EU-kommissionen - Publicera Information AB

EuropaPostenp o s t t i d n i n g b#10 2009Utgiven av Eu-kommissionen i SverigeSir Paul McCartney uppmanartill köttfria dagar. Sid 12Unga hoppas påsolenergin. Sid 4–5Diskrimineringeni EU är kartlagdI den första paneuropeiska kartläggningenav hur etniska minoriteter diskriminerasframgår det att 82 procent av de som utsattsför olika former av diskriminering aldriganmäler det.Sid 11Facit för svenskaordförandeskapetTrots att regeringen inte lyckades medsin främsta prioritet under ordförandeperioden– att medverka till ett nytt globaltklimatavtal, får det svenska ordförandeskapetbetyget MVG i Bryssel.Sid 62 800miljarder i statsstödUnder 2008 steg statsstöden i EU-ländernafrån 0,5 till 2,2 procent av BNP. Men samtidigtföll andelen illegala statsstöd.Sid 9”Jag är stolt ochglad över att vi nufått ett politisktgenombrott i dessa svåraförhandlingar som pågått iså många år. EU-patentetkommer ge europeisk industribättre möjligheter attkonkurrera på den globalamarknaden.”Ewa BjörlingHandelsministerLängsta långbänkenlöstDen 4 december enades EU-länderna omen patentförordning och en gemensam patentdomstolför ett EU-patent. Det är ennästan 40-årig surdeg som är löst.Sid 7Foto: Jewel SamadVäntan. Kinesiska säkerhetsvakter håller tillbaka pressen och försöker få dem att lämna ett multi-lateralt möte som hölls sent på fredagskvällen mellan USA:sPresident Barack Obama, kinesiska premiärministern Wen Jiabao, indiska premiärministern Manmohan Singh och andra viktiga ledare på Bella Center i Köpenhamn.Klimatet får väntaVärldens ledare lyckades inte enas om ett nytt globalt klimatavtal. Sid 4 – 5Sveriges tyngsta portföljCecilia Malmström har fått Sveriges hittillstyngsta portfölj i EU-kommissionen. Honhårdpluggar nu innehållet i portföljen för attbli godkänd i EU-parlamentets utfrågningar imitten av januari. Sid 6Foto: Hans DoverholmI detta nummerInifrån: Pierre Schellekens 2Klimatavtalet skjuts upp 4MVG för svenska ordförandeskapet 7Företagsakademin 10Debatt: Svenskt Näringsliv om Köpenhamn 2Klimaträttvisa 5Ingen EU-kommissionär går säker 8Nyttan med EU 11Tobinskatten aktuell igen 3Intervju med Cecilia Malmström 6Frankrike mobiliserar för CAP 9EU:s 2020-strategi 12

2 EuropaPosten #10/2009 # 7/2005INIFRÅNDEBATTUnder 2009 har flera mycket viktiga stegtagits för att göra EU bättre och säkra enmer framträdande plats på världsscenen.Ett nytt Europaparlament har valts in, enny EU-kommissionen är på väg att börjasitt arbete och sist, men inte minst, detnya Lissabonfördraget har trätt i kraft. Enav EU:s grundare, fransmannen RobertSchumann, sade att man bygger och integrerarEuropas länder med "små steg".Nu har vi tagit ett jättekliv framåt meddet nya fördraget!Förutom en rad demokratistärkandenyheter som ger mer makt och inflytandetill medborgarna och de nationella parlamenten,så finns det nyheter i Lissabonfördragetsom inte diskuterats så mycket Idebatten ännu. Ett sådant exempel är dennya gemensamma, ännu inte färdigkonstrueradeutrikestjänsten, den s.k. EEAS(the European External Action Service),som är en gemensam organisation somskall bestå av medlemsstaternas och EUkommissionensutrikestjänster. EEASkommer att skapa en konsekvent ocheffektiv utrikespolitik för den EuropeiskaUnionen. EU-kommissionen är ocksågenom det nya fördraget bättre rustadatt utnyttja sin exklusiva förslagsrätt pånya politikområden bl.a. för att bekämpaorganiserad brottslighet och terrorism.EU:s medlemsstater kommer att användakvalificerad majoritet vid omröstningavseende flera politikområden, iställetför enhällighet, och kommer därmed attkunna göra lagstiftningsarbetet snabbareoch mer effektivt.Vi har stora utmaningar nästa år. EUkommissionenkommer att fortsättaoch förstärka sina ansträngningar föratt bekämpa konjunkturnedgången ocharbetslösheten och förstås fortsätta kampenmot klimatförändringarna – oavsettutgången av klimatmötet i Köpenhamn.Den s.k. 2020-agendan – som ersätterLissabon-strategin for arbeten ochtillväxt – kommer att leda vårt arbeteframåt. En stor utmaning är också deåldrande befolkningarna i EU:s medlemsstater.EU-kommissionen kommeratt fokusera också på att motverka denegativa effekterna av detta fenomen,som snarare förr än senare kommer fåmycket betydande negativa effekter påden Europeiska ekonomin, om inte effektivamotåtgärder sätts in.Det svenska ordförandeskapet avslutasi dagarna. Fredrik Reinfeldts regeringhar utfört sitt uppdrag på ett imponerandesätt. Organisation och utförandehar varit varit perfekt, och i sakfrågornahar framgång nåtts avseende att antalstora initiativ.Detta är det sista numret av Europa-Posten i pappersversion.Jag önskar att läsarna fortsätter läsatidningen – i nätversionen som kommeratt lanseras om ett par månader – ochförblir intresserade av EU.Det är ingen klyscha utan ett faktumatt Europa behöver aktiva och intresserademedborgare för att fungera väl ochbli bättre och bättre.Jag vill önska alla läsare God Jul ochGott Nytt År, på återseende!PIERRE SCHELLEKENSChef för EU-kommissionens kontor i StockholmKlimatavtalet är ingen affärsriskKlimatförhandlingarna är i full gång. Bella Center är dagligen fyllt till bristningsgränsen.Och förväntningarna är höga på att en överenskommelse ska nås.För näringslivet är det inte viktigt om avtalet blir juridiskt bindande nu eller senare.Foto: Gunnar SeijboldTufft. Danmarks klimatminister Connie Hedegaard tvingades konstatera att förtroendeklyftanmellan rika och fattiga länder var för stor, för att få till stånd ett globalt bindande klimatavtal i Köpenhamn.Det var synd att höra Anders Turesson, ordförandeför EU:s förhandlare, säga i veckan;– Det är tråkigt att det är så svårt att lämnaprocedurfrågorna. De tar så mycket tid, närvi borde ägna oss åt viktiga sakfrågor.Från näringslivet önskar vi att sakfrågornakommer upp på agendan igen och attvi ser ett reellt politiskt avtal efter Köpenhamn.Från näringslivets horisont är detidag inte väsentligt om avtalet är legalt bindandefrån dag ett efter Köpenhamn ellerom det blir ett år senare. Det viktiga är attdet ges en kraftfull och entydig signal omatt näringslivet i framtiden kommer att tillåtasatt konkurrera på en global marknadVi tackar för oss!Du håller i det sista pappersnumret avEuropaPosten. EU-kommissionen har beslutatatt de papperstidningar de finansierari medlemsländerna i fortsättningen ska varawebbaserade av kostnadsskäl. Det beklagarredaktionen, inte minst med tanke på allade läsare som inte kan eller vill läsa sinatidningar på nätet.Det är tyvärr inget beslut redaktionen kanpåverka. Vi sitter på byrån Publicera, somunder de senaste åren haft uppdraget attproducera EuropaPosten för svenska läsareEuropaPostenTidningen utkommer med tio nummer per åroch utges av EU-kommissionen i Sverige.Innehållet i EuropaPosten överensstämmerinte nödvändigtvis med Europeiska kommissionensuppfattning.på lika villkor och att ett globalt pris kommeratt sättas på koldioxid.För svenskt och europeiskt näringslivhandlar det nämligen om att få bättre spelreglerpå en global marknad och att utjämnaden relativa konkurrenssituationen. Näringslivethar en viktig roll i att bidra medkunskap och ny teknik för att möta utmaningarna.Genom framtida global konkurrensneutralitetoch harmoniserade krav samtlångsiktig förutsägbarhet ges förutsättningarför näringslivet att agera kraftfullt.Frågan som nu många ställer sig nu är omEU ska gå från 20 till 30 procent reduktionåt EU-kommissionen. Syftet är att tidningenska vara självständig