Med rätt att välja - flexibel utbildning för elever som tillhör ...

Med rätt att välja– flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgruppDelbetänkande av Utredningen om en flexibelspecialskolaStockholm 2011SOU 2011:30

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningarav SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag avRegeringskansliets förvaltningsavdelning.Beställningsadress:Fritzes kundtjänst106 47 StockholmOrderfax: 08-598 191 91Ordertel: 08-598 191 90E-post: order.fritzes@nj.seInternet: www.fritzes.seSvara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02)– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss.Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas påhttp://www.regeringen.se/remissTextbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.Tryckt av Elanders Sverige AB.Stockholm 2011ISBN 978-91-38-23565-2ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen förUtbildningsdepartementetRegeringen beslutade den 22 april 2010 att ge en särskild utredare iuppdrag att utreda och föreslå hur en flexibel specialskola skakunna införas. Ann-Marie Begler, generaldirektör, Skolinspektionenförordnades som särskild utredare den 29 april 2010.Som experter förordnades fr.o.m. den 11 oktober 2010 departementssekreterarenAndreas Hermansson, Finansdepartementet,departementssekreteraren Leo Gumpert, Utbildningsdepartementet,departementssekreteraren Marie Törn, Utbildningsdepartementet,departementssekreteraren Lars Nilsson, Socialdepartementet,departementssekreteraren Anders Widholm, Utbildningsdepartementetoch kanslirådet Ulrika Åkerdahl, Utbildningsdepartementet.Som sekreterare anställdes fr.o.m. den 19 maj 2010 Karin Flemström,föredragande, Kammarrätten i Stockholm, och fr.o.m. den 1 juni2010 Gabriel Brandström, undervisningsråd, Skolverket. Utredningen,som antagit namnet Utredningen om en flexibel specialskola,överlämnar härmed delbetänkandet Med rätt att välja − flexibelutbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp (SOU 2011:30).Utredningens uppdrag i denna del är härmed slutfört.Stockholm i mars 2011Ann-Marie Begler/Karin FlemströmGabriel Brandström

InnehållSammanfattning ................................................................ 13Sammanfattning på lättläst svenska..................................... 19Författningsförslag ............................................................. 271 Inledning................................................................... 551.1 Uppdraget................................................................................. 551.2 Utredningens arbete ................................................................ 551.3 Betänkandets disposition......................................................... 571.4 Principiella utgångspunkter..................................................... 581.4.1 Barnets bästa och vårdnadshavarens valfrihet............. 581.4.2 Möjlighet att gå i skola i närheten av hemmet ............ 581.4.3 Utbildningen ska vara av hög kvalitet ......................... 591.4.4 Elever med behov av tvåspråkighet ska erbjudasen sådan miljö ............................................................... 591.4.5 Hemkommunen har ett särskilt ansvar ....................... 591.4.6 Ekonomi ska inte avgöra valet av skolform ................ 601.5 Deklarationer och konventioner av betydelse inomområdet för specialpedagogik ................................................. 602 Bakgrund .................................................................. 612.1 Elever som är döva eller hörselskadade .................................. 612.1.1 Få elever är döva eller hörselskadade........................... 622.1.2 Cochleaimplantat – ett hjälpmedel för barnmed grav hörselskada.................................................... 635

Innehåll SOU 2011:302.1.3 Det finns få särskilt anpassadeundervisningsmiljöer.....................................................642.1.4 Elevgruppen mår sämre än sina jämnårigakamrater.........................................................................662.1.5 Eleverna har låg måluppfyllelse ....................................672.1.6 I specialskolan blir eleverna färre ochundervisningens kvalitet ifrågasätts .............................682.2 Elever med grav språkstörning ................................................742.2.1 20 000 elever beräknas ha en grav språkstörning ........752.2.2 De flesta eleverna går i grundskolan ............................752.2.3 Elevantalet ökar i Hällsboskolan..................................762.3 Specialpedagogiskt stöd till elever som tillhörspecialskolans målgrupp...........................................................762.3.1 Staten stödjer brett .......................................................772.3.2 Huvudmännen har strukturer, men kompetensennår inte fram till eleven .................................................802.3.3 Landstingen stödjer individerna genomhabilitering.....................................................................852.4 Skandinavisk utblick.................................................................862.4.1 I Norge är det en rättighet att lära sigteckenspråk....................................................................862.4.2 I Danmark har hemkommunen hela ansvaret .............913 Målgruppen − i förändring ...........................................973.1 Specialskolans nuvarande målgrupp enligt aktuellförfattning.................................................................................983.2 Den förändrade målgruppen – en utveckling som sketti praktiken.................................................................................993.3 En tvåspråkig miljö som verksamhetsmål i specialskolan....1013.4 Behov av ändring i skollagen och annan författning............1023.4.1 Elever som är döva eller hörselskadade och somhar behov av en ”anpassad undervisningsmiljö” .......1023.4.2 Elever som är dövblinda eller annars ärsynskadade och har ytterligarefunktionsnedsättning eller har en gravspråkstörning...............................................................1046

SOU 2011:30Innehåll3.4.3 Hörande elever med grav språkstörning i behovav teckenspråk för sin kommunikation..................... 1063.5 Processen för inskrivning och mottagande enligt aktuellförfattning och i praktiken .................................................... 1073.5.1 Nämnden för mottagande i specialskolan och förRh-anpassad utbildning.............................................. 1073.5.2 Ansökan med underlag............................................... 1083.6 Behov av att förändra inskrivningsprocessen....................... 1093.7 Möjligheten att överklaga...................................................... 1103.7.1 Hemkommunen ska inte kunna överklagaett beslut om mottagande i specialskolan ................. 1113.7.2 Möjligheten att överklaga elevens placering viden viss skolenhet inom specialskolan ........................ 1124 Anpassning av styrdokument efter en förändradmålgrupp................................................................. 1154.1 Nya kursplaner för de obligatoriska skolformerna.............. 1154.1.1 Elever som är döva eller hörselskadade ..................... 1154.1.2 De nya elevgrupperna................................................. 1164.1.3 Undantagsbestämmelsens användningsområde........ 1174.2 Behov av ytterligare anpassning ............................................ 1195 En nioårig specialskola ............................................. 1215.1 Skolplikt och rätt till utbildning ........................................... 1215.1.1 Grundskolan ............................................................... 1225.1.2 Grundsärskolan........................................................... 1225.1.3 Specialskolan ............................................................... 1235.1.4 Särskilt om när skolplikten upphör samt rättenatt därefter slutföra skolgången ................................. 1235.1.5 Skillnader mellan skolformerna som är relateradetill skolplikten ............................................................. 1255.2 En tioårig eller nioårig specialskola ...................................... 1275.2.1 Argument för en fortsatt tioårig specialskola........... 1285.2.2 Argument för en nioårig specialskola........................ 1315.2.3 Specialskolan ska ha nio årskurser............................. 1377

Innehåll SOU 2011:305.3 Utformningen av en flexibel nioårig specialskola ................1405.3.1 Rätt till utökad undervisningstid för teckenspråk ....1405.3.2 Rätt till garanterade undervisningstimmar vidförlängd skolgång........................................................1435.3.3 Behov av översyn av specialskolans läroplan m.m. ...1455.4 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser .........................1466 Deltidsutbildning – utbildning i två skolformer............1476.1 En rätt till deltidsutbildning i de obligatoriskaskolformerna...........................................................................1486.1.1 Samarbete mellan skolformer enligt aktuellförfattning ...................................................................1486.1.2 Tidigare möjligheter och förslag tilldeltidsutbildning .........................................................1496.1.3 Deltidsutbildning ska erbjudas som en rättigheti en permanent lösning................................................1516.1.4 Syftet med deltidsutbildning – valfrihetför eleven .....................................................................1526.1.5 Vem är deltidselev / vad är att betraktasom deltidsutbildning .................................................1536.1.6 Den planerade tidsperioden och möjlighetenatt avbryta deltidsutbildningen ..................................1566.1.7 Information om deltidsutbildning .............................1576.2 Ansvarsfördelningen ..............................................................1586.2.1 Huvudmannaskap – huvudansvaretför deltidseleven ..........................................................1586.2.2 Särskilt om ansvarsfördelningen ................................1606.3 Skyldigheten att samverka och utformningenav utbildningen .......................................................................1626.3.1 Planering av elevens utbildning – en gemensamplan...............................................................................1636.3.2 Om begränsningar i undervisningstid i den andraskolformen krävs.........................................................1636.3.3 Val av kursplaner.........................................................1656.3.4 Kunskapskraven och när de ska vara uppfyllda.........1656.3.5 Vårdnadshavarnas möjlighet att påverkautformningen av utbildningen....................................1668

SOU 2011:30Innehåll6.4 Fördelningen av det ekonomiska ansvaretoch ersättningens storlek....................................................... 1666.4.1 Vissa kostnader i samband meddeltidsutbildningen..................................................... 1676.4.2 Kostnader för resor och eventuellt boendeför en deltidselev......................................................... 1686.4.3 Enskild huvudman som har en elevsom deltidselev............................................................ 1686.5 Övriga frågor.......................................................................... 1696.5.1 Bemyndiganden .......................................................... 1696.5.2 Möjlighet att överklaga beslutetom målgruppstillhörighet och att avbrytautbildningen ................................................................ 1706.5.3 Tillsyn och statlig kvalitetsgranskningav deltidselevers utbildning........................................ 1707 Tillämpning av grundsärskolans kursplaner ispecialskolan ........................................................... 1717.1 Elevgruppen............................................................................ 1727.2 Beslut om att tillämpa grundsärskolans kursplaner............. 1737.2.1 Beslut om mottagande i skolformengrundsärskola .............................................................. 1737.2.2 Utredning och beslut i specialskolan......................... 1747.2.3 Behov av reglering av övergången tillgrundsärskolans kursplaner........................................ 1757.3 Mottagande i specialskolan av elever medutvecklingsstörning................................................................ 1787.4 Undervisning för elever som följer grundsärskolanskursplaner i specialskolan ...................................................... 1797.4.1 Behov av förändring ................................................... 1808 Teckenspråk i grundskolan och grundsärskolan ........... 1838.1 En rätt till undervisning i teckenspråk i de obligatoriskaskolformerna .......................................................................... 1848.1.1 Teckenspråkets ställning och status .......................... 1859

Innehåll SOU 2011:308.1.2 Behov av stärkt skydd för rätt till utbildningi teckenspråk................................................................1878.2 En möjlighet att erbjuda specialskolans kursplaneri ämnet teckenspråk i de obligatoriska skolformerna ..........1898.2.1 Kursplaner i teckenspråk i de olika skolformerna ....1908.2.2 Behov av en mer kvalificerad kursplan iteckenspråk i grundskolan och grundsärskolan ........1918.2.3 Översyn av kursplanerna i teckenspråk.....................1938.2.4 Särskilt om val av kursplan .........................................1948.2.5 Distansundervisning – ytterligare en möjlighet ........1948.3 Teckenspråksundervisning på entreprenad...........................1949 Specialskolans kursplaner i grundskolan ochgrundsärskolan .........................................................1999.1 Behov av anpassning av regleringen ......................................1999.2 En möjlighet att erbjuda undervisning enligtspecialskolans kursplaner.......................................................20110 Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner...............20310.1 Kostnader för elever som är döva eller hörselskadade .........20410.1.1 Hemkommuners ersättning för eleveri specialskolan..............................................................20410.1.2 Ersättningen för elever i kommunala ellerfristående hörselklasser med regionaltupptagningsområde.....................................................20510.1.3 Kostnaden för integrerade elever i grundskolan .......20610.1.4 En jämförelse av utbildningskostnader......................20710.1.5 Tidigare utredningar ...................................................20810.2 Ett tydligare ansvar för hemkommuner................................20910.2.1 Principen för ersättningssystemet bör förändras......21010.2.2 Nya ersättningsnivåer .................................................21210.2.3 Kostnader som ska ingå i ett nytt system..................21310.2.4 Beräkningen av den nya ersättningen ........................21510.2.5 Riksskolorna har särskilda förutsättningar................21610.2.6 Ikraftträdande..............................................................21710

SOU 2011:30Innehåll10.3 Alla kommuner ska betala samma ersättning....................... 21710.3.1 Elevantalet i specialskolan minskar ........................... 21810.3.2 Få kommunala alternativ där staten bedriverutbildning .................................................................... 21910.3.3 Kommuner med regionala hörselklasser har andraförutsättningar ............................................................ 22010.3.4 Tidigare motiv till nedsatt ersättning ........................ 22010.4 Ett nytt system kräver en översyn av specialskolanskostnader ................................................................................ 22110.4.1 Lärartäthet och undervisningskostnader................... 22210.4.2 Lokalkostnader ........................................................... 22310.4.3 Skolmåltider och övriga kostnader ............................ 22410.4.4 Utrymme för verksamhet utan författningsstöd...... 22511 Förstärkt statligt stöd för bättre resultat och ökadkvalitet.................................................................... 22711.1 En tidsbegränsad förstärkning av stödet .............................. 23011.1.1 En nationell samordnare............................................. 23111.1.2 Organisation och finansiering.................................... 23611.2 Det statliga stödet på lång sikt.............................................. 23911.2.1 Förstärk statens specialpedagogiska stöd.................. 23911.2.2 Säkerställ tillgången till utbildad personal................. 24112 Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m.......... 24312.1 En nioårig specialskola........................................................... 24412.1.1 Tre scenarier................................................................ 24612.2 Deltidsutbildning − utbildning i två skolformer.................. 24812.2.1 Kommunala skolhuvudmän ....................................... 24912.2.2 Specialpedagogiska skolmyndigheten ....................... 25012.3 Teckenspråk i grundskolan och grundsärskolan.................. 25112.3.1 Kommunala skolhuvudmän ....................................... 25412.3.2 Enskilda skolhuvudmän ............................................. 25512.3.3 Huvudmän som kan säljateckenspråkskompetens ............................................. 25611

Innehåll SOU 2011:3012.4 Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner .....................25612.4.1 Steg 1 – höjd ersättning för alla kommuner ..............25712.4.2 Steg 2 – ett nytt ersättningssystem ............................25712.5 Förstärkt statligt stöd för bättre resultat och ökadkvalitet.....................................................................................25812.6 Kommentarer till vissa övriga förslag ...................................25812.6.1 Målgruppen − i förändring .........................................25812.6.2 Tillämpning av grundsärskolans kursplaneri specialskolan..............................................................25912.7 Finansiering ............................................................................25913 Övriga konsekvenser..................................................26313.1 Konsekvenser för barnet........................................................26313.2 Den kommunala självstyrelsen..............................................26413.3 Sysselsättning och offentlig service.......................................26413.4 Övriga konsekvensanalyser enligtkommittéförordningen ..........................................................26514 Författningskommentar .............................................267BilagorBilaga 1 Kommittédirektiv ..........................................................291Bilaga 2 Tilläggsdirektiv ..............................................................301Bilaga 3Deklarationer och konventioner av betydelse inomområdet för specialpedagogik .......................................307Bilaga 4 Specialskolor ..................................................................313Bilaga 5Bilaga 6Bilaga 7Deltidsutbildning vid specialskolorna underläsåret 2009/10 ...............................................................317Utredningens enkät.......................................................321Beräkningar av vissa ekonomiska konsekvenser..........32312

SammanfattningAlla barn och unga har lika rätt till en god utbildning i en tryggmiljö. Barn med funktionsnedsättning ska ha samma möjligheteratt välja skolform och skola som andra barn har.Specialskolans målgrupp har förändrats. Allt fler barn med gravhörselnedsättning får med ny teknik andra möjligheter att lära ochutvecklas. Elever som är döva eller hörselskadade har därför andrabehov i dag. Föräldrar till barn med funktionsnedsättning väljerockså i allt högre utsträckning en skola nära hemmet. Detta har letttill att antalet elever i de statliga specialskolorna har minskat.Denna utredning ska enligt direktiven utreda och föreslå hur enflexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgruppska kunna införas.Eleverna får inte den utbildning de har rätt tillHemkommunen har det övergripande utbildningsansvaret för sinabarn och unga. Samtidigt klarar kommunala och enskildahuvudmän i flera fall inte av att ge eleverna det stöd de har rätt till.Det har visat sig i olika studier att elever som är döva ellerhörselskadade har en svår skolsituation och att elevgruppen når denationella målen i lägre utsträckning än sina hörande kamrater.Utredningen konstaterar att föräldrars och elevers valfrihet ärstarkt begränsad. Det finns få möjligheter för elever som är dövaeller hörselskadade att läsa teckenspråk i grundskolan och det finnsfå särskilt anpassade undervisningsmiljöer.Föräldrar som vill ge sina barn tillgång till en tvåspråkig miljömed teckenspråk och svenska är i princip hänvisade till den statligaspecialskolan. Trots goda resurser är dock måluppfyllelsen förelever i specialskolan lägre än i grundskolan. Granskningar har visatatt det finns stora brister i undervisningens kvalitet.13

Sammanfattning SOU 2011:30Eleverna ges således inte förutsättningar att lyckas varken igrundskolan eller i den statliga skolan. Mot denna bakgrund lämnarutredningen förslag som syftar till att öka valfriheten, höjakvaliteten i undervisningen och förbättra resultaten. Utredningensförslag ska möjliggöra en mer flexibel utbildning för eleverna.Hemkommunen får ett ökat ansvarDet ska inte vara mer ekonomiskt fördelaktigt för en kommun attha en elev i specialskolan i stället för i ett kommunalt ellerfristående alternativ. Föräldrars val av skola ska inte medföra attkommunerna kan få en lägre kostnad för utbildningen än vad dehade haft om eleven gått kvar i hemkommunen. Att statensubventionerar kommuner som har elever som väljer specialskolanbidrar inte till likvärdiga förutsättningar för olika huvudmän.Utredningen föreslår att principen för ersättningssystemet skaförändras så att det i framtiden baseras på specialskolans faktiskakostnader. Det innebär att ersättningsnivåerna för en elev ispecialskolan höjs. Höjningen ska ske i två steg för att kommunalahuvudmän ska få tid att anpassa sina verksamheter. Från och medden 1 januari 2012 föreslås ersättningen för samtliga kommunermed elever i specialskolan vara 300 000 kronor per elev och läsår.Enligt utredningens förslag ska det nya ersättningssystemet införasfrån och med den 1 januari 2013. Det kommer att innebära attersättningsnivån höjs ytterligare till cirka 550 000 kronor per elevoch läsår. I samband med att ett nytt system införs föreslårutredningen också att en översyn av kostnadseffektiviteten ispecialskolan genomförs.Det krävs en satsning på ökad kvalitet och valfrihetSamtliga skolhuvudmän bör ges bättre förutsättningar att erbjudaen likvärdig utbildning för de berörda elevgrupperna. Den redovisadeproblembilden visar att det behövs en samordnad satsningför att öka måluppfyllelsen för elever som är döva eller hörselskadadeoch elever med grav språkstörning i behov av teckenspråk.Staten bör därför, utöver det specialpedagogiska stöd som i dag gesgenom Specialpedagogiska skolmyndigheten till kommunala ochenskilda huvudmän, genomföra en tidsbegränsad satsning under14

SOU 2011:30Sammanfattningåren 2012 till 2014. Satsningen kommer att komma såväl elever sompotentiellt kan tillhöra specialskolans målgrupp som andra eleversom är döva eller hörselskadade till godo.Utredningen föreslår att en nationell samordnare får i uppdragatt leda satsningen, vilken består av tre delar: statsbidrag förkvalitetshöjande insatser, fortbildning i teckenspråk och stimulansbidragför att få fler huvudmän att erbjuda anpassade undervisningsmiljöer.Utredningen bedömer också att statens stöd genom Specialpedagogiskaskolmyndigheten kommer att förstärkas genom attresurser omfördelas från skolverksamhet till rådgivande och stödjandeverksamhet. Resurser ska omfördelas genom att skolverksamhetenbedrivs mer kostnadseffektivt.Tillgång till undervisning i teckenspråk och en tvåspråkig miljö skaökaAlla elever som har behov av teckenspråk ska ha rätt att få undervisningi ämnet. Enligt språklagen ska alla döva, hörselskadade ellerpersoner med språkstörning som har behov av svenskt teckenspråkha möjlighet att lära sig, utveckla och använda det. Utredningenföreslår att teckenspråk jämställs med de nationella minoritetsspråkeni skollagen och i skolförordningen. Det innebär att sammabestämmelser ska gälla för elever som väljer teckenspråk somspråkval eller modersmål som för elever som på samma sätt väljerett nationellt minoritetsspråk.Utredningen föreslår även en möjlighet för grundskolan ellergrundsärskolan att erbjuda sina elever att följa specialskolanskursplaner i ämnena teckenspråk, svenska, engelska samt rörelseoch drama. I grundskolan ska specialskolans kursplan i modernaspråk också kunna erbjudas. Som en följd av detta bör ävendistansundervisning få erbjudas enligt kursplanerna i teckenspråk.Det ges därmed goda möjligheter för huvudmän att fullgöra sinskyldighet att undervisa elever i teckenspråk. Utredningen föreslåräven att kommuner ska få köpa denna kompetens från en annanskolhuvudman.15

Sammanfattning SOU 2011:30En nioårig specialskola ska införasUtredningen föreslår att specialskolan ska ha nio årskurser. Allaskolformer ska i så stor utsträckning som möjligt ha en gemensamreglering. Utredningen anser att regleringen av specialskolan kanoch bör anpassas ytterligare till regleringen av grundskolan. Ennioårig specialskola är mer likvärdig för elever som väljer mellankommunala, fristående och statliga skolor för döva eller hörselskadade.En undervisning som är anpassad och planerad utifrån nioår skapar förutsättningar för att fler elever ges möjligheten attuppnå målen inom den tiden. Skolinspektionens tillsyn har visat attundervisningen i flera fall inte är anpassad efter elevernas behovoch att förväntningarna på elevernas förmåga är för låga. Att detfinns elever som har behov av extra skolgång kan inte motivera enlängre skolplikt för alla elever i specialskolan. En förändring avskolplikten underlättar också möjligheter för elever att byta skolformutifrån behov.Specialskolans målgrupp bör anpassas till verklighetenSkollagens reglering av specialskolans målgrupp skiljer sig från hurinskrivningen går till. Utredningen föreslår att målgruppen förspecialskolan ska omformuleras för att bättre stämma överens medhur mottagandet faktiskt går till. Elever och deras vårdnadshavareska ha större möjlighet att välja den skolform de anser bäst tillgodoserelevens behov av en anpassad undervisningsmiljö. I begreppetanpassad undervisningsmiljö ryms bl.a. behov av anpassningar i denfysiska miljön, i pedagogik och språklig miljö.Utbildning delvis i specialskola och delvis i grundskola ellergrundsärskola ska vara en rättighetValfriheten för elever som tillhör specialskolans målgrupp bör öka.Utredningen föreslår därför att en elev i grundskolan ellergrundsärskolan som tillhör specialskolans målgrupp ska ha rätt attfå sin utbildning delvis inom specialskolan. En elev i specialskolanska också ha rätt att få sin utbildning delvis i grundskolan ellergrundsärskolan. Det är elevens vårdnadshavare som har rätt attvälja om eleven ska vara deltidselev eller heltidselev vid specialskolan.Eleven har alltid rätt att ansöka om att bli heltidselev.16

SOU 2011:30SammanfattningEtt syfte med deltidsutbildning är att eleven ska kunna välja attinte flytta från sina föräldrar och kamrater på heltid. Elever som ärdöva eller hörselskadade ges på detta sätt en möjlighet att ta del avden tvåspråkiga undervisningen i en teckenspråkig miljö somspecialskolan ska erbjuda. För en elev i specialskolan kan deltidsutbildningi grundskolan eller grundsärskolan möjliggöra en övergångtillbaka till hemskolan.Utbildning för elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner ispecialskolan ska vara rättssäker och anpassadElever med utvecklingsstörning har sedan år 2000 haft möjlighet attläsa enligt grundsärskolans kursplaner i specialskolan. Utredningenhar identifierat två förhållanden där förändringar i styrdokumentbehöver genomföras. Beslutet om att en elev har rätt att läsa enligtgrundsärskolans kursplaner i specialskolan är inte reglerat iförfattning och det är därför inte möjligt att överklaga ett sådantbeslut. Det förhållandet är inte rättssäkert för eleverna. Vidarefinns det inte anpassade kursplaner för elever som är döva ellerhörselskadade som läser enligt grundsärskolans kursplaner. EftersomSkolverket har påbörjat ett arbete för att anpassa kursplanernafinns ingen anledning för utredningen att lämna förslag i denna del.När det gäller regleringen av beslutet att ha rätt att läsa enligtgrundsärskolans kursplaner i specialskolan föreslår utredningen attdetta regleras på samma sätt som vid mottagande i skolformengrundsärskola. Utredningen föreslår också att det ska vara Nämndenför mottagande i specialskolan och Rh-anpassad utbildningsom ska fatta beslutet.Undantagsbestämmelsen vid betygssättning i specialskolan ska ändrasLärare i specialskolan får i dag inte ta hänsyn till om en elev har ensynskada eller en grav språkstörning vid betygssättningen. Dessaelevgrupper har inte anpassade kursplaner i likhet med elever somär döva eller hörselskadade. När de nya kursplanerna för grundskolanutarbetades av Skolverket strävade myndigheten efter att istörsta möjliga mån undvika moment som skulle kunna medförasvårigheter för elever med olika typer av funktionsnedsättningar.17

Sammanfattning SOU 2011:30Det finns trots detta behov av att anpassa specialskolans styrdokumentytterligare.Utredningen föreslår att lärare vid betygssättningen ska fåmöjlighet att bortse från enstaka mål som eleven ska ha uppnått.Denna möjlighet ska avse elever som har andra funktionsnedsättningarän dövhet eller hörselskada.Konsekvenser av utredningens förslagUtredningens förslag får huvudsakligen konsekvenser för eleversom är döva eller hörselskadade. Flera av utredningens förslag gerdessa elever ökade möjligheter till en flexibel utbildning. De fårökade möjligheter att läsa teckenspråk i grundskolan och samtidigtäven möjlighet att delvis få sin utbildning vid en specialskola. Deökade kostnaderna för kommuner med elever i specialskolanmarkerar tydligt att alla kommuner är skyldiga att erbjuda enanpassad utbildning för elevgruppen. Detta kommer att leda till attfler elever får en bättre skolsituation på hemmaplan. En nioårigspecialskola möjliggör för eleverna att gå i en skola på sammavillkor som sina hörande kamrater. De elever som kommer att habehov av att läsa längre kommer också att få det.Kommunala huvudmän blir med utredningens förslag skyldigaatt erbjuda teckenspråksundervisning och att finansiera deltidsutbildning.De två skyldigheterna bedöms medföra marginellaekonomiska konsekvenser för kommunsektorn. Utredningensförslag om att höja ersättningsnivåerna kommer att leda till ökadekostnader med cirka 200 miljoner kronor för kommunala huvudmän.De ökade statliga intäkterna ska till viss del finansiera dennationella samordnaren. Den största delen av de ökade intäkternaska återföras till kommunerna via det generella statsbidraget.Förslagen blir därför kostnadsneutrala för kommunsektorn.Specialpedagogiska skolmyndigheten påverkas huvudsakligen avförslaget om en nioårig skolplikt. Det innebär att myndighetenmåste förändra undervisningens organisering. Förslaget kan på siktockså innebära färre elever i specialskolan. En skyldighet atterbjuda deltidsutbildning kommer också att ställa andra krav påspecialskolorna. Övriga förslag förväntas ge endast marginellaeffekter på ekonomi och organisation.18

Sammanfattning på lättläst svenskaUtredning om specialskolanSvenska staten har specialskolorför barn med dövhet eller hörselnedsättning.Men ny teknik gör att allt fler barnmed grav hörselnedsättningkan lära sig på andra sätt än förut.Föräldrar till barn med funktionsnedsättningväljer också oftare en skola nära hemmet.Detta har gjort att färre elever gåri de statliga specialskolorna.Denna utredning ska utreda och föreslåhur utbildning till dessa elever skakunna bli bättre i framtiden.Eleverna får inte den utbildningsom de har rätt tillKommunen har ansvar för de barn och ungasom bor i kommunen.Men kommunerna kan inte alltid ge elevernadet stöd som alla elever har rätt till.Flera undersökningar visaratt elever med dövhet eller hörselnedsättninghar det svårt i skolanoch att de inte lär sig lika mycketsom sina hörande klasskamrater.Vår utredning visar att föräldrarna till dessa barnoch eleverna självainte kan välja skola som alla andra.19

Sammanfattning SOU 2011:30Få elever får lära sigatt läsa teckenspråk i grundskolanoch skolorna är inte anpassade för elevernas behov.Föräldrar som vill att barnen ska lära sigbåde teckenspråk och svenskakan i dag bara välja den statliga specialskolan.Men eleverna i specialskolanfår inte lära sig lika mycketsom eleverna i grundskolan.Elever med dövhet och hörselskadafår inte samma chans till utbildning i grundskolanoch inte heller i specialskolan.Därför lämnar utredningen förslagtill att ge dessa elever större chans att välja skolform,förslag på hur undervisningen ska bli bättre,och hur dessa elever ska kunna lära sig mer i skolan.Kommunerna ska få mer ansvarKommunerna ska se till att det finns skolorför alla barn i kommunen.Men när en kommun inte kange undervisning i kommunens egna skolorför barn med särskilda behovsäger kommunen att barnen iställetkan gå i statlig specialskola,som staten betalar.Utredningen tycker det är felatt kommuner kan spara pengar påatt ha en elev i statens specialskolai stället för att ordna undervisningi kommunernas egna skolor eller friskolor.Därför föreslår utredningen nya reglerför vad kommunerna ska betalaför att ha barn i statliga specialskolor.Staten ska sluta att betalaen del av undervisningen20

SOU 2011:30Sammanfattningoch istället låta kommunerna betalavad det egentligen kostaratt ha barn i specialskola.Vi föreslår att man höjer kostnaden två gångermed lite tid emellan.Då hinner kommunerna se tillatt deras egna skolorkan ta emot elever med särskilda behov.Från och med 1 januari år 2012föreslår vi att alla kommuner med elever i specialskolanska betala 300 000 kronor för varje elevoch varje år eleven går i specialskolan.Utredningen föreslår också attde nya reglerna för betalningska börja gälla 1 januari år 2013.Då ska staten också höja priset tillungefär 550 000 kronor för varje elev och år.Mer pengar till bättre undervisningoch fler skolor att välja påAlla som äger skolor,både kommuner, företag och statenska lättare kunna ge elever med dövhet eller hörselnedsättninglika bra utbildning som andra elever får.De problem som vi settvisar att man behöver satsa mer på alla skolor.Utredningen föreslåratt en nationell samordnare ska ge stödet.Stödet ska bland annat varastatsbidrag för utbildning i teckenspråkoch bidrag till dem som äger skolor så att de kan anpassa sinaskolor.Staten ger i dag stöd till kommunala skoloroch fristående skolorgenom Specialpedagogiska skolmyndigheten.Det ska staten fortsätta med.21

Sammanfattning SOU 2011:30Det ska bli lättareatt få undervisning i teckenspråkoch vara i en klass med hörande eleverSpråklagen sägeratt alla personer med funktionsnedsättningsom behöver svenskt teckenspråkska få lära sig svenskt teckenspråk.Utredningen föreslår att teckenspråkska ha samma rättsom de nationella minoritetsspråken hari skollagen och i skolförordningen.Det betyder att reglerna ska vara sammaför elever som väljer teckenspråk som språkval eller modersmålsom reglerna för elever som väljer ett nationellt minoritetsspråk.Utredningen föreslår ocksåatt grundskolan och grundsärskolanska kunna låta sina elever följa specialskolans kursplaneri ämnena teckenspråk, svenska, engelska och rörelse och drama.Grundskolan ska också kunnage specialskolans kursplan i moderna språk.En elev ska också kunna få distansundervisningenligt kursplaner i teckenspråk.På så sätt kan alla skolor se till attatt det finns undervisning i teckenspråk.Utredningen föreslår ocksåatt kommunerna ska få köpa in utbildade lärare i teckenspråkfrån en annan kommun eller från staten.Det ska finnas en nioårig specialskolaUtredningen tycker att specialskolanska följa samma regler som grundskolan.Därför föreslår utredningenatt specialskolan ska ha nio årskurser.En nioårig specialskola liknar merden utbildning som elever får i kommunalaoch fristående skolor.22

SOU 2011:30SammanfattningBara för att vissa elever behöver gå längre tid i skolanska inte alla elever i specialskolangå längre tid i skolan.Om man ändrar till nioårig specialskolablir det också lättare för eleverna att byta skolform.Specialskolan ska vara för dem som går därElever och deras föräldrarska kunna välja den skolformsom de tycker är bäst anpassad för deras barn.När vi skriver anpassad menar viatt både klassrummen, sätten att lära utoch språket som man lär ut på,ska vara anpassade efter vad eleven behöver.Skollagen har reglerför vilka elever som ska gå i specialskola.Men de reglerna stämmer inte medvilka elever som börjar specialskola.Utredningen föreslåratt man skriver nya regler för vilka eleversom specialskolan är till för.Elever ska kunna gå delvis i specialskolaoch delvis i grundskola eller grundsärskolaAlla elever ska ha rätt att väljai vilken form av skola de ska få gå i.Därför föreslår utredningenatt en elev i grundskolan eller i grundsärskolansom tillhör dem som får gå i specialskolanska ha rätt att få sin utbildning delvis inom specialskolan.En elev i specialskolan ska också ha rättatt få sin utbildning delvisi grundskolan eller grundsärskolan.Elevens vårdnadshavare har rätt att väljaom eleven ska vara deltidseleveller heltidselev vid specialskolan.Eleven har alltid rätt att ansökaom att bli heltidselev.23

Sammanfattning SOU 2011:30Det som är bra med utbildning på deltidär att eleven ska kunna väljaatt inte flytta från sina föräldrar och kamrater på heltid.Elever med dövhet eller hörselnedsättningfår då en chans att vara medi tvåspråkig undervisning i en teckenspråkig miljösom specialskolan ska erbjuda.För en elev i specialskolankan deltidsutbildning i grundskolaneller grundsärskolangöra det lättare att sedan gå tillbakatill den skola som ligger nära hemmet.Det saknas vissa regler om utbildning för elever medutvecklingsstörning i specialskolanElever med utvecklingsstörning har sedan år 2000kunnat få undervisning efter grundsärskolans kursplaneri specialskolan.Det finns regler om detta.Men det finns inga regler om hur man beslutarom en elev ska få undervisningen efter grundsärskolans läroplaner.När det inte finns reglerblir det otryggt för eleven.Det finns heller inga anpassade kursplanerför elever med dövhet eller hörselnedsättningsom läser enligt grundsärskolans kursplaner.Eftersom ett arbete har påbörjats för att anpassa kursplanernatänker den här utredningen inte lämna förslag på det.När det gäller reglerför vem som ska ha rättatt följa grundsärskolans kursplaner i specialskolanföreslår utredningenatt reglerna ska likna de som grundsärskolan har.Utredningen föreslår ocksåatt Nämnden för mottagande i specialskolan och Rh-anpassadutbildning ska fatta beslut24

SOU 2011:30Sammanfattningom vilka elever som ska följa grundsärskolans kursplaner.Ändra på reglerna för betyg i specialskolanUtredningen tycker att specialskolan borde följanya regler för betyg.När lärare i specialskolan sätter betygfår de inte tänka på om en elev har synnedsättningeller en grav språkstörning.Utredningen föreslår att lärarna ska kunnalåta bli att räkna in sådant som eleven ska ha lärt sig.Detta ska bara vara för eleversom har andra funktionsnedsättningarän dövhet eller hörselnedsättning.Vad kommer utredningens förslag att leda till?Den här utredningens förslaghandlar mest om elever med dövhet eller hörselnedsättning.Flera av utredningens förslaggör det lättare för dessa eleveratt kunna välja varoch hur de vill ha sin utbildning.Eleverna får större chans att läsa teckenspråk i grundskolanoch samtidigt kunna få delar av sin utbildningi en specialskola.Det kommer att bli dyrare för kommunernaeftersom alla kommunermåste kunna ge anpassad utbildning för dessa elever.Det kommer att ge fler eleverbättre undervisning i en skola nära hemmet.En nioårig specialskola kommer att ge elevernaen chans att gå i en skola på samma villkorsom sina hörande kamrater.De elever som kommer att ha behov av att ha undervisning längretid än nio år, kommer också att få det.Utredningens förslag säger att kommunala skolormåste ha teckenspråksundervisning25

Sammanfattning SOU 2011:30och kunna betala för deltidsutbildning.Det kommer inte att bli särskilt dyrt för kommunerna.Utredningen föreslår att höja kostnaden medungefär 200 miljoner kronor för kommunerna.De pengar som staten får för dettaska staten betala den nationella samordnaren med.Men den största delen av de pengar som staten fårska staten betala tillbaka till kommunerna med statsbidrag.Därför kommer utredningens förslaginte att kosta kommunerna något.Specialpedagogiska skolmyndighetens arbetekommer att förändrasom specialskolan blir nioårig.Förslaget kan också leda tillatt det blir färre elever i specialskolan i framtiden.Om specialskolorna ska kunna ha deltidsutbildningmåste de förändra sitt arbete.26

Författningsförslag1 Förslag tilllag om ändring i skollagen (2010:800)Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)dels att 7 kap. 6, 12 och 15 §§, 10 kap. 6–7 §§, 11 kap. 9–10 §§,12 kap. 3, 5, 7–8, 14, 16, 19, 21 och 24–25 §§, 23 kap. 1, 4 och 6 §§och 28 kap. 14 § ska ha följande lydelse,dels att det i lagen ska införas nya bestämmelser, 2 kap. 8 a §,7 kap. 6 a och 9 a §§, 10 kap. 4 a §, 11 kap. 6 a § och 12 kap. 5 a och8 a §§, samt närmast före 2 kap. 8 a §, 7 kap. 9 a § och 12 kap. 5 a §nya rubriker av följande lydelse.Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse2 kap. Huvudmän och ansvarsfördelningHuvudmän inom skolväsendetHuvudman för deltidsutbildning8 a §Kommuner är huvudmän förutbildning för elever i dess grundskolaeller grundsärskola som,enligt 7 kap. 9 a §, även är deltidseleveri specialskolan.Staten är huvudman för utbildningför elever i specialskolansom, enligt 7 kap. 9 a §, även ärdeltidselever i grundskolan ellergrundsärskolan.Enskilda huvudmän för en27

Författningsförslag SOU 2011:30grundskola eller en grundsärskolaär på motsvarande sätt som iförsta stycket huvudman förutbildningen för elever som ävenär deltidselever i specialskolan.Det som anges om huvudmanneni denna lag ska för deltidutbildningavse den huvudmansom utses enligt ovan.7 kap. Skolplikt och rätt till utbildningHur skolplikten ska fullgörasSpecialskolanBarn som på grund av sinfunktionsnedsättning eller andrasärskilda skäl inte kan gå igrundskolan eller grundsärskolanska tas emot i specialskolanom de1. är dövblinda eller annars ärsynskadade och har ytterligarefunktionsnedsättning,2. i annat fall än som avses i 1är döva eller hörselskadade, eller3. har en grav språkstörning.Frågan om mottagande i specialskolanprövas av Specialpedagogiskaskolmyndigheten. Ettbeslut om mottagande i specialskolanska föregås av en utredningsom omfattar en pedagogisk,psykologisk, medicinsk och socialbedömning. Samråd med barnetsvårdnadshavare ska ske närutredningen genomförs.6 §Barn eller elever ska tas emot ispecialskolan om deras behov aven anpassad undervisningsmiljöinte tillgodoses i grundskolan ellergrundsärskolan om de1. är dövblinda eller annars ärsynskadade och har ytterligarefunktionsnedsättning, eller2. har en grav språkstörning.Härutöver ska barn eller eleversom är döva eller hörselskadadetas emot i specialskolanom de har behov av en anpassadundervisningsmiljö.28

SOU 2011:30Författningsförslag6 a §Frågan om mottagande i specialskolanoch om en elev omfattasav 6 § prövas av Specialpedagogiskaskolmyndigheten. Beslutenska föregås av en utredningsom omfattar en pedagogisk, psykologisk,medicinsk och socialbedömning. Samråd med barnetsvårdnadshavare ska ske närutredningen genomförs.Hemkommunen ska på begäranav Specialpedagogiska skolmyndighetenlämna ett särskiltyttrande.Deltidselever9 a §En elev i grundskolan ellergrundsärskolan som omfattas av6 § har rätt att få sin utbildningdelvis inom specialskolan (deltidselev),efter önskemål av elevensvårdnadshavare. En elev ispecialskolan har rätt att undersamma förutsättningar få sin utbildningdelvis inom grundskolaneller grundsärskolan.För en elev som på detta sättfår sin utbildning inom två skolformergäller de bestämmelser somavser den ursprungliga skolformen.Regeringen eller den myndighetsom regeringen bestämmer fårmeddela föreskrifter om deltidsutbildning.I sådana föreskrifterfår undantag göras från organisatoriskabestämmelser i denna lag.29

Författningsförslag SOU 2011:30När skolplikten upphör och rätten att därefter slutföraskolgångenSkolpliktens upphörandeOm inte annat följer av 13eller 14 § upphör skolplikten vidutgången av vårterminen detnionde året eller, om eleven går ispecialskolan, det tionde åretefter det att eleven börjat fullgöraskolplikten.12 §Om inte annat följer av 13eller 14 § upphör skolplikten vidutgången av vårterminen detnionde året efter det att elevenbörjat fullgöra skolplikten.Rätt att slutföra skolgången15 §En elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan harrätt att slutföra den högsta årskursen, även om skolplikten upphördessförinnan.En elev i grundskolan,grundsärskolan eller specialskolanhar också rätt att efter skolpliktensupphörande slutförautbildningen under ytterligaretvå år, om eleven inte har nåttupp till de kunskapskrav somminst ska uppnås för respektiveskolform. En elev i grundsärskolanhar under denna tid rätttill minst 800 timmars undervisningutöver den i 11 kap. 7 §första stycket garanterade undervisningstiden,om eleven intedessförinnan uppnått kunskapskraven.En elev i grundskolan,grundsärskolan eller specialskolanhar också rätt att efter skolpliktensupphörande slutförautbildningen under ytterligaretvå år, om eleven inte har nåttupp till de kunskapskrav somminst ska uppnås för respektiveskolform. En elev i grundsärskolanhar under denna tid rätttill minst 800 timmars undervisningutöver den i 11 kap. 7 §första stycket garanterade undervisningstiden,om eleven intedessförinnan uppnått kunskapskraven.En elev i specialskolanhar under denna tid motsvaranderätt till minst 800 timmarsundervisning utöver den i 12 kap.5–5 a §§ garanterade undervisningstiden,om eleven inte dessförinnanuppnått kunskapskraven.30

SOU 2011:30FörfattningsförslagEn elev som har tagits emot i specialskolan enligt 6 § förstastycket 1 och som på grund av sina funktionsnedsättningar inte kanfå tillfredsställande förhållanden i gymnasiesärskolan ellergymnasieskolan, får efter det att skolplikten har upphört och i månav plats genomgå ytterligare utbildning i specialskolan till och medvårterminen det kalenderår eleven fyller 21 år, om eleven intebedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen enligt andra stycket.10 kap. GrundskolanAllmänna bestämmelserÄmnen4 a §För en elev som är döv, hörselskadadeller som av andra skälhar behov av teckenspråk skaundervisning i teckenspråk erbjudas.Rektorn beslutar om vem somkan anses ha behov av sådanundervisning.Bemyndiganden6 §Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fårmeddela föreskrifter om1. undervisningstid utöver vad som följer av 5 § ,2. avvikelser från 4 § och från timplanen för fristående skolormed särskild pedagogisk inriktning och för särskilda utbildningar,3. andra begränsade avvikelser3. andra begränsade avvikelserfrån 4 § och från tim-planen utöver vad som följer av3 kap. 12 § (anpassad studiegång)från 4 § och från timplanenplanen utöver vad som följer av3 kap. 12 § (anpassad studie-eller 7 kap. 9 § andra gång), 7 kap. 9 § andra stycketstycket (integrerad undervisning),(integrerad undervisning) ellerom det finns särskilda 7 kap 9 a § tredje stycket (del-skäl, ochtidsundervisning), om det finnssärskilda skäl, och4. undantag från skyldigheten att tillämpa timplanen.31

Författningsförslag SOU 2011:30Modersmålsundervisning7 §En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål änsvenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och2. eleven har grundläggande kunskaper i språket.Modersmålsundervisning i ett Modersmålsundervisning inationellt minoritetsspråk skaerbjudas även om språket inte ärelevens dagliga umgängesspråk ihemmet.ett nationellt minoritetsspråkeller i teckenspråk ska erbjudasäven om språket inte är elevensdagliga umgängesspråk i hemmet.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fårmeddela föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådanaföreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska erbjudas iett språk bara om ett visst antal elever önskar sådan undervisning idet språket.11 kap. GrundsärskolanAllmänna bestämmelserÄmnen och ämnesområden6 a §För en elev som är döv,hörselskadad eller som av andraskäl har behov av teckenspråk skaundervisning i teckenspråk erbjudas.Rektorn beslutar om vem somkan anses ha behov av sådanundervisning.Bemyndiganden9 §Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fårmeddela föreskrifter om1. undervisningstid utöver vad som följer av 7 § ,2. avvikelser från 6 § och fråntimplanen utöver vad som följer2. avvikelser från 6 § och fråntimplanen utöver vad som följer32

SOU 2011:30Författningsförslagav 3 kap. 12 § (anpassad studiegång)av 3 kap. 12 § (anpassad studie-eller 7 kap. 9 § andra gång), 7 kap. 9 § andra stycketstycket (integrerad undervisning),(integrerad undervisning) ellerom det behövs med hän-syn till elevernas förmåga, och7 kap. 9 a § tredje stycket (deltidsundervisning),om det behövsmed hänsyn till elevernas förmåga,och3. andra begränsade avvikelser från 6 § och från timplanen.Modersmålsundervisning10 §En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål änsvenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och2. eleven har grundläggande kunskaper i språket.Modersmålsundervisning i ettnationellt minoritetsspråk skaerbjudas även om språket inte ärelevens dagliga umgängesspråk ihemmet.Modersmålsundervisning i ettnationellt minoritetsspråk eller iteckenspråk ska erbjudas ävenom språket inte är elevens dagligaumgängesspråk i hemmet.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fårmeddela föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana föreskrifterfår innebära att modersmålsundervisning ska erbjudas i ettspråk bara om ett visst antal elever önskar sådan undervisning i detspråket.Specialskolan ska ha tio årskurser.Utbildningen i varje årskursska bedrivas under ett läsår,som består av en hösttermin ochen vårtermin.12 kap. SpecialskolanAllmänna bestämmelserÅrskurser, läsår och terminer3 §Specialskolan ska ha nio årskurser.Utbildningen i varje årskursska bedrivas under ett läsår,som består av en hösttermin ochen vårtermin.33

Författningsförslag SOU 2011:30Den totala undervisningstidenför varje elev i specialskolanska vara minst 7 845 timmar.Undervisningstid5 §Den totala undervisningstidenför varje elev i specialskolanska vara minst 6 665 timmar.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmermeddelar föreskrifter om fördelning av undervisningstiden(timplan).Undervisningstid för vissaelever5 a §En elev som är döv, hörselskadadeller som av andra skälhar behov av teckenspråk har rättatt få undervisningstid utöver vadsom följer av 5 §. Den utökadeundervisningstiden ska varaminst 800 timmar.Regeringen eller den myndighetsom regeringen bestämmer fårmeddela föreskrifter om fördelningav undervisningstiden.Modersmålsundervisning7 §En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål änsvenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och2. eleven har grundläggande kunskaper i språket.Modersmålsundervisning iett nationellt minoritetsspråk skaerbjudas även om språket inte ärelevens dagliga umgängesspråk ihemmet.Modersmålsundervisning iett nationellt minoritetsspråkeller i teckenspråk ska erbjudasäven om språket inte är elevensdagliga umgängesspråk i hemmet.34

SOU 2011:30FörfattningsförslagRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmermeddelar föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana föreskrifterfår innebära att modersmålsundervisning ska erbjudas i ettspråk bara om ett visst antal elever önskar sådan undervisning i detspråket.Kursplaner8 §För varje ämne ska gälla en kursplan.För elever med utvecklingsstörningfår grundsärskolanskursplaner tillämpas om elevensvårdnadshavare lämnar sitt samtycke.Om elevens vårdnadshavareinte lämnar sitt samtyckeska eleven läsa enligt specialskolanskursplaner. Grundsärskolanskursplaner får dock tillämpasför en elev utan elevens vårdnadshavaressamtycke om detfinns synnerliga skäl med hänsyntill elevens bästa. I den utsträckningsom grundsärskolans kursplanerinte kan användas får särskildakursplaner upprättas.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmermeddelar föreskrifter om kursplaner.8 a §För elever med utvecklingsstörningfår grundsärskolans kursplanertillämpas.Frågan om att tillämpa grundsärskolanskursplaner ska prövassärskilt av Specialpedagogiskaskolmyndigheten. Beslutet skaföregås av en utredning somomfattar de bedömningar somföljer av 7 kap. 5 § andra stycket.Samråd med elevens vårdnads-35

Författningsförslag SOU 2011:30havare ska ske när utredningengenomförs.Om elevens vårdnadshavareinte lämnar sitt medgivande tillatt eleven ska tillämpa grundsärskolanskursplaner ska elevenläsa enligt specialskolans kursplaner.Grundsärskolans kursplanerfår dock tillämpas för en elevutan elevens vårdnadshavaresmedgivande om det finns synnerligaskäl med hänsyn till elevensbästa. I den utsträckningsom grundsärskolans kursplanerinte kan användas får särskildakursplaner upprättas.BetygTillämpliga bestämmelser14 §Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i3 kap. 13−21 §§.För elever som läser enligt specialskolans kursplaner gällerutöver 3 kap. bestämmelserna om betygssättning i 15–22 §§ .För elever som läser enligtgrundsärskolans kursplaner gällerutöver 3 kap . bestämmelsernaom intyg, studieomdöme ochbetyg i 11 kap. 17–23 §§ . Betyginnan ett ämne har avslutats skadock sättas vid de tidpunkter somanges i 16 § 1.Betyg ska sättas1. i slutet av varje termin iårskurs 9 och i slutet av hösttermineni årskurs 10 i ämnenFör elever som läser enligtgrundsärskolans kursplaner gällerutöver 3 kap. bestämmelsernaom intyg, studieomdömeoch betyg i 11 kap. 17–23 §§ .Betygssättning16 §1. i slutet av varje termin iårskurs 8 och i slutet av hösttermineni årskurs 9 i ämnen36

SOU 2011:30Författningsförslagsom inte har avslutats, och2. när ett ämne har avslutats.som inte har avslutats, ochNär betyg sätts innan ettämne har avslutats, ska betygssättningenbygga på en bedömningav de kunskaper someleven inhämtat i ämnet till ochmed den aktuella terminen. Vidbedömningen ska elevens kunskaperställas i relation till dekunskaper en elev ska ha uppnåttvid betygstillfället i förhållandetill kunskapskraven iårskurs 10.Om det finns särskilda skälfår det vid betygssättningenenligt 19 och 20 §§ bortses frånenstaka delar av kunskapskravsom eleven ska ha uppnått islutet av årskurs 10. Med särskildaskäl avses funktionsnedsättning,utöver de som anges i7 kap. 6 §, eller andra liknandepersonliga förhållanden sominte är av tillfällig natur och somutgör ett direkt hinder för atteleven ska kunna nå ett visstkunskapskrav.Betyg innan ett ämne har avslutats19 §När betyg sätts innan ettämne har avslutats, ska betygssättningenbygga på en bedömningav de kunskaper someleven inhämtat i ämnet till ochmed den aktuella terminen. Vidbedömningen ska elevens kunskaperställas i relation till dekunskaper en elev ska ha uppnåttvid betygstillfället i förhållandetill kunskapskraven iårskurs 9.BetygBetyg när ett ämne har avslutats21 §Om det finns särskilda skälfår det vid betygssättningenenligt 19 och 20 §§ bortses frånenstaka delar av kunskapskravsom eleven ska ha uppnått islutet av årskurs 9. Med särskildaskäl avses funktionsnedsättning,utöver dövhet ellerhörselskada, eller andra liknandepersonliga förhållanden sominte är av tillfällig natur och somutgör ett direkt hinder för atteleven ska kunna nå ett visstkunskapskrav.37

Författningsförslag SOU 2011:30Huvudmannens skyldigheter i särskilda fallErsättning från elevens hemkommun24 §Hemkommunen ska betala Hemkommunen ska betalaersättning till staten för vissa ersättning till staten för vissakostnader för den som är elev i kostnader för den som är elevspecialskolan eller i förskoleklasseller fritidshem vid en eller i förskoleklass eller fri-eller deltidselev i specialskolanskolenhet inom specialskolan. tidshem vid en skolenhet inomspecialskolan.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fårmeddela föreskrifter om ersättningens storlek.En elev i specialskolan harrätt till de resor som krävs förutbildningen. Staten ska stå förkostnaderna.En elev i specialskolan somtill följd av skolgången måste boutanför det egna hemmet harrätt till tillfredsställande förhållanden.Staten ska svara fördetta utan extra kostnader föreleven.Resor och boende25 §En elev eller en deltidselev ispecialskolan har rätt till deresor som krävs för utbildningen.Staten ska stå för kostnaderna.En elev eller en deltidselev ispecialskolan som till följd avskolgången måste bo utanfördet egna hemmet har rätt tilltillfredsställande förhållanden.Staten ska svara för detta utanextra kostnader för eleven.23 kap. Entreprenader och samverkanEntreprenader1 §Kommuner, landsting och enskilda huvudmän får enligtbestämmelserna i detta kapitel med bibehållet huvudmannaskapsluta avtal med en enskild fysisk eller juridisk person om att utförauppgifter inom utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag(entreprenad).Med avvikelser från vad somsägs i första stycket finns särskilda38

