Stockholmsregionen 2-2010 - SLL Tillväxt, miljö och ...

nr 2 2010en tidning från regionplanekontoretEn region för allaTEMA: SAMMANHÅLLNINGOm utmaningarna och möjligheternaatt skapa en region prägladav öppenhet, och där ingen lämnasutanför. sid 3PLATS FÖR MÖTENNya mötesplatser för alla och omkonsten att skapa dem. sid 12–13UTBLICK: SAN FRANCISCOFölj med till en av världensmest kreativa städer. Här vajarregnbågsflaggan, som en ständigmarkör för livets mångfald. sid 18–19

Innehåll3 TEMA: En region för alla5101421Ombord på pendelnSå arbetar man med mångfaldfrån Nynäshamn till UpplandsVäsby.Lön i stället för bidragLänets 60 000 arbetslösa invandrareska få jobb. Sam Yildirimfrån länsstyrelsen är optimistisktill nya insatser för nyanlända.Uppdrag rättvisaDiskrimineringsombudsmannenKatri Linna om kommunersinflytande över människorsvardag.NämndbeslutFörslag på handlingsprogram iRUFS 2010 får starkt stöd. ”Theheart of Sweden” – utvecklingsstrategiför Örebro. Nytt miljötillståndför Arlanda och så skaTrosa integreras i storregionen.Stockholmsregionen– Sveriges San FranciscoÄr Stockholmsregionen verkligen Sveriges svar på San Francisco?Ja, till stor del, för här finns familjer och kulturer i alla regnbågensfärger. I Stockholmsregionen bor det människor från jordens allahörn och här talas hundratals olika språk. Här finns en tolerans ochöppenhet som vi kan vara stolta över. I vår region finns en stor acceptansför olikheter.Men Stockholmsregionen är samtidigt segregerad. Välståndet harvisserligen ökat generellt i regionen, men skillnaderna är stora mellangrupper av människor och mellan olika områden. Det finns enetnisk segregation med ett geografiskt mönster. Trots goda avsikterhar insatserna för att bryta segregationen ofta varit verkningslösa.I den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen slåsfast att vi behöver betrakta integrationen ur ett nytt perspektiv. Heltavgörande är arbetsmarknadens utveckling och öppenhet.Jag tror att den tolerans och vidsynthet som präglar Stockholmsregionenär en bra utgångspunkt för att bryta segregationen. Men detkrävs också nytänkande och kraftfulla åtgärder för att stärka sammanhållningeni regionen. Väg- och kollektivtrafikförbindelsernamellan den norra och södra regionhalvan måste förbättras. Utbildningsnivånmåste höjas.Sociala mötesplatser måste utvecklas så att människor med olikabakgrund möts och får tillit till varandra. Tilliten till offentliga institutionermåste utvecklas. Allt detta är ambitioner i den regionalautvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010.Jag hoppas att Stockholmsregionen ska fortsätta att vara en platsdär vi applåderar olikheter. Gemensamt kan vi fortsätta att slå vaktom Stockholm som en öppen region där alla är välkomna. Det gälleratt hitta vägar för att mota bort främlingsfientlighet, intoleransoch fördomar. Om människor möts skapas tillit. Därför gäller det attbygga en region som präglas av social sammanhållning. Det är en storutmaning, men vi har ett gott utgångsläge.RedaktionStockholmsregionen är en tidning från Regionplanekontoret. Tidningen speglardet regionala utvecklingsarbetet i regionen med utblickar mot Mälardalen.Adress Regionplanekontoret, Box 4414, 102 69 Stockholm, tel. 08-737 25 00 (vxl)Besöksadress Västgötagatan 2, 118 27 Stockholm e-post info@regionplanekontoret.sll.se webbplats www.regionplanekontoret.sll.se Ansvarig utgivare Sven-IngeNylund Redaktör Patricia Widergren, tel. 08-737 45 91, patricia.widergren@regionplanekontoret.sll.seProjektledare Åsa Lekberg Layout Susanna Rittner BäckmanOmslag Ulf Lodin Produktion Tidningsmakarna AB, www.tidningsmakarna.seRepro Litho Tryck Danagårds Grafiska ABSven-Inge NylundRegionplanedirektör”Det krävs också nytänkande ochkraftfulla åtgärder för att stärkasammanhållningen i regionen.2

Tema: En region för allaFOTO: ULF LODINFOTO: ULF LODIN FOTO: TOBIAS LUNDGRENForskare Moa Tunström om konsten att skapa mötesplatser som lockar.Utblicken går till San Francisco – staden som skapar plats för alla.Debattör Peder Alton tycker att arkitekter behöver tänka om.Yoga – vad är svenskt och inte?TillsammansI Stockholmsregionen finns en fantastisk mångfald av människoroch livsstilar som berikar oss som bor här och attraherar besökare.Regionen ska fortsätta att präglas av öppenhet, där man får varakreativ, skapande och annorlunda. Invånarnas kön, sexuella läggningoch bakgrund ska inte hindra någon invånare att förverkligasina drömmar.I detta temanummer tittar vi på utmaningarna, hindren och möjligheternaatt skapa en region där ingen lämnas utanför.Vi tar pendeltåget och stannar till i olika samhällen för att se hurman arbetar för att bryta segregationen.Vi mixar osvenska prylar, smaker och fenomen som berikar vårvardag. Vi synar ny lag och tittar på hur kommunerna samverkar föratt korta vägen till arbete för regionens invandrare.”Vi är en god bit på väg”, menar Sam Yildirim från länsstyrelsen.Men förvånas samtidigt över att det tar så lång tid.Viktor, 19 år, undrar varför mångfald är något man bara visarupp, när mångfalden egentligen inte är något som syns, utan entanke. l>>3

Tema: En region för alla1.FOTO: ULF LODINPeder Alton, arkitekt.2.Mix skapar mångfaldSjöstaden, Skärholmen och Fruängen är bra exempel påområden med mångfald enligt arkitekten Peder Alton.– Arkitekter måste rita hus som skapar flexibilitet.Text och foto: Tobias LundgrenTrots att Peder Alton är pensionerad brinnerhan fortfarande för att diskutera stadsplaneringoch arkitektur. Att hitta en enkellösning på den boendesegregation som finnsi Stockholm är enligt honom inte lätt.– Det finns ett gammalt klassmönster istaden som är svårt att bryta. Genom årenhar jag insett att det är näst intill omöjligtatt luckra upp indelningen mellan norr ochsöder, säger han.tänk nyttFör att undvika en liknande segregation iframtiden vill han att arkitekterna ska tänkaom.– Nya områden som byggs ska innehållaalla de komponenter som en stad har. Genomatt planera för både arbetsplatser, bostäderoch fritid får man en mångfald av verksamheter.Det ger en större dynamik till områdetoch lockar till sig fler sorters människor.Enligt Peder Alton finns det bara fördelarmed att bygga så varierat som möjligt ochatt blanda lyxbostäder med studentlyor. Ettalltför homogent område utesluter många.Själv bor han i Enskede. Där byggs nyahyresbostäder som ser likadana ut som deexisterande husen. Han menar att det vorebättre om arkitekterna gjorde tydligarekontraster mellan byggnaderna för att ökamångfalden.– Man får inte inordna sig i vissa stadsdelarssjälvbild utan i stället försöka bryta uppden.Han tar Vällingby som ett exempel. Hurförorten först nu, efter drygt 50 år, blivit denarbets- och bostadsförort som man initialtplanerade för.– Skärholmen är också ett område som utvecklatspå ett bra sätt. I början var det baranågra betongblock intill en motorväg, mennu börjar området få egen kraft. Det kanskeär bra att det fått växa fram. Om ett områdeär för detaljplanerat, finns risken att det blir3.Tre lyckade mötesplatserenligt Peder Alton:1. HAMMARBY SJÖSTADEtt tungt projekt som genomfördes medstor möda och omsorg. Det finns gott omrestauranger och affärer i området. Detkommer att utvecklas långsamt, men bra.2. SKÄRHOLMENEtt bra område som jag var kritisk tilli början. Det har blivit som en egen stadmed ett aktivt centrum, många olikayrkesgrupper och en blandad befolkning.En fin del av Stockholm.3. FRUÄNGENHär finns en slags fridsamhet som motsägerdet jag tycker är bra i Skärholmenoch Hammarby Sjöstad. Fruängen skullekunna utvecklas till en pärla.ett stillsamt Astrid Lindgren-landskap sominte passar alla.Hammarby Sjöstad är enligt Peder ocksåen bra förebild när det gäller mångfald.– Den är på god väg att etablera sig som ettmångskiftande område. Mixen av bostäder,småaffärer och restauranger lockar och fårolika typer av människor att stanna. l4

