Farmacevtisk Revy 090403 - Karolinska Institutet

NYHETER & INFORMATION FRÅN SVERIGES FARMACEVTFÖRBUND #4 · APRIL 2009Gunilla Hulth-Backlund är nypå heta stolenpå TLVporträtt sidan 14Infertilitet -15 procentofrivilligtbarnlösareportage sidan 8Hearing i socialuskottet om omregleringen av apoteksmarknaden nyheter sid 5– Vi måste utnyttja apotekarnas kompetens bättre porträtt sid 20Särläkemedel mot svåra blodsjukdomar läkemedel sid 24

Spray mothösnuvaLivostin verkar direkt på symtomen• Livostin ögondroppar och nässpray är ett antihistmin som verkar påsymtomen redan inom 15 minuter.• Den snabba effekten gör att man bara behöver använda Livostin närbesvären uppstår.• Livostin kan användas av både barn och vuxna. Två puffar i varderanäsborren två gånger dagligen och / eller en droppe ögondroppar i varjeöga vid varje tillfälle. Om pollenhalterna är mycket höga kan Livostinögondroppar tas upp till fyra gånger dagligen.Pollenvarning till mobilen!Nu blir det möjligt att få en daglig pollenprognos direkt till mobilen.Tjänsten är gratis och beställs enkelt på www.livostin.seDroppar motkli i ögonenSnabb lindring vid pollenallergi.Livostin ® (levokabastin) nässpray/ögondroppar, selektiv H1-antagonist. Indikation: lokal behandling av allergisk rinit/konjunktivit. Kontraindikation: Överkänslighet mot levokabastin ellermot något hjälpämne. Vid användning av nässpray vid allergisk rinit bör försiktighet iakttagas vid nedsatt njur funktion och graviditet. Kan nedsätta reaktionsförmågan. Vid användningav ögondroppar vid allergisk konjunktivit, försiktighet vid nedsatt njurfunktion. Följ alltid anvisningarna på förpackningen. Recept /receptfritt läkemedel. Vissa förpackningar har förmån.För information om förpackningar och priser se www.fass.se. Fass-text nässpray 2007-08-17, ögondroppar 2006-05-22. McNeil Sweden AB, 169 90 Solna.MNSE-LIV-2009-006 Feb-2009

farmacevtiskrevyOrgan förSveriges FarmacevtförbundPostadress:Box 3215 · 103 64 StockholmBesöksadress:Vasagatan 48, StockholmTel 08-507 999 00Fax 08-507 999 99www.farmacevtforbundet.seinfo@farmacevtforbundet.sePostgiro 63 68 11-7Kansliet är öppet:8.30–12.00, 13.00–17.00#4 3 april 20098Ledare 4Nyheter 5–6Krönika: Thony Björk 7ingångChefredaktör, ansv utgivare:Åke Lindfors08–507 999 14ake.lindfors@farmacevtforbundet.seInformatör:Malin Schiratzki08–507 999 12malin.schiratzki@farmacevtforbundet.seFör signerade bidrag svarar författarna.Redaktionen ansvarar ej föricke beställt material.Form:Erika Jonés070–765 22 67layout:åke LindforsErika Jones (reportage)149 2131Reportage:Infertilitet 8–12Porträtt 2:Hanna Gyllensten 20–23Nya läkemedel 24Porträtt 1:Gunilla Hulth-Backlund14–16Arbetsliv och fackliga frågor 27–28Info: nytt från förbundet 30Receptfritt 31Annonser:Advertise ABTel 08-22 44 80www.advertise.sePrenumeration:Helår 500:– (exkl moms)Lösnummer 50:–ISSN nr 0014–8210Repro & tryck:Risbergs, Uddevalla 2009Mörkret är besegratTS-kontrollerad upplaga:8 200 exMedlem av Sveriges TidskrifterOmslagsfoto:Stig AlmqvistFarmacevtisk Revys bilder ochtexter och andra illustrationerlagras elektroniskt för attkunna publiceras påinternet.Utbetalt arvode inkluderartidskriftensrätt för elektroniskpublicering.Förbehåll mot sådanpublicering måste meddelasredaktionenI dag (20 mars) är hoppets tid,vårdagjämning. Dag och nattär lika långa. Ljuset har besegratmörkret efter en ovanligtdunkelhöljd höst- och vintersäsong.För att vara exakt inträderårets vårdagjämningklockan 12.53. Det är olika årfrån år. Så till exempel inträffadeförra årets vårdagjämningden 20 mars klockan 07.04och nästa års samma datumklockan 8.42. Allt beroende pånär jordaxelns lutning står vinkelrätmot solen .Vårdagjämningen var nyåreti nästan alla kända forntidakulturer från Europa och Asien.Den hinduiska religösa kalendern(som för övrigt är ensolkalender) anger fortfarandevårdagjämningen som nyårsdagen.Upp till 15 procent av alla par ivästvärlden är ofrivilligt barnlösaoch allt fler söker hjälp.Betyder det att vi har svårareatt få barn idag än förr? Nja,säger Christina Bergh, professori obstetrik och gynekologivid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,det är inte hela sanningen.Reportaget denna gång handlarom infertilitet.Regeringens snabba ommöbleringmed ny generaldirektörför Tandvårds-och läkemedelsförmånsverket,TLV,gav eko i pressen. På en fredag(6 februari) lämnade Ann-Christin Tauberman sin tjänst,på måndagen (9 februari) intogGunilla Hulth-Backlundden heta stolen. FarmacevtiskRevy träffade den nya generaldirektörennågra veckor senare,när den värsta mediaturbulensenlagt sig. Hon porträtteraspå sid 14– 16.Vi har också ett andra porträttdenna gång. Det är nystartadeApotekarsällskapets ordförandeHanna Gyllensten i Göteborgsom intervjuas.– Vi ser en risk att apotekarprofessionenhåller på att försvinnahelt från apoteken ioch med omregleringen. Dettaskulle vara förödande förmöjligheterna till utvecklingav apoteksmarknaden, sägerhon och uppmanar tillökade kompetenskravför demsom arbetar påapotek i dennya apoteksordningen.Möthenne på sid 20 –22.ÅKELINDFORS,CHEF-REDAKTÖRfarmacevtisk revy #4 2009 3

Ett historisktdatumDen 29 april fattar regeringen beslut rörande omregleringenav apoteksmarknaden.Sverige står därmed inför en av de mest genomgripandemarknadsförändringar som genomförts i moderntid.Efter 38 år av monopol får Sveriges apoteksfarmacevteräntligen chansen att visa hur vi kan bidra till en bättreläkemedelsanvändning.Visserligen glömde såväl utredaren Reje som regeringeni sin proposition att ge direktiv om hur dettaskall bli verklighet. I skrivande stund återstår att se hurTLV beslutar om apoteksmarginalen. Med rätt prissättningsmodellfår vi möjlighet att bli värdefulla aktörerinom hälso- och sjukvården och kunna bidra till en bättreoch säkrare läkemedelsanvändning.Nu är det mindre än 100 dagar kvar till startskottetden 1 juli och därifrån kommer vägen att vara lång tillen väl fungerande konkurrensutsatt marknad.Självklart går det ännu inte att överblicka hur marknadenkommer att se ut, men vi har alla nu chansen attvara kreativa och innovativa och kreera en mångfald avlösningar på hur apoteksverksamhet och farmacevtisktjänsteverksamhet kan bedrivas.2009 blir det farmacevtiska nyåret där verklighetenkommer att förändras för de flesta av oss. Många kommeratt byta arbetsgivare och Apoteket AB kommerockså agera i en ny roll som konkurrensutsatt arbetsgivare.Många av våra kollegor kommer att starta eget ochutveckla farmacin med nya lösningar.Vilka fantastiska möjligheter vi har framför oss!Förutom att kunna välja mellan en mångfald av arbetsgivareinom apotekssektorn, står nu också mångaspännande arbetsutmaningar till buds inom landsting,myndigheter och läkemedelsindustrin.Många landsting bygger nu egna läkemedelscentraoch utvecklar den kliniska farmacin.TLV, Apotekens Service AB och Läkemedelsverketbehöver förstärka sina organisationer för att kunna tahand om den omreglerade marknaden.Kvalitetsgranskning och producentoberoende läkemedelsinformationblir nya stora arbetsuppgifter.Läkemedelsindustrin kommer att få ett helt nytt förhållandetill apotek/apotekskedjor med prisförhandlingarnär det gäller det receptbelagda sortimentet ochhelt nya möjligheter att påverka apotekens receptfriasortiment.Enligt uppgift från OAB har så många som ett 90-talaktörer visat intresse att komma in på marknaden.Många av dessa är internationella och Apoteket AB harockså planer på att agera utanför landets gränser. Härfinns nu också chansen att prova på att arbeta i olikaländer.För oss i förbundet innebär detta attvi får nya avtalskonstruktioner(förhandlingarna pågår sombäst) kanske en ny arbetsgivarorganisation.Många av våra medlemmarblir arbetsgivare.Vår stora utmaningblir att kunna möta dettapå bästa sätt och kunna drivabåde professionsfrågorna och defackliga frågorna på en marknadi mångfald.FÖRBUNDSSTYRELSENledareinsändare & debattUnder den här vinjetten hoppas vi på en intensiv debatt ochmed många bidrag från Farmacevtisk Revys läsare. Under vinjettenvill vi också spegla debatten i andra media.Omfamna oss i stället– I dag tycks omstruktureringsbolagetmärkligt nog seoss som en konkurrent.Varför inte istället omfamnaatt intresset är stortbland Sveriges farmaceuter attförverkliga sin dröm om etteget företag, säger Sverker Littorini ett pressmeddelande.– Det blir inte mycket till privatsmåföretagande när statensbolag blir majoritetsägare i allade 200 bolagen. Varför ska statenäga 200 småföretag när detfinns ett privat alternativ?Sverker Littorin, ordförande förFarmacevtföretagarna, DagensApotek, 20 marsMed flaggan i topp– Vi ska jobba medflaggan i topp till vitar ner skylten ochlämnar över nyckeln tillandra aktörer.Apotekets vice vd Marianne Dicander,Dagens IndustriWeekend,20 marsHandfallnaEn ”ICA-apotekareeller bensinmacksföreståndarestårhandfallen om han möteren kund som vill ha huvudvärkstablettermen samtidigtanvänder hjärtmedicin.Fred Nyberg, dekanus Farmaceutiskafakulteten i Uppsala universitetsårsmagasin HorisontBort med stolthetenDe utländska apotekskedjornasintresseför att etablerasig i Sverige verkar än sålänge vara ljummet. De lågamarginalerna avskräcker. Omkedjorna kommer är ett sannoliktscenario att ett monopol ersättsmed ett oligopol med någrafå dominerande kedjor, somi Norge. Utmärkande för ettoligopol är att man konkurrerarmed allt, utom priset.Man kan fråga sig varför regeringenändå går vidare medreformen, när både sakargumentenoch de inblandade parternatalar för ett oförändratsystem. När inte ens kundernavill ha någon förändring. Kanskeberor det på trögheten attinfria sina privatiseringslöftenpå andra områden, somNordea och SBAB. Då har vi ialla fall gjort någonting, kanskeresonemangen går. Eller ärdet, skrämmande tanke, någrafå starka lobbyister för läkemedelsgrossistersom fått fullt genomslagför sina oligopoldoftandeargument.Nej, regeringen borde bitahuvudet av den ideologiskastoltheten och begrava förslagetmedans tid är. Låt pragmatismen,som framgångsriktväglett regeringen i så mångaandra fall, segra även på apoteksområdet.Anders Billing, Affärsvärlden,23 februariHäpnadsväckande”Men reglerna förprissättning kommeratt ändras radikaltoch reglerna förvilka som får äga apotek kommeratt ses över. Det räckerlångt”.Det är en häpnadsväckandemening. Vad innebär detta förden enskilde farmacevten iÖrnsköldsvik som just startatsitt apotek? Att Ylva Johanssonvia lagändringar kommer attdriva henne i konkurs? Att socialdemokraternakommer atttvinga henne att avskeda sinpersonal och bugande krypatillbaka till den statlige arbetsgivarenoch be snällt om att fåkomma tillbaka, eftersom alternativaarbetsgivare intekommer att finnas?Förstår Johansson vad det ärhon skriver? Om farmacevteni Örnsköldsvik faktiskt trotsar”den nya prissättningen” ochdriver vidare sitt apotek, vadkan vi vänta oss då? Att honhittar ett hästhuvud i sängennär hon kommer hem på kvällen?Ylva Johansson och socialdemokratinmåste sluta med sinhotretorik, det är ovärdigt ochskadar det entreprenörskapsom är så välbehövligt på dethär området.Joakim Söderberg, Hanna Gyllensten,Laila YakobDagens Apotek 23 februariGör din rösthörd!Skicka din insändaretill:FarmacevtiskRevyBox 3215103 64Stockholmeller via mail:revyn@farmacevtforbundet.se4 farmacevtisk revy #4 2009

