda sig av ett radarsystemsom kan omdirigera drakarna inom några sekunder i händelse av störningar,som t.ex. helikoptrar, små flygplan eller till och med enstaka fåglar.Man tror sig med denna lösning kunna producera väldigt billig el, forskninghar visat att det är möjligt att pressa fram 1 gigawatt effekt vid en kostnadav bara 1,5 euro per megawattimme. Det är nästan 30 gånger mindre än dengenomsnittliga kostnaden i Europa som ligger på 43 euro permegawattimmeMålet för KiteGen är att producera billigare el, och ge ytterligare en lösningpå efterfrågan om förnybar energi. Man tror sig kunna bli ett alternativ tilldagens traditionella elproduktion.I teorin sägs det att man kan bygga karuseller som är uppåt en 25 km idiameter, och ska då kunna generera en effekt av mer än 60 GW. Just nuöverväger dock KitGen kraftverk med mindre dimensioner.Man håller för fullt på att bygga på en av dessa karuseller, och man tror sigkunna vara klar om ca 2 år.KiteGens flygande vindkraftskarusell.Källa: wired11

Sky WindpowerSky Windpower´s mål är att fånga energin som finns i ”jetströmmar” högtupp.Vindkraftverket de håller på att ta fram liknar en helikopter utan hytt. Manvill använda sig av fyra motorer monterade på ett skrov. Denna anordningska sedan vara bunden till marken via isolerade ledare av aluminium som ärlindade med kevlar.Rotorerna ska ge lyftkraft åt vindkraftverket så att det kan nå optimalarbetshöjd och sedan ska de börja generera el när önskad höjd uppnåtts. Föratt få det att lyfta och stiga till den önskade höjden måste det drivas med elfrån marken, men man anser att det är en väldigt liten förlust mot vad detsedan kommer att producera. Vindkraftverket ska kunna generera upp till40 MW, med vinklar upp till 50 grader mot vinden. Flera av dessavindkraftverk ska kunna arrangeras tillsammans i formationer för att uppnåstorskalig elproduktion. Avancerad GPS teknik kommer att användas för attundvika kollisioner, och för att undvika att störa vindkraftverkens effektivatillgång till vinden. Lyckligtvis, när man arbetar på dessa höjder har man tredimensioner att verka i, det blir alltså ett mindre problem att lösavakeffekter med dessa verk än vad det är för vindkraftverk baserade i dentvådimensionella markytan.Sky Windpowers flygande vindkraftverk.Källa: miller12

4.5 EnergilagringVindkraften växer för varje år och med det så ökar också behovet att kunnalagra den energin som produceras.När det inte blåser genereras ingen ström. Idag måste det backas upp medreservkraft från andra kraftkällor vilket är dyrbart. Ett annat problem om viska fortsätta att bygga ut vindkraften är att när vindkraften blir så pass storså kommer man stundtals att få överproduktion varvid energilagring måstetillgripas. Därför finns det idag planer och forskning på att i framtiden lagraenergin från vindkraftverken för att sedan utnyttja den när det inte blåser.Man tittar framförallt på tre metoder när det gäller lagring av energi.• Batteri• Tryckluftlager• HydrolagerBatterierI takt med att fordonsindustrins intresse för att använda elmotorer till bilarnaökar, så är också batteriteknologin just i en stark utveckling. Detta hargynnat bland annat ABB Facts som nu håller på att utveckla ettenergilagringssystem för vindkraftsmarknaden. Ett dynamisktenergilagringssystem med seriekopplade lithium-jon batterier som har tagitsfram. När det uppstår en brist på aktiv effekt i nätet tillförbatterianläggningen effekt tills att ny generering har startats eller laster harkopplats ifrån.TryckluftlagerTryckluftlager är en annan metod vindkraften skulle kunna använda sig avför att lagra energi. Ett tryckluftlager fungerar så att man använderöverskottsproducerad el för att driva kompressorer. Dessa kompressorertrycker ner luft till en oisolerad reservoar där luften lagras vid högt tryckoch vid omgivningens temperatur.När man sedan behöver använda denna energi låter man luften frigörasgenom expansion i en turbin som kan producera elektricitet via en generator.Denna metod gör alltså att lagrad energi snabbt kan användas vid behov.I Iowa, USA, har man börjat projektera för en vindkraftpark i kombinationmed ett tryckluftlager, Iowa stored energy park. Här kommer denkomprimerade luften att lagras i porös sandsten långt ner i jordskorpan.13