Fler sidor av segregationStockholmsregionen är socioekonomiskt segregerad.Men inte alla upplever det som ett problem.– Frågar du de boende i Ronna eller Djursholm är deförmodligen inte missnöjda, snarare tvärtom, sägerEvert Kroes, regionplanerare på Regionplanekontoret.Text: Juan Martinez Foto: Ulf LodinHan tycker att begreppet segregation behövernyanseras. I stället för att ge det ennegativ klang menar Evert Kroes att det ärdags att vända på perspektivet och i ställetse möjligheterna.– I USA ser man styrkan i exempelvis LittleItaly och Chinatown. Vi bör vara försiktigamed att bara problematisera. Boendesegregationkan också innebära en möjlighet, sägerEvert Kroes. På kort sikt är det en trygghetför en nyanländ att bosätta sig i ett områdedär det redan finns människor av samma nationalitet.På längre sikt finns dock risken fören inlåsningseffekt, där den nyanlände inteintegreras på grund av för liten kontakt meddet övriga svenska samhället.tillvarata kompetensI stället menar han att det stora hotet motStockholmsregionens utveckling bottnari de svårigheter som många har på arbetsmarknaden.– Integration på arbetsmarknaden är ettstörre bekymmer. Vi måste bli bättre på attta till vara den kompetens som kommer ini landet.Där har dock Stockholm en fördel. Ävenom behovet av arbetskraft inte är skriandesom på 50- och 60-talen, är arbetsmarknadeni huvudstaden med omnejd betydligt starkareän i övriga landet. Närheten till andraregioner, exempelvis länen i Mälardalsregionen,gör att Stockholm dessutom har storamöjligheter att utveckla det länsöverskridanderegionala samarbetet.– Här är det mycket lättare att skräddarsyinsatser för nyanlända än vad det är i ett glesbygdsområde,menar Evert Kroes.chans till boendekarriärRUFS 2010 visar på ett antal strategiska områdenför att stärka integrationen i regionen.Bland annat ska lokala mötesplatser skapasdär människor, som kanske annars inte träffas,kan ses. Ett exempel i länet är Kista bibliotek.– Jag vet att man tycker att Kista galleriaär för stor. Därför satsar man på att görabiblioteket till en naturlig mötesplats för deboende och besökande.Evert Kroes ser också miljonprogrammetsera som en epok att dra lärdom av. Bristenpå variation i boendet har gjort att segregationi ordets negativaste bemärkelse befästs iflera av dessa områden. I stället bör utbudetav alternativa boendeformer stimuleras, såatt människor ges chansen att göra en boendekarriäri det område de redan lever i ochkänner sig trygga i.– Där har Malmö inlett ett spännande experimentmed så kallade bokaler. Man boroch har sitt arbete i samma byggnad.På sikt tror Evert Kroes att regionen gåren ljus framtid till mötes. Den politiskamedvetenheten är stor om att problemen påsåväl bostads- som arbetsmarknaden måstelösas. Att inte göra något alls skulle ”kostaskjortan”, menar han. Men det gäller attskapa en win-win-situation för alla.– I slutändan är det arbetsgivarna somska göra jobbet. Konkret kan det innebäraatt en exportfirma väljer att anställa en högutbildadinvandrare, som har tentakler utei världen, vilket genererar vinster för företaget.Det vore korkat att inte ta vara på denkompetensen, säger Evert Kroes och avslutarmed att peka på sig själv:– Titta på mig, en guldgruva. Jag komhit från Nederländerna som högutbildad32-åring och har inte kostat en krona förstaten att fostra eller utbilda. Vi måste läraoss betrakta all invandring som en möjlighetoch inte som ett problem. De pengar vi satsarpå invandrarna är en investering och inte ensocial åtgärd. lta platsPå följande sidor gör vi en resa med pendelnoch stannar till i olika samhällen längs linjen.Nynäshamn, Jordbro, Solna och Upplands Väsby.Vad förenar och skiljer dem åt och hur jobbarde med integration?Evert Kroes,regionplanerarepå Regionplanekontoret.>>>>T-CENTRALEN5

Tema: En region för allaFolkets hus i Nynäshamn har utvecklatstill ett öppet kulturhus med biograf,bibliotek och konsthall.FAKTA NynäshamnAntal invånare: 25 781Medelinkomst: 230 000Storlek: 357 kvadratkilometerAntal utrikesfödda: 3 351Arbetslösa och i arbetsmarknadsåtgärder:5 procentVanligaste boendeformer: Småhus 4 178,hyresrätt 5 314, bostadsrätt 1 902.Anna Ljungdell,ordförande i kommunstyrelsen,Nynäshamn.Hur ser den typiska Nynäshamnsbon ut?– En medelålders vit man eller kvinna. Han jobbar inombyggbranschen och hon inom vård och omsorg. En av dempendlar till Stockholm. Bland de 20 vanligaste yrkena ikommunen står omsorgssektorn för 20 procent.Ser ni boendesegregationen som ett problem?– Ja, men i Nynäshamn är tack och lov boendesegregationeninte särskilt utbredd. Upptagningsområdena ärhomogena, våra bostadsområden är relativt nybyggda ochinte särskilt stora. Här finns ett lite mer slitet område, därvi nu bygger in villor för att motverka segregation.Vilka är Nynäshamns viktiga mötesplatser?– Hamnen och centrum är viktiga mötesplatser för Nynäshamnarna.Folkets hus utvecklas till ett öppet kulturhusmed biograf/konsertlokal, bibliotek och konsthall. Härfinns friskvård och småskalig handel samtidigt som hallenbevarar sin viktiga funktion som mötesplats.– Vi har fritidsgårdar, idrottsplatser och bibliotek i allakommundelar. Jag tror att vår bredd av mötesplatser i allakommundelar skapar förutsättningar för möten mellanmänniskor som annars kanske aldrig hade träffats. Trivseloch känslan av samhörighet och tillhörighet är viktigaförutsättningar för att motverka social oro.Text: Sara TrusFoto: Ulf LodinHur arbetar ni med segregationen?– Vi jobbar aktivt för att motverka segregation, till exempelgenom att bygga med blandade upplåtelseformer. Vijobbar med demokrati och inflytandefrågor och har enaktiv arbetsmarknadspolitik.– Till exempel erbjuder vi sommarjobb för alla ungdomar(15–18 år) och ”en dörr in”-lösning för arbetslösaoch sjukskrivna genom vårt Arbetsmarknads- och utvecklingscentrum.”Människan före”-systemet är förhållningssättetsom ska råda och här har Socialförvaltningens arbetsmarknadsenhetkommit långt genom till exempelKNUT-projektet och Kom An-projektet.Vilken är framtidvisionen i Nynäshamn?– Vår vision för 2020 är att i Nynäshamns kommun skaalla ha möjlighet till delaktighet och inflytande. Här skafinnas framtidstro, respekt för varandra och tillit till vårtgemensamma samhälle. Främlingsfientlighet eller rasismska inte existera.– Barn och ungdomar ska erbjudas goda utbildningsmöjligheteroch vuxna få tillgång till kompetensutveckling.Våra äldre, barn och funktionshindrade ska erbjudasbra omsorg. Livskvaliteten ska berikas av en levandekultur och ett rikt föreningsliv med många uttrycksformer.lNYNÄSHAMN6