Omöjligt att återgåtill monopol efter beslutVi kan inte gå tillbaka till ettmonopol efter omregleringen,hävdade flera talare viden öppen utfrågning somriksdagens socialutskott höllom apoteksmarknaden den 19mars. Myndigheter och organisationerberättade i riksdagenom sin syn på den kommandemarknadssituationen.Syftet med frågestunden varatt myndigheter, branschorganisationeroch fackförbundskulle ges en chans att yttra sigoch riksdagen få mer kunskapinnan beslutet om omregleringfattas den 29 april.Lars Henriksson, docent vidHandelshögskolan i Stockholm,inledde med att invändamot tanken – som framförtsav företrädare för oppositionen– att riva upp beslutet och återinföraapoteksmonopolet eftervalet 2010.– Jag är direkt tveksam tillatt det överhuvudtaget skullegå att återgå till nuvarande ordningeller en ordning som ensliknar den som finns idag, sahan.– Det skulle leda till en diskrimineringav olika aktörer påden kommande marknaden.Lars Henriksson varnadeockså för att hota med en återgång.– När man liberaliserar enmarknad är det ett stort behovav rättssäkerhet och förutsägbarhet.Då får det inte rådadubbla budskap om vart vi ärpå väg, sa han.Bosse Olsson, ansvarig förNuteks program Fler företaginom vård och omsorg, betonadeatt det behövs tydligaspelregler.– Människor törs inte startaföretag om man inte vet vadsom gäller, sa han.Dan Sjöblom, generaldirektörvid Konkurrensverket, påpekadeatt det är bråttom att preciseraden pris- och ersättningsmodellsom föreslagits av regeringen.– Här kvarstår en närmareutformning. Det är väldigt viktigtför att framtida aktörer skata beslutet att våga sig ut påmarknaden, sa han.Läkemedelsverkets generaldirektörChristina Åkermantog upp de uppdrag som defått inför omregleringen: tillståndsgivningenför apotek,oberoende läkemedelsinformationoch framtagandet av– När man liberaliserar enmarknad är det ett stort behovav rättssäkerhet ochförutsägbarhet. Då får det interåda dubbla budskap om vartvi är på väg.en nationell apotekssymbol.Läkemedelsverket arbetar, berättadehon, för fullt med attfram föreskrifter för vad en tillståndsansökanska innehållaoch vilka krav som ställs påden som får tillstånd.– Vi uppskattar en handläggningstidhos oss på cirka60 dagar, sa hon.När det gäller läkemedelsinformationenvill Läkemedelsverketsamarbeta med Sjukvårdsrådgivningen,som gerråd om sjukdomar och vård.Läkemedelsverkets förslag tillapotekssymbol blir troligendet gröna korset som användsi många andra länder. ChristinaÅkerman hänvisade till attdet är en vanlig symbol i EUoch det är onödigt "att återuppfinnahjulet på nytt".Parallellt arbetar Tandvårdsochläkemedelsförmånsverket,TLV, med sitt regeringsuppdragkring detaljerna i prismodellen.TLV har i uppdrag frånregeringen att ta fram ett detaljeratförslag om prismodellentill den 1 april. TLV:s juristLeif Lundquist avslöjade dockinga detaljer i den kommanderapporten, utan hänvisadebara till att det gäller att handelsmarginalenhamnar pårätt nivå – varken så låg att denhindrar nyetableringar eller såhög att det blir merkostnaderför konsumenterna och samhället.Göran Stiernstedt, chef för vårdoch omsorg på Sveriges kommuneroch landsting, SKL, varkritisk mot den snäva tidsplanenför omregleringen och pekadepå vad han ansåg varaproblemet med den föreslagnaprismodellen där apoteken skafå förhandla om priser medtillverkarna.– Vi är bekymrade över attsamhället ger bort förhandlingsrätten.Som princip anservi att den som förhandlar ompriser bör vara den som betalar,det vill säga landstingen,sa han.Även Richard Bergström, vdför Läkemedelsindustriföreningen,LIF, var kritisk motprismodellen och hävdade attstaten och landstingen bordeförhandla om inköpsprisernatill apoteken.– Propositionen föreslår enmöjlighet för regeringen ellerTLV att föreskriva prissänkningarutan att specificera huroch varför, sa han och föreslogatt den delen av förslaget tasbort.– Vi behöver nämligen robustaoch långsiktigt förutsägbaraförutsättningar.Carin Svensson, ordförande förSveriges Farmacevtförbund,betonade att felaktig läkemedelsanvändningskördar människolivoch kostar runt 20miljarder kronor per år.– Vi farmacevter har imånga år verkat för att monopoletska upphöra. Det är därförglädjande att monopolet nuersätts med en marknad i konkurrensdär fler apotek medArena för hearingen.bättre öppettider kan ge bättreservice. Men det är obegripligtatt regeringen inte samtidigtförsöker göra något åt detfrämsta problemet – att såmycket av de läkemedel somskrivs ut används på fel sätt, sahon.Hon berättade att 125 farmacevterhittills skrivit avtal medFarmacevtföretagarna och attett handlarkooperativ är nära itiden. Dessutom betonade honatt apoteksansvariga på apotekenbör vara apotekare.Under den frågestund somföljde fick hon frågan om hurförbundet ser på framtidensapoteksmarknad och tillgängligheteni hela landet.– I en medlemsenkät vigjorde var inte mindre än1 100 medlemmar villiga attstarta apotek. De är jämnt fördeladeöver landet, även i glesbygd.Ser vi på vårt grannlandNorge har apoteken ökat med60 procent, även i glesbygd. Såjag tror inte att det blir någotproblem, sa hon.Under slutet av utfrågningenuppstod också en diskussionom den prismodell somregeringen föreslagit kan ledatill osunda beroenden mellanläkemedelsföretag och apotek,så att vissa produkter gynnasframför andra.Dan Ericsson, statssekreterarepå näringsdepartementet,hävdade dock att regeringenlyssnat på de synpunkter somkom fram vid den öppna utfrågningenom apoteksmarknaden2008. Han ansåg inteheller att tidtabellen för omregleringenär orealistisk.– Vi vill ha kvar det goda ochutveckla det så att det kan bliännu bättre. Vi jobbar medbåde hängsle och livrem, sahan.MICHAEL NYHAGAnyheterfarmacevtisk revy #4 2009 5

Allt fler reklamärendenstrider motläkemedelslagenUnder 2008 granskade Läkemedelsverket106 marknadsföringsärenden. Av dessabedömdes 67 ärenden strida mot kraven iläkemedelslagen. Antalet granskade ärendenhar de senaste åren ökat påtagligt, ettresultat av den intensifierade tillsyn somLäkemedelsverket bedriver.Det är ändringar som genomfördes i läkemedelslageni maj 2006 och grundarsig på EU-direktiv, medförde bland annatett ökat tillsynsansvar för Läkemedelsverketnär det gäller marknadsföring av läkemedel.Idag granskar Läkemedelsverketmarknadsföringsaktiviteter i samtliga medier(till exempel Internet, radio, TV, dagsochveckopress, facktidskrifter).Av de 106 aktiviteter somläkemedelsverket på egetinitiativ och efter inkomnaanmälningargranskat har 67 ärendenresulterat i brev tillföretagen med påpekandenom att marknadsföringeninte överensstämmer med kraven i läkemedelslagen.2007 0ch 2006 var motsvarande sifforor39 resp 24.LÄKEMEDELSVERKETApoteksförsäljning –besked den 4 majApoteket AB:s personal får besked om vilkaapotek som ska säljas den 4 maj. Dagenefter kommer informationen att offentliggöras.Herbert Rock, informationsansvarig vidApoteket Omstrukturering AB, bekräftardatumen.– Det är en självklarhet att informera deanställda först. Ingen ska behöva läsa omdet här i medierna innan de har blivit informerade,säger han.DAGENS APOTEKViktigare än baconDen danska läkemedelsexporten slår rekord– igen. Läkemedel är idag en långtviktigare exportvara för Danmark än andratunga exportsektorer, visar ny statistik.Den danska läkemedelsexporten uppgickunder 2008 till 41,1 miljarder kronor,enligt siffror från Danmarks Statistik. Detär den högsta siffran någonsin, och en ökningmed 3,1 procent från 2007.Därmed är läkemedelsexporten viktigareför Danmark än en annan betydandeexportnäring, nämligen kött. Under 2008exporterade Danmark kött för 30,1 miljarderdanska kronor.BIOTECHSCANDINAVIALägst reallönelyft sedan 1997En avhandling från Sahlgrenskaakademin visar att det ärmöjligt att beskriva och mätasambandet mellan dosering,koncentration och effekt av olikaläkemedel mot hiv och malaria.Metoden kan ge förbättradbehandling med färre biverkningarför patienter meddessa sjukdomar.Leg apotekare Daniel Röshammarhar i sin avhandlingstuderat optimal användningav vissa läkemedelssubstansersom används vid hiv och malaria.Han har bland annat analyseratdata från 121 friska försökspersonerfrån UgandaTrots sjunkande produktivitetinom näringslivet och stigandeinflation blev det reallönehöjningarför de svenska löntagarnaäven under 2008.För ekonomin som helhetsteg lönerna med drygt 4 procentunder 2008. Kvar när inflationentagit sitt blev ett reallönelyftpå 0,8 procent, det lägstasedan 1996. Det visar Medlingsinstitutetsrapport ”Avtalsrörelsenoch lönebildningen2008”.Den svenska konkurrenskraftenhar försämrats två år irad, framför allt mot USA menäven mot EU. Ett plus i detsammanhanget är dock denförsvagade kronkursen. Skulledagens valutakurser bestå underhela 2009 innebär det attkronan försvagas med 18 procentgentemot dollarn och cirka7 procent mot euron. I siginte oproblematiskt men renalyckopillret för konkurrenskraftenoch den svenska exportindustrin.Under 2008 fick nära enhalv miljon anställda nya kollektivavtal,de flesta treåriga,med 350 000 lärare, sjuksköterskoroch andra anställdainom kommuner och landsting,som de största grupperna.Resterande 150 000 fannsfrämst inom transportsektornoch Svenska Kyrkan.Rapporten visar också att lönejämställdhetenmellan könenstår och stampar runt 95procent. Kvinnors lön i procentav männens ökade från94,6 år 2005 till 94,8 två år senare.Trots att 2008 års avtalsrörelseses som ett mellanår blevmed hjälp av en matematisk,så kallad farmakometrisk, modelloch upptäckte då att bådekön och genetiska skillnadermellan individer påverkarkroppens omsättning av substansenefavirenz, som ingår ivissa hiv-läkemedel. Ytterligareundersökningar av 74 hiv-patienterfrån Zimbabwe visade atten sänkning av den dagliga dosenfrån 600 till 400 mg efavirenzkan minska risken för biverkningarhos drabbade somhar en genetiskt sämre förmågaatt bryta ner substansen.Efter upprepade mätningarav läkemedelskoncentrationerdet relativt många varsel ochkonflikter. Antalet förlorade arbetsdagarvar 106 760, dethögsta sedan 2003. Den siffrankan jämföras med deknappt 14 000 förlorade arbetsdagarnaunder den storaavtalsrörelsen 2007.2009 blir ett nytt mellanårmed nya löneavtal för blandannat anställda inom bank ochförsäkring.De avtal som träffades under2008 ligger alla över dennorm på 10,2 procent för treavtalsår som etablerades i detviktiga industriavtalet 2007,konstaterar Medlingsinstitutet.Om mindre än ett år är detdags för nästa stora lönerörelsenär alla avtal från 2007 skaförnyas. Då kommer också fråganom den konkurrensutsattasektorns lönenormeranderoll på nytt att hamna i fokus.GÖRAN STENBättre verktyg för dosering avläkemedel mot hiv och malariaNu har forskare vid Uppsalauniversitet, tillsammans medkolleger vid Karolinska Institutetoch Sangerinstitutet, hittatsamtliga gener som bestämmerdosen av det blodförtunnandeläkemedlet Waran(warfarin) hos svenskar. Resultatpubliceras i den vetenskapligatidskriften PLoS Genetics.- Vi har tidigare studerat utvaldagener som kan påverkaWaranbehandling. När vi nugår in och skannar av helaarvsmassan, ser vi att de tvåviktigaste generna finns blanddem vi tidigare valt ut, sägerMia Wadelius, forskare vidUppsala universitet och en avdem som står bakom studien.Hon säger också att det härär den första, riktigt stora Waranstudiendär man tittar påalla gener samtidigt. Fler än1000 Waranpatienter och ungefär370 000 genvarianter,som täcker hela den mänskligaarvsmassan, har studerats.– Adekvat Warandos för enpatient bestäms av tre gener;och virusnivåer i 239 tidigareobehandlade skandinaviskahiv-patienter användes en liknandemodell för att studeraden sjukdomsbromsande effektenav hiv-läkemedel. Enbehandling där efavirenz kombineradesmed andra läkemedelssubstanserberäknadesvara effektivare än två andravanliga kombinationsbehandlingar.– Den utvecklade modellenkan i framtiden användas föratt förutspå när och varför behandlingenmister sin effekt ienskilda patienter, säger DanielRöshammar.Rätt dos Waran bestäms av tre generVKORC1, CYP2C9 ochCYP4F2. Det här är ett framstegför en stor patientgrupp,då det blir lättare att bestämmados och behandlingen blirmindre riskfylld, säger MiaWadelius.Effekterna av Waran kan varierastort mellan olika patienter.Det gör att doseringenmåste anpassas till varje individ,vilket kan skapa problem iinledningen av behandlingen.UPPSALA UNIVERSITET6 farmacevtisk revy #4 2009

Webb:farmacevtforbundet.seÄldre och läkemedelpå agendan i EUDet går nästan inte en dag utan att vi i svenska medier hör talasom problemen med läkemedelsanvändning hos äldre. Vi vetatt många äldre har flera diagnoser och därmed ofta flera olikaläkemedel. Vi vet också att andelen över 65 år blir allt större,inte bara i Sverige utan i hela Europa. EU Kommissionen harberäknat att de EU medborgare som fyllt 65 år eller mer ökarmed 58 millioner mellan åren 2004 – 2050! Det är framför alltde över 80 år som ökar mest.Detta kommer att medföra att allt fler människor kommeratt ha behov av en effektiv läkemedelsbehandling. Studier visaratt följsamheten hos äldre till kontinuerlig läkemedelsbehandlingär dålig, kanske ner mot 60 %. Vi vet också att äldre ärmer känsliga för biverkningar för en del läkemedel, inte minsti de uppmärksammade fallen kring behandling av sömnstörningar,ångest och oro.Det är därför glädjande att Sverige uppmärksammar fråganom äldre och läkemedel under EU – presidentskapet och ordnaren expertkonferens på temat hälsosamt, aktivt och värdigtåldrande, den 15–16 september i Solna. Frågan om hur mankan förbättra läkemedelsanvändningen hos äldre är en del avett värdigt åldrande. Det är viktigt att lyfta och att diskutera fråganmellan alla aktörer, såväl finansiärer som myndigheter, förskrivare,apotek, vårdinrättningar, patient- och anhörigföreträdare,m fl Det krävs insatser från alla i denna kedja.I PGEU, som företräder apoteksaktörerna i Europa, har manenats om ett statement som visar att apoteken tar problemenmed läkemedelsanvändning hos äldre på allvar och att man ärberedda att öka sina insatser för att uppnå en förbättring. Ochapoteken kan bidra till en bättre användning. Det finns redanidag en rad konkreta exempel på olika aktiviteter som man genomförfrån apotekens håll för att stödja en bättre användningav läkemedel hos äldre.Med stöd av läkemedelslistor/förteckningar kan läkemedelsgenomgångargenomföras. I dag definieras läkemedelsgenomgångpå lite olika sätt, men principen att medhjälp av en förteckning föra en dialog medpatienten och i samarbete med vårdgivareneventuellt föreslå förändringar är ett brasätt att förbättra användningen. Det reducerarantalet läkemedel och det reducerarbåde direkta och indirekta kostnader. Detvisar studier från många länder, bl.a. Sverigeoch Danmark.Apoteken har en viktig roll attspela för att förbättra folkhälsan.Genom rådgivning kanman förebygga ohälsa ochsjukdom, och bl a minska riskernaför felaktig läkemedelsanvändning.Apotekenfinns spridda över hela Europaoch kompetensen ärtillgänglig, ofta utan någoneller stora kostnader. Apoteketi Europa är beredda attöka sina insatser och jaghoppas att vi från apoteken iSverige också kan öka våra bidragtill en bättre läkemedelsanvändninghos äldre.Foto: STIG ALMQVISTthony björkThony Björk är leg apotekare och chef för Internationellaenheten inom Apoteket. Han är också vice president i denvärldsomspännande farmaciorganisationen FIP. Thony kommerregelbundet att medverka i Farmacevtisk Revy med internationellabetraktelser.farmacevtisk revy #4 2009 7