och försöka ge enobjektiv bild av EU-samarbetet, även omdet är EU-kommissionen som finansierarutgivningen.Det är upp till er läsare att bedöma om vilyckats med den föresatsen. Det har i allafall varit utmanande och intressant att göraEuropaPosten och vi i redaktionen vill tackaalla trogna läsare och för alla reaktioner ochinsändare vi fått från Er under åren.Eventuella returer och adressändring:Publicera Information, EuropaPosten,Stora Nygatan 44, 11127 Stockholm.Adressändring kan även göras via e-post:europaposten@publicera.seAnsvarig utgivare: Eric DegerbeckProduktion: Publicera Information ABTryckeri: V-TAB NorrtäljeRedaktion: Ola Hellblom, ola@publicera.se,Naima Ekman, naima@publicera.se,Emily von Sydow, evsydow@skynet.be.Telefon till redaktionen: 08-10 7170.Redaktionsråd: Eric Degerbeck,Pierre Schellekens, Ola Hellblomoch Naima Ekman.och när och om det ska spelas ut som ettförhandlingskort.Näringslivet har bejakat det legalt bindandeEU-målet med 20 procent till 2020.Men i likhet med många andra anser vi attdet krävs att fler regioner kommer med påtåget. EU har vid upprepade tillfällen påpekatatt unionen har för avsikt att höja sinambitionsnivå under förutsättning att samtligaindustriländer presenterar jämförbaraåtaganden. Men tittar man på de faktiskabud som ligger på bordet i Köpenhamn ärdessa i dagsläget uppenbart inte jämförbaramed EU:s 20 procent. Faktum är att de klimatåtagandensom hittills presenterats frånde utvecklade länderna långt ifrån är likaambitiösa som EU:s.Ett exempel är USA:s förhandlingsbudom att sänka sina utsläpp med 17 procenttill 2020, jämfört med 2005 års nivå. Omräknattill 1990 års nivå motsvarar detta enreducering av utsläppen med bara tre procenttill 2020.För att EU ska kunna minska utsläppenmed 30 procent krävs således att buden frånandra länder höjs väsentligt. Näringslivetmenar att om EU ensamt går vidare och höjerambitionen riskerar det att enbart slå mot deeuropeiska företagens konkurrenskraft ochjobben. Och utan någon nytta för miljön.Och då kan vi tala om affärsrisker. Vårönskan är att politiker och förhandlare fårihop ett reellt avtal här i Köpenhamn. Det geraffärsmöjligheter för alla i näringslivet.Birgitta ResvikAnsvarig för energi ochklimatfrågor på SvensktNäringslivÄven om EuropaPosten upphör som papperstidningblir det en elektronisk fortsättning.Det kan dröja ett tag innan EuropaPostenhar hittat sitt format och innehåll, men vivill uppmana alla som vill följa med i vad somhänder i EU-samarbetet att registrera sig förEU Direkt via EU-kommissionens hemsida.Då kan ni hålla er uppdaterade för det händermycket inom EU, som andra svenska mediamissar eller inte informerar om.Tack för nu önskar:Ola Hellblom, redaktörNaima Ekman, layoutEric Degerbeck, ansvarig utgivare, mediechef,EU-kommissionen i SverigePierre Schellekens, chef, EU-kommissionen iSverigePrenumeration: Gratis. Använd kupong på sid. 12.eller via telefon: 08-10 7170.Taltidning: EuropaPosten utkommer som taltidning.Även taltidningen är gratis. För prenumeration av taltidningring: 08-39 91 40.Utges av EU-kommissionen i SverigeRegeringsgatan 65, Box 7323, 103 90 StockholmISSN: 1404-0182Tel: 08-562 44411 Fax: 08-562 44412Foto: Svenskt Näringsliv

NYHETEREuropaPosten #10/2009 3Pengar ochklimatFoto: Munir Uz ZamanTrots hårt trängda statsfinanser har EU lyckatsskaka fram en stor påse pengar till världens allrafattigaste länder. Hjälpen ska snabbt sättas in föratt skydda dem mot översvämningar, torka ochandra katastrofer orsakade av klimatförändringen.När EU:s stats- och regeringschefersamlades den 10-11 decemberför sitt ordinarie toppmöte var allaväl medvetna om det mycket allvarligaläget för ländernas offentligafinanser. Stora stöd har satts in föratt stoppa det fria fallet i ekonominoch för att rädda banker frånkollaps.Budgetläget i vissa länder är desperat.Greklands nye premiärministerGeorgios Papandreou komtill toppmötet med statsfinansernai trasor. Efter valet i oktober hardet avslöjats att landets budgetunderskottblir över 12 procent avBNP i år mot tidigare angivna 5procent. Som resultat skjuter Greklandsstatsskuld i höjden, upp till125 procent nästa år.Rykten har uppstått att Greklandskulle hamna på obestånd. Grekiskaräntor har stigit och kreditvärderingenhar sänkts. GeorgiosPapandreou lovade en rad reformeroch att ta itu med korruptionen ioffentliga sektorn. Han försäkradeatt helt vända blad från landetsgamla beteende.Grekland måste själv lösa problemen,förklarade statsministerFredrik Reinfeldt i egenskap avEU:s ordförande. Samtidigt somman inte vill skapa prejudikat medatt EU räddar länder som misskötersig med EU-pengar så är EU enfamilj och hjälps åt, som europaministerCecilia Malmström uttrycktedet.Bland andra länder har ävenSpanien varnats för att kreditvärderingenkan sänkas. Irland höjerskatter och sänker lönerna drastisktför offentliganställda, inklusivepremiärministern som sänker sinlön med 20 procent.I början av december beslöt EU:sfinansministrar att starta procedurermot alltför stora underskottmot tretton länder. Enligt stabilitetspaktensregler fick länderna rekommendationerhur snart de skapressa tillbaka underskotten undergränsen 3 procent. Tidsgränsernasattes mellan 2012 och 2015 beroendepå storleken på underskottoch statsskulder.Sedan tidigare är Lettland, Ungernoch Rumänien satta på tuffabesparingar i samband med stödetfrån EU och Internationella valutafondenför att undgå bankrutt.Trots dessa bantningskurerlyckades alltså toppmötet ta frammer pengar till fattiga länder än75 miljarder kronor. Det är EU-ländernas bidrag till åtgärder mot klimatförändringar i drabbade utvecklingsländer 2010–2012.vad kommissionen hade beräknatvara EU:s ”rättmätiga andel” avindustriländernas bidrag. FredrikReinfeldt fick gå flera varv med insamlingsbössanpå mötet och utövalite grupptryck. Men till slut fickhan ihop 2,4 miljarder euro per årunder de tre åren 2010-2012.Till slut bidrog alla EU-länder.Summorna varierade från småsymboliska belopp till drygt 400miljoner euro var från Tyskland,Frankrike och Storbritannien. Sverigeskänkte mest per invånare, 8miljarder kronor under de tre åren.Fredrik Reinfeldt medgav att i bidragenfanns både nya och gamla,omfördelade biståndspengar.FN har beräknat behovet fördessa snabbstartspengar till 7 miljardereuro per år för att till exempelbygga skyddsvallar i Bangladesheller små öriken, eller motverkaökenspridning i Afrika. EU:s andelblev alltså drygt en tredjedel. (Kommissionenhade uppskattat högst2,1 miljarder som EU:s rättmätigadel.)Åter tog följaktligen EU tätenbland industriländerna på ett klimatområde.Sedan länge har EU legatfrämst vad gäller åtaganden attminska utsläppen av växthusgaser– 20 procent till 2020 jämfört med1990 års nivå. Inför slutspurten iklimatmötet i Köpenhamn förnyadeEU sitt erbjudande att gå till 30procent om andra industriländergör motsvarande ansträngning.