SOU 2011:30Författningsförslagbestämmelser om entreprenadervid undervisning i teckenspråk i4 § tredje stycket.De bestämmelser som finns för en utbildning eller en annanverksamhet enligt denna lag ska med de undantag som anges i dettakapitel gälla även vid entreprenad.4 §Inom gymnasieskolan får uppgifter som avser undervisning ikaraktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profilöverlämnas på entreprenad.Inom grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolanfår en enskild huvudman överlämna uppgifter somavser modersmålsundervisning på entreprenad.Inom grundskolan, grundsärskolanoch specialskolan får enhuvudman för en av dessa skolformermed bibehållet huvudmannaskapsluta avtal med enannan sådan huvudman om attutföra undervisning i teckenspråk.Om en kommun, ett landstingeller en enskild huvudman överlämnaruppgiften att bedrivaundervisning på entreprenad, fårkommunen, landstinget eller denenskilde huvudmannen överlämnaden myndighetsutövningsom hör till en lärares undervisningsuppgift.6 §Om en huvudman överlämnaruppgiften att bedriva undervisningpå entreprenad, fårhuvudmannen överlämna denmyndighetsutövning som hörtill en lärares undervisningsuppgift.Kommunen eller landstinget får när det gäller kommunalvuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna överlämna ävenden myndighetsutövning som hör till rektorns uppgifter.Kommunen får också överlämna sådan myndighetsutövning när detgäller utbildning i svenska för invandrare.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fårmeddela föreskrifter om begränsningar när det gäller överlämnandeav rektorsuppgifter som innefattar myndighetsutövning.39

Författningsförslag SOU 2011:3028 kap. ÖverklagandeÖverklagande hos Skolväsendets överklagandenämndBeslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten14 §Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten får överklagashos Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om1. barns mottagande i specialskolan enligt 7 kap. 6 §,2. skolpliktens förlängningenligt 7 kap. 13 § eller skolpliktensupphörande enligt 7 kap.14 § ,3. åtgärder enligt 12 kap. 25 §andra stycket för en elev sominte bor hemma, eller4. rätt till utbildning förnågon som avses i 29 kap. 2 §andra stycket 3.Beslut som avses i förstastycket 1 får överklagas endastav barnet.2. en elev omfattas av 7 kap.6 §,3. en elev ska tillämpa grundsärskolanskursplaner enligt12 kap. 8 §,4. skolpliktens förlängningenligt 7 kap. 13 § eller skolpliktensupphörande enligt 7 kap.14 § ,5. åtgärder enligt 12 kap.25 § andra stycket för en elevsom inte bor hemma, eller6. rätt till utbildning förnågon som avses i 29 kap. 2 §andra stycket 3.Beslut som avses i förstastycket 1−3 får överklagas endastav barnet.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012 och ska tillämpas påutbildning från och med den 1 juli 2012.40

SOU 2011:30Författningsförslag2 Förslag tillförordning om ändring i skolförordningen(2011:185)Härigenom föreskrivs i fråga om skolförordningen (2011:185)dels att 5 kap. 10–11 §§, 6 kap. 5 §, 9 kap. 7 §, 11 kap. 11–12 §§ska ha följande lydelse,dels att det i förordningen ska införas nya bestämmelser, 5 kap.1 a, 2 a–2 c och 13 a–b §§, samt närmast före 5 kap. 1 a, 2 a, 2 b, 2 coch 13 b §§ nya rubriker av följande lydelse.Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse5 kap. UtbildningenDeltidsutbildning1 a §För deltidsutbildning som gesmed stöd av 7 kap. 9 a § skollagenfinns bestämmelser i förordningen(XXXX:XX) om deltidsutbildninginom två skolformer.Kursplaner i teckenspråk2 a §Föreskrifter om kursplaner förteckenspråk meddelas med stöd av10 kap. 8 § (grundskolans kursplaner)och 12 kap. 8 § skollagen(specialskolans kursplaner). Dessafår användas vid undervisning iteckenspråk.Rektorn beslutar om vilkenkursplan som ska användas.41

Författningsförslag SOU 2011:30Kursplaner för elever som ärdöva eller hörselskadade2 b §En huvudman för en grundskolaeller en grundsärskola får iundervisningen i svenska ochengelska använda specialskolanskursplaner för elever som är dövaeller hörselskadade. En huvudmanför en grundskola får undersamma förutsättningar användaspecialskolans kursplan inomspråkvalet.Rektorn beslutar om vilkakursplaner som ska användas.Undantag från ämnesindelning igrundskolan och grundsärskolan2 c §För en elev som är döv ellerhörselskadad gäller att undervisningeni ämnet musik får ersättasmed undervisning i ämnet rörelseoch drama, enligt specialskolanskursplan.Rektorn beslutar om val avämne och kursplan.Modersmålsundervisning10 §En huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning iett språk endast om1. minst fem elever som ska erbjudas modersmålsundervisning ispråket önskar sådan undervisning, och2. det finns en lämplig lärare.42

SOU 2011:30FörfattningsförslagFörsta stycket 1 gäller intenationella minoritetsspråk. Enligt7 § språklagen (2009:600) är denationella minoritetsspråkenfinska, jiddisch, meänkieli, romanichib och samiska.Första stycket 1 gäller intenationella minoritetsspråk ellerteckenspråk. Enligt 7 § språklagen(2009:600) är de nationellaminoritetsspråken finska, jiddisch,meänkieli, romani chib ochsamiska.11 §Om en elev ges modersmålsundervisning utanför den garanteradeundervisningstiden, är huvudmannen skyldig att erbjudaeleven sådan undervisning sammanlagt högst sju läsår under elevensskoltid. Eleven ska dock erbjudas modersmålsundervisning underlängre tid, om eleven har ett särskilt behov av sådan undervisning.Begränsningen enligt förstastycket gäller inte nationellaminoritetsspråk eller ett nordisktspråk.Begränsningen enligt förstastycket gäller inte nationellaminoritetsspråk, ett nordisktspråk eller teckenspråk.13 a §Vid modersmålsundervisningi teckenspråk får de kursplanersom gäller för ämnet teckenspråkenligt 2 a § användas.Rektorn beslutar om vilkenkursplan som ska användas.Undervisning i teckenspråk13 b §Undervisning i teckenspråk fåranordnas1. som modersmål,2. som språkval i grundskolanoch specialskolan,2. som elevens val,3. inom ramen för skolans val,4. utanför den garanteradeundervisningstiden, eller43

Författningsförslag SOU 2011:305. under utökad undervisningstidi specialskolan enligt12 kap. 5 a § skollagen.6 kap. BetygTerminsbetyg5 §Terminsbetyg ska utfärdas vid slutet av1. varje termin i årskurs 8 igrundskolan och i förekommandefall i grundsärskolan ochårskurs 9 specialskolan, och2. höstterminen i årskurs 9 igrundskolan och i förekommandefall i grundsärskolan ochårskurs 10 i specialskolan.1. varje termin i årskurs 8 igrundskolan och specialskolan ochi förekommande fall i grundsärskolan,och2. höstterminen i årskurs 9 igrundskolan och specialskolan ochi förekommande fall igrundsärskolan.Terminsbetyg ska inte utfärdas om eleven ska få ett slutbetygenligt 9 §.9 kap. GrundskolanUtbildningens innehåll och omfattningSpråkvalHuvudmannen är inte skyldigatt anordna undervisning iett språk som erbjudits somspråkval enligt 5 § andra stycketeller 6 § om färre än fem eleverväljer språket. Detta gäller dockinte om det språk som avses i6 § 1 är ett nationellt minoritetsspråk.7 §Huvudmannen är inte skyldigatt anordna undervisning iett språk som erbjudits somspråkval enligt 5 § andra stycketeller 6 § om färre än fem eleverväljer språket. Detta gäller dockinte om det språk som avses i6 § 1 är ett nationellt minoritetsspråkeller om det är teckenspråksom har erbjudits enligt10 kap. 4 a § skollagen.44

SOU 2011:30FörfattningsförslagÄmnesprov ska användas i1. matematik och svenska ellersvenska som andraspråk i årskurs4, 7 och 10,2. engelska i årskurs 7 och 10,och3. biologi, fysik eller kemi iårskurs 10.11 kap. SpecialskolanNationella ämnesprov11 §1. matematik och svenska ellersvenska som andraspråk i årskurs3, 6 och 9,2. engelska i årskurs 6 och 9,och3. biologi, fysik eller kemi iårskurs 9.Ämnesprov som avses i första stycket 3 ska fördelas så att varjeelev deltar i endast ett ämnesprov.12 §Ämnesprov ska genomföras i Ämnesprov ska genomföras islutet av årskursen. Statens skolverkfår dock meddela föreskrifverkfår dock meddela föreskrif-slutet av årskursen. Statens skolterom att ämnesprov i årskurs ter om att ämnesprov i årskurs 910 får genomföras vid en annan får genomföras vid en annantidpunkt.tidpunkt.Skolverket får meddela närmare föreskrifter om ämnesprov.Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2012 och skatillämpas på utbildning från och med den 1 juli 2012.45

SOU 2011:30Författningsförslag2. antagning till Rh-anpassadutbildning vid vissa gymnasieskoloroch andra frågor om rätttill sådan utbildning enligt15 kap. 36 § skollagen.8 § skollagen, och5. antagning till Rh-anpassadutbildning vid vissa gymnasieskoloroch andra frågor om rätttill sådan utbildning enligt15 kap. 36 § skollagen.Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2012 och skatillämpas på utbildning från och med den 1 juli 2012.47

Författningsförslag SOU 2011:304 Förslag tillförordning (XXXX:XX) om deltidsutbildning inomtvå skolformerHärigenom föreskrivs följande.Allmänna föreskrifter1 § I 7 kap. 9 a § skollagen (2010:800) finns bestämmelser omdeltidselever. Denna förordning innehåller ytterligare föreskrifterom sådan utbildning.Bestämmelser om deltidselever2 § Utöver bestämmelser i skollagen (2010:800) ska bestämmelsernai skolförordningen (2011:185) tillämpas för endeltidselevs utbildning, om inte annat följer av denna förordning.3 § I skollagen finns bestämmelser som särskilt avser deltidsutbildning- huvudman för deltidsutbildning (2 kap. 8 a §)- bestämmelser om deltidselever (7 kap. 9 a §)- ersättning från elevens hemkommun (12 kap. 24 §)- resor och boende (12 kap. 25 §)Definitioner4 § Termer och uttryck som används i skollagen har sammabetydelse när de används i denna förordning.Därutöver avses i denna förordning med− deltidselev: en elev som omfattas av 7 kap. 6 § skollagen ochsom deltar i utbildning delvis inom en annan skolform än i denskolform som eleven är inskriven.5 § Deltidselever ska tas emot vid alla skolenheter inomgrundskolan, grundsärskolan och specialskolan.48

SOU 2011:30FörfattningsförslagDeltidsutbildningens syfte6 § Deltidsutbildningens syfte är att ge elever som omfattas av7 kap. 6 § skollagen en ökad valfrihet inom skolväsendet. Utbildningenska ligga till grund för fortsatt utbildning och ge eleven enutbildning som är anpassad till elevens särskilda förutsättningar ochbehov.Rektorns ansvar7 § De skyldigheter som en rektor vid en skolenhet har enligt2 kap. 10 § skollagen avser den rektor vid den skolenhet där endeltidselev ursprungligen får sin utbildning.Ansökan och beslut8 § För en elev i grundskolan eller grundsärskolan, som önskar blideltidselev i specialskolan, får elevens vårdnadshavare ansöka omett beslut om att eleven omfattas av 7 kap. 6 § skollagen. En sådanansökan ska lämnas till hemkommunen som omedelbart ska sändaansökan till Specialpedagogiska skolmyndigheten.9 § I 7 kap. 6 a § skollagen finns bestämmelser om prövning av omen elev i grundskolan eller grundsärskolan omfattas av 7 kap. 6 §skollagen. Beslut i sådana ärenden fattas av Nämnden förmottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning.10 § Vårdnadshavare för en elev i specialskolan ska lämna enbegäran till Specialpedagogiska skolmyndigheten om att elevenönskar bli deltidselev i grundskolan eller grundsärskolan.Specialpedagogiska skolmyndigheten ska omedelbart inledaplanering med elevens hemkommun i syfte att eleven ska påbörjadeltidsutbildning.49

Författningsförslag SOU 2011:30Samverkan11 § Huvudmännen ska samverka i frågor som rör deltidselevenoch ska gemensamt planera elevens utbildning.Utbildningen ska utformas efter deltidselevens speciella förutsättningaroch behov. Utbildningen ska förläggas på sådant sätt attelevens förutsättningar att nå utbildningens mål tillgodoses.Eleven och elevens vårdnadshavare ska erbjudas möjlighet tillinflytande över utbildningen.12 § Deltidsutbildningens utformning ska utvärderas av huvudmannenför utbildningen minst en gång per termin.Gemensam plan13 § Huvudmännen ska upprätta en gemensam plan över utformningenav deltidselevens utbildning enligt 11 §. I planen ska framgåutbildningens syfte, mål, tidsperiod, val av kursplaner, den planeradeutformningen och när planen träder i kraft. Även andra särskildaförutsättningar får ingå i planen.Tidsperiod och möjlighet att avbryta utbildningen14 § Deltidsutbildningen ska fortgå så länge eleven och elevensvårdnadshavare önskar det och ska planeras för en tidsperiod omminst sex månader.Om det finns särskilda skäl får deltidsutbildningen avbrytas påinitiativ av huvudmännen.Beslut i sådana ärenden fattas av Nämnden för mottagande ispecialskolan och Rh-anpassad utbildning.Särskilt om undervisningstimmar som deltidselev15 § Om en elev i grundskolan eller grundsärskolan följer enkursplan i ett ämne som deltidselev i specialskolan som eleven inteföljer i sin ursprungliga skolform får undervisningstiden i specialskolanhögst vara 100 timmar per läsår.50

SOU 2011:30Författningsförslag16 § Deltidseleverna ska fördelas på klasser och grupper i grundskolan,grundsärskolan eller specialskolan.Utvecklingssamtal, individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram17 § För en deltidselev avses med lärare i 3 kap. 16 § skollagen delärare som undervisar eleven vid de olika skolenheterna.Elevens lärare vid de olika skolenheterna ska samråda införutvecklingssamtal och om innehållet i elevens individuellautvecklingsplan. Utvecklingssamtalet ska genomföras av den läraresom ansvarar för undervisningen vid den skolenhet där deltidselevenursprungligen undervisas.Inför en utredning enligt 3 kap. 8 § skollagen ska rektor vid deolika skolenheterna samråda.Åtgärdsprogrammet som avses i 3 kap. 9 § skollagen skabeslutas av rektorn vid den skolenhet där deltidseleven ursprungligenfår sin undervisning.Betyg och betygssättning18 § För en deltidselev gäller att elevens lärare vid de olika skolenheternaska samråda inför betygssättningen. Betyg ska beslutasav den lärare som ansvarar för undervisningen vid den skolenhetdär deltidseleven ursprungligen undervisas.Om ett betyg är beroende av två eller flera lärares bedömningoch dessa inte kan enas, ska betyget fattas av rektorn vid denskolenhet där eleven ursprungligen undervisas.51

Författningsförslag SOU 2011:30Övrigt19 § Beslut som rektorn eller en lärare har meddelat enligt dennaförordning får inte överklagas.20 § Beslut om att avbryta deltidsutbildningen får överklagas hosSkolväsendets överklagandenämnd. Beslutet får endast överklagasav barnet.Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2012 och skatillämpas på utbildning från och med den 1 juli 2012.52

SOU 2011:30Författningsförslag5 Förslag tillförordning (XXXX:XX) om beräkning av ersättningför elever i specialskolanHärigenom föreskrivs följande.Allmänna föreskrifter1 § I 12 kap. 24 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om denersättning som en hemkommun ska betala till staten för den som ärelev eller deltidselev i specialskolan. Denna förordning innehållerföreskrifter om hur ersättningen ska beräknas.Beräkningsgrund för en elev i specialskolan2 § För beräkning av ersättningen ska den genomsnittliga kostnadenför en elev i en regionskola bestämmas. Med genomsnittligkostnad avses den totala kostnaden för utbildningen i samtligaregionskolor delat med det totala antalet elever.Beloppet ska årligen framräknas av Specialpedagogiska skolmyndigheten.3 § Ersättningen som en hemkommun ska betala till staten skamotsvara medelvärdet av den genomsnittliga kostnaden för en elevi en regionskola, uppräknad med index för kostnadsutvecklingen,under de tre närmast föregående avslutade budgetåren.4 § Regeringen beslutar om ersättningen. Ersättningen skaomräknas inför varje budgetår och fastställas per elev och termin.Beräkningsgrund för en deltidselev5 § För den elev som är deltidselev enligt 7 kap. 9 a § skollagen skaersättningen beräknas enligt följande1. Den ersättning som hemkommunen ska betala beräknas medutgångspunkt i 4 § och för de dagar som eleven deltar i undervisningi specialskolan.53

Författningsförslag SOU 2011:302. Den fastställda ersättningen ska på motsvarande sätt reducerasför den som är elev i specialskolan och som är deltidselev igrundskolan eller grundsärskolan. Ersättningen enligt 4 § ska reducerasför de dagar som eleven deltar i undervisning i grundskolaneller grundsärskolan.1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2012 och skatillämpas på utbildning från och med den 1 juli 2012.2. Bestämmelserna i 2–3 §§ ska tillämpas första gången förberäkning av ersättningen från och med den 1 januari 2013.54

1 Inledning1.1 UppdragetUtredningen ska föreslå hur en flexibel utbildning för elever ispecialskolans målgrupp ska kunna införas. Utredaren ska därförlämna förslag på hur en elev ska kunna genomföra olika delar av sinutbildning i skolformerna specialskola respektive grundskola ellergrundsärskola. Vidare ska utredaren bedöma om styrningen avspecialskolan behöver ändras för att möjliggöra ökad samverkanmed grundskolan och grundsärskolan. Dessutom ska utredaren taställning till hur staten bäst kan stödja kommunala och enskildahuvudmäns utbildning för elever som tillhör specialskolansmålgrupp i syfte att skapa likvärdiga förutsättningar mellan olikahuvudmän. Vidare ska utredaren se över utbildningen för elever ispecialskolan som följer grundsärskolans kursplaner. Slutligen skaförslag lämnas på hur elever i grundskolan och grundsärskolan ibehov av undervisning i teckenspråk kan få sådan undervisning ochse över behovet i övrigt av att anpassa undervisningen för dessaelever. Utredaren ska lämna de författningsförslag som är nödvändigaför att genomföra förslagen, se vidare utredningens direktivbilaga 1.Regeringen beslutade den 22 december 2010 att utvidgautredarens uppdrag och att förlänga utredningstiden. I det utvidgadeuppdraget, som ska redovisas senast den 30 mars 2012, ingåratt se över ansvarsfördelning för och finansiering av gymnasieutbildningför vissa elever med funktionsnedsättning, se bilaga 2.1.2 Utredningens arbeteEn väsentlig del av arbetet med utredningen och de förslag som härläggs fram har varit alla samtal med berörda organisationer, skolhuvudmänoch myndigheter. När det gäller intresseorganisationer55

Inledning SOU 2011:30för barn och elever med funktionsnedsättning har utredningen haftsamråd genom två seminarier. Till seminarierna bjöds medlemsorganisationeri Handikappförbunden samt andra intresseorganisationerinom området in. Representanter från följande organisationerhar deltagit: Barnplantorna, Förbundet Sveriges Dövblinda,Sveriges Dövas Riksförbund, Sveriges Dövas Ungdomsförbund,Hörselskadades Riksförbund, Riksförbundet för döva, hörselskadadeoch språkstörda barn, Unga Hörselskadade, Afasiförbundet/Talknutensamt Synskadades Riksförbund. Organisationernahar också beretts möjlighet att inkomma med skrivelserunder utredningens gång.Utredningen har besökt samtliga åtta statliga specialskolor föratt ta del av deras verksamhet. Utöver detta har utredningen ävenbesökt de kommunala och fristående hörselklasserna med regionaltupptagningsområde: Pilskolan i Uppsala, Alviksskolan och NyaBroskolan i Stockholm, Silviaskolan i Hässleholm och Kannebäcksskolani Göteborg. Utredningen har även fört samtal med Elinebergsskolani Helsingborg och Solanderskolan i Piteå. På skolornahar utredningen träffat skolledning, lärare och vid ett flertaltillfällen elever.För att ta del av kommunala huvudmäns erfarenheter harutredningen intervjuat ett urval av kommuner från hela landet. Deintervjuade kommunerna är Örebro, Härnösand, Stockholm, Lund,Vänersborg, Hässleholm, Göteborg, Umeå, Linköping, Hedemora,Kävlinge och Malå. I urvalet finns kommuner där en statlig specialskolaär belägen, kommuner som har egen hörselklassverksamhetoch de som inte har särskilda lösningar. Vidare finns kommunerrepresenterade från Specialpedagogiska skolmyndighetens femregioner. Vid intervjuerna har förvaltningschef och/eller ansvarigchef för elevhälsa eller liknande stödfunktion närvarat. Utredningenoch Sveriges kommuner och landsting bjöd även in kommunalaföreträdare till en referensgrupp. Intresset var dock försvalt från kommunernas sida för att ett möte skulle kunnagenomföras.Utredningen har också haft samråd med Specialpedagogiskaskolmyndigheten. Det har skett på ledningsnivå samt genomintervjuer med berörda funktioner inom myndigheten. I de delarsom har berört skolans styrdokument har samråd med Statensskolverk skett vid flera tillfällen. Utredningen har även träffatföreträdare för Skolinspektionen samt för Sveriges Kommuner ochLandsting.56

SOU 2011:30InledningInstitutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpingsuniversitet, CI-sektionen vid Karolinska Universitetssjukhuset,Avdelningen för svenska som andraspråk för döva vid StockholmsUniversitet, Språkrådet samt Akademin för humaniora, utbildningoch samhällsvetenskap vid Örebro universitet har bidragit medinformation, material och synpunkter.För att ta del av andra länders erfarenheter har besök gjorts iNorge där utredningen träffade företrädare för Kunnskapsdepartementet,Utdanningsdirektoratet, Statped och för Vetland skole ogresurssenter for horselhemmede. I Danmark besöktes Undervisningsministerietsamt Nyboder Skole för barn med grav språkstörningoch Rugvængets Skole för elever med hörselnedsättning.Utredningen har också genomfört tre sammanträden med deexperter som regeringen har utsett.1.3 Betänkandets dispositionBetänkandet inleds med detta kapitel som, förutom en beskrivningav uppdraget och hur arbetet bedrivits, redovisar utredningensprincipiella utgångspunkter (kapitel 1). Därefter följer ett kapitelsom ger en bakgrund till de förslag som utredningen lämnar. Ibakgrunden ges en bild av de berörda elevgrupperna, vilketspecialpedagogiskt stöd de får och en skandinavisk utblick(kapitel 2). I de följande nio kapitlen redovisas utredningens förslag(kapitel 3−11). Betänkandet avslutas med två kapitel omkonsekvenser av förslagen (kapitel 12 och 13). Därefter följer enförfattningskommentar (kapitel 14) och bilagor med viktiga deklarationeroch konventioner, redovisning av enkätresultat, och vissakonsekvensberäkningar.Regeringen beslutade den 24 februari 2011 om en ny skolförordning(2011:185). I betänkandet benämns den endast somskolförordningen. Utredningen har försökt att vara så aktuell sommöjligt, t.ex. lämnas förslagen till ändrade författningar i relationtill de bestämmelser som ska tillämpas från och med den 1 juli2011.57

Inledning SOU 2011:301.4 Principiella utgångspunkter1.4.1 Barnets bästa och vårdnadshavarens valfrihetEn självklar utgångspunkt för utredningens förslag är att hänsynska tas till barnets bästa vid valet av all utbildning. Detta gäller allabarn oavsett om de har en funktionsnedsättning eller inte. Utredningenutgår i förslagen från de rättigheter som barn tillförsäkrasenligt konventionen om barnets rättigheter och konventionen omrättigheter för personer med funktionsnedsättning. 1Vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning som tillhörspecialskolans målgrupp ska, i likhet med vad som gäller vårdnadshavaretill övriga barn, ha långtgående möjligheter att väljaskola för sina barn. En elev bör så långt det är möjligt placeras i denskolform och skola som vårdnadshavaren önskar att eleven ska gå.1.4.2 Möjlighet att gå i skola i närheten av hemmetNärhetsprincipen, som är en grundläggande princip i skollagen,gäller även elever som tillhör specialskolans målgrupp. I vissa fallkan det vara svårt att upprätthålla denna princip för att en elevsamtidigt ska få det stöd som just den eleven behöver. Det finnsdärför behov av olika alternativ och möjligheter vid val av skola.Utredningen har av det skälet utformat förslag som ska ge eleversom tillhör specialskolans målgrupp en ökad möjlighet att välja enspecialskola alternativt en grundskola eller grundsärskola medmöjlighet till teckenspråksutbildning i sin närhet. Utgångspunktenbör vara att ingen elev ska ha oberättigat långt till skolan och attelever med funktionsnedsättning på samma sätt som övriga barnoch ungdomar ska kunna bo hemma tillsammans med sina föräldrareller i deras närhet. 2 Det är inte rimligt att barn i skolåldern skatvingas att flytta från sina föräldrar för att kunna få tillgång till enindivid- och specialanpassad utbildning av god kvalitet.1Artikel 7 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.2Jfr 10 kap. 29 § och 11 kap. 28 § skollagen (2010:800).58

SOU 2011:30Inledning1.4.3 Utbildningen ska vara av hög kvalitetAlla elever har rätt till en utbildning och undervisning av högkvalitet oavsett skolform. Utbildningen i specialskolan ska varaanpassad till varje elevs förutsättningar och så långt det är möjligtmotsvara den utbildning som ges i grundskolan. Utbildningen skaäven ligga till grund för fortsatt utbildning. 3 För att upprätthålla enhög kvalitet på undervisningen krävs pedagoger med högkompetens i varje ämne så att eleverna ges fullgoda förutsättningaratt nå utbildningens mål. Utredningen anser att det är viktigt attelever i specialskolan får en likvärdig möjlighet att söka sig tillfortsatt utbildning efter den obligatoriska skolan. Det måstepoängteras att specialskolan tydligt ska fokusera på skolanskunskapsuppdrag.1.4.4 Elever med behov av tvåspråkighet ska erbjudas ensådan miljöDet är viktigt att elever med behov av tvåspråkighet erbjuds ensådan undervisningsmiljö. Häri avses en undervisningsmiljö medtalad eller skriven svenska och teckenspråk där eleven lär sig attanvända språken och därigenom ges möjlighet till fortsatta studieroch delaktighet i samhället. En elev som har behov av en tvåspråkigmiljö ska tas emot i specialskolan. För att stärka rätten tillteckenspråk och utöka valfriheten för vårdnadshavare och eleverbör rätten till teckenspråk stärkas i skollagen.1.4.5 Hemkommunen har ett särskilt ansvarHemkommunen har det övergripande ansvaret för barn och ungasutbildning. Hemkommunen har, enligt skollagen, ansvaret för attse till att skolpliktiga barn som inte går i dess grundskola ellergrundsärskola på något annat sätt får föreskriven utbildning. 4Statens ansvar för utbildning för elever i specialskolans målgruppbör därför ses i relation till denna grundprincip.Det statliga ansvaret för specialskolan motiveras i förarbetenatill den nya skollagen med att specialskolan har en specialistkompetensoch särskilda hjälpmedel som elevernas hemkommuner312 kap. 2 § skollagen (2010:800).47 kap. 21 § skollagen (2010:800).59

Inledning SOU 2011:30i allmänhet inte har möjlighet att tillhandahålla. Specialskolan ärsåledes en skolform med specifika särdrag, där ett statligt huvudmannaskaphittills har ansetts motiverat. 5 Utredningen utgår ifråndenna ansvarsfördelning i sina förslag.1.4.6 Ekonomi ska inte avgöra valet av skolformEkonomiska drivkrafter bör inte vara den avgörande faktorn förhemkommunen då det gäller att erbjuda utbildning av hög kvalitetför elever i den berörda målgruppen. Den finansiella styrningen avspecialskolan bör därför vara kostnadsneutral för hemkommunerna.Med det menas att det inte ska vara mer förmånligt för enkommun att en elev går i specialskolan än att eleven går i enalternativ lösning i hemkommunen eller hos annan huvudman.1.5 Deklarationer och konventioner av betydelseinom området för specialpedagogikUtredningen kan konstatera att det genomgående i såväl deklarationersom konventioner talas om inkludering och integrering avbarn med funktionsnedsättning i det ordinarie skolsystemet. Dettalas även om att skolsystemet ska tillåtas vara flexibelt ochanpassas efter individens förutsättningar. Utgångspunkten ska varabarnets bästa och först när det ordinarie skolsystemet inte kan tatillvara barnets behov kan specialskola eller speciella enheter vidordinarie skola vara aktuellt. Detta kan särskilt vara aktuellt vidundervisning av hörselskadade, döva och dövblinda elever som harsärskilda behov av fysisk inlärningsmiljö, inlärning av teckenspråkoch en tvåspråkig miljö. Vikten av kommunikation och utvecklingav bl.a. punktskrift och teckenspråk är central. Personer medfunktionsnedsättning ska få en ändamålsenlig utbildning medindividanpassade åtgärder som i sin tur ger möjlighet till likvärdigtdeltagande i utbildning och som samhällsmedlemmar, se bilaga 3för en utförligare genomgång.5Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, s. 234.60

2 BakgrundI detta kapitel ger utredningen en bild av skolsituationen för eleversom tillhör specialskolans målgrupp. Utredningen redogör översiktligtför de två elevgrupper som huvudsakligen berörs av förslagenom en flexibel utbildning; elever som är döva eller hörselskadadeoch elever med grav språkstörning. Det huvudsakligafokuset riktas mot elever som är döva eller hörselskadade eftersomdet är den elevgrupp som främst berörs av förslagen. Avsnittetbehandlar faktorer som har betydelse för antalet elever i specialskolan,såsom exempelvis antalet födda barn som är döva ellerhörselskadade. Vidare behandlas elevgruppens sammansättning ochvilka utbildningsalternativ som finns för dem.I kapitlet ges också en översikt över det specialpedagogiskastödet från stat, kommun och landsting till målgruppen. Kapitletavslutas med en redogörelse för hur våra grannländer Norge ochDanmark erbjuder utbildning för elevgruppen.Specialskolan består av olika elevgrupper. Där alla elevgrupperavses använder utredningen begreppet specialskolans målgrupp.Annars framgår av texten vilken eller vilka elevgrupper som avses.2.1 Elever som är döva eller hörselskadadeSyftet med detta avsnitt är att ge en bild av skolsituationen för barnoch unga i grundskoleåldern som är döva eller hörselskadade. Detfinns begränsad nationell statistik över elevgruppen. Utredningenkan utifrån uppgifter om förväntad förekomst av hörselskada ochutifrån ett antal nationella och regionala kartläggningar visa elevgruppensomfattning.Hörselskador kan vara av varierande i grad och det finns olikaorsaker till varför de har uppstått. Det finns en stor variation,exempelvis beroende på om nedsättningen är medfödd eller förvär-61

Bakgrund SOU 2011:30vad, om den upptäcktes i tidig ålder eller i senare ålder. Nedsättningenkan också förekomma i ett eller i båda öronen. Effekternaav hörselskador varierar också mellan individer, men det kan rörasig om nedsatt förmåga att fånga upp, omvandla och/eller tolkavibrationsmönster till meningsfulla ljudupplevelser. Graden av nedsättningoch dess typ beror på vilket eller vilka steg i processen attomvandla vibrationer till ljud som har påverkats. En hörselskadakan också ge effekter som överkänslighet för ljud och tinnitus. 1En elev med hörselskada har ofta behov en anpassad skolmiljö.Det innebär exempelvis en god akustisk miljö, mindre undervisningsgrupper,personal med kompetens om funktionsnedsättningenoch tekniska hjälpmedel. 2 Behov av undervisning i och påteckenspråk kan variera beroende på grad av hörselskada och individensbehov.2.1.1 Få elever är döva eller hörselskadadeAv de barn som föds varje år är cirka 1–4 promille i behov avhörselhabiliterande insatser. Vid skolstarten har antalet fördubblats,vilket innebär att 2–8 promille av barn i grundskoleålder harbehov av hörselhabiliterande insatser. 3 Utifrån dessa siffror finnsdet cirka 5 000 barn som är döva eller hörselskadade i behov avhabiliterande insatser i åldern 7–16 år. 4 Detta antal stämmer välöverens med det antal som har framkommit i ett par nationella ochett antal regionala kartläggningar genomförda av Specialpedagogiskaskolmyndigheten, landsting och Hörselskadades riksförbund.Kartläggningarna har i stor utsträckning utgått ifrån uppgifter frånlandstingens hörselvård. De barn och unga som fångas i undersökningarnaär huvudsakligen de som är i kontakt med habiliteringen.Det bör därför påpekas att det finns ett visst mörkertal som främstutgörs av barn och unga med lättare hörselskada, eftersom de intefinns registrerade hos landstingen. 51Specialpedagogiska skolmyndigheten (2009), Att höra i skolan – om hörteknik i undervisningen.Förutsättningar och möjligheter, s. 22.2Specialpedagogiska skolmyndigheten (2010), Behov för elever med hörselnedsättning,www.horselboken.se, sidan hämtad: 2010-12-03.3Specialpedagogiska skolmyndigheten (2008), Måluppfyllelse för döva och hörselskadade iskolan, s. 12.4Utredningens beräkning baserad på underlag från Statistiska centralbyrån – Befolkningsmängdi åldern 7–16 år 2009.5Se exempelvis Örebro läns landsting (2009), Att höra eller nästan inte höra – Liv och hälsaung 2005 och 2007, Samhällsmedicinska enheten, s. 27.62

SOU 2011:30Bakgrund2.1.2 Cochleaimplantat – ett hjälpmedel för barn med gravhörselskadaDet föds varje år cirka 100 000 barn och av dessa blir 50–60 barnvarje år aktuella för ett cochleaimplantat (CI). 6 Det är alltså enliten del av barn i behov av hörselhabiliterande åtgärder som kan habehov av ett CI.Det totala antalet barn med CI i grundskoleålder ökar varje åreftersom i princip alla barn som är aktuella för ett implantatnumera opereras. Uppgifter från Socialstyrelsen visar att 55 barnper år fick sitt första CI under åren 2004 till 2008. Att i princip allabarn opereras i dag beror bl.a. på att det är obligatoriskt med tidighörselscreening på nyfödda och att det också i högre utsträckningär accepterat att operera döva. Barn med medfödd dövhet opererastidigare och helst före ett års ålder och det är en trend att de fårbilaterala implantat, dvs. ett implantat för varje inneröra. Antaletbarn som föds med hörselskada eller drabbas av hörselskadakommer sannolikt inte att öka i framtiden. 7I framtiden, när barn i årskullar där i princip alla har opereratshar uppnått grundskoleålder, kommer det varje år att finnas cirka500 barn med CI i grundskoleålder. Det skulle betyda att antaletbarn med CI i åldern 6–15 år kommer att dubbleras från år 2007, dåHörselskadades riksförbund i en kartläggning konstaterade att detfanns cirka 240 barn. 8Ett CI består av en yttre ljudprocessor och ett inopererat implantat.Ljudprocessorn ser ut som en hörapparat och är via en sladd koppladtill en liten sändare. Sändaren sitter fast mot huvudet med en magnet.Det inopererade implantatet utgörs av en mottagare med en magnetoch en elektronisk krets. Från mottagaren utgår ett knippe elektroderinbäddade i en tunn silikontråd som är införd i innerörat (cochlea).Ljudprocessorns mikrofon tar upp ljud som omvandlas till elektriskasignaler. Signalerna förs vidare från sändaren till mottagaren. Elektrodernastimulerar hörselnerven i innerörat med svaga elektriskaimpulser motsvarande de ljud som mikrofonen fångat upp. På dettasätt får hjärnan ljudinformation trots att innerörats hörceller intefungerar. 96Statens beredning för medicinsk utvärdering (2006), Bilaterala cochleaimplantat (CI) hosbarn, SBU Alert-rapport nr 2006-01.7Socialstyrelsen (2009), Behandling av barn med cochleaimplantat som rikssjukvård.8Hörselskadades riksförbund (2007), Äh, det var ingenting, Årsrapport 2007, s. 42.9Karolinska Universitetssjukhuset (2010), Hur fungerar ett Cochleaimplantat,www.karolinska.se/ci, sidan hämtad: 2010-08-12.63

Bakgrund SOU 2011:30Förändringar i specialskolans målgrupp är starkt kopplade tilldenna utveckling. Utvecklingen innebär att det på sikt kommer attfinnas färre barn som är döva eller har en grav hörselskada som intehar hjälpmedel för att höra.2.1.3 Det finns få särskilt anpassade undervisningsmiljöerElever som är döva eller hörselskadade kan välja olika skolalternativ.De kan läsa integrerat tillsammans med hörande barn, gåi ett särskilt hörselspår i en grundskola, i en särskild hörselklasseller i en statlig regional eller nationell specialskola.Statliga, kommunala och fristående skolor för elever som ärdöva eller hörselskadade med regionalt upptagningsområde ärkoncentrerade till vissa delar av landet. Det finns fem regionalastatliga specialskolor för elever som är döva eller hörselskadade ochen nationell specialskola för elever som på grund av utvecklingsstörninginte kan få sin utbildning i en regionskola. 10 Det finns13 kommunala och fristående hörselklasser med regionalt upptagningsområdesom fick statliga bidrag läsåret 2010/11. 11 Enligtuppgifter från Specialpedagogiska skolmyndigheten har sjuttonolika skolhuvudmän tilldelats medel för regionala undervisningsinsatserunder åren 2006–2010. Enbart verksamhet riktad specifikttill grundskola eller grundsärskola är inkluderad i uppgifterna.Under perioden är det elva kommuner som har bedrivit regionalaundervisningsinsatser under alla de tre senaste åren. Av dessa är detfem kommuner och en enskild huvudman som har hörselklassverksamhet:Stockholm, Göteborg, Hässleholm, Piteå, Uppsalasamt Intresseföreningen för Nya Broskolan. Övriga kommuner harverksamhet för mindre grupper i form av exempelvis regelbundnaträffar för elever som är döva eller hörselskadade eller någon formav integrerad verksamhet. 12 Under år 2010 omfattade verksamhetensom fick statliga bidrag 471 elever. Utöver dessa verksamhetertilldelades Kalmar (55 elever) och Karlskrona (77 elever) bidrag förhörselverksamhet för elever i både grund- och gymnasieskolan förår 2010.En studie från 2007 visade att det fanns särskilda undervisningsgrupperför elever som är döva eller hörselskadade i cirka10En beskrivning av specialskolorna ges i bilaga 4.11Underlag från Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2010-08-18.12Underlag från Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2010-08-18.64

SOU 2011:30Bakgrund20 procent av landets kommuner. 13 Hörselklasser med regionaltupptagningsområde finns i cirka tre procent av landets kommuner.Det finns få studier om varför barn och unga som är döva ellerhörselskadade väljer en viss skolform. I en rapport från Specialpedagogiskaskolmyndigheten finns däremot vissa uppgifter omdetta. 14 Där framkom att föräldrar till barn som går integrerat anseratt närheten till bostad är viktigast för valet av skolform. Föräldrartill barn i specialskolan anser däremot att tillgång till teckenspråkoch en tvåspråkig miljö är viktigast. Det framkom även att detfinns skillnader i vilken betydelse graden av barnets hörselskadahar. För barn som enligt föräldrarna är döva, har tillgång tillteckenspråk och tvåspråkig miljö stor betydelse för valet avskolform. För föräldrar till barn som bedöms ha en lätt eller medelsvårhörselskada är däremot närheten till bostad av störst betydelseför valet.Olika undersökningar 15 har visat att 80 till 90 procent av elevernagår integrerat och den övriga delen går i en statligspecialskola eller i kommunala eller fristående hörselklasser. Elevernasval av skolalternativ följs dock inte upp i den officiella statistikeneftersom uppgifter om individers funktionsnedsättning intesamlas in. Det finns därför inga andra jämförelsetal över tid vadgäller elevernas val av skola än antalet elever i specialskolan. Utvecklingenmot att allt fler barn och vårdnadshavare väljer en skola närahemmet har bekräftats av samtliga aktörer som utredningen harträffat.13Nilholm, C. m.fl. (2007), Kommuners arbete med elever i behov av särskilt stöd – En enkätundersökning,INSIKT 2007:2, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan iJönköping, s. 31.14Specialpedagogiska skolmyndigheten (2008), Måluppfyllelse för döva och hörselskadade iskolan, s. 45 f.15Se exempelvis Hörselskadades riksförbund (2007), Äh, det var ingenting, Årsrapport 2007;Specialpedagogiska skolmyndigheten (2008), Måluppfyllelse för döva och hörselskadade iskolan; Specialpedagogiska skolmyndigheten (2008), Om elever med hörselskada i skolan;Specialpedagogiska skolmyndigheten (2009), Regionalt resurscenter döv/hörsel i Södraregionen (RRC), 2007–2009, projektrapport, september 2009; Specialpedagogiska skolmyndighetenoch Karolinska Universitetssjukhuset (2010), Kartläggning av kommunernashörselpedagogiska stöd till barn och elever med hörselnedsättning i Stockholms län, projektrapport,april 2010.65

Bakgrund SOU 2011:30Tillgången till teckenspråksundervisning är begränsadUndervisning på teckenspråk ges i dag vid de sex specialskolorna 16samt på Kannebäcksskolan i Göteborg, Nya Broskolan i Stockholmoch Talavidskolan i Jönköping. De övriga hörselklasserna i landeterbjuder undervisning i teckenspråk inom ramen för skolans ochelevens val. Det finns således begränsade möjligheter för elever ibehov av teckenspråk för sin kommunikation att få sådan undervisningpå sin hemskola.De kommunala huvudmän och hörselklasser som utredningenhar fört samtal med har haft olika syn på tillgången till teckenspråkskompetens.De kommuner som har en specialskola belägen isin närhet har inte uttryckt problem med att rekrytera teckenspråkskunnigpersonal. Svårigheter att rekrytera personal med rättkompetens har däremot framhållits av de huvudmän som inte haren specialskola eller ett universitet med den inriktningen i närheten.Tillgången till lärare med teckenspråkskompetens är beroendeav möjligheterna till utbildning. Utbudet av teckenspråksutbildningpå akademisk nivå är mycket begränsad. Det är möjligtatt läsa teckenspråk på akademisk nivå vid Malmö högskola,Örebro universitet och Stockholms universitet. Örebro och Stockholmsuniversitet har kurser både för nybörjare och teckenspråkskunniga.Malmö högskola erbjuder enbart kurser i teckenspråksom främmande språk. Det är också möjligt för lärare att läsateckenspråk på folkhögskolor. Enligt Folkhögskolornas informationsservice17 erbjuder sammanlagt nio folkhögskolor olika utbildningari teckenspråk läsåret 2010.2.1.4 Elevgruppen mår sämre än sina jämnåriga kamraterDet finns flera indikationer på att barn och unga som är döva ellerhörselskadade har en svår skolsituation i jämförelse med normalhörandebarn. Utredningen väljer här att kortfattat återge resultatenfrån två studier om hur denna målgrupp mår i skolan.Specialpedagogiska skolmyndigheten intervjuade i en studie frånår 2008 cirka 600 barn och ungdomar med hörapparat/CI i grundskole-och gymnasieskoleålder om hur de uppfattade situationen i16Birgittaskolan, Kristinaskolan, Manillaskolan, Vänerskolan, Östervångsskolan ochÅsbackaskolan.17www.folkhogskola.nu66

SOU 2011:30Bakgrundskolan. 18 Studien visade att en majoritet av de intervjuade uppfattadeatt situationen i skolan präglades av en god tillgänglighet,delaktighet och likvärdighet. Det framkom också att det fanns enstor grupp elever som upplevde stora brister. Gruppen elever medhörselskada och ytterligare funktionsnedsättning utmärkte sig somen grupp som upplevde svårigheter i sin skolsituation.En jämförande studie om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa förhörselskadade ungdomar och hörande ungdomar genomförd iÖrebro län visar på liknande förhållanden. 19 Studien baserades påtvå enkätundersökningar som riktades till samtliga elever i årskurs7 och 9 samt år 2 på gymnasiet i Örebro län under år 2005 och år2007. Majoriteten av de intervjuade ungdomarna med en hörselskadahade en lätt eller måttlig sådan och de gick integrerat i grundellergymnasieskolan. Studiens slutsatser var att hörselskadade ungdomarär ”en högriskgrupp när det gäller mobbning, kränkning ochstress, men också när det gäller användning av alkohol, tobak ochnarkotika”. Elevgruppen har även enligt studien en mängd hälsorelateradeproblem.2.1.5 Eleverna har låg måluppfyllelseElever som är döva eller hörselskadade når i lägre utsträckning änhörande elever de nationella målen i skolan. Elevgruppen är också ilägre utsträckning behörig till gymnasieskolans nationella program.Dessa systematiska skillnader i skolresultat för elevgruppen fortsätterpå högskolenivå och följer dem ut i arbetslivet.Det finns få studier som systematiskt har undersökt måluppfyllelsenför elever som är döva eller hörselskadade i grundskolan.Specialpedagogiska skolmyndigheten genomförde, på uppdrag avregeringen, en sådan studie under år 2007. 20 I studien jämfördesmeritvärdet för de fyra grupperna: elever i specialskolan, elever ihörselklasskolor, individplacerade elever i grundskolor och engenomsnittlig elev i grundskolan år 2006. Skillnaderna igenomsnittligameritvärden mellan de olika grupperna framgår av tabell2.1.18Specialpedagogiska skolmyndigheten (2008), Om elever med hörselskada i skolan, s. 8.19Örebro läns landsting (2009), Att höra eller nästan inte höra – Liv och hälsa ung 2005 och2007, Samhällsmedicinska enheten.20Specialpedagogiska skolmyndigheten (2008), Måluppfyllelse för döva och hörselskadade iskolan.67

Bakgrund SOU 2011:30Tabell 2.1Genomsnittligt meritvärde för elever i olika skolalternativGrundskolan2006IndividplaceradeHörselklasserSpecialskolanMeritvärde 210 190 185 145Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten (2008), Måluppfyllelse för döva och hörselskadadei skolan.Enligt studien är således måluppfyllelsen lägre i den statliga specialskolanoch högre för de elever som är hörselskadade som går integrerat.Studien visade också att andelen elever som är behöriga tillgymnasieskolan är lägre i specialskolan och att andelen elever sominte når målen i ett eller flera ämnen är väsentligt högre i denskolformen.Specialpedagogiska skolmyndigheten lyfte i studien fram vissatänkbara förklaringar till dessa stora och systematiska skillnader.Exempelvis menade myndigheten att andelen elever i specialskolanmed ytterligare funktionsnedsättning och andelen elever som varfödda utomlands var högre i specialskolan än i övriga skolalternativ.Noterbart är att de förklaringar som fördes fram utgick ifrån elevgruppenssammansättning och inte från skillnader i undervisningenskvalitet.En liknande undersökning genomfördes under år 2010 i Norge. 21Den visade att elever som är döva eller hörselskadade generellt harlägre måluppfyllelse än hörande elever. Undersökningen visade attdet finns ett statistiskt samband mellan faktorerna grad av hörselskada,förekomst av ytterligare funktionsnedsättning, kön,utländsk bakgrund, föräldrars bakgrund och uppnådda skolresultat.Den bakgrundsfaktor som hade störst betydelse var, precis som förhörande barn, föräldrarnas utbildningsnivå. Resultaten överensstämdemed fynden i den ovan nämnda svenska studien.2.1.6 I specialskolan blir eleverna färre och undervisningenskvalitet ifrågasättsAntalet elever i specialskolan har minskat under en lång tid. Förklaringartill denna trend varierar. Allt fler barn som är döva ellerhörselskadade väljer andra skolalternativ än specialskolan. Samtidigtvisar Skolinspektionens granskning av den statliga skol-21Statped Skådalen kompetansesenter (2010), Elever med horselshemming i skolen – Enkartleggningsundersokelse om laeringsutbytte, Del en: Kortrapport.68

SOU 2011:30Bakgrundformen att det finns brister i undervisningens kvalitet. I dettaavsnitt ger utredningen en beskrivning av granskningen av specialskolanoch en översiktlig bild av hur elevgruppen i regionskolornahar utvecklats och kan komma att utvecklas.Brister i undervisningens kvalitetSkolinspektionen har nyligen genomfört en riktad tillsyn av specialskolan.22 Myndigheten har riktat kritik mot samtliga specialskolor.Den samlade bilden av den riktade tillsynen visar att specialskolanhar ett omfattande utvecklingsarbete framför sig vad gäller måluppfyllelseoch resultat, den pedagogiska ledningen och i flera fallskolans lärandemiljö. Här bör framhållas att tillsynen även haridentifierat goda exempel på en väl utformad undervisning. Densamlade bilden förändras dock inte av de positiva undantagen.Kritiken är i flera fall densamma som den som framfördes vidSkolverkets tillsyn av verksamheten under år 1998. Nedan beskrivshuvudsakligen läget i de fem regionskolorna.Samtliga regionskolor får kritik för att eleverna inte ges förutsättningaratt nå målen. Det framkommer av tillsynen att det påflera skolor saknas en gemensam diskussion och en fördjupadanalys av den låga måluppfyllelsen.Kritik riktas mot samtliga skolor avseende den pedagogiskaledningen och utvecklingen av skolan. På fyra av fem regionskolorframgår att rektorn inte är närvarande i den pedagogiska verksamhetenoch således inte tar sitt ansvar som pedagogisk ledare.Skolinspektionen bedömer att det på, i stort sett, samtliga specialskolorsaknas en gemensam vision för skolans uppdrag. Vidareframkommer att det vid ett antal skolor i princip saknas gemensammadiskussioner om betyg och bedömning. Detta bedömspåverka elevernas möjligheter att få en likvärdig bedömning av sinkunskapsutveckling. Inga skolor har ett systematiskt utbyte averfarenheter med kommunala grundskolor. Vid fyra av de sexskolor som har döva eller hörselskadade elever visar inspektionenatt lärarnas kompetens i teckenspråk behöver förstärkas.Tre av fem regionskolor får kritik vad gäller skolans lärandemiljö.Det handlar om skolornas fokus på lärande, tilliten till22Tillsynen genomfördes under åren 2010 och 2011. Utredningens sammanfattande beskrivninghar kvalitetsgranskats av Skolinspektionen. Beskrivningen baseras på de enskildaskolbesluten eftersom myndighetens sammanfattande beslut om specialskolan inte fanns atttillgå vid tidpunkten för utredningens avlämnande.69

Bakgrund SOU 2011:30elevens förmåga och trygghet och studiero. Det framgår atteleverna på flera skolor inte upplever undervisningen som stimulerande.Elever har i tillsynen uttryckt att undervisningen har varitpå för låg nivå och att de inte får de utmaningar de har behov av.Vid tre regionskolor riktas kritik mot att skolan inte har höga ochtydliggjorda förväntningar på eleverna. Detta har uttryckts av såvällärare som föräldrar. I flera fall har lärare och rektorer förklaratelevernas skolresultat med exempelvis elevernas funktionsnedsättningoch förutsättningar i övrigt. Tillsynen visar att rektorer ochlärare i flera fall saknar ett självkritiskt förhållningssätt; vilket är enförutsättning för att utveckla kvalitet i undervisningen. Det framkommeratt undervisningen på vissa skolor inte främjar elevernasmöjligheter att kommunicera och utbyta information. Undervisningenbedrivs vanligen i små grupper där lärare och elev kommunicerari relationen en till en, vilket också lämnar för litet utrymmeför autentisk språkanvändning. Skolinspektionen påpekar också attskolorna inte arbetar tillräckligt aktivt med elevernas ansvar ochinflytande. Kritik framkommer mot vissa skolors arbete mot kränkandebehandling. Sju av åtta specialskolor har brister när det gällerarbetet för elever i behov av särskilt stöd, framför allt när det gällerutformning av åtgärdsprogram.Elevantalet minskarTidigare utredningar och utvärderingar har konstaterat att elevminskningeni specialskolan har varit större än elevminskningen igrundskolan under 2000-talet. 23 Om läsåret 1999/2000 användssom basår har antalet elever i regionskolorna minskat med cirka 20elever per år fram till läsåret 2010/11. Om skolornas elevantal hadeföljt elevantalet i grundskolan skulle elevminskningen däremot havarit cirka 10 elever per år. I alla dessa jämförelser bör påpekas attelevantalet i specialskolan är lågt vilket gör att det är svårt attfastställa trender och utvecklingstendenser eftersom skillnader påett fåtal elever mellan åren kan vara en tillfällighet.Det finns flera faktorer som påverkar hur många elever som gåri de statliga regionskolorna. Antalet födda barn i landet bidrar,precis som i grundskolan, till en naturlig variation. Föräldrars23Se exempelvis Statskontoret (2010), Kommunernas ersättning för elever i specialskolan,rapport 2010:01 och Specialpedagogiska skolmyndigheten (2008) Specialskola på deltid? –Utvärdering av deltidsdsundervisning vid Åsbackaskolan, dnr ALL-2008/80.70

SOU 2011:30Bakgrundinställning har också betydelse för vilket skolalternativ som väljs.Utöver dessa grundläggande faktorer påverkar också landstingensoch huvudmännens informationsinsatser samt den hörseltekniskautvecklingen. 24 Den kanske mest avgörande faktorn som påverkarelevantalet är tillgången till kommunala och fristående alternativ,det vill säga hur väl grundskolan och grundsärskolan förmår attutforma en bra undervisning för barn som är döva eller hörselskadade.Elevminskningen är störst i BirgittaskolanAntalet elever i de regionala specialskolorna har, som ovan nämnts,minskat under en följd av år. Utredningen visar här hur minskningenfördelar sig mellan regionskolorna.Diagram 2.1 Antal elever i regionskolor läsåren 1999/00 till 2010/11250200Antal elever150100BirgittaskolanKristinaskolanManillaskolanVänerskolanÖstervångsskolan5001999/002000/012001/022002/032003/042004/052005/062006/072007/082008/092009/102010/11LäsårKälla: Officiell statistik, Skolverket och underlag från Specialpedagogiska skolmyndigheten.Alla regionskolor har ett lägre elevantal i dag än i början av 2000-talet. Som framgår av figuren har den största minskningen skett påBirgittaskolan i Örebro, från ett högsta antal på 205 elever läsåret2000/01 till 135 elever läsåret 2010/11.24Specialpedagogiska skolmyndigheten (2008), Måluppfyllelse för döva och hörselskadade iskolan, s. 14.71