Inferti15 proreportageUpp till 15 procent avalla par i västvärldenär ofrivilligt barnlösaoch allt fler söker hjälp.Betyder det att vi harsvårare att få barn idagän förr?Nja, säger ChristinaBergh, professor i obstetrikoch gynekologivid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,det ärinte hela sanningen.TexT:MARIe SKOGLUNDZP3-proteinetMånga väljer att få barnallt senare i livet, ochdå är det svårare attbli gravid. Kvinnor ärsom mest fertila mellan20-35, sedan minskarchanserna.Foto: SCANPIXForskare vid Institutionen för biovetenskaperoch näringslära vidKarolinska Institutet har för förstagången lyckats kartlägga en tredimensionellstruktur för proteinetZP3. ZP3 spelar en nyckelroll vid befruktninghos däggdjur och är nödvändigi samspelet mellan ägg ochspermie. Forskningen kan leda framtill nya preventivmedel men ocksåskapa förståelse för infertilitet.Varje nytt liv börjar med befruktning.Ägg och spermie måste ”känna igen”varandra för att tillsammans kunnage upphov till nytt liv.8 farmacevtisk revy #4 2009

litet i Sverige:cent ofrivilligt barnlösaInfertilitet – ofrivillig barnlöshetunder minst ett år –beror till cirka en tredjedelpå kvinnliga faktorer, entredjedel på manliga och entredjedel på båda.– Före 1992 fanns ingen brabehandling om barnlöshetenberodde på att mannen hadedåligt fungerande spermier.Om spermieantalet var väldigtlitet eller om det helt saknadesspermier i ejakulatet var detenda alternativet inseminationmed sperma från en donator.Chanserna att få hjälp har ökatrejält de senaste 15 åren ochkan vara en av anledningarnatill att fler söker, säger ChristinaBergh.Många väljer att få barn alltsenare i livet, och då är det svårareatt bli gravid. Kvinnor ärsom mest fertila mellan 20-35,sedan minskar chanserna.– I Sverige är kvinnors medelålderdå första barnet föds 29år. I storstäderna ännu högre,runt 35. För provrörsbarn ärsiffrorna fyra, fem år äldre dådet ju tagit ett tag för paren attkomma dit. Efter 40 –42 årsålder är chanserna att lyckasmed en provrörsbefruktningbetydligt sämre. Det är därföringa landsting finansierar försökenefter den åldern.Vår livsstil påverkar vår förmågaatt få barn. Rökning ärnegativt för båda könen. Vikten– såväl för hög eller låg –spelar också in. Kraftig övervikthos kvinnan har i vissa studiervisat att det då är svårare förhenne att bli gravid, riskenför missfall ökar och det kanbli komplikationer vid förlossningen.Extremt idrottande elleravmagring kan innebära attmensen och därmed ägglossningenförsvinner.– Många frågar om psykologiskaorsaker, exempelvisstress. Forskningen har intekunnat visa på något säkertsamband mellan stress och infertilitet.Många av studiernaär dock små och utan adekvatakontroller, säger ChristinaBergh.Kvinnans komplicerade ägglossningscykelstyrs av hormoneri hypofysen. Dessa är FSH,follikelstimulerande hormonoch LH, luteiniserande hormon.Dessa påverkas i sin turav hypotalamus och östrogen/progesteron.För infertila kvinnor toppasorsaksstatistiken av skador påäggledarna, ägglossningsfaktoreroch endometrios (chokladcystor),men det finns även fallEfter 40 –42 års ålder är chansernaatt lyckas med en provrörsbefruktningbetydligt sämre. Det är därför inga landstingfinansierar försöken efter den åldern.där det inte går att hitta någonförklaring. Problem med ägglossningär lättast att åtgärda.Kvinnan får äta tabletter somstimulerar ägglossningen femdagar i början av cykeln för atträtta till det hormonella samspelet.I nästa steg injicerasfollikelstimulerande hormon.– Nackdelen är att detta ärsvårt att styra till att bara eneller två äggblåsor utvecklas.I cirka en femtedel av fallenav födslar som är resultat avsådan hormonell behandlingföds mer än ett barn, så kallladflerbörd. Att föda fler barninnebär risker, det optimalaför kvinnor verkar vara att fåett barn i taget. Föds barnenför tidigt som de ofta gör vidflerbörd ökar risken för skadoroch sjuklighet, säger ChristinaBergh.Även för män minskar fertilitetenmed åldern men intelika drastiskt som hos kvinnor.Vissa kan bli pappa långt uppi åldern. Spermiernas utvecklingstyrs av hormoner frånhypotalamus och hypofysen,och för att producera en mo-Fortsättningpå nästa sidaFoto: PHOTOS.COMhar molekylär nyckelroll vid befruktningenLuca Jovine– Förvånansvärt lite är känt ombefruktning på molekylär nivå, sägerLuca Jovine som leder enheten förproteinkristallografi vid KarolinskaInstitutet.Hos alla ryggradsdjur omges ochskyddas äggen av ett tredimensionelltnätverk av proteinfilament ellerpolymerer. Detta kallas zona pellucida(ZP). Zona pellucida är centralför befruktning på naturlig väg hosdäggdjur. De proteiner som byggerupp det skyddande höljet är ocksåreceptorer för spermier, och hindrarnya spermier att befrukta ägget omigen. Nyckelproteiner för befruktningenär spermiereceptorerna ZP3och ZP2.– Möss som saknar något avdessa proteiner kan inte bilda zonapellucida och blir därför sterila.Mutationer i ZP-generna leder ocksåtill sterilitet hos människor. Jag haralltid tyckt detta outforskade fältvarit ett intressant problem som ärmycket relevant för forskning ochmedicin, säger Luca Jovine.Forskarna på Karolinska har nuför första gången kunnat kartläggaen tredimensionell struktur hosZP3, den så kallade ZP-N domänen.Domänen är ansvarig för hur de polymerersom bygger upp zona pellucidaformeras. På så sätt har man nu fåtten karta över alla atomer i proteinet,och det går att få en inblick i denmolekylära arkitekturen i äggetsytskikt.Kartläggningen kan öka förståelsenför behandling av infertilitet.Nya icke hormonella preventivmedelkan utvecklas, där preparatet iställetinriktar sig på hatt indra proteinernasförmåga att bilda zona pellucida.Luca Jovine kan inte se några negativasidoeffekter.– Däggdjurs befruktning är enmycket komplex serie av händelser.Våra upptäckter öppnar vägen förframtida undersökningar genom attge ett första snapshot av livets börjanpå atomär nivå, säger Luca Jovine.Även andra proteiner delar strukturenför ZP-N domänen. Mutationerhos ZP-domproteiner spelar avgöranderoll i sjukdomar som hörselnedsättning,njur- och kärlsjukdomarsamt vid cancer. ZP-N strukturen kandärför användas för att förstå denmolekylära bakgrunden till några avdessa sjukdomar.farmacevtisk revy #4 2009 9

eportage infertilitetFör Pia och Bengt blev äggdonation löEtt barn, två barn. Eller inga alls. Vi tror vi kanvälja, men ibland ser verkligheten inte ut somdrömmen.Möt Pia och Bengt som efter mycket längtanoch många misslyckanden äntligen fått tvåbarn. Lösningen blev äggdonation.När Pia just fyllt 35 beslöt honoch hennes man Bengt att försökafå barn. Det gick ett år.Det gick två. Mensen infannsig punktligt var månad ochden biologiska klockan tickadepå.– Vi visste ju att chansernaatt lyckas minskade med åldern,men tänkte ”det gälleralla andra, för oss går det säkertbra”, säger Pia.De började så smått talaom provrörsbefruktning somett alternativ. Åldern sattestopp för alternativet att görade första försöken i det egnalandstingets regi, som hadeen åldersgräns på 37 år. Detog istället kontakt med en privatkliniksom gav klartecken.Snart inleddes första försöketav sammanlagt sex. Försökenkostade i snitt 20 000 pergång. De finansierades medlån. Medicinerna gick däremotpå högkostnadsskyddet.Varje försök inleddes medatt sätta Pias egen reglermekanismi viloläge. Efter två veckorbörjade hon ta sprutor som stimuleradeäggstockarna att producerafler äggblåsor och äggän det enda som naturligt bildasvar månad. Läkaren bedömeri vart individuellt fall hurmycket läkemedel som krävs.– I mitt fall behövdes maxdosför att få äggstockarna så produktivasom möjligt och ha enrimlig chans att lyckas, sägerPia.Efter de två veckorna kontrolleradesäggens utvecklingmed ultraljud. Ett dygn innande skulle plockas ut fick Piaen injektion av humant koriongonadotropin(HCG). Dettagjorde att äggen nu låg lösa ifolliklarna.– En tunn nål fördes genomslidväggen in till äggstockenoch äggen sögs ut. Jag varnedsövd alla gånger utom densista. Då fanns bara två ägg,och det var inte speciellt besvärligt.Efter att äggen tagits utfick Bengt lämna sperma. Despermier som var mest rörligaanvändes, och spermier ochägg fördes samman. När ägggensedan befruktats placeradesde i värmeskåp två dygn.Sedan fördes ett ägg tillbakatill livmodern med hjälp av enkateter. Under de efterföljandeveckorna fick Pia hormonbehandlingför att öka dess chanseratt fästa i livmodern.De sex försöken tog tre år.År av väntan, förhoppningaroch oro. Två gånger var svaretpositivt och Pia och Bengt varöverlyckliga. Den ena gångenslutade i en blödning, denandra då det vid ultraljudet ivecka sju konstaterades att embryotvar dött.– Det var det värsta somhänt mig. Embryot hade dötttvå veckor tidigare. Veckornainnan blödningen slutligenkom var hemska, säger Pia.Utöver lite huvudvärk upplevdePia aldrig behandlingarnasom fysiskt jobbiga. Väntanoch upprepade misslyckandenvar däremot värre och den psykiskapressen stor.– Du har inte lust att prata medvem som helst, det är jobbigtmed alla frågor om hur detgår. Du lever med rädslan förmisslyckande dygnet runt ochär uppmärksam på din kroppsom aldrig förr. Varje litettecken tolkas och nerverna liggerutanpå, säger Pia.Vi ville så gärna, så det var bara att slänga sig uti tomma intet. Och idag vet jag att generna intespelar någon som helst roll.2005 bestämde de sig för attstoppa provrörsförsöken. Denkrassa statistiken talade emotdem, och kvalitén på Pias äggvar låg. Pia hade hört talasom äggdonation, det vill sägaatt en annan kvinnas ägg befruktasoch placeras i den egnalivmodern. Här var fördelenatt kvinnans ålder inte minskarchansen för graviditet likamycket.Fortsättning frånföregående sidaBehandlingsmetoder vid infertilitet:• Läkemedel som framkallar ägglossning.• Operation• IVF eller provrörsbefruktning. Spermier och ägg sammanförs i laboratoriet.Vid intracytoplasmatisk spermainjektion – ICSI- injiceras enspermie direkt i ägget. Detta används vid dålig spermiefunktion ellerför få rörliga spermier. Om sädesvätskan saknar spermier kan spermiersamlas ur testikeln eller bitestikeln genom att den punkterasoch spermierna sugs upp med en nål.gen spermie tar det cirka tvåmånader. Infertilitet hos mänär förknippad med för dåligaeller orörliga spermier. Varförspermierna hos vissa män harsämre kvalitet vet forskarna däremotinte så mycket om.– Det är svårt att undersöka.Ofta är det i dessa lägen, då viinte vet vad som ligger bakom,som larmrapporterna kommer.Men det finns inga säkrabevis för att kvalitén på spermieröver lag blivit sämre hosmän, säger Christina Bergh.Om mannen har dåligspermiefunktion är intracytoplasmatiskspermainjektionFoto: PHOTOS.COM– ICSI- ett alternativ. Då injicerasen spermie direkt i äggetmed hjälp av en tunn nål. Storasvenska barnuppföljningsstudierhar inte kunnat visa pånågra ökade risker för barnen,exempelvis missbildningar,efter ICSI jämfört med vanligprovrörsbefruktning,IVF – in vitro fertilisering – ärett annat namn för provrörsbefruktning.Världens första”provrörsbaby” Louise Brownföddes 1978.En provrörsbefruktning skerutanför kvinnans kropp genomatt mogna ägg plockas utur äggstockarna, sammanförsmed spermier och läggs i ettvärmeskåp.Det är otillräckligt att insemineraett ägg i taget, eftersominte alla utvecklas på bästa sätt.Flera ägg än det som normaltmognar var månad behövs.Därför tillförs follikelstimulerandehormon som styr att flerägg bildas.Behandlingen startar oftasten vecka innan menstruation.Ett GnRH-analogt hormon sätterkroppen i viloläge. Efter tvåveckor sker dagliga injektionermed det hormon som stimulerarutveckling av äggblåsor ochägg. Äggen kontrolleras medultraljud.Då folliklarna är tillräckligtstora injiceras hCG, humanchorionic hormon, och näräggen är mogna plockas deut. Samma dag ger mannenspermaprov. Ägg och prepareradsperma förs samman i ettprovrör och placeras sedan iett värmeskåp. Det befruktadeägget förs efter några dagartillbaka i kvinnans livmoder.Kvinnan får också en avslutandehormonbehandling.IVF är effektivt. I allmänhetfår paren tre försök. Sammantagetleder det till förlossningi två tredjedelar av fallen Idagär tre procent av alla barn somföds i Sverige resultatet av enprovrörsbefruktning. Hittills10 farmacevtisk revy #4 2009