– Det gäller främst USA och inågon mån Kanada som behöverröra på sig, sa Fredrik Reinfeldt.Samtidigt är det viktigt att storautvecklingsländer, i första handKina, bromsar ökningstakten påsina utsläpp.På toppmötet beslöt ledarnaockså att hålla ett informellt toppmötei början av februari för attdiskutera fortsatta ekonomiskareformer, alltså en tioårig fortsättningpå Lissabonagendan i EU:s2020-strategi”.Bengt LjungSkatt på finansiella transaktionerTobin är tillbaka. Åter är den kontroversiella straffskatten på finansmarknaden tillbaka på agendan.Brittiske premiärministernGordon Brown och franske presidentenNicolas Sarkozy förenadespå EU:s toppmöte i decemberi ett upprop för en beskattning avfinansiella transaktioner och förbeskattning av höga bonusar i finanssektorn.Tobinskatten är uppkallad efterden amerikanske ekonomen JamesTobin. Han föreslog 1971 en skattpå 1 procent på valutatransaktionerför att avskräcka från kortsiktigspekulation. Tanken har kommitoch gått flera gången i debattengenom åren. Den var bland annataktuell när Sverige var EU-ordförandelandförra gången, 2001.Frankrike talar numera om enmycket lägre avgift på 0,005 procentmer i syfte att skaffa intäkterän att avskräcka.Gordon Brown och NicolasSarkozy föreslog att en finansiellFoto: Gunnar SeijboldENIGA. Franske presidenten Nicolas Sarkozy och brittiska premiärministernGordon Brown vill båda ha en skatt vid internationella transaktioner, för att finansieraåtgärder mot klimatförändringar.transaktionsskatt skulle finansieraåtgärder mot klimatförändringenefter 2020, tillsammans med inkomsterfrån auktionering av utsläppsrätter.Dessutom nämndeGordon Brown skatten som en inkomstkällaför att försäkra världenmot framtida finanskriser.Toppmötet ställde sig bakomen uppmaning till Internationellavalutafonden att undersökasamtliga alternativ för att skyddafinanssystemet mot risker, ävenen Tobinskatt. Andra alternativär rena försäkringsavgifter, stabilitetsfonderoch krav på bankeratt ha reservkapital.Sverige inför vid årsskiftet enstabilitetsavgift på 0,036 procentav vissa delar av bankers balansräkning.Pengarna ska finansieraen stabilitetsfond för att hanterafinansiella kriser.Toppmötet beskrev i sina slutsatseratt ett skydd mot framtidakriser är en viktig del för att förnya“ett socialt och ekonomisktkontrakt” mellan samhället ochfinanssektorn efter finanskrisen.–Vi behöver en bättre relationmellan banker och samhället detjänar. Finansinstituten är globala,men vi har inget system för globaltsystem för reglering som innehållerbankernas ansvar till samhället, saGordon Brown.Britterna vet dock att en Tobinskattbara kan fungera om deninförs i alla stora finanscentra runtom i världen. Både USA:s finansministerTim Geithner och IMFchefenDominique Strauss-Kahnhar ställt sig tveksamma. Andraanklagar paret Brown och Sarkozyför att jaga populistiska poäng.Firma Brown & Sarkozy passadeockså på att angripa högabankbonusar. Brittiska regeringenhar beslutat införa en engångsskattpå 50 procent för bonusar över25 000 pund i år. Nicolas Sarkozysa att Frankrike kommer att införanågot liknande. Men andraEU-ledare var mer avvaktande.Finansminister Anders Borg hardock instämt i kritiken. Eftersombankerna inte verkar lägga band påsig så kommer det att krävas nyatuffare EU-regler mot bonuskulturenframöver, sa han i en utfrågningi Europaparlamentet.Bengt Ljung

4 EuropaPosten #10/2009 # 7/2005NYHETERFoto: Attila KisbenedekFoto: Axel SchmidtUppgiven. Omvärldens dom över den missade chansen till ett nytt globalt klimatavtal i Köpenhamn är hård. Premiärminister Wen Jinbao (th) utsattes för stor press, men lyckades hålla emot. Kina fick som de ville – ingetbindande klimatavtal.Klimatet får väntaDet mesta sköts upp när världens ledare skulle enas om ett nytt globalt klimatavtal i Köpenhamn.Klimattoppmötet kunde efter 12 dagars förhandlingar bara enas om en politisk deklaration, CopenhagenOutcome, som ska fyllas med bindande innehåll vid FN:s nästa stora klimatkonferens i Mexiko, COP16, om ett år.Några huvudpunkter kunde världensledare enas om. Det är måletom att temperaturen inte får stigamer än 2 grader och finansieringenav åtgärder mot klimatförändringari fattiga länder på kort ochmedellång sikt.– Vi har ett skal utan mycketinnehåll. Men det är trots allt enframgång att få världens länderatt underteckna samma politiskaöverenskommelse om klimatet.Nu gäller det att lösa alla svårautestående frågor under nästa år,säger Mattias Johansson, tidigarei miljöminister Andreas Carlgrensstab och nu vice vd i tankesmedjanFores.Många bedömare lägger skuldenpå det magra resultatet i Köpenhamnpå världens största ekonomieroch utsläppsländer, Kinaoch USA. De två står för hälften avvärldens koldioxidutsläpp och demåste göra mer ambitiösa åtagandenför att den globala temperatureninte ska stiga för mycket. MenKinas förhandlingsbud innebärbetydande utsläppsökningar till2020 och USA:s bud ger bara enminskning på 4 procent till 2020jämfört med 1990.– USA och Kina ursäktar varandraslåga ambitionsnivå. Kina villinte göra så mycket om inte USABarack Obama förhandlade i sista minuten fram ett urvattnat avtal med Kina,Indien, Brasilien och Sydafrika.agerar. Och Indien tassar bara efterKina. Därför måste övriga världensätta hårdare press på Kina ochUSA, säger Martin Ådahl, vd förtankesmedjan Fores.USA:s president Barack Obamabemötte kritiken i Köpenhamnoch lovade i likhet med övriga regeringscheferatt USA ska ta sittansvar för klimatet.– Vi ska minska våra utsläppmed 42 procent till 2030 och med80 procent fram till 2050 och detblir mätbara och verifierbara minskningar.Men alla länder måste tasitt ansvar så att vi får ett globaltFoto: Susan Walshklimatavtal som kan förbättra situationen,sa Barack Obama.Större delen av klimatförhandlingarnai Köpenhamn handlade omprocedurfrågor, som kom från G77-gruppen med 134 utvecklingsländer.Det var först när danska ordförandeskapetgick med på att förhandlai dubbla spår som förhandlingarnabörjade röra på sig. Det är dels enfortsättning av Kyotoprotokolletoch dels ett parallellt klimatavtalför de länder som inte undertecknatKyotoprotokollet. EU:s mål att fåett nytt globalt klimatavtal, somersätter Kyoto föll därmed.Kina och Indien vill inte sättanågra fasta mål för sina utsläppsminskningar.De vill kopplaminskningarna till sin ekonomiskatillväxt. Ju snabbare ekonominväxer desto mer kan de släppaut jämfört med sina åtaganden.Det har EU och USA inte velatacceptera.– Det måste gå att kontrolleraoch verifiera åtaganden. Annarsförstår jag inte hur man ska kunnauppfylla ett avtal, sa presidentObama.Men Kina vägrade hårdnackatatt gå med på några legala instrumentför övervakning av deras utsläpp.Statsminister Fredrik Reinfeldt,var som EU:s ordförande drivandeför att få ett bättre resultat i Köpenhamn.– Ett globalt hot kräver ett globaltsvar. EU har gjort de mest ambitiösaåtagandena. Tiden har kommit förandra att leverera, sa Reinfeldt.OLA HELLBLOMResultatet från Köpenhamn blev en överenskommelse, (”accord”)inte ett juridiskt bindande avtal.• Temperaturstigning skall hållas under 2C.• Frivilliga utsläppsminskningar med varierande startår och slutår för olikaländer. I-länderna skall anmäla sina åtaganden senast den 1 februari2010.• Utvecklingsländerna skall reducera efter sina egna förutsättningar. Deskall rapportera sina åtgärder vartannat år. Utsläppsminskningar somgenomförs med stöd utifrån skall kontrolleras internationellt. Minskningarsom länderna genomför på egen hand redovisar de själva.• Utvecklingsländerna skall begränsa avskogning.• Till en snabbstart finns åtaganden på drygt 20 miljarder euro för åren2010-2012. Japan tecknar sig för 7,6, EU för 7,3 och USA 2,5 miljardereuro.• Från 2020 finns åtaganden på 70 miljarder euro (100 miljarder dollar)årligen till utvecklingsländerna. Pengarna skall komma från privata ochoffentliga finansiärer. En ”Högnivåpanel” tillsätts för att värdera olika finansieringsmöjligheter.Pengarna skall fördelas av en ny fond (CopenhagenClimate Fund).• Teknikutveckling och tekniköverföring skall förmedlas av en särskild, intenärmare fastställd teknikmekanism.