Bakgrund SOU 2011:30Antalet ”insneddare” minskarSpecialpedagogiska skolmyndigheten har under en lång periodpekat på att antalet elever som börjar i specialskolan i högreårskurser ökar. Dessa s.k. insneddare har, enligt myndigheten,särskilda svårigheter. Motivet för dem att börja i specialskolan ärofta att hemkommunen inte har klarat av att ge adekvat stöd.Trenden att antalet insneddare ökar verkar vara på väg att brytas. Idiagram 2.2 framgår antalet nyinskrivna elever för åren 2005 till2010 uppdelade på de som börjar i årskurs 1 och de som börjar ihögre årskurser.Diagram 2.2 Nyinskrivna elever vid de regionala specialskolorna 2005–2010Antal10090807060504030201002005 2006 2007 2008 2009 2010ÅrÅk 2-10Åk 1Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten, Kvalitetsredovisning för skolor, 2007–2009, och skrivelse,ALL 2010/558.Fler elever har talad svenska som förstaspråkDe regionala specialskolorna erbjuder en tvåspråkig miljö för eleversom är döva eller hörselskadade. Det pågår en utveckling mot attallt fler elever vill ha undervisning på talad svenska även ispecialskolan. Specialpedagogiska skolmyndigheten har redovisatelevernas egen bedömning av sitt förstaspråk för åren 2008 till2010. Statistiken visar på en försiktig trend att fler elever har taladsvenska eller både talad svenska och teckenspråk som sitt förstaspråk.72

SOU 2011:30BakgrundTabell 2.2 Elevernas förstaspråk – regionskolor (2008–2010)Antal elever med följande undervisningsspråk: 2008 % 2009 % 2010 %Huvudsakligen teckenspråk 245 55 218 51 204 49Huvudsakligen talad svenska 119 26 121 28 118 28Både teckenspråk och talad svenska 84 19 91 21 93 23Alternativt kommunikationssätt 1 0 0 0 0 0Summa 449 100 430 100 415 100Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten, Kvalitetsredovisning för skolor, 2007–2009och underlag från myndigheten.Den framtida elevutvecklingen i regionskolornaDet är många faktorer som påverkar det framtida elevantalet,exempelvis den medicinsk-tekniska utvecklingen och tillgången tillanpassade undervisningsmiljöer nära hemmet. Detta påverkar säkerheteni prognoser. Utredningen anser det ändå relevant att utifrånhistoriska data diskutera hur elevantalet kan utvecklas i framtiden.Elevantalet i grundskolan kommer enligt Skolverkets prognoseratt öka igen på grund av förändringar i födelsetalen. 25 I diagram 2.3har utredningen gjort antagandet att antalet elever som väljerspecialskolan kommer att minska i en något högre takt än underhela 2000-talet. Antagandet bygger på att fler barn opereras medCI, jämfört med tidigare. 26 Föräldrarna förväntas därför i förstahand välja en annan skolform än specialskolan. Den övre linjen idiagrammet representerar en utveckling i elevantal som följer grundskolansutveckling och prognos. Den undre linjen representerar denfaktiska utvecklingen fram till och med läsåret 2010/11 och därefterförväntad utveckling.25Skolverket, Antal elever läsåren 1982/83–2009/10 och beräknat antal elever 2010/11–2016/17, www.skolverket.se, sidan hämtad: 2010-08-25.26Socialstyrelsen (2009), Behandling av barn med cochleaimplantat som rikssjukvård, s. 14.73

Bakgrund SOU 2011:30Diagram 2.3 Elevutvecklingen i regionskolorna700600500Antal elever40030020010001999/00 2004/05 2009/10 2014/15LäsårKälla: Officiell statistik, Skolverket, underlag från Specialpedagogiska skolmyndigheten ochutredningens beräkningar.Korrigeringar i prognosen har gjorts för det ökande elevantalet igrundskoleålder de kommande åren. Givet dessa antaganden kommerdet totala antalet elever i de regionala specialskolorna att varacirka 400 de kommande åren då allt fler barn med CI kommer upp igrundskoleålder. Detta motsvarar en minskning med cirka 35 procentsedan början av 2000-talet. I prognosen har hänsyn inte tagitstill eventuella effekter av utredningens förslag, bl.a. avseende ökadtillgång till teckenspråksutbildning i grundskola och grundsärskola.En följd av utredningens förslag kan bli att elevantalet i regionskolornakommer att minska i en snabbare takt och följa denutveckling som har skett i Norge, se avsnitt 2.4.1.2.2 Elever med grav språkstörningSyftet med detta avsnitt är att ge en bild av målgruppen barn ochunga med grav språkstörning i grundskolan eller i motsvarandeskolformer. Det finns mycket begränsad nationell statistik omelevgruppen.Barn med språkstörning har svårigheter med språkproduktionoch/eller språkförståelse. Det innebär för barn med måttlig, graveller mycket grav språkstörning ett behov av stöd inom fonologi(språkljud), grammatik, semantik (språkets innehåll) och prag-74

SOU 2011:30Bakgrundmatik (hur språket används). Denna funktionsnedsättning kan semycket olika ut hos olika individer. 27En språkstörning kan ge konsekvenser för elevens läsförmåga.Den kan också påverka tidsuppfattning, elevens prestationsförmågaoch förmågan att planera och att minnas. Eleven kan också hasvårigheter kopplade till uppfattningsförmågan, både ljud- och synmässigt.282.2.1 20 000 elever beräknas ha en grav språkstörningUppskattningsvis har cirka en till två procent av alla barn i förskoleåldernen grav eller mycket grav språkstörning. En grav språkstörninginnebär att svårigheten ofta finns kvar i vuxen ålder. Enberäkning utifrån dessa uppgifter skulle innebära att cirka 10 000till 20 000 elever i grundskoleåldern har en grav språkstörning. Detfinns dock ingen kartläggning av det faktiska antalet barn meddenna funktionsnedsättning i grundskoleåldern i Sverige. 29 Bland barnmed grav språkstörning finns också en mycket liten grupp elever somkan ha behov av teckenspråk för sin kommunikation. En utredninghar visat att denna grupp omfattar cirka 20 barn per årskull. 302.2.2 De flesta eleverna går i grundskolanDe allra flesta barn i grundskoleåldern med grav eller mycket gravspråkstörning går i kommunala eller fristående grundskolor. Detfinns särskilda skolalternativ i form av exempelvis kommunala talochspråkklasser. En kartläggning har visat att det finns särskildaundervisningsgrupper för elever med språkstörning i cirka 40 procentav landets kommuner. 31 Ett fåtal av dessa kommuner anordnarspråkklasser med regionalt upptagningsområde och får statliga bidragför detta. År 2010 gick totalt 157 elever i grundskolan ellergrundsärskolan i sju olika kommunala tal- och språkklasser med27Specialpedagogiska skolmyndigheten (2009), Språkstörning – en pedagogisk utmaning, s. 13.28Specialpedagogiska skolmyndigheten (2009), Språkstörning – en pedagogisk utmaning, s. 29ff.29Specialpedagogiska skolmyndigheten (2009), Språkstörning – en pedagogisk utmaning, s.13 f.30SOU 2006:54 Teckenspråk och teckenspråkiga - översyn av teckenspråkets ställning, s. 56.31Nilholm, C. m.fl. (2007), Kommuners arbete med elever i behov av särskilt stöd – Enenkätundersökning, INSIKT 2007:2, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolani Jönköping, s. 31.75

Bakgrund SOU 2011:30regionalt upptagningsområde. Av de 157 eleverna kom 17 frånandra kommuner. 322.2.3 Elevantalet ökar i HällsboskolanFör elever med grav eller mycket grav språkstörning finns specialskolanHällsboskolan, som är en riksskola. Den finns i Sigtuna ochi Umeå. De båda skolenheterna är lokalintegrerade i kommunalagrundskolor. Under 1990-talet innan Hällsboskolan avveckladesvarierade antalet elever mellan 100 och 130 per läsår. 33 Skolanåteretablerades år 2008 och sedan dess har antalet elever ökat varjeår. Läsåret 2010/11 gick 28 elever i Hällsboskolan. Det senaste årethar myndigheten noterat en betydande ökning i antalet ansökningar.34Det förekommer också att ett mycket litet antal barn medspråkstörning som har behov av teckenspråk, går i de regionalaspecialskolorna. Från läsåret 2007/08 till läsåret 2009/10 har antaletelever med språkstörning i de regionala skolorna ökat från en tillnio stycken. 352.3 Specialpedagogiskt stöd till elever som tillhörspecialskolans målgruppAnsvarsfördelningen mellan stat och kommun innebär att hemkommunenhar ett långtgående utbildningsansvar för sina barn ochungdomar, ett ansvar som även inkluderar det specialpedagogiskastödet till elever i behov av stöd. Staten svarar för lagstiftning,tillsyn, uppföljning, utvärdering och vissa utvecklingsinsatser samthar ansvar för lärarutbildning och bidrar till viss kompetensutveckling.Genom Specialpedagogiska skolmyndigheten ansvararockså staten för stöd i specialpedagogiska frågor där huvudmänneninte kan förväntas inneha kompetens. Landstingen ansvarar i sin turför hälso- och sjukvård, i detta sammanhang huvudsakligen habilitering.32Underlag från Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2010-08-18.33Skolverket, Skolor och elever läsåren 1992/93 till 2000/01, www.skolverket.se, sidanhämtad: 2010-12-10.34Utredningens samtal med Hällsboskolan, 2010-08-27.35Skolverket, Skolor och elever läsåret 2006/07, 2008/09 och 2009/10, www.skolverket.se,sidan hämtad: 2010-12-10.76

SOU 2011:30Bakgrund2.3.1 Staten stödjer brettSpecialpedagogiska skolmyndigheten ska enligt dess instruktion geråd och stöd i specialpedagogiska frågor som rör barn, ungdomaroch vuxna med funktionsnedsättning, till huvudmän med ansvarför förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg samt utbildninginom det offentliga skolväsendet och fristående skolor. Det specialpedagogiskastödet innebär enligt instruktionen att anordna ochmedverka i kompetensutveckling och att bedriva och medverka ispecialpedagogisk utvecklingsverksamhet. Myndigheten ska ocksåerbjuda specialpedagogisk utredning inom resurscenter för blandannat barn och ungdomar med grav språkstörning och döva ellerhörselskadade barn och ungdomar som också har en utvecklingsstörning.36Specialpedagogiska skolmyndigheten ger i dag specialpedagogisktstöd till kommunala och enskilda huvudmän genom rådgivnings-och utredningsinsatser, strategisk huvudmannasamverkan,kompetensutveckling och nätverk. Målgruppen för insatserna ärbred, från förvaltningschefer till pedagoger. I myndighetens femregioner finns enheter för råd och stöd och varje enhet har 30–35rådgivare. Varje region har team som arbetar med rådgivningsuppdragoch huvudmannasamverkan. I teamen finns spetskompetensför olika funktionsnedsättningar. 37 Myndigheten har totaltcirka 230 rådgivare/specialpedagoger, i regionala avdelningar ochnationella resurscenter, och av dessa har cirka 70 procent specialpedagogiskutbildning på högskolenivå. 38 Det finns omkring 20rådgivare med särskild kompetens kring döv/ hörselfrågor fördelatpå de fem regionerna. 39 Utöver detta finns det sju specialpedagogervid myndighetens resurscenter döv/hörsel.HuvudmannasamverkanHuvudmannasamverkan innebär att myndigheten för en dialogmed respektive huvudman om utvecklingsbehov och hur huvudmannenoch Specialpedagogiska skolmyndigheten kan arbeta föratt möta dessa. Arbetssättet är en strategi för att arbeta långsiktigt36Förordning (2011:130) med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten.37Utredningens samtal med regionchefer, Specialpedagogiska skolmyndigheten, september,2010.38Specialpedagogiska skolmyndigheten, Årsredovisning 2009, s. 107.39Utredningens samtal med regionchefer, Specialpedagogiska skolmyndigheten, september,2010.77

Bakgrund SOU 2011:30och förebyggande med kommunala och enskilda huvudmän. Myndighetensambition är att utveckla den strategiska huvudmannasamverkanoch i framtiden kanalisera fler stödjande uppdrag viadenna metod. 40RådgivningMyndighetens rådgivningsuppdrag innebär ofta direkta förfrågningarfrån kommuner. Förfrågningarna ska kanaliseras genomansvarig rektor, men det förekommer också att enskilda lärarekontaktar myndigheten direkt. Regionerna har olika tyngdpunktvad gäller vilken typ av verksamhet som är dominerande, huvudmannasamverkaneller rådgivningsinsatser. Under år 2010 genomfördemyndigheten 2 358 rådgivningsuppdrag inom barn- ochungdomsutbildningen samt skolbarnsomsorgen exklusive gymnasieutbildning.41 Av dessa utgjorde cirka 4 procent uppdrag inomdöv/hörselområdet och cirka 10 procent uppdrag inom områdettal- och språksvårigheter. Insatser som avsåg synskada utgjordecirka 11 procent av uppdragen. Den senare elevgruppen är färre tillantalet än elever som är döva eller hörselskadade. Specialpedagogiskaskolmyndigheten menar att det relativt låga antalet uppdraginom döv/hörsel kan bero på att kommunerna inte harkompetens att se det faktiska behovet av stöd, så kallad beställarkompetens.Trenden i myndighetens rådgivande verksamhet är att frågeställningarnai uppdragen är mer komplexa i dag än tidigare och attdetta är ett tecken på att kommunerna själva klarar det grundläggandespecialpedagogiska stödet. 42KompetensutvecklingParallellt med huvudmannasamverkan och rådgivningsuppdragerbjuder också regionerna olika former av kompetensutveckling tillkommunala och enskilda huvudmän. Alla regioner har kurser förpersonal som arbetar med elever som är döva eller hörselskadade.Vissa regioner erbjuder generella kurser som riktar sig till alla kom-40Utredningens samtal med regionchefer, Specialpedagogiska skolmyndigheten, september,2010.41Specialpedagogiska skolmyndigheten, Årsredovisning 2010, s. 14 ff.42Specialpedagogiska skolmyndigheten, Årsredovisning 2009, s. 13.78

SOU 2011:30Bakgrundmuner inom regionen och andra regioner har särskilda kurser somanordnas efter huvudmäns behov. Kurser inom området dövhet/hörselskadahade flest deltagare av de kurser som behandladeen specifik funktionsnedsättning under år 2009. Totalt deltog 925personer i olika personalkategorier i dessa kurser. Under sammaperiod deltog 334 personer i kurser om tal- och språksvårigheteroch 1 710 personer i övergripande kurser om pedagogiska konsekvenserav funktionsnedsättningar. Målgruppen för kurserna ärolika. De kan vända sig till en eller flera skolformer och till flerayrkeskategorier som skolledare, förskollärare, pedagoger, specialpedagoger,resursteam/elevhälsopersonal, hörselpedagoger, elevassistenter,fritidspedagoger, personliga assistenter och landstingspersonal.43NätverkDe fem regionerna anordnar nätverk för personal som arbetar medelever som är döva eller hörselskadade. Syftet med nätverken är attmöjliggöra erfarenhetsutbyten mellan professionella. Nätverken äri flera regioner till för kommunala kontaktpersoner inom området.Personal från landstingens hörselhabilitering är också med i fleranätverk. Inom en region finns det nätverk för förskolor och skolorsom har elever som är hörselskadade.Projekt för bättre stöd till elever som är döva eller hörselskadadeSpecialpedagogiska skolmyndigheten har två pågående projekt sombåda syftar till att utveckla former för det statliga stödet tillhuvudmän. De pågår i myndighetens östra och södra region ochnedan följer en redovisning av dessa.I Specialpedagogiska skolmyndighetens södra region har detsedan 2000-talets första hälft genomförts utredningar och projektsom syftar till att förbättra det statliga stödet till målgruppen eleversom är döva eller hörselskadade. De tidigare utredningarna ochprojekten har resulterat i projektet Morgondagens skola. Projektethar i en delrapport föreslagit att Östervångsskolan bör samlokaliserasmed en kommunal grundskola i Lunds kommun. 44 Vidare43Underlag från Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2010-11-26.44Specialpedagogiska skolmyndigheten (2010), Morgondagens skola för elever som är dövaeller har en hörselnedsättning, Södra regionen, projektrapport, s. 4.79

Bakgrund SOU 2011:30föreslogs att samverkan mellan Silviaskolan, en kommunal hörselklassmed regionalt upptagningsområde, och Östervångsskolanskulle stärkas och vidareutvecklas genom en regional resursenhet.Staten föreslogs ta det övergripande ansvaret för denna resursenhetsom skulle syfta till att ge stöd i utbildningsfrågor till målgruppenselever och föräldrar, kommuner och andra berörda ansvariga samtstödja ökad regional samverkan och utveckling inom området. Slutligenföreslogs att staten borde prioritera riktade stödinsatser tillsödra regionens nordöstra del. Kartläggningar har visat att utbudetav utbildning för och stöd till elever som är döva eller hörselskadadehar varit eftersatt i denna del av landet.Specialpedagogiska skolmyndighetens östra region arbetar medett projekt där stat, landsting och kommun samverkar. Verksamhetenbedrivs i projektform, i det s.k. Hörsel-dövforum i Stockholmslän. Det är ett samarbete mellan Östra regionen, Specialpedagogiskaskolmyndigheten och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholmsläns landsting. 45 Projektet påbörjades med anledning av attföräldrar hade uttryckt att det fanns en otydlighet kring olikaaktörers uppdrag i stödet till elever som är döva eller hörselskadade.46 Syftet med projektet har varit att professionella ska samverkaoch utveckla arbetssätt för att målgruppen ska få en bättrehelhet och tydlighet i det stöd som stat, landsting och kommunger. Enligt preliminära slutsatser från projektets inledande arbetehar samverkansrutiner mellan stat, kommun och landsting utvecklatsoch blivit tydligare. 47 Vidare har samarbetet resulterat i nyaarbetssätt och arbetsformer och förutsättningarna för informations-och erfarenhetsutbyte inom döv/hörselområdet har, genomde nya nätverk som bildats, blivit bättre i länet.2.3.2 Huvudmännen har strukturer, men kompetensen nårinte fram till elevenKommunala huvudmän har ofta övergripande stödorganisationerför elever i behov av särskilt stöd. Trots goda organisatoriskaförutsättningar visar Specialpedagogiska skolmyndighetens kart-45Specialpedagogiska skolmyndigheten och Karolinska Universitetssjukhuset (2010), Kartläggningav kommunernas hörselpedagogiska stöd till barn och elever med hörselnedsättning iStockholms län, projektrapport, april 2010.46Utredningens samtal med Specialpedagogiska skolmyndigheten, Östra regionen,2010-08-31.47Specialpedagogiska skolmyndigheten och Karolinska Universitetssjukhuset (2011),Slutrapport Hörsel-dövforum i Stockholms län, projektrapport, januari 2011.80

SOU 2011:30Bakgrundläggningar, Skolinspektionens granskning och utredningens samtalmed berörda aktörer att det finns brister i skolhuvudmännens stödtill enskilda individer. Bristerna kan ofta hänföras till personalenskompetens att undervisa elever med funktionsnedsättningar. Skolverkethar också nyligen konstaterat att det på flera nivåer iskolsystemet saknas kunskap om vilka konsekvenser olika funktionsnedsättningarhar för elevers kunskapsutveckling och delaktighetoch om hur man vid behov anpassar undervisningen. 48I detta avsnitt redovisar utredningen hur skolhuvudmän organiserarstödet till gruppen elever som är döva eller hörselskadade,vilka behov huvudmännen anser de har av statligt stöd samt tillgångentill kompetens inom området. Avsnittet baseras på utredningensintervjuer med huvudmän samt på tidigare utredningar ochutvärderingar.Kommuner har strukturer för att ge specialpedagogiskt stödDet urval av kommuner 49 som utredningen har intervjuat harövergripande strukturer för att ge stöd till barn som är döva ellerhörselskadade. De har vanligtvis någon form av centralt placeradstödorganisation, elevhälsoteam eller resurscentrum, med specialpedagogermed inriktning mot hörselskada eller hörselpedagoger.De har alla rutiner för att identifiera och kartlägga barn medhörselskada. Kommunerna påbörjar ofta planering för kommandeanpassningar av skolmiljön i samband med att barnets behov haridentifierats. Sådan planering sker för det mesta i dialog med föräldrar.Det finns i alla intervjuade kommuner ett fungerande samarbetemed landstingens habiliterande verksamheter. Landstingenses som den viktigaste samverkansparten för att ge stöd tillelevgruppen. Samarbetet är ofta av konkret karaktär och berörsituationen för enskilda barn. De kommuner som inte har encentral överblick över vilka barn som finns i målgruppen haröverlåtit ansvaret till stadsdelsnämnder eller till rektorer. 50 Utredningensbild av kommunernas övergripande organisation överensstämmermed vad som framkommit i Skolinspektionens gransk-48Skolverket (2010), Förslag på delmål samt struktur för uppföljning inför en handikappolitiskstrategi – redovisning av regeringsuppdrag, dnr. 2010:420, s. 11.49Se avsnitt 1.2.50Göteborg, Stockholm och Vänersborg.81

Bakgrund SOU 2011:30ning 51 och i en studie 52 av Skolverket. I Skolinspektionens granskningframkom att samtliga granskade verksamheter hade en välfungerande stödorganisation, med kommunövergripande elevhälsoteamsom hade kompetens om olika funktionsnedsättningar.Huvudmännen hade också rutiner för att informera personal ochklasskamrater om elever med funktionsnedsättning, om vad det kaninnebära att ha en funktionsnedsättning och hur det kan påverkainlärningen.Kompetensen når inte elevernaSkolinspektionens granskning, som nämns ovan, omfattade niokommunala och fem enskilda huvudmän, totalt tjugofyra grundskolor.53 Myndigheten bedömde att samtliga granskade huvudmänhade en ambition att skapa en skola för alla där eleven fårutbildning i sin hemskola och att varje skola anpassas efter elevensbehov.Den kritik som fördes fram var att trots huvudmännens högaambitioner att ge alla elever en likvärdig utbildning så hadeambitionerna svårt att nå ut i skolverksamheterna. Det framkomatt personalen inte alltid följde råd och anvisningar, från exempelviskommunala hörselpedagoger, om undervisningens utformning ochgenomförande. Granskningen pekade också på att personalenskompetens om funktionsnedsättningar var mycket varierande.Vidare framkom att de granskade skolornas lokaler inte var anpassadefullt ut efter elevernas behov. Exempelvis fanns hörselslingoroch ljuddämpande insatser i en elevs hemklassrum, men inte i andralokaler. Slutligen pekade granskningen på att huvudmännensaknade en samlad uppföljning och utvärdering av insatser ochresultat för elever med funktionsnedsättning.51Skolinspektionen (2009), Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i grundskolan,rapport 2009:6.52Skolverket (2006), På andras villkor – skolans möte med elever med funktionshinder,rapport 06:946.53Skolinspektionen (2009), Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i grundskolan,rapport 2009:6.82

SOU 2011:30BakgrundBehovet av statens stöd varierarI de samtal utredningen har haft med kommuner har de betonat attde själva måste ha kompetens att ge stöd till elevgruppen. Huvudmännenhar inte uttryckt ett stort behov av stöd från Specialpedagogiskaskolmyndigheten. Däremot har de pekat på behov avstödjande insatser i form av statliga bidrag för verksamheter sombedrivs inom kommunens gränser. Det handlar då inte enbart omregionala undervisningsinsatser utan också om ett behov av spetskompetensoch fortbildning i områden där kommunens egenkompetens inte räcker till. Det kan exempelvis vara stöd kringelever med flerfunktionsnedsättning eller elever med särskiltkomplexa behov. Kommunerna har uttryckt att staten, genomSpecialpedagogiska skolmyndigheten, har andra förutsättningar attbygga upp hög kompetens inom dessa områden än vad en enskildkommun kan ha. Det har också framgått att Specialpedagogiskaskolmyndigheten är en bland flera aktörer som kommunernavänder sig till vad gäller fortbildning; universitet och högskolor ochlandsting är exempel på andra aktörer.I en studie som har genomförts av Specialpedagogiska skolmyndighetenom elever med hörselskada i skolan tillfrågades 2 000lärare i grundskola, grundsärskola och gymnasieskola om deraskompetens och behov av stöd till elever som är döva ellerhörselskadade. 54 Studien visade att mer än hälften av de tillfrågadelärarna ansåg att de behövde mer utbildning kring huvudsakligenpedagogiska strategier och kunskap om elever som är döva ellerhörselskadade och har ytterligare funktionsnedsättning. Specialpedagogiskaskolmyndigheten har utifrån sina erfarenheter pekatpå att pedagoger som undervisar elever med hörselskada behövergrundläggande kunskaper i audiologi, hörselteknik och pedagogik.De skolor som har döva elever behöver också enligt myndighetenen akademisk nivå på undervisning i teckenspråk. 55Utredningen vill här också lyfta fram de behov som denpersonal inom Specialpedagogiska skolmyndigheten som arbetarmed stöd till skolhuvudmän har betonat. 56 Myndighetens rådgivarepekade på att det statliga stödet till skolhuvudmän bör stärkaseftersom allt fler elever som är döva eller hörselskadade väljer att gå54Specialpedagogiska skolmyndigheten (2008), Om elever med hörselskada i skolan.55Specialpedagogiska skolmyndigheten (2008), Måluppfyllelse för döva och hörselskadadei skolan, s. 54.56Utredningens samtal med Specialpedagogiska skolmyndighetens personal vid internkompetensutvecklingsdag, Hörseldagarna, 2010-10-28.83

Bakgrund SOU 2011:30integrerat i grundskolan. De poängterade också att det inte finnsett samlat ansvar för målgruppen i dag och att kommunernaskompetens varierar. De viktigaste frågorna för det framtida statligastödet som betonades av gruppen var teckenspråksutbildning förhuvudmännens personal, pedagogiskt ämnesstöd till kommunalalärare som undervisar elever med hörselskada, stärkt samverkanmed universitet och högskolor, en satsning på distansutbildning iteckenspråk för pedagoger och elever samt att staten bör ta ansvarför utbildning av pedagoger med särskild kompetens inomdöv/hörselområdet.Det finns en brist på hörselpedagogisk kompetensSpecialpedagogiska skolmyndigheten har genomfört kartläggningarav kommunernas hörselpedagogiska stöd i myndighetens östra ochsödra region. 57 Kartläggningarna har visat att det hörselpedagogiskastödet i kommunerna varierar stort och att det på sikt kommer attuppstå en brist på personal med specialpedagogisk utbildning medinriktning mot dövhet eller hörselskada. I den södra regionenvisade kartläggningen att det i 44 av regionens 58 kommuner fannsambulerande hörsellärare, med varierande erfarenhet och kompetens.Av personalen i kommunala verksamheter hade 51 procent avde som arbetade med barn och unga som är hörselskadade antingenspecialpedagog-döv/hörselutbildning eller en påbyggnadskurs omminst 15 högskolepoäng utöver sin pedagogiska grundutbildning. 58Den resterande andelen hade lägre utbildning. Den kartläggningsom har genomförts i Stockholms län i Specialpedagogiska skolmyndighetensöstra region visade att sexton av länets tjugosexkommuner uppgav att de hade en hörselpedagog. Hörselpedagogernai de sexton kommunerna gav stöd till 26 procent av deintegrerade eleverna. Tio av de sexton hörselpedagogerna var äldreän femtiofem år och flera av dem skulle uppnå pensionsålder inomfem år. Myndigheten konstaterade att det saknas utbildningar somleder till hörselpedagogexamen eller speciallärarexamen inomhörsel/dövområdet. 5957Karläggningarna är genomförda vid olika tidpunkter och med olika metoder.58Specialpedagogiska skolmyndigheten (2009), Regionalt resurscenter döv/hörsel i Södraregionen (RRC), 2007–2009, projektrapport, september 2009, s. 8.59Specialpedagogiska skolmyndigheten och Karolinska Universitetssjukhuset (2010), Kartläggningav kommunernas hörselpedagogiska stöd till barn och elever med hörselnedsättning iStockholms län, projektrapport, april 2010, s. 20.84

SOU 2011:30BakgrundUtredningen har även tagit del av Sveriges kommuner ochlandstings årliga befattningsstatistik för att ge en bild av förekomstenav hörselpedagogisk kompetens hos kommunala skolhuvudmän.I tabell 2.3 redovisas även förekomsten av talpedagogerför att möjliggöra en jämförelse. Utredningen vill påpeka attstatistiken bör tolkas med viss försiktighet. I Specialpedagogiskaskolmyndighetens kartläggningar och i utredningens samtal medkommuner har det framkommit att antalet hörselpedagoger ellerspecialpedagoger med inriktning mot döv/hörsel är större än vadsom framgår nedan. Den mycket låga siffran beror troligtvis på attmånga kommunala specialpedagoger arbetar under en del av sintjänst med stöd till elever som är döva eller hörselskadade. Det ärett rimligt antagande att sådana tjänster i liten utsträckning harinrapporterats till befattningsstatistiken. Trots dessa reservationerger underlaget indikationer på att kommunala huvudmän harmycket få specialpedagoger med inriktning döv/hörsel. Det ärbetydligt vanligare med talpedagoger, eller specialpedagoger medinriktning mot tal- och språk. Det finns också fler hörselpedagogeri landsting än i kommuner enligt befattningsstatistiken, vilketframgår av avsnitt 2.3.3.Tabell 2.3 Antal hörselpedagoger i kommuner 2005, 2008 och 2009(årsarbetare) 2005 2008 2009Hörselpedagoger 23 21 22Talpedagoger 297 328 296Källa: Sveriges kommuner och landsting (2010).2.3.3 Landstingen stödjer individerna genom habiliteringLandstingen har ett tydligt uppdrag riktat mot enskilda individer.Både kommuner och landsting har långtgående skyldigheter attsamordna habiliterande insatser för barn som är döva ellerhörselskadade. Staten har inte något ansvar för samordning avinsatser riktade mot enskilda individer.Enligt hälso- och sjukvårdslagen ansvarar landstingen förmedicinsk, pedagogisk, teknisk och psykosocial habilitering till desom är bosatta i landstinget. Landstingen ansvarar också till viss delför hjälpmedel för individer med funktionsnedsättning samt tolktjänstför vardagstolkning för barndomsdöva, dövblinda, vuxendövaoch hörselskadade. Landstingen är skyldiga att planera85

Bakgrund SOU 2011:30habilitering, rehabilitering och tillhandahållande av hjälpmedel isamverkan med den enskilde. 60 Landsting och kommuner ska ocksåutforma och genomföra vård och behandling så långt det är möjligti samråd med patienten. Olika insatser för patienten ska samordnaspå ett ändamålsenligt sätt. 61Landstingen erbjuder i dag ett visst specialpedagogiskt stöd tillbarn som är döva eller hörselskadade. Av Sveriges kommuner ochlandstings årliga befattningsstatistik framgår att antalet hörselpedagogeri landstingen har ökat under de senaste åren. I tabell 2.4redovisas det totala antalet årsarbetskrafter för tjänsterna somhörselpedagog och hörsel/talpedagog i landstingen.Tabell 2.4 Antal hörselpedagoger i landsting 2005, 2008 och 2009(årsarbetare) 2005 2008 2009Hörselpedagoger 29 38 37Källa: Sveriges kommuner och landsting (2010).Som framgår av statistiken har antalet ökat under de senaste åren.2.4 Skandinavisk utblickI detta avsnitt ger utredningen en bild av hur undervisningen förelever som är döva eller hörselskadade utformas i grannländernaNorge och Danmark.2.4.1 I Norge är det en rättighet att lära sig teckenspråkUtredningen har valt att belysa exemplet Norge eftersom det därpågår en översyn av utbildning för elever i behov av särskilt stöd,vilken även omfattar hur staten bör organisera sitt specialpedagogiskastöd. Nedanstående beskrivning redogör för hurspecialundervisning generellt är utformad i Norge, hur tillgångentill teckenspråk är reglerad och hur statens stöd är utformat.Det finns ett antal områden som utredningen finner relevantaatt peka på vad gäller det norska systemet.603 b § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).612 a § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).86

SOU 2011:30Bakgrund• Undervisning i och på teckenspråk är en rättighet för elever iden kommunala grund- och gymnasieskolan. Någon sådanmotsvarande rättighet finns inte i Sverige i dag.• Den statliga stödorganisationen påminner om den svenska.Specialpedagogiska skolmyndigheten har i dag en regionalorganisation med kompetens för flera olika funktionsnedsättningarsamlade i varje region. I Norge planeras för dennatyp av organisation.• Den norska regeringen har fattat beslut om att lägga ned tre avfyra statliga skolor för elever som är döva eller hörselskadade. 62Motivet är att föräldrarna inte längre efterfrågar verksamheten.• De norska statliga skolorna för elever som är döva ellerhörselskadade erbjuder i dag deltidsundervisning och är resurscenterför kommunerna. Denna utveckling har diskuterats längei Sverige.• De norska kommunerna ansvarar för cirka 50 procent avkostnaderna för de statliga skolorna. I Sverige är motsvarandeandel i dag cirka 30 procent.Utbildningssystemet – grundskolanDen norska grundskolan är tioårig och då inkluderas förskoleklassen.Eleverna börjar i skolan det år de fyller sex år.Grundskolan bygger på en likvärdig och anpassad utbildning föralla, i ett skolsystem med en samlad läroplan. Det finns cirka 3 200skolor och cirka 620 000 elever i grundskolan. Cirka fem procentav grundskolorna är privata och här går cirka två procent aveleverna. 63Staten har det övergripande ansvaret för lagar, föreskrifter ochfinansieringen av grundskolan. Fylkesmännen är länken mellanstaten och kommunerna. De ansvarar för tillsyn, överklaganden,kvalitetsutveckling, information, vägledning och vissa förvalt-62Utdanningsdirektoratet, Inntaksstopp ved tre statlige grunnskoler for hørselshemmede,www.udir.no/Artikler/_Tjenester/Statped---direktoratets-spesialpedagogiskeverktoy/Inntaksstopp-ved-tre-statlige-grunnskoler-for-horselshemmede,sidan hämtad:2011-02-01.63Kunnskapsdepartementet (2007), Utdanning – fra barnehage til voksenopplæring, s. 9.87

Bakgrund SOU 2011:30ningsfrågor. Kommunerna har ansvar för drift och administrationav grundskolorna. 64SpecialundervisningUtgångspunkten är att elever i behov av särskilt stöd så långt sommöjligt ska erbjudas stöd inom ramen för den ordinarie undervisningen.Undervisningen i skolan ska anpassas efter den enskildeelevens behov och förutsättningar. 65 Elever som inte har eller sominte kan få tillfredsställande stöd i ordinarie undervisning har rätttill specialundervisning. 66 Utformningen av undervisningen ska sålångt som möjligt bestämmas i samråd med eleven och föräldrarna.Ett beslut om specialundervisning ska föregås av en pedagogiskpsykologiskutredning. 67 Denna ska genomföras av kommunenspedagogisk-psykologiska tjänst, en tjänst som varje kommun ärskyldig att ha. Tjänsten ska arbeta med utredning ochkompetensutveckling.TeckenspråkI Norge har elever som har teckenspråk som förstaspråk eller somefter utredning bedöms ha behov av det rätt att få undervisning iämnet och även på teckenspråk. Kommunen kan bestämma attdenna undervisning ska vara på en annan skola än den eleven sökertill. 68 Denna rätt gäller också i gymnasieskolan. 69 Undervisning ioch på teckenspråk anses inte vara specialundervisning. Dengaranterade undervisningstiden för elever som har behov avteckenspråk är högre än för hörande elever, 8 767 undervisningstimmar.Eleverna har rätt till totalt 2 737 undervisningstimmari ämnet norska och norskt teckenspråk fördelat pågrundskolans årskurser. 70 I övriga ämnen ska eleverna ha sammagaranterade undervisningstid som hörande elever. Det innebär attelever i behov av teckenspråk har mer undervisningstid, 967 tim-64Kunnskapsdepartementet (2007), Utdanning – fra barnehage til voksenopplæring, s. 9.651 kap. 1–3§§ Lov om grunnskolen og den vidaregående opplaeringa, LOV-1998-07-17-61.665 kap. Lov om grunnskolen og den vidaregående opplaeringa, LOV-1998-07-17-61.675 kap. 5–3§§ Lov om grunnskolen og den vidaregående opplaeringa, LOV-1998-07-17-61.682 kap. 2–6§§ Lov om grunnskolen og den vidaregående opplaeringa, LOV-1998-07-17-61.693 kap. 3–9§§ Lov om grunnskolen og den vidaregående opplaeringa, LOV-1998-07-17-61.70Utdanningsdirektoratet, Fag- og timefordelingen i grunnopplæringen – Kunnskapsløftet,Vedlegg 1 til rundskriv Udir-08-2010, s. 7 och 12.88

SOU 2011:30Bakgrundmar, än hörande elever. Varje skola väljer hur undervisningstidenska fördelas lokalt. Det finns särskilda laereplaner/kursplaner iämnena norskt teckenspråk, norska, engelska och drama ochrytmik.Statligt stödI Norge ansvarar det Statliga specialpedagogiska stödsystemet(Statped) för statens stöd till kommuner. Statped är ett nätverk avspecialpedagogiska kompetenscenter som styrs av Utdanningsdirektoratet.Statped har i uppdrag att erbjuda tjänster till kommuneri arbetet med att uppnå skollagens mål om likvärdig,anpassad och inkluderande utbildning för barn, unga och vuxna ibehov av särskilt stöd. Kompetenscentren ska utveckla kompetensoch förmedla kunskap om specialundervisning och likvärdig,anpassad och inkluderande utbildning till sina målgrupper. Insatsernaska utgå ifrån de nationella styrdokumenten.Statped ansvarar för statens stöd till kommuner som har eleversom är döva eller hörselskadade. Organisationen har följande målför verksamheten:• att erbjuda specialpedagogiska tjänster av god kvalitet i rätt tidpå individ- och systemnivå på områden där man inte kanförvänta sig att kommunen har kompetensen• att säkerställa förskole- och skolalternativ för barn som är dövaeller hörselskadade i för-, grund- och gymnasieskola genomavtal med uppdragsgivare• att eftersträva lika tillgång till myndighetens tjänster i helalandet• att utveckla hög specialpedagogisk kompetens och att förmedladokumenterad kunskap.Statped omfattar i dag tolv statliga kompetenscenter spridda överhela landet. I nätverket ingår också två privata center från vilkastaten upphandlar tjänster och därutöver ingår två resurscenter vidUniversitetet i Stavanger. Statped arbetar uppdragsbaserat. Uppdragenkommer från företrädare för kommuner, företrädesvis frånkommunens pedagogisk-psykologiska tjänst. En offentlig utredninghar nyligen sett över Statpeds uppdrag och föreslagit en ny89

Bakgrund SOU 2011:30organisation med fyra regioner i landet. 71 Förslaget innebär att ettstort antal kompetenscenter ska slås ihop. I Stortingets behandlingav statsbudgeten för år 2011 beslutades det att Statped ska organiserasi regioncenter med tvärvetenskaplig kompetens. Kunnskapsdepartementetarbetar med att föreslå utformningen av den nyaorganisationen under våren år 2011. Syftet med omorganisationenär att Statpeds resurser ska utnyttjas mer effektivt genom attkunskaper om flera funktionsnedsättningar samlas inom färrekompetenscenter och att stärka helheten i kompetensen ochtjänsteutbudet så att centren kan utvecklas till att ge bästa möjligaservice till brukarna. 72Fyra statliga skolor för elever som är döva eller hörselskadadeska bli enDen norska staten, genom Statped, driver i dag fyra skolor förelever som är döva eller hörselskadade. Beslut har fattats om attavveckla tre av dessa fyra skolor. Staten kommer att fortsättaansvara för en skola med rikstäckande intag. Motivet till avvecklingenär att elevutvecklingen i de statliga skolorna har varitkonstant nedåtgående de senaste åren, dvs. föräldrar och eleverefterfrågar inte verksamheten längre; vilket framgår av tabell 2.5.Tabell 2.5Antalet elever i de statliga skolorna för döva och hörselskadade iNorge (1997–2010)År Hunstad AC Möller Nedre Skådalen TotaltGausen1997 52 47 21 58 1782002 31 42 18 44 1352006 27 35 11 34 1072008 19 22 10 29 802009 22 18 15 27 862010 18 16 14 21 69Källa: Statped Vest (2010).Elevutvecklingen kan huvudsakligen förklaras av det ökade antaletbarn med cochleaimplantat och de lagstadgade rättigheterna till71NOU 2009:18 Rett till laering, s. 182 ff.72Utredningens samtal med företrädare för Kunnskapsdepartementet, Utdanningsdirektoratetoch Statped Vest, Norge, 2010-10-07.90

SOU 2011:30Bakgrundteckenspråk i grund- och gymnasieskolan som infördes år 1997. Enelev i den statliga skolan kostar cirka 510 000 svenska kronor per åroch kommunen betalar cirka 260 000 svenska kronor av dessa, detvill säga cirka femtio procent av den totala kostnaden. Kommunernasersättningar till staten går dock inte till Statped, utan deomfördelas tillbaka till kommunerna i det allmänna bidraget förgrundskolan. 73Vid de statliga skolorna har elever möjlighet att läsa under enviss tid, s.k. deltidsundervisning. Antalet deltidselever har undersamma period som ovan varierat mellan cirka 110 till 250 elever,utöver ovanstående heltidselever. Sedan år 2006 har antalet deltidseleverminskat varje år. 742.4.2 I Danmark har hemkommunen hela ansvaretI Danmark genomfördes under år 2007 en omfattande reformeringav kommunsektorn. Landets landsting (amter) lades ner och 260kommuner blev 98. I samband med denna reform överfördes ocksåansvaret för viss specialundervisning från landstingen till kommunerna.Utredningen har valt att belysa exemplet Danmarkeftersom där nyligen har genomförts denna omfattande förändringav styrningen av kommunsektorn. Förändringarna har ävenpåverkat specialundervisningen och därmed undervisningen förelever som är döva eller hörselskadade. Nedanstående beskrivningbehandlar huvudsakligen hur specialundervisning generellt ärutformad i Danmark efter kommunreformen. Utredningen redogöräven kortfattat för vissa aspekter av undervisningen för dövaoch hörselskadade, bland annat om undervisning i teckenspråk.Det finns ett antal områden som utredningen finner relevantaatt peka på vad gäller hur utbildning för elever i målgruppen sommotsvarar den svenska specialskolans är utformad i Danmark.• Den danska regeringen har ett tydligt uttalat politiskt mål attbarn i behov av särskilt stöd bör få stöd i sin hemmiljö.Antalet elever som går i specialklasser och specialskolor börminska.73Utredningens samtal med företrädare för Kunnskapsdepartementet, Utdanningsdirektoratetoch Statped Vest, Norge, 2010-10-07.74Utredningens samtal med företrädare för Kunnskapsdepartementet, Utdanningsdirektoratetoch Statped Vest, Norge, 2010-10-07.91

Bakgrund SOU 2011:30• I Danmark har kommunerna hela ansvaret för specialundervisning.Det är hemkommunen som beslutar om enelev ska få specialundervisning eller gå i specialskola. Det ärockså hemkommunen som står för kostnaden för eleven,oavsett vilken kommun eleven går i. I Sverige beslutarhemkommunen om en elev som vill gå i kommunalahörselklasser i eller utanför hemkommunen. Däremot är detstaten, genom Specialpedagogiska skolmyndigheten, somformellt beslutar om en elev ska tas emot i den statligaspecialskolan.• Tillgången till undervisning på teckenspråk är mycketbegränsad i Danmark. Det finns ett fåtal skolor som erbjuderundervisning i teckenspråk som ämne och enligt vadutredningen erfar finns inte någon skola som erbjuderundervisning på teckenspråk.• I likhet med det svenska systemet finns det flera huvudmänför specialskolor i Danmark. I Danmark är det dock kommuneroch regioner som är anordnare och inte kommuneroch staten. De danska regionala specialskolorna kan liknasvid de svenska statliga specialskolorna.• Det finns ingen motsvarighet till den svenska Specialpedagogiskaskolmyndigheten. Det danska Videns- og specialrådgivningsorganisationkan närmast likna de svenskanationella resurscentren inom Specialpedagogiska skolmyndigheten.Utbildningssystemet – grundskolanDen danska grundskolan (folkeskolen) består av en ettårig förskoleklass(børnehaveklasse), en grundskola för årskurserna 1–9och därutöver ett frivilligt tionde skolår. Undervisningsplikten,som inleds med förskoleklassen, gäller från augusti det år barnetfyller sex år. Kommunerna ansvarar för utbildningen i grundskolan.Undervisningsplikten är ingen skolplikt, vilket innebär att eleverkan välja att läsa vid en fristående grundskola eller välja hemundervisning.Det finns cirka 700 000 elever i den danskagrundskolan. Av dessa går huvuddelen, cirka 84 procent, i denkommunalt finansierade folkeskolen. Cirka 13 procent går i92

SOU 2011:30Bakgrundfristående skolor och resterande del i den s.k. ”efterskolen”, detfrivilliga tionde året. 75SpecialundervisningBarn i behov av särskilt stöd har enligt den danska folkeskolelovenrätt till specialundervisning eller annat specialpedagogiskt stöd. 76Specialundervisning ska ges till de elever som inte kan få stöd inomramen för den ordinarie undervisningen. 77Beslutet om att en elev ska få specialundervisning fattas avhemskolans rektor om det specialpedagogiska stödet kan ges ihemskolan. Kommunstyrelsen fattar beslut om specialundervisningom eleven ska få ta del av denna vid en annan skola än hemskolan,exempelvis specialklass eller i specialskola i kommunen. Kommunstyrelsenkan också, efter överenskommelse med annan kommunbesluta om att eleven ska få specialundervisning i specialklass eller ispecialskola i en annan kommun. Styrelsen har också möjlighet attbesluta att eleven ska hänvisas till en regional specialskola. 78 Beslutom specialundervisning ska föregås av en pedagogisk-psykologiskutredning och det ska ske efter samråd med föräldrarna och eleven.79Skolalternativ för barn i behov av särskilt stödSpecialundervisning kan ske i olika former:• eleven får särskilt stöd några eller alla timmar i sin hemklass• eleven tillhör sin hemklass, men får särskilt stöd i ett eller fleraämnen utanför ordinarie skoltid• eleven får all undervisning i en specialklass vid en kommunalgrundskola eller på en kommunal eller regional specialskola, ochtillhör inte längre hemskolan75Undervisningsministeriet, Danmark, www.uvm.dk, sidan hämtad: 2010-10-05.76§3 stk. 2 Folkeskoleloven, lovbekendtgørelse nr. 593 af 24 juni 2009.77Kapitel 1, §1, Bekendtgorelse om folkeskolens specialundervisning og anden specialpedagogiskbistand, Bekendtgorelse nr. 885 af 7 juli 2010.78§5, Bekendtgorelse om folkeskolens specialundervisning og anden specialpedagogiskbistand, Bekendtgorelse nr. 885 af 7 juli 2010.79§3, Bekendtgorelse om folkeskolens specialundervisning og anden specialpedagogiskbistand, Bekendtgorelse nr. 885 af 7 juli 2010.93

Bakgrund SOU 2011:30• eleven får delvis undervisning i hemskolan och delvis i enspecialklass. 80Av de ovanstående undervisningsformerna ansvarar kommuner föralla utom för de regionala specialskolorna. De regionala specialskolornadrivs av någon av de fem regionerna 81 : Huvudstaden(Köpenhamn), Sjaelland, Syddanmark, Midtjylland och Nordjylland.Skolorna finansieras dock helt av kommunerna i regioneneller av de hemkommuner som har elever i en regional specialskola.82 Det finns i dag följande specialskolor med regional huvudmani Danmark 83 :• Ålborgskolan – Center för dövblindhet och hörselskada (Nordjylland),ett rikstäckande undervisningscenter för dövblinda,döva och hörselskadade barn, unga och vuxna.• Fredericiaskolan – Centrum för hörselskada (Syddanmark), ettregionstäckande undervisningscenter för döva och hörselskadadebarn.• Geelsgardsskolen (Köpenhamn), ett rikstäckande undervisningscenterför barn och unga med svåra motoriskafunktionsnedsättningar, hjärnskada eller dövblinda elever.• Refsnaesskolen/Syncenter Refsnaes (Vestsjaelland), ett rikstäckandeundervisningscenter för barn, unga och vuxna medsynnedsättning.Läsåret 2009/10 hade de regionala skolorna 436 elever, vilketmotsvarar 0,06 procent av eleverna i den danska folkeskolen sammaläsår. 8480§10, Bekendtgorelse om folkeskolens specialundervisning og anden specialpedagogiskbistand, Bekendtgorelse nr. 885 af 7 juli 2010.81Regionernas huvudsakliga uppdrag är inom hälso- och sjukvårdsområdet.82Utredningens samtal med företrädare för Undervisningsministeriet, Danmark,2010-09-30.83Undervisningsministeriet m.fl. (2010), Specialundervisning i folkeskolen – veje till en bedreorganisering og styrning, s. 48.84Undervisningsministeriet m.fl. (2010), Specialundervisning i folkeskolen – veje till en bedreorganisering og styrning, s. 48.94

SOU 2011:30BakgrundTeckenspråkUndervisning i teckenspråk erbjuds alla elever i folkeskolen somhar en så grav hörselskada, oavsett tekniska hjälpmedel, att de intekan eller har mycket stora svårigheter att utveckla en säkerkommunikation med hjälp av talet. 85 Syftet med undervisningen äratt öka elevernas förståelse för och förmåga att använda teckenspråketså att eleverna kan kommunicera med andra teckenspråkigaeller med hörande genom tolk. Undervisningen ska bidra till denenskilda elevens allsidiga utveckling och till att folkeskolens måluppnås för elever som är döva eller hörselskadade. Undervisning iteckenspråk är ett komplement till folkeskolens ämnen och denkan ges integrerat eller utöver ordinarie undervisning. Undervisningstidenför barn i förskoleklass eller elever i år 1–3 kan medföräldrarnas samtycke överskrida den maximala dagliga undervisningstidenpå sex timmar. Det är rektor som beslutar om atterbjuda en elev undervisning i teckenspråk. Beslutet ska baseras påen pedagogisk-psykologisk utredning.Enligt vad utredningen erfar finns det få möjligheter för eleveratt läsa teckenspråk i en specialklass eller i en specialskola. Det ärexempelvis möjligt vid de två regionala specialskolorna medrikstäckande upptagningsområde, Fredericiaskolan och Ålborgsskolan.Det finns även en kommunal specialskola för döva ochhörselskadade elever, Skolen på Kastelsvej i Köpenhamn, somerbjuder undervisning i teckenspråk. Den senare skolan erbjuderundervisning i teckenspråk som ett ämne utöver ordinarie undervisning.Utvecklingen i Danmark har under de senaste åren alltmergått mot att utbildning för barn som är döva eller hörselskadadeska vara inriktad på talspråksutveckling och den auditiva miljön. 86Statligt stödKommuner kan i samband med den pedagogisk-psykologiskarådgivningen (PPR) ansöka om hjälp av den statliga Videns- ogspecialrådgivningsorganisation (VISO). VISO ska ge kommunernastöd med att utreda elever med komplexa behov. Kommunerna kanockså vända sig till VISO om de inte har expertis i en specifik85Undervisningsministeriet, Bekendtgørelse om folkeskolens undervisning i tegnsprog,Offentliggørelsesdato: 23-12-2005.86Utredningens samtal med skolledningen för Rugvaengets Skole, 2010-09-29.95

Bakgrund SOU 2011:30fråga. 87 VISO kan, förutom att bistå i rådgivningen med egnaexperter, också hjälpa den sökande kommunen att få kontakt medexperter i andra kommuner. 88 De fungerar då som en mäklarfunktion.Beslut om att inhämta råd från VISO fattas av kommunenefter samråd med föräldrarna. VISO ska inte fatta beslut omplacering i en viss skolenhet, utan enbart vara rådgivande. Organisationenfinns på fem orter i landet. 89 VISO inrättades i sambandmed kommunreformen då kommunerna övertog allt ansvar förspecialundervisning. Kommunerna har inte utnyttjat VISO i särskiltstor utsträckning. Som en följd av den låga efterfrågan hardärför resurser överförts från VISO till kommunerna. 9087§21 Bekendtgorelse om folkeskolens specialundervisning og anden specialpedagogisk bistand,Bekendtgorelse nr. 885 af 7 juli 2010.88Utredningens samtal med företrädare för Undervisningsministeriet, Danmark,2010-09-30.89www.servicestyrelsen.dk/viso, sidan hämtad: 2010-10-06.90Utredningens samtal med företrädare för Undervisningsministeriet, Danmark,2010-09-30.96