sningen– I Sverige är det flera årsväntetid eftersom donatorernaär så få. Främst är det ungakvinnor med förstörda äggstockarsom kommer ifråga.Därför tittade jag på en kliniki Finland, säger hon.Men när frågan ställdes på sinspets och läkaren vid det sistamisslyckade IVF-försöket undradeom de funderat på äggdonationvar Pia först tveksam.Främst undrade hon om mankan älska ett barn som inte ärdet egna biologiska lika mycket.– Tänk om jag födde ett barnoch märkte att jag inte ville hadet? Ett medvetet val och beslutinnebar också mer ansvar.Men vi ville så gärna, så det varbara att slänga sig ut i tommaintet. Och idag vet jag att genernainte spelar någon somhelst roll. Efter förlossningenhade de kunnat lägga en igelkottpå mitt bröst, jag hadepussat på den och tyckt det vardet vackraste barn jag sett.Ett första möte bokades medläkaren i Finland. Det blev positivt.– Han var väldigt sympatiskoch ritade hela tiden påett papper som vi fick med osshem. Hans små krumelureroch streckgubbar var en bragenomgång och stöd för minnet.Paret fick ha önskemål om donatornslängd och färg på håroch ögon, och i januari 2006var det dags. Pia gasade ochbromsade på samma gång.Hon tog progesteron för attlivmoderslemhinnan skulle blitjock, och samtidigt hormonsprutorför att förhindra ägglossning.Samtidigt behandlades donatornpå sitt håll. De bådamåste vänta in varandra, menefter tre veckor var det dags.Vid första besöket hade frystsperma lämnats på kliniken.Bengt skulle inte behöva varamed de dagar Pia återvände tillFinland.– Så veckan innan jag skulleresa, en söndag kväll klockanhalv elva, ringde läkaren. ”Dethar visat sig att vi nått bättreresultat med färsk sperma”.Jag bröt ihop. Varför hade haninte hört av sig tidigare? Vardet är något forskningsresultatde hade kommit fram till undersöndagskvällen?Nå, det löste sig. Bengt fickfölja med, göra det han skulleoch ta vändande båt tillbaka.Äggen kunde befruktas ochett placerades in några dygnsenare.Graviditeten gick bra, ochdet första efterlängtade barnetföddes. Idag har de fått ytterligareett barn, men denna gångmed en donator från Lettland.– I Lettland finns fler och yngredonatorer så äggen har väldigthög kvalitet. Av de 24 äggvi fick befruktades nio, och desom inte använts ligger nedfrysta.Men all kontakt medkliniken skedde via mail ochpå engelska, det var som gjortför missförstånd. Exempelvisglömde de berätta saker somhade blivit fel om jag inte vetatdet från förra gången, konstaterarPiaPia och Bengt har bestämtatt berätta för barnen om sinbakgrund.Pia och Bengthar fått tvåbarn med hjälpav äggdonation.Nästa sida:Hormonerför livetFoto: PHOTOS.COMhar cirka 30.000 svenska barnkommit till med hjälp av IVF.För tio år sedan föddes flerän ett barn vid 25 procent avalla lyckade provrörsbefruktningar,eftersom flera ägglades in i livmodern som säkerhetsåtgärd.I Sverige togskrafttag för att få ner siffrorna,först av professionen själv ochsedan av myndigheterna. 2003rekommenderade Socialstyrelsenatt endast i undantagsfallåterföra mer än ett ägg.– Beslutet föregicks av storvånda. Går detta? Vi var oroligaatt resultaten skulle rasa.Verkligheten visade däremotatt det går bra. Idag läggs baraett ägg in i de flesta fall, ochsiffran för flerbörd är nere påfem procent.En annan sidoeffekt av IVF ärså kallad överstimulering dåför många ägg och äggblåsorutvecklas. Detta kan leda tillatt kvinnan blir sjuk genomatt äggstockarna förstoras ochChristinaBerghvätska kan samlas i buken. Ivissa fall kräver detta sjukhusvård.– Vi har idag minskat någotvad gäller hormonstimuleringen.Målet är 7-8 ägg ochinte 10-15 som tidigare. Eftersominte alla äggen befruktasoch utvecklas normalt behöverman några att välja på för attuppnå ett lyckat resultat.Orsaker till infertilitet:• Infertilitet definieras som attett par försökt bli gravida underett år utan att lyckas.• Kända orsaker till infertilitethos kvinnan är äggledarskador,störningar i ägglossningsmekanismenoch endometrios eller såkallade chokladcystor. Ofta hittasingen orsak och infertilitetenbetecknas dåsom oförklarad.• För män hänger infertilitet sammanmed för få eller för dåligtfungerande spermier. I de flestaSveriges system med personnummergör att det gåratt lägga upp nationella populations-och kvalitetsregister.Ett kvalitetsregister för IVF ärunder uppbyggnad och omfattaralla IVF behandlingar iSverige.– Många av de bästa studiernai världen vad gäller barnuppföljningefter IVF kommerfrån Sverige. Dessa haridentifierat flerbörd som denstörsta riskfaktorn för IVF. Ettäggdebatten kommer ocksåfrån denna forskning. Nu villvi få bort överstimuleringarnaför att få ner sidoeffekterna.Det kommer att ske inom ensnar framtid, menar ChristinaBergh.fall vet man inte orsaken tilldetta men i några fall kan infektionssjukdomari könsorganen,hormonella rubbningar eller annansjukdom som dåligt behandladdiabetes vara förklaringen• Klamydia är en av våra vanligastekönssjukdomar, främst blandunga. Infektionen går att bota,men kan vara svår att upptäckadå den inte alltid ger symptom.En obehandlad klamydia ökarrisken för infertilitet och sterilitet.En undersökning av 244barnlösa par i Umeå visade attendast 23 procent av de par därmannen hade antikroppar motklamydia lyckades bli gravida.Ännu vet man inte om antikropparnamot klamydia påverkarspermierna eller om de är teckenpå en låggradig infektion sominte kan spåras.De flesta män i studien vissteinte att de haft klamydia. Baraett fåtal hade fått behandling.farmacevtisk revy #4 2009 11

eportage infertilitetHormoner för livetEndokrinologin, läkemedelsindustrin och drömmenom ett botemedel mot sterilitet 1930–1970Foto: PHOTOS.COM30- och 40-talen var hormonernas storhetstidinom läkemedelsforskningen.Det tog fart med upptäckten av insulinpå 20-talet, som introducerades i Sverigeav LEO, och fortsatte med tyroidea-, hypofysoch könshormoner samt kortison. Omframför allt könshormonernas historia harChrister Nordlund skrivit boken Hormonerför Livet (Arkiv förlag).Deras historia i Sverigeär framför allt knutentill LEO i Helsingborg.Utgångsmaterialetvar insamlad urin frånston, gravida kvinnor samt hypofyserfrån avlidna svin ochmänniskor. Enorma mängdersamlades in och extraherades.En årlig insamling av 50 000liter hästurin gav ett halvtkilo östron, som ingick ipreparatet Ovex. Östronär en av de tre östrogenerna.Nordlund driver tesenatt tron på hormonernaspotential att botade flesta besvär motsvarasav vår tids tro på genterapioch läkemedel härleddafrån DNA. Då styrdesvi av hormoner nu av gener.En annan tes han för fram äratt hormonernas användningvid sterilitet var en pendangtill tidens steriliseringsprojektoch Myrdals bok Kris i befolkningsfrågan,som utkom 1934.I boken påvisas de nära sambandmellan läkemedelsindustri,akademisk forskningoch massmedia, som sedandess varit både framgångsrikaoch kritiserade. Enkeltuttryckt: industrin betalar,akademin levererarforskningsresultat samtmarknadsföring viaartiklar i facktidskrifter,presskonferenseroch intervjuer imassmedia.Författaren koncentrerarsig påLEO:s Gonadex,kristallint koriongonadotropin.Hanbehandlar forskning,registrering, försök att hittaindikationer och dess nedläggning1986. Då hade nya läkemedeloch tekniker, bl.a. CarlAxel Gemzells IVF-metod tagitöver. Centralpersonen i gonadexprojektetär gynekologen ochendokrinologen professor AxelWestman, som fick medel frånLEO att bygga upp hormonlaboratorierpå olika universitetssjukhusoch slutligen påKarolinska. Indragna var ävenflera biokemister, t ex Rolf Luftoch läkaren Egon Diczfalusy.Westman var försiktig i sinauttalanden om Gonadex, meninte desto mindre förhoppningsfull.Som framgår av denna reklamtextfrån 1948 markerade Leo tydligtatt Gonadex innehöll ”kristalliniskt”koriongonadotropin.Preparatet sägs stimulera bådefollikeltillväxt och produktionav östrogen, och det utan biverkningar.Notera också att styrkornapå förpackningarna är ända upptill 20 000IE.Effekten av Gonadex var svårvisadoch omstridd. Den behövdevid denna tid på sena 40-taletinte heller visas för registrering.Däremot krävde Statensfarmaceutiska laboratorium attden angivna halten skulle varakorrekt och relatera till internationellstandard. Dess chefHåkan Rydin, professor i farmakologioch senare dekanusvid Farmaceutiska fakulteten,vägrade godkänna preparatetförrän dess styrka var entydig.Han var också, i likhet medErik Jorpes, skeptisk till detväxande bruket av olika könshormonersom läkemedel. Enstakaläkare agerade kraftfulltmot lanseringen av Gonadex– man såg inga biverkningar,men heller ingen effekt. Kritikenfick dock ingen avgörandebetydelse i dåtidens Sverige,som var positivt till vetenskapligaframsteg och med en egennationellt växande läkemedelsindustri.LEO:s hormonforskning isamverkan med universitetenblev ett viktigt tillskott i vårakunskaper om könshormoner.Bolaget självt forstsatte med bl.a. estradurin och estracyt motcancer och en intensiv syntesverksamhetute i världen leddetill Tamoxifen och så småningomtill P-piller. ”Gonadex varinget mirakelpreparat och detblev heller inte någon världsartikel,men det betyder inte attläkemedlet saknar historisktvärde, tvärtom” skriver Nordlund.Citatet blir en tankeställareför vår egen tid, där förväntningarnaär att läkemedelskall vara perfekta för att tasupp av sjukvården.Ett annat centralt begrepp, somförfattaren introducerar för läkemedelsområdetär ”stigberoende”,en term som emanerarfrån ekonomisk teori. Visioneroch strategiska beslut, som tidigaregällt, överlever ofta sigsjälva och försenar en nyorientering.Kanske är detta en delförklaringtill läkemedelsindustrinstillkortakommanden det senastedecenniet? För bilindustrinmed sina stora bensinslukandeskapelser blev detuppenbarligen det.Hormoner för livet är enfaktaspäckad bok, nästan somen avhandling. Det betyder attnotapparaten är mycket omfångsrikoch litteraturlistani sig upptar 19 sidor! Bokenhade nog nått en vidare läsekretsom den koncentrerats påett antal väsentligheter.ANDeRS CRONLUNDApotekarsocietetens vVD1992–200812 farmacevtisk revy #4 2009

Fullvärdig kostersättningför viktminskningFinns i sexgoda smakerSäkert, välbeprövatoch effektivtSäljs på Apoteket ochpå www.modifast.seEN GOD OCH SÄKER VÄGMOT ETT LÄTTARE LIV.Modifast är en serie fullvärdiga kost- och måltidsersättningar förviktminskning och viktkontroll. Produkterna har använts av SahlgrenskaUniversitetssjukhuset sedan 1995 och rekommenderasav överviktsenheter och dietister i hela landet.Modifast LCD* kostersättning säkerställer att kroppenfår den näring den behöver med ett begränsat antal kalorier.Den kan ersätta all vanlig mat under en begränsad period.Det är ett säkert och effektivt sätt att komma igång med enviktminskning och är ett bra komplement till långsiktigt ändradekost- och motionsvanor. Till skillnad mot de flesta andraprodukterna i samma kategori är de baserade på mjölkproteinistället för sojaprotein. Det gör dem extra smakrika, vilket ärviktigtommanvillnåframgångiviktminskning.Modifast LCD finns i sex goda smaker, såväl kalla som varmaoch söta som salta. Modifast finns även som måltidsersättning iform av bars och som Ready to drink, färdigblandade drycker påflaska. Under hösten kommer Modifast att byta förpackningsdesign.Produkter och innehåll förblir dock detsamma.På www.modifast.se finns praktiska verktyg, referat av kliniskastudier, beställningsformulär för broschyrer och annan informationfördigsomarbetarinomvården.Modifastsäljsenbartvia Apoteket, www.modifast.se och Modifast Kundservice.NYDESIGNImpolin AB. För mer information, ring 08-544 999 00.Beställ på www.modifast.se eller via Modifast Kundservice på 0200-24 24 21.* Innehållet uppfyller kraven i EU-direktiv 96/8/EG och följer Livsmedelsverkets föreskrifter om vissa livsmedel avsedda att användas i energibegränsad kost för viktminskning. (SLVFS 1997:30)