NYHETEREuropaPosten #10/2009 5Klimatfrågan är grundläggande en fråga om rättvisa och om jämställdhet.Det var budskapet från Mary Robinson, Gro Harlem Brundtland och MargotWallström i Köpenhamn.Köpenhamn handlarom klimaträttvisaMary Robinson är Irlands tidigarepresident, nu vice ordförandeför Club of Madrid, ett nätverk föravgångna toppolitiker och statschefer.Hon låter nästan som enmilitant miljöaktivist:– För oss är symbolen på klimatförändringarinte en isbjörnpå ett isberg som smälter. Symbolenär den fattiga småbonden.Det är hon som får betala om viinte når målen. Och jag sägerhon, därför att klimatfrågan haren mycket stark jämställdhetsdimension.Med ”oss” syftar Mary Robinsonpå sig själv, på Gro HarlemBrundtland, Norges tidigarestatsminister, nu FN:s särskilt utsändaför klimatförändringar, ochpå Margot Wallström, avgåendeEU-kommissioner.De tre har under ett par år arbetatmed en serie konferenserkallade Road to Copenhagen, ettarbete med stöd av Club of Madrid,av näringslivsnätverket RespectTable, och av Globe Europe, ensammanslutning av miljöengageradeparlamentariker i Europa.Efter ett tvådagarsmöte i Malmöreste de vidare till klimattoppmöteti Köpenhamn. Här fick FN:sklimatchef Yvo de Boer ta emoten kommuniké från Malmökonferensen,med huvudbudskapetatt klimatpolitiken är en rättvisefråga.– Vi vet vad som måste göras.Den enda möjliga slutsatsen är attvärldens ledare visar ansvar ochenas om ett ambitiöst fördrag, saGro Harlem Brundtland.Av de tre initiativtagare markeradeMargot Wallström hårdast motpolitikerna på konferensen:Hundratals gymnasieelever fråneuropeiska skolor har presenteratsina idéer om hur Europa skaklara sina framtida energibehovoch samtidigt klara av klimatkraven.De unga vill fasa ut såväl fossilabränslen som kärnkraft senasttill 2050.Många av de ungas förslag är radikalamen ändå genomförbara.Under avsnittet energieffektivitetföreslås att medlemsländerna skaFattig småbonde. Det är symbolen på klimatförändringar. Det är hon som får betala om vi inte nårklimatmålen, säger Margot Wallström.– Vi upplever just nu en paradox:Det är inga svårigheter att mobiliserade unga i kampen för attmotverka klimatförändringarna.Vi kan mobilisera resurser frånforskare och näringslivet. Men vikan inte lita på de politiska ledarna,sa hon under den förstakonferensdagen i Malmö.Väl i Köpenhamn hamnade debinda sig för att minska sin energianvändningmed 5 procent årligentills de minskat med 40 procent.Företag ska ges skatterabatter omde blir grönare snabbare.Alla nybyggda hus ska varapassivhus med solpaneler på taket.Hushållens elanvändningföreslås bli reducerad beroendepå hushållens storlek. Om hushållenförbrukar mer el än sin tilldelningska merkonsumtionenvara dyrare.tre mitt i getingboet av motsättningarmellan Nord och Syd.Den så kallade G77-gruppen,134 utvecklingsländer i tredje”Vi tar ställning för rättvisa och för mänskligutveckling. Men det handlar ocksåom nödvändigheten av att återskapa ett bristandeinternationellt förtroende.”världen och Kina, sköt med skarptmot läckta förhandlingsutspel frånklimattoppmötets danska ordförandeskap.Med betoningen på rättvisa, påfinansiering och på tekniköverföring,betyder det att Robinson,Harlem Brundtland och Wallströmlierar sig med kritikernafrån syd?– Vi är här för att betona rättvisa.Jag förstår mycket väl demarkeringarna, svarade Mary Robinsonpå Europa-Postens fråga.– Vi tar ställning för rättvisaoch för mänsklig utveckling. Mendet handlar också om nödvändighetenav att återskapa ett bristandeinternationellt förtroende,sa Margot Wallström.– Jag svarar ja, jag är enig i deraskritik, sa Gro Harlem Brundtland.Unga idéer för EuropaFoto: Gunnar Seijbold/RegeringskanslietSTAFFAN DAHLLÖFDe unga sätter sitt stora framtidshopptill solenergi, men äventill vind och vatten. De vill att Europaska bli mer självförsörjandepå energi och minska beroendetav rysk naturgas. Kolkraftverk skabyta till förnyelsebar energi inom30 år. Andra förslag är att skapaett europeiskt forskningsinstitutför alternativ energi och att tvingakraftbolag att redovisa hur derassålda energi är producerad.De vill också använda skattevapnettydligare för att gynnaförnyelsebar energi och att EU skabelöna företag som blir koldioxidneutrala.Idérikedomen är stor blandgymnasieeleverna. Deras handlingsplanpå energiområdet harlämnats över till EU-kommissionenoch beslutsfattare. Det är dessaunga som ska leva med de beslutsom nu fattas i Köpenhamn.OHStor besvikelseöver magertresultatEuropaPosten bad Sakeemul Huq,forskare från den Londonbaseradetankesmedjan IIED (InternationalInstitute for Environmentand Development) att sammanfattaCOP15.– Jag känner mig mycket nedtryckt,nu talar vi om i bästa fallnågot slags uttalande. De senaste48 timmarna har jag hört de mestinspirerande tal. Men att inte omsättadem i handling visar ett misslyckandei ledarskap.Förvånad?– Ja, jag väntade mig mera. Sarkozyshöll till exempel ett glimrandeanförande. Jag hade en förhoppningom handling för oss alla tillsammans.Men är det inte så realpolitik serut – man handlar efter egna intressen?– Jo, om det var allt som det helahandlade om. Men klimatförändringarnaär inte nationella. De gerinte svar på de hot som faller öveross alla.Har du noterat några framsteg ellerpositiva löften?– USA:s uttalande om 100 miljarderdollar om året är ett braförslag, men det är för lite ochdet kommer för sent. Den slagsutspel skulle vi ha haft i början ikonferensen så kunde det ha getten plattform att ta avstamp ifrånoch så kunde det ha gett fart påförhandlingarna.Om man lyssnar på EU:s förhandlareså påpekar man att Europaenbart står för 27 procents av världensutsläpp...?– Alla står för bara en liten del,men alla måste bidra med sin del.Varje gram koldioxid som stoppasär viktig. Man kan inte barabörja med att peka på vad det ärde andra skall göra. Bollen måstesluta rulla. Detta är ett misslyckande,vi har aldrig haft så mångastats-och regeringsledare samladei samma rum, och så kommer maninte längre.Kunde det ha gått annorlunda?– Den danske statsministern inleddemed att lägga fram något somhan menade var en kompromiss.Men när han utarbetade den hadehan inte lyssnat på alla parter, barapå några av dem. Där förstördehan ett förtroende som var svårtatt reparera.Av alla olösta frågor, vilken är denallra viktigaste?– Att världen ledare är beredda attta sitt ansvar för att säkra det fattigasteoch mest utsattas överlevnad.Men man har varit alltför fokuseradepå sina egna intressen. Jaghade ett hopp om att Köpenhamnkunde bli start på något som varannorlunda.STAFFAN DAHLLÖF

6 EuropaPosten #10/2009 # 7/2005SVERIGESORDFÖRANDESKAPEuropaPosten kommer att följa det svenska ordförandeskapetsframgångar och besvikelser under det andra halvåret.Hon får Sverigestyngsta portfölj hittillsCecilia Malmström kröner nu en framgångsrik politisktEuropakarriär med det naturliga erkännandet somsvensk EU-kommissionär. Efter två socialdemokratiskakvinnor från Norrbotten är det nu dags för en riktig liberal frånGöteborg att representera Sverige i EU-kommissionen.Statsminister Fredrik Reinfeldtvar påtagligt nöjd när han kommenteradeden portfölj i nyaEU-kommissionen som CeciliaMalmström får ansvaret för. Detär inrikes frågor, som omfattarmigration, polissamarbete ochgränskontroll. Härunder liggermyndigheter som Europol, Frontex,drogbyrån EMCDDA ochSchengen-samarbetet.– Att Sverige får en så tung portföljvisar att vi nu tillhör EU:skärna, säger Fredrik Reinfeldt.Själv är 41-åriga Cecilia Malmströmockså mycket nöjd med sinportfölj, även om hon hade kunnattänka sig flera andra.– Regeringen hade prioriteratfem portföljer, varav inrikes frågorvar en. Det är ett område medmycket lagstiftningsmakt, menockså ett område där alla har synpunkteroch med stora motsättningar,säger Cecilia Malmström.En av hennes uppgifter blir attimplementera det femåriga Stockholmsprogramsom EU enats omunder svenska ordförandeskapet.Det handlar bland annat om attskapa en mer solidarisk asylpolitikFoto: Gunnar SeijboldEffektivt radarpar. Ett resultatinriktat ordförandeskap, men inte likainspirerande. Det omdömet får Cecilia Malmström och Fredrik Reinfeldt av övriga Europa.mellan medlemsländerna och denfrågan är politiskt känslig.Cecilia Malmström doktoreradevid Göteborgs universitet 1998med en avhandling om regionalapartier i Västeuropa. Nu sätterhon sig vid skolbänken igen för attläsa in substansen i sin omfattandeportfölj inför utfrågningarna i EUparlamenteti mitten av januari. Detär först sedan hon godkänts av EUparlamentet,som hon kan börja sittnya jobb som EU-kommissionär.