Gilbert de Wendel,ordförande i kommunstyrelsen,Haninge.Hur ser den typiska Jordbrobon ut?– I centrala Jordbro är halva befolkningen av utländskhärkomst och flertalet bor i flerbostadshus. I norra Jordbrobor merparten i enbostadshus och 20 procent är avutländsk härkomst, precis som i övriga Haninge.– Andelen invånare av utländsk härkomst ökar för varjeår. Sedan KTH flyttade till Haninge, har fler ungdomarbosatt sig i Jordbro efter att ha påbörjat högskoleutbildning.Många Jordbrobor arbetar inom lager och service.Ser ni boendesegregationen som ett problem?– Ja, jag knackade dörr i Jordbro i samband med förravalet. Många kunde inte ett ord svenska och fick användabarnen som tolkar. Detta är en effekt av boendesegregationen.För att få till en bra blandning av människor ärmålet att ha max 30–40 procent invånare av utländskhärkomst.Hur arbetar ni med segregation?– Jordbro måste göras mer attraktivt även för svenskfödda.Det handlar om att kunna erbjuda bra skolor ochattraktiva bostäder. I höst byggs en ny grundskola, en intilliggandeidrottsplats, bland annat en fotbollsplan medkonstgräs. På längre sikt ska vi bygga flerfamiljshus medbostadsrätter, vilka jag tror främst lockar svenskfödda. Viska också sörja för bättre närservice genom att nuvarandeköpcentrum moderniseras.Vilka är Jordbros viktiga mötesplatser?– Förr samlades man på biografer och dansbanor, menså är det inte längre. Särkskilt de av utländsk härkomst,både unga och gamla, samlas på Höglundabadet. Sedanär fotbollsplanerna populära samlingsplatser, särskiltMaxivallen vid ICA Maxi.Vilken är framtidvisionen för Jordbro?– Att hålla koncentrationen av människor av utländskhärkomst på en rimlig nivå. Åtgärderna från kommunenshåll ska vara konkreta och utmynna i viktiga symbolersom kan locka hit även svenskfödda: en ny fin skola,idrottsplatser och bostäder. När den nya skolan står klar2012 hoppas jag att vi kan riva den gamla skolan ochbygga attraktiva bostadsrätter där. lAndelen invånare av utländsk härkomstökar i Jordbro för varje år. Sedan KTHflyttade till Haninge har fler ungdomarbosatt sig här.FAKTA HaningeAntal invånare: 76 237, varav 10 115 bori JordbroMedelinkomst: 260 000 i Haninge,198 000 i JordbroStorlek: 2 190 kvadratkilometerAntal utrikesfödda: 16 096, varav 4 722bor i JordbroArbetslöshet: 3,5 procent i HaningeVanligaste boendeformen: Småhus 12 300,hyresrätt 11 700, bostadsrätt 7 200.JORDBRO>>7

Tema: En region för allaSolna har skapat sig en stark identitet,mycket på grund av starka varumärkensom AIK, Haga och filmstaden.FAKTA SolnaAntal invånare: Drygt 66 000Medelinkomst: Cirka 223 000Storlek: 21,11 kvadratkilometerAntal utrikesfödda: 15 180Arbetslöshet: 2,8 procentVanligaste boendeformen: Villor 3 procentav det totala boendebeståndet, fördelningenmellan lägenhet är 54 procent bostadsrätteroch 46 procent hyresrätter.Hur ser den typiska Solnabon ut?– Solnabon är en flitig, urban, samt modern människa.Fullt medveten om fördelarna med att bo i Solna, där lågskatt kombinerat med bra service och närheten till grönområdenär en självklarhet. De senaste tolv åren har Solnaförändrats och blivit en mönsterkommun inom mångaområden, samtidigt som staden har vuxit och utvecklatsmer än de flesta andra städer i Sverige. Solna har bliviten central aktör i hela Stockholmsregionen.Ser ni boendesegregationen som ett problem?– Att människor i Stockholmsregionen har mycket svårareatt hitta en bostad här än i övriga landet är naturligtvisett problem. Vi anstränger oss för att erbjuda olika typerav upplåtelseformer, en mer flexibel bostadsmarknad.– I Solna har vi ungefär hälften borätter och hälftenhyresrätter. Vi är medvetna om att alla inte har möjlighetatt bosätta sig i Solna, vilket är ett problem som gäller förhela Stockholmsregionen. Vi bygger för att möta efterfrågani Solna och är bland de städer i Sverige som byggerflest bostäder. Vi anstränger oss till det yttersta för attkunna erbjuda boende till de som vill flytta hit.Hur arbetar ni med segregation?– Vi bygger så det knakar. Vi bygger både bostadsrätteroch hyresrätter.Lars-Erik Salminen,ordförande i kommunstyrelsen,Solna.Text: Juan MartinezFoto: Ulf LodinVilka är Solnas viktiga mötesplatser?– Solna har ett rikt kultur- och idrottsliv. Hagaparken,Råsundastadion, Hagalund och andra områden med enrik historia är nav och viktiga mötesplatser.– Solna har en stark identitet, mycket på grund av starkavarumärken som AIK, Haga, filmstaden med mera. Enmålande beskrivning är nödvändig för att kunna beskrivavarför vi är Sveriges stoltaste stad.Vilken är framtidvisionen för Solna?– Solna är framtidsstaden som utvecklas på ett hållbartsätt. Solnas tillväxt varvas med kloka prioriteringar somger en stark ekonomi och självgående medborgare. Vigår i bräschen för modern stadsbildning, där fjärrvärmeförser stadens stadsdelar med miljövänlig energi.– Kollektivtrafiken är väl utbyggd samtidigt som genomfartstrafikenminskar med mindre gator, övrig regionalutbyggnad av infrastrukturen, samt Huvudstaledensom går genom en lång tunnel.– Med nya Nationalarenan, Swedbank Arena, nya KarolinskaUniversitetssjukhuset och Karolinska Institutetsamt flera nya stadsdelar är Solna en stad som ligger iframkant beträffande urban utveckling. Stadens övergripandemål är hållbar utveckling, ekonomisk tillväxtsamt livslångt lärande. lSOLNA8

Hur ser den typiska Upplands Väsbybon ut?– I Väsby bejakar vi och drar nytta av den mångfald somen befolkning med olika erfarenheter och förutsättningarinnebär. En typisk Väsbybo kan se ut på många olika sätt.Det vi har gemensamt är att vi är många färgstarka människorsom möts här.Ser ni boendesegregationen som ett problem?– Absolut, men det är problem med segregation oavsettvar den uppstår, inte bara vad gäller bostäder.Hur arbetar ni med segregation?– All planering utgår från att skapa blandade upplåtelseformeri nybyggda områden. Det åstadkommer vi genomatt kommunen aktivt agerar som markägare i exploateringsfrågor,samt genom att flera aktörer samarbetarinom ett byggområde för att skapa större mångfald i detutbud som sedan erbjuds.– Vi etablerar också långsiktiga och goda relationermed potentiella aktörer, och kommunicerar vår vilja attredan i planeringen möjliggöra att idéerna kan genomföras.Jan Holmberg, ordförandei kommunstyrelsen,Upplands Väsby.Vilka är Upplands Väsbys viktiga mötesplatser?– I den urbana delen är stationsområdet centralt och alltviktigare i och med att Väsby Nya Gymnasium öppnar.Väsby Centrum är en naturlig mötesplats. Men också InfraCityför näringslivet och Glädjens trafikplats.– För friluftsliv och natur finns Kairo/Sättra-området.Norrviken med bad, idrottsplats och plogad skridskobana.Det nya familjebadet i Vilundaparken och fadderbyn medBMX-bana, musikaktiviteter och klätterväggar. Vi satsarmycket på det offentliga rummet och tror att det ytterligareökar ortens attraktionskraft.Vilken är framtidvisionen för Upplands Väsby?– Vi bygger den hållbara småstaden – en urban småstadsmiljö,där rör vi oss bort från bilden av förort. Väsby harunika förutsättningar att skapa en levande stadskärnaeftersom bebyggelsen är så sammanhållen.– Får vi dessutom till en spårbunden kollektivtrafiklösning,som försörjer denna samlade bebyggelse, till tågtrafikensom går igenom Väsby med utmärkta anslutningarbåde till Uppsala, Stockholm och Arlanda, så ökar det vårattraktivitet ytterligare. lVäsby centrum är en viktigmötesplats i Upplands Väsby.Men också InfraCity ochGlädjens trafikplats.FAKTA Upplands VäsbyAntal invånare: 38 641Medelinkomst: 271 000Storlek: 84,28 kvadratkilometerAntal utrikesfödda: 8 764Arbetslöshet: 5,3 procentVanligaste boendeformen: Hyresrätt cirka5 650, bostadsrätt cirka 5 450 och småhuscirka 6 400.UPPLANDS VÄSBY9