3 Målgruppen − i förändringUtredningen ska enligt direktiven föreslå hur specialskolansmålgrupp kan formuleras för att bättre svara mot den elevgruppsom i dag har behov av den tvåspråkiga miljö som specialskolan kanerbjuda. Utredningen ska också bedöma om den föreslagna förändringenföranleder andra ändringar i regleringen för mottagande ispecialskolan och i så fall lämna nödvändiga förslag. Enligtdirektiven finns även behov av att göra en heltäckande översyn avspecialskolan.Av den utveckling som har skett i praktiken framgår att eleversom är döva eller hörselskadade tas emot i specialskolan utifrån ettönskemål om en tvåspråkig undervisningsmiljö, trots att elevenfaktiskt ”kan” gå i grundskolan eller grundsärskolan. Utredningenkonstaterar att det i samtliga styrdokument, som avser specialskolan,tydligt anges att målet för specialskolan är att elever som ärdöva eller hörselskadade ska bli tvåspråkiga. Svensk språkforskningger stöd för att elever som har ett behov av en tvåspråkig miljö skaerbjudas en sådan. Det är därför rimligt att mottagandet i specialskolanformuleras så att elever som är döva eller hörselskadade skatas emot i specialskolan om de har behov av en anpassad undervisningsmiljö.Här inryms såväl behov av tvåspråkighet i enteckenspråkig miljö som andra anpassningar som eleven kan habehov av.Utredningen har även kommit fram till att elever som ärdövblinda eller annars är synskadade och har ytterligare funktionsnedsättningeller har en grav språkstörning ska tas emot ispecialskolan om de har behov av en anpassad undervisningsmiljöom inte hemkommunen tillgodoser deras behov. Syftet med dennaformulering är att lyfta fokus från vad eleven inte klarar av / intekan göra till att i stället lyfta fram elevens behov och vad hemkommunentillgodoser eller inte. Synsättet tydliggör hemkommunensansvar och skyldigheter för sina elever samtidigt som eleven97

Målgruppen − i förändring SOU 2011:30har en rätt att tas emot i specialskolan om inte kommunentillgodoser behoven.Det saknas i dag författningsstöd för att ta emot elever med gravspråkstörning i behov av teckenspråk för sin kommunikation iregionskolorna. Det har framkommit att det finns ett behov av attsäkra möjligheten för eleverna att fortsätta att gå i regionskolornaoch därför föreslår utredningen att även elever med gravspråkstörning kan, under vissa förutsättningar, tas emot i regionskolorna.De förändringar som krävs i inskrivningsprocessen är, enligtutredningen, att det i vissa fall inhämtas ett särskilt yttrande frånhemkommunen inför mottagande i specialskolan. I de fall där ettyttrande behövs ska kommunen vara skyldig att inkomma meddetta på begäran av Specialpedagogiska skolmyndigheten.3.1 Specialskolans nuvarande målgrupp enligtaktuell författningEnligt skollagen, 1 är specialskolan till för barn som på grund av sinfunktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå igrundskolan eller grundsärskolan. De ska tas emot i specialskolanom de är dövblinda eller annars är synskadade och har ytterligarefunktionsnedsättning, är döva eller hörselskadade, eller har en gravspråkstörning.Specialskolorna ska ha skolenheter för elever från hela landet(riksskolor) och skolenheter med regionala upptagningsområden(regionskolor). Riksskolorna ska finnas för elever som ärdövblinda, eller annars är synskadade och har ytterligarefunktionsnedsättning, döva eller hörselskadade som på grund avutvecklingsstörning inte kan få sin utbildning i en regionskola ochelever som har en grav språkstörning. Regionskolorna är avseddaför döva eller hörselskadade elever som inte behöver utbildningmed särskilda insatser vid riksskolorna. Regionskolorna ska finnas iÖrebro, Härnösands, Stockholms, Vänersborgs och Lunds kommuner.Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela föreskrifterom regionskolornas upptagningsområden. 217 kap. 6 § skollagen (2010:800), jfr 3 kap. 3 § skollagen (1985:1100).2Förordning (2011:130) med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten. Se ävenen kort beskrivning om skolorna i bilaga 4.98

SOU 2011:30Målgruppen − i förändring3.2 Den förändrade målgruppen – en utveckling somskett i praktikenElever som är döva eller hörselskadadeEnligt den formulering som finns i skollagen i dag ska en elev tasemot i specialskolan om eleven på grund av sin funktionsnedsättningeller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan ellergrundsärskolan.I praktiken har det visat sig att det i hög grad är andra faktorerän att eleven på grund av sin funktionsnedsättning inte kan gå igrundskolan eller grundsärskolan som styr inskrivningen i specialskolan.I betänkandet ”Ökad likvärdighet för elever med funktionshinder”3 samt i Statskontorets rapport 4 konstateras blandannat att gränsdragningen mellan målgrupperna för specialskolan, iförsta hand regionskolorna, å ena sidan, och grundskolan ochgrundsärskolan å andra sidan blivit alltmer otydlig. Detta är fallett.ex. när eleven och vårdnadshavare väljer att söka sig till entvåspråkig undervisningsmiljö, trots att eleven har förutsättningaratt följa undervisningen i sin kommunala eller fristående hemskola.Det har således blivit så att det är elevens vårdnadshavaresönskemål om skolform som är av stor betydelse och som i principstyr inskrivningen.Grunden för mottagande i specialskolan är då inte, somlagstiftaren avsett, beroende av om eleven egentligen kan gå igrundskolan eller grundsärskolan utan grundar sig på en bedömningav behovet av en tvåspråkig undervisningsmiljö. Tolkningen avspecialskolans uppdrag har därmed förändrats i förhållande tillskollagen. Enligt direktiven bör elever och elevers vårdnadshavareha möjlighet att välja den skolform man anser bäst tillgodoserelevens behov. Det är dessutom inte acceptabelt att skollagensreglering skiljer sig från hur inskrivningen i praktiken går till.Att inskrivningen sker efter en behovsprövning, efter vårdnadshavaresönskemål om att eleven ska vistas i en tvåspråkig undervisningsmiljö,har framkommit vid utredningens studiebesök vidspecialskolorna och i samtal med ledamöter i Nämnden förmottagande i specialskolan och Rh-anpassad utbildning. Elevernasom tas emot i specialskolan i dag har, utöver ett behov av en3SOU 2007:87 Ökad likvärdighet för elever med funktionshinder.4Statskontoret (2010), Kommunernas ersättning för elever i specialskolan, rapport 2010:1.99

Målgruppen − i förändring SOU 2011:30tvåspråkig miljö, även behov av andra anpassningar i pedagogik ochteknik.Enligt Specialpedagogiska skolmyndigheten 5 finns det intenågon uttalad gräns för hur grav en hörselnedsättning ska vara föratt en elev ska tas emot i specialskolan. Är eleven döv eller har engrav hörselnedsättning, vilket framgår av ett audiogram, tillhöreleven specialskolans målgrupp. Är hörselnedsättningen inte likauttalad görs en individuell bedömning utifrån elevens behov, därbehovet av en fungerande kommunikation och behovet av tvåspråkighetkommer in. Inför inskrivning i specialskolan är medelvärdetav hörselnedsättningen avgörande tillsammans med var ifrekvensfältet hörselnedsättningen ligger. Det kan också finnas enrisk för att hörselnedsättningen är progredierande, 6 vilket ocksåvägs in i beslutet om inskrivning. I specialskolan finns det elevermed medelmåttiga och grava hörselnedsättningar samt elever somär döva. Det finns inte någon statistik från specialskolan överelevernas grad av hörselnedsättning. Efter en CI-operation kan ettaudiogram inte tas, utan här är det den språkliga situationentillsammans med värdet av att utveckla verklig tvåspråkighet som ärav betydelse vid nämndens bedömning.Elever med grav språkstörning i behov av teckenspråkYtterligare en utveckling som har skett i praktiken och utanförfattningsstöd, är att hörande elever med grav språkstörning ibehov av teckenspråk för sin kommunikation tas emot i regionskolorna.Elever med grav språkstörning ska tas emot i enriksskola. 7 Generellt sett har inte elever med grav språkstörningbehov av teckenspråk för sin kommunikation. Det handlar om enmycket liten grupp och eftersom regionskolorna har undervisning ioch på teckenspråk har eleverna tagits emot där för att få del avämnet.5Skrivelse från Specialpedagogiska skolmyndigheten, ALL 2010/558.6Progredierande hörselnedsättning = hörseln blir gradvis sämre.7Riksskola för elever med grav språkstörning finns i dag i Sigtuna och i Umeå (Hällsboskolan),se 9 § förordningen (2011:130) med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten.100

SOU 2011:30Målgruppen − i förändringElever som är dövblinda eller annars är synskadade med ytterligarefunktionsnedsättning eller som har en grav språkstörningÄven för de övriga elevgrupperna i specialskolans målgrupp görnämnden i praktiken en behovsbedömning inför mottagande ispecialskolan. Vikten i prövningen ligger på behovet av en vissundervisningsmiljö med anledning av funktionsnedsättningen. Detgörs härutöver en sammanvägd bedömning av situationen i hemskolan.3.3 En tvåspråkig miljö som verksamhetsmål ispecialskolanÅr 1981 erkändes det svenska teckenspråket officiellt som ett språki Sverige och sedan dess har döva elever i Sverige ansetts ha behovav att vara tvåspråkiga för att fungera sinsemellan och ute i samhället.Det uttalades att[…]de dels måste behärska sitt visuella / manuella teckenspråk, delsdet språk som samhället omger dem med, svenskan. 8Enligt den läroplan som utarbetades år 1983 skulle eleverna ispecialskolan ”tillförsäkras en utveckling mot tvåspråkighet” iteckenspråk och svenska, primärt i dess skrivna form. 9 I dendärefter följande läroplanen 10 är det tvåspråkiga målet för eleversom är döva eller hörselskadade i specialskolan tydligt. Här uttalasatt specialskolan ska ansvara för att varje döv eller hörselskadadelev efter genomgången specialskola är tvåspråkig, dvs. kan avläsateckenspråk och läsa svenska samt uttrycka tankar och idéer påteckenspråk och i skrift och kan kommunicera i skrift på engelska.I den nya läroplanen 11 och i de nya kursplanerna för specialskolanhar verksamhetsmålet för specialskolan än mer förtydligats;att eleverna ska utveckla sin tvåspråkighet. Med tvåspråkighet avsesen undervisningsmiljö med talad / skriven svenska och teckenspråkdär eleven lär sig att använda språken. Genom denna tvåspråkighetökar elevens möjligheter till fortsatta studier och delaktighet i8Se prop. 1980/81:100, Budgetpropositionen 1981, bilaga 12, s. 297.9Läroplan för specialskolan, kompletterande föreskrifter till LGr 80, s. 15 f.10Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94s. 11.11Förordning (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassenoch fritidshemmet i vissa fall. Läroplanen träder i kraft den 1 juli 2011.101

Målgruppen − i förändring SOU 2011:30samhället. I de nya kursplanerna för ämnena svenska och teckenspråkbeskrivs detta så här;Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känsloroch tankar och förstår hur andra känner och tänker. […] Att som dövoch hörselskadad behärska både teckenspråk och svenska är värdefulltför att kunna delta aktivt i samhälls- och arbetslivet. […] Genomundervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sittteckenspråk och sin svenska parallellt, så att de får tilltro till sinspråkförmåga och kan uttrycka sig med båda språken i olika sammanhangoch för olika syften. Det innebär att eleverna genom undervisningenska ges möjlighet att utveckla språken för att tänka, kommuniceraoch lära.Enligt förarbetena till den nya skollagen som ska tillämpas från ochmed juli 2011 ska specialskolan erbjuda döva eller hörselskadadeelever en tvåspråkig undervisning i en teckenspråkig miljö. 123.4 Behov av ändring i skollagen och annanförfattningUtredningens förslag: Barn eller elever som är döva ellerhörselskadade och som har behov av en anpassad undervisningsmiljöska tas emot i specialskolan.Barn eller elever som är dövblinda eller annars är synskadadeoch har ytterligare funktionsnedsättning eller har en grav språkstörningska tas emot i specialskolan om deras behov av enanpassad undervisningsmiljö inte tillgodoses i grundskolan ellergrundsärskolan.Hörande elever med grav språkstörning som inte kantillgodogöra sig talat språk och som är i behov av teckenspråkska tas emot i regionskolorna.3.4.1 Elever som är döva eller hörselskadade och som harbehov av en ”anpassad undervisningsmiljö”Sammanfattningsvis konstaterar utredningen att den utvecklingsom har skett i praktiken, avseende mottagandet i specialskolan avelever med ett uttalat behov av tvåspråkighet, är en naturlig följd av12Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, s. 396.102

SOU 2011:30Målgruppen − i förändringde verksamhetsmål som specialskolan har enligt läroplanen ochkursplanerna. Stöd för elevernas behov av en tvåspråkig undervisningsmiljöfinns även inom svensk språkforskning. Det är dockinte acceptabelt att mottagande i specialskolan sker utan stöd iskollagen.Elever som är döva eller hörselskadade har ofta även andrabehov av anpassning i undervisningsmiljön utöver behovet av entvåspråkig miljö. Det skulle därför vara olämpligt att föra in enformulering i skollagen som lyder att ”elever med behov av entvåspråkig undervisningsmiljö” ska tas emot i specialskolan när detegentligen är fråga om att eleven har ett behov av en ”anpassadundervisningsmiljö”. I stället föreslår utredningen att en elev somär döv eller hörselskadad som har behov av en anpassad undervisningsmiljöska tas emot i specialskolan. I uttrycket anpassadundervisningsmiljö inryms, enligt utredningen, alla individuellabehov av anpassningar som eleven har med anledning av sinfunktionsnedsättning. Det kan vara fråga om anpassningar i denfysiska miljön, i pedagogik, teknik och tvåspråkighet i enteckenspråkig miljö. Eftersom denna grupp av elever har ett särskiltuttalat kommunikativt behov bör det endast göras en individuellbehovsbedömning i samband med mottagandet i specialskolan.Nämnden ska således inte pröva om hemkommunen tillgodoserelevens behov. Utredningens förslag överensstämmer med hureleverna, som tidigare har beskrivit, bedöms vid inskrivningen idag. Nämnden bedömer bland annat elevens kommunikativa behovoch om det är hörselmässigt motiverat att eleven tas emot ispecialskolan. Stöd för att särskilja elever som är döva ellerhörselskadade finns i FN:s konvention om rättigheter för personermed funktionsnedsättning, FN:s standardregler för funktionshindradeoch Salamancadeklarationen. Grunden för detta är framföralltdet kommunikativa behovet – teckenspråket – som denna elevgrupphar.Med utredningens föreslagna ändring i skollagen stöds denprövning vid mottagandet i specialskolan som har utvecklats ipraktiken för ovanstående elever.103

Målgruppen − i förändring SOU 2011:303.4.2 Elever som är dövblinda eller annars är synskadade ochhar ytterligare funktionsnedsättning eller har en gravspråkstörningUtredningen föreslår att en elev som är dövblind eller annars ärsynskadad och har ytterligare funktionsnedsättning eller har engrav språkstörning ska tas emot i specialskolan om deras behov aven anpassad undervisningsmiljö inte tillgodoses i grundskolan ellergrundsärskolan.Utgångspunkten för att tas emot i specialskolan är, för dessaelever, inte ett behov av att utveckla tvåspråkighet. Grunden förmottagande är svårigheten för en enskild kommun att tillgodose enanpassad undervisningsmiljö för elever med så komplex funktionsnedsättning.När det gäller elever med språkstörning är det interimligt att alla elever med grav språkstörning har behov av att tasemot i specialskolan. Dessa elever bör i mycket stor utsträckningkunna gå i grundskolan eller grundsärskolan i sin hemkommun.Det bedöms vara en mycket liten andel elever med gravspråkstörning som bör tas emot i specialskolan.Vid en bedömning av om en elev ska tas emot i specialskolan är idag grunden, utöver att eleven har en funktionsnedsättning, att enelev inte kan gå i kommunens grundskola eller grundsärskola. Viden sådan bedömning fokuseras endast på vad eleven klarar av ellerinte. Bland annat berörda intresseorganisationer och Specialpedagogiskaskolmyndigheten har efterlyst en mer positiv formuleringi skollagen där fokus tas bort från vad eleven ”kan”.Utredningen anser att det är rimligt att tyngdpunkten ibedömningen vid en prövning av mottagande i specialskolan skavara elevens individuella behov av att anpassa undervisningsmiljönutifrån dess funktionsnedsättning. En individuell behovsbedömningmåste därför göras med detta som utgångspunkt. Särskildaskäl som en ”säkerhetsventil” för att tas emot i specialskolanbehövs då inte eftersom nämnden ska göra en helhetsbedömningsom täcker elevens alla tänkbara behov.Motiveringen till det nuvarande uttrycket ”särskilda skäl” var följande.Genom att införa ”särskilda skäl”, som en möjlighet att tas emot ispecialskolan, menade regeringen att det gav elever och elevensvårdnadshavare en ökad möjlighet att välja skolform. Man nämner t.ex.barnets möjligheter till en social samverkan som bättre kan tillgodoses104

SOU 2011:30Målgruppen − i förändringvid en specialskola som ett sådant skäl. Detta är dock avsett atttillämpas som ett undantagsfall. 13Elever i dessa elevgrupper har ofta ett relativt stort behov av enspeciellt anpassad undervisningsmiljö. Med uttrycket en anpassadundervisningsmiljö avser utredningen bland annat anpassningar iden fysiska miljön, i pedagogik och språklig miljö. Det ska såledesvara en anpassad undervisningsmiljö enligt det speciella behov somen viss elev har.Utredningen föreslår vidare att om elevens behov inte tillgodoses igrundskolan eller grundsärskolan ska eleven tas emot i specialskolan.Det innebär att om elevens behov faktiskt inte tillgodoses ihemkommunens skolor ska eleven tas emot i specialskolan. Detsaknas således betydelse om hemkommunen ”kan” tillgodosebehovet. Denna formulering är enligt utredningen lämpligare än attbedöma om hemkommunen kan tillgodose elevens behov. Vid densenare formuleringen är det till fyllest att behovet ”kan” tillgodosesi hemkommunen. Konsekvensen av en sådan formulering skulle bliatt det vid mottagandet skulle ställas för höga krav och färre eleverskulle ha rätt att tas emot i specialskolan. Utredningens avsikt ärinte att försvåra för eleven och därför föreslås att eleven ska tasemot om behovet inte tillgodoses i hemkommunens skolor.Avsikten med utredningens formulering är att lyfta fokus från vadeleven inte klarar av / inte kan göra till att i stället lyfta framelevens behov och vad hemkommunen tillgodoser eller inte. 14Den föreslagna formuleringen överensstämmer i princip medden prövning som nämnden gör i dag. Nämnden har fokus påelevens behov i sin bedömning och tar viss hänsyn till hur dettillgodoses i hemkommunens skolor.Tyngdpunkten ska, som utredningen tidigare påpekat, varaelevens behov. Hemkommunen ska dock ta sitt ansvar och en avutredningens principiella utgångspunkter är elevens rätt att gå i enskola i närheten till sitt hem. Detta bör gälla alla elever och oavsettom eleven har en funktionsnedsättning. För att synliggöra hemkommunensansvar för eleven anser utredningen att hemkommuneni vissa fall, på begäran av Specialpedagogiska skolmyndigheten,ska yttra sig över elevens aktuella situation. Det är dock13Se prop. 2007/08:112 Två nya specialskolor – utvidgning av specialskolans målgrupp, s. 11och s. 16.14Jfr ”inte kan tillgodoses” i 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) och ”inte tillgodoses” i7 § lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.105

Målgruppen − i förändring SOU 2011:30nämnden som, i sitt beslut om mottagande i specialskolan, avgörom hemkommunen tillgodoser elevens behov.3.4.3 Hörande elever med grav språkstörning i behov avteckenspråk för sin kommunikationUtredningen bedömer, efter vad som framkommit underutredningens arbete, att hörande elever som inte kan tillgodogörasig talat språk kan behöva samma stöd som andra teckenspråkiga.Dessa elever föreslås kunna tas emot av regionskolorna.Teckenspråkig” benämns personer som är beroende av teckenspråk försin kommunikation; döva, dövblinda, vuxendöva, hörselskadade ochspråkstörda. 15För elever med grav språkstörning i behov av teckenspråk för sinkommunikation, och som inte är i behov av sådana särskildainsatser som erbjuds vid riksskolan, är det viktigt att få del av sådanundervisning. Elever som är hörande men som inte kan tillgodogörasig talat språk och som därför är beroende av teckenspråkåterfinns bland annat bland elever med diagnoser som dysartri,laryngektomi och afasi. Funktionsnedsättningen kan i varierandegrad avse såväl förmågan att förstå språket som förmågan att kunnauttrycka sig språkligt. Beroende på arten och omfattningen avdenna typ av funktionsnedsättning finns personer som trots att deär hörande är beroende av teckenspråk. Dessa personer kan vara ibehov av insatser av samma slag som andra teckenspråkiga. 16Regionskolorna tar redan i dag emot elever med grav språkstörningsom är i behov av teckenspråk för sin kommunikationtrots att det saknas författningsstöd. Det är en mycket liten gruppelever som har behov av att gå på regionskolorna med anledning avsitt kommunikationsbehov och det är önskvärt att eleverna ävenfortsättningsvis kan tas emot i regionskolorna. Det är dock intelämpligt att inskrivningen av eleverna saknar författningsstöd ochdärför föreslår utredningen här en ändring i förordningen. 17I den nya skollagen anges att även elever med grav språkstörningkan följa specialskolans kursplan i teckenspråk. 1815SOU 2006:54 Teckenspråk och teckenspråkiga – översyn av teckenspråkets ställning, s. 47.16SOU 2006:54 Teckenspråk och teckenspråkiga – översyn av teckenspråkets ställning, s. 153 f.17Förordning (2011:130) med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten.1812 kap. 4 § skollagen (2010:800). Se även förslag i regeringens PM (U2011/726/S) somgäller elever som är dövblinda och elever med grav språkstörning i specialskolan.106

SOU 2011:30Målgruppen − i förändringSpråkstörda elever kan ha behov av teckenspråk och även av entvåspråkig miljö. Ett språk kan ”trigga” igång ett annat språk. 19Vid Hällsboskolan, som är en riksskola, tas elever med gravspråkstörning emot. Eleverna läser svenska och undervisas inteenligt specialskolans kursplan i teckenspråk. Den stora gruppen avelever med grav språkstörning har inte behov av teckenspråk ochinte heller av en tvåspråkig miljö. Vid behov används TAKK −alternativ och kompletterande kommunikation med tecken − iundervisningen. Integration av eleverna i en grundskola är, enligtskolan, ett måste. Elever med grav språkstörning är beroende av attmöta andra barn med typisk språkutveckling att ta efter. 203.5 Processen för inskrivning och mottagande enligtaktuell författning och i praktiken3.5.1 Nämnden för mottagande i specialskolan och för RhanpassadutbildningFrågan om mottagande i specialskolan prövas av Specialpedagogiskaskolmyndigheten. 21 Inom myndigheten finns det ett särskiltbeslutsorgan som benämns Nämnden för mottagande i specialskolanoch för Rh-anpassad utbildning (nämnden). 22 Nämndenprövar om ett barn ska tas emot i specialskolan under sinskolpliktstid. Nämnden består av en ordförande samt minst sexoch högst tio andra ledamöter. I nämnden ska det finnas företrädareför grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, gymnasieskolanoch gymnasiesärskolan samt för personer med rörelsehinder.Ordföranden och övriga ledamöter i nämnden utses avmyndigheten för en bestämd tid.Beslut om mottagande i specialskolan fattas i protokollsformoch skrivs under av ordföranden eller signeras elektroniskt.Nämnden ansvarar för sina beslut och sin verksamhet inför myndighetensledning. Myndighetens ledning ansvarar inför regeringenför att nämnden och verksamheten i övrigt bedrivs författningsenligtoch effektivt samt att den redovisas på ett tillförlitligt sätt.19Möte med professorn Katarina Svartholm, Stockholms universitet, 2010-10-02.20Studiebesök Hällsboskolan i Umeå 2010-08-23 och i Sigtuna 2010-08-27.217 kap. 6 § skollagen (2010:800).22Nämndens arbete regleras i förordningen (2011:130) med instruktion för Specialpedagogiskaskolmyndigheten och även i myndighetens interna arbetsordning.107

Målgruppen − i förändring SOU 2011:30Ärendena i nämnden ska avgöras efter föredragning. Rektorernapå specialskolorna är föredragande inför nämnden i ärenden somrör ansökan om mottagande i specialskolan. På sammanträdet skarektorerna kunna förklara och motivera sina förslag samt meddelaatt beslutsgrundande handlingar finns. Innan förslag om mottagandei specialskolan läggs ansvarar rektorerna för att alla beslutsgrundandehandlingar finns. Rektorerna ska i varje ansökningsärendeskriva en sammanfattning av de ingående handlingar somligger till grund för beslutsförslaget. Syftet är att tydliggöra deunderlag som finns.Enligt uppgift från en ledamot i nämnden förekommer det attnämnden begär att rektor ska komplettera utredningen meduppgifter innan beslut kan fattas. Nämnden tar inte del av deunderliggande handlingarna till ansökan i alla ärenden. I vissaspeciella fall t.ex. där det är osäkert om eleven tillhör specialskolansmålgrupp begär nämnden att få ta del av de underliggande handlingarnainför beslut. 233.5.2 Ansökan med underlagDet är elevens vårdnadshavare som ansöker om inskrivning ispecialskolan. Det finns ett antal olika ansökningsblanketter ochansökan om inskrivning sänds till respektive specialskola, vilkennamnges på ansökan. Uppgifter som ska fyllas i är bl.a. personuppgifter,eventuella tekniska hjälpmedel, funktionsnedsättningar,medicinering och var barnet har utretts. Till ansökan ska blandannat bifogas pedagogisk bedömning, synutredning och aktuelltaudiogram (alternativt handling som styrker funktionsnedsättning).I den nya skollagen, vilket saknar motsvarighet i 1985 årsskollag, anges att beslutet om mottagande i specialskolan skaföregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk,medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavareska ske när utredningen genomförs. 24 Detta utredningskravfinns redan i dag inför mottagande i specialskolan, men har intetidigare varit lagstadgat. Lagstiftaren har alltså inte avsett att enändring i utredningens innehåll ska göras.23Utredningens samtal med Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2010-09-03.247 kap. 6 § skollagen (2010:800).108

SOU 2011:30Målgruppen − i förändringUnder läsåret 2009/10 föredrogs 103 specialskoleärenden förnämnden. Under samma läsår avslog nämnden sju ansökningar medmotiveringen att eleven inte bedömdes tillhöra specialskolansmålgrupp. 253.6 Behov av att förändra inskrivningsprocessenUtredningens förslag: I beslutsunderlaget, inför mottagande ispecialskolan, bör det i vissa fall ingå ett särskilt yttrande frånelevens hemkommun. En kommun ska inkomma med ett sådantyttrande om Specialpedagogiska skolmyndigheten begär detta.Yttrande från elevens hemkommun vid inskrivning i specialskolanI det beslutsunderlag som föredras för nämnden ingår således enutredning omfattande pedagogisk, psykologisk, medicinsk ochsocial bedömning. Frågan är om det härutöver ska inhämtas ettsärskilt yttrande från elevens hemkommun i samband medinskrivning i specialskolan. Den frågan har förts fram av flerakommuner och även av ledamöter i nämnden. Enligt nämndenförekommer i dag inte något formellt yttrande från hemkommunen.Däremot etableras en kontakt med hemkommunen då denska bidra med en pedagogisk bedömning och andra relevantadokument inför beslutet om inskrivning. 26Av Specialpedagogiska skolmyndighetens årsredovisning för år2010 framgår att kontakt med hemkommunen vanligtvis sker näreleven väl är inskriven vid specialskolan genom olika former avuppföljnings- och återrapporteringssamtal samt besök på skolan avkommunala tjänstemän ansvariga för skolplaceringar eller andrakommunala kontaktpersoner. Ledamöter i nämnden uppger att detkan vara av vikt att hemkommunen inkommer med ett yttrandeinför inskrivningen. I yttrandet, som bör vara från förvaltningsnivåi kommunen, kan det anges hur kommunen har stöttat eleven ochvilket behov denne har av att tas emot i specialskolan.De kommuner som utredningen har besökt och samtalat medhar liknande önskemål. Av de remissvar över Statskontorets25Skrivelse från Specialpedagogiska skolmyndigheten, ALL 2010/558.26Skrivelse från Specialpedagogiska skolmyndigheten, ALL 2010/558.109

Målgruppen − i förändring SOU 2011:30rapport, 27 som utredningen har tagit del av, framgår att flerakommuner anser att hemkommunens roll vid inskrivning ispecialskolan bör stärkas. Detta föreslås kunna ske genom attkommunen inkommer med ett yttrande inför en inskrivning ispecialskolan. Det uttalas att det är viktigt att kommunerna tar sittansvar och gör sitt för att tillgodose elevens behov av särskilt stöd ihemskolan samtidigt som beslutet av val av skola i sista hand vilarpå eleven och elevens vårdnadshavare.Utredningen kan av ovanstående konstatera att det finnsanledning för nämnden att vid vissa prövningar utöver den övrigautredningen även ta del av ett särskilt yttrande från hemkommunen.Nämnden kan vid prövningen behöva kunskap om hurelevens behov av en anpassad undervisningsmiljö tillgodoses i hemkommunen.Det saknas dock, enligt utredningen, grund för attregelmässigt begära in ett yttrande eftersom det i vissa fall intefyller någon funktion. Ett sådant fall kan exempelvis vara när det ärhelt klart att eleven ska tas emot i specialskolan och detta framgårav övrig utredning. Nämnden kan redan i dag inhämta ett yttrande,om behov finns, utan författningsstöd. Det krävs inte heller ensådan reglering för att ett yttrande ska kunna inhämtas. Däremotbör det förtydligas att om Specialpedagogiska skolmyndighetenbegär ett särskilt yttrande från hemkommunen, ska de vara skyldigaatt inkomma med detta.3.7 Möjligheten att överklagaDe två frågor utredningen har att bedöma är dels vem som skakunna överklaga ett beslut om mottagande i specialskolan, dels omdet ska vara möjligt att överklaga en placering vid en viss skolenhet.27Statskontoret (2010), Kommunernas ersättning för elever i specialskolan, rapport 2010:1.110

SOU 2011:30Målgruppen − i förändring3.7.1 Hemkommunen ska inte kunna överklaga ett beslut ommottagande i specialskolanEnligt aktuell författning gäller att beslut av Specialpedagogiskaskolmyndigheten om barns mottagande i specialskolan endast fåröverklagas av barnet till Skolväsendets överklagandenämnd. Enliknande begränsning fanns redan tidigare i 1985 års skollag. 28En motsvarande begränsning av överklaganderätten finns förbeslut av en kommun eller ett landsting när det bland annat gälleröverklagande av beslut om mottagande i grundsärskolan. 29Ett beslut av Skolväsendets överklagandenämnd får inte överklagas.30Bestämmelsen om att endast beslutet kan överklagas av barnetinnebär en begränsning i förhållande till förvaltningslagens allmännaregler om vem som får överklaga ett beslut. I förvaltningslagen31 anges att ett beslut får överklagas av den som beslutetangår, om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas.Denna föreskrift gäller dock endast om inte annat särskilt anges ilag eller förordning. Bestämmelsen medför att det aktuella beslutet,i enlighet med vad som gäller för motsvarande beslut enligt 1985års skollag, inte kan överklagas av t.ex. hemkommunen. 32Utredningen har övervägt om även hemkommunen ska hamöjlighet att överklaga ett beslut om mottagande i specialskolan,men har kommit fram till att det inte är lämpligt ur rättssäkerhetssynpunkt.Om en hemkommun skulle ha möjlighet att överklagariskeras dessutom elevens och dess vårdnadshavares valfrihetoch möjlighet att välja skolform. Utredningen har visserligenföreslagit att nämnden, inför ett beslut om att en elev ska tas emot ispecialskolan, i vissa fall bör inhämta ett särskilt yttrande frånhemkommunen. Den omständigheten att hemkommunen avger ettyttrande ger dock inte kommunen en sådan avgörande roll iinskrivningsprocessen att den bör få talerätt. Hemkommunensyttrande är endast en del av nämndens beslutsunderlag.2828 kap. 14 § skollagen (2010:800), jfr tidigare 3 kap. 5 § andra stycket skollagen(1985:1100).2928 kap. 12 § skollagen (2010:800).3028 kap. 18 § skollagen (2010:800).3122 § förvaltningslagen (1986:223).32Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, s. 919.111

Målgruppen − i förändring SOU 2011:303.7.2 Möjligheten att överklaga elevens placering vid en vissskolenhet inom specialskolanI dag finns det således en möjlighet för barnet att överklagabeslutet om mottagande i specialskolan såsom skolform. 33 Fråganär om det ska vara möjligt att överklaga elevens placering vid enviss skolenhet inom specialskolan. Den här frågan har endastaktualiserats vid valet om en elev ska placeras vid en regionskolaeller en riksskola (Åsbackaskolan). 34Eftersom det i dag är möjligt att även i regionskolorna läsaenligt grundsärskolans kursplaner så har det, enligt direktiven, intevarit helt tydligt om en elev med utvecklingsstörning ska tas emot iÅsbackaskolan i stället för i en regionskola eller vice versa. EnligtSpecialpedagogiska skolmyndigheten är dock denna uppdelningmycket tydlig. På regionskolorna kan grundsärskolans kursplanerföljas, medan Åsbackaskolan följer träningsskolans kursplaner. 35Inriktningen träningsskola är avsedd för elever som inte kantillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Elever somföljer träningsskolans kursplaner bedöms ha en gravare utvecklingsstörning.Skolenheterna har således olika målgrupper medskilda behov, vilket också framgår av förordningen. 36Skolväsendets överklagandenämnd har i remissvar inför den nyaskollagen yttrat att de handlagt ett ärende rörande mottagande ispecialskolan där nämnden konstaterade att det saknas regler omöverklagande av elevens placering vid en viss skolenhet inomspecialskolan. Nämnden anser att det med hänsyn till de motståendeintressen som kan finnas inför skolplaceringen kan finnasskäl att överväga en sådan reglering. 37Frågan om mottagande i specialskolan regleras i 7 kap. 6 §skollagen (2010:800). Det beslut som fattas, efter ansökan ommottagande, enligt denna paragraf avser endast i vilken skolformsom barnet ska fullgöra sin skolplikt. Beslutet omfattar således inteplacering vid en viss skolenhet. Hur mottagande till en särskild3328 kap. 14 § skollagen (2010:800).34Härefter skrivs Åsbackaskolan, eftersom det är den enda riksskolan som tar emot eleversom är döva eller hörselskadade och som på grund av utvecklingsstörning inte kan få sinutbildning i en regionskola.35Inom grundsärskolan följs kursplaner i ämnen eller i ämnesområden. Elever som läserämnen följer ”grundsärskolans kursplan” och elever som läser ämnesområden följer”träningsskolans kursplan”.36Förordning (2011:130) med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten.37Remissyttrande 2009-09-29 över Departementspromemorian (Ds 2009:25) Den nyaskollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet.112

SOU 2011:30Målgruppen − i förändringskolenhet ska gå till framgår i stället av de bestämmelser som avserjust skolformen specialskola. 38 Det finns inte någon regel som gördet möjligt att klaga på placeringen vid en viss skolenhet inomstatens specialskola.En kommuns beslut om placering vid en annan skolenhet i singrundskola än den som vårdnadshavarna har önskat kan däremotöverklagas. 39 Till skillnad från när det gäller en ansökan tillspecialskolan ansöker inte en elevs vårdnadshavare till grundskolansåsom skolform. Ett beslut om placering vid en skolenhet föregåsav ett önskemål från elevens vårdnadshavare om skolenhet och detär när kommunen frångår det önskemålet som det är möjligt attöverklaga.För att ett barn som har ansökt till specialskolan, utöver beslutom skolform, även ska kunna överklaga placering vid en skolenhetkrävs en reglering om att ansökan gäller ett specifikt önskemål omskolenhet och att prövningen och beslutet även omfattar valet avskolenhet. Så är det inte i dag. Ansökan är visserligen utformad påså sätt att vårdnadshavaren ska ange en skolenhet, men detta saknarrättslig betydelse.I förordningen 40 anges vilken målgrupp som ska tas emot vidregionsskolorna respektive rikskolorna och det är relativt storskillnad mellan målgrupperna när det gäller bland annat graden avutvecklingsstörning. Det är således målgruppstillhörighet som äravgörande inför placeringen vid en viss skolenhet och inte vårdnadshavarnasönskemål om skolenhet. Det bör också, enligt utredningen,vara nämnden som avgör vilken målgrupp eleven tillhöroch som avgör lämplig placering vid en skolenhet och inte elevensvårdnadshavare. Det saknas anledning att möjliggöra för envårdnadshavare att bestämma vilken skolenhet eleven ska placerasvid och därmed saknas behov av att kunna överklaga placeringen.Sammanfattningsvis kan konstateras att ett beslut om mottagandei specialskolan endast avser ett beslut om i vilken skolformsom eleven ska fullgöra sin skolplikt. Det senare valet av /placeringen vid en viss skolenhet, som nämnden gör, omfattas inteav beslutet och kan liknas vid en verkställighetsåtgärd, 41 som inte38Bestämmelserna finns nu i 8–10 §§ förordningen (2011:130) med instruktion förSpecialpedagogiska skolmyndigheten, jfr tidigare 1 kap. 6–9 §§ specialskoleförordningen(1995:401).3910 kap. 30 § och 28 kap. 12 § p. 6 skollagen (2010:800).40Förordning (2011:130) med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten.41Se Ragnemalm, H. (1970), Förvaltningsbesluts överklagbarhet, s. 582 och s. 588 ff ochHellners, T. (2010), Förvaltningslagen – med kommentar, s. 285.113

Målgruppen − i förändring SOU 2011:30bör vara möjlig att överklaga. De skilda skolenheterna har ävenskilda målgrupper och är därmed inte likvärdiga val och kan därförinte liknas det val av skolenhet som elevens vårdnadshavare görinom grundskolan.114

4 Anpassning av styrdokumentefter en förändrad målgrupp4.1 Nya kursplaner för de obligatoriska skolformernaDet har skett stora förändringar i målgruppen för specialskolan.När det gäller elever som är döva eller hörselskadade har en stor delav eleverna i dag talad svenska som första språk. Från den 1 juli2008 återetablerades riksskolorna Ekeskolan och Hällsboskolanoch målgruppen utvidgades till att även omfatta elever medsynskada och ytterligare funktionsnedsättning och elever med gravspråkstörning. Skolverket har under år 2010 utarbetat nya kursplanerför grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.Kursplanerna ska tillämpas från höstterminen 2011.Enligt direktiven ska utredningen bedöma i vilken utsträckningspecialskolans styrdokument behöver anpassas för den nuvarandemålgruppens behov.Utredningen redovisar här Skolverkets arbete med utformningenav kursplanerna och diskuterar därefter om specialskolansstyrdokument i form av kursplaner och i övrigt är tillräckligtanpassade efter den förändrade målgruppen.4.1.1 Elever som är döva eller hörselskadadeSom nämnts ovan har allt fler elever som är döva eller hörselskadadetalad svenska som första språk. I kursplanerna för specialskolanhar hänsyn tagits till detta. Kursplanerna i teckenspråk ochsvenska ska följas parallellt och är formulerade så att de kan följasantingen som förstaspråk eller som andraspråk och målet omtvåspråkighet är mer tydligt än tidigare. I denna del anser utredningenatt det inte finns behov av ytterligare översyn. Skolverkethar utarbetat särskilda kursplaner i specialskolan som är anpassade115

Anpassning av styrdokument efter en förändrad målgrupp SOU 2011:30för elever som är döva och hörselskadade i ämnena teckenspråk,svenska, engelska, moderna språk och rörelse och drama.4.1.2 De nya elevgruppernaDe nya elevgrupperna sedan den 1 juli 2008 är elever med synskadaoch ytterligare funktionsnedsättning och elever med grav språkstörning.Elever med grav språkstörningElever med grav språkstörning tas emot vid Hällsboskolan somfinns i Sigtuna och i Umeå. Eleverna följer grundskolans kursplaner,men har möjlighet att även följa grundsärskolans kursplaner.Eleverna läser inte ämnet teckenspråk. Skolans nuvarandeelevgrupp har allt större behov av individuellt stöd jämfört medtidigare. Skolans elever har i dag en gravare språkstörning menockså fler elever som, utöver sin språkstörning, även har enutvecklingsstörning eller andra ytterligare funktionsnedsättningar. 1Elever med synskada och ytterligare funktionsnedsättningElever med synskada och ytterligare funktionsnedsättning tas emotvid Ekeskolan. Elevgruppen vid Ekeskolan har successivt förändratsunder den senaste tioårsperioden. Elevernas funktionsnedsättningarhar blivit allt mer komplexa och antalet elever medrörelsehinder har ökat. Likaså har antalet elever med utvecklingsstörningökat. Detta har medfört att antalet elever som följergrundskolans kursplan har minskat till att under läsåret 2010/11omfatta fyra elever. Det innebär att resterande elever följer någonav grundsärskolans kursplaner. Merparten av dessa elever följerträningsskolans kursplan. 21Specialpedagogiska skolmyndigheten, Kvalitetsredovisning 2009-01-01–2009-12-31 förHällsboskolan.2Specialpedagogiska skolmyndigheten, Kvalitetsredovisning 2009-01-01–2009-12-31 för Ekeskolanoch samtal med rektorn vid Ekeskolan 2011-02-01.116

SOU 2011:30Anpassning av styrdokument efter en förändrad målgruppSkolverkets arbete med att utforma de nya kursplanernaFör de nya elevgrupperna på Ekeskolan och Hällsboskolan finnsdet inte särskilda kursplaner. Eleverna följer som ovan beskrivsgrundskolans eller grundsärskolans kursplaner.Vid utformningen av de nya kursplanerna för grundskolan harSkolverket strävat efter att i största möjliga mån undvika momentsom skulle kunna medföra svårigheter för elever med olika typer avfunktionsnedsättningar. Denna ambition beskrivs även tidigare avSkolverket i arbetet med att utarbeta kursplaner.När kursplanerna utarbetades granskades målens och kriteriernasutformning särskilt med tanke på elever som har någon form avfunktionsnedsättning. Det fanns en stark ambition att undvikaformuleringar som uteslöt vissa elever från möjligheterna att klarakraven. Att helt undvika detta var dock inte möjligt. Kursplanernaskulle då ha blivit alltför utslätade och intetsägande. Förmågan attanalysera bilder, tala, skriva och hantera redskap av olika slag behöverlyftas fram som värdefulla kvaliteter i kunnandet. 3I en kursplan är det dock inte möjligt att ta hänsyn till allafunktionsnedsättningar som skilda elever kan ha. Det är exempelvissvårt att ta fram en kursplan i idrott och hälsa eller bild somfungerar för en elev utan funktionsnedsättning och även för en elevsom är rullstolsburen eller för en elev med synskada.Ett alternativ är att det utarbetas flera särskilda kursplaner somtar hänsyn till olika funktionsnedsättningar. En nackdel med dettaär att det skulle leda till ett stort antal skilda kursplaner för sammaämne, vilka skulle bli svåra att vårda och uppdatera. Elevgruppenoch dess specifika funktionsnedsättningar varierar över tid ochäven det talar emot ett sådant alternativ. Skolverket har framfört attdet inte är lämpligt att utarbeta kursplaner för varje funktionsnedsättningpå detta sätt.4.1.3 Undantagsbestämmelsens användningsområdeUndantagsbestämmelsen eller den s.k. pysparagrafen ger enmöjlighet för läraren att ta hänsyn till en elevs funktionsnedsättningi samband med betygssättningen. Genom att kompensera förelevernas funktionsnedsättning, med stöd i bland annat undantagsbestämmelsen,blir en rättvis och likvärdig bedömning möjlig.3Skolverket (2009), Författningskommentarer för likvärdig bedömning och betygssättning, s. 9.117

Anpassning av styrdokument efter en förändrad målgrupp SOU 2011:30Undantagsbestämmelsens tillämpning skiljer sig mellan elever igrundskolan och elever i specialskolan.Lärares möjlighet att bortse från enstaka mål i grundskolanOm det finns särskilda skäl kan läraren vid betygssättningen bortsefrån enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått islutet av årskurs nio. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättningeller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällignatur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nåett visst kunskapskrav. 4Denna möjlighet ska tillämpas mycket restriktivt och i förarbetenatill nya skollagen understryks att särskilda skäl att bortsefrån enstaka delar av kunskapskrav bara finns när elevens funktionsnedsättningeller andra personliga förhållanden av permanentnatur utgör ett direkt hinder för eleven att nå ett visst kunskapskrav.Detta innebär att det i princip ska vara omöjligt för eleven attnå kravet oavsett i vilka former och i vilken omfattning särskiltstöd ges. Om elevens svårigheter kan avhjälpas genom särskilt stödär denna paragraf inte tillämplig. Syftet med bestämmelsen är attskapa lika förutsättningar för elever som annars inte haft någonmöjlighet att nå ett visst betyg. Bestämmelsen medger endast attman vid betygssättningen bortser från enstaka delar av kunskapskraven.Den ger inte möjlighet att vid betygssättningen bortse frånstörre delar av kunskapskraven.Lärares möjlighet att bortse från enstaka mål i specialskolanUndantagsbestämmelsen är utformad på i princip samma sätt ispecialskolan som i grundskolan. Vid tillämpningen ska dock bortsesfrån de funktionsnedsättningar som specialskolan är anpassadför och riktar sig till. 5Denna begränsning för elever i specialskolan kan ställa tillproblem. Innan målgruppen utvidgades att avse elevgrupperna vidEkeskolan och Hällsboskolan avsågs med särskilda skäl andra410 kap. 21 § skollagen (2010:800) och prop. 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap,valfrihet och trygghet, s. 735.512 kap. 21 § skollagen (2010:800), prop. 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap,valfrihet och trygghet, s. 766, jfr tidigare lydelse i 8 kap. 8 § tredje stycket specialskoleförordningen(1995:401) och i SFS 2007:55.118

SOU 2011:30Anpassning av styrdokument efter en förändrad målgruppfunktionsnedsättningar än dövhet eller hörselskada. När målgruppenutvidgades ändrades detta till att det med särskilda skäl avsågsandra funktionsnedsättningar än de som var grund för mottagande ispecialskolan.Det innebär att det inte får tas någon hänsyn till att en elev haren synskada, har ett rörelsehinder eller har en grav språkstörningoch därför är direkt förhindrad att uppnå vissa kunskapskrav igrundskolans kursplaner. När en elev med grav språkstörning går ien grundskola får en lärare ta hänsyn till detta vid betygssättningen,men när eleven tas emot i specialskolan får inte längre en lärare tasådana hänsyn vid betygssättningen.4.2 Behov av ytterligare anpassningUtredningens förslag: Om det finns särskilda skäl får en lärare ispecialskolan vid betygssättningen bortse från enstaka delar avde kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskursnio. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning. Med funktionsnedsättningavses andra funktionsnedsättningar än dövheteller hörselskada.Kursplanerna kan inte anpassas merUtredningen kan utifrån ovanstående konstatera att elever som ärdöva eller hörselskadade har särskilda kursplaner som är anpassadeför deras behov. För övriga elevgrupper i specialskolan finns intesärskilda kursplaner. Precis som det har framhållits av Skolverketser utredningen att det inte är möjligt att ha kursplaner utformadeför alla tänkbara funktionsnedsättningar.Behov av ändring i undantagsbestämmelsenDet är således inte möjligt att anpassa kursplanerna mer. Det finnsdock behov av anpassning av regleringen för vissa elevgrupper somföljer grundskolans kursplaner. Denna anpassning bör kunna skegenom att undantagsbestämmelsen ändras till att inte undantasamtliga funktionsnedsättningar som varit grund till mottagande ispecialskolan.119

Anpassning av styrdokument efter en förändrad målgrupp SOU 2011:30Elever som är döva eller hörselskadade har haft och har särskildakursplaner med kunskapskrav som är speciellt anpassade efter derasfunktionsnedsättning. Det är därför motiverat att en lärare vidbetygssättningen inte får bortse från enstaka delar av kunskapskravenmed hänvisning till elevens dövhet eller hörselskada.Däremot när det gäller specialskolans övriga elevgrupper 6 , sominte har särskilt utarbetade kursplaner som tar hänsyn till dessspecifika funktionsnedsättning, är det motiverat att en lärare vidbetygssättningen får bortse från enstaka delar av kunskapskravensom eleven ska nå.Undervisningen i specialskolan ska vara anpassad för de elevgruppersom specialskolan är till för. Det kan dock oavsett anpassningvara omöjligt att undanröja alla hinder för att en elev med enviss funktionsnedsättning ska kunna uppnå uppställda kunskapskrav.Utredningen vill särskilt påminna om att specialskolan har enlångtgående skyldighet att individanpassa utbildningen för eleverna.Viktigt är att läraren vid bedömning endast får bortse frånsådana kriterier som är omöjliga för eleven att uppnå, vilket innebäratt innehållet i undantagsbestämmelsen endast får åberopas i sambandmed de kriterier som är direkt påverkade av elevensfunktionsnedsättning.6Här avses elever som är dövblinda eller annars är synskadade med ytterligare funktionsnedsättningoch elever med grav språkstörning.120

005 En nioårig specialskola5.1 Skolplikt och rätt till utbildningUtredningen ska enligt direktiven bedöma i vilken utsträckningregleringen av specialskolan kan och bör anpassas till regleringen avgrundskolan och grundsärskolan. Inledningsvis följer en beskrivningav de olika skolformerna med utgångspunkt i aktuell författningoch vad som särskilt gäller skolplikten.I den obligatoriska utbildningen inom skolväsendet finns skolformernagrundskola, grundsärskola och specialskola. Alla skolformerska i så stor utsträckning som möjligt ha en gemensamreglering oavsett huvudman. Grundsärskolans och specialskolansutbildning ska så långt det är möjligt motsvara den utbildning somges i grundskolan. Alla barn har rätt till en likvärdig utbildninginom skolväsendet oavsett skolform och var i landet den anordnas. 1Alla barn ska också ges bästa möjliga förutsättningar att utifrånsina behov och förutsättningar utvecklas så långt som möjligt ienlighet med utbildningens mål.Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt 2 vilken motsvaras aven rätt att kostnadsfritt erhålla grundläggande utbildning i allmänskola. Rätten till utbildning är en grundläggande fri- och rättighetsom är skyddad av grundlag. 3 Skolplikten inträder i regel denhösttermin det kalenderår då barnet fyller sju år. 411 kap. 9 § skollagen (2010:800).2Skolplikten regleras i 7 kap. skollagen (2010:800).3Rätten till utbildning är även skyddad i FN:s konvention om barnets rättigheter, FN:skonvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt europeiska konventionenom skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.47 kap. 10 § skollagen (2010:800).121

En nioårig specialskola SOU 2011:305.1.1 GrundskolanI första hand ska skolplikten fullgöras i grundskolan, 5 om intebarnet tillhör grundsärskolans eller specialskolans målgrupp.Grundskolan ska ha nio årskurser med en garanterad undervisningstidom 6 665 timmar. I skollagen anges bland annat vilkaämnen som ska ingå i undervisningen. För varje ämne ska detfinnas en kursplan.5.1.2 GrundsärskolanUtbildningen i grundsärskolan 6 ska ge elever med utvecklingsstörningen utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningaroch som så långt det är möjligt motsvarar den som ges igrundskolan. Grundsärskolan har liksom grundskolan nio årskurseroch en garanterad undervisningstid om 6 665 timmar.Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som benämnsträningsskola. Den är avsedd för elever som inte kan tillgodogörasig hela eller delar av utbildningen i ämnen. För varje ämne ochämnesområde ska det finnas en kursplan.Grundsärskolan har tidigare haft tio årskurser varav den sistaårskursen var frivillig. Timplanen var utlagd för en skolgång på tio år.En stor del av eleverna i särskolan slutade dock efter årskurs nio ochtillgodogjorde sig inte hela den garanterade undervisningstiden. I dennya skollagen har därför undervisningstiden anpassats till grundskolans.Timplanen var tidigare 7 400 timmar och har efter anpassningenminskats med 735 timmar. För att kompensera minskningenges eleverna i grundsärskolan en garanterad undervisningstid om 800timmar under två års förlängd skolgång. Det innebär att en elev igrundsärskolan kan erhålla utbildning i samma omfattning somtidigare. 75Grundskolan regleras i 10 kap. skollagen (2010:800).6Grundsärskolan regleras i 11 kap. skollagen (2010:800), se även tidigare lydelse i 6 kap. 3 §skollagen (1985:1100). Enligt 7 kap. 5 § skollagen (2010:800) ska barn som bedöms intekunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning tasemot i grundsärskolan.7Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, s. 338 och s. 705och SOU 2002:121 Skollag för kvalitet och likvärdighet, s. 432 f.122

SOU 2011:30En nioårig specialskola5.1.3 SpecialskolanUtbildningen i specialskolan 8 ska vara anpassad till varje elevsförutsättningar och ska så långt som det är möjligt motsvara denutbildning som ges i grundskolan och ska ligga till grund för fortsattutbildning.Specialskolan ska enligt skollagen ha tio årskurser med en garanteradundervisningstid om 7 845 timmar.Kursplaner som fastställts för grundskolan och grundsärskolanska också tillämpas i specialskolan. Där dessa kursplaner inte kananvändas får Skolverket fastställa särskilda kursplaner för specialskolan.Av skollagen framgår vilka ämnen som undervisningen ispecialskolan ska omfatta. Ett ämne som i dag endast finns inomspecialskolan är teckenspråk.5.1.4 Särskilt om när skolplikten upphör samt rätten attdärefter slutföra skolgångenI skollagen regleras dels när skolplikten upphör, dels rätten tillförlängd skolgång.När skolplikten upphörUtgångspunkten är att skolplikten upphör vid utgången avvårterminen det nionde året eller, om eleven går i specialskolan, dettionde året efter det att eleven börjat fullgöra skolplikten. 9 I dennya skollagen är inte skolplikten knuten till elevens ålder utan tillantalet skolår. Det betonas i förarbetena att skolpliktens upphörandehuvudsakligen bör knytas till elevernas uppnående av dekunskapskrav som finns för utbildningen. 10För en elev som inte har gått ut högsta årskursen när skolpliktenannars skulle ha upphört (dvs. efter nionde respektive tionde åretefter det att eleven har börjat fullgöra skolplikten), upphör skolplikteni stället ett år senare, dock senast när eleven fyller 18 år. Med”inte gått ut högsta årskursen” avses i detta sammanhang att elevenunder sitt nionde skolår (eller tionde i specialskolan) inte påbörjat8Specialskolan regleras i 12 kap. och målgruppen formuleras i 7 kap. 6 § skollagen(2010:800).97 kap. 12 § skollagen (2010:800).10Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, s. 335 ff.123