– Jag läser nu på inför dessautfrågningar som brukar varatuffa. För att vara väl förbereddhåller vi en övningsutfrågning nui december.Cecilia Malmström ska samtidigtse till att slutföra det svenska ordförandeskapetså väl som möjligt.Det spurtas på många fronter samtidigt.Ytterligare en fjäder i hattenerövrades när EU:s konkurrenskraftsrådenades om ett genombrotti EU:s längsta långbänk, den omett gemenskapspatent. I snart 40år har frågan om att skapa ett gemensamtpatentsystem i EU diskuterats.För två veckor sedankunde ministrarna enas om alladelar i gemenskapspatentet utomspråkfrågan, som lyfts ut. Dethandlar om hur många språk detgemensamma patentet ska översättastill. Den frågan ska lösas övertiden.Ett av få bakslag för svenska ordförandeskapetbokfördes sammavecka. Det var den blockerandeminoritet som Sydeuropa mobiliseradeför att stoppa direktivet omden fria patientrörligheten.– Det jag jobbar mest med nu ärtydliga slutsatser till det avslutandeEU-toppmötet om blandannat utvidgningen och vilken tillväxt-och jobbstrategi som skaersätta Lissabonstrategin. Vi villlämna positiva besked om attöppna ett första förhandlingskapitelmed Turkiet och Makedonien.När det gäller post-Lissabonstrateginsom ska beslutas i marsnästa år har vi också kommit långt,säger Cecilia Malmström.Hon har varit ansvarig i regeringenför förberedelserna och genomförandetav ordförandeskapet.När EuropaPosten ber hennesammanfatta perioden blir det enganska lång resultatlista.– Den viktigaste framgången varju att se till att Lissabonfördragetkunde träda ikraft den 1 december.Sedan är vi väldigt nöjda med attha fått den nya finansiella strukturenpå plats liksom besluten omÖstersjöstrategin och Stockholmsprogrammet.Inte minst på hennes egnaansvarsområde i nya EU-kommissionenär Lissabonfördraget viktigt.Det gör det betydligt lättare attfatta beslut när man går från enhällighettill majoritetsbeslut inomdessa rättsliga områden. Det nyafördraget innebär också att EUparlamentetfår medbeslutanderättpå dessa områden. Därför gäller detför Cecilia malmström att ha braförbindelser med EU-parlamentet.– Jag har ju varit ledamot i EUparlamenteti åtta år och pendlattill Bryssel i ytterligare tre år somEU-minister, så jag har ett bra nätverk.Nu ska jag för första gångenflytta ned till Bryssel med hela familjen,säger vår nya EU-kommissionär.OLA HELLBLOMNu har vi facit av det svenskaFramgångar:• Lissabonfördraget.Efter Irlands ja till fördraget i enfolkomröstning i oktober lyckadessvenska ordförandeskapet att fåfördraget undertecknat av såvälPolens som Tjeckiens presidenter,så att det kunde träda ikraft den 1december i år. Det öppnade dörrenför valet av EU:s två nya topposteroch den nya EU-kommissionen.Polens president Lech Kaczynski.Foto: EU-kommissionenMånga medverkar i Östersjöstrategin.• ÖstersjöstrateginEn långsiktig plan för att öka samarbetetoch tillväxten i Östersjöområdetoch samtidigt göra Östersjöntill ett säkrare och renare innanhavhar antagits. Ett 80-tal prioriteradeprojekt, som leds av olika länderrunt Östersjön har sjösatts.Foto: Gunnar Seijbold• StockholmsprogrammetEtt nytt femårigt handlingsprogramför EU:s inrikes och rättsligasamarbete har antagits. Ett av deviktigaste målen är att skapa engemensam asylpolitik som blir mersolidarisk.• Ny struktur för tillsynenav den finansiella sektornEfter att finanskrisen briseradei september 2008 restes kravenpå skärpta regler för branschen.Det ledde fram till skapandet avett övergripande EU-organ för attvärdera systemrisker och tre EUmyndigheterför central tillsyn avbanker, försäkringsbolag och andrafinansinstitut.• EU-patentEtt politiskt genombrott nåddes idecember när EU enades om en nypatentförordning och en gemensampatentdomstol. Den olösta fråganom vilka språk ett EU-patent måsteöversättas till lyftes ut och ska beslutasom i en separat förordning.Kroatien närmar sig ett medlemskap.• Kroatien kan avsluta sinmedlemskapsförhandlingOrdförandeskapet bidrog aktivt tillatt häva Sloveniens blockering avKroatiens medlemskap på grundav en bilateral gränskonflikt.Foto: EU-kommissionen

SVERIGES ORDFÖRANDESKAPEuropaPosten #10/2009 7Längstalångbänkenäntligen löstFörsöken att etablera ett EU-patenthar gäckat unionen i snart 40 år.Men under det svenska ordförandeskapetskedde ett genombrott närmedlemsländerna den 4 decemberenades om huvuddragen för EUpatentetoch en gemensam europeiskpatentdomstol.Fjäder i hatten. Handelsminister Ewa Björling fick till sistigenom EU-patentet.Foto: Gunnar Seijbold/RegeringskanslietEU-stjärna. Cecilia Malmström är hemtam i EU-korridorerna efter åtta år i EU-parlamentet och tre årspendlande som EU-minister.ordförandeskapet• Finanisering av klimatförändringari utvecklingsländerOrdförandeskapet lyckades få EUatt ställa upp med 75 miljarderkronor för att finansiera åtgärdermot klimatförändringar i fattigareländer under åren 2010-2012. Sverigeska själv bidra med 8 miljarderunder perioden.Foto: EU-kommissionenBakslag• INGET NYTT KLIMATAVTALSvenska ordförandeskapet misslyckadesmed sin främsta prioritering;ett nytt globalt klimatavtal.• PatientrörlighetsdirektivetSydeuropa etablerade en blockerandeminoritet mot direktivförslagetsom skulle ge patienter rätt attfå sjukhusvård i andra EU-ländernär den nationella vårdgarantininte kan uppfyllas.• Nej till reglering avhedgefonderFoto: Robban Andersson/XP/ScanpixFoto: Bengt Olof OlssonSvenska ordförandeskapet lyckadesinte heller att driva igenomskärpta regler för tillsynen avhedge fonder.Det är betydligt dyrare ochkrångligare för företag att sökapatent i hela EU än att få motsvarandeskydd i till exempel USA.EU-patentet ska göra det betydligtbilligare och enklare att skyddainnovationer i EU. I den nya patentförordningenhar frågan omvilka språk ett EU-patent behöveröversättas till, lyfts ut. Översättningsfråganska istället beslutas ien särskild förordning.− Jag är stolt och glad över attvi nu fått ett politiskt genombrotti dessa svåra förhandlingar sompågått i så många år. EU-patentetkommer att ge europeisk industribättre möjligheter att konkurrerapå den globala marknaden, sägerhandelsminister Ewa Björling.Gunter Verheugen.Foto: EU-kommissionenNär EU antog Lissabonstrategin2001 med målet att till 2010skapa världens mest konkurrenskraftigaoch innovativa regionvar EU-patentet en viktig del.Det övergripande målet har inteuppnåtts, men nu ser det i allafall ut som att EU-patentet blirlöst på målsnöret för Lissabonstrategin.EU-patentet innebär att företaggenom en ansökan kan få patentskyddi hela EU. Inrättandet aven gemensam patentdomstol innebärockså att företag slipper förapatenttvister i varje medlemslandför sig, även om det rör sammauppfinning.Innan den nya patentförordningenkan träda i kraft ska EUparlamentetbehandla förslagetoch EU-domstolen ska lämna sittyttrande om den nya patentdomstolen.Därefter ska en särskildförordning om översättning avpatent antas.− Den nya patentförordningenär en seger för näringslivet, sägerEurochambers generalsekreterareArnaldo Abruzzini.− Den politiska överenskommelsenom EU-patentet kan inteöverskattas. Genombrottet kommernär det behövs som mest,kommenterar Gunter Verheugen,avgående kommissionär för näringslivoch industri.OLA HELLBLOM