Tema: En region för allaNya steg för nyanländaStockholmsregionens mångfald är stor men återspeglasinte på arbetsmarknaden. Ny lag och fortsatt samarbeteöver kommungränserna ska göra invandares väg tillarbete kortare.Text: Åsa Lekberg Foto: Ulf LodinSam Yildirims kontor på länsstyrelsen äröverbelamrat med broschyrer, informationsbladoch affischer, som alla förmedlar sammabudskap fast på olika språk – arbete åt alla.Frågan har utmanat Sam Yildirim sedan1980, när han själv invandrade till Stockholmfrån Istanbul. I dag är han utvecklingsledareför integration på tillväxtavdelningen vidLänsstyrelsen i Stockholms län.Integration och tillväxt går hand i hand,menar han. Invandringen är oerhört viktigför regionens fortsatta tillväxt, och nödvändigur ett globalt perspektiv. Därför är dethög tid att regionens invandrare hamnar ifokus och slutar att bollas fram och tillbakamellan myndigheter, säger Sam Yildirim, ochplockar fram papper och penna och tecknaren trappa.korta vägenHan kallar den ”helvetestrappan”.På översta trappsteget skriver han ”jobb”,tio steg ner skriver han ”socialtjänsten”.– Det är där vi slussar in invandrare, sägerhan och pekar på det nedersta trappsteget.Oavsett om de är analfabeter eller atomforskare,placeras nyanlända längst ned påsamhällsskalan och måste sedan klättra allastegen upp till det översta, som är ”arbete”.Sista steget för en svensk blir det första fören nyanländ, säger Sam Yildirim, som inte ärspeciellt förvånad över resultatet: I dag står60 000 invandrare utanför arbetsmarknadeni Stockholms län. Det är nästan hela Uppsala,poängterar han. Knappt 30 procent av invandrarnahar fått jobb efter tre år i Sverige.Svårast är det för kvinnor. Endast 17 procenthar fått jobb efter tre år.– Byt perspektiv, individualisera mottagningenav invandrare, regionalisera organisationenoch korta vägen från ankomst tillarbete, Det är svaret på lyckad integration.Och äntligen har vi börjat jobba så, sägerSam Yildirim entusiastiskt.välkomnar ny lag2010 beslutade riksdagen om en ny lag somska påskynda nyanländas etablering i arbetsochsamhällslivet. Det är arbetsförmedlingen,som tillsammans med individen och isamverkan med kommuner, utformar en etableringsplansom ska stödja den nyanländapå vägen till arbete. Varje nyanländ ska fåprofessionellt stöd att så snabbt som möjligtlära sig svenska, komma in i arbetslivet ochklara sin egen försörjning.Med länsstyrelsen som drivande kraft, skermycket bra arbete runt om i kommunerna.Bland annat via sfx, yrkesinriktade utbildningarför nyanlända.– Via samverkan kan exempelvis en invandradläkare, lära sig svenska, kompletterasina studier och vara i tjänst 16 månader efterankomst, säger Sam Yildirim och understrykerhur stolt han är över kommunernasengagemang och insatser. Vi får oftast äran,men det är kommunerna som gör jobbet.Men även om han välkomnar den nya lagenoch andra initiativ, har vi lång väg kvartill en integrerad arbetsmarknad, menarhan.– Arbete för invandrare associerar vi fortfarandemed att baka pizzor eller köra taxi.När det är lika självklart att en utländsk läkare,lärare eller ingenjör opererar, undervisareller bygger vår stad, då har vi nått ettsamhälle med mångfald. I dag är vi en godbit på väg, men man kan ju undra varför dethar tagit så lång tid. lSam Yildirim, utvecklingsledare förintegration på tillväxtavdelningenvid Länsstyrelsen i Stockholms län.10

”Arbete för invandrareassocierar vi fortfarandemed att baka pizzoreller köra taxi.”1.2.3.Tre lyckade satsningarSfxYrkesinriktade utbildningar som vänder sig till individersom redan har utbildning/yrkeserfarenhet frånsitt hemland. Sfx är ett samarbete mellan kommunernai Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholms län ochKommunförbundet Stockholms län.Matchning Södertörn NäringslivSmåföretag paras ihop med nyanlända. Projektet harförmedlat drygt 20 fasta anställningar och 45 praktikplatserför nyanlända sedan hösten 2009. Södertörnsåtta kommuner driver projektet tillsammans medArbetsförmedlingen och näringslivet. Tillväxtverket ochsvenska ESF-rådet står för finansieringen av projektet.RekryteringsbazarenVälutbildade invandrare med internationell erfarenhetfår möjlighet att träffa arbetsgivare från offentligoch privat sektor. Tre fjärdedelar av de medverkandearbetsgivarna får kontakter som de tror kan leda tillanställning. Rekryteringsbazaren drivs av offentliga ochprivata organisationer i Stockholmsregionen.Mångfald hos SEB och IKEASiffror från Mångfaldsbarometern visar att 67,4procent har goda erfarenheter av nära kontakt ochsamarbete med personer med invandrarbakgrund. SEBoch IKEA är två företag som ser mångfaldsarbetet somen självklarhet.När SEB gör nyrekryteringar är målsättningen att 20procent ska ha utländsk bakgrund. Information ombankens tjänster finns på 22 olika språk.– Banken ska spegla det samhälle som vi lever i,säger Belgin Fortaci, försäljningsansvarig på SEB.– Vi använder oss av mångfald för att göra affäreroch vi integrerar mångfaldsperspektivet i allt vi gör. Atterbjuda mångfald gör banken mer tillgänglig och ökarservicen.Genom att kartlägga sin omgivning, försöker IKEAspegla samhällets sammansättning i varuhusen.– 27 procent av invånarna i södra Stockholm harinvandrarbakgrund och det syns på personalsammansättningen.Här pratas 47 olika språk, och landsflaggorpå de anställdas namnskyltar informerar om vilka olikaspråk de talar, säger personalchef Helen Siljebrand påIKEA Kungens kurva.– Företaget blir mer kreativt, kunderna känner sigmer välkomna och det blir en betydligt roligare arbetsplats.Dessutom ökar lönsamheten. l11

Tema: En region för allaKulturhuset i Stockholm är en mötesplats som inbjuder alla.En konstMoa Tunström på KTH,en av forskarna bakomrapporten ”Mötesplatseri Stockholmsregionen”.att skapa mötesplatserAtt skapa bra mötesplatser genom kommunal planeringär inte någon enkel uppgift. Det visar en färsk rapportfrån KTH som belyser mötesplatser ur olika synvinklar.Text: Ingela Ström och Sven Wettergrund Foto: Ulf LodinMötesplatser planeras i flera kommuneroch av skilda anledningar. Ofta handlar detom ambitionen att skapa sociala möten människoremellan, men det kan också vara attgöra något åt dåligt fungerande miljöer.Genom att styra samlingar, aktiviteter ochflanörer till bättre fungerande platser kan ettområde få ett lyft. Att skapa bra mötesplatserkan också ses som ett sätt att öka stadenseller kommunens konkurrenskraft. Men detkanske allra viktigaste är att det finns platseri det offentliga rummet som inbjuder alla –unga som gamla, kvinnor som män och människormed olika bakgrund och etnicitet.Hur skapar man en bra mötesplats? Ochvad är bra? Rapporten ”Mötesplatser i Stockholmsregionen”visar att det inte är helt lättatt ge ett tydligt svar. Snarare flera.rum för nöjenEtt försök på 1980-talet att bygga ett Folketshus i Hallunda brast i tron på folkrörelsernasfortsatta betydelse. Etablerandet av medborgarkontorett decennium senare föll på attden offentliga informationen flyttade till internet.Desto mer framgångsrik blev i ställetsatsningen på kulturella krafter som CirkusCirkör och kulturhuset Subtopia i Alby.En mötesplats kan också fungera olikaunder dygnets timmar. Ett exempel är Medborgarplatsenpå Södermalm som har storattraktionskraft under dagen men på nattenär en av de mest brottsutsatta platsernai Stockholm. Vissa mötesplatser kan varaöppna för alla men omgärdas av osynligakulturella och mentala barriärer, andra kanvara populära trots att ingenting egentligengjorts. En plats som för vuxna framstår somtorftig, sliten och oattraktiv kan värdesättashögt av ungdomar. De ser kvaliteter som intefångas av det vuxna ögat.Bakom rapporten står forskartrion GöranCars, Sabina Dethorey och Moa Tunström påKTH:s avdelning för urbana och regionalastudier. Deras arbete bygger bland annat påintervjuer med företrädare för kommunerom hur man kan uppmuntra till bra mötesplatser.– Mötesplatser ska vara naturliga ochsjälvklara och inte överorganiserade, menarmånga av de som vi intervjuat, säger kulturgeografenMoa Tunström. Alltför omfattandeplanering är kanske inte alltid lösningen.12