En nioårig specialskola SOU 2011:30den högsta årskursen. Det gäller elever som gått samma årskurs tvågånger någon gång under grundskoletiden samt elever som kommittill Sverige sent under sin skolgång och därför placerats i en årskurssom inte motsvarar deras ålder. Förutsättningen för att skolpliktenska förlängas är att eleven inte nått de kunskapskrav som minst skauppnås, när skolplikten normalt skulle ha upphört. 11 Skälet till attinföra en förlängd skolplikt är, enligt förarbetena, att markeravikten av att grundskolan fullföljer sitt uppdrag, innan eleven gårvidare till nästa nivå – gymnasieskolan.Om en elev före den tidpunkt som skolplikten skulle ha upphörtuppnår de kunskapskrav som minst ska uppnås för den skolformdär eleven fullgör sin skolplikt, upphör skolplikten. 12Förlängd skolgångEnligt den nya skollagen har en elev i samtliga skolformer rätt attslutföra den högsta årskursen även om skolplikten upphör dessförinnan.Med detta avses att en elev alltid ska ha en rätt att gåårskurs nio (eller årskurs tio i specialskolan). Det innebär dockingen rätt att få fullfölja sista årskursen med godkända betyg.Denna rätt blir aktuell bl.a. för elever som har fått sin skolpliktuppskjuten eller som har behövt fler år än normalt för att ta sigigenom utbildningen. Det finns inte någon begränsning av hurmånga läsår som ska kvarstå för att eleven ska ha rätt att slutföraden högsta årskursen. 13En elev har också rätt att under ytterligare två år efter skolpliktensupphörande slutföra sin utbildning om eleven inte har nåttupp till de kunskapskrav som minst ska uppnås för respektiveskolform. En elev i grundsärskolan har under denna tid rätt tillminst 800 timmars undervisning utöver den garanterade undervisningstidenom eleven inte dessförinnan uppnått kunskapskraven.I de tidigare bestämmelserna i 1985 års skollag 14 fanns kravet atteleven skulle ha förmåga att fullfölja utbildningen under högst tvåår efter det att skolplikten upphört. Detta krav är numera borttaget117 kap. 13 § skollagen (2010:800), se prop. 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap,valfrihet och trygghet, s. 337.127 kap. 14 § skollagen (2010:800).13Bestämmelser om förlängd skolgång finns i 7 kap. 15 § skollagen (2010:800), se prop.2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, s. 704.14Jfr 4 kap. 10 § och 7 kap. 6 § skollagen (1985:1100).124

SOU 2011:30En nioårig specialskolai den nya skollagen, vilket innebär att alla elever som inte haruppnått målen har en absolut rätt till förlängd skolgång.Frågan om skolpliktens upphörande eller förlängning samtfrågan om rätten att slutföra skolgången prövas av hemkommunenoch för en elev i specialskolan av Specialpedagogiska skolmyndigheten.5.1.5 Skillnader mellan skolformerna som är relaterade tillskolpliktenDet finns ett antal skillnader mellan skolformerna som är direktrelaterade till skolplikten. Kursplaner och timplaner är fördeladeefter det antal år under vilka skolplikten gäller. Därmed uppstårskillnader bland annat då det gäller årskurs för när de nationellaämnesproven ska användas, när kunskapskraven ska uppnås ochbetygssättningen.Den garanterade undervisningstidenDen garanterade undervisningstiden är i grundskolan och grundsärskolan6 665 timmar och i specialskolan 7 845 timmar. I de olikaskolformerna skiljer sig antalet undervisningstimmar för varjeämne (se tabell 5.1).125

En nioårig specialskola SOU 2011:30Tabell 5.1Jämförelse mellan grund- och specialskolans timplanerÄmneAntal timmarunder 9 år förgrundskolanAntal timmarunder 10 år förspecialskolanBild 230 250Hem- och konsumentkunskap 118 130Idrott och hälsa 500 540Musik 230 -Rörelse och drama - 245Slöjd 330 350Svenska 1490 1560Teckenspråk - 725Engelska 480 515Matematik 900 1 040Geografi, Historia, Religionskunskap,885 940Samhällskunskap (sammanlagt)Biologi, Fysik, Kemi, Teknik800 850(sammanlagt)Språkval 320 320Elevens val 382 380Totalt garanterad undervisningstid 6 665 7 845Därav skolans val 600 600De nationella ämnesprovenDe nationella ämnesproven ska bedöma elevernas kunskaper iförhållande till kunskapskraven i ämnen i olika årskurser. Igrundskolan ska ämnesprov användas i matematik och svenska ellersvenska som andraspråk i årskurs 3, 6, och 9, i ämnet engelska iårskurs 6 och 9 och i biologi, fysik eller kemi i årskurs 9. I specialskolanska ämnesproven användas i ämnena matematik och svenskaeller svenska som andraspråk i årskurs 4, 7 och 10, i engelska iårskurs 7 och 10 och biologi, fysik eller kemi i årskurs 10.126

SOU 2011:30En nioårig specialskolaKunskapskravenI grundskolans kursplaner anges de kunskapskrav som ska finnasför de skilda ämnena i olika årskurser. Detsamma gäller för specialskolanskunskapskrav. Det som skiljer är i vilken årskurs somkunskapskraven ska uppnås.BetygssättningenNär det gäller betyg ska de sättas i olika årskurser i de skildaskolformerna. 15 I december 2010 beslutade riksdagen om att betygska sättas vid varje terminsslut i alla ämnen utom språkval. Dettagäller från och med höstterminen i årskurs 6 i grundskolan, grundsärskolan(när betyg sätts) och sameskolan samt från och medhöstterminen i årskurs 7 i specialskolan. I ämnet språkval ska betygsättas från och med höstterminen i årskurs 7 i grundskolan och frånoch med höstterminen i årskurs 8 i specialskolan. Rektorn fårbesluta om att det ska sättas ett sammanfattande betyg församhällsorienterande respektive naturorienterande ämnen i årskurs6 i grundskolan och sameskolan samt i årskurs 7 i specialskolan.De nya bestämmelserna om betygssättning träder i kraft den 1juli 2011 och ska tillämpas första gången på utbildning från ochmed höstterminen 2012. 165.2 En tioårig eller nioårig specialskolaUtredningens förslag: Specialskolan ska ha nio årskurser meden total undervisningstid om minst 6 665 timmar. Skolpliktenför en elev i specialskolan ska upphöra efter det nionde åretefter det att eleven börjat fullgöra skolplikten.En av utredningens principiella utgångspunkter är att varje barn skaha rätt till en likvärdig och god utbildning. Det är självklart ocksåutgångspunkten när det gäller frågan om specialskolan ska varafortsatt tioårig eller om specialskolan, likt övriga skolformer, ska15Enligt ny lydelse i SFS 2010:2022; 10 kap. 15 – 19 §§, 11 kap. 19 och 22 §§ och 12 kap. 15 –19 §§ skollagen (2010:800), se prop. 2009/10:219 Betyg från årskurs 6 i grundskolan.16I utredningens författningsförslag föreslås ändringar i grundförfattningen eftersom utredningensföreslagna ändringar ska träda i kraft senare än den beslutade ändringen i SFS2010:2022.127

En nioårig specialskola SOU 2011:30vara nioårig. Här nedan redovisas argumenten för såväl en nioårigsom en tioårig specialskola. Därefter redogör utredningen förmotiven för förslaget om en nioårig specialskola.5.2.1 Argument för en fortsatt tioårig specialskolaUtredningen redovisar här olika argument som har förts fram föratt specialskolan fortsatt ska vara tio år.Motiven för en tioårig skolplikt från år 1950 och fram till i dagMotiven för en tioårig skolplikt har varierat sedan införandet på1950-talet. Både undervisningsmetoder i specialskolan och motivenför en tioårig skolplikt har sedan dess varierat. 17 Motivet vidinförandet av det extra året var att döva elever behövde mer tid föratt lära sig talad svenska. Den dåvarande skolideologin för döva varden orala metoden. Under 1970-talet ändrades undervisningensinriktning för döva från den orala metoden till total kommunikation.Den senare metoden innebar att undervisningenbedrevs med tal och tecken som simultant stöd. Det tionde skolåretkvarstod även under denna period. Skolplikten var fortsatttioårig även under 1980- och 1990-talen då svenskt teckenspråkfick en betydande ställning i specialskolan, vilket också återspegladesi styrdokumenten. Motiven som i dag förs fram för etttionde skolår är att elever i specialskolan läser ett extra språk,teckenspråk och att de ska utveckla en tvåspråkighet.Eleverna läser ett extra ämne – teckenspråkSpecialskolans mål för elever vid regionskolorna och till viss delriksskolan Åsbackaskolan 18 är att de ska utveckla en tvåspråkighet isvenska och teckenspråk. De flesta eleverna vid regionskolornaföljer grundskolans kursplaner och kravnivåer. I vissa ämnen finnssärskilda kursplaner för specialskolan där kravnivåerna är anpassadeefter elevernas funktionsnedsättning. Härutöver har specialskolan17Bagga-Gupta, S. (2007), Aspects of Diversity, Inclusion and Democracy Within Educationand Research, Scandinavian Journal of Educational Research, Vol. 51, No. 1, February 2007,s. 11.18Ämnet teckenspråk är till för elever som är döva eller hörselskadade och vissa elever medgrav språkstörning som har behov av teckenspråk.128

SOU 2011:30En nioårig specialskolakursplaner i ytterligare ett ämne – teckenspråk. Timplanen förämnet är 725 timmar och undervisningstiden motsvarar i princip ettläsår.Specialpedagogiska skolmyndigheten uttalar att det skulle varasvårt för eleverna att hinna läsa ämnet inom en nioårig skolpliktoch att det kan upplevas som diskriminerande om eleverna måsteläsa ämnet teckenspråk utöver den garanterade undervisningstiden.Att förlägga ämnet teckenspråk inom skolans val anses inte vara enlösning utifrån ämnets karaktär och de krav som ställs inom bådeteckenspråk och andra ämnen. Att använda elevens val för att fåloss undervisningstid för teckenspråk inom ramen för de 6 665timmarna ses inte som en likvärdig lösning.Komplex funktionsnedsättningUtöver regionskolorna och riksskolan Åsbackaskolan finns ävenriksskolorna Ekeskolan och Hällsboskolan. Målgruppen förEkeskolan är elever med synskada och ytterligare funktionsnedsättningoch målgruppen för Hällsboskolan är elever med gravspråkstörning. Eleverna vid dessa skolor läser inte ämnet teckenspråk.På Ekeskolan följer den största delen av eleverna grundsärskolanskursplaner. 19 Det har inte från Specialpedagogiska skolmyndighetenframkommit något motiv till varför Ekeskolan skavara tioårig annat än att situationen för eleverna är komplex.Behov av mer tid för inlärningRektorn vid Hällsboskolan uttalar att elever med grav språkstörningtroligtvis behöver tio års undervisning i specialskolan,eftersom eleverna behöver mer tid för sin inlärning jämfört medelever som följer en typisk språkutveckling. 20 Av Hällsboskolanskvalitetsredovisning 21 framgår att få elever når de nationella målen.Det anges att elever med grav språkstörning har svårt att nå målen ikärnämnena och även i flera andra teoretiska ämnen. En orsak till19En majoritet av dessa eleverna följer träningsskolans kursplaner och enstaka elever(4 elever under läsåret 2010/11) följer grundskolans kursplaner.20Uppgift från Hällsboskolan 2010-08-23.21Specialpedagogiska skolmyndigheten, Kvalitetsredovisning 2009-01-01 – 2009-12-31 förHällsboskolan.129

En nioårig specialskola SOU 2011:30detta är elevernas förmåga att ta in texter (via läsning, lyssning,med bilder, m.m.), att komma ihåg och att kunna tolka. Flera eleverhar även koncentrationssvårigheter. Det uttalas vidare att trotsindividualisering och anpassningar i lärandemiljön är graden avmåluppfyllelse inte tillräcklig. Detta innebär att skolan måstefortsätta att vidareutveckla lärandemiljö och lärarkompetens.Specialskolans bristande måluppfyllelseElever som är döva eller hörselskadade har i specialskolan enmycket lägre måluppfyllelse än elever i de övriga skolformerna. Detframgår bland annat av en rapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten.22 Till detta ges flera olika förklaringar. Bland annatuppges att specialskolan har en ökande andel elever med gravhörselskada och dövhet, det finns en hög andel elever med ytterligarefunktionsnedsättningar och tilläggssvårigheter, de har enstörre andel av elever som är födda i annat land och en högre gradav individuell anpassning av undervisningen.Det uttalas att en förändring av skolplikten i specialskolanskulle innebära att eleverna förväntas lära sig samma saker som inuläget men på ett år kortare tid, om inte den garanteradeundervisningstiden utökas. 23Eleverna kan sluta efter nio år om de då uppnått kunskapskravenI propositionen till den nya skollagen motiverar regeringen attspecialskolan ska vara fortsatt tioårig med utgångspunkt i Skollagskommitténs24 resonemang; elevens skolplikt upphör vid utgångenav vårterminen det kalenderår då eleven fyller 17 år, dvs. ett årsenare än för elever i grundskolan. I och med att en elev i specialskolanliksom i grundskolan, har rätt att avsluta sin skolgång innanskolplikten upphör, förutsatt att eleven uppnått kunskapskraven,22Specialpedagogiska skolmyndigheten (2008), Måluppfyllelse för döva och hörselskadade iskolan, se även avsnitt 2.1.5.23Seminarium om skolplikten i specialskolan 2010-12-01.24Se SOU 2002:121 Skollag för kvalitet och likvärdighet, s. 436 ff och s. 633. Förslaget lämnadesav kommittén i december 2002 och målgruppen omfattade vid denna tidpunkt endastbarn som är dövblinda och barn som är döva eller hörselskadade.130

SOU 2011:30En nioårig specialskolakan elevens önskemål att gå i skolan under nio år i stället för tioanses vara tillgodosett. 25Specialpedagogiska skolmyndigheten 26 föreslår att man öppnarupp möjligheten för eleverna att avsluta specialskolan efter nio årom kunskapskraven är uppnådda. Möjligheten att på så sättindividanpassa undervisningen finns redan i dag.Olika skolplikt är inte hinder för samverkanEnligt Specialpedagogiska skolmyndigheten påverkas inte möjlighetentill samverkan mellan skolformer av olika skolplikt. Exempelviskan en deltidselev från grundskolan placeras in i en grupp sompassar eleven och då saknar det betydelse i vilken årskurs eleven gåri sin hemskola.5.2.2 Argument för en nioårig specialskolaHär redogör utredningen för de argument som motiverar att specialskolanbör vara nioårig.Målgruppen har genomgått en förändringMålgruppen vid regionskolorna har under ett flertal år genomgåtten förändring. Specialskolan för elever som är döva eller hörselskadadeär i praktiken inte längre en skolform enbart för eleversom inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan. Eleverna tasemot för att de har önskemål om och bedöms ha ett behov av entvåspråkig undervisning i teckenspråk och svenska, trots att de kangå i grundskolan eller grundsärskolan. Regionskolorna har utvecklatstill ett alternativ som elever och vårdnadshavare ofta väljer ikonkurrens med kommunala eller fristående alternativ. Hur mottagandei specialskolan sker i praktiken skiljer sig således mycketfrån hur mottagande i specialskolan formuleras i skollagen. Enligtskollagens formulering skulle inte dessa elever tas emot ispecialskolan eftersom de faktiskt kan gå i grundskolan. Utredningenanser dock att eleverna och deras vårdnadshavare ska ges25Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, s. 395 ochs. 703 f.26Seminarium om skolplikten i specialskolan 2010-12-01.131

En nioårig specialskola SOU 2011:30valfriheten att söka sig till specialskolan för att utvecklatvåspråkighet eller gå kvar i hemkommunens skola om det skullepassa dem bättre. 27 I linje med detta är det rimligt att undervisningeni specialskolan i grunden läggs upp för nio årskurser.Eleverna ges då ett mer likvärdigt val.När riksskolorna Ekeskolan och Hällsboskolan återetablerades ijuli 2008 utvidgades målgruppen till att även avse elever medsynskada med ytterligare funktionsnedsättning och elever med gravspråkstörning. Dessa elever har delvis andra behov än de elever somundervisas vid regionskolorna och vid riksskolan Åsbackaskolan.När Skollagskommittén 28 diskuterade specialskolans tioårigaskolplikt rörde denna diskussion ämnet teckenspråk eftersomEkeskolan och Hällsboskolan var nedlagda.De nya elevgrupperna som har tillkommit genom återetableringenav dessa skolor, läser inte teckenspråk och har inte hellersom mål att utveckla tvåspråkighet. En tioårig skolplikt medhänvisning till detta är således inte relevant för dessa elevgrupper.Synskadades riksförbund uttalar, 29 med Ekeskolans målgrupp 30som utgångspunkt, att specialskolan också ska vara nioårig för atteftersträva att de olika skolformerna blir så lika som möjligt. Deflesta elever vid Ekeskolan följer grundsärskolans kursplaner ochden skolformen blir nu nio år med möjlighet till ytterligare tid vidbehov.Hällsboskolans elever 31 går integrerade i en grundskola i Sigtunaoch i Umeå. Hällsboskolan har som yttersta mål att eleverna skakunna återgå till grundskolan i sin hemkommun. Detta talar, enligtutredningen, för att eleverna i likhet med sina klasskamrater bör haen nioårig skolplikt.En timplan fördelad på nio år ger ökade möjligheter att sluta efterårskurs nioOm skolplikten i specialskolan är nioårig är också undervisningenanpassad och planerad efter att målen ska uppnås under nio årskurser.Då skulle rimligtvis fler elever än i dag uppnå målen inomnio år. Utredningen anser att de elever som egentligen kan gå i en27Utredningen föreslår en ny formulering av målgruppen, se kapitel 3.28Skollagskommittén redovisade sina förslag år 2002.29Mail från Synskadades riksförbund 2010-12-20.30Elever som är synskadade med ytterligare funktionsnedsättning.31Elever med grav språkstörning.132

SOU 2011:30En nioårig specialskolagrundskola, men som söker den speciella tvåspråkiga miljön ispecialskolan, då skulle ges en mer rimlig möjlighet att klaraskolgången inom nio år.I specialskolan har cirka 40 procent av eleverna någon form avytterligare funktionsnedsättning, vilket samtidigt innebär att 60procent av eleverna inte har det. Utredningen bedömer att flerelever i specialskolan skulle, med de anpassade kursplaner somspecialskolan har, uppnå målen efter nio år. Detta förutsätter dockatt timplanen i specialskolan är fördelad på nio år. Det torde krävasextremt mycket av en elev i specialskolan för att eleven ska kunnauppnå de fastställda kunskapskraven i samtliga ämnen i årskurs nioom timplanen är utlagd på tio år. 32Av Skolinspektionens skolbeslut 33 framgår, som nämns nedan,att duktiga elever i specialskolan inte följs upp och ges möjlighetatt utvecklas vidare och att studietakten anses vara för låg.Låga förväntningar hämmar studietakten och måluppfyllelsenFrån de berörda intresseorganisationerna 34 har det framkommit attförväntningarna på specialskolans elever är för låga. Förväntningarnamåste höjas så att de motsvarar de kunskapskrav somanges i kursplanerna. Enligt intresseorganisationerna upplever elevernai specialskolan att studietakten är långsam och att skolan intetror på deras förmåga att lära. Intresseorganisationerna anser attdet är viktigt att eleverna i specialskolan har lika rätt till sammaskolsystem och utbildning som andra elever.Skolinspektionen har i skolbeslut 35 kritiserat specialskolan. Avskolbeslutet framgår att eleverna inte upplever alla delar avundervisningen som stimulerande och att skolan inte har höga ochtydliggjorda förväntningar på elevernas förmåga. Såväl föräldrarsom lärare uttrycker i intervjuer tvivel på att de yngre elevernautmanas i tillräcklig grad. Det framgår att skolan inte alltid vid32Enligt uppgift från Specialpedagogiska skolmyndigheten har 24 elever vid regionskolornaslutat efter nio år med fullständiga betyg (läsåret 2005/06 – läsåret 2009/10). En av elevernasaknade betyg i ett ämne.33Skolinspektionen (2011), Riktad tillsyn av specialskolan. Se mer om Skolinspektionensriktade tillsyn av specialskolorna under 2010–2011 i avsnitt 2.1.6.34Framkom bland annat vid seminarium om skolplikten i specialskolan 2010-12-01.35Skolbeslut för specialskola efter tillsyn av regionskolan Birgittaskolan inom Specialpedagogiskaskolmyndigheten, dnr 40-2010:406. Det finns fler skolbeslut från Skolinspektionenstillsyn med likartat innehåll för de övriga specialskolorna, se avsnitt 2.1.6.133

En nioårig specialskola SOU 2011:30bedömning och betygssättning utgår från de nationella målen ochfrån betygskriterierna.I intervjuerna med elever framkommer exempel på att elever som blirklara med sina uppgifter passivt måste vänta på att hela gruppen blirklar. Lärare bekräftar i intervjun att de elever som nått längst inte alltidges nya utmaningar som skulle ge dem möjlighet att utvecklas vidare.Rektorn kan samtidigt ge exempel på att två elever nått alla mål redan islutet av skolår nio och då kunnat gå vidare till gymnasiet. 36Vid ett seminarium har det från Skolinspektionen framförts 37 attom kunskapskraven i realiteten höjs och om tydliga förväntningarfinns på elevernas förmåga skulle många elever klara av att nå måleninom nio år.Synpunkter på den tioåriga skolplikten har även tidigare förtsfram i en studie om döva elevers måluppfyllelse. 38 Studien pekarbland annat på skillnaden mellan de regionala specialskolorna somomfattar tio år och de kommunala skolorna för döva och elevermed hörselskada som omfattar nio år. Enligt studien förefaller detvara oklart hur ett extra år gagnar samtliga elever i specialskolan,särskilt med hänsyn till den stora spridning som finns i klasser. Istudien reflekterades också över lärarnas förväntningar på eleverna.Utöver detta kan man i sammanhanget ställa några, i mitt tycke, merbekymmersamma frågor. Det finns, som antytts tidigare, kanske enaccepterad och icke-problematiserande attityd, där tempot i ”döv”klasserna kanske är långsammare än t.ex. i ”hörsel” klasserna. Detfinns också tecken på att lärarna ”sänker ribban och skjuter problemetframför sig”. 39Motverka onödig diskrimineringDet upplevs från vissa håll som diskriminerande att specialskolan ärtio år och inte likt grundskolan och grundsärskolan är nio år. Deberörda intresseorganisationerna uttalar samstämmigt att allaskolformer bör ha lika skolplikt med möjlighet till förlängning vidbehov.36Skolbeslut för specialskola efter tillsyn av regionskolan Birgittaskolan inom Specialpedagogiskaskolmyndigheten, dnr 40-2010:406.37Seminarium om skolplikten i specialskolan 2010-12-01.38Skolverket (2002), Vardagskommunikation, lärande och måluppfyllelse i tvåspråkiga regionalaspecialskolor. Sangeeta Bagga-Gupta, professor i pedagogik, har genomfört studien.39Skolverket (2002), Vardagskommunikation, lärande och måluppfyllelse i tvåspråkiga regionalaspecialskolor, s. 39 f.134

SOU 2011:30En nioårig specialskolaFlera remissinstanser 40 avstyrkte regeringens förslag om fortsatttioårig skolplikt i specialskolan. Bland andra påpekar Barnombudsmannenatt skolplikten bör upphöra vid samma ålder för alla eleverför att undvika diskriminering enligt artikel 2 ibarnkonventionen. 41 Handikappförbunden anser att alla elever skaha samma skolplikt och samma möjlighet till förlängning i särskildafall. Att elever behöver extra skolgång för att uppnå målen och kanbehöva extra tid för att tillgodogöra sig utbildningen kan intemotivera en längre skolplikt i specialskolan.En mer flexibel specialskolaSpecialskolan blir mer flexibel om grunden är en nioårig skolplikt,där timplanen fördelas på nio år, tillsammans med en rätt tillförlängning vid behov med garanterade undervisningstimmar. 42De elever som vill och kan ges då en ökad möjlighet att uppnåmålen inom nio år och de elever som har särskilda behov får rätt attgå tio år eller mer. Den förlängda tiden efter det att skolplikten harupphört är en rättighet för elever i samtliga skolformer. Det börtydliggöras att det är en positiv möjlighet / rättighet för eleven föratt det inte ska upplevas som att eleven ”sitter kvar”. 43Vissa praktiska hinder för full samverkanUtredningen konstaterar att det finns stora skillnader som ärrelaterade till skolplikten och som kan utgöra vissa hinder för fullsamverkan mellan skolformerna. Den samverkan som utredningenavser är deltidselever och elever i s.k. gemensamma skolorganisationersom utbildas i två skolformer. Hindren kan vara skillnadermellan skolformerna vad gäller bl.a. betygssättning, kunskapskravoch när nationella ämnesprov ska användas.En deltidselev ska, enligt utredningens förslag, följa bestämmelsernai sin ursprungliga skolform och därmed är inte möjlighetentill samverkan speciellt beroende av skillnader i skolplikten.40Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, s. 395 ochs. 703 f.41I artikel 2 slås fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde och att ingen fårdiskrimineras.42Se utredningens förslag om garanterade undervisningstimmar i avsnitt 5.3.2.43Framkom bland annat under seminarium om skolplikten i specialskolan 2010-12-01.Rätten till förlängd skolgång regleras i 7 kap. 15 § skollagen (2010:800).135

En nioårig specialskola SOU 2011:30Däremot kan det uppkomma problem när eleven efter en tidsom deltidselev övergår till att undervisas till en mycket stor del i”den andra” skolformen eller väljer att byta skolform. Då fårskillnaderna som nämnts ovan större betydelse. Det kan bli svårtvid betygssättningen när eleven läser parallella kursplaner, som t.ex.vilken årskurs eleven anses följa. 44För en elev i specialskolan som ska vara deltidselev i grundskolaneller grundsärskolan kan svårigheter uppkomma när detgäller placering i årskurs i hemskolan.Det kan därmed konstateras att olika skolplikt inte utgör ettabsolut hinder för full samverkan även om vissa praktiska problemuppstår. Det är möjligt att ha en fungerande deltidsverksamhetmed bestämmelser som överbryggar de eventuella hinder somfinns.Specialskolans kursplaner i grundskolan och grundsärskolanUtredningen har redovisat förslag om att ämnet teckenspråk ochäven andra ämnen enligt specialskolans kursplaner ska kunnaerbjudas i grundskolan och grundsärskolan. 45 Möjligheten att ävendessa skolformer ska kunna följa specialskolans kursplaner harlänge efterlysts av specialskolan 46 och av skolor som anordnarkommunala teckenspråks- och hörselklasser.Utredningen ställer sig frågande till om det är logiskt attspecialskolan ska vara fortsatt tioårig med anledning avomfattningen i specialskolans timplan och kursplaner, samtidigtsom samma kursplaner ska kunna användas i en nioårig grundskolarespektive grundsärskola. Detta särskilt med hänsyn till attmålgruppen i grundskolans hörselklasser och i specialskolannumera i stor utsträckning är densamma.44Även om en elev, som deltidselev, kan placeras in i en lämplig grupp så ska betyg ändåsättas i en viss årskurs.45Se kapitel 8 och 9.46Se bl.a. Specialpedagogiska skolmyndigheten (2008), Måluppfyllelse för döva och hörselskadadei skolan, s. 50.136

SOU 2011:30En nioårig specialskola5.2.3 Specialskolan ska ha nio årskurserEnligt utredningen väger de skäl, som redovisats ovan, som talarför en nioårig specialskola tyngre än de skäl som anförs för entioårig skolplikt. Sammantaget talar dessa skäl för att specialskolanska ha nio årskurser med en total undervisningstid om minst 6 665timmar.Teckenspråk i en nioårig specialskola utan att det är diskriminerandeSom det har beskrivits inledningsvis har motiven till att specialskolanska vara tioårig varierat genom åren. Det främsta skälet somförs fram i dag är att eleverna läser ett extra ämne – teckenspråk –och att eleverna ska utveckla tvåspråkighet. Diskussionen rör tillstörsta delen praktiska frågor som att ämnet inte ryms inom ennioårig specialskola. Det talas samtidigt om diskriminering ochlikvärdighet. Dvs. att det skulle vara diskriminerande för elevernaatt läsa under tid utöver den garanterade undervisningstiden, 47 attdet inte skulle vara likvärdigt om eleverna var tvungna att användatiden för elevens val för ämnet.När det gäller elevens val instämmer utredningen i de argumentsom förs. Utredningen ser även att det skulle få negativa pedagogiskakonsekvenser för eleven om skolans val skulle användas tillämnet teckenspråk. Däremot ser inte utredningen något hindermot att lägga till extra undervisningstid för ämnet. 48 Utredningenanser att det är mer diskriminerade att ha en tioårig skolplikt församtliga elever i specialskolan än att de elever som har rätt tillundervisning i ämnet teckenspråk får fler undervisningstimmar perläsår. Det är, enligt utredningen, ett större problem att samtligaelever i specialskolan ska ha en längre skolplikt än att vissa elevergår i skolan cirka 30 minuter längre per dag. Även våra grannländerhar detta synsätt. 49I Norge läser alla elever enligt samma läroplan i den obligatoriskaskolan förutom i musik (drama och rytmik) och engelska. De eleversom har behov av teckenspråk har rätt till 2 737 undervisningstimmar iämnena norska och teckenspråk. Detta är ett extra tillägg om 967timmar utöver den ordinarie läroplanen. Det är skolorna som fördelar47Garanterad undervisningstid = den minsta totala undervisningstiden för en elev i grundskolan,grundsärskolan, specialskolan och sameskolan enligt skollagens bestämmelser enligtdefinition i 1 kap. 2 § skolförordningen (2011:185).48Se diskussion om alternativ i avsnitt 5.3.1.49Se även avsnitt 2.4.137

En nioårig specialskola SOU 2011:30den extra undervisningstiden. I Danmark kan undervisning i teckenspråkläsas som ett komplement till folkeskolens ämnen för elever somär beroende av teckenspråk. Det finns möjlighet att läsa ämnet integrerati en klass, utanför timplanebunden tid samt enskilt om särskildaskäl finns. Undervisningstiden för elever som går i förskoleklass och iårskurs 1–3, som får undervisning i teckenspråk, kan med vårdnadshavarnassamtycke få överstiga den i folkeskolen stadgade maximalaundervisningstiden.Det bör även i detta sammanhang påminnas om elevens rätt attkomma vidare och rätten till ett vuxenliv. Eleven förlorar värdefulltid genom att skolplikten är tioårig och kommer senare ut i arbetslivet.Det bör även påpekas att det är målgruppen vid regionskolornasom mest troligt har störst andel elever som skulle kunnauppnå målen i en nioårig specialskola.Nio årskurser på Ekeskolan och Hällsboskolan för likvärdighetNär det gäller Ekeskolan konstaterar utredningen att eleverna vidskolan å ena sidan har ett större och mer komplext behov äneleverna vid regionsskolorna. Å andra sidan följer majoriteten aveleverna grundsärskolans och träningsskolans kursplaner och skolformengrundsärskola kommer numera att vara nioårig. Elevernahar, under vissa förutsättningar, en möjlighet till en förlängdskolgång till de är 21 år. Ur ett likvärdighetsperspektiv bör ävendessa elever ha en nioårig skolplikt.Elever med grav språkstörning har sannolikt behov av mer tidför sin inlärning. Utredningen anser ändå inte att det skullemotivera en tioårig skolplikt. Det har uttryckts en viss oro över atteleverna ”blir av med” ett år. Eleverna har dock en absolut rätt tillen längre skolgång, om de inte har uppnått de kunskapskrav somminst ska uppnås, och därför bör det inte få negativa pedagogiskakonsekvenser för eleverna om skolplikten ändras till att varanioårig. Elever som behöver mer tid för inlärning får det även ifortsättningen. 5050Se även vad som gäller förlängning av skolplikten i 7 kap. 13 § och rätten till förlängd skolgångi 7 kap. 15 § skollagen (2010:800) i avsnitt 5.1.4.138

SOU 2011:30En nioårig specialskolaLåg måluppfyllelse motiverar inte en tioårig skolpliktDen låga måluppfyllelsen i specialskolan kan inte motivera att skolpliktenska vara tioårig. Detta bör analyseras närmare och i ställetlösas genom åtgärder inom undervisningen. Av den studie avspecialskolan som genomfördes år 2002 och vid Skolinspektionensriktade tillsyn år 2010 framgår att specialskolan har för låga förväntningarpå eleverna och att även studietakten är för låg. EnligtSkolinspektionen är inte den låga måluppfyllelsen egentligenkopplad till tidsfaktorn utan snarare till själva undervisningen. Detfinns således brister i undervisningen som kan leda till negativakonsekvenser för elevernas måluppfyllelse. Det kan inte finnas skälför ett schablonmässigt extra år i specialskolan om inte tidenutnyttjas.Svårt att uppnå kunskapskraven efter nio år om skolplikten är tio årDet argument som förs för en tioårig skolplikt som grundar sig påatt eleverna kan sluta efter nio år om de då uppnått kunskapskravenär inte realistiskt för eleverna. Utredningen vill vända på argumentetoch menar att alla elever ska ges möjlighet att sluta efter nioår och att de elever som har behov av mer tid ska ha rätt tillförlängning.Olika skolplikt är inte hinder för samverkanUtredningen konstaterar, likt Specialpedagogiska skolmyndigheten,att eventuella hinder för samverkan inte ensamt motiverar enändrad skolplikt i specialskolan. Däremot finns som nämnts ovanandra skäl till att även specialskolan ska ha nio årskurser.139

En nioårig specialskola SOU 2011:305.3 Utformningen av en flexibel nioårig specialskolaHär redovisas hur en ny flexibel nioårig specialskola kan utformas.Förslaget består av två delar:• rätt till en utökad undervisningstid inom skolplikten för eleversom läser ämnet teckenspråk• rätt till garanterade undervisningstimmar vid en förlängd skolgång.Figur 1åk– Utformningen av en nioårig specialskola9 12+ 800 timteckenspråk m.m.+ 800 timrätt tillundervisning5.3.1 Rätt till utökad undervisningstid för teckenspråkUtredningens förslag: Elever som är döva, hörselskadade ellersom av andra skäl har behov av teckenspråk ska ha rätt till enutökad undervisningstid. Den utökade undervisningstiden skavara minst 800 timmar.Elever som omfattas av förslaget om utökad undervisningstidDe elever som omfattas av utredningens förslag om utökad undervisningstidför ämnet teckenspråk är elever som är döva, hörselskadadeeller som av andra skäl har behov av teckenspråk. Denelevgrupp som här avses ”…som av andra skäl har behov av teckenspråk”är elever med grav språkstörning som har behov av teckenspråk,se avsnitt 3.4.3. 51Alla elever i specialskolan läser inte ämnet teckenspråk. Någonrätt till utökad undervisningstid inom den nioåriga skolpliktenföreslås inte för dessa elever.51Regeringen föreslår i PM (U2011/726/S) att elever som är dövblinda och elever med gravspråkstörning ska få läsa teckenspråk i specialskolan om de har behov av det.140

SOU 2011:30En nioårig specialskolaFlera alternativa möjligheterUtredningen har övervägt flera alternativa möjligheter när det gällerhur ämnet teckenspråk ska rymmas i en nioårig skolplikt.Utredningens utgångspunkt är att den garanterade undervisningstidenska vara 6 665 timmar även i specialskolan och att ämnetteckenspråk ska ha fortsatt 725 undervisningstimmar.I tabell 5.2 visas en sammanställning över de olika alternativen.Först visas undervisningstiden i grundskolan, därefter visas alternativetatt utnyttja tiden för elevens val till ämnet teckenspråk,alternativet att lägga till tid för endast teckenspråk och till slututredningens föreslag om tillägg i tid.Tabell 5.2Undervisningstid för teckenspråk i specialskolanAlternativ Tid 9 år (tim) Tillägg 9 år(tim)Tillägg perdag (min)Tid per dagGrundskolan 6 665 - - 4 t 10 minOm utnyttjande av 7 160 345 + 13 4 t 23 mintiden för elevens val(725–380)Tillägg för tknspråk 7 390 725 + 27 4 t 37 minUtredningens förslag 7 465 800 + 30 4 t 40 minKommentar: Alternativ om utnyttjande av tiden för elevens val: teckenspråk 725 timmar –elevens val 380 timmar = 345 timmar i tillägg av tid för teckenspråk.Att frigöra timmar inom den garanterade undervisningstidenUtredningen redovisar här olika alternativ för att frigöra timmarför ämnet teckenspråk inom ramen för den garanterade undervisningstiden;skolans val och elevens val.Frigöra undervisningstimmar inom skolans valI samtliga skolformer finns skolans val som enligt timplanen utgör600 timmar av den garanterade undervisningstiden om 6 665 timmar.Skolans val är tänkt att användas för undervisning i ett ellerflera ämnen. Skolans val får även användas till ett lokalt tillval.Undervisningen ska vara förenlig med kursplanen och med kunskapskraven.141

En nioårig specialskola SOU 2011:30Frågan är om det är möjligt att frigöra undervisningstimmar tillämnet teckenspråk genom att skolans val används till ämnet. Högst20 procent av undervisningstiden för ett ämne eller en ämnesgruppfår tas i anspråk för skolans val. Skolans val är således inte ”extratimmar” utöver de 6 665 timmarna utan ingår i de övriga ämnenasundervisningstimmar.Det innebär att om skolans val används till ämnet teckenspråkmåste undervisningstid i andra ämnen minskas. Om 20 procent avundervisningstiden i andra ämnen dras bort för eleverna – utöveratt den garanterade undervisningstiden minskas med anledning avatt undervisningstimmarna blir generellt färre vid en nioårigskolplikt – innebär det att specialskolans elever får mindre tid föralla ämnen och därmed sämre förutsättningar än elever i grundskolan.I detta alternativ får eleverna ingen extra tid för att läsateckenspråk utan i stället mindre undervisningstid i alla ämnen.Utredningen kan konstatera att detta alternativ kan få negativapedagogiska konsekvenser och är därför inte ett lämpligt alternativför att frigöra timmar för ämnet teckenspråk.Frigöra undervisningstimmar inom elevens valElevens val är ett tillval för elever inom alla skolformer. Elevens valomfattar 195–382 timmar 52 och ingår i den garanterade undervisningstiden.Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urvalav ämnen som elevens val. Som elevens val får erbjudas ett språksom eleven inte tidigare har fått undervisning i. Antalet undervisningstimmarför elevens val är inte densamma i alla skolformer.För specialskolan är undervisningstiden i dag 380 timmar fördelatpå tio år. Elevens val fördelat på nio årskurser motsvarar cirka 14minuter per dag.Ett alternativ att frigöra undervisningstimmar är att elevens valtas bort i specialskolan och att timmarna i stället används till ämnetteckenspråk. Även om alla timmar för elevens val används behövsfortfarande ytterligare tid för ämnet teckenspråk.Ett annat alternativ är att elevens val endast delvis tas bort föratt frigöra timmar till ämnet teckenspråk, då har eleven fortfarandekvar elevens val. Dvs. elevens val skulle då omfatta ett mindre antaltimmar än i dag.52Elevens val är i grundskolan 382 timmar, i specialskolan 380 timmar och i grundsärskolan195–198 timmar beroende på om eleven läser ämnen eller ämnesgrupper.142

SOU 2011:30En nioårig specialskolaEleverna har dock få valmöjligheter i skolan och elevens val ärett av de få tillfällen då eleven har möjlighet att välja ett ämne. Attta bort elevens val i specialskolan och i stället använda timmarna tillämnet teckenspråk anser utredningen, ur ett likvärdighetsperspektiv,vara olämpligt. 53 Att minska timmarna för elevens val för attfrigöra timmar för teckenspråk ger endast ett marginellt utrymme,varför det inte är ett alternativ enligt utredningen.Utökad undervisningstid för teckenspråk och tvåspråkighetUtredningen konstaterar att det inte är lämpligt att frigöra undervisningstimmargenom att använda skolans val eller elevens val förämnet teckenspråk. En rätt att läsa ämnet teckenspråk måstedärför, enligt utredningen, ges under en utökad undervisningstid,dvs. genom att undervisningstimmar för ämnet läggs utöver dengaranterade undervisningstiden om 6 665 timmar.Eleverna bör erbjudas en rätt att läsa ämnet teckenspråk med etttillägg av undervisningstimmar. Ett verksamhetsmål i specialskolanär att eleverna ska utveckla tvåspråkighet. Eleverna läser ämnenasvenska och teckenspråk parallellt för att uppnå tvåspråkighet. 54Därför ser utredningen att det kan vara lämpligt att lägga till extratid, utöver tid för enbart ämnet teckenspråk, för att möjliggöradetta.Utredningen bedömer att eleverna ska ha rätt till en utökadundervisningstid om minst 800 timmar. För eleven innebär detta igenomsnitt 30 minuter extra per dag. Tiden är schablonmässigtberäknad och ska täcka tid för ämnet teckenspråk och svenska föratt utveckla tvåspråkighet.5.3.2 Rätt till garanterade undervisningstimmar vid förlängdskolgångUtredningens förslag: En elev i specialskolan som utnyttjar sinrätt att under ytterligare två år slutföra sin skolgång efter skolpliktensupphörande, ska ha rätt till minst 800 timmar undervisningutöver den garanterade undervisningstiden, om eleven intedessförinnan uppnått kunskapskraven.53Detta diskuteras i avsnitt 5.2.3.54Se avsnitt 3.3.143

En nioårig specialskola SOU 2011:30Utredningen föreslår att specialskolan ska ha nio årskurser. Elevenska också vid behov ges en rätt att förlänga skolgången med garanteradeundervisningstimmar, efter skolpliktens upphörande. Dettaökar flexibiliteten för eleverna i specialskolan.Inledningsvis vill utredningen förtydliga att förslaget i den härdelen gäller för tid efter skolpliktens upphörande, dvs. om elevenhärefter utnyttjar rätten till en förlängd skolgång. 55Kompensation för de antal timmar som specialskolan minskas medEn anpassning av specialskolans timplan (7 845 timmar) till grundskolanstimplan (6 665 timmar) innebär att den garanterade undervisningstideni specialskolan ska minskas med 1 180 timmar.En elev har, enligt skollagen, rätt att under två år efter skolpliktensupphörande slutföra sin utbildning om eleven inte har nått upp till dekunskapskrav som minst ska uppnås för respektive skolform. En elev igrundsärskolan ges under denna tid en garanterad undervisningstid om800 timmar. 56För att kompensera den minskning i tid som en anpassning avspecialskolans timplan innebär, bör även elever i specialskolan gesen rätt till ytterligare garanterade undervisningstimmar under enförlängd skolgång. Det skulle innebära att en elev, som utnyttjarsin rätt till förlängd skolgång, kan erhålla utbildning i principsamma omfattning som i dag. På detta sätt kan även skolplikten ispecialskolan upphöra det nionde året efter det att eleven börjatfullgöra skolplikten. De extra garanterade undervisningstimmarnabör ges dels som en kompensation för minskningen, dels för attöka flexibiliteten i specialskolan. Det ger utrymme för elever somhar nått kunskapskraven att sluta efter nio år och ger dessutomelever som har behov av en längre tid i specialskolan rätt till merundervisningstid.Antal timmar under en förlängd skolgångElever som är döva, hörselskadade eller som av andra skäl harbehov av teckenspråk ska, enligt utredningens förslag, ha rätt till enutökad undervisningstid om 800 timmar under skolpliktstiden. Det55Se avsnitt 5.1.4 om när skolplikten upphör.567 kap. 15 § skollagen (2010:800).144

SOU 2011:30En nioårig specialskolaär dessa elever som har ett extra ämne; teckenspråk. Vid enanpassning till grundskolans timplan ”förlorar” dessa elever endast380 timmar.Övriga elever i specialskolan läser inte ämnet teckenspråk.Undervisningstiden (725 timmar) är fördelad över andra ämnen omde läser enligt grundskolans kursplaner. De elever som läser enligtgrundsärskolans kursplaner följer den skolformens timplan, vilken idag är fördelad över tio år.Frågan är hur många timmar eleverna ska kompenseras medunder en förlängd skolgång.En övervägande del av de elever som inte läser teckenspråkföljer grundsärskolans eller träningsskolans kursplaner. Det vore dårimligt om de kompenseras med motsvarande antal timmar somelever som går i skolformen grundsärskola kompenseras med, dvs.800 timmar.Om de elever, som får en utökad undervisningstid för ämnetteckenspråk, dessutom får rätt till dessa garanterade undervisningstimmar,kan de tyckas bli överkompenserade. Utredningenser inte detta som ett problem då det snarare är opraktiskt att haolika bestämmelser i denna del. Det är enklare att ha sammalösning för alla elever i specialskolan vid en förlängd skolgång. Detär heller inte troligt att elever som får en utökad undervisningstidför teckenspråk, har behov av att utnyttja den garanterade undervisningstidenfullt ut vid en eventuellt förlängd skolgång. Utredningenbedömer att det är dessa elever som har störst möjlighet attfullfölja sin skolgång inom nio år. Därför har utredningen stannatvid att alla elever i specialskolan, likt elever i grundsärskolan, ska harätt till en garanterad undervisningstid om 800 timmar under eneventuellt ”förlängd” skolgång.5.3.3 Behov av översyn av specialskolans läroplan m.m.Utredningen bedömning: Specialskolans läroplan, kursplaneroch timplan bör anpassas efter en skolgång omfattande årskurs1–9.Med anledning av utredningens förslag om en nioårig skolplikt ispecialskolan bedömer utredningen att specialskolans läroplan,kursplaner och timplan bör ses över för att anpassas till att145

En nioårig specialskola SOU 2011:30specialskolan ska ha nio årskurser. När det gäller läroplanen behövsdet ändringar i den del som gäller bestämmelser om elever somtillämpar grundskolans kursplaner. Den anpassning av kursplanernasom här avses är bl.a. när kunskapskraven ska uppnås.5.4 Ikraftträdande och övergångsbestämmelserUtredningens förslag: Utredningen föreslår att bestämmelsernaom en nioårig skolplikt ska träda i kraft den 1 januari 2012 ochtillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2012.En viktig fråga är från vilken tidpunkt skolplikten i specialskolanska vara nioårig. När det gäller grundsärskolan och de förändringarsom nu görs i den skolformen finns det inga övergångsregler för deelever som nu går i den obligatoriska särskolan. För de elever ispecialskolan som följer dessa kursplaner bör det inte hellerbehövas några övergångsbestämmelser.Eftersom det finns en möjlighet att förlänga skolgången anserinte utredningen att det behövs övergångsbestämmelser förspecialskolans övriga elever heller. Bestämmelserna om en nioårigskolplikt i specialskolan föreslås träda i kraft den 1 januari 2012 föratt börja tillämpas från den 1 juli 2012.146

6 Deltidsutbildning – utbildningi två skolformerDet förekommer redan i dag att specialskolan tar emot elever frångrundskolan och grundsärskolan som deltidselever. För dennaverksamhet finns inget egentligt författningsstöd och ett flertalansvars- och ersättningsfrågor är inte lösta. För att en verksamhetmed deltidselever ska vara rättssäker och för att den ska kunnautvecklas till att bli permanent måste dessa frågor lösas.Utredningen redovisar här ett förslag om undervisning delvis iolika skolformer med fokus på utbildning. Utredningen haranpassat förslaget så att det i möjligaste mån passar in i skolväsendeti övrigt. Förslaget utgår från att en elev har rätt att varadeltidselev genom alla årskurser i de obligatoriska skolformernaoch att denna rätt är exklusiv för elever i specialskolans målgrupp.Deltidsutbildning är en lösning för en elev som annars skulle harätt att studera som heltidselev vid en specialskola. Det är elevensvårdnadshavare som har rätt att välja om eleven ska vara deltidseleveller heltidselev vid specialskolan. Eleven har alltid rätt att ansökaom att bli heltidselev i specialskolan. Förslaget likställer rätten attsom elev i grundskolan eller grundsärskolan vara deltidselev i specialskolanoch rätten för en elev i specialskolan att vara deltidselev igrundskolan eller grundsärskolan.Genom att en elev i specialskolans målgrupp får en rättighet attvara deltidselev följer en skyldighet för huvudmännen att samverkabland annat för att möjliggöra en individuell utformning av utbildningenför eleven i syfte att nå utbildningens mål.Utredningens förslag om deltidsutbildning ska tillämpas ävenför en elev som utbildas vid en skolenhet inom en s.k. gemensamskolorganisation som likt en deltidselev önskar undervisning inomen annan skolform än den eleven är inskriven.För att möjliggöra deltidsutbildning i olika skolformer föreslårutredningen ett antal ändringar i skollagen och i skolförordningen.147

Deltidsutbildning − utbildning i två skolformer SOU 2011:30Vidare föreslår utredningen en ny förordning om deltidsutbildningdär bland annat administration av verksamheten och nödvändigaavvikelser från organisatoriska bestämmelser i skollagen regleras.6.1 En rätt till deltidsutbildning i de obligatoriskaskolformernaUtredningens förslag: En elev i grundskolan eller grundsärskolanska ha rätt att få sin utbildning delvis inom specialskolan efterönskemål av elevens vårdnadshavare, om eleven tillhör specialskolansmålgrupp. Frågan om en elev tillhör specialskolansmålgrupp ska prövas av Specialpedagogiska skolmyndigheten.En elev i specialskolan ska på samma sätt ha rätt att få sinutbildning delvis inom grundskolan eller grundsärskolan efterönskemål av elevens vårdnadshavare.6.1.1 Samarbete mellan skolformer enligt aktuell författningI skollagen ges ett fåtal möjligheter för en elev som tillhör en skolformatt utbildas inom en annan. Det finns inte någon möjlighetenligt skollagen att utbildas parallellt inom två skolformer. Detfinns ett antal möjligheter till utbildning i andra utbildningsformervid sidan av skolväsendet bl.a. utbildning vid särskilda ungdomshemoch utbildning för barn och elever som vårdas på sjukhus ellerannan motsvarande institution (särskilda utbildningsformer). 1Nedan beskrivs i korthet de möjligheter till utbildning inom enannan skolform som finns i dag, nämligen mottagande på försök iannan skolform och integrerade elever.1Särskilda utbildningsformer regleras i 24 kap. skollagen (2010:800).148

SOU 2011:30Deltidsutbildning − utbildning i två skolformerMottagande på försök i annan skolformEnligt skollagen finns en möjlighet att i försöksperioder ta emot enelev i en annan skolform om de olika huvudmännen är överens. 2Denna möjlighet fanns redan i 1985 års skollag och motsvarandelydelse finns kvar i dag men nu gäller den även för en friståendegrundskola eller en fristående grundsärskola. Försöksverksamhetenfår pågå under högst sex månader. Syftet med verksamheten tordevara att elevens mål är att övergå till en annan skolform. Eleven fåren möjlighet att pröva utbildning i en annan skolform utan att enformell prövning sker.Integrerade eleverFrån ovanstående försöksverksamhet ska skiljas det som benämnsintegrerade elever, som innebär att en elev är inskriven i enskolform och får sin undervisning i en klass i en annan skolform.Denna möjlighet ges en elev i grundskolan och i grundsärskolan. 3För en elev som får sin utbildning på detta sätt inom en annanskolform gäller de bestämmelser som avser den ursprungliga skolformen.Rektorn för den skolenhet där eleven får sin undervisningfår dock besluta om de undantag från dessa bestämmelser somkrävs med hänsyn till undervisningens uppläggning.6.1.2 Tidigare möjligheter och förslag till deltidsutbildningI delbetänkandet Två nya statliga specialskolor, 4 som avlämnades år2007, redovisades ett förslag till ”deltidsundervisning”. Elever somvar inskrivna i specialskolan skulle enligt förslaget kunna få en delav sin utbildning i kommunens grundskola eller grundsärskola. Istora delar utgick förslaget från den visstidsutbildning i särskildaresurscenter som fanns från den 1 juli 2000 och fram till den 1 juli2008. 5 Utbildningen vid resurscentren syftade till att ge elever medsynskada och ytterligare funktionsnedsättning och elever med gravspråkstörning en utbildning som var anpassad till varje elevsförutsättningar. Dessutom skulle utbildningen syfta till att ge27 kap. 8 § skollagen (2010:800), jfr tidigare 3 kap. 6 § skollagen (1985:1100).37 kap. 9 § skollagen (2010:800).4Se SOU 2007:30 Två nya statliga specialskolor.5Visstidsutbildningen reglerades i 10 kap. 3 a § skollagen (1985:1100) och förordningen(2004:203) om visstidsutbildning vid särskilda resurscenter.149

Deltidsutbildning − utbildning i två skolformer SOU 2011:30eleven förutsättningar för fortsatt utbildning i hemskolan ellerhemkommunen. Beslut om mottagande av elever fattades avSpecialpedagogiska institutet och i beslutet skulle framgå under hurlång tid visstidsutbildningen skulle pågå. Delbetänkandet om ”Tvånya statliga specialskolor” remissbehandlades men förslaget om”deltidsundervisning” har inte genomförts.Deltidsutbildning – en utveckling i praktiken under åren 2007–2010Specialskolorna har under ett antal år tagit emot ”deltidselever” påeget initiativ, men utan egentligt författningsstöd.Ett projekt med ”deltidsundervisning” pågick vid Åsbackaskolan iSpecialskolemyndighetens regi under läsåret 2007/08. 6 Projektetomfattade fem elever från kommunala särskolor som deltagit medviss kontinuitet vid Åsbackaskolan. I samband med utvärderingenframkom att även Kristinaskolan under år 2008 haft tio deltidseleveroch att Vänerskolan haft sex deltidselever. Sammantagetdeltog således totalt 21 elever i ”deltidsundervisning” vid specialskolornaunder läsåret.Av Specialpedagogiska skolmyndighetens årsredovisning för år2009 framgår att antalet elever som vistas i specialskolan inte endastomfattar de elever som tas emot som inskrivna. Under år 2009 var502 elever inskrivna vid specialskolan på heltid och 32 elever varinskrivna som deltidselever.Utredningen har genom en enkät, som sänts till samtliga specialskolor,bland annat fått svar på om skolorna har haft deltidseleverunder läsåret 2009/10 och hur skolorna ser på en verksamhet meddeltidselever. 7 Specialskolorna uppger att de under höstterminen2009 tagit emot totalt 32 deltidselever och under vårterminen 2010totalt 27 deltidselever. Antalet deltidselever i specialskolan ärsåledes få och förekommer inte heller på alla specialskolor. Despecialskolor som i dag inte tar emot deltidselever uppger att de taremot elever för studiebesök, besöksveckor och temaveckor. Specialskolornahar inte någon elev som är deltidselev i grundskolaneller grundsärskolan.6Specialpedagogiska skolmyndigheten (2008), Specialskola på deltid? – Utvärdering avdeltidsundervisning vid Åsbackaskolan, dnr ALL-2008/80.7En sammanfattning av specialskolornas svar redovisas i bilaga 5.150