8 EuropaPosten #10/2009 # 7/2005NYHETER”Konkreta beslut bättreän allmänna mål”Jørgen Henningsen ledde Europakommissionens delegation vidförhandlingarna om Kyotoprotokollet. Han är tidigare generaldirektöroch rådgivare vid kommissionen. Och han är inte förvånadöver utgången av Köpenhamnskonferensen.– Jag har länge varit skeptisk till en process som bygger på avtalom generella mål. Alla kan se nackdelarna för egen del, men det ärsvårare att se fördelarna.Jørgen Henningsen är också tveksam till möjligheter att få igenombindande avtal på en senare tidpunkt.– Avtal som skall ratificeras kräver minst 67 röster i den amerikanskasenaten, medan nationella amerikanska beslut kan genomförasmed 60 röster. Och det kan vara svårt nog.Motsatt den typ av avtal som inte kunde slutas i Köpenhamn förespråkarJørgen Henningsen överenskommelser om konkreta miljöbeslut.– Det kan vara stopp för nya koleldade kraftverk, eller datum förinförande av bränslesnåla bilar. Det skulle betyda mindre förorening,minskat oljeberoende och en stimulans till teknikutveckling. Detfinns goda skäl för den tillträdande kommissionen att ompröva hurklimatpolitiken skall uformas, säger Jørgen Henningsen.Makedonien får vänta på sinmedlemskapsförhandlingDen olösta namntvisten med Grekland gör att det fortsatt är ovisstnär Makedonien kan starta sin medlemskapsförhandling.Det lilla landet med 2,5 miljoner invånare fick sin kandidatsatussom medlemsland redan för fyra år sedan, men Grekland har hittillsblockerat en start för medlemskapsförhandlingar. Deras norra regionsom gränsar till Makedonien har samma namn och Greklandär oroliga för att det kan leda till territoriella krav om Makedonienblir EU-medlem.EU:s utrikesministrar har ännu en gång skjutit på frågan och sägeratt den ska tas upp igen under det spanska ordförandeskapet.220miljoner kronor tillÖstersjöstrateginNär EU-budgeten för 2010 slutförhandlades mellan ministerrådet ochEU-parlamentet fick de senare igenom pengar till Östersjöstrategin,mot den svenska regeringens vilja. EU-parlamentet fick också loss24 miljarder kronor till EU:s återhämtningsplan för 2010. Det skagå till investeringar i energiinfrastruktur, grön teknik och utbyggnadav bredband i glesbygdsområden.”EU:s finansministrar anser att detär viktigare att återföra pengar urEU-budgeten tillbaka till medlemsländernaän att satsa offensivt.”– Det var en extremt tuff förhandling, men vi nådde våra viktigastemål, även om vi förlorade striden om att öka betalningarna urEU:s strukturfonder. EU:s finansministrar anser att det är viktigareatt återföra pengar ur EU-budgeten tillbaka till medlemsländernaän att satsa offensivt, säger Göran Färm, socialistgruppens ordförandei budgetutskottet.Den samlade EU-budgeten klubbades till 122,9 miljarder euro,eller 1 250 miljarder kronor.Ökade rättigheter förtågresenärerNu får tågpassagerare samma rättigheter som flygresenärer vidförsenade eller inställda tåg. De nya reglerna trädde i kraft den 3december och innebär också att tågresenärer har rätt till ersättningom bagaget tappas bort.Om tåget är en halvtimme försenat eller mer har passagerare rättatt få tillbaka 25 procent av biljettpriset. Vid förseningar over tvåtimmar blir ersättningen 50 procent av biljetten. EU-medborgarnagör cirka 8 miljarder tågresor om dagen, så det kan bli dyrt förtågbolagen om de inte håller tiderna. EU-kommssionen planerar attkomma med liknande förslag även för busspassagerare.Orolig. Ska José Manuel Barroso få behålla hela sitt lag? Det avgör EU-parlamentet i mitten av januari.Ingen går säkerI januari ska Europaparlamentet fråga ut de nyakommissionärer som medlemsländerna nominerat.De svenska parlamentarikerna vill avvakta utfrågningarna innande bestämmer sig, men man ska inte ta för givet att alla blirgodkända.– Generellt verkar det vara enblek samling, men var och en skabedömas efter kompetens, sägerChristofer Fjellner (M).– Några av de nya är helt anonyma.Vi kan se fram emot tuffahearingar. Det blir nog någon somhamnar i farozonen på bristandekunskap och någon på bristandevandel, säger Lena Ek (C).Hon tror dock inte att José ManuelBarroso gör om samma misstagsom senast med italienarenButtiglione, som fälldes av parlamentetför sin syn på rättighetsfrågorna.Själv är hon imponerad avholländskan Neelie Kroes insatsersom konkurrenskommissionär.Miljöpartiets Carl Schlyterröstade nej till Neelie Kroes förragången, men har ändrat sig.– Hon fungerade väldigt bra påsin konkurrensportfölj där honlyckades krossa en del oligopol.Däremot ligger tysken GüntherOettinger bra till för icke godkänt,säger han.Valet av den starkt konservativeOettinger var omstritt i Tyskland,bland annat för att han försvaraten gammal nazist vid dennes begravning.– Men det är lite för tidigt attsäga något säkert. Jag gillar CatherineAshton, hon har modernavärderingar och är en tänkandeperson som lyssnar och får sakergjorda, säger Carl Schlyter.Gunnar Hökmark (M) nämnerockså EU:s nya ”utrikesminister”.– Det är viktigt att baronessanAshton förmår hantera utrikespolitikeni det som kommer att varaen av världens stormakter. Annarsär jag mest mån om vi får kommissionärersom tar strid mot protektionismen.Det är viktigt för mindreländer, säger han.Förra gången röstade Eva-BrittSvensson (V) nej till kommissionen.– Jag ansåg att den var för högerorienterad,och jag är bereddatt rösta nej igen. Vi sitter nu ochdiskuterar vilka som är de bästafrågorna att ställa, säger hon.Olle Ludvigsson (S) har ingenaning om hur han kommer attrösta.– För mig är det framför allt synenpå fackliga fri- och rättighetersom är viktig, säger han.Foto: Gunnar Seijbold/RegeringskanslietEuropa-Posten har också frågatde svenska EU-parlamentarikernavilken portfölj de helst ville attSverige skulle få i den nya kommissionen.Socialdemokraterna MaritaUlvskog och Göran Färm säger attde med en partivän som kommissionärskulle velat ha sysselsättningsportföljen,men inte nu närfolkpartisten Cecilia Malmströmblir svensk kommissionär.– Jag tror inte att hon står för dekrav vi skulle vilja se på det området,säger Göran Färm.Miljö, utvidgning och mänskligarättigheter är portföljer somflera socialdemokrater tyckerskulle ha passat Sverige. Åsa Westlund(S) tycker att det viktigaste ären lagstiftande portfölj.– Migrations- och flyktingpolitikenär bra för Cecilia Malmström,hon är duktig på det, säger hon.Isabella Lövin (MP) skulle gärnaskulle ha sett att Sverige fick jordbruket.– Det vore bra att ha en jordbrukskommissionärfrån ett landsom inte tycker att vi ska behållaså stora subventioner till jordbruket,säger hon. Jordbruksportföljenär också Marit Paulsens (FP) personligadröm, medan Alf Svensson(KD) önskade biståndsportföljentill Sverige.Olle Schmidt (FP) och moderaternaChristofer Fjellner och GunnarHökmark skulle gärna ha sett attden svenska kommissionären fåttansvar för handelsfrågorna.Annette WallqvistBengt Rolfer

10 EuropaPosten #10/2009 # 7/2005NYHETERKRÖNIKALars GyllanderFörsäljningsdirektör i Danfoss AB.Genväg till minskade utsläppKlimatförhandlare från hela världen samlades i Köpenhamnoch arbetade dygnet runt för ett nytt globalt klimatavtal för minskaomfattningen av klimatförändringarna. Debatten fortsätter efterKöpenhamn – vad kan göras och hur gör man det smartast.Jag vill här lyfta fram en smart genväg till betydande utsläppsminskningar.Även om energianvändning för transporter och industrinofta stjäl rubrikerna, så är det 40 procent av energiförbrukningen iEuropa som går till uppvärmning och el i byggnader. En betydandedel av denna energi skulle snabbt och billigt kunna sparas genom attinstallera termostater på radiatorer.I Sverige är 90 procent av radiatorerna redan utrustade med termostater.Men så är det inte i Europa och övriga världen. I helaEuropa finns 1,5 miljarder radiatorer, men bara hälften av dessa hartermostater som automatiskt stänger av och på kylaren beroendepå temperaturen i rummet. Resten av radiatorerna kan manövrerasmanuellt. Användarna vrider upp och ner för värmen, vilket oftaleder till stora svängningar i temperaturen och en massa bortkastadenergi. Få människor lämnar sina hem utan att stänga av vattnet.Men när det gäller radiatorer, så forsar det varma vattnet igenomtill ingen nytta.”En betydande del av denna energiskulle snabbt och billigt kunnasparas genom att installera termostateroch radiatorer.”De många termostaterna i Sverige innebär att det svenska samhälletsparar upp till sex miljoner ton CO2 varje dag jämfört medom vi inte hade haft några termostater alls. Om resten av världeninstallerade en lika storandel termostater, skullehälften av utsläppsmålenför koldioxid i Kyotoprotokolletha uppnåtts.Därför är termostateren smart genväg till utsläppsminskningarintebara i Europa. Potentialenär ännu större i övrigavärlden. I Nordamerikamed 75 miljonerradiatorer är bara 3 miljonerutrustade med termostater.Eller i Kina med860 miljoner radiatorer,är bara fem miljoner utrustademed termostater.Så medan politiker och företagsledare diskuterar miljarderinvesteringari elbilar, CCS (Carbon Capture and Storage) och biobränslen,så finns det enkla lösningar som baseras på befintlig teknik.Radiatortermostat har funnits i mer än 60 år och är en välkänd ochbeprövad teknik.