porträtt 1Gunilla Hulth-BacklundRegeringens snabba ommöblering med ny generaldirektör för Tandvårds-och läkemedelsförmånsverket,TLV, gav eko i pressen. På en fredag (6 febr) lämnade Ann-ChristinTauberman sin tjänst, på måndagen (9 febr) intog Gunilla Hulth-Backlund den heta stolen.Farmacevtisk Revy träffade den nya generaldirektören några veckor senare, närden värsta mediaturbulensen lagt sig.TEXT: EVA JANSSONFOTO: STIG ALMQVISTHur reagerade du närdu blev tillfrågad omatt bli generaldirektörför TLV?– Det kom helt oväntat, detfanns inte i min världsbildhelt enkelt, svarar GunillaHulth-Backlund, som beskriverkänslan som förvånande,omtumlande och lite skrämmande.Som så många kvinnor somblir erbjudna höga chefsbefattningarslog Gunilla Hulth-Backlund först ifrån sig medett nej, det där är inget förmig. Hon trivdes bra på sittjobb på Socialstyrelsen, därhon efter många år som ställföreträdandechef nu satt somchef för hälso- och sjukvårdsavdelningenmed intressantauppgifter på bordet, en av dehögst prioriterade handladeom riskerna med polyfarmaciför äldre. Dessutom stod ettspännande förändringsarbeteför dörren under nye GDnLars-Erik Holm.Efter en kort betänketidtackade Gunilla Hulth-Backlundändå ja.– Frågan lär inte dyka uppså ofta och efter 18 år på Socialstyrelsenvar detta minchans att göra något nytt i yrkeslivet.Trots att personalen på TLVabrupt blev av med en omtycktchef över en helg känner GunillaHulth-Backlund att honblivit väl mottagen. Redan förstadagen samlade hon helapersonalstyrkan och berättadevem hon är och om sitt uppdrag.Hon har sedan haft enskildamedarbetarsamtal medvar och en av de 50-talet anställda.– Jag är imponerad överden värme och professionalitetjag mött, säger hon med ettstort leende.En kort beskrivning av GunillaHulth-Backlund förtäljeratt hon kommer från Värmlandoch blev stockholmare1991. Hon är utbildad anestesisjuksköterska,har gått en lärarutbildning,läst hälso- ochsjukvårdsadministration vidGöteborgs universitet och haren Master of Health and Welfarefrån Stockholms Universitet.Apoteksvärlden är inte minvärld, medger Gunilla Hulth-Backlund, som dock harmycket ”på fötterna” för sinnya tjänst. Hon har lång erfarenhetfrån statligt verk ochmångårig chefsvana. På Socialstyrelsenhar hon bl a varitchef för behörighets- och ochutbildningsenheten, chef föravdelningskansliet med juridik,ekonomi och medicin påschemat, chef för utvecklingsenhetenoch nu senast chefför hela hälso- och sjukvårdsavdelningen.– Jag brinner för ledarskapsfrågor,att leda och utvecklamänniskor mot uppföljningsbaramål, och skullenog kunna vara chef för vilkenverksamhet som helst, sägerGunilla Hulth-Backlund, somser sig som en öppen chefmed ett transparant arbetssättsom hon uttrycker det själv.Den hetaste fråga på GunillaHulth-Backlunds bord närhon kom till TLV var utan tvekanhandelsmarginalerna påläkemedel inför den föreståendeomregleringen av apoteksmonopoletvid halvårsskiftet.Regeringen hade beställten analys av prissättningen redansamma månad, men densköts upp på grund av chefsbytet.– Det fanns en stark kompetensinom TLV, men ingenkvalificerad projektledare medföretagsekonomisk kompetensför uppdraget, förklararGunilla Hulth-Backlund, somkopplade in en konsult i hälso-och sjukvårdsfrågor, läkarenJoakim Werr, som projektledare.Hon har också betten organisationskonsult göraen genomlysning av myndigheten.Den platta organisationenkan med den tyngre rollTLV går till mötes med apoteksfrågankomma att krävaytterligare en chefsnivå.– Jag känner att jag har personalenmed mig, även om endel kanske tycker att jag gårför fort fram.– Jag brinner förledarskapsfrågor, att leda ochutveckla människor motuppföljningsbara mål, och skullenog kunna vara chef för vilkenverksamhet som helst.I skrivande stund har inteden slutliga rapporten redovisats,däremot en delrapport.Av den framgår att de svenskaläkemedelspriserna intefår öka när apoteksmarknadenomregleras. De nya aktörersom kan tänkas vara intresseradeav att starta apotekska ha en rimlig chans att tjänapengar, men utan att läkemedelsprisernarasar i höjden.Statens samlade kostnaderför läkemedel får inte helleröka.Hur den ekvationen ska gåihop kommer klarna först efterfördjupad dialog mellanTLV och berörda aktörer –Sveriges kommuner och landsting(SKL), Läkemedelsindustriföreningen(LIF), ApoteketOmstrukturering AB(OAB), partihandeln, SverigesFarmacevtförbund m fl.– Vi har ett gigantiskt arbeteframför oss hela året ut,konstaterar Gunilla Hulth-Backkund, som i dagslägetinte kan avslöja något av innehålleti slutrapporten.Fortsättning på nästa sida14 farmacevtisk revy #4 2009

ny på heta stolen på TLVfarmacevtisk revy #4 2009 15

Fortsättning från föregående sidaporträtt gunilla hulth-backlund– Först måste vi lyssna påvad de olika aktörerna ser förmöjligheter och farhågor medomregleringen, säger hon.Det här är ett praktexempel påden svenska modellen av demokratioch det ska bli intressantatt ta del av alla synpunkter.Vad har du själv för synpunktpå avmonopoliseringen?– TLV har att verkställa ettuppdrag från den sittande regeringenoch min personligaåsikt är helt ointressant i sammanhanget!Uppdraget frånregeringen är klart formulerat.Vi ska bidra till reformens mål,som är ökad tillgänglighet ochbättre service för kundena,låga läkemedelskostnader ochen bättre användning av läkemedel.Den statliga myndigheten Läkemedelsförmånsnämnden,LFN, startade 2002. Dess uppgiftvar att ansvara för statligasubventioner av läkemedeloch förbrukningsartiklar. Under2008 fick myndigheten ettutvidgat uppdrag att även beslutaom subvention av tandvårdoch bytte då namn tillTandvårds- och läkemedelsförmånsverket,TLV.– TLV växer snabbt, har enviktig roll i samhället och ärvälrenommerat internationellt,det känns oerhört stimulerandeatt leda den verksamheten,säger Gunilla Hulth-Backlund.Omregleringen av apoteksmarknadenär den mest spektakulärafrågan för TLV justnu och den som fått störstspaltutrymme i media, mendet pågår samtidigt en rad viktigautredningar i skilda ämnenoch det lämnas granskningsrapporterpå löpandeband.Samma dag som GunillaHulth-Backlund tillträdde sintjänst presenterades t ex engranskning av läkemedel somanvänds vid blodfettrubbningar.TLV konstaterade att ett antalonödigt dyra statiner inteär effektivare än billiga och dedyra förlorar nu sin subvention.Det betyder att 170 miljonerkronor frigörs per år. Detär pengar som bl a kan användastill att förbättra strokevårdenenligt de nya riktlinjersom tagits fram i samarbetemed Socialstyrelsen. Strokedrabbar nära 30.000 personerårligen och är den tredje störstadödsorsaken efter hjärtsjukdomoch cancer.Ett annat aktuellt exempelpå hur det går att hushållamed statens finanser handlarom läkemedel mot prostatabesvär.Här har TLVs granskningav alfa-receptorblockerare letttill så stora prissänkningaroch att hela 74 miljoner kronorkan frigöras till annanvård.– Vårt mål är att få ut såmycket hälsa som möjligt förde skattepengar som går tillmediciner och tandvård, summerarGunilla Hulth-Backlund,som vill framhålla denhöga kompetens som myndighetensamlat under ett taki Solna. Personalen består avhälsoekonomer, medicinskautredare, jurister, informatörer,administratörer m fl.– Många har arbetat härända sedan myndigheten bildadesoch det finns en varmoch stark vi-anda. Den vill jagbibehålla och utveckla i en nykontext, avslutar GunillaHulth-Backlund.Gunilla Hulth-backlundAktuell som: Ny generaldirektör förTandvårds- och läkemedelsförmånsverket,TLV.Ålder: 54 år.Bor: Lägenhet på Östermalm, Stockholm.Besöker ofta barndomshemmeti Munkfors, Värmland.Familj: Maken Sören Backlund, chefför Röda Korsets sjukhus och som arbetat18 år i läkemedelsindustrin.Utbildning-karriär: Anestisisjuksköterska.Pedagogisk utbildning. Hälsoochsjukvårdsadministration, GöteborgsUniversitet. Master of Healthand Welfare, Stockholms Universitet.Från 1991 Socialstyrelsen: Kanslichefoch samordnare, tf avdelningschef,chef för utvecklingsenheten, chef förhälso- och sjukvårdsavdelningen.Från 2009, generaldirektör för TLV.Fritidsintressen: Reser mycket, senasttill Tanzania i nyårshelgen ochskidresa till Alperna nyligen. Detstarkaste reseminnet är första safariresantill Kenya, då hon fick se AfrikasBig 5 (lejon, leopard, elefant, noshörningoch buffel). Har en pensionärsdrömom att åka till Borneo ochjobba som volontär med orangutanger.Berörs illa av hur skövlingen avregnskog förstör deras livsmiljö.Engagemang: Miljöfrågor. Försökeratt leva så miljömedvetet som möjligt.Har t ex ingen bil. Det får rättfärdigade många långresorna med flyg.Äter: Allt utom fyrfota djur. ”Somdjurvän borde jag vara vegeterian”.Motion: Vardagsmotion med promenader,cykling och att gå i trapporistället för att ta hissen. Tänker börjaanvända World Class-gymet i källarenpå jobbet.Om dagens apotek: Har bara positivaerfarenheter av apotek och deras varor.Behöver inga läkemedel eller farmacevtiskrådgivning, så den delenkan jag inte ha några synpunkter på.Motto i jobbet: Att alltid göra detbästa och att arbeta i dialog med andra.www.farmacevtforbundet.se16 farmacevtisk revy #4 2009

Vem tar hand om din känsliga hud?Din hud påverkas av vår moderna livsstil och miljö.Hudvårdsserien från Eucerin ® för känslig hudstimulerar din huds naturliga skyddsbarriär.Eucerin ® Sensitive Skin aktiverar hudens egna enzymeroch skyddar din hud så att den känns härligt mjuk.Läs mer på www.eucerin.seUtvecklat i samarbete med dermatologer:Patenterat pH5 Enzyme Protection från Eucerin ®aktiverar hudens egna enzymer för rätt pH-värdeoch optimal fuktbalans.EUCERIN ® FINNS PÅ APOTEKET74377 Eucerin SE 228x325.indd 1 23/02/09 12:08:44

Hela samhällets läkemedelsexperter

När apoteksmonopolet försvinner den 1 juli är det våruppgift att se till att farmacevternas kunskap hamnar ifokus. Vi måste visa att det är vi som står för en tryggläkemedelsanvändning på den nya apoteksmarknaden.Där läkemedel finns - finns vi. Vår roll som läkemedelsexperterkommer att bli betydligt större framöver.Alla farmacevter, receptarier såväl som apotekare fyllerett viktigt behov när efterfrågan på farmacevtisk kunskapökar. Med början den 29 april kommer vi attordna aktiviteter som visar upp stolta farmacevter. Varmed och slå fast att farmacevterna är hela samhälletsläkemedelsexperter.

porträtt 2– Vi måste utnyttjaapotekarnaskompetens bättreNystartade Apotekarsällskapet vill inte uppfattas som en part som slåss för gamla privilegier.– Men vi ser en risk att apotekarprofessionen håller på att försvinna helt från apoteken i och med omregleringen.Detta skulle vara förödande för möjligheterna till utveckling av apoteksmarknaden, menardess ordförande Hanna Gyllensten i Göteborg och uppmanar till ökade kompetenskrav för dem som arbetarpå apotek i den nya apoteksordningen.TEXT OCH FOTO: PETER GISSYHanna Gyllensten –och Apotekarsällskapet– vill att apotekarensroll lyfts upp pådagordningen i samband medavregleringen.– Som situationen är i dagär det för få apotekare på vårasvenska apotek. The Pharmaceuticalgroup of the EuropeanUnion (PGEU) har blandannat fört fram kravet att allaläkemedelsanvändare i Europabör kunna gå in på vilketapotek som helst och få tillgångtill samma kvalificeraderådgivning. Det finns ingetsom tyder på att vi i Sverigehar så mycket bättre rådgivningatt vi inte bör anpassaoss till de europeiska kraven,och då krävs fem års utbildningför att ansvara för ettapotek.Det var något av en tillfällighetsom gjorde att HannaGyllensten, 30 år, utbildadesig till apotekare. En äldrekompis hade just börjat påapotekarprogrammet i Uppsalaoch tipsade henne. Hon –linköpingstjej – studerade biovetenskapliginriktning pågymnasiet och hade egentligentänkt utbilda sig till civilingenjör.– Kemi och biologi varmina favoritämnen. Jag tänktemig ett yrke där jag kundeanvända mig av de här ämnena.Det blev ju så också – närjag utbildade mig till apotekare.Intresset för läkemedelsrelateradeproblem uppstod underutbildningstiden i Uppsala,vilket ledde till ett examensarbeteförlagt till School ofPharmacy vid University ofLondon. I ett halvår gjordehon patientintervjuer på ettsjukhus i östra London.– Mitt projekt var en kartläggningav patienters syn påsina läkemedel, och om riskenatt utveckla biverkningar påverkadesav exempelvis tidigareerfarenheter av läkemedel.– Vi var ett helt gäng svenskaroch andra utbytesstudenterdär, det var en rolig tid.När det var praktikdags blevhon hemstaden, Linköping,trogen. På Apoteket Vasen gilladehon framför allt patientkontakterna,och kollegorna.Samtidigt läste hon in en extraC-kurs i klinikorienteradfarmaci, vilket bland annat innebarpraktik på Akademiskasjukhuset i Uppsala.2004 kom hon så till Göteborg.Ett sommarvikariat påApoteket Älvan på Axel Dahlströmstorg i västra stadsdelarnalockade.– Jag tänkte inte stanna sålänge på västkusten, men jaghade kompisar här och det varsvårt att få jobb på apotek iUppsala-trakten direkt efterexamen så jag såg det lite somett äventyr.Istället träffade hon Jörgensom hon idag bor med, ochnär sommaren var slut söktehon jobb på andra apotek i regionen.På Apoteket Örnen iKinna, i sjuhäradsbygden,stannade hon 1,5 år.– Jag pendlade från Göteborg.Om jag åkte buss blevdet närmare 4,5 timme perdag, och att köra själv blev rättdyrt. Även om jag trivdesmycket bra med både arbetsuppgifternaoch jobbarkompisarnablev det lite väl tungt ilängden.När hon fick chansen att vikarierasom klinikapotekarepå ortopeden vid Helsingborgssjukhus tvekade honinte, även om det innebarveckopendling. Vikariatet togslut efter ett halvår men dåhade hon nyligen kommit ikontakt med ansvariga på apotekarprogrammeti Göteborg.Sedan höstterminen 2006är hon knuten till apotekarprogrammet.Som programkoordinatorjobbar hon blandannat med yrkeslivskontakter- något som efterfrågats av studenteri tidigare kurser.– Mycket handlar om attlösa olika uppgifter åt programkommitténsom styr apotekar-och receptarieprogrammen.Det kan exempelvis varaövergångsregler i sambandmed nya utbildningsplanermen också t ex introduktionsveckaför de nya apotekarstudenternaeller att organiserarekryteringsaktiviteter och lärardagar.– En av mina uppgifter äratt hjälpa de studenter somhar frågor kring sitt framtidayrkesliv, lite som en sorts övergripandebrygga mellan teorioch praktik.Samtidigt arbetade honsom klinikapotekare inom detläkemedelsförsörjningsprojektsom genomförts vid Boråssjukhus, ett samarbetemellan Apoteket AB och VästraGötalandsregionen. Lagomnär projektanställningen börjadeta slut öppnades iställeten möjlighet att bli doktorandvid Nordiska högskolan förfolkhälsovetenskap.– Projektet handlar om läkemedelsrelateradsjuklighet iSverige. Vi ska mäta förekomst,förebyggbarhet ochkostnader.”Drug-related morbidity20 farmacevtisk revy #4 2009