SOU 2011:30Deltidsutbildning − utbildning i två skolformer6.1.3 Deltidsutbildning ska erbjudas som en rättighet i enpermanent lösningSom framgår ovan saknas författningsstöd för att en elev som s.k.deltidselev ska kunna genomföra sin utbildning delvis i olika skolformer.För att en sådan verksamhet ska kunna permanentas ochbli rättssäker krävs stöd i författning. Utredningen har inledningsvistagit ställning till hur deltidsutbildning ska erbjudas; dvs. omden ska vara en möjlighet eller en rättighet för eleven.En möjlighet att vara deltidselevEn möjlighet att vara deltidselev inom en annan skolform utgårfrån att huvudmännen är överens och genomförandet är heltberoende av denna överenskommelse. 8 Nackdelen är att valfrihetenoch flexibiliteten riskeras att begränsas. Systemet blir inte rättssäkertoch likvärdigt när det blir olikheter i överenskommelser ochnär deltidsutbildningen kanske inte ens blir av för vissa elever.Fördelen med att erbjuda deltidsutbildning som en möjlighet är attom huvudmännen är överens underlättas självklart möjligheten tillsamarbete, vilket är till gagn för eleven. Det krävs inte heller ettdetaljerat författningsstöd utan de flesta praktiska frågor bör kunnalösas mellan huvudmännen i avtal. En avtalslösning är dock somredan nämnts även en nackdel då verksamheten inte blir likvärdigför alla elever.En rättighet att vara deltidselevEn rättighet att tas emot som deltidselev innebär att eleven ska tasemot som deltidselev efter önskemål från eleven eller elevens vårdnadshavare.Med en rättighet för eleven bör det följa en skyldighetför huvudmännen. Huvudmännen kan t.ex. bli skyldiga att samarbeta.Det finns flera fördelar med att erbjuda deltidsutbildningsom en rättighet. En elev kan vara säker på att tas emot somdeltidselev om eleven önskar detta. Systemet blir både rättssäkertoch likvärdigt eftersom genomförandet inte blir beroende av ivilken kommun eleven är bosatt då huvudmännen är skyldiga att8Jfr försöksverksamhet enligt 7 kap. 8 § skollagen (2010:800).151

Deltidsutbildning − utbildning i två skolformer SOU 2011:30samarbeta. En nackdel är att det krävs en mer detaljregleradutformning.Slutsats – att vara deltidselev ska vara en rättighet för elevenEfter övervägande har utredningen kommit fram till att deltidsutbildningska erbjudas som en rättighet. Det är särskilt viktigteftersom det bör ses som ett alternativ till rätten att vara heltidselevi specialskolan. Eleven och skolhuvudmännen får även klarhet i vadsom ska gälla för genomförandet.Deltidsutbildning ska inte vara en försöksverksamhetUtredningen har härefter övervägt frågan om deltidsutbildninginitialt ska utformas som en försöksverksamhet för att sedanutvärderas och därefter eventuellt permanentas. Det som enligtutredningen talar emot försöksverksamhet i detta sammanhang äratt antalet deltidselever är litet och att specialskolans målgrupp ärmycket heterogen, vilket gör att verksamheten skulle bli svår attutvärdera.6.1.4 Syftet med deltidsutbildning – valfrihet för elevenHuvudsyftet med deltidsutbildning är en ökad valfrihet för eleven.Syftet för en elev i grundskolan eller grundsärskolanFör en elev i grundskolan eller grundsärskolan kan syftet med attdelvis genomföra sin utbildning i specialskolan bl.a. vara att elevenska kunna välja att inte flytta från hemorten och från sina föräldrarpå heltid. För elever som är döva eller hörselskadade är det enmöjlighet att ta del av den tvåspråkiga undervisningen i en teckenspråkigmiljö som specialskolan ska erbjuda. 9 Eleven kan ocksåstärka sin självkänsla och identitet, vilket kan vara en viktig del ielevens utveckling.9Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, s. 396.152

SOU 2011:30Deltidsutbildning − utbildning i två skolformerSyftet för en elev i specialskolanFör en elev i specialskolan kan syftet med att delvis genomföra sinutbildning i grundskolan eller grundsärskolan bl.a. vara att möjliggöraen långsam utslussning tillbaka till hemskolan samtidigt somhemskolan och hemkommunen förbereder sådant stöd som behövsför att eleven ska klara av att gå i hemskolan. En elev kan genomsin skolgång vid specialskolan ha blivit så pass stärkt i sin identitetatt eleven delvis vill studera i sin hemskola. Det kan också tänkasatt en elev som i dag är heltidselev i specialskolan önskar att i ställetbli deltidselev, när det blir en rättighet.6.1.5 Vem är deltidselev / vad är att betrakta somdeltidsutbildningHär beskriver utredningen bl.a. vilka elever som har rätt att varadeltidselever och vad som avses med deltidsutbildning.Målgruppen – vilka elever är aktuella för att tas emot somdeltidselever?För att en elev ska ha rätt att tas emot som deltidselev ska, enligtutredningen, eleven tillhöra specialskolans målgrupp.För en elev i grundskolan eller grundsärskolanFör en elev i grundskolan eller grundsärskolan som önskar bli deltidselevvid specialskolan ska Specialpedagogiska skolmyndighetenfatta ett formellt beslut om att eleven tillhör specialskolans målgrupp.Detta är viktigt eftersom rättigheten att vara deltidselevendast ska erbjudas dessa elever. Nämnden för mottagande i specialskolanoch Rh-anpassad utbildning har erfarenhet av att görabedömningar i samband med mottagande i specialskolan och bördärför vara bäst lämpad för denna uppgift. En ytterligare anledningtill att det är lämpligt att Specialpedagogiska skolmyndighetenprövar elevens målgruppstillhörighet är att det i ett senare skedekan bli aktuellt för eleven att ansöka om att bli mottagen somheltidselev i specialskolan.153

Deltidsutbildning − utbildning i två skolformer SOU 2011:30För en elev i specialskolanFör en elev i specialskolan som önskar bli deltidselev i grundskolaneller grundsärskolan krävs det inte att ett särskilt beslut om målgruppfattas. Den frågan är redan utredd i samband med inskrivningeni specialskolan.Ansökan om prövning av målgruppstillhörighetNedan presenteras vad som särskilt gäller för elever i grundskolanoch grundsärskolan respektive specialskolan.En elev i grundskolan eller grundsärskolan måste ansöka om prövningEn elev i grundskolan eller grundsärskolan som önskar att blideltidselev i specialskolan ska således inte ansöka om inskrivning ispecialskolan utan endast ansöka om en formell prövning omeleven tillhör specialskolans målgrupp och därmed kan vara aktuellsom deltidselev. En elev kan inte vara inskriven i två skolformersamtidigt.Utredningen föreslår att elevens vårdnadshavare lämnar ansökantill hemkommunen för vidare befordran till Specialpedagogiskaskolmyndigheten som prövar målgruppstillhörighet. Syftet med attansökan ska lämnas till hemkommunen är att den ska vara med iprocessen i ett tidigt skede. Det krävs samma underlag för attbedöma målgruppstillhörighet som vid en sedvanlig prövning avmottagande i specialskolan.En elev i specialskolan tillhör redan specialskolans målgruppEn elev i specialskolan, som önskar bli deltidselev i grundskolaneller grundsärskolan, är redan inskriven i specialskolan och ska varadet även som deltidselev i grundskolan eller grundsärskolan.Utredningen föreslår att frågan om att bli deltidselev initieras avelevens vårdnadshavare och att en begäran om detta lämnas tillSpecialpedagogiska skolmyndigheten som då ska inleda samverkanmed elevens hemkommun. Det krävs inte ett särskilt beslut om att”bli mottagen” som deltidselev i grundskolan eller grundsärskolan.En elev i specialskolan har, enligt utredningens förslag, rätt att vara154

SOU 2011:30Deltidsutbildning − utbildning i två skolformerdeltidselev i sin hemkommuns skolor. En elev i specialskolan kanformellt sett påbörja undervisning i sin hemkommun som heltidselevutan något särskilt förfarande och därmed bör det heller integöras någon skillnad om och när eleven önskar bli deltidselev.Definition av begreppet ”deltidselev”Utredningen har, med stöd av specialskolornas enkätsvar, kommitfram till att med begreppet deltidselev bör avses en elev, som tillhörspecialskolans målgrupp och som med viss kontinuitet får sinutbildning delvis inom en annan skolform än i den skolform someleven är inskriven. Begreppet definieras i den föreslagna förordningenom deltidsutbildning, se författningsförslag.Att vara deltidselev bör skiljas från en situation då en elevendast tillfälligt kommer någon vecka till en skolenhet inom enannan skolform. Detta bör betecknas som besöks- eller informationsveckoroch ska inte omfattas av bestämmelserna om deltidsutbildning.Tidsperioden för besöket är då så kort att det inte kanbetraktas som egentlig utbildning.Elever som utbildas vid en skolenhet inom en s.k. gemensamskolorganisationSpecialpedagogiska skolmyndigheten har redan i dag börjat utformavissa möjligheter till flexibla lösningar. Det gäller den gemensammaskolorganisation 10 som planeras i Södra regionen där den regionalaspecialskolan Östervångskolan i Lund kommer att samlokaliserasmed en kommunal grundskola och grundsärskola. Syftet med ensådan samlokalisering är bland annat att underlätta för en elev att fåsin utbildning delvis i olika skolformer. Tanken är också attmöjliggöra ett ökat utbyte mellan lärarna i de olika skolformerna.Sådan ”samverkan” som avses i skollagen, 11 dvs. där en skolhuvudmankan avtala med annan skolhuvudman att ta över ansvaretför en viss verksamhet, anses inte vara aktuell inom en sådangemensam skolorganisation. Enligt utredningen utgör den samver-10Dvs. en regional samverkan mellan en specialskola och en grundskola / grundsärskola. SeSpecialpedagogiska skolmyndigheten (2010), Morgondagens skola för elever som är döva ellerhar en hörselnedsättning, Södra regionen, projektrapport.11Se 23 kap. skollagen (2010:800) där samverkan innebär att ansvaret / huvudmannaskapetflyttas över. Detta är i dag inte möjligt för staten när det gäller undervisning och pedagogiskverksamhet.155

Deltidsutbildning − utbildning i två skolformer SOU 2011:30kan som här sker snarare ett möjliggörande av utbyte av erfarenheteroch olika former av samarbete. Utredningen bedömer att detinte finns behov av särskilda bestämmelser för gemensamma skolorganisationer.De föreslagna bestämmelserna om deltidsutbildningkan tillämpas även för en elev som utbildas vid en skolenhet inomen gemensam skolorganisation och som önskar utbildning inom enannan skolform än den eleven är inskriven.Om en elev som går i grundskolan eller grundsärskolan, sominte bedöms tillhöra specialskolans målgrupp, önskar undervisninginom specialskolan i ämnet teckenspråk kan de föreslagna reglernaom entreprenad utnyttjas. 12 Här avses en hörande elev som önskarläsa teckenspråk.6.1.6 Den planerade tidsperioden och möjligheten att avbrytadeltidsutbildningenUtredningens förslag: Deltidsutbildningen ska fortgå så längeeleven och elevens vårdnadshavare önskar det. Utbildningen skaplaneras för en tidsperiod om minst sex månader.Deltidsutbildningen får avbrytas på initiativ av huvudmännenom det finns särskilda skäl till det. Ett beslut om att avbrytadeltidsutbildningen ska fattas av Nämnden för mottagande ispecialskolan och Rh-anpassad utbildning.Den planerade tidsperiodenDen utbildning som planeras för en deltidselev ska, enligtutredningen, pågå under en tidsperiod om minst sex månader.Anledningen till detta är att det, enligt utredningen, ska finnas enviss varaktighet i utbildningen. Om en elev vill pröva en annanskolform under en kortare tidsperiod än sex månader, kan detta skeinom ramen för bestämmelserna om att tas emot på försök i enannan skolform. 13 Självklart ska det finnas en möjlighet att avbrytadeltidsutbildningen i förtid exempelvis på grund av att eleven istället tas emot som heltidselev i specialskolan, grundskolan eller igrundsärskolan.12Se avsnitt 8.3.13Se 7 kap. 8 § skollagen (2010:800).156

SOU 2011:30Deltidsutbildning − utbildning i två skolformerAvbryta utbildningenUtbildningen ska således fortgå så länge som eleven eller elevensvårdnadshavare önskar det. Utredningen anser att det härutövermåste finnas en säkerhetsventil för fall då utbildningen inte fungerarför en speciell elev och det visar sig vara olämpligt med deltidsutbildning.Därför föreslår utredningen att det ska vara möjligt attavbryta deltidsutbildningen om det finns sådana särskilda skäl.Detta kan ske på initiativ av någon av huvudmännen. Med anledningav att det är en för både Specialpedagogiska skolmyndighetenoch hemkommunen påtvingad verksamhet bör ett sådant avbrytandebeslutas av Nämnden för mottagande i specialskolan och Rhanpassadutbildning.Utredningen har övervägt om det i ett fall där alla parter äröverens ska vara möjligt att avbryta utbildningen utan beslut frånnämnden, men har kommit fram till att det endast är lämpligt i falldå eleven eller elevens vårdnadshavare har initierat / önskar attavbryta deltidsutbildningen. Detta med hänsyn till att systemet skavara rättssäkert.6.1.7 Information om deltidsutbildningUtredningens bedömning: Specialpedagogiska skolmyndighetenbör få i uppdrag att informera kommuner, vårdnadshavarem.fl. om rätten till deltidsutbildning vid införandet av de föreslagnabestämmelserna.Kommunala och enskilda huvudmän och vårdnadshavare måste fåkännedom om rätten till deltidsutbildning. I samband med atträtten till deltidsutbildning införs bör därför Specialpedagogiskaskolmyndigheten få i uppdrag att särskilt informera om detta.157

Deltidsutbildning − utbildning i två skolformer SOU 2011:306.2 AnsvarsfördelningenUtredningens förslag: För en deltidselev ska de bestämmelsergälla som avser den skolform som eleven formellt tillhör.För en elev i grundskolan eller grundsärskolan som är deltidselevi specialskolan ansvarar hemkommunen/en enskild huvudmanoch för en elev i specialskolan som är deltidselev i grundskolaneller grundsärskolan ansvarar Specialpedagogiska skolmyndigheten.Den rektor som ska ansvara för och får fatta beslut om enelev som är deltidselev följer ovanstående princip.6.2.1 Huvudmannaskap – huvudansvaret för deltidselevenUtredningen har bland annat med utgångspunkt i hur utformningenav deltidselevers undervisning på specialskolorna ser ut i dag ochbestämmelsen om integrerade elever 14 i grundskolan och grundsärskolan,kommit fram till ett förslag om en fördelning av ansvaretför deltidseleven.Vilken skolforms bestämmelser som ska gällaUtredningen har övervägt vilken skolforms bestämmelser som skagälla för deltidseleven. Första alternativet är att det ska vara debestämmelser som avser den skolform som eleven formellt tillhör,dvs. den ursprungliga skolformens bestämmelser. Andra alternativetär att det ska vara de bestämmelser som avser den skolform somdeltidseleven till övervägande del får sin utbildning.Utredningen anser att det första alternativet har fler fördelar. Enelev kan endast vara inskriven i en skolform. Eleven är enligt dettaalternativ inskriven i samma skolform fram till dess att elevenövergår till att t.ex. skrivas in som heltidselev i specialskolan. Attbyta bestämmelser med utgångspunkt i undervisningstid är inte enstabil lösning. Utbildningstiden i de skilda skolformerna kanteoretiskt sett skifta flera gånger under en elevs utbildning. Det kanleda till att det blir oklart vilka bestämmelser som ska gälla vid olikatidpunkter. Det skulle också leda till problem i tolkning av vad som14Jfr bestämmelsen om integrerade elever i 7 kap. 8 § skollagen (2010:800).158

SOU 2011:30Deltidsutbildning − utbildning i två skolformeregentligen avses med ”till övervägande del”; hur lång tidsperiodavses, var går gränsen o.s.v.Utredningen föreslår därför att för en deltidselev ska de bestämmelsergälla som avser den ursprungliga skolformen.Huvudman och rektors ansvar för deltidsutbildningEn central utgångspunkt är att huvudmännen ska vara skyldiga attsamverka, 15 men att en huvudman ska ha ansvar för deltidsutbildningen.Ansvarsfördelningen ska utgå från vilken skolformsbestämmelser som gäller för deltidseleven. I skollagen nämns desom kan vara huvudmän för utbildning; kommuner, staten ochenskilda. Samma förhållande gäller för deltidsutbildning. Av dettaföljer att för utbildningen för en elev i grundskolan eller grundsärskolansom är deltidselev i specialskolan ansvarar hemkommunen/enenskild huvudman och för utbildningen för en elev i specialskolansom är deltidselev i grundskolan eller grundsärskolanansvarar Specialpedagogiska skolmyndigheten. Denna tydliga ansvarsfördelningunderlättar för huvudmännen.Av detta följer även vilken rektor som har ansvar för deltidseleven.Det är rektorn vid den skolenhet där eleven ursprungligenfår sin utbildning som ansvarar för och får fatta beslut omdeltidseleven.Exempel:För Emil, som är elev i en kommunal grundskola och som deltar somdeltidselev ett par veckor varje termin i specialskolan är hemkommunenhuvudman och det är rektorn vid hemskolan som ansvarar föroch fattar beslut som gäller honom. Om Emil som deltidselev får sinutbildning till övervägande del i specialskolan är det fortsatt hemkommunensom är huvudman och rektorn vid hemskolan som ansvararför och fattar beslut som gäller honom. Det saknas såledesbetydelse att Emil undervisas vid två skolenheter eller att undervisningstidenändras – det är endast en rektor som kan fatta beslut ochen huvudman som har ansvaret för honom.Det som sägs om huvudmannens ansvar och rektors ansvar iskollagen ska, enligt utredningens förslag, för en deltidselev avseden huvudman respektive rektor som utses enligt ovan.15Med begreppet ”samverka” avser utredningen ”samarbeta” och inte sådan samverkan somavses i 23 kap. skollagen (2010:800).159

Deltidsutbildning − utbildning i två skolformer SOU 2011:306.2.2 Särskilt om ansvarsfördelningenUtredningens förslag: Elevens lärare vid de skilda skolenheternaska samråda inför utvecklingssamtal och om innehållet ielevens individuella utvecklingsplan. Rektorn vid de olika skolenheternaska samråda inför en eventuell utredning om särskiltstöd. Ett eventuellt åtgärdsprogram för eleven ska beslutas avrektorn vid den skolenhet där deltidseleven ursprungligen fårsin undervisning.Rektorn vid den skolenhet där eleven ursprungligen får sinundervisning ska se till att betyg sätts i enlighet med skollagenoch andra författningar. Undervisande lärare vid denna skolenhetska besluta om betyget efter samråd med lärare vid denandra skolenheten.Det saknas anledning att gå igenom alla situationer där ansvarsfördelningenblir aktuell eftersom den ovannämnda principen skagälla i samtliga fall. Nedan besvaras de viktigaste frågorna somspecialskolorna har ställt när det gäller hur ansvaret ska fördelas ipraktiken och fall där avvikelser görs från bestämmelserna i skollagen.Kontroll närvaro – skolpliktEnligt skollagen ska rektorn se till att vårdnadshavare informerasom att eleven varit frånvarande under obligatorisk undervisning. 16Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i dessgrundskola eller grundsärskola på något annat sätt får föreskrivenutbildning. 17 Kommunen ska se till att eleverna i dess grundskolaoch grundsärskola fullgör sin skolgång. Huvudmannen för specialskolanska se till att elever i utbildning under deras ledning fullgörsin skolgång. 18Vem ska då ansvara för en deltidselevs närvaro? Detta följer avansvarsfördelningen enligt ovan nämnda princip. Något ytterligaretillägg i författning i denna del är inte nödvändig. Eftersom huvudmännenär skyldiga att samverka för att deltidsutbildningen skafungera är det naturligt att den skolenhet där eleven undervisas167 kap. 17 § skollagen (2010:800).177 kap. 21 § skollagen (2010:800).187 kap. 22 § skollagen (2010:800).160

SOU 2011:30Deltidsutbildning − utbildning i två skolformernoterar närvaron och utan dröjsmål meddelar ansvarande rektoreventuell frånvaro.Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplanerEnligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledasoch samordnas av en rektor. 19 Läraren tillsammans med eleven ochdess vårdnadshavare ska ha ett utvecklingssamtal minst en gångvarje termin. Ett sådant utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera iett åtgärdsprogram. Det är rektorn som beslutar om åtgärdsprogram.20När det gäller deltidsutbildning föreslår utredningen att skolenheternaska samråda inför utvecklingssamtal och om innehållet ielevens individuella utvecklingsplan. Det är elevens lärare vid deolika skolenheterna som ska samråda inför samtalet. Utvecklingssamtaletska genomföras av den lärare som ansvarar för undervisningenvid den skolenhet där deltidseleven ursprungligen undervisas.Om det framkommer att eleven har ett behov av särskilt stödska detta utredas. Inför en sådan utredning ska rektorn vid de olikaskolenheterna samråda. Om en utredning resulterar i att eleven harbehov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram utarbetas för eleven.Åtgärdsprogrammet ska beslutas av rektorn vid den skolenhet därdeltidseleven ursprungligen får sin undervisning.BetygssättningRektorn ska se till att betyg sätts i enlighet med skollagen och andraförfattningar. 21 Det är den eller de lärare som ansvarar för undervisningenvid den tidpunkt då betyg ska sättas som beslutar ombetyg. Om ett betyg är beroende av två eller flera lärares bedömningoch dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. 22Av de elever som i dag har tagits emot som deltidselever påspecialskolorna har frågan om betyg inte varit aktuell. Detta medanledning dels av att eleverna har varit så kort tid på specialskolan,dels elevernas låga ålder. Det förslag som utredningen lämnaromfattar dock alla årskurser och därmed även årskurser där betyg192 kap. 9 § skollagen (2010:800).203 kap. 9 § skollagen (2010:800).213 kap. 14 § skollagen (2010:800).223 kap. 16 § skollagen (2010:800).161

Deltidsutbildning − utbildning i två skolformer SOU 2011:30ska sättas. Utredningen föreslår att elevens lärare vid de olikaskolenheterna ska samråda inför betygssättning och att det ärelevens lärare vid den skolenhet där eleven ursprungligen undervisassom beslutar om betyget.Det behöver tydliggöras att det är rektorn vid den skolenhetsom eleven ursprungligen undervisas som ska sätta betyg i ensituation då ett betyg är beroende av två eller flera lärares bedömningoch dessa inte kan enas om ett betyg för eleven. Om olikakursplaner följs kan två betygsdokument utfärdas. Detta kan förasefter prövning av betyg. 236.3 Skyldigheten att samverka och utformningen avutbildningenUtredningens förslag: Huvudmännen ska samverka i frågor somrör deltidseleven och ska gemensamt planera elevens utbildning.Huvudmännen ska upprätta en gemensam plan över utformningenav deltidselevens utbildning. I planen ska syfte, mål,tidsperiod, val av kursplaner, omfattning och utformning avutbildningen klart framgå. Utformningen av deltidsutbildningenbör utvärderas kontinuerligt dock minst en gång per termin.Om en elev i grundskolan eller grundsärskolan följer enkursplan i ett ämne som deltidselev i specialskolan som eleveninte läser i sin ursprungliga skolform får undervisningstiden ispecialskolan högst vara 100 undervisningstimmar per läsår.Utredningen anser att huvudmännen ska ges en relativt stor frihetatt gemensamt utforma utbildningen för deltidseleven. För attmöjliggöra för eleven att garanteras en utbildning som ska kunnaligga till grund för fortsatt utbildning måste dock bland annatfrågan om undervisningstimmar regleras. Dvs. om och när begränsningarska göras i hur stor del av utbildningen som får ges inom enannan skolform än den eleven är inskriven inom. Härutöver bör detregleras när kunskapsmålen ska vara uppfyllda och val av kursplaner.23Jfr 10 kap. 23 § , 12 kap. 23 § skollagen (2010:800) och 6 kap. 16−19 §§ skolförordningen(2011:185).162

SOU 2011:30Deltidsutbildning − utbildning i två skolformer6.3.1 Planering av elevens utbildning – en gemensam planNär det gäller planeringen av elevens utbildning så är den centralautgångspunkten att huvudmännen är skyldiga att samverka särskiltviktig. Det är dock inte lämpligt med ett delat ansvar. För att utformningenav utbildningen ska fungera måste huvudmännen samverkai frågor som rör eleven och de ska gemensamt planera elevensutbildning. Utformningen av utbildningen bör utvärderas regelbundetså att den kan anpassas till elevens eventuellt förändradebehov. Denna utvärdering bör, enligt utredningen, göras kontinuerligtdock minst en gång per termin.Utredningen föreslår att Specialpedagogiska skolmyndighetenoch hemkommunen (eller en enskild huvudman) ska upprätta engemensam plan över utformningen av deltidselevens utbildning.Detta ska göras för att tydliggöra för alla parter vad som gäller. Iplanen ska syfte, mål, tidsperiod, val av kursplaner, omfattning ochutformning av utbildningen klart framgå. Planen ska undertecknasav behöriga personer och datum för undertecknandet ska framgå.Det ska även framgå när planen ska börja gälla och hur länge dengäller. Härutöver kan även ansvars- och kostnadsfördelningenanges för att undvika missförstånd. Även tidpunkter för utvärderingoch annat som huvudmännen kommer överens om och sominte regleras i skollagen eller i förordning bör framgå.Att en gemensam plan ska upprättas framgår även i denföreslagna förordningen om deltidsutbildning. Planen får inte innehållabegränsningar eller undantag från skollagen, föreskrifter somhar meddelats med stöd av skollagen och de bestämmelser förutbildning som kan finnas i andra författningar. I planen får inteheller myndighetsutövning lämnas över till annan än vad som angesi författning.6.3.2 Om begränsningar i undervisningstid i den andraskolformen krävsUtredningen redovisar först det fall där begränsning i antal undervisningstimmarkrävs och därefter varför utredningen anser att deti övrigt saknas anledning till begränsningar i undervisningstimmar.163

Deltidsutbildning − utbildning i två skolformer SOU 2011:30En begränsning i antal undervisningstimmar krävsUtredningen bedömer att om en elev i grundskolan som följergrundskolans eller grundsärskolans kursplaner och som deltidselevi specialskolan endast önskar läsa ett ämne enligt specialskolanskursplaner t.ex. teckenspråk eller rörelse och drama, ska det totalaantalet undervisningstimmar i specialskolan begränsas. Utredningenföreslår att den begränsning som anges i dagens timplaner börvara vägledande. I timplanen anges att vid skolans val får antalettimmar för ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst20 procent. Dvs. det är den minskning i undervisningstid i ämnensom får göras till förmån för skolans val, utan att utbildningen somhelhet blir lidande. På liknande sätt anser utredningen att enbegränsning av antalet undervisningstimmar som får ges i specialskolanför en deltidselev kan beräknas.Det skulle enligt denna princip vara fullt möjligt att utnyttja 100timmar per läsår för att läsa ett ämne i specialskolan som elevennormalt sett inte läser i grundskolan eller grundsärskolan utan attelevens utbildning blir lidande. Detta är ett fiktivt sätt 24 att beräknaen begränsning av undervisningstimmar för en deltidselev somfrångår de bestämmelser som normalt sett reglerar tiden i skolan.En bestämmelse med detta innehåll föreslås i den nya förordningenom deltidsutbildning.Exempel:Emil som är elev i grundskolan tas emot som deltidselev i specialskolan.Emil följer normalt sett grundskolans kursplaner. I specialskolanönskar Emil läsa ämnet teckenspråk. Han läser inte något ämneenligt grundskolans kursplaner när han är i specialskolan. Emil har dåen möjlighet att maximalt läsa enligt specialskolans kursplaner100 timmar per läsår.I övrigt krävs inte begränsning i antal undervisningstimmarUtredningen har kommit fram till att det endast är i fallet ovansom en begränsning i undervisningstimmar behövs. Teoretiskt settskulle en elev i grundskolan eller grundsärskolan undervisas tillövervägande del i specialskolan och vice versa om ingen begränsningfinns. Utredningen ser dock inte detta som ett problem då det24Schablonmässigt beräknad undervisningstid. Den ungefärliga tiden för skolans val fördelatpå nio år är 70 timmar. Utredningen har valt att lägga till ytterligare tid.164

SOU 2011:30Deltidsutbildning − utbildning i två skolformerför en elev i grundskolan eller grundsärskolan i en sådan situationkan ses som en långsam inskolning till att bli inskriven som heltidselevi specialskolan. För en elev i specialskolan kan det i sammasituation ses som en långsam utslussning till hemkommunensskola. Utredningen har därför kommit fram till att det inte är nödvändigtatt begränsa undervisningstiden för en deltidselev i andrafall än där eleven läser ett ämne som denne normalt sett inte läser isin ursprungliga skolform. Huvudmannaskapet går över då elevenskrivs in som heltidselev i specialskolan alternativt övergår attenbart undervisas i grundskolan eller grundsärskolan.Det finns heller inte behov av att fastställa en nedre gräns förantalet undervisningstimmar i annan skolform.6.3.3 Val av kursplanerSpecialskolorna har i sina enkätsvar redovisat olika lösningar i valetav vilken skolforms kursplaner som en deltidselev ska följa. I deflesta fall följer deltidseleven specialskolans kursplaner när elevenundervisas i specialskolan. Utredningen föreslår, i kapitel 8 och 9,att specialskolans kursplaner ska kunna användas även i grundskolanoch i grundsärskolan. Det blir då, enligt utredningens förslag,formellt möjligt att betygssätta en elev i grundskolan eller igrundsärskolan som följer specialskolans kursplaner. Det bördärför finnas utrymme för huvudmännen att gemensamt bedömavilken eller vilka kursplaner som eleven ska följa i deltidsutbildningen.En elev får inte följa flera kursplaner i ett och samma ämne.Det måste dock göras en individuell lösning efter den enskildeelevens behov och förutsättningar.6.3.4 Kunskapskraven och när de ska vara uppfylldaEleven är under hela sin deltidsutbildning fortsatt inskriven i sinursprungliga skolform. För deltidseleven är det därför denursprungliga skolformens bestämmelser som reglerar tidpunktenför när ämnesproven ska användas och tidpunkten för närkunskapskraven ska vara uppfyllda.För att deltidsutbildning som samverkansform ska fungera påbästa sätt bör skolformerna närma sig varandra så att skolpliktenäven i specialskolan är nioårig. De kunskapskrav som ska vara165

Deltidsutbildning − utbildning i två skolformer SOU 2011:30uppfyllda vid olika tidpunkter följer den skolform som elevenundervisas inom. Specialskolan har i dag en tioårig skolplikt ochgrundskolan och grundsärskolan har en nioårig skolplikt. Av dettaföljer att kunskapskraven ska vara uppfyllda i olika årskurser. Omskolformerna har enhetlig skolplikt är det lättare för en deltidselevatt följa undervisningen i olika skolformer. 256.3.5 Vårdnadshavarnas möjlighet att påverka utformningenav utbildningenAv skollagen framgår att vårdnadshavare för barn i grundskolan,grundsärskolan och specialskolan ska erbjudas möjlighet till inflytandeöver utbildningen. Detsamma bör gälla för deltidseleversutbildning; dock bör huvudmännen ha långtgående möjlighet attförlägga undervisningen så att den passar in i respektive verksamhet.6.4 Fördelningen av det ekonomiska ansvaret ochersättningens storlekUtredningens förslag: Hemkommunen ska betala ersättning tillstaten för vissa kostnader för den som är deltidselev i specialskolan.För en elev i specialskolan som är deltidselev i grundskolaneller grundsärskolan ska hemkommunens ersättning tillstaten reduceras i motsvarande mån. Staten ska stå för kostnadenför resor och eventuellt boende på specialskolans elevhemför en deltidselev.Hemkommunen ska betala ersättning till staten för vissa kostnaderför den som från en fristående grundskola eller friståendegrundsärskola är deltidselev i specialskolan. Avdrag för denersättning som kommunen ska lämna till den enskilda huvudmannenska då reduceras med kostnaden för deltidseleven.Enligt skollagen ska hemkommunen betala ersättning till staten förvissa kostnader för den som är heltidselev i specialskolan. 26 Staten25Se kapitel 5.2612 kap. 24 § skollagen (2010:800).166

SOU 2011:30Deltidsutbildning − utbildning i två skolformerska stå för kostnaden för de resor som krävs för utbildningen ochäven för ett eventuellt boende utanför det egna hemmet. 276.4.1 Vissa kostnader i samband med deltidsutbildningenUtredningen föreslår att hemkommunen ska betala ersättning tillstaten för vissa kostnader för en elev i grundskolan eller i grundsärskolansom är deltidselev i specialskolan. För en elev i specialskolansom är deltidselev i grundskolan eller i grundsärskolan skahemkommunens ersättning till staten reduceras.Ersättningen föreslås beräknas med utgångspunkt i hemkommunensersättning för en heltidselev i specialskolan i proportion tillden tid som deltidseleven vistas i specialskolan. Motsvarande beräkninggäller för reducering av nämnda ersättning för en deltidselev igrundskolan eller grundsärskolan. Tiden i deltidsutbildning ska beräknasi antal dagar.Ersättningsnivåerna exemplifieras nedan. Exemplen baseras påatt ersättningen för en heltidselev i specialskolan är 275 000 kronorper termin (550 000 kronor per läsår). Vidare utgår beräkningenfrån att ett läsår är 178 dagar.Kommun med deltidselev i specialskolanFör en elev i grundskolan eller i grundsärskolan som är deltidselev ispecialskolan fyra veckor per läsår får hemkommunen betala en ersättningpå 62 000 kronor per läsår till Specialpedagogiska skolmyndigheten.Specialskola med deltidselev i grundskolanFör en elev i specialskolan som är deltidselev i grundskolan eller igrundsärskolan fyra veckor per läsår reduceras ersättningen för hemkommunentill Specialpedagogiska skolmyndigheten med 62 000 kronorper läsår.2712 kap. 25 § skollagen (2010:800).167

Deltidsutbildning − utbildning i två skolformer SOU 2011:306.4.2 Kostnader för resor och eventuellt boende för endeltidselevUtredningen föreslår att det är staten som ska stå för kostnaden förresor och eventuellt boende för en deltidselev. Motivet är att det ären rättighet att vara deltidselev och att denna rätt endast gällerelever som tillhör specialskolans målgrupp. Denna kostnadsfördelningunderlättar för hemkommunen, men är även en direkt följdav den höjda ersättning som utredningen föreslår att hemkommunenska betala för en elev i specialskolan. 286.4.3 Enskild huvudman som har en elev som deltidselevFör en enskild huvudman som har en elev i sin fristående grundskolaeller grundsärskola och som har en elev som är deltidselev ispecialskolan blir ersättningsfrågan mer komplicerad. Det ärfortfarande hemkommunen som ska ersätta staten för en deltidselev.Hemkommunen ersätter dock en enskild huvudman för eleversom de har i sin fristående skola.I dag får en enskild huvudman ett belopp beräknat på hemkommunensbudgeterade kostnader. 29 Kommunen ska kompenseraden fristående skolan för ekonomiska förändringar under året. Detinnebär att om kommunen ger ett tillskott till sina skolor ska denenskilde huvudmannen få samma belopp och det motsvarandegäller vid en neddragning. Enligt utredningen ska hemkommunenersätta Specialpedagogiska skolmyndigheten för deltidseleven ochkommunen ska samtidigt sänka ersättningen till den enskildehuvudmannen med motsvarande summa. Ersättningen föreslåsberäknas på samma sätt som när kommunen har en deltidselev ispecialskolan. Sänkningen kan ske under förutsättning att denenskilde huvudmannen tilldelats ett tilläggsbelopp för eleven.28Se kapitel 10.29I dag regleras detta i förordningen (1996:1206) om fristående skolor och viss enskildverksamhet inom skolområdet. Bestämmelser om enskilda huvudmän kommer att regleras i14 kap. skolförordningen (2011:185).168

SOU 2011:30Deltidsutbildning − utbildning i två skolformer6.5 Övriga frågorUtredningens förslag: Regeringen eller den myndighet regeringenbestämmer ska ges bemyndigande att meddela föreskrifterom deltidsutbildning som även medger undantag frånvissa organisatoriska bestämmelser i skollagen.Ett beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten i fråganom en elev tillhör specialskolans målgrupp ska kunna överklagas.Överklagandet ska ske hos Skolväsendets överklagandenämnd.Beslutet ska endast få överklagas av barnet.Ett beslut om att avbryta deltidsutbildningen ska kunnaöverklagas. Överklagandet ska ske hos Skolväsendets överklagandenämnd.Beslutet ska endast få överklagas av barnet.Utredningens bedömning: Statens skolinspektion ska i sinregelbundna tillsyn granska utbildningen för deltidselever.6.5.1 BemyndigandenFör att ett system med deltidsutbildning i olika skolformer skafungera krävs vissa undantag från de organisatoriska bestämmelsersom finns i skollagen. I skollagen ges bemyndigande för regeringen,eller den myndighet som regeringen bestämmer, att meddelaföreskrifter om möjligheter att inom skolväsendet bedrivautbildning som bygger på ”samverkan mellan olika skolformer”. Isådana föreskrifter får undantag göras från organisatoriska bestämmelseri skollagen. 30 Ett mera långtgående samarbete mellan olikaformer av utbildning innebär att olika regelsystem måste anpassastill varandra och förutsätter därför särskilda föreskrifter. Undantagfrån skollagens bestämmelser kan i vissa fall behövas och bemyndigandetger utrymme för detta. 31 Det kan när det gäller deltidsutbildningvara aktuellt att frångå bestämmelserna i den nationellatimplanen, den garanterade undervisningstiden, betygssättning m.m.för att få en deltidsverksamhet att fungera.Det behövs även föreskrifter bland annat om ansökningsförfarandet,hur de skilda huvudmännen ska förhålla sig ochnärmare föreskrifter om hur verksamheten ska bedrivas. Utred-3029 kap. 22 § skollagen (2010:800).31Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, s. 935.169

Deltidsutbildning − utbildning i två skolformer SOU 2011:30ningen ser därför att det bemyndigande som ges i skollagen inte ärtillräckligt utan föreslår ett särskilt bemyndigande avseende föreskrifterom deltidsutbildning. Det är med stöd av detta bemyndigandesom utredningen anser att det är möjligt att föreskriva omdeltidsutbildning i en särskild förordning.6.5.2 Möjlighet att överklaga beslutet ommålgruppstillhörighet och att avbryta utbildningenEnligt skollagen kan mottagande i specialskolan överklagas avbarnet. 32 Det är enligt utredningens förslag en rättighet för en elevatt vara deltidselev. Utredningen föreslår att ett beslut om atttillhöra specialskolans målgrupp ska kunna överklagas. Även ettbeslut om att avbryta en deltidsutbildning bör, enligt utredningen,kunna överklagas. Överklagandet ska ske hos Skolväsendets överklagandenämnd.Beslutet ska endast få överklagas av barnet.6.5.3 Tillsyn och statlig kvalitetsgranskning av deltidseleversutbildningStatens skolinspektion utför regelbunden tillsyn över skolväsendet,särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhetenligt skollagen. 33 Det bör som en särskild punkt i bedömningsunderlagetvid en tillsyn ingå att granska deltidsutbildning därsådan förekommer.Utredningen ser att det kan finnas behov av att granska deltidselevernassituation då det kan finnas svårigheter i ett samarbetemellan två skilda huvudmän. Deltidsutbildningen får inte påverkaelevens möjligheter till fortsatt utbildning negativt. 343228 kap. 14 § skollagen (2010:800).3326 kap. 3 § punkten 1 skollagen (2010:800).34Att deltidsutbildning kan få negativa pedagogiska konsekvenser har uppmärksammats bl.a.av de berörda intresseorganisationerna.170

007 Tillämpning av grundsärskolanskursplaner i specialskolanSedan år 2000 kan, med stöd i författning, elever som är döva ellerhörselskadade med utvecklingsstörning tas emot dels vidregionskolorna, dels vid riksskolan (Åsbackaskolan). Tidigare togselever i denna målgrupp med utvecklingsstörning endast emot vidÅsbackaskolan. Efter författningsändringen har antalet elever somläser enligt grundsärskolans kursplaner i specialskolan ökat.Ungefär tio procent av eleverna vid regionskolorna följer i daggrundsärskolans kursplaner. 1 Det finns därför anledning att se överregleringen av utbildningen för denna grupp.Direktiven uppmärksammar att det saknas regler om övergångtill grundsärskolans kursplaner i specialskolan, möjlighet attöverklaga övergången, vilka elever som tas emot i regionskolarespektive Åsbackaskolan m.m. Utredningen ska enligt direktivense över hur Specialpedagogiska skolmyndigheten utformarutbildningen för elever i specialskolan som följer grundsärskolanskursplaner och bedöma behovet av ytterligare reglering i syfte attgarantera eleverna rättssäkerhet och en likvärdig utbildning.Inledningsvis kan som förtydligande nämnas att skolformentidigare benämndes obligatorisk särskola och i den nya skollagenbenämns skolformen grundsärskola. Utredningen använder siggenomgående av den nya benämningen oavsett om det är äldreförhållanden som beskrivs. Detta för att skapa en enhetlighet.1Underlag från Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2011-03-04.171

Tillämpning av grundsärskolans kursplaner i specialskolan SOU 2011:307.1 ElevgruppenDet är cirka 100 elever som läser enligt grundsärskolans ellerträningsskolans kursplaner i specialskolan läsåret 2010/11. Detmotsvarar cirka 20 procent av det totala antalet elever i specialskolan.I regionskolorna är andelen cirka 10 procent och iriksskolorna cirka 70 procent. Andelen elever i regionskolorna harvarierat runt 10 procent sedan år 2006.Tabell 7.1Elever som följer grundsärskolans eller träningsskolanskursplaner i specialskolan2002 2006 2007 2008 2009 2010Specialskolan – totaltAntal elever 642 516 495 487 502 501Andel som följer grundsärskolans ellerträningsskolans kursplaner (%) 11 17 17 13 22 22RegionskolorAntal elever 584 472 451 449 430 415Andel som följer grundsärskolans kursplaner (%) 2 9 9 6 11 11RiksskolorAntal elever 58 44 44 38 72 86Andel som följer grundsärskolans ellerträningsskolans kursplaner (%) 100 100 100 100 85 73Källa: Underlag från Specialpedagogiska skolmyndigheten (2011) och utredningensberäkningar.Som framgår av tabellen är det en stor skillnad i andelen elever somföljer grundsärskolans kursplaner i de regionala specialskolornamellan åren 2002 och 2010. Detta kan huvudsakligen förklaras medatt det före den 1 juli år 2000 inte var möjligt för elever att läsaenligt grundsärskolans kursplaner i regionskolorna. Att cirka tioprocent av eleverna i regionskolorna följer grundsärskolanskursplaner kan jämföras med att cirka en procent av alla elever igrundskoleålder läser i skolformen grundsärskola.Den minskande andelen elever i riksskolorna som läser enligtgrundsärskolans eller träningsskolans kursplaner kan förklaras avHällsboskolans återetablering år 2008. Majoriteten av eleverna påHällsboskolan läser enligt grundskolans kursplaner.172

SOU 2011:30Tillämpning av grundsärskolans kursplaner i specialskolan7.2 Beslut om att tillämpa grundsärskolanskursplanerDet kan, efter en tid i specialskolan, framkomma att en elev har enutvecklingsstörning och således behov av en anpassad undervisning.Frågan om eleven ska följa grundsärskolans kursplaneruppkommer då. Nedan beskrivs inledningsvis hur mottagande iskolformen grundsärskola går till och vilka konsekvenser det kan fåför eleven. Därefter följer en beskrivning av rutinerna för utredningoch beslut i specialskolan. Avslutningsvis ger utredningen förslagpå förändringar av regleringen i specialskolan.7.2.1 Beslut om mottagande i skolformen grundsärskolaI den nya skollagen förtydligas och skärps förfarandet. 2 Det ärbarnets hemkommun som ska pröva frågan om mottagande igrundsärskolan. Ett beslut om mottagande ska föregås av engrundlig och gedigen utredning. Denna utredning ska omfatta enpedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samrådmed barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.Detta samråd har tidigare skett i en försöksverksamhet som nupermanentas och förfarandet formuleras i skollagen. Om intevårdnadshavaren lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot igrundsärskolan, ska barnet fullgöra sin skolplikt enligt vad somgäller i övrigt i skollagen. Om det finns synnerliga skäl med hänsyntill barnets bästa får ett barn tas emot i grundsärskolan utanvårdnadshavares samtycke.Det är viktigt att elever, som har skolrelaterade svårigheter utanatt ha en utvecklingsstörning, inte hänvisas till grundsärskolan ibrist på lämpliga alternativ. En elev i grundsärskolan är inte behörigatt söka till gymnasieskolans nationella program och fortsätterdärför i regel i gymnasiesärskolan. Valmöjligheterna i gymnasiesärskolanär starkt begränsade i förhållande till gymnasieskolan ochatt ha gått i gymnasiesärskola kan också begränsa valmöjligheternapå arbetsmarknaden. 3Skolinspektionen har under åren 2010 och 2011 genomfört engranskning av ett stort antal utredningar och beslut om att ta emot27 kap. 5 § skollagen (2010:800).3Förslag till en förändrad gymnasiesärskola har nyligen lämnats till regeringen. SeSOU 2011:8 Den framtida gymnasiesärskolan – en likvärdig utbildning för ungdomar medutvecklingsstörning.173

Tillämpning av grundsärskolans kursplaner i specialskolan SOU 2011:30elever till grundsärskolan. 4 Resultatet av granskningen är mycketnegativt. Skolinspektionens kritik beror på brister i kommunernasutredningar av enskilda elevers rätt till en plats i grundsärskolan.Detta ses som mycket allvarligt eftersom det ger långtgåendekonsekvenser för en elev som felaktigt har tagits emot igrundsärskolan. Granskningen visar tydligt vikten av en grundligutredning så att ett korrekt beslut kan fattas.7.2.2 Utredning och beslut i specialskolanDet finns inte reglerat i författning hur det ska gå till när beslut skafattas om att en elev har rätt att läsa enligt grundsärskolanskursplaner i specialskolan. Det är inte heller reglerat vem som skafatta detta beslut och vilket underlag som krävs.Specialskolemyndigheten har i en promemoria och ett beslutbeskrivit hur denna process ska gå till. Skolinspektionenkonstaterar vid sin tillsyn av specialskolorna att de i stort följerarbetsordningen i detta dokument. 5 Av handlingarna, som baseraspå Skolverkets allmänna råd 6 , framgår sammanfattningsvis följandearbetssätt. 7Elevens förutsättningar ska diskuteras vid ett möte mellan lärareoch föräldrar, vid utvecklingssamtal eller annat liknande möte. Vidmötet inhämtas föräldrars tillåtelse att initiera en utredning avskolpsykolog. Skolpsykolog utreder därefter elevens mognadsnivåoch aktuell prestationsnivå. I förekommande fall rekommenderarskolpsykolog vårdnadshavarna att ansöka om mottagande i grundsärskola.Skolpsykolog, lärare och föräldrar diskuterar därefterolika lämpliga skolalternativ. Skolan informerar om hur ansökanoch övergång till att läsa enligt grundsärskolans kursplaner sker.Därefter kontaktar företrädare för elevvården, med föräldrarssamtycke, hemkommunen för samråd kring utredning, ansökanoch vidare handläggning. Elevvården ansvarar också för attpedagogisk, medicinsk och social utredning genomförs och biläggsansökan i de fall endast psykologutredning är genomförd. Enligtmyndighetens rutiner ska styrelsen för specialskolan besluta om att4Se bl.a. Skolinspektionen, Särskolan – granskning av handläggning och utredning inför beslutom mottagande, dnr 2010:2593.5Utredningens samtal med Skolinspektionen, 2011-01-26.6SKOLFS 2001:23, Allmänna råd om rutiner för beslut om mottagande i den obligatoriskasärskolan.7Specialskolemyndigheten (2004), Mottagande av särskoleelever inom specialskolan och beslutfattat av myndigheten den 2 april 2001.174

SOU 2011:30Tillämpning av grundsärskolans kursplaner i specialskolanen elev har rätt att läsa enligt grundsärskolans kursplaner i specialskolan.Den lokala skolan har därefter möjlighet att anpassa timplanenefter styrelsens beslut. Föräldrarna ska meddelas beslutet.Rutinerna har inte omarbetats efter myndighetsombildningen år2008. Beslut om att följa grundsärskolans kursplaner har sedanSpecialpedagogiska skolmyndigheten bildades fattats av respektiverektor på delegation från generaldirektören. 8Specialpedagogiska skolmyndighetens rutiner för beslut om attelever ska följa grundsärskolans kursplaner följer i stortbestämmelserna för mottagande i skolformen grundsärskola. Ispecialskolan föregås ett beslut om mottagande av en pedagogiskoch psykologisk bedömning, kompletterat med en medicinsk ochsocial bedömning. Beslut om övergång till grundsärskolanskursplaner och om mottagande i skolformen grundsärskola skiljersig främst genom att reglering saknas i det förra fallet. I specialskolanär gällande praxis att det är rektor för respektive skola somfattar beslut och i grundskolan är det hemkommunen som ska fattabeslut om mottagande i grundsärskola. Enligt Specialpedagogiskaskolmyndighetens rutiner ska samråd med vårdnadshavarna ske ihela processen, detsamma gäller vid mottagande i skolformengrundsärskola enligt den nya skollagen. Beslutet om mottagande äröverklagbart avseende grundsärskolan. Någon motsvarandereglering finns inte för specialskolan.7.2.3 Behov av reglering av övergången till grundsärskolanskursplanerUtredningens förslag: Det är Nämnden för mottagande ispecialskolan och Rh-anpassad utbildning vid Specialpedagogiskaskolmyndigheten som ska pröva frågan om en elev skatillämpa grundsärskolans kursplaner för en elev i specialskolan.Ett beslut om att en elev ska tillämpa grundsärskolans kursplanerska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk,psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd ska alltidske med vårdnadshavarna under hela utredningsprocessen.Det ska vara möjligt att överklaga beslutet om att en elev skatillämpa grundsärskolans kursplaner i specialskolan. Överklagandeska göras av barnet hos Skolväsendets överklagandenämnd.8Utredningens samtal med Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2011-02-07.175

Tillämpning av grundsärskolans kursplaner i specialskolan SOU 2011:30Ett beslut om att en elev i specialskolan ska läsa enligt grundsärskolanskursplaner är av stor vikt för eleven och det fårbetydande konsekvenser. Konsekvenserna blir desamma som för enelev som tas emot i skolformen grundsärskola. Därför är det viktigtatt beslutet fattas med stöd av en gedigen utredning och att detfattas på hög nivå och under medverkan av personal med särskildkompetens inom området.Av Specialpedagogiska skolmyndighetens rutiner och avutredningens samtal med myndigheten framgår att förfarandet iprincip är detsamma som det vid ett mottagande av en elev iskolformen grundsärskolan. Här bör nämnas att Skolinspektionen isin tillsyn kommer att granska samtliga beslut och utredningar förde elever som i dag läser enligt grundsärskolans kursplaner ispecialskolan. Denna granskning var inte slutförd vid tidpunktenför utredningens avlämnande. Utredningen kan därför inte uttalasig om kvaliteten i utredningarna i specialskolan. Av den kritik somSkolinspektionen har framfört vad gäller kommunala huvudmänshandläggning och utredning inför beslut om mottagande i grundsärskolanframgår att det huvudsakligen finns brister i genomförandetoch inte i regleringen. Utredningen bedömer därför attdet, oavsett Skolinspektionens slutsatser gällande utredningar ochbeslut i specialskolan, inte finns anledning att förändra processen;dvs. krav på hur utredningen ska gå till och vilket underlag som skafinnas med. Däremot finns, av rättssäkerhetsskäl, behov av attförfarandet formuleras i skollagen.Nämnden för mottagande i specialskolan och Rh-anpassadutbildning bör beslutaNär det gäller vem som ska besluta om denna övergång finns detenligt utredningen behov av förändringar. I mottagande igrundsärskolan är det elevens hemkommun som fattar beslutet. AvSkolinspektionens tillsyn framgår att huvudmannen i de flestakommuner har delegerat beslutet till chef för elevhälsan eller rektorför särskolan. Det är endast i mycket små kommuner som beslutetär delegerat till rektor. 9 Enligt utredningen bör det vara en centraltplacerad funktion som fattar beslutet. I linje med detta bör det varaNämnden för mottagande i specialskolan och Rh-anpassad utbildningvid Specialpedagogiska skolmyndigheten som prövar frågan9Se Skolinspektionens skolbeslut, Riktad tillsyn av mottagande i särskolan, 2010-2011.176