Även i Sverige finns det mycket kvar att göra för en effektivarestyrning av värmeförbrukningen. Många termostater är äldre modeller.Om den enskilde husägaren eller bostadsrättsförening ersätterdem med de senaste modellerna, kommer det att ge ännu störreminskningar av koldioxidutsläpp och lägre energinota. Jag uppskattaratt minst en tiondel av Sveriges 25 miljoner radiatorer behöverbytas ut, för att bidra till mindre utsläpp och minska riskerna förklimatförändringar.Foto: EU-kommissionenUlrika inspirerarMALMÖ/ULRICEHAMN. Vilka ärmänniskorna bakom alla torrafakta och späckade sifferkolumner?Vilka spännandehistorier finns att berätta omvarje ESF-projekt? UlrikaGeeraedts tycker att individeroch öden ska lyftas fram. För desynpunkterna får hon SvenskaESF-rådets idépris som delasut för första gången.Som internationell samordnarei Ulricehamns kommun ägnar sigUlrika Geeraedts mycket åt att diskuteraoch planera genomförandetav olika ESF-projekt.Under 2009 pågår ESF-projektför 20 miljoner kronor i Ulricehamnvilket är betydligt mer än i densvenska genomsnittskommunen.– ESF-rådet delar ut massor avpengar. Det är viktigt att visa hur deanvänds och vilka möjligheter somfaktiskt finns. Då är chansen storatt andra får lust att pröva egnaidéer, säger Ulrika Geeraedts.I sitt belönade förslag pekar honockså på möjligheterna att användasig av nya digitala mediasamtidigt som hon tycker att ESFska sticka ut hakan för att ta störreplats i den offentliga debatten.Själv tror Ulrika att en mer levandeoch utförlig redovisning avESF-projekten leder till ökat intresse,större engagemang och framförallt ett bredare idéflöde.– Det är väldigt inspirerande attläsa om projekt som andra hargenomfört. Man får idéer om sakerman själv kan göra och tips om hurFöretagsakademin Stockholm harett kursprogram som finansieras avEU:s socialfond, ESF. Syftet är atterbjuda småföretag en utvecklingsochutbildningsplan, så att de lättareska kunna växa.− Våra tidigare kursprogram harförst omfattat soloföretag och sedansmåföretag med högst fyra anställda.Utvärderingen av den senare visadeatt 86 procent av deltagarna varmycket nöjda, säger Luba GrahnLokner, marknadschef i FöretagsakademinStockholm.I nuvarande kursprogram, förföretag med högst nio anställda,har hittills 850 företag nappat pådet går till att sätta igång.– Det gäller inte bara ESF-satsningar,utan kan lika gärna varaandra projekt. Det kan till exempelhandla om att få fler människor isysselsättning, hjälpa långtidssjukskrivnaeller skapa meningsfullaaktiviteter åt arbetslösa ungdomar.Tanken bakom ESF-rådets idéprisär att kunskaperna om och intressetför Europeiska socialfondenska öka.Någon brist på ansökningar ärerbjudandet. Högst 1 200 företagkan få plats i detta program somlöper ut i april 2011.− Vi har deltagit i flera av Företagsakademinsprogram och vi harhaft enorm hjälp av kurserna. Jaghar själv fått utbildning i företagsledning,sälj och retorik. Vi skulleinte ha råd att skicka anställda tillliknande kvalificerade tredagarskurser,som normalt kostar 18 000kronor per person. Nu betalarvi bara 1 000 kronor och det harbidragit starkt till vår utveckling,säger Jacob Jörgensen, ansvarig föraffärsutveckling och försäljning påIndependent Group.Bolaget startades 1999 och harvuxit snabbt. Med ett stort egetsnickeri och måleri kan Independentsnabbt bygga upp dekor efterkundens önskemål. I gruppen finnsockså landets största lager av kostymeringari Stockholms frihamn,samt agenturbolaget Magnolia.Det senaste året har varit tufft närföretagen dragit ned rejält på produktionenav reklamfilmer.det dock inte frågan om.– Om alla projekt beviljadesskulle vi tvärtom få betala ut sjugånger så mycket pengar som vihar att disponera. Men att det skaråda konkurrens om fondmedlenligger i själva idén, sa Eva Malmström,regionschef för ESF-rådet iSydsverige, när priset delades ut iMalmö. ESF-rådets generaldirektörÅsa Lindh välkomnade tanken attenskilda människor ska få en störreroll när projekten presenteras.– I dagarna öppnar vi vår nyahemsida där vi har tagit fasta påmånga idéer om hur webben kanutvecklas. Och vi ska fortsätta attgå i bräschen för nya sociala medieroch banbrytande teknik.Delar av Ulrika Geeraedts idéerhar införlivats i den nya sajten.Besökarna ska få detaljerad informationom alla beviljade ESFprojektoch uppgifterna kan spaltasupp på flera olika sätt.Som belöning för sina idéer fårUlrika en tvådagars studieresa tillBryssel där hon får besöka EUkommissionenoch två av dess direktoratsamt EU-parlamentet.Anders GrönlundSvenska ESF-rådet är en statlig myndighet under arbetsmarknadsdepartementet.Huvuduppgiften är att fördela medlen i Europeiska socialfondenoch Europeiska integrationsfonden. Under programperioden 2007-2013 skatotalt 6,2 miljarder kronor delas ut till projekt runt om i landet. Två områdenprioriteras under sjuårsperioden: Kompetenshöjning inom både privat ochoffentlig sektor samt insatser för att fler ska få en chans på arbetsmarknaden,särskilt ungdomar, invandrare och långtidssjuka. ESF-rådet har huvudkontori Stockholm och Falun samt regionkontor på åtta ställen i landet.Företagsakademinhjälper bolag att växaSnabbaste studion i stan! Så säljersig filmbolaget IndependentGroup i Nacka. I deras studio spelasmånga av svenska reklamfilmerin, eller så bygger bolaget uppdekoren till filmerna någon annanstans.Alla anställda har gåttkurser hos Företagsakademin,som erbjuder affärsutvecklandeutbildningar för småföretag förbara 1000 kronor per företag.Ett tiotal bidrag lämnades in i ESF-rådetsidétävling. Ulrika Geeraedts, Ulricehamn,fick förstapriset.Foto: Anders Grönlund− Därför har vi breddat oss motlångfilmsproduktion och tv, sominte är lika konjunkturkänsligt. Independenthar tagit över GotlandFilm studios i Fårösund, där ävendekorbolaget har etablerat sig. Vihar bland deltagit i produktionen avMilenniumfilmerna och är nu med ien samproduktion av filmen Tusengånger starkare med Sonet Film,berättar Jacob Jörgensen, en av detre grundarna och delägarna.Alla tre har arbetat hos reklamfilmslegendenRoy Anderssonoch nu försöker man bygga uppett filmkluster kring sina studios iNacka. Här ligger nu även produktionsbolagetPanorama Film.− I utvärderingen av tidigare kursprogramkan vi se att den kompetenshöjningvi erbjuder leder till tillväxtnär småföretagen växer. Det räknarvi med kommer attb bekräftas av denforskning vid Mälardalens högskolasom nu följer vår verksamhet, sägerLuba Grahn Lokner.OLA HELLBLOM