and mortality in Sweden: prevalence,preventability andcost” heter projektet på engelska(förkortat: DRUMS) ochprojektgruppen har valt att tittapå Östergötland respektiveVästergötlands befolkningar:– De omfattar en stor del avden svenska populationen, ansesvara representativa omman ser på exempelvis boendeförhållandenoch många andrademografiska förhållanden,och dessutom ligger detgeografiskt så att vi lätt kan taoss dit.I projektgruppen kommeratt ingå ett tiotal forskare.Hanna Gyllenstens uppgift äratt analysera läkemedelskostnader.– Dels handlar det om enjournalstudie där vi granskarjournaler för ett slumpmässigturval av befolkningen isyfte att hitta läkemedelsrelateradsjuklighet hos patienterna,det kan exempelvis handlaom läkemedelsbiverkningareller dålig effekt av läkemedel.Dessutom planerar vi en intervjustudieför att studerahälso- och sjukvårdspersonalensuppfattning om problemetsomfattning, och en tredjestudie för att få patientperspektivet.Rent praktiskt kommerHanna Gyllensten till att börjamed resa runt till olika vårdcentraleroch sjukhus för attgå igenom patientjournaler.– Den fråga vi försöker fåsvar på i gruppen är: Hur stortär problemet med läkemedelsrelateradsjuklighet i Sverige?I slutändan kan det ge en indikationpå hur mycket pengarsamhället bör investera i attförebygga läkemedelsrelateradeproblem, och hur mycketvi kan spara genom att undvikadem.Ingen liknande studie hargjorts tidigare i landet.– Den studie vi i Sverigebrukar hänvisa till, och somtar upp de här frågeställningarna,publicerades 1995 och ärbaserad på amerikanska förhållanden.Projektgruppens arbetestartade under 2008 och deska vara klara 2011, så då ärdet förhoppningsvis dags attdoktorera, i folkhälsovetenskap.– Det är jätteroligt, sägerhon entusiastiskt. Det är spännandeatt få arbeta med ett såintressant ämne och tillsammansmed en så kompententgrupp. Jag kommer att behövalära mig mycket nytt också,som hälsoekonomi – någotsom man inte talar så mycketom inom farmaci idag.Projektledare för arbetet ärAnna Jönsson. I gruppen ingårflera farmacevter, till exempelAnders Carlsten, KarolinaAndersson och Katja Hakkarainen,men även hälsoekonom,statistiker, kliniska farmakologer.Hanna Gyllensten har alltidvarit aktiv i föreningslivet. PåFarmacevtiska studentkåren iUppsala var hon engagerad istudentorkestern Dragskåpet,och under något år även dessordförande, men även aktiv iDet finns inget som tyder på att vii Sverige har så mycket bättrerådgivning att vi inte bör anpassa osstill de europeiska kraven, och då krävsfem års utbildning för att ansvara förett apotek.exempelvis Fotoföreningenoch studierådet. För närvarandeär hon ordförande i VästraKretsen av Apotekarsocieteten.Apotekarsällskapet varhon med om att dra igång ihöstas. Hon förklarar varför:– När omregleringen börjadebli verklighet, kom ocksåapotekarens roll och de kompetenskravsom ställs på apoteksanställdafarmacevter påtapeten. Vi var många somreagerade på utvecklingen avförutsättningarna för omre-Fortsättning på nästa sidafarmacevtisk revy #4 2009 21

Fortsättning från föregående sidaporträtt hanna gyllenstenHanna GyllenstenNamn: Hanna Gyllensten, 30 år, GöteborgAktuell som: Ordförande i nybildadeApotekarsällskapetHobby: Dans, gillar att hålla igångkroppen, böcker (allt från fantasy tillbiografier)Spelar: piccola-flöjt (!)Familj: Sambo Jörgen Sundström(musiker och fotograf)Udda grej: Syr tygväskor (”handväskoroch axelväskor, det är roligt”)Har hört sägas: ”Vi kommer att fortsättavara samhällets främsta läkemedelsexperter,men med den lagstiftningsom föreslås idag ser jagkanske inte så hoppfullt på framtideninom just apoteksbranschen.”Mer info: www.apotekarsallskapet.segleringen, men det är svårt attpåverka på egen hand, så vikände att vi borde formera osspå något sätt och agera gemensamt.Först bildades ett nätverk –som på kort tid har blivit enförening med stadgar och allt.Idag utgörs Apotekarsällskapetav ett par hundra medlemmar.Men allt fler strömmartill.– Det fanns inte någon yrkesorganisationför apotekare,säger hon. Apotekarsocietetenvar något åt det hållet förr,men ändå inte fullt ut. Kanskeär det en förklaring till att viser allt färre apotekare ute påapoteken – att det inte finnsnågon organiserad grupp somvisat på behovet – men det ärabsolut inte den enda orsaken.Varför måste ni bilda en förening?Räcker det inte att varaett nätverk?– Vi vill kunna påverka politikernai de här frågorna. Dåfordras en fastare struktur änenbart ett nätverk. Som föreningsträvar man på ett merorganiserat sätt mot sammamål.Är inte det här något somde etablerade fackförbundenkan sköta åt er?– Farmacevtförbundet hardrivit en del av de här frågorna,men eftersom det representerartvå olika professionerkan det vara svårt att driva frågordär åsikterna kan skiljasig. Det begränsar i vissa fallmöjligheterna till nytänkandeatt alltid uttala sig för två olikalegitimationer med olika utbildningslängdoch bredd.Apotekarsällskapet är en yrkesorganisationför alla apotekare,oavsett var de arbetar,och därmed ett komplementtill fackförbunden.Är det inte en risk att niuppfattas som en grupp somvill slå fast gamla privilegier?– Det hoppas jag verkligeninte. Syftet med föreningen äratt man bättre ska nyttja apotekarenskompetens för att fåen förbättrad läkemedelsanvändningi samhället. Patienteranvänder idag inte läkemedeloptimalt, det vet vi från olikaundersökningar. Det finnsäven studier som visar att apotekareär bättre än andra yrkesgrupperpå att hitta läkemedelsrelateradeproblem hoskunder/patienter.– Om vi inte ställer krav påatt framtida apoteksinnehavareanställer apotekare är vioroliga för att det inte kommeratt finnas apotekare påapotek i framtiden. Samtidigtkommer kraven på de ansvarigaatt öka avsevärt när centralafunktioner, som exempelviskompetensutveckling för personalenoch utveckling av rutiner,förs över på det lokalaapoteket. En omreglering medrätt regelverk skulle ge bättreläkemedels- och hälsouppföljning,mervärden för kundenoch avlasta sjukvården. Härfinns stora samhällsekonomiskavinster att göra om manbortser från den kortsiktigaförlusten att betala något merför en apotekarlön.– Det finns redan idaginom Apoteket AB ett tryckmot att anställa personal sominte kostar så mycket. Exempelvisnär Apoteket AB harsökt kvalitets- och säkerhetsansvarigafarmacevter har deofta enbart efterfrågat receptarier.Det tycker jag är konstigt,det känns som en naturliguppgift för en apotekare. Samtidigthar många apotekarefått ta jobb som receptarier, ellerflyttat utomlands för attjobba på apotek, eftersom detfattas arbetstillfällen här.– Det är en tråkig trend. Vihar fått uppgifter från dennorska motsvarigheten till Socialstyrelsensom visar att övertvåhundra svenska apotekarevalt att ta ut en norsk apotekarlegitimation.Nystartade Apotekarsällskapethåller på att formera sigoch bestämma arbetssätt. Närmastväntar ett intensivt arbetemed att försöka påverka regelverketgällande kompetenskravenpå den nya apoteksmarknaden,och för att apotekenslönsamhet ska baseraspå god läkemedelsrådgivning.Din egen framtid? Vad hardu för funderingar?– Jag ser verkligen framemot året som kommer. Mittdoktorandprojekt är otroligtspännande. Det finns såmycket att göra inom det härområdet. Dessutom får jagvara med om att bygga uppApotekarsällskapet, och detunder en mycket intressantperiod som kommer att påverkamin yrkesroll under enlång tid framåt. Samtidigt harjag möjligheten att vara kvarpå universitetet, och för migär det engagerande att jobbatillsammans med studenternapå det här sättet. Visst ser jaghoppfullt på framtiden förapotekarna, vi är redan efterfrågadeinom många olikaområden och vi kommer attfortsätta vara samhälletsfrämsta läkemedelsexperter,men med den lagstiftningsom föreslås idag ser jag kanskeinte så hoppfullt på framtideninom just apoteksbranschen.– En majoritet av Sverigesbefolkning använder läkemedelmen många av dem upplevertyvärr inte bara de goda effekternaav behandlingen, ochmycket av detta beror på felanvändningoch otillräckligkunskap – delvis beror dettapå att vi apotekare inte användsi tillräcklig utsträckning.Tipsa redaktionentel: 08-507 999 14e-post:revyn@farmacevtforbundet.se22 farmacevtisk revy #4 2009

Smärta har många ansiktenlindringen är den sammaVerkarsnabbtPanodil ® Zapp (paracetamol). Analgetikum, antipyretikum. Indikationer: Används vid huvudvärk, tandvärk, febervid förkylningssjukdomar, menstruationssmärtor, muskel- och ledvärk, som analgetikum vid reumatiska smärtor ochhyperpyrexi. Varningar och försiktighetsmått: Försiktighet vid leversjukdom. Bör ej kombineras med andra smärtstillandeläkemedel som innehåller paracetamol (t. ex. kombinationsläkemedel). Högre doser än de rekommenderademedför risk för mycket allvarlig leverskada. Vid hög feber, tecken på sekundär infektion eller om symtomen vararmillimol). Bör beaktas vid långvarig behandling med höga doser, då det gäller patienter med hypertoni, hjärt- ellerterande information och aktuellt pris, se www.fass.se