Kista galleria är en populär mötesplats som lockar 50 000 besökare om dagen.”Mötesplatser ska vara naturligaoch självklara och inteöverorganiserade”, sägerMoa Tunström.Coffice är en ny formav träffpunkt där manerbjuder kontorsplatsi kafémiljö. Mot enavgift får medlemmarnatillgång till både fikaoch kontor.Hon påpekar att mötesplatser är viktigaför att minska den sociala segrationen, mendet är inte en patentlösning. Här är kommunernaviktiga aktörer. De kan till exempel setill att mark sparas för parker och andra offentligamiljöer i planerna. Och de kan skapafora för dialog med medborgarna, vilket i sintur möjliggör lokal gemenskap och gränsöverskridandemöten.– Stadsrummet har blivit mer av ett nöjesrum,och de privata och kommersiella aktörernahar en allt större påverkan på hur deutformas, konstaterar Moa Tunström.En tydlig mötesplats är exempelvis Kistagalleria där service, institutioner och affärerfinns samlade. Gallerian har cirka 50 000 besökareom dagen, och arbetar medvetet medatt stärka sin betydelse som mötesplats. Förutomalla butiker finns flera aktiviteter samladei lokalerna. Dessutom vårdcentral ocharbetsförmedling. I Kista finns även biografoch hotell i närheten av centrum samt lärosäten,arbetsplatser och bostäder.”Gallerian är i någonmening en miljö öppenför alla. Den har potentialatt samla människor av olika åldrar ochmed olika ärenden” konstaterar rapporten.– Risken är dock att det blir väldigt kommersialiserademiljöer och att kommunernamåste sätta stor tilltro till de privata aktörernasvälvilja. De kanske också suger upp demötesplatser som kan finnas utanför området,säger Moa Tunström.undvik barriärerDet kan också finnas kulturella skillnadersom utestänger människor från kommersiellapublika rum beroende på ålder, kön,livssituation, bakgrund och så vidare. Därförmåste man vara medveten om hur starka dekommersiella krafterna är i dag och om debegränsningar, uteslutningar och barriärersom sådana miljöer också kan skapa.Rapporten understryker att det är viktigtatt samhället fortsätter att utveckla ickekommersiellamiljöer – utan ekonomiska ellersociala barriärer som sorterar resurssvagaoch resursstarka.Kulturhus, bibliotek och kyrkor kan varasådana offentliga mötesplatser, menar MoaTunström. Öppna förskolan, lekparken ochhundrastgården likaså. Man är där i egenskapav förälder eller hundägare och kan mötasgenom detta snarare än genom yrkestillhörighet,boendeform eller inkomstnivå.Det är en utmaning för kommunerna attfortsätta att utveckla den sortens miljöer,påpekar rapportförfattarna. Och att mötesplatserförläggs på attraktiv mark. Det genererargaranterat mervärden inte bara tilldet omgivande området utan till orten somhelhet. lRapporten ”Mötesplatser i Stockholmsregionen” kanbeställas på: bestallning@regionplanekontoret.sll.se13

Tema: En region för allaUppdrag rättvisaMångfald uppstår inte genom kvantitativaåtgärder, genom speciella program ellersärskilda insatser för stunden, fastslårKatri Linna, diskrimineringsombudsman.Den uppstår när olika struktureri samhället förändras så att alla fårlika rättigheter och möjligheter.Text: Ingela Ström Foto: Ulf LodinKatri Linna citerar gärna Eleanor Roosevelt, den amerikanska presidentenshustru, som var ordförande i FN:s kommitté för mänskligarättigheter under 40- och 50-talet: ”Det är i närsamhället, nära hemmet,som människor söker rättvisa, lika möjligheter och lika värdeutan diskriminering. Om inte rättigheterna har någon betydelse därså spelar de ingen större roll någon annanstans heller.”– Jag tycker att det är så bra formulerat, och väl värt att tänka pånär man talar om mänskliga rättigheter, det vill säga demokratinsgrundval. Demokratiuppdraget är stort, och med det självstyre somkommunerna har i dag är de nyckelaktörer.kommuners viktiga rollMänskliga rättigheter betyder att man har rätt att bli sedd och attutvecklas utifrån sina individuella förutsättningar och inte utifrånvad någon tror sig veta om den grupp man tillhör, fortsätter hon.– Det är jag som individ som ska prägla hur jag blir bemött – iskolan, på arbetsplatsen, biblioteket, simhallen, socialtjänsten ellernågon annan plats där kommunen agerar. Tänker man efter så inserman vilket enormt inflytande kommunen har över människansvardag. Det förpliktar, men ger också möjligheter att vara den somi vardagen förverkligar idén om mänskliga rättigheter.– Som den jurist jagär tror jag att juridikenskapar normer,säger DO Katri Linna.Har man tydligalagregler om vadsom är rätt och fel isamhället kan manmed tiden påverkamänniskors beteende.Man tycker illaom barnaga i Sverige,det gjorde man intepå samma sätt innandet kriminaliserades.Och på ett simplareplan – i dag kör ingenutan säkerhetsbältei bilen.tydlig opinionsbildareDiskrimineringsombudsmannen, DO, är en myndighet med ett tydligtuppdrag: Att arbeta för alla människors lika rättigheter och motdiskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion ellerannan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning – könsöverskridandeidentitet eller uttryck samt ålder, de senaste tillskotteni diskrimineringslagen.– Vi har tillsynsansvar vad gäller diskrimineringslagen, och utifrån14

de individuella ärenden vi tar upp belyser viproblembilder och försöker få förändringi ett bredare perspektiv. Vårt uppdrag somopinionsbildare är väldigt tydligt i lagensförarbete.Katri Linna tycker att ”mångfald” är ettknepigt begrepp eftersom det används såolika. Det är viktigt att berätta vad man menar,tycker hon.– Om alla får lika rättigheter och möjligheterså att samhällets beståndsdelar återspeglasi olika sammanhang, då kan vi tala omatt vi har ett samhälle med mångfald. Men vihar strukturer som hindrar detta, och en bit”Jag tror inte attman kan förändramänniskors attitydergenom att pratauppifrån.kvar på vägen mot mångfald. Vi är inte därens när det gäller jämställdhet, vi är väldigtsegregerade. Och vi är absolut inte där närdet gäller etnisk mångfald.Strukturella hinder kan överbryggas omman lägger ett mångfaldsperspektiv i alla ledav vikt för en verksamhet. Vilka bjuds in omvi gör så? Vilka stänger vi ute?– I en kommun finns ju en rad verktyg medvars hjälp man kan styra, vare sig det handlarom hur våra simhallar fungerar, vilken chansskolan ger alla elever, hur föreningsbidragenfördelas eller hur man samarbetar med exempelvisfackförbunden på arbetsplatser föratt motverka diskriminering.visa med handlingNär det gäller attityder tror DO att sådanapåverkas främst av ökad kunskap och av attansvariga föregår med gott exempel genomhandling. Hon tycker inte om när man exempelvissäger att man först måste börjadiskutera de anställdas attityder innan mankan rekrytera för att få en mer jämställd arbetsplats.– Jag tror inte att man förändrar människorsattityder genom att prata uppifrån. Jagtror att man måste visa genom handling vaddet är man vill och vad som är tillåtet ochinte.Katri Linna återkommer till kommunernasmöjlighet att påverka människors rätt i sinvardag; vardagen nära hemmet som EleanorRoosevelt talade om. Och DO ger ett exempelpå hur konstigt det kan bli.en mammas rätt– Det var ett ärende som vi vann i hovrätteni Göteborg. Det handlade om två muslimskamammor som ville vara med sina barn när debadade i badhuset. Barnen var simkunniga.Men mammorna fick inte vara där eftersomkommunens riktlinjer krävde ombyte till träningsoverall.Mammornas ombyte till tunikaoch långbyxor godkändes inte och kommunendrev ärendet ända upp i hovrätten.Samma kommun är säkert väldigt aktivi olika integrationsprogram, säger KatriLinna. Men mammorna ville inte ha någramuslimska simstunder, de ville bara att derasbarn skulle få delta som alla andra i vardagenssjälvklara aktiviteter. l15