SOU 2011:30Tillämpning av grundsärskolans kursplaner i specialskolanom övergång till grundsärskolans kursplaner i specialskolan. Dettabeslut är i dag delegerat till respektive rektor på specialskolorna.Enligt Skolverkets allmänna råd om rutiner för utredning ochbeslut om mottagande i den obligatoriska särskolan framgårföljande om krav på beslutsfunktion och bedömning: 10Den eller de personer som bereder ärendet och ger förslag till beslutbör ha ingående kunskaper om särskolan och vilka barn som kan tasemot i skolformen. Förslag till beslut bör grunda sig på en helhetsbedömningav barnets behov och möjligheter utifrån genomfördautredningar. Bedömningen bör, om möjligt, göras av annan än den/desom bidragit med utredningsunderlag, för att så långt som möjligtsäkerställa en objektiv bedömning.Leder bedömningen till ett förslag om att barnet ska tas emot i särskolanbör det av beslutsunderlaget framgå att båda vårdnadshavarnaskriftligt samtycker till placeringen.Detta beslut har stor betydelse för den enskilde. Det är ocksårelativt få beslut per år för varje rektor vid specialskolorna.Möjligheten för respektive rektor att bygga upp kompetens för attfatta korrekta och likvärdiga beslut är därför begränsad. Utredningenmenar att det finns skäl att flytta ett så avgörande beslutfrån rektor till Nämnden för mottagande i specialskolan och Rhanpassadutbildning. Om det är nämnden som fattar beslutet ökarrättssäkerheten eftersom det då är nämnden som fattar samtligasådana beslut för specialskolan. Nämnden har också en bredkompetens och ska ha representation från grundsärskola och övrigaskolformer. Det gör att den har goda förutsättningar att fattavälgrundade och likvärdiga beslut.Beslutet bör vara överklagbartHemkommunens beslut om mottagande av barn i grundsärskolanfår överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. 11 Ett beslutom mottagande i grundsärskolan är ett beslut som får storakonsekvenser för individen. Det är av stor vikt att även garanteraelever i specialskolan en rättssäker beslutsprocess. Utredningenföreslår därför att ett beslut om att en elev ska tillämpa grundsärskolanskursplaner i specialskolan ska vara överklagbart. I likhet10SKOLFS 2001:23, Allmänna råd om rutiner för utredning och beslut om mottagande i denobligatoriska särskolan.1128 kap. 12 § skollagen (2010:800).177

Tillämpning av grundsärskolans kursplaner i specialskolan SOU 2011:30med regleringen för mottagande i grundsärskolan bör det vara tillSkolväsendets överklagandenämnd ett överklagande ställs.7.3 Mottagande i specialskolan av elever medutvecklingsstörningUtredningens bedömning: Det ska framgå av utredningeninför beslut om mottagande i specialskolan om eleven ska läsaenligt grundsärskolans eller träningsskolans kursplaner i specialskolan.En förutsättning för att en elev ska tas emot till Åsbackaskolan äratt eleven har en utvecklingsstörning. Det finns således redan i dagkrav på utredning inför mottagande av dessa elever. Däremot finnsinte samma krav vad gäller de elever med utvecklingsstörning somtas emot vid någon av regionskolorna. Specialpedagogiska skolmyndighetengör bedömningen att de flesta elever i regionskolornamed utvecklingsstörning upptäcks och utreds i högre årskurser. 12Det är enligt myndigheten få elever som tas emot till regionskolornamed konstaterad utvecklingsstörning. Om detta sker harmyndigheten samma krav på utredning som grundsärskolan.Ställningstagandet att eleven ska följa grundsärskolans ellerträningsskolans kursplaner fattas för dessa elever i samband medmottagandet i specialskolan. Av myndighetens rutiner för beslutom övergång till grundsärskolans kursplaner framgår att specialskolornaska genomföra de utredningar som krävs för att bedömaeleverna, om eleverna inte redan har diagnostiserats på annat sätt. 13Av utredningens samtal med Specialpedagogiska skolmyndighetenframgår att det inte tas ett separat beslut om att en elev skaläsa enligt grundsärskolans kursplaner i samband med mottagande ispecialskolan. 14 Enligt utredningen bör det tydligt framgå att ettsådant avgörande beslut har fattats. Detta bör därför tydligt framgåav nämndens beslut om att ta emot en elev till specialskolan.Frågan om eventuella oklarheter i uppdelningen av elever somtas emot i regionskola eller riksskola och möjligheterna att överklagadetta har diskuterats i avsnitt 3.7.2.12Utredningens samtal med Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2011-02-07.13Specialskolemyndigheten, beslut 2001-04-02.14Utredningens samtal med Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2011-02-07.178

SOU 2011:30Tillämpning av grundsärskolans kursplaner i specialskolan7.4 Undervisning för elever som följergrundsärskolans kursplaner i specialskolanSom har visats finns det möjlighet att i specialskolan följa grundsärskolanseller träningsskolans kursplaner. Dessa kursplaner ärinte särskilt anpassade för någon av specialskolans elevgrupper,vilket har framförts av Specialpedagogiska skolmyndigheten. 15Skolinspektionen har i sin riktade tillsyn av specialskolangranskat hur skolorna utformar undervisningen för elever som läserenligt grundsärskolans kursplaner i specialskolan. 16Undervisningen för dessa elever bedrivs på vissa skolor iåldersblandade grupper medan andra skolor, med färre elever, harintegrerad undervisning. Det finns i dag ingen särskild kursplan förelevgruppen i exempelvis svenska och teckenspråk. Skolorna harlöst detta genom att i vissa fall tillämpa de utkast till kursplaner isvenska och teckenspråk som tidigare har utarbetats av Skolverket(se nedan). Vissa lärare använder också tillämpliga delar avspecialskolans kursplaner i undervisningen.Skolinspektionen har i tillsynen uppmärksammat att detförekommer att lärare inte känner till innehållet i grundsärskolanskursplaner trots att sådana elever finns i klassen. Vidare har detframkommit på flera skolor att det finns ett behov av ökadkompetens när det gäller elever med utvecklingsstörning ochfunktionsnedsättningens konsekvenser för inlärningen. Skolinspektionenhar också konstaterat att det har förekommit vissa bristeroch otydligheter i individuella utvecklingsplaner för elever somföljer grundsärskolans kursplaner. Enligt Skolinspektionenanpassas undervisningstiden väl utifrån elevernas behov.Möjligheter att anpassa undervisningstidenFör elever med utvecklingsstörning ska undervisningstiden fördelaspå grundsärskolans ämnen eller ämnesområden, elevens val samt iförekommande fall teckenspråk och skolans val. Avvikelser fårgöras från timplanen. 17 Det finns ingen särskild timplan för eleversom tillämpar grundsärskolans kursplaner i specialskolan.15Se exempelvis Specialpedagogiska skolmyndigheten, Årsredovisning 2009, s. 66.16Beskrivningen bygger på denna tillsyn; Skolinspektionen (2011), Riktad tillsyn avspecialskolan och utredningens samtal med Skolinspektionen, 2011-01-26.17I dag regleras detta i 2 kap. 6 § specialskoleförordningen (1995:401). Motsvarandebestämmelse kommer att finnas i den nya skolförordningen.179

Tillämpning av grundsärskolans kursplaner i specialskolan SOU 2011:30Utredningen kan konstatera, efter samtal med Specialpedagogiskaskolmyndigheten och Skolinspektionen, att anpassningar avundervisningstiden för elever med utvecklingsstörning hanteras påolika sätt utifrån elevernas behov. Det finns ingen internt beslutadfördelning av undervisningstiden inom myndigheten. Behovet aven särskild timplan för elevgruppen har diskuterats. De motiv somhar framförts har varit att undervisningstiden bör vara likformigtreglerad för de cirka 50 berörda eleverna vid regionskolorna.Behovet av en särskild timplan bör ställas i relation till demöjligheter till anpassning av undervisningstiden som finns i dennya skollagen och i skolförordningen. Det bör också påpekas attSpecialpedagogiska skolmyndigheten i samtal med utredningen intehar framfört att frågan om en särskild timplan är ett stort behov.Utredningen konstaterar att det finns goda möjligheter att anpassaundervisningstiden för elevgruppen och att det i nuläget inte finnsanledning att ta fram en särskild timplan.7.4.1 Behov av förändringUtredningen kan konstatera att det saknas särskilt anpassadekursplaner för elever med utvecklingsstörning i specialskolan.Samtidigt kan konstateras att Skolverket tidigare inte haft ettbemyndigande att utarbeta dessa kursplaner. Ett sådant bemyndigandefinns nu och Skolverket har också påbörjat ett sådant arbete.Utredningen finner därför inte skäl att lägga förslag inom området.Arbetet med att ta fram särskilt anpassade kursplaner beskrivsnedan.Anpassade kursplanerDe utkast till kursplaner som vissa specialskolor använder i dag harinte beslutats av Skolverket eftersom myndigheten vid den tidpunktensaknade ett bemyndigande att utarbeta sådana kursplaner.Arbetet lades därför åt sidan. I den nya skollagen infördes ettbemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringenbestämmer att meddela föreskrifter om kursplaner för dessaelever. 18 Bemyndigandet har möjliggjort för Skolverket att upprätta1812 kap. 8 § tredje stycket skollagen (2010:800) och förordning (SKOLFS 2010:250) omläroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall.180

SOU 2011:30Tillämpning av grundsärskolans kursplaner i specialskolansärskilda kursplaner för elever i specialskolan med utvecklingsstörningi de fall det inte finns en kursplan för grundsärskolan, t.ex.för ämnet teckenspråk. 19 Skolverket har med anledning av dettatillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten påbörjat ettarbete med att ta fram sådana kursplaner.De anpassade kursplanerna kommer bl.a. att ta hänsyn till elevermed utvecklingsstörnings kognitiva förmåga. Behov av anpassningarhar diskuterats för ämnena svenska, teckenspråk, rörelse ochdrama, engelska samt eventuellt ämnesområdet kommunikation iträningsskolan. 2019Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, s. 763.20Utredningens samtal med Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2011-01-26.181

8 Teckenspråk i grundskolan ochgrundsärskolanI kapitlet behandlas ämnet teckenspråk och de olika kursplaner iämnet som kan tillämpas i de obligatoriska skolformerna. Ispråklagen används benämningen ”svenskt teckenspråk” för attförtydliga att det är svenskt teckenspråk som avses i lagen.Utredningen kommer för enkelhetens skull att använda sig avtermen teckenspråk. I grundskolan benämns kursplanen i ämnet”teckenspråk för hörande” och i de kursplaner som används ispecialskolan benämns ämnet ”teckenspråk för nybörjare” och”teckenspråk för döva och hörselskadade”. Kort om vad som skiljerkursplanerna beskrivs i avsnitt 8.2.1.Enligt direktiven ska utredningen se över situationen för elever igrundskola och grundsärskola i behov av teckenspråk och lämnaförslag på författningsändringar som möjliggör för eleverna att fåsådan undervisning. Av direktiven framgår vidare att i specialskolankan elever som är döva, hörselskadade eller har en gravspråkstörning läsa ämnet teckenspråk. Skolverket har fastställtkursplaner för ämnet teckenspråk i specialskolan. En majoritet aveleverna får emellertid i dag sin utbildning i grundskolan ellergrundsärskolan. Regleringen av skolformerna medför vissa problemför skolhuvudmännen då det gäller att anpassa undervisningen efterde behov som elever som är döva, hörselskadade eller har en gravspråkstörning kan ha. 1 Skolverket konstaterade bland annat ilägesbedömningen för år 2008 2 att grundskolans reglering kanhindra att elever med teckenspråk som första språk får tillgång tillundervisning i ämnet teckenspråk. I grundskolan finns endastämnet ”teckenspråk för hörande”, som kan läsas inom ramen förspråkvalet. Det innebär att elever som är döva, hörselskadade eller1Se även kapitel 9.2Skolverket (2008), Skolverkets lägesbedömning 2008, rapport 324.183

Teckenspråk i grundskolan och grundsärskolan SOU 2011:30har en grav språkstörning inte alltid har samma möjlighet att lärasig teckenspråk som elever i specialskolan.Enligt språklagen ska alla döva, hörselskadade eller de medspråkstörning som har behov av svenskt teckenspråk ha möjlighetatt lära sig, utveckla och använda det. 3 Utredningen föreslår attteckenspråk jämställs med de nationella minoritetsspråken i skollagenoch i skolförordningen. Det innebär att samma bestämmelserska gälla för elever som väljer teckenspråk som språkval ellermodersmål som för elever som på samma sätt väljer ett nationelltminoritetsspråk. Alla elever som har behov av teckenspråk ska harätt att få undervisning i ämnet.Utredningen redovisar även ett förslag som möjliggör förgrundskolan eller grundsärskolan att erbjuda sina elever att följaspecialskolans kursplaner. Som en följd av detta bör ävendistansundervisning få erbjudas enligt dessa kursplaner, under deförutsättningar som föreslås gälla för distansundervisning.Utredningen bedömer att det finns behov av att se över samtligakursplaner i ämnet teckenspråk för en anpassning till en nioårigskolplikt. För att det ska vara möjligt för kommunerna att fullgörasin skyldighet att undervisa sina elever i teckenspråk föreslårutredningen att kommunerna ska få köpa kompetens från en annankommun eller från staten i form av huvudman för specialskolan.8.1 En rätt till undervisning i teckenspråk i deobligatoriska skolformernaUtredningens förslag: En elev i grundskolan och grundsärskolansom har behov av teckenspråk ska erbjudas ämnetteckenspråk vid språkval och modersmålsundervisning på likavillkor i skolförfattningarna som de nationella minoritetsspråken.314 § språklagen (2009:600).184

SOU 2011:30Teckenspråk i grundskolan och grundsärskolan8.1.1 Teckenspråkets ställning och statusTeckenspråket erkänns officiellt som ett språk i SverigeGenom beslut av riksdagen år 1981 har Sverige officiellt erkäntteckenspråket som dövas modersmål och erkänt dövas rätt tilltvåspråkighet avseende teckenspråket och svenska språket. Ibeslutet anges även att teckenspråk är undervisningsspråk ispecialskolan. 4 Teckenspråkets ställning och status var vid dennatidpunkt stark, men inte reglerad i lag.Teckenspråkets ställning stärks i FN-konventionerFN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningantogs av FN:s generalförsamling i december 2006 ochundertecknades av bland andra Sverige i maj 2007. Sverige harratificerat konventionen och den är därmed juridiskt bindande.Syftet med konventionen är att stärka möjligheterna för personermed funktionsnedsättning att få del av de mänskliga rättighetersom omfattas av redan gällande konventioner om mänskligarättigheter. Konventionen behandlar bland annat teckenspråkigasrättigheter och de dövas rätt till teckenspråk. 5De anslutna staterna ska främja och erkänna användningen av teckenspråk[…] underlätta inlärning av teckenspråk och främja dövsamhälletsspråkliga identitet.Språklagens betydelse för det svenska teckenspråketI och med språklagen 6 som gäller sedan den 1 juli 2009 stärktesteckenspråkets ställning genom att det allmänna har ett särskiltansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket. 7 Densom är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behovav teckenspråk ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och användadet svenska teckenspråket.Språklagen är utformad som en ramlag, vilket innebär attbestämmelserna i språklagen inte ska gälla om någon annan lag eller4Prop. 1980/81:100 Budgetpropositionen 1981, bilaga 12, s. 291 ff.5Se artikel 21 och 24 (jfr FN:s internationella konvention om medborgerliga och politiskarättigheter artikel 27 som värnar rätten till sin kultur och sitt språk för minoritetsgrupper).6Språklagen (2009:600).79 § språklagen (2009:600).185

Teckenspråk i grundskolan och grundsärskolan SOU 2011:30förordning innehåller bestämmelser som avviker från språklagen.Den är även en skyldighetslag, vilket innebär en skyldighet för detallmänna både att värna språk och att svara för att enskilda fårtillgång till språk. Språklagen utgör inte en individuell möjlighet fören enskild att utkräva en rättighet med stöd av lagen. Det finnsheller inte någon sanktionsmöjlighet med stöd av lagen. Det skadock noteras att det är fråga om bestämmelser som gäller inommyndighetsverksamhet och att det därför finns andra medel änsanktioner, t.ex. Justitieombudsmannens och Justitiekanslernstillsyn, som kan trygga att bestämmelserna följs. 8I förarbetena till språklagen anges att teckenspråket ska gesmotsvarande skydd som de nationella minoritetsspråken. Hur detallmännas ansvar för teckenspråket ska uppfyllas i praktiken börframgå av särskilda bestämmelser inom t.ex. utbildningsområdet. 9Det svenska teckenspråket togs inte med som ett nationelltminoritetsspråk när Sverige år 2000 anslöt sig till Europarådets tvåkonventioner som rör minoriteter. 10 I den utredning som föregickundertecknandet konstaterades att teckenspråket mer var fråga omett kommunikationsmedel för döva och skälet för att stödjateckenspråket ligger utanför konventionens syfte som en kulturkonvention.11Det svenska teckenspråket är därmed inte att betrakta som ettnationellt minoritetsspråk i svensk författning. Det särskildaansvaret för de nationella minoritetsspråken och det svenskateckenspråket formuleras på samma sätt i språklagen, men tas upp iolika bestämmelser. 12När det gäller vem som ska ha möjlighet att lära sig, utvecklaoch använda det svenska teckenspråket anges följande i förarbetenatill språklagen. 13När det gäller att avgöra vem som ska ha möjlighet att lära sig,utveckla och använda det svenska teckenspråket bör behovet varaavgörande. En självklar kategori är de personer som har behov avteckenspråk på grund av funktionsnedsättning. Till denna kategori hör8Prop. 2008/09:153 Språk för alla – förslag till språklag, s. 14.9Se prop. 2008/09:153 Språk för alla – förslag till språklag, s. 42, jfr 8 och 9 §§ språklagen(2009:600).10Ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter (ramkonventionen) ochEuropeiska stadgan om landsdels- och minoritetsspråk (minoritetsspråkskonventionen), seäven prop. 1998/99:143 Nationella minoriteter i Sverige som ledde till lagstiftning; lag(2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk.11SOU 1997:192 Steg mot en minoritetspolitik – Europarådets konvention för skydd avnationella minoriteter, s. 95.12Jfr formulering i 8 och 9 §§ språklagen (2009:600).13Prop. 2008/09:153 Språk för alla – förslag till språklag, s. 50.186

SOU 2011:30Teckenspråk i grundskolan och grundsärskolandöva, dövblinda, hörselskadade, vuxendöva och personer med språkstörning.Det är den person som har en funktionsnedsättning av nuangett slag som avgör om han eller hon ska anses vara teckenspråkigeller inte. De närmast anhöriga till teckenspråkiga personer har ettsådant behov av teckenspråk att även de ska ges tillgång tillteckenspråket. Till de närmast anhöriga hör givetvis föräldrar ochsyskon till teckenspråkiga barn. Till kategorin hör även barn tillteckenspråkiga föräldrar. De som framför allt avses är minderårigabarn, vilket inte utesluter att den föreslagna rätten till språket även kanomfatta vuxna barn till den som drabbas av t.ex. hörselnedsättningsom vuxen och blir beroende av teckenspråk. Därutöver kan det finnasandra personer som får anses ha ett sådant behov av teckenspråk att deska ha tillgång till detta språk. Det ska vara fråga om personer som haren speciell personlig anknytning till den som är teckenspråkig ochdärmed är särskilt viktig för dennes behov av kommunikation. Ettexempel kan vara en mor- eller farförälder som har en särskildbetydelse för det teckenspråkiga barnet. Ett annat exempel kan varaden som är gift eller sammanboende eller på annat sätt lever varaktigttillsammans med en person som i vuxen ålder drabbas av dövhet ellerallvarlig hörselnedsättning. Däremot faller den som för sin yrkesutövningär i behov av teckenspråk utanför regleringen.8.1.2 Behov av stärkt skydd för rätt till utbildning iteckenspråkSpråklagen är således endast en ramlag och en skyldighetslag fördet allmänna. En individuell rätt att lära sig och utveckla teckenspråkkan inte hävdas med stöd av språklagen. För att det ska varamöjligt att hävda en individuell rätt till teckenspråksutbildninginom skolväsendet krävs det att en sådan rättighet formuleras iskollagen och skolförordningen. De nationella minoritetsspråkenoch teckenspråk jämställs som språk i språklagen och det är rimligtatt språken jämställs även när skolväsendet erbjuder undervisning imodersmål och inom språkvalet. För att möjliggöra detta krävs enändring i skollagen och skolförordningen.Behov av undervisning i teckenspråkUtredningen anser att en elev som är döv eller hörselskadad och enelev som av andra skäl har behov av undervisning i teckenspråk skaerbjudas undervisning i ämnet teckenspråk. I författningskommentarentill språklagen anges vem som anses ha behov av teckenspråk,vilket bör vara vägledande även i förhållande till skolförfattning-187

Teckenspråk i grundskolan och grundsärskolan SOU 2011:30arna, se avsnitt 8.1.1. 14 Dock med den begränsning att denföreslagna ändringen i skollagen och skolförordningen endast avserelever i de obligatoriska skolformerna. Undervisning i ämnetteckenspråk bör kunna anordnas som modersmål, inom språkvalet,som elevens val, inom ramen för skolans val eller utanför dengaranterade undervisningstiden (se även avsnitt 5.3.1). Det bör vararektorn som beslutar om en elev kan anses ha behov av undervisningi ämnet.Särskilt om modersmålsundervisningI bestämmelsen om modersmålsundervisning i den nya skollagenanges särskilt att denna undervisning ska erbjudas i ett nationelltminoritetsspråk även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråki hemmet. Motsvarande bestämmelse finns inte för teckenspråk.I skollagen jämställs således inte teckenspråk med ettnationellt minoritetsspråk. 15 Om antalet elever som väljer modersmåletär mindre än fem, behöver inte skolan erbjuda undervisningen.Undantag görs för de nationella minoritetsspråken.Tecknade språk överförs oftast inte från generation till generation påmotsvarande sätt som talade språk. Trots detta benämns teckenspråkofta och i olika sammanhang dövas modersmål, fastän begreppet ärtillämpbart enbart för dem som tillägnat sig språket på grund av att dehaft teckenspråkiga föräldrar. Antalet personer som har teckenspråksom modersmål är litet och omfattar egentligen enbart barn som harteckenspråkiga föräldrar. 16För att teckenspråket i detta avseende ska bli jämställt de nationellaminoritetsspråken ska en elevs rätt till modersmålsundervisning idessa språk erbjudas på lika villkor. Utredningen föreslår därförförfattningsändringar så att språken jämställs och att elevens rätttill teckenspråk därmed stärks.14Prop. 2008/09:153 Språk för alla – förslag till språklag, s. 50.1510 kap. 7 § skollagen (2010:800).16SOU 2006:54 Teckenspråk och teckenspråkiga – en översyn av teckenspråkets ställning, s. 67.188

SOU 2011:30Teckenspråk i grundskolan och grundsärskolanSärskilt om elevens språkvalHuvudmannen för en grundskola ska, med vissa begränsningar,som språkval erbjuda minst två av språken franska, spanska ochtyska. Som språkval utöver dessa språk får en elev även välja annatspråk om eleven och elevens vårdnadshavare önskar det. Det kanvara modersmålsundervisning eller teckenspråk. I dag anges attminst fem elever måste välja språket för att en kommun ska varaskyldig att anordna undervisning i språken. Undantag görs för denationella minoritetsspråken. Utredningen föreslår att även när detgäller språkvalet ska teckenspråk erbjudas under lika villkor som denationella minoritetsspråken. Detta förutsatt att eleven bedöms habehov av teckenspråk. En författningsändring i detta avseendeföreslås därför.8.2 En möjlighet att erbjuda specialskolanskursplaner i ämnet teckenspråk i deobligatoriska skolformernaUtredningens förslag: Specialskolans kursplaner i ämnetteckenspråk ska kunna erbjudas elever i alla skolformer. Det ärrektorn som beslutar om val av kursplan. Beslutet bör inte varaöverklagbart.Det bör på samma sätt vara möjligt att välja specialskolanskursplaner eller grundskolans kursplan i teckenspråk för eleversom läser teckenspråk som modersmål.Utredningens bedömning: Regeringen bör ge Skolverket iuppdrag att se över kursplanerna i ämnet teckenspråk. I dettaingår en anpassning av ämnet till en nioårig skolplikt i specialskolan.Det bör även vara möjligt att erbjuda distansundervisningenligt specialskolans kursplaner i grundskolan och grundsärskolan.189

Teckenspråk i grundskolan och grundsärskolan SOU 2011:308.2.1 Kursplaner i teckenspråk i de olika skolformernaDet finns i dag flera kursplaner för ämnet teckenspråk: i grundskolanskursplan finns ämnet ”teckenspråk för hörande” och ispecialskolans kursplaner, som har två nivåer av ämnet, finns”teckenspråk för nybörjare” och ”teckenspråk för döva ochhörselskadade”. 17 Det är betydande skillnader i innehåll och denspråkliga nivå som eleven ska uppnå i kursplanerna. De skildakursplanerna kan endast läsas inom respektive skolform.I grundsärskolan finns inte någon särskild kursplan i teckenspråk.För modersmålsundervisning i ämnet finns den gemensammakursplanen för modersmål som kan följas.Grundskolans kursplan i teckenspråkI grundskolan ges i dag möjlighet att läsa ämnet teckenspråk inomspråkvalet för den elev som önskar detta eller inom ramen förmodersmålsundervisning, vilket erbjuds hörande barn till dövaföräldrar. Det finns även möjlighet att förlägga ämnet inom elevensval eller skolans val. Den kursplan som ska följas är grundskolanskursplan ”teckenspråk för hörande”.Antal timmar att lära ämnet inom språkvalet är 320 och inomelevens val 382 fördelat på nio årskurser. Enligt kursplanen syftarundervisningen i teckenspråk för hörande till att eleverna utvecklarspråk och omvärldskunskaper så att de vill, vågar och kan användaspråket i olika situationer och för skilda syften. Det uppställs olikakunskapskrav beroende av om teckenspråk läses inom elevens valeller språkvalet. För elever som läser teckenspråk som modersmålfinns en särskild kursplan som är gemensam för alla modersmål.Denna kursplan ger inte någon garanterad undervisningstid, men igenomsnitt ges undervisning i modersmål cirka en timme pervecka. 1817Enligt de nya kursplanerna i specialskolan som gäller fr.o.m. juli 2011.18Skolverket (2008), Med annat modersmål – elever i grundskolan och skolans verksamhet,rapport 321.190

SOU 2011:30Teckenspråk i grundskolan och grundsärskolanSpecialskolans kursplaner i teckenspråkEnligt de nya kursplanerna i specialskolan ska teckenspråk erbjudasi två nivåer: ”teckenspråk för nybörjare” och ”teckenspråk för dövaoch hörselskadade”. Antal undervisningstimmar i språken ärdesamma, men kunskapskraven skiljer. Anledningen till att Skolverkethar sammanställt en kursplan i teckenspråk för nybörjare ärdet ökade antalet elever som tas emot i högre årskurser i specialskolan,de s.k. insneddarna. Dessa elever ska kunna läsa ennybörjarvariant av teckenspråk och på så sätt uppnå högremåluppfyllelse i ämnet.De kursplaner i ämnet teckenspråk som erbjuds i specialskolanomfattar enligt timplanen 725 timmar fördelat på tio årskurser.Enligt kursplanen syftar undervisningen i teckenspråk till atteleverna utvecklar en språklig säkerhet och ett nyanserat teckenspråkså att de vill, vågar och kan uttrycka sig i olika sammanhangoch för skilda syften (dvs. ungefär samma grundsyfte som grundskolanskursplan). Genom undervisningen ska eleverna gesförutsättningar att utveckla sitt teckenspråk och sin svenskaparallellt, så att båda språken fungerar för att tänka, kommuniceraoch lära. Därigenom ska undervisningen bidra till att elevernautvecklar tilltro till den egna språkförmågan. Det som skiljerteckenspråk i grundskolan och specialskolan är även att ämnetteckenspråk inom specialskolan har en nyckelroll som förstaspråk.Förutsättningarna för de två ämnena är således olika. 198.2.2 Behov av en mer kvalificerad kursplan i teckenspråk igrundskolan och grundsärskolanEn majoritet av elever som är döva, hörselskadade eller har en gravspråkstörning utbildas i grundskolan eller grundsärskolan. Elevernahar valt att gå kvar i hemkommunens skola av olika anledningar,som t.ex. att de vill gå i en skola i närheten av hemmet. I och medden positiva utvecklingen med CI har även hemkommunerna istörre utsträckning kunnat stödja eleverna så att de har möjlighetatt utbilda sig på hemorten. Eleverna kan dock ha lika stort behovav teckenspråk som de som valt att gå i specialskolan. Men detfinns inte någon formell möjlighet för elever i grundskolan eller i19Specialpedagogiska skolmyndigheten (2008), Måluppfyllelse för döva och hörselskadade iskolan, s. 18.191

Teckenspråk i grundskolan och grundsärskolan SOU 2011:30grundsärskolan att läsa ämnet teckenspråk enligt specialskolanskursplaner. Det saknas författningsstöd för detta. Det innebär attendast ett fåtal elever får möjlighet att ta del av specialskolanskursplaner i teckenspråk som är mer omfattande än den kursplansom grundskolan kan och får erbjuda.Inte heller de hörselklasser som kommunala eller friståendegrundskolor anordnar får erbjuda sina elever att följa specialskolanskursplaner i teckenspråk. De kommunala och fristående hörselklassernaär hänvisade till att undervisa i ämnet ”teckenspråk förhörande” enligt grundskolans kursplan. Särskilt Kannebäckskolan iGöteborg har uttalat önskemål om att kunna erbjuda sina elever, iteckenspråksklasserna, bland annat ämnet teckenspråk enligtspecialskolans kursplaner. Skolan tar emot elever som är döva ochelever som är hörselskadade. 20 För att eleverna ska få sammamöjlighet att utveckla och lära sig teckenspråk, som motsvarandeelever i specialskolan, bör grundskolan och grundsärskolan kunnaerbjuda sina elever undervisning enligt specialskolans kursplaner iämnet teckenspråk. Utredningen anser att detta är rimligt medtanke på hur den förändrade målgruppen för specialskolan ser uti dag. Om större möjlighet ges att läsa en kvalificerad nivå avteckenspråk i hemkommunen ges eleven större flexibilitet i sitt valav skola och skolform.Utredningen föreslår därför, som en ytterligare möjlighet för enelev att kunna utveckla och lära sig teckenspråk, att specialskolanskursplaner i teckenspråk ska kunna erbjudas även i grundskolanoch grundsärskolan.Erbjudandet om att välja specialskolans kursplaner i ämnetteckenspråk bör begränsas så att det är skolan och inte eleven somges en möjlighet att välja kursplan. Det bör vara rektorn sombeslutar om val av kursplan, vilket ligger i linje med en rektorsbehörighet i övrigt, enligt skolans styrdokument. Hänsyn skadärmed kunna tas till skolans möjligheter och behov av att erbjudadenna undervisning. Det kan t.ex. vara mer lämpligt att följaspecialskolans kursplaner i en skola där ett flertal elever har behovav och har valt teckenspråk och även uttalat att de vill följa specialskolanskursplan. Utredningen tänker sig att denna möjlighetframförallt kan vara aktuell för skolor som erbjuder s.k. hörselklassereller har en teckenspråkig profil. Utredningen anser att detsaknas anledning att i övrigt begränsa erbjudandets omfattning20Detta har framkommit vid utredningens besök och i samtal med skolledningen. Skolan harteckenspråks- och hörselklasser.192

SOU 2011:30Teckenspråk i grundskolan och grundsärskolan(som t.ex. en begränsning i antal elever), utan överlämnar tillskolan att avgöra val av kursplan.För en kommunal hörselklass som önskar undervisa sina elever iteckenspråk enligt specialskolans kursplaner bör det vara möjligtatt förlägga ämnet som språkval, elevens val, inom ramen förskolans val eller utanför den garanterade undervisningstiden.Utredningen anser att det inte ska vara möjligt att överklagarektorns beslut om val av kursplan.8.2.3 Översyn av kursplanerna i teckenspråkUtredningen har övervägt om det bör tas fram ytterligare en”kvalificerad variant” av kursplan i ämnet teckenspråk för attanvändas i grundskolan eller i grundsärskolan i stället för att ge enmöjlighet att följa specialskolans kursplaner. En nackdel med att tafram fler kursplaner är att det blir för många kursplaner för sammaämne att förhålla sig till. Även med hänsyn till utredningens förslagom deltidsutbildning och att specialskolans målgrupp avseendeelever som är döva, hörselskadade eller har en grav språkstörningutbildas inom samtliga skolformer, är det mer lämpligt att det ärspecialskolans kursplaner som ska kunna användas även i grundskolanoch grundsärskolan.En jämförelse kan göras med det norska skolsystemet. I Norgeanvänds samma läroplaner för ämnet teckenspråk för elever som harbehov av teckenspråk oavsett vilken skola de går i. Norge harvisserligen ett annat skolsystem med endast en skolform. De eleversom har behov av specialundervisning får detta och de elever som harett behov av teckenspråk har, under vissa förutsättningar, rätt att läsadetta i skolan. 21Specialskolans kursplan i teckenspråk är som ovan nämnts enligttimplanen 725 timmar. Utredningen föreslår i kapitel 5 att skolplikteni specialskolan ska anpassas till övriga skolformer. Dettainnebär bl.a. att kursplanerna i teckenspråk kommer att behöva sesöver vad gäller kunskapskrav m.m. för att anpassa ämnet till ennioårig skolplikt. Denna ytterligare anpassning kommer att möjliggörakursplaner i teckenspråk som är lättare att erbjuda även inomramen för grundskolan och grundsärskolan som är nio år.21Jfr 2 kap. 6 § lov om grunnskolen og den vidaregåande opplaeringa.193

Teckenspråk i grundskolan och grundsärskolan SOU 2011:308.2.4 Särskilt om val av kursplanUtredningen föreslår att skolorna ska kunna välja kursplan i ämnetteckenspråk. Det innebär att även grundskolans kursplan i ämnetska kunna användas i grundsärskolan om det anses vara lämpligt.Den gemensamma kursplanen i modersmål som avser alla modersmålär inte speciellt anpassad för teckenspråk. Utredningen föreslårdärför att skolan ska kunna välja en kursplan i ämnet teckenspråkäven i modersmålsundervisningen. Det ska vara möjligt att väljagrundskolans eller specialskolans kursplaner i ämnet.8.2.5 Distansundervisning – ytterligare en möjlighetRegeringen har i en promemoria redovisat ett förslag om distansundervisningi syfte att öka elevens tillgång till teckenspråksutbildninginom skolväsendet. 22 Distansundervisningen skaerbjudas elever bosatta i Sverige som ett alternativ till reguljärundervisning och gäller alla de obligatoriska skolformerna. Distansundervisningska vara ett undantag och erbjudas endast om det avrektorn bedöms lämpligt. Erbjudandet om distansundervisning skavara frivillig för samtliga huvudmän.Utredningen bedömer att den av regeringen föreslagna distansundervisningenbör ses som ett komplement till utredningensförslag då den ger en elev större möjlighet att utnyttja sin rätt tillatt lära sig teckenspråk. Det bör även vara möjligt att erbjudadistansundervisning enligt specialskolans kursplaner i allaskolformer.8.3 Teckenspråksundervisning på entreprenadUtredningens förslag: Kommunen bör få avtala med annankommun eller staten, i form av huvudman för specialskolan, omköp av kompetens för att kunna fullgöra sin skyldighet attundervisa i ämnet teckenspråk.22PM (U2010/5616/G) Distansundervisning för elever bosatta i Sverige. Regeringen utarbetarf.n. förslag till riksdagen om författningsändringar.194

SOU 2011:30Teckenspråk i grundskolan och grundsärskolanBristen på lärare i ämnetUtredningen är medveten om att det råder brist på behöriga läraresom kan undervisa i ämnet teckenspråk. Det rör sig även om ettfåtal elever utspridda i landet som har behov av teckenspråk och detkan därför vara svårt för varje enskild kommun att upprätthållakompetensen i ämnet.För att en huvudman ska kunna fullgöra sin skyldighet atterbjuda teckenspråk föreslår utredningen att denna kompetens, viaavtal, får köpas från annan kommunal huvudman eller från staten iform av huvudman för specialskolan.LokaliseringsprincipenI kommunallagen fastslås den s.k. lokaliseringsprincipen. Deintressen som kommunen vill tillgodose ska vara knutna –lokaliserade – till kommunen. Det är inte nödvändigt – och inteheller tillräckligt – att den verksamhet som man vill främja bedrivsinom kommunens gränser, utan det avgörande är, att intresset avden är knutet till kommunen. 23 Undantag från denna princip fårgöras i lag. För att möjliggöra för en kommun att köpa kompetensfrån annan krävs en ändring i skollagen.Vad får lämnas på entreprenad i dagEnligt skollagen 24 får kommuner, landsting och enskilda huvudmänsluta avtal med en enskild fysisk eller juridisk person, medbibehållet huvudmannaskap, om att utföra uppgifter inomutbildning. Dock får inte uppgifter som är hänförliga till undervisningenöverlämnas på entreprenad. Endast en enskild huvudmanfår överlämna uppgifter som avser modersmålsundervisning påentreprenad.232 kap. 1 § kommunallagen (1991:900).24Regler om entreprenad fanns tidigare i lagen (1993:802) om entreprenadförhållanden iskolan (entreprenadlagen) som trädde i kraft den 1 januari 1994 och upphävdes genom lag(2010:801) om införande av skollagen (2010:800). Den upphävda lagen ska fortsätta att gällaför utbildning och annan verksamhet till utgången av juni 2011.195

Teckenspråk i grundskolan och grundsärskolan SOU 2011:30Särskilda skäl för dispens att bedriva undervisningOm det finns särskilda skäl får regeringen, efter ansökan av enkommun, ett landsting eller en enskild huvudman, medge dispensatt få överlämna åt någon annan att bedriva undervisning inomskolväsendet på entreprenad. Under den tid som entreprenadlagenhar tillämpats har två ansökningar kommit in till regeringen somavser tillstånd att bedriva grundskoleundervisning på entreprenad. Ibägge fallen avslog regeringen ansökningarna eftersom det inteansågs föreligga sådana särskilda skäl som krävs för dispens. 25Enligt förarbetena avses med särskilda skäl att sådana skäl kanföreligga om en entreprenör, som anlitas för vissa karaktärsämnen,också har särskild kompetens för undervisning i ämnen som harnära samband med karaktärsämnen men som är ämnen som inte fårläggas ut på entreprenad enligt huvudregeln. Någon närmareledning för vad som i övrigt kan anses utgöra särskilda skäl lämnasinte utan frågan får avgöras från fall till fall. 26Vad får överlämnas vid entreprenadOm undervisning överlämnas på entreprenad får den myndighetsutövning,t.ex. betygsättning, som hör till en lärares undervisningsuppgiftöverlämnas. De befogenheter avseende myndighetsutövningsom tillkommer huvudmannen och rektorn genombestämmelser i lagen ska däremot inte kunna överlämnas tillentreprenören. Rektorns ansvar för att utfärda betygsdokumentkvarstår således oförändrat när det gäller de flesta utbildningar.Staten kan inte enligt nuvarande regler om entreprenad i skollagenteckna avtal med annan huvudman om undervisning. 27 Enligtregeringsformen ska överlämnande av en förvaltningsuppgift sominnefattar uppgiften myndighetsutövning ske med stöd av lag. 28 Enändring avseende avtalsförhållanden med annan kommunal huvudmaneller staten måste därför göras i skollagen.25U1999/3613/S och U2000/4229/S.26Se prop. 1992/93:230 Valfrihet i skolan s. 32 och s. 89 och prop. 2009/10:165 Den nyaskollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, s. 511.27Jfr 23 kap. skollagen (2010:800).2812 kap. 4 § RF.196

SOU 2011:30Teckenspråk i grundskolan och grundsärskolanEntreprenad enligt utredningens förslagEntreprenader innebär således att kommunen behåller huvudmannaskapetoch därmed ansvaret för skolverksamheten, även omundervisningen helt eller delvis sker i annan regi. Ämnetteckenspråk är inte ett kärnämne i grundskolan eller grundsärskolan.Regeringen uttalar i förarbetena till nya skollagen att deär positiva till att lagstifta om att möjliggöra entreprenader imodersmålsundervisning. 29 Utredningen anser att en vidgadmöjlighet till entreprenader särskilt skulle gagna utbildningen iteckenspråk. Att kommuner vid varje särskilt tillfälle ska ansökahos regeringen om dispens för att medges möjlighet att avtala omundervisning i teckenspråk med annan huvudman, ser inte utredningensom ett godtagbart alternativ. Utredningen anser vidare attstaten, som har särskild kompetens i ämnet, bör kunna utnyttjassom entreprenör. Förslaget innebär således att en huvudman förgrundskolan, grundsärskolan och specialskolan får utföra entreprenadi form av undervisning i ämnet teckenspråk åt andra skolhuvudmän.30Var finns kompetens som kan utnyttjasInom Specialpedagogiska skolmyndigheten finns kompetens iteckenspråk som bör kunna erbjudas de kommunala grundskolornaoch grundsärskolorna. Även på skolor med regionala kommunalahörselklasser finns kompetens i teckenspråk som skulle kunnautnyttjas på entreprenad.29Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, s. 511.30I regeringens PM (U2010/5616/G) lämnas ett antal förslag om ändringar i skollagenavseende entreprenad. Ändringarna begränsar sig till att gälla distansundervisning. Utredningenutgår till stor del från dessa förslag. Förslagen kan ha ändrats i regeringens ännu intebeslutade proposition.197

9 Specialskolans kursplaner igrundskolan och grundsärskolanUtredningen har i kapitlet om teckenspråk redovisat ett förslagsom möjliggör för grundskolor och grundsärskolor att följaspecialskolans kursplaner i teckenspråk. Utredningen ska härutöverbedöma behovet av att ytterligare anpassa regleringen av grundskolanoch grundsärskolan för elever som är döva eller hörselskadadeoch i så fall lämna nödvändiga förslag. I utredningensdirektiv anges att även när det gäller andra ämnen än teckenspråk,kan det finnas svårigheter att anpassa undervisningen för eleversom är döva eller hörselskadade.9.1 Behov av anpassning av regleringenSom utredningen tidigare framhållit får en majoritet av elever somär döva eller hörselskadade sin utbildning i grundskolan ellergrundsärskolan. Eleverna har olika behov av stöd med anledning avsin funktionsnedsättning och skolorna har ofta svårigheter attanpassa undervisningen. Funktionsnedsättningen kan bidra till attde inte når de uppsatta kunskapskraven som minst ska nås. I dagfinns vissa möjligheter till anpassning av undervisningen i skollagenoch frågan är om det finns behov av att ytterligare anpassaregleringen för grundskolan och grundsärskolan för elever som ärdöva eller hörselskadade.Med stöd av en undantagsbestämmelse kan en lärare, om detfinns särskilda skäl, vid betygssättningen bortse från enstaka delarav de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskursnio. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andraliknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och199

Specialskolans kursplaner i grundskolan och grundsärskolan SOU 2011:30som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visstkunskapskrav. 1Utredningen ser att det finns behov av ytterligare anpassning avregleringen i grundskolan och grundsärskolan. Det är intetillräckligt att det finns en möjlighet för läraren att bortse frånenstaka delar av kunskapskraven vid betygssättningen. Dennamöjlighet ska tillämpas restriktivt och under vissa förutsättningar.Anpassningar bör även göras i undervisningen.Utredningens utgångspunkt är att eleven ska ges en reellmöjlighet att gå i en skola i sin hemkommun. Det ska ställas högakrav på kommunens skolor när det gäller att anpassa undervisningenmed hjälp av särskilt stöd. Att anpassa undervisningen fördet fåtal elever som det här är fråga om kan inte vara omöjligt.Härutöver kan det finnas behov av att bortse från vissa moment iundervisningen som eleven har svårt att utföra på grund avfunktionsnedsättningen, exempelvis när det gäller att kunnatillgodogöra sig ämnet musik.Specialskolans kursplaner 2 är i princip identiska med grundskolanskursplaner, men med den skillnad att de i beskrivningen avkunskapskraven är anpassade efter elevens funktionsnedsättning.Utredningen har uppmärksammat ett behov av att även igrundskolan och i grundsärskolan ha möjlighet att följa specialskolanskursplaner. Eftersom det är små skillnader i kursplanernavad gäller kunskapskraven så bedömer utredningen att det inte ärtillräckligt att en elev enbart följer specialskolans kursplaner.Härutöver måste undervisningsmiljön anpassas. Att kunna följaspecialskolans kursplaner i vissa ämnen tillsammans med andranödvändiga anpassningar av t.ex. undervisningsmiljön ger flerelever som är döva eller hörselskadade möjlighet att nå en högremåluppfyllelse och att gå kvar i sin hemskola.1Undantagsbestämmelsen (pysparagrafen) i 10 kap. 21 § skollagen (2010:800), prop.2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, s. 735, se även avsnitt4.1.3 där undantagsbestämmelsen beskrivs närmare.2Specialskolan har särskilda kursplaner i ämnena svenska, engelska och moderna språk.Härutöver finns en särskild kursplan i ämnet rörelse och drama (specialskolans kursplaner iteckenspråk behandlas i avsnitt 8.2).200

SOU 2011:30Specialskolans kursplaner i grundskolan och grundsärskolan9.2 En möjlighet att erbjuda undervisning enligtspecialskolans kursplanerUtredningens förslag: Specialskolans kursplaner i ämnenasvenska, engelska och rörelse och drama ska kunna erbjudaselever i grundskolan och grundsärskolan. Specialskolans kursplani moderna språk ska kunna erbjudas elever i grundskolan.Det ska även vara möjligt att byta ut ämnet musik igrundskolan och grundsärskolan, för en elev som inte kantillgodogöra sig ämnet, mot ämnet rörelse och drama enligtspecialskolans kursplan.Det är rektorn som beslutar om val av kursplan. Beslutet börinte vara överklagbart.Trots avsaknaden av författningsstöd har det under utredningsarbetetvisat sig att vissa hörselklasser använder specialskolanskursplaner i flera ämnen i syfte att anpassa undervisningen föreleverna. Det är specialskolans kursplaner i ämnet teckenspråk ochämnet rörelse och drama som har använts. Ämnet rörelse ochdrama har ersatt ämnet musik. Enligt skollagen är musik ett ämne igrundskolan som eleven ska ha betyg i och ämnet rörelse ochdrama är inte ett ämne i grundskolan. 3 Enligt dagens regler är detinte möjligt att byta ut ämnen i grundskolan mot ett annat ämnesom finns i specialskolan. De skilda kursplanerna i ämnena kanendast läsas inom respektive skolform och det är inte möjligt attbetygssätta elever i grundskolan om de har undervisats i ett ämneenligt specialskolans kursplaner.Skolan får en möjlighet att erbjuda specialskolans kursplanerFör att elever som är döva eller hörselskadade som väljer att gå igrundskolan eller grundsärskolan ska få en mer anpassadundervisning föreslår utredningen att skolan ska få en möjlighet atterbjuda sina elever att följa specialskolans kursplaner i flera ämnen3Ämnen i grundskolan; 10 kap. 4 §, ämnen grundsärskolan; 11 kap. 6 § och ämnen ispecialskolan; 12 kap. 4 § skollagen (2010:800). Vad som sägs om grundskolan i detta avsnittgäller även grundsärskolan där inte annat anges.201

Specialskolans kursplaner i grundskolan och grundsärskolan SOU 2011:30utöver teckenspråk: svenska och engelska. Specialskolans kursplan imoderna språk bör kunna erbjudas elever i grundskolan. 4Det ska även vara möjligt att byta ut ämnet musik i grundskolanoch grundsärskolan, för en elev som inte kan tillgodogöra sigämnet, mot ämnet rörelse och drama enligt specialskolans kursplan.Erbjudandet om att följa specialskolans kursplaner börbegränsas så att det är skolan och inte eleven som ges en möjlighetatt välja kursplan. Det bör, likt när det gäller val av kursplan i ämnetteckenspråk, vara rektorn som avgör vilken kursplan som ska följasi de olika ämnena. Utredningen tänker sig även här att dennamöjlighet i första hand kan vara aktuell för skolor som erbjuder s.k.hörselklasser eller har en teckenspråkig profil. Även för en elevsom går integrerat i en grundskola eller i en grundsärskola skadenna möjlighet kunna ges efter beslut av rektorn.Eftersom det är en möjlighet för skolan att erbjuda specialskolanskursplaner ska det inte vara möjligt att klaga på rektornsbeslut.Ingen ändring i undantagsbestämmelsenUtredningen bedömer att undantagsbestämmelsen 5 inte ska ändrastill att undanta elever som är döva eller hörselskadade som följerspecialskolans anpassade kursplaner i grundskolan. Detta undantagfinns för specialskolans elever. Grundskolan är dock inte anpassad ilika hög grad efter elevernas funktionsnedsättning som specialskolanoch därför bör inte någon ändring göras i grundskolansreglering av undantagsbestämmelsen.4Kursplanen för moderna språk är inte aktuell för grundsärskolan eftersom språkval intefinns inom skolformen.510 kap. 21 § skollagen (2010:800), se även avsnitt 4.1.3. En sådan undantagsbestämmelsefinns inte för grundsärskolan i dag. I regeringens PM (U2010/7817/S) föreslås motsvarandeundantagsbestämmelse i grundsärskolan. Regeringen utarbetar f.n. ett förslag till riksdagenom författningsändringar.202

10 Ett ökat finansiellt ansvar förhemkommunerHemkommunen har ett utpekat ansvar för sina skolpliktiga barnsutbildning. Detta ansvar bör enligt utredningen tydliggöras ävenför elever som på grund av dövhet eller hörselskada väljer specialskolan.Hemkommunernas ersättning för elever i specialskolan bördärför höjas. Den ekonomiska styrningen av specialskolan skafrämja att hemkommunerna tar sitt ansvar.En principiell utgångspunkt för utredningen är att det inte skavara mer ekonomiskt fördelaktigt för en kommun att ha en elev ispecialskolan än i ett kommunalt eller fristående alternativ.Föräldrars val ska inte medföra att kommunerna kan få en lägrekostnad för utbildningen än vad de hade haft om eleven hade gåttkvar i hemkommunen, vilket förekommer i dag. Enligt direktivenska utredningen ta ställning till hur staten bäst kan stödja huvudmänsutbildning för elever som motsvarar specialskolans målgrupp,det vill säga föreslå hur staten bäst kan stödja likvärdigaförutsättningar för olika huvudmän. Utredningen har också enligtdirektiven en möjlighet att göra en heltäckande översyn av specialskolanoch av utbildning för elever i behov av teckenspråk. Isammanhanget kan konstateras att regeringen ännu inte har tagitställning till Statskontorets förslag om att höja ersättningsnivåernatill specialskolan. 1 Finansieringsfrågan är en central del avstyrningen av specialskolan och utredningen anser att förändringari ersättningsnivåerna är nödvändiga för att skapa likvärdigaförutsättningar mellan huvudmännen och för att förtydligaansvaret för de kommuner som har elever i specialskolan.Utredningen föreslår i denna del att hemkommunernas ansvarför elever i specialskolan ska bli tydligare genom att ett nytt systemför att beräkna ersättningsnivåer införs. Det medför ökade1Statskontoret (2010), Kommunernas ersättning för elever i specialskolan, rapport 2010:01.203

Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner SOU 2011:30kostnader för hemkommuner med elever i specialskolan. Vidareföreslår utredningen att alla kommuner ska betala sammaersättning för en elev i specialskolan. Den nuvarande nedsattaersättningen för en kommun där en specialskola är belägen skasåledes tas bort. Slutligen föreslår utredningen att specialskolanskostnadseffektivitet bör utredas vidare med anledningen av att ettnytt ersättningssystem införs.I statens ansvar för specialskolan ska ingå att erbjuda sådanspetskompetens och sådana hjälpmedel som det inte är rimligt attbegära att kommuner eller fristående skolor kan erbjuda. 2 SomSkolinspektionens tillsyn har visat håller den nuvarande undervisningeni specialskolan inte tillräckligt hög kvalitet och erbjuder inteden spetskompetens som är syftet med skolformen. Det är ocksåtveksamt om specialskolans verksamhet är kostnadseffektiv iförhållande till dess resultat. Utredningen menar att ett ökatfinansiellt ansvar för hemkommuner måste åtföljas av kraftfullainsatser från staten för att höja kvaliteten i specialskolan och för attbedriva verksamheten mer kostnadseffektivt med fokus påelevernas kunskapsresultat. Givet att detta sker kommerkommunerna i framtiden att få betala mer, samtidigt kommer deraselever att få mer tillbaka.10.1 Kostnader för elever som är döva ellerhörselskadadeI detta avsnitt följer en redogörelse för de kostnader som enkommun kan ha för en elev som är döv eller hörselskadad i olikaskolalternativ. Avsnittet avslutas med en återblick på förslag ochslutsatser i denna fråga från tidigare utredningar.10.1.1 Hemkommuners ersättning för elever i specialskolanKommunala huvudmäns ersättning till staten för elever i specialskolanregleras i skollagen och i förordningen om ersättning förelever i specialskolan. Av skollagen framgår att hemkommunen ärskyldig att betala ersättning till staten för vissa kostnader för densom är elev i specialskolan eller i förskoleklass eller fritidshem viden skolenhet inom specialskolan. Regeringen eller den myndighet2Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, s. 397.204