läkemedelThalidomide PharmionRevlimidVidazaSärläkemedel från Celgenemot svåra blodsjukdomarCelgene har tidigare lanserattvå läkemedel mot multipeltmyelom, nämligen ThalidomidePharmion samt Revlimid,som innehåller talidomidanalogenlenalidomid. Nu kommerVidaza (azacitidin) motvissa leukemiformer.Multipelt myelom (MM) ellermyelomatos är en blodcancersom angriper plasmacelleri benmärgen. I benmärgenproduceras bland annatblodplättar och röda och vitablodkroppar. Vid myelomurartar celldelningen ochabnorma celler ansamlas ibenmärgen och hindrar dennormala cellbildningen. Dettamedför bland annat blodbrist,smärta och frakturer, förhöjdahalter av kalcium i blodetsamt njurskador. Cirka 50000 personer inom EU beräknasvara drabbade av myelom.Den vanligaste behandlingenär kemoterapi, vanligen tillsammansmed steroider. Medianöverlevnadenär dåomkring tre år. Andra behandlingsmetoderär radio- och immunterapi.THALIDOMIDE PHARMION HÅRDAKAPSLAR 50 MG är i kombinationmed melfalan och prednisolonindicerat som förstalinjensbehandling av obehandlademultipla myelomhos patienter som är över 65år eller när högdoskemoterapiinte är lämpligt. Ett fastställtgraviditetspreventionsprogramska tillämpas.Den rekommenderade dosenär 200 mg dagligen. ThalidomidePharmion skall tassom en enda daglig dos vidsänggåendet, för att reduceranegativa effekter av somnolens.Läkemedlet kan tas medeller utan föda. Behandlingenbestår av maximalt tolv sexveckorscykler.Enligt Läkemedelsverketsvärdering bedöms ThalidomidePharmion vara ett mycketvärdefullt tillskott i terapiarsenalenmot multipelt myelom.Vid sidan om Velcade (bortezomib)och Revlimid är ThalidomidePharmion ytterligareen effektiv behandling mot ensjukdom med dålig prognosdär tillgången på nya läkemedelger en klar medicinsk nyttagenom förlängd överlevnad.Trots den kraftigt fosterskadandeeffekten, överväger depositiva effekterna på ett förpatienterna med MM mycketgynnsamt sätt. Kvinnorna ipatientgruppen är i stor utsträckningi postfertil ålderoch när så inte är fallet vidtasåtgärder enligt ett fastställtgraviditetspreventionsprogram.REVLIMID HÅRDA KAPSLAR 5, 10,15 OCH 25 MG (LENALIDOMID) ikombination med dexametasonär indicerat för behandlingav patienter med multipeltmyelom som har fåttminst en tidigare behandlingsregim.Doseringen är 25mg en gång dagligen i 21 dagar,därefter uppehåll i 7 dagar.Lenalidomid är ett immunsuppressivtläkemedelsom strukturellt liknar talidomid.Lenalidomid verkar påflera olika sätt, både direkt påcancercellerna och indirektgenom att påverka den omgivandemiljön. Verkningsmekanismernaär inte helt klarlagdamen verkar vara annorlundaän hos hittills tillgängligaläkemedel, vilket innebäratt det kan vara ett värdefulltterapitillskott. Lenalidomidförstärker bl.a. T- och NKcellsmedieradimmunitetsamt hämmar proliferationenav vissa tumörceller, produktionav proinflammatoriskacytokiner och angiogenes.Mycket vanliga biverkningarär trötthet, asteni, förstoppning,diarré, muskelkramp,neutropeni och trombocytopeni(brist på vita blodkropparrespektive blodplättar), anemisamt hudutslag.Enligt Läkemedelsverketsvärdering är lenalidomid ettmycket värdefullt behandlingsalternativför patientermed multipelt myelom somprogredierat efter tidigare behandling.Det förefaller bådemer effektivt och mindre toxisktän alternativa behandlingarbaserade på kemoterapeutikai olika kombinationer. Desseffekt i jämförelse med bortezomibär inte klarlagd. Denmöjliga fosterskadande effektenhanteras genom ett obligatsäkerhetsprogram där allapotentiellt fertila kvinnliga patienterinkluderas.VIDAZA 25 MG/ML PULVER TILLINJEKTIONSVÄTSKA, SUSPEN-SION innehåller azacitidin ochär godkänt för behandling avmyelodysplastiskt syndrom(MDS), akut myeloisk leukemi(AML) och kronisk myelomonocytärleukemi (CMML).Azacitidin är en cytotoxisk antimetabolit(pyrimidinanalog).MDS är en grupp stamcellssjukdomarsom medför mognadsstörningari blodet ochbenmärgen samt för låg produktionav blodkroppar. Patientermed MDS har hög riskatt utveckla CMML och/ellerAML. MDS orsakas troligenav en mutation. Sjukdomendrabbar mest äldre personer(medianålder 65 år) och kanibland börja med ganska lindrigasymtom på grund av anemi(t.ex. trötthet och andfåddhet)medan andra kan blimycket allvarligt sjuka omedelbart.Tillkommande symtomär bakteriella infektionereller oklara febertillstånd (bristpå granulocyter) samt blödningari hud och slemhinnor(brist på trombocyter). Sjukdomarnahar varierande förloppoch prognos. Överlevnadstidenvarierar med ett medianvärdepå 1–2 år. De vanligastedödsorsakerna är svåra infektionereller stora blödningar.Yngre patienter kan behandlasmed stamcellstransplantationoch bli botade från sjukdomen.För vuxna patienter, sominte är lämpliga för hematopoetiskstamcellstransplantation,är Vidaza indicerat vidmyelodysplastiskt syndrom(MDS) med högre risk, kroniskmyelomonocytär leukemi(CMML) samt akut myeloidleukemi (AML).Den rekommenderadestartdosen i den första behandlingscykelnär 75 mg perkvadratmeter kroppsyta, injiceradsubkutant dagligen i 7dagar följt av en viloperiod om21 dagar (28-dagars behandlingscykel).Det rekommenderasatt patienter behandlas iminst 6 cykler. Behandlingskall pågå så länge som patientenhar nytta av den ellerfram till sjukdomsprogression.Patienter skall förmedicinerasmed antiemetika motillamående och kräkning.Azacitidin anses utöva sinaantineoplastiska effekter genommultipla mekanismer.Detta sker bland annat genomhämning av DNA-, RNA- ochproteinsyntesen samt inkorporeringi RNA och DNA.DNA-metyltransferaser inaktiveras,vilket kan återställanormala reglerfunktioner hoscellen, såsom differentieringoch cancerhämmande aktivitet.Azacitidin är cytotoxisktför abnorma hematopoetiskaceller i benmärgen och förleukemiceller medan icke-prolifererandeceller är relativtokänsliga.Behandling med Vidazamedförde en medianöverlevnadpå i genomsnitt 24 månaderjämfört med 15 månaderpå standardbehandling medcytostatika och dessutommindre behov av transfusioner(erytrocyter och trombocyter).Den genomsnittliga totalaöverlevnaden var ca 30 månader.Biverkningsfrekvensen ärhög. Vanligast är hematologiskareaktioner och gastrointestinalaeffekter samt reaktionerpå injektionsstället.GUNNAR LUNDBERG24 farmacevtisk revy #4 2009

Visste du att det endast är möjligt att bli medbarn ett par dagar varje månad?Ägget lever bara upp till 24 timmar efterägglossningen och sädescellerna några dagar.Vill du bli gravid, ska du alltså ha samlagdagarna kring din ägglossning.Är du som de flesta kvinnor, vet du nog inteexakt när du har din ägglossning.Vanligtvis sker den ungefär 14 dagar förenästa mens.Men det är olika från kvinna till kvinna.Och det kan också vara lite olika från månadtill månad.Att försöka pricka in sin ägglossning på egenhand är därför inte bara svårt utan kan ocksåvara oerhört frustrerande.Clearblue Digitalt Ägglossningstest hjälper digatt hitta de två dagarna i månaden när du harstörst möjlighet att bli gravid.Själva ägglossningen, det vill säga när äggblåsanbrister och ägget fångas upp av äggledaren, föregåsav en kraftig stegring av ett hormon somheter LH (Luteiniserande Hormon).Vårt test registrerar urinens innehåll av LH ochvisar när din ägglossning är på gång. Testet ärmer än 99% säkert, alltså lika säkert som testenhos läkaren.Resultatet visas digitalt och behöver inte tolkas– symbolen visar tydligt när du har dinLH-stegring. Då förväntas du få din ägglossninginom 24–36 timmar.Tack vare att förpackningen innehåller sjuteststickor är det lättare att hitta din LH-stegringän om du använder ägglossningstest medfärre teststickor.Testet går snabbt, och du får resultatet inomtre minuter.Du köper Clearblue Digitalt Ägglossningstestpå Apoteket.Vill du veta mer? Ring Clearblue Produktrådgivningpå 0771-7900 00 eller besökwww.clearblue.info/se.* GfK Roper Study 2005.

SVIK INTEDAWITISAAKDawit Isaak är en svensk journalist som sitter fängslad i Eritrea. Dawit Isaaksitter där enbart för att ha bedrivit journalistik. Han har suttit fängslad sedanseptember 2001, utan att ha beviljats rättegång.I Göteborg väntar Dawits familj på att han ska komma tillbaka.De har väntat alldeles för länge.Vi kräver att Sveriges regering tar krafttag för att få den svenskemedborgaren Dawit Isaak fri.Vill du stödja kampanjen för Dawit Isaaks frigivning?Besök www.freedawit.comSveriges Tidskrifter | Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter | JournalistförbundetStödkommittéen Free Dawit Isaak | Expressen | Tidningsutgivarna | Svenska PENPublicistklubben | Sveriges författarförbund | Reportrar utan gränser26 farmacevtisk revy #4 2009

Hälsa och Arbete:– Sjuknärvaro problempå många arbetsplatserStress, övertidoch kravetpå att taigen förloradearbetsuppgifterärtypiska orsakertill attmånga akademikergår till jobbet trots attde är sjuka och egentligen bordestanna hemma. Det visar enny arbetsmiljörapport frånSaco.Enligt rapporten har fyra avtio akademiker vid minst tvåtillfällen under det senaste åretgått till jobbet fast de varit sjuka.Fler än sex av tio gjorde detnågon gång. Officerare, läkare,lärare och medlemmar i AkademikerförbundetSSR är degrupper inom Saco som redovisarden högsta sjuknärvaron.– Problemet med sjuknärvaronvarierar naturligtvismellan olika yrkesgrupper. Endel har ju idag också möjlighetatt arbeta hemifrån, menlångt ifrån alla. För många ärdet också en ekonomisk fråga,man anser sig inte ha råd attstanna hemma från jobbet.Gör man sjuknärvaron till envana riskerar man kanske sinhälsa på lång sikt, säger ThomasLjunglöf, Saco, en av rapportförfattarna.Saco-rapporten ”Hälsa ochArbete” (Hildingsson, Ljunglöf,2009) granskar akademikerssjuknärvaro, långtidssjukskrivningaroch ledarskapur ett arbetsmiljöperspektiv.Resultaten baseras på de merStress, övertid och kravet på att ta igen förlorade arbetsuppgifter är typiskaorsaker till att många akademiker går till jobbet trots att de är sjukaoch egentligen borde stanna hemma.än 5 000 enkätsvaren i denstora undersökning om akademikersarbetsvillkor som Sacogenomförde 2006.I enkäten, som enbart riktadestill yrkesverksamma medlemmar,svarade 14 procent attde varit långtidssjukskrivnanågon gång under den senastefemårsperioden. Andelenökar med stigande ålder. Detär också stora skillnader mellankönen, bland kvinnornavar andelen 19 procent, blandmännen 9 procent.De könsmässiga skillnadernagår igen även när det gällerorsakerna till de långa sjukskrivningarna.För kvinnor är”utmattningssyndrom, depressionoch stress”, med tillsammans10 procent, de vanligasteorsakerna följt av ”annanorsak”, 8 procent. Blandmännen är motsvarande andelarcirka 4 procent i bådafallen.Tittar man på de olika Sacoförbundenså är den mestiögonenfallande noteringenden höga andelen, 15 procent,inom Svenska kyrkan, som varitlångtidssjukskrivna pågrund av utmattningssyndrom,depression eller stress.Ser man till akademikergruppenslångtidssjukskrivningarsom helhet, oavsett orsak, harde också varit förhållandevisvanliga bland arbetsterapeuter,lärare och naturvetare.”Både sjuknärvaro ochlånga sjukskrivningar påverkasgivetvis av förhållanden iarbetsmiljön Och en viktig arbetsmiljöfaktorär självklart dechefer som finns på landetsarbetsplatser”, skriver de bådaförfattarna.Rapporten ”Hälsa och Arbete”avslutas också med ett avsnittom ledarskap och hälsa.Där konstateras bland annatatt en tredjedel av Sacos medlemmari sitt arbete har ledningsansvarför personal. Betydligtfler (57 procent) har någonform av verksamhetsansvar.Samtidigt upplever barahälften av de tillfrågade akademikernaatt de får det stöd ochden uppmuntran de behöverfrån sin närmaste chef. Härvisar undersökningen ocksåpå tydliga skillnader mellanolika yrkesgrupper.Det finns tydliga skillnadermellan olika Saco-grupper närdet gäller möjligheten att prataom svårigheter med sin närmastechef. Här toppar Officersförbundetoch Farmacevtförbundetmed en andelpå 86 respektive 85 procent. Ibotten Det finns tydliga skillnadermellan olika Saco-gruppernär det gäller möjlighetenatt prata om svårigheter medsin närmaste chef. Här topparOfficersförbundet och Farmacevtförbundetmed en andelpå 86 respektive 85 procent.I botten ligger KyrkansAkademikerförbundten. Bara59 procent av dess medlemmaruppger att de prata omsvårigheter i arbetet mednärmsta chef. Genomsnittetär 73 procent.GÖRAN STENFoto: STOCK PHOTOSarbetslivWebb:www.farmacevtforbundet.seE-post:post@farmacevtforbundet.sefarmacevtisk revy #4 2009 27

arbetsliv fråga våra ombudsmänUnder denna vinjett svarar Farmacevtförbundetsombudsmän på medlemmarnasfrågor i och presenterarnyheter och andra aktualiteter.Skicka din fråga till:arbetsliv@farmacevtforbundet.seeller till:Farmecevtisk Revy, Box 3215,103 64 StockholmCelina SwingStudentombudsman08–507 999 11Martin LindebladFörhandlingschef08–507 999 08Viktoria JuzovitskajaFörbundsjurist08–507 999 07Ingela KankainenOmbudsman08–507 999 10Christer BorgOmbudsman08–507 999 03Nu har vi en aktuell bild av löneläget 2008!Löneenkäten 2008 är nu avslutadoch statistiken per september2008 klar. Som vanligtbifogar vi förbundets årligalönestatistik i FarmacevtiskRevy. Dessutom hittar ni denpå förbundets hemsida. Storttack till alla er som genom attsvara på enkäten hjälpt oss attfå fram en så bra statistik!Jämfört med föregående år innehöllsenaste enkäten betydligtfler frågor. Detta på grundav att vi hade med ett antal frågorom lönesamtal samt omomregleringen av apoteksmarknaden.Svarsfrekvensenär någon procentenhet lägreän förra året, men tillförlitlighetenbedöms ändå som fortsattmycket god. Tänk på attden inte finns någon annansom kan presentera en likaheltäckande lönestatistik avseendefarmacevter!Nytt denna gång är att redovisningarnaför apoteksanställdaär lite annorlunda. Det harskett förändringar inom apotekskoncernenbåde vad gällerorganisatoriska enheter ochvad gäller befattningar. Vi hardärför tagit bort vissa tabellersom inte känns relevanta ochlagt till några nya tabeller.På baksidan av foldern hittarni uppgifter om löneutvecklingför olika sektorer.Som framgår av förklaringarnaså görs uträkningen av talenför kollektiv respektive individuelllöneutveckling på liteolika sätt. Om man vill användadessa uppgifter i diskussionmed arbetsgivare så bör manordentligt fundera igenom innanvad de egentligen visaroch vad som påverkar dem.Hör gärna av er om ni vill hahjälp att tolka siffrorna!Intressant är att löneutvecklingstalenför offentliganställdadetta år är så höga, bådekollektivt och individuellt. Detfinns en tydlig trend att fleroch fler landsting anställerfarmacevter. Här är det ocksåså att arbetsgivarna inte harnågon egen statistik ännuutan det händer att arbetsgivarföreträdareringer undertecknadför att fråga om löneläge.För förbundet är det extraviktigt i den lönebildningsprocesssom pågår att vi uppnårett bra löneläge och envettlig lönestruktur för delandstingsanställda!Men, statistiken är inte allt!I foldern hittar du på sidan 3goda råd. Mer information hittardu på vår hemsidawww.farmacevtforbundet.sepå medlemssidorna under fliken”lön och arbete”. Därfinns även en länk till SACOlönesök.Räcker inte detta såkan du alltid kontakta oss ombudsmänom du vill har rådinför ditt lönesamtal eller närdu söker anställning.CHRISTER BORGFINNS ATT KÖPA PÅ APOTEKETDuschbart snabbförband försårskador och operationssår. Lätt att applicera Går att duscha med och kan sitta i 7 dagar Skyddar mot smuts och bakterier Absorberar vätska och fastnar ej i såretSuturtejp som ger bättre stödoch sårläkning av skärsår samtoperationssår. Ger ett utmärkt kosmetiskt resultat Förstärkt med rayonfibertrådar för ökad styrka Ökar sårets draghållfasthet Hudvänligt häftämneApoteket art nr 3M art nr Storlek203660 3586P 9 x 10 cm203662 3590P 9 x 20 cmApoteket art nr 3M art nr Storlek203715 1541-02 6 x 75 mmEn annan patientvänlig produktfrån 3M som säljs på Apoteket ärMicropore.3M Svenska AB, 191 89 Sollentuna. Tel 08-92 21 00, Fax 08-92 22 89. Info www.3m.com/se28 farmacevtisk revy #4 2009