Tema: En region för allaText: Ingela Ström Foto: Ulf LodinHur svensk är du?Om svenskar är negativa till utlänningar som flyttar hit, så är videsto piggare på det utländska i form av mat, prylar och livsstil. Imånga fall har den utländska influensen blivit så självklar att ingenlängre tänker på dess ursprung.I början av 70-talet dukades kiwi, papaya och mango fram på enpresskonferens på Sverigehuset i Stockholm. I början av årtiondetföre öppnade Corner vid Stureplan och hamburgarens väg in i landetstartade. Och krogarna med vita dukar fick en välbehövlig konkurrensnär stans första pizzeria öppnades vid Gustav Adolfs torg straxefteråt.Nu hör de exotiska frukterna till vardagen i mataffären, och hamburgareoch pizza är självklar snabbmat, liksom sushi. Att gå på yogavar nästan något religiöst för femtio år sedan, i dag är det en självklaroch populär träningsform för kropp och själ.De unga åker skateboard och snowboard och de äldre spelar boule.Och vem tänker på att de svenska rötterna är obefintliga? För att intetala om jeans, byxan som inget annat land i världengjort till sin uniform som svenskarna. Det är baraatt konstatera: Det mesta omkring oss är en mix avinfluenser från världens alla hörn. l”Stirra dig inte blind på exotiska namn och maträtternär mångfalden kan sitta bredvid dig på tunnelbanan,skolbänken eller i biosalongen. Tilldela intedet som för dig är okänt stämpeln mångfald utanse dig själv som en del av den.”Ysmin Tilles 21 år,ur antologin ”Nej du är ju svart”.16

”Många goda krafter måste till”Staten kan stifta lagar och underlättar integration genomolika åtgärder. Men attityder måste diskuteras i det civilasamhället, säger Christer Hallerby, statssekreterare påIntegrations- och jämställdhetsdepartementet.Text: Ingela Ström Foto: Pawel Flato”Mångfalden har blivit någotsom man vill visa upp. En svartman, vit man, handikappad,lesbisk tillsammans på ettfotografi.De ler.Sen går alla hem till de sinaoch talar illa om de andra.Det är tanken som måsteändras. Sann mångfald är någotsom inte syns, sann mångfaldär en tanke.”Viktor Andersson 19 år ,ur antologin ”Nej du är ju svart”.”Infödda svenskars negativa attityder motutlänningar uppges ofta som ett av de störstaintegrationshindren” står att läsa i OECDrapporten”Territorial Reviews Stockholm,Sweden”.Christer Hallerby konstaterar att visst, detfinns en brist på kosmopolitism i Sverige.Människor som bott temporärt i olika ländervittnar om att det är svårare att komma ini gemenskapen i Stockholm än i exempelvisLondon, Paris eller Madrid.möten förändrar– Detta är svårt att göra något åt. Staten kanstifta lagar och se till att myndigheterna görsitt jobb, men attityder kan bara förändrasgenom möten mellan människor med olikabakgrund och från olika kulturer.Här är det viktigt att det civila samhällettar sitt ansvar, betonar han.– Vi behöver en dialog om samhällets värdegrund– i föreningar, studieförbund, religiösasamfund, frivilligorganisationer, ja ialla olika sammanhang där människor kommersamman. Inom ramen för vad vi kallarvärdegrundsdialogen hade vi en dialogmässai Nynäshamn i slutet av 2008 där föreningslivetvisade vilka metoder och verktyg deanvänder sig av.Utifrån alla goda idéer som kommit framgenom olika aktiviteter under 2009 har vi idagarna i en skrivelse till riksdagen presenteraten strategi för en värdegrundsdialog.Det är viktigt att diskutera vissa grundläggandevärden, inte utifrån vad som ärsvenskhet, utan utifrån universella värdensom demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhetoch så vidare, understryker ChristerHallerby. Hur tolkar videm i Sverige?För även om exempelvismänskliga rättigheterär universella,så tolkas de olika iolika kulturer. Och dåär det rimligt att manhar en dialog om det,menar statsseketeraren.– Utanförskapets kärna i de invandrartätaområdena är arbetslösheten. Därför harvi satsat på mottagningssystemet, arbetsmarknadenoch utbildningen. Vi har slutitlokala utvecklingsavtal med 21 kommuner,bland andra Botkyrka, Stockholm och Södertälje.mångkulturellt centrum– Vi har fortsatt att utveckla arenor för kunskaps-och erfarenhetsutbyte mellan kommunernagenom bland annat flera stora ochmindre konferenser. Här har Mångkulturelltcentrum i Botkyrka varit något av en nationellnod, inte minst för att sprida internationellaerfarenheter.Viktiga komponenter i den urbana utvecklingspolitikenhar varit att koordinera destatliga myndigheternas insatser och då särskiltförsäkringskassan, arbetsförmedlingenoch polismyndigheten.– Inte minst fransmännen har utifrån sinerfarenhet av kravaller betonat hur illa detkan gå när myndigheter abdikerar från utsattaförortsområden. De måste finnas där,synliga och tillgängliga och med kontakteri området. l17

Utblick”Let’s go to San Francisco”Stockholm, Europas San Francisco. Det är en del av visionen i RUFS 2010.Men ännu tål inte huvudstaden jämförelsen med den amerikanskavästkustmetropolen.Text: Sten WindénFör här vajar regnbågsflaggan, den kraftfullamarkören för livets mångfald, överallti det offentliga rummet. I Stockholm däremot,ligger den nedpackad i Stadsmuseetsmagasin i Frihamnen.San Francisco är en tillåtande stad, förknippadmed mångfald, kreativitet, toleransoch engagemang.San Francisco är en liten stad, precis somStockholm. Här bor cirka 800 000, i hela regionencirka fem miljoner.Den amerikanske forskaren Richard Floridasteorier är att toleranta städer medmycket kultur och mångfald lockar till sigkreativa människor, ”creative class”. Sant ellerinte, men San Francisco har en hög andel”kreativ” arbetskraft och rankas som en avvärldens mest kreativa städer av tidningenFast Company.ny livsstil formasPå 50-talet gungade staden av hetsandebebop-toner och suggestiv beatpoesi. Härskapades en livsstil, personifierad av författaresom bland andra Gregory Corso, GarySnyder, Kenneth Rexroth, Jack Kerouac ochWilliam Burroughs. Här grundade beatförfattarenLawrence Ferlinghetti bokhandelnoch förlaget City Lights Books 1953 och arresteradesnär han gav ut Allen Ginsbergsfrispråkiga generationsdikt ”Howl”.I San Francisco trivdes blomsterfolket på60-talet och psykedeliska rockkonserter avlöstevarandra på The Fillmore Auditorium.Med band som Grateful Dead, Led Zeppelin,Jimi Hendrix Experience, Jefferson Airplane,The Doors med flera.I denna liberala, toleranta stad fick ocksåden revolutionära gaykulturen fäste under70-talet. Och här utvecklades den experimentellahackerkulturen till den IT-revolutionsom förändrat hela världen.San Francisco är navet i en region och enmagnet som drar till sig hundratusentalsstudenter som söker sig till de många universiteten.Silicon Valley i all ära, men, anser de ITinitierade,det är i staden, i SoMa, South ofMarket, man hittar den coolaste IT-kulturen.Även Silicon Valley-företagen håller sina mässoroch konferenser här.skön inställningSan Francisco är internationellt, kosmopolitisktoch spännande. En stad där man kanbefinna sig i Kina (Chinatown är den störstakinesiska kolonin utanför Kina), Japan ochItalien under strövtågen i denna promenadochcykelvänliga stad.– San Franciscos innerstad är mycket mermångkulturell än Stockholms, där nästanalla är vit medelklass och de från andra kulturerbor utanför, i förorter. Så är det inte iSF. De kommer inte bara in till stan, de bordär. Staden är inte alls lika klassindelad somStockholm, säger Bodil Sjöström, resejournalistmed 20 års erfarenhet av San Francisco.Hon har genom åren imponerats av invånarnasstarka engagemang för sin stad.– Mycket bygger på frivilligarbete. Det märkerman inte bara i engagemanget för aidsdrabbade.Det finns massor av andra gruppersom engagerar sig för en viss sak. Det kangälla katter i Golden Gate Park, hemlösa, ekologiskodling och mycket annat.Och, säger Bodil, det uppmuntras av myndigheterna.– Vill man ha engagerade människor måstede ges möjligheter till engagemang. Ochdet bjuder San Francisco med sin öppenhetin till.Bodil Sjöström menar att man i San Franciscomycket målmedvetet lockar invånarnatill att vistas i det offentliga rummet.– Man uppmuntrar invånarna att varaute och röra på sig. Det märks bland annat i1. Pride Parade i SanFrancisco är den störstaPridefesten i landet. I årfirar den 40-årsjubileum.2. Alamo Square: Parkmed viktorianska hussom brukar kallas”Painted Ladies”.3. Golden Gate Bridgeinvigdes 28 maj 1937 ochär en världsberömd brosom går över sundetGolden Gate.4. San Francisco erbjudermånga mötesplatser förhundägare. Här finnsgott om ställen där mankan hämta bajspåse, vilketär uppskattat av alla.5. China Town. Här kanman bland annat tittapå kinesisk arkitektur,besöka örtapotek eller en”Fortune cookie”-fabrik.enorma Golden Gate Park, som är avstängdför biltrafik under helgerna och där det råderrökförbud. Vid all planering tänker man inpromenad- och cykelstråk.– Man har en skön och öppen inställningtill husdjur, hund- och kattplatser, som ärnågot helt annat är hundrastgårdarna iStockholm. I San Francisco går djurägarnatill sociala mötesplatser. Och det finns gottom ställen där man kan hämta en bajspåsevilket är uppskattat av alla, djur- som ickedjurägare.I San Francisco månar myndigheterna omnärheten till sina invånare. De försöker finnasdär medborgarna finns. Det handlar inteom att informera, snarare att kommunicera.Exempel på detta är det flitiga användandetav Youtube, där man kan läsa tal av borgmästareoch politiker och ta del av aktuellaFOTO: JUAN CARLOS POMETTA BETANCOURT1.18