EuropaPosten #10/2009 11NYTTAN MED EUVadhar du och jag för nytta med EU?Det tänker EuropaPosten lyfta fram.Det är konsumenten i fokus när EU nu utvidgar sin produktmärkning av energieffektivitet. Enskala från A till G har införts där A visar bäst energieffektivitet. Den EU-märkningen finns redan för vitvaroroch gäller nästa år även för till exempel tv-apparater och kaffebryggare. Nästa år blir det också obligatorisktatt märka bildäck efter denna skala.Lättare att väljaenergisnåla produkterDet som avgör vilken märkningbildäck får är hur de påverkarbränsleförbrukningen, vilkengreppförmåga de har och hurtysta de är. Tillverkarna måste hamärkningen på varje däck eller haett papper som visas köparen föreförsäljningen.− Det här en vinn-vinn situationdär konsumenter kan välja säkrareoch tystare däck samtidigt somde sparar bränsle. För hela unionenbetyder det minskade utsläpp frånvägtrafiken, säger EU-kommissionärenför energi, Andris Piebalg.”Det här en vinnvinnsituation därkonsumenter kan väljasäkrare och tystaredäck samtidigt som desparar bränsle.”Ett av EU:s energimål är att minskaenergianvändningen med 20procent fram till 2020. Att märkaelslukande produkter och underlättaför konsumenter att göraenergismartare val är ett viktigtinstrument för att nå det målet.För extra energibesparande vitvaroroch elapparater i klass A kantilldelas ett, två eller tre plus. Föratt göra det ännu lättare för konsumentenska varorna också markerasmed en färg där mörkgröntär bäst och rött är sämst vad gällerenergibesparing.En annan nyhet i energimärkningär skärpta regler för byggnadersenergiförbrukning. De energicertifikatsom sedan 2009 måste finnasmed vid försäljning av en fastighetska i fortsättningen gälla mångafler byggnader. Certifikatet skavisa köparen hur energikrävandefastigheten är.Ett annat av EU:s energimål är att20 procent av energikonsumtionenska utgöras av förnyelsebar energitill 2020. Alla fastigheter sombyggs efter 2020 måste till övervägandedel drivas av förnyelsebarenergi enligt det beslut som togs avministerrådet och EU-parlamenteti november.Energismart. Nu kan konsumenterna göra merenergismarta val, säger energikommissionärenAndris Piebalg.Foto: EU-kommissionenUtbredd diskrimineringav EU:s minoriteterFå anmäler etnisk diskriminering. Bara 18 procent av personer från etniskaminoriteter som utsatts för diskriminering har anmält det, visar den förstapaneuropeiska undersökningen.Foto: Mustafa OzerDet är bara en bråkdel avdiskrimineringen mot etniskaminoriteter i EU-länderna somanmäls. Det visar den förstapaneuropeiska undersökningom problemet som EU:s byråför mänskliga rättighetergenomfört. 23 500 personerfrån olika minoriteter hardjupintervjuats och resultatenär chockerande.Diskriminering av nordafrikaner,somalier och romer är mest utbredd.Den sker överallt i samhälletfrån skolan och sjukvården tillarbetslivet, i butiker och på krogen.82 procent av de som utsatts fördiskriminering under det senasteåret anmälde det aldrig− Det är väldigt få som anmäleräven grova fall av diskriminering.De som utsatts för diskrimineringtror inte att det är någon idé attanmäla det. I många fall kännerinte minoriteterna till sina rättigheteroch i andra fall litar de intepå polisen eller myndigheterna,säger Morten Kjaerum, direktörvid EU:s byrå för mänskliga rättigheter.Till exempel uppger 19 procentav de nordafrikaner som intervjuatsatt de stoppats av polisen enbartpå grund av att de tillhör en etniskminoritet. Många upplever alltsåpolisens behandling som diskriminerande.59 procent av intervjuade muslimerkände inte till att det finnslagar som förbjuder diskrimineringi arbetslivet. Hela 18 procent avromerna och afrikanerna svaradei undersökningen att de utsatts förrasistiska hot eller våldsamheterunder det senaste året.EU-studien visar också att de medlemsländersom har ombudsinstitutionertar emot fler anmälningarav diskriminering, som också ledertill åtgärder. I medlemsländer därdessa anmälningar går till polisenär det få fall som utreds ordentligtoch leder till sanktioner.En annan slutsats från den storaundersökningen är att de i en etniskminoritet som har högre utbildningeller de som är andra generationensinvandrare känner sig mer diskriminerande.Det beror på att dekänner till sina rättigheter bättre.En tredje slutsats är att ju mörkarehudfärg desto mer diskriminering.

eturneras till:EuropaPostenpubliceraStora nygatan 44111 27 stockholmKöttfria dagarBRYSSEL. Det blev rätt trångt iEuropaparlamentets pressal närtre medelålders manliga vegetarianerskulle presentera varförderas livsstil sparade klimatet ochhur vi andra kunde bidra genomatt äta mindre, eller inget köttalls.Ny grön teknik ska öka sysselsättningen och klara EU:s klimatpolitik.Grön tillväxtI mars 2010 ska EU:s stats- ochregerings-chefer anta unionens nyatillväxt- och sysselsättningsstrategi förperioden 2010–2020. Det svenskaordförandeskapet har varit drivande föratt bygga strategin kring en ekoeffektivekonomi.EU-kommissionen skickade den24 november ut ett förslag på2020-strategin på konsultation tillmedlemsländerna. Remisstiden ärkort och svaren ska vara inne den15 januari. Därefter ska den nyaEU-kommissionen lägga ett merdetaljerat förslag, som EU:s vårtoppmöteantar under det spanskaordförandeskapet.Den avgående kommissionenhar inte kunnat presentera så konkretaförslag som man önskat,men dokumentet listar en rad utmaningarsom EU står inför. 2020-strategin ska bland annat definieraexitstrategin ur den ekonomiskakrisen, som utlöstes av finanskrisen.Det gäller, enligtförslaget, att balansera behovetav fortsatt finansiellt stöd på kortsikt med uthålliga statsfinanseroch makroekonomisk stabilitetpå lång sikt. Medlemsländernamåste igen kunna uppfylla stabilitetspaktenskrav på att budgetunderskotteninte får överstiga 3procent av BNP.”Förändringenav EU mot engrön, kunskapsbaseradekonomi kommeröka sysselsättningenoch reducera arbetslösheten.”EU-kommissionen har listat fyraprioriteringar till 2020. Det är innovationeroch kunskap, som kallasför motorn till uthållig tillväxt.Det andra är grön tillväxt. Användningenav ny grönare teknikkommer stimulera tillväxt, skapanya jobb och tjänster samt göra attEU klarar sina miljö- och klimatmål,skriver EU-kommissionen.Den tredje prioritering somnämns är ett digitalt Europa ochden fjärde att bekämpa utslagningenpå arbetsmarknaden.– Förändringen av EU mot engrön, kunskapsbaserad ekonomikommer öka sysselsättningen ochreducera arbetslösheten, menarEU-kommissionen.Det är Europeiska rådet somska fastställa målen i strateginoch politiken för att nå dit. Sedanska medlemsländerna sätta uppindividuella femårsmål i förhållandetill nationella villkor ochmöjligheter. EU-kommissionenska följa och övervaka att dessaplaner efterlevs i årliga rapporter.Förhoppningsvis kommer EU attbättre kunna infria 2020-strateginän vad som varit fallet med Lissabonstrategin,som antogs förperioden 2000-2010.OHIntresset berodde troligen på atten av herrarna var Sir Paul McCartney,artist och numera också aktivistoch vegetarian.Köttproduktionen släpper utfler klimatfarliga gaser (18 procent)än transportsektorn (13 procent),menar McCartney och hans kampanjkolleger,vice ordföranden iEuropaparlamentet, Edward Mc-Millan-Scott, brittisk konservativ(EPP-gruppen) och Dr RajendraPajauri, ordförande i den internationellaklimatpanelen.Förutom att bidra till massivaklimatfarliga utsläpp tär köttproduktionenpå alla jordens resurser,inte minst genom att skogar skövlasför att bli betesmark, som iBrasilien.Kampanjen är en uppmaning tillatt ändra hållning och ändra jordbrukspolitiken,så att också defattiga i världen gynnas. En köttfridag i veckan skulle spara jordensresurser.När Sir Paul var skolpojke var detalltid köttfritt på fredagar.McMillan-Scott blev vegetarianpå juldagen för ett knappt år senoch Dr Pajauri hänvisade till sinindiska bakgrund.– De som anser att vegetariskarätter smakar dåligt, borde skaffasig en indisk kock, förklarade DrPachauri.Sir Paul's kampanj, MeatfreeMondays, finns på webben ochhan uppmanade alla att skriva enlite piggare kampanjsång än denhan själv presenterar där.EMILY VON SYDOWPrenumeration eller adressändringEuropaPosten kommer från 2010 att enbart utges som nättidning. Det innebär att vibehöver mejladresser till nuvarande prenumeranter på papperstidningen för att säkra ensmidig övergång. Under 2009 vill vi därför uppmana nya och trogna läsare att registrerasig för en kommande elektronisk prenumeration.För att prenumerera elektroniskt gör du så här:Gå in på hemsidan EU-kommissionen i Sverige (www.eu-kommissionen.se).Klicka på ”EuropaPosten”. Under ”Prenumerera på EuropaPosten” kan du skriva in ochdin mejladress i adressfältet. På samma hemsida kan du även registrera dig för EUkommissionensnyhetsbrev EU Direkt.För att adressändra via datorn, gör så här:Gå in på hemsidan EU-kommissionen i Sverige (www.eu-kommissionen.se).Klicka på ”EuropaPosten”. Under ”Prenumerera på EuropaPosten” skriver du in din gamlaoch nya adress i fälten.Vi på EuropaPosten önskar alla läsare en God jul och ett Gott Nytt år!EuropaPostenPublicera Information ABStora Nygatan 44, 111 27 StockholmTel: 08-10 71 70.