HydrolagerEtt hydrolager kan vara en naturlig sjö eller en utgrävning som möjliggörlagring av vatten. Det fungerar så att man pumpar upp vatten på en höjd,och när man sedan vill använda det fungerar det som ett vattenkraftverk.Man får på så sätt lagrad energi som man kan använda när man annars inteklarar av att möta behovetVindkraftverk med inbyggd energilagring14Sea Twirl är en svensk innovation på vindkraftsmarknaden. De harkonstruerat ett vertikalt offshoreverk som ska kunna producera el även dådet inte blåser. Sea Twirl har alltså kommit på ett sätt att kombinera ettvindkraftverk med lagring av energi som kan utnyttjas när det är vindstilla.Att det sedan är vertikalt gör att det inte spelar någon roll från vilket håll detblåser.Detta vindkraftverk ser inte alls ut som de kommersiella vindkraftverken.Turbinbladen är fästa på en axel som löper vertikalt genom centrum avturbinen och fortsätter ner en bra bit i vattnet. Monterat på botten av dennaaxel är generatorn. När turbinen sedan snurrar, snurrar även axeln ochelektricitet genereras.Axeln fungerar även som ett rör som fylls med vatten när turbinen snurraroch centrifugalkraften pumpar vatten ner i röret och på så sätt lagrasenergin. Detta sker när det blåser som mest.När det sedan blir vindstilla fälls turbinbladen ned och det vatten som harsamlats i röret trycks upp vilket gör att turbinbladen forsätter att snurra ochkan tack vare det producerar verket el även när det inte blåser.Hela systemet hålls på plats av förankringslinor fästa till botten.Den roterande axeln använder vattnet som glidlager och genom att göra detfinns det inga begränsningar hur tung turbinen får vara.Därför kan Sea Twirl byggas med tyngre och billigare material än vad mantvingas till i traditionella vindkraftverk.Sea Twirl har under 2011 konstruerat och testat en prototyp i skala 1:50.Den har testats i grov sjö med vindar upp till 25 m/s och vågor mellan 2 och3 m och fått framgångsrika resultat.Sea Twirls planer är riktigt stora verk, den föreslagna designen ligger på 430m och förväntas generera 4,5 megawatt, eller 39000 megawattimmar per år.Det kan enligt uppgift lagra 25000 kilowattimmar energi, som skulle varanog för att stödja 8000 hem i en timme.

Ett flytande vindkraftverk med energilagring.Källa: Gadgetwiki5. SlutsatserVi har i vår rapport tagit reda på vad som just nu pågår i utvecklingen avflytande vindkraftverk. Vi har kommit fram till att det endast pågår några fåprojekt för tillfälligt inom området. Det beror förmodligen på att de flestaländer inte har några direkta behov av att forska på området, då man harfullt upp med att färdigställa vindkraftprojekt på land och på de befintligagrunden ute till havs. Sverige är ett bra exempel på detta då vi har mångaprojekt att färdigställa innan vi går mot djupare vatten, ändå har SvenskaHexicon gått i bräschen för att utveckla de mest avancerade flytandevindkraftanläggningarna. Anledningen till det tror vi är att det kommer attfinnas ett stort behov av flytande konstruktioner framöver och att mandärför vill ligga i framkant i utvecklingen. Andra projekt som har pågåtteller pågår som t.ex. Norska Hywind och Amerikanska Windfloat kan verkamer trovärdiga som slutgiltig lösning kan vi tycka, där man i skarp miljövisat att konceptet håller och resultaten visat sig bättre än förväntat. Dessaflytande konstruktioner tror vi kommer att användas i stor skala framöver.Hexicons koncept vore fantastiskt att få se i skarp miljö i framtiden just föratt den är så praktisk med sin allt i ett funktion. Som vindkrafttekniker är detsäkert väldigt spännande att få bo och jobba på en sådan anläggning i ställetför att bo på en båt.15