2.3.FAKTA RegnbågsflagganRegnbågsflagganär en symbol för mångfald,tolerans och engagemang. Flaggan skapades1978 och visades offentligt för första gångenunder San Francisco Pride samma år. Regnbågenanvändes fram till slutet av 1970-taletav den politiska svarta rörelsen i USA ochav den internationella fredsrörelsen, somsymbol för livets mångfald.Varje färg har sin egen betydelse:Röd – liv. Orange – helande. Gul – solen. Grön– naturen. Blå – konsten. Lila – anden. USA:soch världens första öppet homosexuellepolitiker valdes i San Francisco. Harvey Milkrepresenterade gaystadsdelen Castro. Hanmördades 1978 av en politisk motståndare.pressmeddelanden. Medborgarna uppmanasockså att twittra och ta bild på eventuella feli staden som behöver åtgärdas.San Francisco rankas som nummer tvåbland USA:s ”smarta” och ”uthålliga” städerav miljöorganisationen NRDC, The NaturalResource Defense. Positionen har nåtts genomen medveten användning av ”grön”teknologi och mycket tuffa regler för återvinning.Avfallet återvinns nu till 72 procent.De som struntar i att återvinna får böta. Plastkassaroch plastleksaker är bannlysta.Staden planerar också att införa eldrivnabilar, skotrar och mopeder, som komplementtill de allmänna kommunikationerna. De”gröna” fordonen ska transportera människornafrån deras hem till buss- och tågstationer.l4.5.FOTO: SUSANNA RITTNER BÄCKMAN19

Rapporter & publikationerRapporter från 2007 till 2009:2010 • 1 Stockholmsregionen i utveckling– uppföljning av OECD TerritorialReviews Stockholm2010 • 2 Mötesplatser i Stockholmsregionen2009 • 11 Samspelet2009 • 10 Unga röster i skärgården2009 • 9 Stockholmsregionen somkunskapsregion2009 • 8 Tätare Stockholm2009 • 7 Bebyggelsens mosaik2009 • 6 Samrådsredogörelsen RUFS2009 • 5 Stockholm – en attraktiv region förinternationella experter2009 • 4 Klimatförändringar – dags attanpassa sig?2009 • 3 Stockholmsöverenskommelsen– en första uppföljning2009 • 2 Arbetsplatsernas lokaliseringi Stockholms län2009 • 1 Regionala stadskärnor2008 • 15 Delregional utvecklingsplan förStockholms kust och skärgård2008 • 14 Socialt kapital i regionalutvecklingsplaneringInfo Ökad innovationskraft – slutrapport2008 • 4 från projektet InnovationsplatsStockholm-Uppsala2008 • 13 Framtidens transportsystem – underlagtill arbetet med en ny regionalutvecklingsplan – RUFS 20102008 • 12 Energiförsörjningeni Stockholmsregionen2008 • 11 Hållbarhetsperspektiv i regionalutvecklingsplanering2008 • 10 Livsstilar och konsumtionsmönsteri Stockholmsregionen – ett regionaltutvecklingsperspektiv2008 • 9 Grönstruktur och landskap i regionalutvecklingsplanering2008 • 8 Branschanalys för Stockholms län2008 • 7 Bostäder i framtidens Stockholm2008 • 6 Öppnare storstäder2008 • 5 Invånarnas värderingari Stockholm-Mälarregionen2008 • 4 Storstadsnära landsbygdi regional utvecklingsplanering2008 • 3 Näringsliv, logistik och terminaleri Stockholms län2008 • 2 Folkhälsa i regional utvecklingsplanering2008 • 1 Kultur i regional utvecklingsplanering2007 • 16 Vision, objectives and strategies forthe regional development ofStockholm Programme for a newRegional Development Plan(RUFS 2010)Regionplanenämnden och Regionplanekontoret bevakar systematiskt utvecklingen i regionenoch omvärlden. I rapportserien presenteras kunskapsunderlag, analyser, scenarier, kartläggningar,utvärderingar, statistik och rekommendationer för regionens utveckling. De flesta rapporterna ärframtagna av forskare, utredare, analytiker och konsulter på uppdrag av Regionplanekontoret.På www.regionplanekontoret.sll.se/publikationer finns möjlighet att ladda hem digitala versioner,beställa eller prenumerera på rapporterna.Foto: Ulf LodinSten Nordin, finansborgarråd, var enav många talare under konferensenden 25 mars.Stockholmsregioneni utveckling”Stockholmsregionen är en av OECD:s mestframgångsrika storstadsregioner – dock intei ohotad ställning”. Så sammanfattade OECDsin studie av Stockholmsregionen som presenteradesi mars 2006. Men vad har hänt sedandess? Fyra år senare är det dags att följaupp, reflektera och blicka framåt.I ”Stockholmsregionen i utveckling” följsutvecklingen i regionen sedan 2006 inomfyra fokusområden: Näringsliv, innovationeroch regional tillväxt, Kompetensförsörjningoch ökat arbetskraftsutbud, Bostadsmarknadsamt Transportinfrastruktur.På fyra år har omvärldsförutsättningarnadelvis hunnit förändras, vilket ställer regioneninför nya utmaningar. I rapporten gesförslag på hur vi kan arbeta vidare för att ytterligarestärka regionens konkurrenskraft.När det gäller näringsliv, innovationeroch regional tillväxt visar uppföljningen attErik Langby, ordförande Regionplanenämnden,inledde konferensen då rapporten presenterades.mycket har gjorts för att utveckla förutsättningarför regional tillväxt – till exempel harden regionala samordningen och samsynenutvecklats. Områden som bör utvecklas ärinnovation inom den växande tjänstesektorn,samt en nationell storstadspolitik somtar hänsyn till städernas särskilda förutsättningar.Behovet av kompetensförsörjning ochökat arbetskraftsutbud har ytterligare accentueratsunder de senaste åren. Prognoserpekar på en framtida brist på högutbildadeoch att det är ett problem att arbetslöshetenbland invandrare och unga är fortsatt hög.Därför krävs bland annat en attitydförändringhos arbetsgivarna, effektivare valideringav invandrares kompetens, och handlingsprogramför ökad tillgång på högutbildadarbetskraft.Uppföljningen pekar på att bostadsbristen20