Fästingar!Skydda migmed FrontlineVar 4:e vecka. Även mot loppor och lössReceptfritt på apoteketLäs mer påwww.frontline.comFör mer information: www.fass.se • Datum för senaste översyn av Produktresumén: Frontline spot-on 100 mg/ml: 052007, Frontline spray 2,5 mg/ml: 042006mot fästingar, loppor och lösspå både hund och katt(fipronil)Merial Norden A/SPostbox 169, 201 21 MalmöTel.: 040 60 60 605FL/SWE/A/01.09

infoNytt från Sveriges FarmacevtförbundRedaktör: Malin Schiratzki · 08–507 999 12 · malin.schiratzki@farmacevtforbundet.seEn lördag i gamla stan - Sacostudentråds ordförandeträffTvå gånger per år träffas representanterför Saco-förbundensstudentsektioner för att utbytaerfarenheter och diskutera aktuelltämnen. Den 7 mars var detdags igen.Dagen inleddes med en genomgångom vad som är pågång i de olika förbunden.Mycket som togs upp var sakersom vi har gemensamt, tillexempel hur styrelsearbetetska genomföras på bästa sätt,hur vi ser på framtidens arbetsmarknad,vikten av mentorskap,varumärke, ledarskapoch entreprenörskap.Idégrupper Saco studentrådhar tillsatt tre idégrupper somrör arbetsmarknad, ekonomioch utbildningsfrågor, för attarbeta fram den nya visionensom ska antas på höstens kongress.Var tredje år antas nyavisioner som används som underlagför styrelsens arbete.Dessa ska gälla och beröra allaförbundens studenter ochspänner över många kategorier.Det är lätt att man inom sittförbund endast ser till sinegen yrkeskategori, menmånga frågor förenar oss studenteroch berör oss alla. Omdu vill sitta med i en idégruppkan du kontakta Stina Hambergeller någon av de andrasammankallande personerna.På www.saco.se/student kandu läsa mer. Där finns ocksågamla visionsprogrammet.Morötter inte piska Under dagenfick vi ge synpunkter påSaco:s studentråsd remissvarpå regeringens långtidsutredning.Den rör den ekonomiskapolitikens utformning pålång sikt och ska ge en samladbild av hur man ser på denekonomiska utvecklingen ilandet. Saco har valt att ge sinsyn på den del som rör högreutbildning och ställer sig tveksamttill att införa avgifter förhögre studier. Saco anser attdetta skulle öka snedrekryteringenoch tror på morötter istället för piska. Att ge en examenspremietill dem somslutför sina studier på avsatttid eller att införa treterminssystemför att snabbare få utfolk på arbetsmarknaden ärnågra av de förslag som lyftesfram.Använd Saco Att engagera sigpolitisktkan man göra påmånga sätt. Saco är en organisationsom vi studenter verkligenska använda oss av för attverka för den framtid vi vill se.Det spelar ingen roll vad manväljer för yrke, politik genomsyrarallt ifrån vad vi vill ha försjukvård till hur företag kanverka. Det är otroligt inspirerandeatt träffa representanterfrån de olika Saco-förbundenoch att lära av varandras erfarenheterär värdefullt för attutvecklas. Jag tror att vi farmacevtermåste öppna ögonenoch inse vikten av politik föratt kunna göra nytta i samhället.Jag uppmanar alla att engagerasig på något sätt för attvara med och forma den framtidvi vill ha.I Saco studentråd styrelsesitter sju ledamöter och denleds av ordföranden StinaHamberg. Saco utgörs av 22akademikerförbund sammanlagtfinns över 100 000 studerandemedlemmar. Saco studentrådär därmed en aktörsom väger tungt inom svenskutbildningspolitik.IDA HEMMINGSSSON,STUDENTSEKTIONENDags att sökavårens stipendierSenast den 15 april ska vårensstipendieansökningar vara kansliettill handa.Följande stipendier går att sökaunder våren:Studiestipendiet (för examensarbeten)Rese- och studiestipendiet.Brunius fond.För samtliga stipender finns särskildablanketter som ska användas.Dessa kan laddas ner frånvår hemsida www.farmacevtforbundet.seFrågor om stipendierna besvarasav Ritha Liljenmalm tel 08-507999 04, ritha.liljenmalm@farmacevtforbundet.seAntibiotikaresistens ur ettomvärldsperspektivTid: 22 april kl 18.00Plats: Pharmen, stora salenDag Hammarskjölds väg 16, UppsalaCecilia Stålsby Lundborg, leg.apotekare, professor vid NordiskaHögskolan för folkhälsovetenskapoch docent på avd. för Globalhälsa/ IHCAR på KarolinskaInstitutet.Kretsmöte i StockholmPlats: Tulesalen, Immanuelskyrkan,Ingång Kungstensgatan 17.Tid: Tisdagen den 21 april kl. 19.00Gäster: Eva-Britt Gustafsson, Vdför Omstruktureringsbolaget ABoch Carin Svensson förbundsordförande.Mer info www.farmacevtforbundet.seHur ser det ut idag och vad kan vigöra i framtiden för att lösa deproblem vi står inför med en växanderesistensutveckling?På nya posterArrangörer: Farmacevter utanGränser (FuG) och Sveriges Farmacevtförbund.Helene Rosvall byter den 1 apriltjänst inom Astra Zeneca från GlobalBrand Manager Atacand tillGlobal Publications Manager GastroIntestinal.Malin Umander jobbar sedan den7/1 som AC på apoteket Hjortroneti Vilhelmina. Tidigare arbetade honsom KS på Apoteket Lämmeln iStoruman.Sofia Granskog har bytt jobb. Tidigarejobbade hon som Produktionsberedarepå Phadia AB ochnumera arbetar hon som Kvalitetsledarepå Phadia AB. Sofia tillträddeden nya tjänsten 23/2 2009.Anna Johansson var tidigare receptariepå apoteket Lejonet iVara, nu är hon AC på apoteketBlåklockan i Kvänum.Gabriella Stiernspetz börjar den3 april att arbeta hos Bayer AB iSolna.Kristina Bergman har startat detegna företaget QAP Quality AssurancePharma, för kvalitetssäkringinom läkemedelsindustri, läkemedelsdistributionoch apotek.Johan Eklund arbetar från den30 mars 2009 på Läkemedelscentrum,Stockholms läns landsting,på fortbildningenheten. Han har tidigarevarit anställd av ApotketFarmaci AB, Region Stockholm,tjänster, Sjukhusapoteket KarolinskaHuddinge.Har du också bytt jobb? Mailamalin.schiratzki@farmacevtforbundet.seMer information på www.farmacevtforbundet.seRättelseI förra numret av FarmacevtiskRevy skrev vi felaktigt att DorisLundström har gått i pension. Dethar hon alltså inte ännu och vi beklagaratt det blev fel.30 farmacevtisk revy #4 2009

Nordisk mat:Sötsyrlig pepparrotsröramed kött4 personerSaltgurka och pepparrotär gott ihop med röktviltkött. Använd älg- ellerhjortkött vid säsong.Rökt saltrulle eller hamburgerköttpassar ocksåbra.Ingredienser:50 g rökt nöt- eller viltkött50 g saltgurka2 dl matyoghurt, medelhavsinspirerad2 msk riven pepparrot1 tsk flytande honungev spad från saltgurkanlilla kryssetGör så här:Hacka kött och saltgurka fint. Blanda med matyoghurt,pepparrot och honung. Smaka ev avmed lite spad från saltgurkan.Visste du attEn bit pepparrot i inläggningen gör så att detinte bildas något mögel? Därför hittar du oftapepparrot i gurk- och rödbetsinläggningar.Recepten är hämtade från Nordisk mat/Mjölkfrämjandet.Krysset ska inte skickas in – lösningen presenteras i nästa nummer av Farmacevtisk Revy.Foto: LARS PAYULSSONGuidad tur i StockholmEn amerikan är på semester iStockholm och anmäler sig till enguidad tur genom huvudstaden.Guiden visar stolt upp de mäktigabyggnaderna, men till hans storairritation säger amerikanen gångpå gång:- Äsch, det är väl ingenting. Såntdär kan vi bygga på en dag i USA...När den guidade gruppen kommerfram till Stockholms slott bestämmersig guiden för att skojamed amerikanen. Guiden står stillaoch tittar på slottet, och amerikanenfrågar:- Vad är det här för byggnad?- Jag vet inte, säger guiden, denstod inte här i morse.Spion- Ni har arbetat för främmandemakt!- Omöjligt, ingen makt i världenkan få mig att arbeta!Det är vad vi tror att v redanvet som hindrar ossfrån att lära oss nyttClaudeBernardGör inga andra duheter ändem du har verkligt nöjeav.CloettereceptfrittPietàPietà benämnins inom kristen konst framställningarav en sörjande Jungfru Maria vid sin döde sons kropp.Det är italienska för fromhet, ömhet, barmhärtighet,och komer ursprungligen från latinets pietas. En ensamsörjande Maria kallas däremot mater dolorosa.Pietà används också som namn på åtskilliga konstverkmed motivet.Det mest kända utfördes av Michelangelo 1499. Denfinns att beskåda i Peterskyrkan i Rom, i första sidokapelletpå höger sida.Pietà är känt för att vara det enda av Michelangelosverk som är signerat. Skulpturen, som är huggen i carraramarmor,har förbryllat konstvetare och historiker.Statyn föreställer Jungfru Maria som håller JesusKristus i sina armar men Maria framställs som väldigtung, nästan yngre än Jesus. En teori är att Michelangelohade sin mor i tankarna när han skapade JungfruMaria; Michelangelos mor hade dött ung, när han baravar sex år gammal.Källa WikipediaVill du medverkapå Receptfritt?Skicka in roliga notiser, felskrivningar,tips och recensioner till:ReceptfrittFarmacevtisk RevyBox 3215103 64StockholmEller maila till:receptfritt@farmacevtforbundet.seförra kryssets lösning:farmacevtisk revy 4# 2009 31

Kansliplugg dec 08 (kopia) 09-01-28 16.26 Sida 1Posttidning BFarmacevtisk revyBox 3215103 64 StockholmDet är vi som arbetar påSveriges Farmacevtförbunds kansli:LENNART AXELSSONFörbundsdirektörDirekttelefon 08 –507 999 05Mobiltelefon 0709–39 99 05lennart.axelsson@farmacevtforbundet.seI NGER ERLANDSSONProfessionsutvecklareDirekttelefon 08 –507 999 16Mobiltelefon 070–780 89 16inger.erlandsson@farmacevtforbundet.seRITHA LILJENMALMförbundssekreterareDirekttelefon 08 –507 999 04Mobiltelefon 0709–39 99 04ritha.liljenmalm@farmacevtforbundet.seHANNI ALGARDFörbundsassistentDirekttelefon 08 –507 999 06Mobiltelefon 070–412 02 46hanni.algard@farmacevtforbundet.seMARTIN LINDEBLADFörhandlingschefDirekttelefon 08 – 507 999 08Mobiltelefon 0709–39 99 08martin.lindebla@farmacevtforbundet.seCHRISTER BORGOmbudsmanDirekttelefon 08 –507 999 03Mobiltelefon 0709–39 99 03christer.borg@farmacevtforbundet.seVIKTORIA JUZOVITSKAJAFörbundsjuristDirekttelefon 08 –507 999 07Mobiltelefon 0709–39 99 07v.j@farmacevtforbundet.seI NGELA KANKAINENOmbudsmanDirekttelefon 08 –507 999 10Mobiltelefon 0709–39 99 10ingela.kankainen@farmacevtforbundet.seCELINA SWINGStudentombudsmanDirekttelefon 08 –507 999 11Mobiltelefon 0709–39 99 11celina.swiingr@farmacevtforbundet.seMALIN SCHIRATZKIProjekltledareDirekttelefon 08 –507 999 02Mobiltelefon 0709–39 99 1malin.schiratzki@farmacevtforbundet.seANNA NØRBY GENNERUDInformationsansvarigDirekttelefon 08–507 999 15Mobiltelefon 0709–39 99 15anna.norby.gennerud@farmacevtforbundet.seÅKE LINDFORSChefredaktör/ansvarig utgivareDirekttelefon 08–507 999 164Mobiltelefon 070–780 8914ake.lindfors@farmacevtforbundet.seRITHA LILJENMALMFörbundssekreterareDirekttelefon 08–507 999 04Mobiltelefon 0709– 39 99 04ritha.liljenmalm@farmacevtforbundet