Med ett flygande vindkraftverk på hög höjd skulle man kunna undvika endel problem och konflikter med andra intressen. Men tror vi att det blirverklighet? Innan vi började skriva den här rapporten trodde vi nog mest detvar idéer och drömmar, men efter att ha läst mycket om ämnet inser vi attdet finns många som är väldigt intresserade av ämnet, så vi tror nog att detkommer bli en verklighet inom en inte allför lång framtid. Idéerna verkarvettiga, även om det är svårt att få tag på någon djupare information. Någotsom skulle kunna tala emot en utveckling hittade vi i en artikel nu när viskulle slutföra vårt jobb, där några forskare tror att utnyttjande avjetströmmar kan äventyra klimatet på jorden och att dessa jetströmmar intealls är så energirika som tidigare påståtts. Det krävs det nog lite merforskning innan flygande vindkraftverk blir realiserat, men att det kommer iframtiden tvivlar vi inte på.Eftersom utvecklingen går fort framåt inom vindkraften, tror vi en viktig biti dess utveckling kommer att bli lagring av energin. I Sverige kan vi ta hjälpav vattenkraft vid elbehov som vindkraften inte kan generera, men i mångaandra länder används istället koleldade kondenskraftverk för att regleraelproduktionen vilket leder till stora koldioxidutsläpp. Därför tror vi attlagring kommer bli allt vanligare. De metoder vi har idag är dyra menutveckling pågår även här.Alltså tror vi att samtliga alternativa lösningar som vi har tagit upp en dagkommer att bli en del i vår jakt på förnyelsebar energi, men att det kommerkrävas en stor vidareutveckling och forskning innan det blir verklighet. Påflygande vindkraftverk och lagring av energi kommer det krävas merforskning, flytande vindkraftverk tror vi kommer dyka upp väldigt snart påmarknaden.Avslutningsvis tycker vi det har varit väldigt intressant att jobba med det härämnet men det har varit svårt att hitta värdefull information och någon attbolla tankar och frågor med. Vi tycker oss ändå ha fått tillräckligt medinformation för att bilda oss en uppfattning om vad som är på gång inomden närmaste framtiden. 11http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/vindkraft/article3363056.ece16

Källförteckninghttp://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article2500713.ece(6)2010-09-03http://www.offshorewind.biz/2012/02/22/offshore-wind-power-drivesdevelopment-of-new-technologies-usa/2012-02-22http://www.alternative-energy-news.info/kite-wind-generator/2009-12-21http://www8.tfe.umu.se/courses/energi/Energilagringsteknik/2009/Proje kt_Ingrid_Katarina.pdf2009-03-20http://www8.tfe.umu.se/courses/energi/Energilagringsteknik/2009/Projekt_Ann_Erik.pdf2009-03-20http://www.tekniskamuseet.se/1/835.html2009-11-25http://www.kitegen.com/en/technology/details/2009-08-08http://www.wired.com/science/discoveries/news/2006/10/719082006-10-10http://www.wind-energy-the-facts.org/documents/download/Chapter1.pdfhttp://www.magenn.com/http://ceramics.org/ceramictechtoday/tag/sky-windpower/http://illvet.se/files/bonnierill/pdf/SIV_2130.pdfhttp://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/vindkraft/article3363056.ecehttp://www.hexicon.eu/http://www.statoil.com/no/TechnologyInnovation/NewEnergy/RenewablePowerProduction/Offshore/Hywind/Pages/HywindPuttingWindPowerToTheTest.aspx17

http://www.vindkraftsnytt.se/2012/02/japan-testar-vindkraft-i-fukushima2012-02http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/vindkraft/article632832.ece2009-09-08http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.218969/norge-bygger-flytandevindkraftverk2009-03-19http://www.vindkraftsnytt.se/2011/12/flytande-vindkraftverk-har-sj-satts2011-12http://www.rechargenews.com/hardcopy/article246319.ece2011-09-08http://www.statoil.com/no/TechnologyInnovation/NewEnergy/RenewablePowerProduction/Offshore/Hywind/Downloads/Hywin d%20brochure%20October%202011.pdfhttp://www.statoil.com/no/TechnologyInnovation/NewEnergy/RenewablePowerProduction/Offshore/Hywind/Downloads/Hywind%20brochure%20October%202011.pdf2012-03-http://www.seatwirl.com/SeaTwirl.pdf2011-09-12http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/vindkraft/article3261349.ece2011-09-0918

BilagorBilaga119

Bilaga 2HEXICON PLATFORM KEY FACTGENERAL DIMENSIONS - Model A480(Based on horizontal 6,5 MW turbines)Hexagon diameter:480 mDepth moulded:26 mFull load draught (without azipods): Appr. 18 mLight ship displacement draught: Appr. 10 mAir draught (above DWL):Appr. 180 mLight platform/ship displacement: Appr. 18.000 tCrew (24/7/365): 8 x 2ENERGY PRODUCTIONInstalled effect (wind):- Horizontal Turbines 6 x 6,5 MW- Vertical Turbines 30 x 0,5 MWTOTAL (wind)54 MWTOTAL (wave)15 MWTOTAL EFFECT:69 MW20