Nämndbesluti länet, trots framgångsrika insatser på ökatbostadsbyggande, fortfarande är så allvarligatt den hämmar regionens utveckling. Härkrävs en långsiktigt satsning på bostadsbyggandetoch en ökad rörlighet på bostadsmarknaden.Hyresrätternas andel behöverockså upprätthållas.Inom området transportinfrastrukturvisar uppföljningen att mycket har hänt iregionen. Stockholmsförhandlingen, RUFSprocessenoch åtgärdsplaneringen för Stockholmslän är exempel på processer som bedrivitsframgångsrikt. I rapporten lyfts viktenav att i framtiden arbeta för att den ökadetrafiken överförs till kollektivtrafiken. lÅrsta Golf på Årstafältet.Hit tar man sig lätt medcykel, tvärbana eller buss.Mötesplatser i StockholmsregionenRapporten ”Mötesplatser i Stockholmsregionen”studerar och diskuterar mötesplatser istäder och visar hur de kan spela en viktigroll för stadsutveckling. Syftet med studienär att undersöka vilken roll mötesplatser harför social interaktion och social sammanhållningi Stockholmsregionen. Här analyserashur mötesplatser kan etableras, underhållas,utvecklas och förstärkas, bland annat medhjälp av samhällsplaneringsinsatser.Rapporten visar att skapandet av mötesplatserär angeläget i många kommuner.De bidrar till möten och ökad livskvalitetVikten av att åtgärda dåliga miljöer ochstyra samlingar, aktiviteter och flanörer tillbättre fungerande platser betonas. Lyckademötesplatser gör kommunen mer attraktivför både besökare och invånare.Tre fallstudier görs i Malmö, Norrköpingoch Stockholmsregionen. Här ger man strategieroch arbetssätt för att utveckla mötesplatseroch beskriver vilken roll de har förindividen, staden och regionen. Exempel påmötesplaster tas upp och vilken typ av mötensom sker där. lExploatering av ÅrstafältetEtt program för Årstafältet är utsäntför samråd. Programförslaget bygger påStockholms översiktsplan och det vinnandebidraget i arkitekttävlingen som hölls 2008.Förslaget innefattar 4 000 lägenheter och2 600 arbetsplatser i norra och västra delenav Årstafältet. Regionplanenämnden somTvärbana Norr KistagrenenRegionplanenämnden har antagit ett yttrandeöver en förstudie som SL tagit framför Tvärbana Norr Kistagrenen. Syftet är attpröva olika lösningar och utformningar somgynnar resenärerna, miljön, ekonomin ochomkringliggande samhällen.Fyra olika sträckningsalternativ för dennorra delen av banan har studerats och Regionplanenämndenförordar alternativet”Häggvik via Sollentuna C”. Eftersom dettabäst bidrar till utvecklingen av ett robust ochlångsiktigt hållbart transportsystem och förbättradtillgänglighet.(S) reserverade sig mot beslutetantagit ett yttrande över förslaget, anser attintentionerna i programförslaget är väl ilinje med RUFS 2010, och att den föreslagnaexploateringsnivån är väl avvägd. Att knytaihop Valla gärde med Östberga kan ökaattraktiviteten i dessa områden.(S) Särskilt uttalande21

NämndbeslutRegionplanenämnden och Regionplanekontoret ansvarar för regionplaneringoch regionala utvecklingsfrågor. Nämnden bevakar och tarinitiativ i strukturfrågor i Stockholms län och Mälardalen. Nämndenhar 13 ledamöter och 13 ersättare, och har vanligtvis åtta sammanträdenom året. På www.regionplanekontoret.sll.se/politik finnsinformation efter varje nämndmöte samt besluten i dess helhet.Foto: Ulf Lodin Illustration: Susanne EngmanFilmregionRegionplanenämnden har antagit ett yttrande över en motion ilandstinget om att göra Stockholmsregionen till en filmregion.Nämnden framhåller vikten av de kreativa näringarnas roll förregionens utveckling, men föreslår att landstingsfullmäktigeanser motionen besvarad.Detta med argumentet att insatser bör fokuseras på att skapagoda generella villkor för filmbranschen, snarare än att ge direktstöd till ett produktionscentrum för långfilm.(S) reserverade sig mot beslutetIngrid Bergman – historisk legendfrån filmens värld. En bransch somär viktig för regionens utveckling.Örebro – ”The heart of Sweden”Regionförbundet i Örebro har säntut en remissversion av en utvecklingsstrategiför länet. Visionen”The heart of Sweden – den pulseranderegionen” är utgångspunktenför förslaget.Regionplanenämnden har antagitett yttrande över strategin ochkonstaterar att Örebroregionensfokus på kunskap och kompetens,innovationer och entreprenörskap,attraktiva mötesplatser och öppenhet,förenas med RUFS 2010.Vidare inser nämnden att detställs särskilda krav på analysoch samverkan, eftersom Örebroregionensannolikt inte kommeratt bli en integrerad funktionelldel av Stockholms lokala arbetsmarknadsregion.Nämnden anserockså att det är värdefullt om RegionförbundetÖrebro har en aktivroll i en utvecklad storregionalplaneringsprocess i Östra Mellansverige.(S) lämnade ett särskilt uttalandeNytt miljötillstånd för ArlandaRegionplanenämnden har yttrat sig överett förslag från Luftfartsverket om nytt miljötillståndför verksamheten vid Arlanda.Nämnden anser att det inte är rimligt attflygtrafiken på Arlanda skiljer sig från demiljökrav som gäller för övriga flygplatser.Det är ett verkningsfullt styrmedel att ha ettutsläppstak för verksamheten vid flygplatsenoch marktransporterna. Så kallad kurvad inflygningbör enligt nämnden vara utgångspunktför det fortsatta arbetet.22

Trosa integreras i storregionenTrosa planerar för en snabb befolkningstillväxt de kommande tioåren. Regionplanenämnden har yttrat sig över förslaget till översiktsplanoch ser det som mycket positivt att kommunen är inriktad påen successiv integration i storregionen.Starkt stöd för handlingsprogramI arbetet med att ta fram RUFS 2010 har tankarna om handlingsprogramfått starkt stöd. Handlingsprogrammen är tänktaatt förstärka genomförandet av planens åtaganden. Regionplanenämndentog i mars 2009 beslut om att förbereda tre handlingsprogramoch har godkänt förslag till inriktning för fortsattarbete på områdena: energi och klimat, kunskapsregion Stockholmoch utveckling av regionala kärnor.(S) reserverade sig mot nämndens beslut att remittera förslag omytterligare handlingsprogram till kontoret för beredningSlussen i linje med RUFS 2010Stadsbyggnadskontoret i Stockholms stadhar sänt ut ett samrådsförslag om detaljplanför Slussen. Regionplanenämndenhar antagit ett yttrande över förslaget.Nämnden ser positivt på att planeringenför Slussen går framåt, och att det liggeri linje med RUFS 2010. Nämnden tyckerockså att det är viktigt att säkra Slussensom kollektivtrafikpunkt. Vidare menarnämnden att det är viktigt att studera möjligheternaatt skapa en god stadsmiljö iområdet.(S) lämnade ett särskilt uttalandePlaneringen för Slussen går framåt, någotsom Regionplanenämnden ser positivt på.23

SVERIGEPORTOBETALTBAvsändare:RegionplanekontoretSista sidanfem frågor till ulf stolt, chefredaktör för TIDNINGEN situation stockholm:”Det är svårt att rangordna utsatthet”Text: Sven Wettergrund och Ingela Ström Foto: Ulf LodinHur anser du att Stockholmsregionen är segregerad?– Segregeringen ser ut på många olika sätt – ekonomisk, social, etnisk.När det gäller människor som jag kommer i kontakt med, detvill säga hemlösa, är det tydligt att vissa områden bidrar till utanförskap.I miljonprogramsområden har exempelvis många fastnat iett bidragsberoende som gör att de inte kan flytta därifrån.Vilka tror du är de stora utmaningarna när det gäller mångfald ochacceptans i Stockholmsregionen?– Man måste inse att en storstad innehåller olika människor ochatt alla måste ges utrymme. Det handlar både om resurser och omvilja – vilken slags stad vill vi ha och vilka ska den vara till för? Detfinns mycket att göra – alltifrån att ge människor möjlighet att träffavarandra till att genom olika aktiviteter öka förståelsen för andra.Vilka utsatta grupper kräver mest insats?– Det är svårt att rangordna utsatthet, men det är klart att människorsom inte har någonstans att bo är väldigt utsatta. Samtidigt gårdet inte att jämföra lidande. En misshandlad hemmafru bor kanskehellre på gatan än hemma, där hon får stryk varje dag.Vilka i regionen riskerar utanförskap i framtiden?– De som inte får stöd i tid. I ett fritt och öppet samhälle kommerdet alltid att finnas människor som faller ur ramen och slås ut. Mensätter man in stödåtgärder i tid behöver det inte gå så snett som detgör för många i dag. Det är viktigt att ta den här typen av frågor påallvar. Lägger man inte resurser på att motverka utanförskap kommervi att få betala dyrt i framtiden.Hur skulle du själv jobba med dessa frågor?– Jag tänker fortsätta att göra det vi gör – att ge ut en tidning varjeUlf Stolt, chefredaktör för ”Situation Stockholm”. Tidningen som synliggör hemlösaoch som säljs i över 33 000 exemplar i månaden.månad som ökar förståelsen för utsatta grupper. Vi synliggör hemlösaoch informerar genom tidningen om bakgrunden till deras situation.Vi säljer 33 200 tidningar i månaden och 97 procent av upplagan säljspå gatan. Det innebär att möten uppstår mellan hemlösa och de sominte är det – möten som är viktiga och som ökar förståelsen. l