SOU 2011:30Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommunersom regeringen bestämmer får meddela föreskrifter omersättningens storlek. 3 Staten ska stå för kostnader för resor ochboende. 4 Ersättningsnivåerna fastställs varje år av regeringen iförordning och de räknas årligen upp med skolindex. 5 Det framgårockså av förordningen att en kommun där en enhet av specialskolanär belägen, en så kallad värdkommun, ska betala en nedsattersättning.Den totala genomsnittliga kostnaden för en elev i en regionalspecialskola var för år 2009 cirka 632 000 tusen kronor per elev ochår. 6 För samma år var ersättningen för en värdkommun 75 780kronor per elev och år och för övriga kommuner 221 480 kronorper elev och år.Ersättningen från de kommuner som inte är värdkommunerutgör år 2010 cirka 80 procent av de totala ersättningarna tillSpecialpedagogiska skolmyndigheten. Samtidigt kommer cirka60 procent av eleverna från dessa kommuner. Under år 2010betalade 126 hemkommuner ersättning för 503 elever. Endast sexkommuner hade fler än tio elever i specialskolan. 710.1.2 Ersättningen för elever i kommunala eller friståendehörselklasser med regionalt upptagningsområdeDen genomsnittliga interkommunala ersättningen för kommunersom har elever i någon av landets sex kommunala hörselklasser ochen fristående hörselklass med regionalt upptagningsområde harnyligen undersökts av Statskontoret. 8 De skolor som omfattades avundersökningen var Alviksskolan, Kannebäcksskolan, Nya Broskolan,Parkskolan 9 , Silviaskolan, Söderskolan och Solanderskolan.Kartläggningen visade att hemkommunens genomsnittligautbildningskostnad 10 läsåret 2008/09 för en elev i någon av dessa312 kap. 24 § skollagen (2010:800).412 kap. 25 § skollagen (2010:800).5Förordningen (SKOLFS 1997:1) om ersättning för elever i specialskolan samt prop.1998/99:105 Elever med funktionshinder – ansvar för utbildning och stöd, s. 54 f.6Kostnader för 2010 var inte tillgängliga för utredningen vid tidpunkten för avlämnandet avdelbetänkandet. Skolverket, Specialskolan – Kostnader – Riksnivå – 2009, www.skolverket.se,sidan hämtad: 2010-10-05.7Underlag från Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2010-10-03.8Statskontoret (2010), Kommunernas ersättning för elever i specialskolan, rapport 2010:1.9Numera Pilskolan.10Kostnader för lärare, lokaler, skolledning, lärarnas kompetensutveckling, läromedel,kapitalkostnader, administration, elever i behov av särskilt stöd, skolhälsovård ochskolmåltider.205

Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner SOU 2011:30skolor var cirka 206 000 kronor. Den genomsnittliga interkommunalaersättningen inklusive kostnaden för resor var cirka277 000 kronor per år. 11 Cirka 10 av de 60 kommunerna iundersökningen hade årliga kostnader för utbildning och resor somöversteg 300 000 kr. Tre kommuner hade årliga kostnader på över600 000 kronor för elever i någon av de kommunala hörselklasserna.1210.1.3 Kostnaden för integrerade elever i grundskolanKommuner har generellt högre kostnader för elever som är dövaeller hörselskadade än för andra elever i kommunen. Det finns enstor variation mellan huvudmännen. Från de lägsta kostnaderna i dekommuner som inte tar hänsyn till funktionsnedsättning i sinaresursfördelningssystem till de högsta kostnaderna i de kommunersom har ett fördelningssystem utifrån elevernas behov. Kommunernahar också olika ambitionsnivåer.Det finns inga nationella sammanställningar över huvudmännensgenomsnittliga kostnader för integrerade elever som ärdöva, hörselskadade eller har en språkstörning. Däremot kan vissajämförelser göras. Enbart inom den kommunala grundskolanvarierar den genomsnittliga kostnaden för en elev mellan 66 400kronor per år till 119 600 kronor per år för år 2009. 13 Somjämförelse kan också nämnas att variationen mellan de tio procentkommuner som hade lägst genomsnittlig kostnad för en elev i denobligatoriska särskolan och de som hade högst var samma år mellan231 600 kronor och 512 000 kronor.Kommunala huvudmän har olika resursfördelningssystem förelever i behov av särskilt stöd. Skolverket har genomfört en studieav kommuners principer för resursfördelning. Av studien framgåratt åtta av tio kommuner har tilläggsresurser baserade på socioekonomiskaförutsättningar och barn i behov av särskilt stöd. Enmajoritet av dessa kommuner har också särskilt centralt avsattamedel för barn i behov av särskilt stöd, exempelvis genom centrala11Statskontoret (2010), Kommunernas ersättning för elever i specialskolan, rapport 2010:1,s. 69.12Statskontoret (2010), Kartläggning av hemkommuners kostnader för elever i hörselklassermed regionalt upptagningsområde, Bilaga till rapport 2010:1.13Skolverket, Huvudmannens kostnader per elev 2009, spridningsmått, www.skolverket.se,sidan hämtad: 2010-10-20.206

SOU 2011:30Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommunerresursteam som ger råd och stöd eller bidrar med särskilda personellaresurser till enskilda individer. 14Samtliga kommuner 15 som utredningen har intervjuat harresursfördelningssystem som tar hänsyn till elever som är döva,hörselskadade eller har en språkstörning. Det vanligaste systemet ären trappa med tre steg. Skolorna tilldelas en grundresurs, därutövertilläggsresurser för elever i behov av särskilt stöd och slutligen finnscentralt placerade medel för elever i särskilt stort behov av stöd.10.1.4 En jämförelse av utbildningskostnaderKostnaden för en elev i specialskolan bör ställas i relation till andrautbildningskostnader. Nedan redovisas de genomsnittliga årskostnadernaför elever i olika kategorier. Det är de faktiskagenomsnittliga kostnaderna för år 2008 som används eftersom detär från detta år det finns jämförbara uppgifter för kommunalahörselklasser. I tabellen finns också 2008 års ersättningsnivåer förelever i specialskolan. Tidigare i detta kapitel redovisades kostnadenför en elev i specialskolan år 2009. Syftet med sammanställningenär att visa den stora variation i kostnader som finns förkommuner både mellan de egna verksamheterna och för elever ispecialskolan. Det bör observeras att det inte är exakt samma elevunderlagi samtliga hörselklasser som i specialskolan. Det kan dockdiskuteras hur stor påverkan olikheterna har på kostnadsbilden.Tabell 10.1 Utbildningskostnader och ersättningsnivåer (2008)Verksamhetkr/elevGrundskola 81 000Obligatorisk särskola 320 000Kommunal hörselklass 206 000Ersättning för elev i specialskola, värdkommun 74 000Ersättning för elev i specialskola, övrig kommun 216 000Specialskola - regionskola, faktisk kostnad 505 000Specialskola – riksskola, faktisk kostnad 1 530 000Beloppen inkluderar kostnader för undervisning, lokaler och inventarier,skolmåltider, läromedel, elevvård och övrigt (t.ex. elevassistenter). Kostnader förskolskjuts och elevhem är exkluderade.Källa: Officiell statistik, Skolverket och Statskontoret (rapport 2010:1).14Skolverket (2009), Resursfördelning utifrån förutsättningar och behov?, rapport 330, s. 47 f.15Se avsnitt 1.2.207

Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner SOU 2011:3010.1.5 Tidigare utredningarI slutet av 1990-talet tillsattes utredningen om funktionshindradebarn i skolan, den s.k. FUNKIS-utredningen. Den föreslog attersättningen från hemkommunen för en elev i de regionala specialskolornaskulle höjas. Utredningen motiverade förslaget till höjdinterkommunal ersättning med att statens ekonomiska engagemangför dessa skolor var ”att skapa förutsättningar för skolorna atterbjuda god kompetens samt att skapa likartade förutsättningar förkommuner med elever som är beroende av att få sin utbildning viddessa skolor, oberoende av var i landet de ligger”. 16 Regeringenbedömde utifrån utredningens förslag att beloppet för hemkommunernasersättning till specialskolan skulle höjas från 75 000kronor per elev och läsår till 175 000 kronor. Vidare kunderegeringen då konstatera att den nya nivån på 175 000 kronormotsvarade cirka halva den dåvarande kostnaden för en elev ispecialskolan. 17 Därefter har ersättningen räknats upp årligen.Utredningen om statliga specialskolor kom fram till att dengenomsnittliga interkommunala ersättningen för utbildningskostnaderår 2007 för en elev i specialskolan var cirka 167 000kronor per elev och år. 18 Motsvarande kostnad för en elev vidnågon av de kommunala hörselklasserna med regionalt upptag vardå 261 000 kronor. I syfte att skapa likvärdiga förutsättningarmellan huvudmännen föreslog denna utredning att det statligabidraget till de kommunala skolorna skulle höjas till 94 000 kronorper elev från 23 000 kronor per elev. Regeringen genomförde inteutredningens förslag.Statskontoret har nyligen, på regeringens uppdrag, utrett hurersättningsnivån för elever i specialskolan har påverkat inskrivningeni specialskolan. 19 I uppdraget ingick att föreslå en ny nivå förkommunernas ersättning för elever i specialskolan. I syfte att bättrespegla den faktiska kostnad som en kommun har för elever ihörselklasskolor och i andra kommunala lösningar ansåg Statskontoretatt ersättningsnivån för en elevplats i specialskolan bordeligga runt 300 000 kronor per elev och år. Myndigheten föreslogockså att ersättningsnivån årligen borde räknas upp med skolindex.Regeringen har ännu inte tagit ställning till Statskontorets förslag.16SOU 1998:66 FUNKIS – Funktionshindrade elever i skolan, s. 217 f.17Prop. 1998/99:105 Elever med funktionshinder – ansvar för utbildning och stöd, s. 55.18SOU 2007:87 Ökad likvärdighet för elever med funktionshinder, s. 61.19Statskontoret (2010), Kommunernas ersättning för elever i specialskolan, rapport 2010:1.208

SOU 2011:30Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner10.2 Ett tydligare ansvar för hemkommunerUtredningens förslag: Hemkommunens ersättning för en elev ispecialskolan under budgetåret 2012 ska motsvara den genomsnittligakostnaden för en elev i kommunal hörselklass medregionalt upptagningsområde. För budgetåret 2010 motsvarardet 300 000 kronor per elev.Ett nytt system för beräkning av ersättningen för en elev ispecialskolan ska införas från och med budgetåret 2013.Hemkommunens ersättning för en elev i specialskolan ska dåmotsvara den faktiska genomsnittliga kostnaden för utbildningför en elev i en regionskola.Det nuvarande ersättningssystemet för specialskolan medför enligtutredningen orättvisa skillnader mellan olika hemkommuner. Deflesta elever i specialskolan kommer från kommuner som liggernära specialskolan. 20 Det innebär att kommuner som är belägnalångt ifrån specialskolor och som har elever i målgruppen rimligenhar högre kostnader för anpassningar för dessa elever. Närhet tillen specialskola kan således motverka kommunernas incitament atterbjuda goda undervisningsmiljöer på hemmaplan för eleverna.Med det nuvarande ersättningssystemet riskerar staten också attekonomiskt premiera de kommuner som inte själva erbjuder tillräckligaanpassningar eller fullgoda lösningar för elever som är dövaeller hörselskadade. Utredningen menar att föräldrar och elever börfå en reell valmöjlighet att kunna välja mellan undervisning i enstatlig specialskola eller en skola i den egna hemkommunen. Ju merattraktivt hemkommunens alternativ är desto fler reella valalternativfår föräldrar och elever.Enligt utredningens uppfattning är den ersättning som elevernashemkommuner för närvarande betalar till specialskolorna för låg,bl.a. mot bakgrund av kommunernas åtagande för andra elever medfunktionsnedsättning och för elever i kommunala alternativ. Därtillbör beaktas att kommunala huvudmän med utredningens förslagfår nya möjligheter att erbjuda utbildning för elever som är dövaeller hörselskadade och således ett annat ansvar för elevgruppen äni dag. Styrande principer för ersättningssystemet bör vara enkelhetoch tydlighet samt ett fokus på likvärdighet och elevens bästa.20Underlag från Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2010-10-03 samt Statskontoret(2010), Kommunernas ersättning för elever i specialskolan, rapport 2010:01, s. 43.209

Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner SOU 2011:30Specialskolan bör utmärkas av spetskompetens och en anpassadundervisningsmiljö och inte av låga kostnader för hemkommunerna.Utredningen anser att förändringen av kommunernas finansiellaansvar bör ske i två steg. I ett första steg bör Statskontorets förslagom höjda ersättningsnivåer genomföras. 21 Det kommer attinnebära att skillnaderna mellan kommuners ersättning för elever ispecialskolan och för elever i kommunala eller friståendehörselklasser till viss del utjämnas. I ett andra steg föreslårutredningen att staten bör förändra principen förersättningssystemet så att kommunernas ersättning baseras på denfaktiska kostnaden för elever i regionala specialskolor. 22 Denersättningsnivå utredningen föreslår ska gälla för år 2012 innebäratt kommunsektorns andel av den totala kostnaden för elever ispecialskolan ökar till cirka 35 procent. Med ett nyttersättningssystem från och med år 2013 ökar kommunsektornsandel till cirka två tredjedelar av de totala kostnaderna. Staten tarmed förslaget fortfarande en stor del av kostnaden för de treriksskolorna samt kostnader för resor och boende. Medutredningens förslag kommer ingen kommun att få en lägre kostnadför en elev i specialskolan än om den hade gått i hemkommunensskola.Motivet till att genomföra denna förändring i två steg är attkommunala huvudmän ska få tid att anpassa sina verksamheter itakt med att utredningens samtliga förslag om en flexibel utbildningför elever som tillhör specialskolans målgrupp införs ochmöjligheterna för dessa elever att gå i skola nära hemmet ökar.Utredningen menar dock att det skulle kunna vara möjligt attgenomföra det andra steget, det vill säga ersättning baserad påfaktiska kostnader, direkt, men väljer ändå ett införande i två steg.10.2.1 Principen för ersättningssystemet bör förändrasDen ersättning som hemkommuner är skyldiga att betala tillspecialskolan är en offentligrättslig avgift, det vill säga en avgiftsom styrs av bestämmelser i lag och förordning och som tas ut fören verksamhet som en myndighet bedriver med ensamrätt och21Statskontoret (2010), Kommunernas ersättning för elever i specialskolan, rapport 2010:1.22Med faktiska kostnader menas alla kostnader för utbildning förutom boende, resor ochsärskilda kostnader för assistans enligt avtal.210

SOU 2011:30Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommunerinbegriper någon form av myndighetsutövning. Det är vårdnadshavarnasom väljer att ansöka om en plats i specialskolan ochhemkommunerna kan i dag inte påverka ett beslut om intagning.Hemkommunen kan således inte heller påverka ersättningen tillspecialskolan. Eftersom denna ersättning är tvingande förkommunerna är det särskilt viktigt att principerna för fastställandetavden är tydliga.Anledningen till att staten tar ut en avgift för elever i specialskolanär att kommunerna har ett grundläggande ansvar för dessaelevers utbildning. Statens finansiella ansvar för eleverna utgörskillnaden mellan den faktiska kostnaden för specialskolan ochkommunernas finansiering.Det finns två olika principer som kan utgöra grunden förfastställandet av hemkommunernas finansiella ansvar.Den första principen bestämmer kommunernas finansiella ansvarutifrån en jämförelse med alternativkostnaden för elever vidkommunala eller fristående hörselklasser. Staten har hittills utgåttifrån denna princip, vilket framgår av tidigare utredningar ochförslag. 23 Enligt denna princip bör en kommuns kostnad för en elevi specialskolan inte understiga kostnaden för en elev i en regionalhörselklass. Ersättningen för en elev i specialskolan bestäms såledesav en verksamhet som inte är direkt beroende av specialskolan ochde kommuner som har elever i denna. Kommunernas ansvar förelever i specialskolan blir inte tydligt med ett sådant systemeftersom deras finansiella ansvar inte relaterar till den verksamhetdär eleverna finns. Hemkommunerna blir med nuvarandeersättningsnivåer inte heller medvetna om den faktiska kostnadenför en anpassad utbildning. Systemet ger således inte incitament förkommunerna att utveckla sin verksamhet för elever som motsvararspecialskolans målgrupp.En nackdel med den nuvarande principen är också att dekommunala och fristående hörselklasserna är mycket få och rättvisajämförelser med deras kostnader kräver regelbundna och noggrannaundersökningar. Det kommer också att finnas kommunersom fortfarande har betydligt högre kostnader för elever i kommunalaoch fristående alternativ än för en elev i specialskolan. Meddenna princip kommer hemkommunernas andel av specialskolanskostnader också vara fortsatt låg. Kommunala avgifter stod för23Prop. 1998/99:105 Elever med funktionshinder – ansvar för utbildning och stöd;SOU 2007:87 Ökad likvärdighet för elever med funktionshinder; Statskontoret (2010),Kommunernas ersättning för elever i specialskolan, rapport 2010:1.211

Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner SOU 2011:30enbart cirka 30 procent av de totala kostnaderna för de regionalaspecialskolorna år 2009.Den andra principen utgår från att kommunernas kostnader fören elev i specialskolan i stället bör bestämmas i relation till denfaktiska kostnaden för en elev i specialskolan. Med detta alternativblir statens och kommuners del av ansvaret för elever i specialskolantydligare än i dag. Kommunerna bör, genom att stå för enbetydligt större del av elevens kostnader i specialskolan, ges bättreincitament att utveckla den egna verksamheten så att den blir ettreellt valalternativ för elever i målgruppen. En princip baserad påspecialskolans faktiska kostnader blir också mer lik principen förinterkommunal ersättning mellan kommuner, det vill säga ersättningsnivånbaseras på den anordnande huvudmannens kostnader.En nackdel med principen är att specialskolans kostnader blirdirekt styrande för ersättningsnivåerna. Den anordnande huvudmannenskulle med detta system direkt kunna påverka intäkternatill verksamheten.Utredningen anser att ett ersättningssystem baserat på specialskolansfaktiska kostnader bör införas i syfte att öka hemkommunernasfinansiella ansvar och för att skapa ekonomiska incitamentsom främjar att hemkommunerna utvecklar sin verksamhet förelever i målgruppen. Att ersättningen bestäms utifrån specialskolansfaktiska kostnader kan bidra till att kostnaderna synliggörsför hemkommunerna. Detta kan också leda till viktiga diskussionerom statens kostnader för utbildning för elever som motsvarar deregionala specialskolornas målgrupper.10.2.2 Nya ersättningsnivåerUtredningens förslag innebär att ersättningsnivåerna för elever ispecialskolan höjs till beloppen enligt tabell 10.2. Beloppen ärbaserade på nuvarande kostnader för de regionala specialskolornaoch när förslagen genomförs kan därför beloppen bli annorlunda.212

SOU 2011:30Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommunerTabell 10.2Ersättning för elever i specialskolanErsättning per årBelopp (tkr)Nuvarande – värdkommun (2011) 79 740Nuvarande – övrig kommun (2011) 232 880Utredningens förslag – steg 1, enl. Statskontoret (2012) 300 000Utredningens förslag – steg 2, faktisk kostnad (2013) 550 000Källa: SKOLFS 2010:54, Statskontoret (rapport 2010:01) och utredningens beräkning.Utredningens föreslagna ersättningsnivå i steg ett är samma nivåsom föreslogs av Statskontoret 2010. 24 Med utredningens förslagska alla kommuner betala samma ersättning till specialskolan. Denbedömda ersättningsnivån i steg 2 är beräknat utifrån de regionalaspecialskolornas genomsnittliga kostnader för åren 2007–2009, seberäkning i avsnitt 10.2.4. 2510.2.3 Kostnader som ska ingå i ett nytt systemUtredningens förslag: I beräkningen av ersättningen skasamtliga kostnader för utbildning för en elev i en regionskola,förutom kostnader för boende, resor och assistans enligtsärskilda avtal, ingå.Specialpedagogiska skolmyndigheten får i uppdrag att årligenta fram underlag för beräkningen av hemkommuners ersättningför en elev i specialskolan.De kostnader som ska ingå i beräkningen av ersättningen ärkostnader för undervisning, lokaler och inventarier, skolmåltider,läromedel, utrustning och skolbibliotek, elevvård samt delar avövriga kostnader. De delar av de övriga kostnaderna som kanhänföras till utbildningen och som inte ska inkluderas är kostnaderför assistans enligt avtal och för deltidselever. Beräkningen skabaseras på de kostnadsslag som Specialpedagogiska skolmyndighetenredovisar till Sveriges officiella statistik och som baseras påStatistiska centralbyråns anvisningar för kostnadsredovisning iräkenskapssammandraget. Det ska således finnas en samstäm-24Statskontoret (2010), Kommunernas ersättning för elever i specialskolan, rapport 2010:1.25Exklusive kostnader för boende, resor och assistans enligt avtal.213

Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner SOU 2011:30mighet mellan den officiella statistiken och den beräknade ersättningen.Vissa av specialskolans kostnader bör inte ingå i beräkningen.Staten bör även fortsättningsvis stå för kostnader för resor ochboende. Att staten står för dessa kostnader är motiverat eftersomdet är särskilda kostnader som uppstår på grund av skolornasgeografiska läge. Variationer i dessa kostnader ska inte belastahemkommunerna.Specialpedagogiska skolmyndigheten får efter avtal med enkommun ta ut avgift för assistans till elever i behov av särskiltstöd. 26 Inkomsterna disponeras av myndigheten och ska särredovisasi årsredovisningen. Rätten att ta ut en sådan avgift infördes iregleringsbrevet för den skolansvariga myndigheten från och medbudgetåret 2006. 27 Dessa kostnader ska inte ingå i beräkningen aversättningen eftersom de kan variera mycket beroende på enskildaelevers behov. Att fördela dem på samtliga hemkommuner ärdärför inte motiverat.I Specialpedagogiska skolmyndighetens nuvarande kostnadsredovisningingår förutom ovanstående kostnader för assistans förelever i behov av särskilt stöd även kostnader för deltidselever. Medutredningens förslag kommer rätten till deltidsutbildning att blireglerad. Kostnaden för deltidseleverna bör i framtiden särredovisasoch inte utgöra en grund för beräkning av ersättningen för en elev ispecialskolan. Specialpedagogiska skolmyndigheten har hittills intesärredovisat kostnaden för deltidselever i den officiella statistiken.De beräknade ersättningsnivåer som utredningen redovisar ärdärför marginellt högre än det belopp som kommer att gälla.Utredningen beräknar att deltidsverksamheten under år 2010 harkostat totalt 2–5 miljoner kronor för Specialpedagogiska skolmyndigheten.28 I beräkningen inkluderas kostnader för kontaktlärareoch deras resor till hemkommuner, elevernas resor, lokaler,undervisning, skollunch och övriga kostnader.Det finns således kostnader i Specialpedagogiska skolmyndighetensårliga redovisning av kostnader för specialskolan som skaexkluderas vid beräkningen av nya ersättningsnivåer. Eftersomunderlaget för beräkning av ersättningsnivån inte direkt kan utgå26Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Specialpedagogiska skolmyndigheten,U2011/390/S, 2011-01-20.27Regleringsbrev för budgetåret 2006 avseende Specialskolemyndigheten, U2006/8140/S,2006-11-16.28Utredningens beräkning efter samtal med Specialpedagogiska skolmyndigheten,2011-01-26.214

SOU 2011:30Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommunerfrån uppgifter i den officiella statistiken föreslår utredningen attSpecialpedagogiska skolmyndigheten årligen får i uppdrag att tafram underlag till regeringen inför fastställandet av ersättningen.10.2.4 Beräkningen av den nya ersättningenUtredningens förslag: Ersättningen ska baseras på ett medelvärdeav de tre närmast avslutade budgetårens genomsnittligakostnad för utbildning för en elev i en regionskola. Kostnadernaför varje år ska uppräknas med skolindex till det aktuellabudgetårets prisnivå.Ett system baserat på ovanstående kostnader ska vara hållbart ochförutsägbart. Alltför stora kostnadsvariationer mellan åren är inteönskvärt varken för Specialpedagogiska skolmyndigheten eller förkommunerna. Därför ska den genomsnittliga kostnaden inte enbartbaseras på kostnader för ett år. Utredningen föreslår att ett systeminförs som baseras på de tre närmast avslutade budgetårensgenomsnittliga utbildningskostnad för en elev i en regionskola. Detre årens kostnader ska vart och ett uppräknas med skolindex tilldet aktuella budgetårets prisnivå för att möjliggöra en rättvisberäkning. Med det aktuella budgetåret menas det år ersättningenska tillämpas. Att de tre närmast avslutade budgetåren används geren viss eftersläpning i kostnaderna. Lösningen bedöms ändå varaden bästa givet att ersättningen ska baseras på faktiska kostnader.Medelvärdet av de tre årens genomsnittliga kostnader i det aktuellabudgetårets prisnivå blir den fastställda ersättningen.Beräkningen visas nedan med ett exempel på hur ersättningenför år 2011 ska fastställas. För att det ska vara möjligt att beräknaersättningen under det år som föregår det aktuella budgetåret, idetta fall under hösten år 2010, måste beräkningen baseras påkostnader för de tre år som föregår året då beräkningen görs. Detinnebär i detta exempel att kostnader för åren 2007–2009 används.I tabell 10.3 framgår det underlag som utredningens beräknadeersättningsnivå för år 2011 är baserad på. Som nämnts i avsnitt10.2.3 är kostnader för deltidselever inkluderade.215

Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner SOU 2011:30Tabell 10.3 Kostnader för en elev i en regional specialskola 2007–2009(tkr) 2009 2008 2007Antal elever 445 454 462Kostnad per elev (samtliga kostnader) 632 598 619Kostnad per elev (exkl. elevhem, skolskjuts, assistans) 511 487 513Kostnad per elev uppräknad med skolindex 542 531 572Beräknad ersättning för 2011 (medelvärde) 550Källa: Officiell statistik, Skolverket, underlag från Specialpedagogiska skolmyndigheten ochutredningens beräkning.Den genomsnittliga utbildningskostnaden, exklusive de tidigarenämnda kostnaderna, har beräknats för vart och ett av de tre åren.Varje enskilt år har därefter uppräknats med skolindex till 2011 årsprisnivå. Slutligen har medelvärdet av de tre årens uppräknadegenomsnittliga kostnader beräknats. Detta medelvärde blir denersättning som ska fastställas; i detta exempel blir det 550 000kronor per elev. Det är denna ersättning som utredningen föreslåroch använder i beräkningar av konsekvenser.Det elevantal som ska användas i beräkningen av varje årskostnader är det medeltal av antalet elever i regionskolorna somSpecialpedagogiska skolmyndigheten årligen rapporterar tillSveriges officiella statistik. Det vill säga ett medeltal av antaletelever den 15 oktober eller närliggande vardag för det år kostnadernaavser och antalet elever vid samma tidpunkt året innan. Ettmedeltal ska användas eftersom det bättre återspeglar antalet eleverunder året än om ett elevantal vid en enskild tidpunkt skulle haanvänts.10.2.5 Riksskolorna har särskilda förutsättningarDe genomsnittliga kostnaderna för elever vid någon av de trestatliga specialskolorna med riksintag, Åsbackaskolan, Ekeskolanoch Hällsboskolan, är betydligt högre än för de regionala specialskolorna.Den genomsnittliga totala kostnaden var cirka 2,1 miljonerkronor per elev och år för år 2009. 29 Utredningen bedömeratt det i dag inte är rimligt att övergå till ett ersättningssystem29Skolverket, Specialskolan – Kostnader – Riksnivå – 2009, www.skolverket.se, sidan hämtad:2010-10-05.216

SOU 2011:30Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommunerbaserat på de faktiska kostnaderna för dessa elever. Staten bördärför fortsatt ta ett särskilt finansiellt ansvar för denna elevgrupp.Det är en mycket liten grupp med särskilda behov. Den lägstaersättningsnivån för en elev i specialskolan föreslås därför bestämmasav den genomsnittliga faktiska kostnaden för en elev i enregionskola.10.2.6 IkraftträdandeEn övergång till en ny princip för beräkningen av ersättningenkommer att innebära en ekonomisk omställning för kommunermed elever i specialskolan. Utredningens förslag om att förändraprincipen för hemkommunernas ersättning för elever ispecialskolan bör därför införas i två steg.Det första steget, en höjning av ersättningsnivån till motsvarandede 300 000 kronor som Statskontoret föreslog, bör införas från ochmed budgetåret 2012. Det innebär att regeringen kan fatta beslutom en höjning av ersättningsnivåer för alla hemkommuner i sambandmed den årliga ändringen av förordningen (SKOLFS 1997:1)om ersättning för elever i specialskolan. Den nya ersättningsnivånkommer då att gälla från och med den 1 januari 2012.Det andra steget, det vill säga en övergång till principen om fullkostnadstäckning för kostnader som inte avser boende, resor ellerassistans enligt avtal, bör införas från och med den 1 januari 2013.Hemkommunerna får då en period att anpassa sig till de högrekostnaderna. Det ger också staten tid till förberedelser för enövergång till de nya principerna och för en grundlig genomgång avspecialskolans kostnader.10.3 Alla kommuner ska betala samma ersättningUtredningens förslag: Alla kommuner ska betala samma ersättningför en elev i specialskolan.I syfte att skapa likvärdiga villkor mellan huvudmännen anserutredningen att ersättningen för en elev i specialskolan ska varadensamma, oavsett om eleven kommer från en kommun där enspecialskola är belägen eller inte. Den nedsatta ersättningen för deså kallade värdkommunerna bör därför avskaffas. Det är inte217

Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner SOU 2011:30rimligt att en värdkommun betalar en ersättning som motsvararcirka 34 procent av övriga kommuners, eller cirka 14 procent avden faktiska kostnaden för utbildningen. Utredningen menar attfrågan om värdkommunernas nedsatta ersättning motverkarprincipen om likvärdiga förutsättningar mellan olika huvudmän.Ingen kommun ska kunna ha en lägre kostnad för en elev ispecialskolan än om eleven hade gått i hemkommunen. Lösningenför specialskolans värdkommuner är unik och utredningen kan intefinna liknande kostnadsreduktion för andra statliga verksamhetersom är belägna i en viss kommun. Den nedsatta ersättningenbedöms också vara negativ för värdkommunernas vilja att ta sittutbildningsansvar för elever som är döva eller hörselskadade.Utredningen är medveten om att Statskontoret tidigare har lagtförslag om att värdkommunernas ersättning bör ses över. Utredningenväljer att också belysa denna fråga eftersom den är principielltviktig för kommuners likvärdiga förutsättningar att anordnautbildning för elever som motsvarar specialskolans målgrupp.Utredningen vill här också påpeka att det rör sig om ett mycketlitet antal elever för värdkommunerna. I Örebro kommun är detcirka 90 av kommunens cirka 11 000 elever i grundskolan läsåret2010/11 och i Lund kommun är det ett tiotal av kommunens cirka9 000 elever samma läsår. 30 Utredningen kan också konstaterautifrån remissvar på Statskontorets utredning att det enbart ärÖrebro och Härnösand kommun samt Specialpedagogiska skolmyndighetensom har stora invändningar mot ett system med likaersättning för alla hemkommuner.10.3.1 Elevantalet i specialskolan minskarUtvecklingen av elevantalet i specialskolan och det faktum att alltfler elever som är döva eller hörselskadade väljer att gå i hemskolangör att koncentrationen av elever till vissa värdkommuner troligtviskommer att minska i framtiden. Denna bild bekräftas också avvärdkommuner som i samtal med utredningen uppgett att inflyttningeninte längre sker i samma utsträckning som tidigare. 31 Konsekvensernaav utredningens förslag om deltidsutbildning kan30Skolverket, Grundskolan – Elever – Kommunnivå – läsåret 2009/10, www.skolverket.se,sidan hämtad: 2010-11-10.31Utredningens samtal med Härnösand, 2010-08-25, Vänersborg, 2010-08-30, och Örebrokommun , 2011-01-13.218

SOU 2011:30Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommunerockså bli att allt färre elever och vårdnadshavare kommer att väljaatt flytta till kommuner med specialskolor i framtiden. 3210.3.2 Få kommunala alternativ där staten bedriver utbildningUtredningen kan också konstatera att endast en kommunalhörselklass med regionalt upptagningsområde finns i en kommundär en specialskola är belägen. Varken Örebro, Härnösand, Lundeller Vänersborg har någon motsvarande verksamhet. Det har docktidigare funnits kommunala hörselklasser i både Örebro ochHärnösand. 33 Utredningen bedömer att antalet elever i framföralltde statliga specialskolorna i Örebro och Härnösand skulle varabetydligt lägre om kommunernas hörselklasser hade funnits kvar.I Härnösand bedrev kommunen hörselklasser tillsammans medden statliga specialskolan från 1980-talet fram till och med år 2007.Under ett antal år på 2000-talet var den kommunala verksamhetenhelt integrerad med den statliga verksamheten. 34 I den kommunalaverksamheten gick elever med hörselnedsättning från andrakommuner. När kommunen upphörde med denna verksamhetsökte och antogs eleverna i stället till specialskolan. 35 Örebrokommun har också haft hörselklasser vars elever har övergått tillden statliga specialskolan. I Örebro skedde detta långt tidigare,redan år 1976, genom en överenskommelse mellan regionenslänskonsulenter om att det behövdes en gemensam organisation förhörselklasserna samlad inom specialskolans ram. 36 Kommunen harsåledes inte haft en egen hörselklassverksamhet sedan dess. Det börpåpekas att kommunen har utrett frågan om att starta egnahörselklasser vid minst två tillfällen under 2000-talet. Inget beslutom att starta har tagits bl.a. med anledning av att de inväntatföljderna av tidigare statliga utredningar. 3732Se kapitel 6.33Utredningens samtal med Örebro, 2011-01-13, och Härnösand kommun, 2010-08-25.34Se exempelvis, Härnösand kommun (2005), Härnösands kommuns arbete med hörselklasseri samarbete med Kristinaskolan läsåret 2004/05.35Utredningens samtal med Härnösand kommun, 2010-08-25.36Ahlström, M och Preisler G. (1998), En studie om hörselklasser som flyttar in i dövskolan,Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, s. 14.37Utredningens samtal med Örebro kommun, 2011-01-13.219

Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner SOU 2011:3010.3.3 Kommuner med regionala hörselklasser har andraförutsättningarVärdkommunernas nedsatta ersättning bör jämföras med förutsättningarnaför de huvudmän som har regionala hörselklasser. Dekommuner som anordnar hörselklasser med regionalt upptagningsområdehar samma kostnader för sina egna elever som för de somkommer från andra kommuner. Dessa kommuner har, som visats,betydligt högre kostnader per elev än en värdkommun för enspecialskola. Samtidigt får de endast begränsad statlig subventionering,cirka 20 000 kronor per elev, via bidraget för att anordnaregionala undervisningsinsatser. 38 Huvudmän som tar ansvar förregionala hörselklasser får således statlig subventionering för att deutför en motprestation, det vill säga anordnar utbildning. Någonmotsvarande utbildningsprestation utförs inte av värdkommunernaför statliga specialskolor och trots det får de en betydligt störresubvention.10.3.4 Tidigare motiv till nedsatt ersättningDet historiska motivet till att värdkommunerna ska betala en lägreersättning är att de bedöms ha en oproportionerligt stor andelelever med hörselnedsättning bosatta i kommunen och därmedoproportionerligt höga kostnader för dessa familjer. 39 De extrakostnader som har beskrivits av företrädare för värdkommuner 40 ärökade kostnader för tolktjänster, modersmålslärare i teckenspråk,extra stödundervisning till barn med hörselnedsättning, ökadekostnader för förskoleverksamhet samt ökade kostnader förinterkommunal ersättning för de elever som väljer att läsa vidare påRiksgymnasiet för döva och hörselskadade i Örebro.En värdkommun får inte enbart ökade kostnader på grund av atten specialskola är belägen i kommunen utan även ökade intäkter.Antalet arbetstillfällen ökar och med det skatteintäkterna.Kommunen får också ett inflöde av kompetens. Enligt vadutredningen har erfarit i samtal med värdkommuner 41 sker samarbetepå pedagognivå mellan kommunala skolor och specialskolan.38Underlag från Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2010-08-18.39Prop. 1998/99:105 Elever med funktionshinder – ansvar för utbildning och stöd, s. 55.40Remissvar på Statskontorets rapport 2010:1 från Härnösand, 2010-06-11, och Örebro.kommun, 2010-05-10, samt utredningens samtal med Härnösand kommun, 2010-08-25.41Utredningens samtal med Härnösand, 2010-08-25, och Vänersborg kommun, 2010-08-30.220

SOU 2011:30Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommunerDet förekommer exempelvis att kommunens pedagoger deltar iutbildningar som anordnas av specialskolans personal och viceversa. Värdkommunerna får således i mer eller mindre utveckladeformer direkt ta del av specialskolans kompetens. Värdkommunernaär inte heller de enda kommuner som har enoproportionerligt stor andel elever som är döva eller hörselskadade.Exempel på andra kommuner som har en oproportionerligt högandel elever i specialskolan är Nora, Lindesberg, Sundbyberg ochUddevalla. Kommuner som alla ligger i närheten av specialskolor.10.4 Ett nytt system kräver en översyn avspecialskolans kostnaderUtredningens förslag: Utredningen föreslår att Statskontoretges i uppdrag att analysera kostnadseffektiviteten i den statligaspecialskolan.Under utredningens arbete har frågan om behovet av en översyn avspecialskolornas kostnader aktualiserats. Detta gäller främst deregionala specialskolorna. Som utredningen har visat finns detelever i specialskolans målgrupp som i dag likaväl väljer ettkommunalt eller fristående alternativ. De senare skolorna bedriversin verksamhet till en betydligt lägre kostnad än de statligaspecialskolorna.Vissa av specialskolans höga kostnader är motiverade utifråndess särskilda uppdrag och det låga elevantalet på varje skola. Detfinns dock indikationer på att de höga kostnaderna inte alltid ärmotiverade. Därutöver är det rimligt att diskutera var den undregränsen för elevantalet går utifrån möjligheterna att bedrivautbildning av hög kvalitet. En grundlig extern genomgång avspecialskolans kostnader bör göras för att säkerställa att verksamhetenbedrivs effektivt. Detta blir särskilt viktigt med hänsyntill utredningens förslag att hemkommunernas ersättning skabaseras på specialskolans faktiska kostnader. Utredningen föreslårdärför att Statskontoret får i uppdrag att analysera kostnadseffektiviteteni den statliga specialskolan.Utredningen vill i avvaktan på en djupare analys peka påpotentiella effektiviseringsområden. Nedan visas tre olika kostnadsslagdär, i relation till andra skolformer, kostnaderna är höga i221

Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner SOU 2011:30specialskolan. Vidare ges ett exempel på att myndigheten i dag harresurser att bedriva verksamhet utan författningsstöd. Uppgifternaär hämtade från Skolverkets kostnadsstatistik och från kommunalahörselklasser. Det är enbart kostnader för regionskolor som finnsmed i jämförelserna.10.4.1 Lärartäthet och undervisningskostnaderLärartätheten i regionskolorna har ökat under 2000-talet, från cirka34 lärare per 100 elever i början på årtiondet till cirka 40 lärare per100 elever år 2009. I den obligatoriska särskolan har lärartäthetenunder samma period ökat från cirka 25 lärare per 100 elever tillcirka 28 lärare per 100 elever. I grundskolan har dock lärartäthetenunder hela perioden varierat kring 8 lärare per 100 elever. Specialskolornahar således en mycket hög lärartäthet i jämförelse medandra skolformer, däremot är lärartätheten i nivå med andrahörselklasser, vilket framgår av tabell 10.4.Uppgifterna i tabellen är beräknade på medelvärden för läsåren2007/08 till 2009/10. Jämförelsen bör tolkas med viss försiktigheteftersom underlaget är baserat på ett fåtal regionala hörselklasser.Tabell 10.4Personalstrukturen i regionala specialskolor och vissakommunala hörselklasserVerksamhetLärare (heltid)per 100 eleverAndel (%) medpedagogiskhögskoleexamenAndel (%) medspecialpedagogiskhögskoleexamenSpecialskola – regionskola 40 79 35Kommunal hörselklass 42 39 90 66Källa: Officiell statistik, Skolverket, underlag från kommunala hörselklasser ochutredningens beräkningar.Kommunala hörselklasser har i jämförelse med de statliga skolornaen högre andel lärare med pedagogisk högskoleexamen samt medspecialpedagogisk högskoleutbildning. De kommunala alternativenhar samtidigt lägre genomsnittliga utbildningskostnader per elev än42Uppgifter till utredningen från Kannebäcksskolan, Pilskolan, Silviaskolan samt Solanderskolan.222

SOU 2011:30Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommunerde statliga skolorna, vilket har visats tidigare. 43 Utredningen ärmedveten om att det kan vara motiverat att specialskolan har höglärartäthet, däremot finns det ändå anledning att kritiskt granskaom kostnaden för undervisning är ändamålsenlig, särskilt medbeaktande av kompetensprofilen i jämförelse med kommunalahörselklasser.10.4.2 LokalkostnaderSpecialskolorna har höga lokalkostnader i jämförelse med andraskolformer. Detta kan till viss del förklaras av att skolorna harsärskilda kostnader för att exempelvis anpassa lokaler ljudmässigt.Sådana kostnader är dock av engångskaraktär och de kan därförinte permanent förklara skillnaderna mot andra skolformer. Det ärsnarare lokalernas yta i förhållande till antalet elever som är entrolig förklaring. I tabell 10.5 jämförs lokalkostnader per elev medandra skolformer.Tabell 10.5LokalkostnaderVerksamhet (2009)tkr/elevSpecialskola – regionskola 110Kommunal hörselklass – Kannebäcksskolan 42Sameskola 35Obligatorisk särskola 35Kommunal grundskola 17Källa: Officiell statistik, Skolverket, och underlag från Göteborg stad.Utredningen menar att det bör finnas möjligheter att bättreutnyttja specialskolans resurser vad gäller lokaler. Det bör påpekasatt både Östervångsskolan och Manillaskolan har beslutat om attflytta till nya lokaler; beslut som troligtvis kommer att leda tilllägre kostnader.43Det bör noteras att Kannebäcksskolans kostnader för undervisning är på samma nivå somregionskolornas. Skolan har dock i övrigt betydligt lägre kostnader per elev än regionskolorna.Uppgifter till utredningen från Kannebäcksskolan, 2011-02-18.223

Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner SOU 2011:3010.4.3 Skolmåltider och övriga kostnaderSlutligen vill utredningen belysa en orimlig skillnad i kostnadermellan specialskolorna och övriga skolformer. Det är skillnaden ikostnaden för skolmåltider, vilken framgår av tabell 10.6.Kostnaden för skolmåltider per elev i specialskolan är fyra gångerså hög som i den kommunala grundskolan och dubbelt så hög somi sameskolan år 2009.Tabell 10.6Skolmåltider och övriga kostnaderVerksamhet (2009)Skolmåltider(tkr/elev)Övriga kostnader(tkr/elev)Specialskola – regionskola 20 157Kommunal hörselklass – Kannebäcksskolan 5 118Sameskola 9,4 46Obligatorisk särskola 5,9 98Kommunal grundskola 5,2 14Källa: Officiell statistik, Skolverket, och underlag från Göteborg stad.Av tabellen framgår även att det finns stora skillnader i kostnadspostenövriga kostnader. I posten inkluderas specialskolanskostnader för exempelvis deltidselever, marknadsföring, elevassistenteroch skolans ledning. Utredningen kan notera att destatliga skolorna förefaller ha betydligt större resurser förexempelvis informationsinsatser än vad kommunala hörselklasserhar. Det relativt höga beloppet för Kannebäcksskolans övrigakostnader kan till viss del förklaras av att kostnader för skolansambulerande hörselpedagoger är inkluderade. Hörselpedagogernajobbar med stöd till kommunens skolor och inte med undervisningpå Kannebäcksskolan.Kostnader för skolmåltider och exempelvis marknadsföring kanjämföras med kommunal verksamhet utan att ta hänsyn till specialskolanssärskilda uppdrag. Stora kostnadsskillnader är därför intemotiverade i dessa fall.224

SOU 2011:30Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner10.4.4 Utrymme för verksamhet utan författningsstödSpecialskolorna bedriver redan i dag verksamhet med deltidselever.På vissa skolor bedrivs även teckenspråksundervisning som språkvaleller modersmål för elever i kommunala skolor. Myndighetenhar inte författningsstöd för någon av dessa verksamheter ochsåledes inga anslagna medel för dem. Trots detta klarar de av attfinansiera verksamheten inom ram. Det bör påpekas att vissaavgifter för verksamheterna tas ut, men de motsvarar inte fullkostnadstäckning.225

11 Förstärkt statligt stöd för bättreresultat och ökad kvalitetKunskapsresultaten för elever som är döva eller hörselskadadebehöver förbättras. Måluppfyllelsen för elever i specialskolan är lågoch eleverna ges inte förutsättningar att nå målen i alla ämnen.Skolinspektionens tillsyn visar bl.a. att förväntningarna på elevernai flera fall är för lågt ställda. 1 Allt fler barn och elever som är dövaeller hörselskadade väljer att gå integrerat med hörande elever ochdetta ställer stora krav på huvudmännens förmåga att erbjuda enutbildning av hög kvalitet även för dessa elever. Det finns fleraindikationer på att huvudmännen inte lyckas särskilt bra, vilket harvisats i studier om elevernas måluppfyllelse och skolsituation. 2Måluppfyllelsen för elever som är döva eller hörselskadade som gåri kommunala eller fristående skolor är således inte heller tillfredsställande.Skolhuvudmännens kompetens vad gäller exempelvis kunskapom funktionsnedsättningens pedagogiska konsekvenser, teknik ochanpassningar, den talspråkliga utvecklingen och behovet av ochtillgången till teckenspråk behöver bli bättre. Eleverna har rätt tillen likvärdig utbildning oavsett var i landet de bor och de ska ha enreell möjlighet att välja goda utbildningsalternativ även närahemmet. Samtliga huvudmän behöver agera kraftfullt för att geeleverna förutsättningar att nå målen.Utredningen ska enligt direktiven ta ställning till hur statengenom Specialpedagogiska skolmyndigheten bäst kan stödjakommunala och enskilda huvudmäns utbildning för elever sommotsvarar specialskolans målgrupp. Utredningen ska i denna del avuppdraget utgå från den nuvarande ansvarsfördelningen mellan statoch kommun.1Skolinspektionen (2011), Riktad tillsyn av specialskolan. Se också avsnitt 2.1.6.2Se kapitel 2.227

Förstärkt statligt stöd för bättre resultat och ökad kvalitet SOU 2011:30För den enskilde eleven finns det flera faktorer som avgör vilketpedagogiskt stöd den får från såväl kommunen, landstinget somstaten. Det finns i dag en stor variation i detta stöd, vilket kan varaett hinder för elevens möjligheter till måluppfyllelse. Stödet tilleleven är också koncentrerat till vissa regioner i landet ochföräldrars möjlighet att välja en anpassad undervisningsmiljö ärstarkt beroende av var man bor. Utredningen kan konstatera attvalmöjligheterna inte är tillräckligt stora för elever som är dövaeller hörselskadade. Det finns även indikationer på att tillgången tillutbildad personal med kompetens att bedriva utbildning för målgruppenkommer att minska i framtiden. Vidare är tillgången tillundervisning i teckenspråk i kommunala och fristående grund- ochgrundsärskolor begränsad. Tillgången till teckenspråk är enligtutredningens bedömning ofta ett skäl för föräldrar att väljaspecialskola för sina barn. Utredningen bedömer att det därför ärviktigt att öka kommunala och enskilda huvudmäns möjligheter atterbjuda sådan undervisning.En viktig utgångspunkt för utredningens förslag i denna del ärde framgångsfaktorer för att ge elever med funktionsnedsättningen likvärdig utbildning som har identifierats genom forskning ochbeprövad erfarenhet. Det är bl.a. faktorer som personalenskompetens, anpassningar i lärandemiljön utifrån individens behovoch elevernas delaktighet vid utformning av anpassningar. 3En samlad satsning behövsUtredningen kan konstatera att det behövs en samlad satsning meddet yttersta syftet att öka måluppfyllelsen för elever som är dövaeller hörselskadade och elever med grav språkstörning i behov avteckenspråk. Deras skolresultat är helt enkelt inte tillfredsställande.Staten bör därför utöver det specialpedagogiska stöd som i dag gesgenom Specialpedagogiska skolmyndigheten till kommunala ochenskilda huvudmän genomföra en särskild satsning som leds av ennationell samordnare under åren 2012–2014. Den ska bestå av tredelar: kvalitetshöjande åtgärder, fortbildning i teckenspråk ochstimulans för ett ökat utbud av anpassade undervisningsmiljöer.Utredningen föreslår en tillfällig förstärkt satsning för att gesamtliga skolhuvudmän bättre förutsättningar att erbjuda en3Se exempelvis Skolinspektionen (2009), Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning igrundskolan, rapport 2009:6, s. 10.228

SOU 2011:30Förstärkt statligt stöd för bättre resultat och ökad kvalitetlikvärdig utbildning med god kvalitet för hela den berörda elevgruppen.Satsningen kommer att komma såväl elever sompotentiellt kan tillhöra specialskolans målgrupp som andra eleversom är döva eller hörselskadade till godo. Samtidigt bedömerutredningen att statens stöd genom Specialpedagogiska skolmyndighetenpå lång sikt bör förstärkas genom att resurseromfördelas från skolverksamhet till utåtriktad stödverksamhet.Slutligen pekar också utredningen på behovet av att staten genomlärarutbildningen säkerställer tillgången till utbildade lärare.Ett paket med insatserUtredningens samtliga förslag som berör kommunala och enskildaskolhuvudmän bör ses som ett samlat åtgärdspaket. Förslageninnebär dels ökade möjligheter för kommunala och enskilda skolhuvudmänatt bedriva utbildning för elever som är döva ellerhörselskadade, i form av exempelvis undervisning i teckenspråk ochdeltidsutbildning. Dels innebär de ett ökat finansiellt åtagande förkommuner med elever i specialskolan. Samtidigt som vissakommuner får ökade kostnader ges alla kommuner en möjlighet attunder tre år höja kvaliteten i den egna verksamheten genomkompetensutvecklande insatser och stimulansbidrag. Den tidsbegränsadesatsningen ska finansieras med höjda ersättningar förkommuner med elever i specialskolan, se kapitel 10. De delar av deökade statliga intäkterna som inte används till den tidsbegränsadesatsningen ska återföras till kommunsektorn. När den särskildasatsningen avslutas kommer samtidigt det permanenta statligaspecialpedagogiska stödet till kommunala och enskilda huvudmänatt ha förstärkts jämfört med i dag. Förstärkningen har skettgenom att resurser från en förväntad effektivisering av specialskolandå har förts till myndighetens rådgivande verksamhet. Efterden treåriga satsningen ska samtliga ökade intäkter återföras tillkommunsektorn. Förslagen bedöms främja kommunala ochenskilda huvudmäns verksamhet både på kort och lång sikt.229

Förstärkt statligt stöd för bättre resultat och ökad kvalitet SOU 2011:30Staten bör inte få ett utökat ansvar för regionalt stödUtredningen anser vidare att det saknas skäl att permanent ändraSpecialpedagogiska skolmyndighetens stödjande organisationgenom inrättandet av regionala resurscenter. Utredningen bedömeratt staten inte bör få ett förändrat ansvar för stöd till kommunalaoch enskilda huvudmän som bedriver utbildning för elever sommotsvarar specialskolans målgrupp. Ett på sikt utökat statligtansvar, för frågor som exempelvis regional samordning av eleversutbildning och skolinformation till föräldrar, är inte motiverat mednuvarande ansvarsfördelning mellan stat och kommun. Det liggerinte heller i linje med det statliga stödets utveckling mot en samladspecialpedagogisk kompetens med både bredd och djup. Skolinspektionenstillsyn av specialskolan har också visat att skolorna iförsta hand måste prioritera sina egna elever och sin egenkvalitetsutveckling. Omfattande utåtriktade insatser från personalvid specialskolorna genom exempelvis resurscenter är därför intemotiverade.11.1 En tidsbegränsad förstärkning av stödetStatens insatser bör i relation till kommunernas ses som ettkomplement som erbjuder sådan spetskompetens som kommunalaoch enskilda skolhuvudmän inte kan förväntas bygga upp på egenhand. Statens stöd bör också särskiljas från landstingenshabiliterande ansvar, ett ansvar som har fokus på den enskildeindividen. Det är också avgörande att statens stödjande insatserutformas så att de ger effekt på skolresultaten. 4Utredningen anser att kommuner och enskilda huvudmän börinneha en grundläggande kompetens för denna målgrupp, även omelevantalet för vissa kommuner är mycket lågt. Kommuner hargoda förutsättningar att på ett tidigt skede identifiera barn i behovav stöd. Det bör därför vara möjligt för kommunen att tillförsäkrasig rätt kompetens i god tid innan barnet börjar i grundskolan.Utredningen kan dock konstatera att det finns tydliga signaler om4Se exempelvis McKinsey & Company (2007), How the World’s Best-performing SchoolSystems Come Out on Top, s. 32.230

SOU 2011:30Förstärkt statligt stöd för bättre resultat och ökad kvalitetatt huvudmännen inte har tillräcklig kunskap för att ge elever medfunktionsnedsättning det individuella stöd de har rätt till. 5Utredningens förslag om en särskild satsning med fokus påökad måluppfyllelse för den berörda målgruppen tar sin utgångspunkti två förhållanden. Det finns för det första ett konstateratbehov av att stärka kvaliteten i kommunala, enskilda och statligaskolhuvudmäns utbildning för elever i specialskolans målgrupp.För det andra är det centralt att kvalitetshöjande åtgärder utformasnära den berörda verksamheten och med elevens bästa i fokus.Utredningen anser att reell kvalitetsförbättring för majoriteten avelever som är döva eller hörselskadade förutsätter att huvudmannenär en aktiv part med stort friutrymme.11.1.1 En nationell samordnareUtredningens förslag: En tidsbegränsad nationell samordnareska under åren 2012–2014 stärka förutsättningarna för samtligaskolhuvudmän att nå ökad måluppfyllelse för elever som är dövaeller hörselskadade och elever med grav språkstörning i behov avteckenspråk. Samordnarens uppdrag ska omfatta:• statsbidrag till kvalitetshöjande åtgärder• fortbildning i teckenspråk• statsbidrag för att stimulera nya eller utvidga befintligaanpassade undervisningsmiljöer för elever som är döva ellerhörselskadade.Utredningen föreslår att regeringen tillsätter en tidsbegränsadnationell samordnare som ska stödja kommunala, enskilda ochstatliga skolhuvudmän som bedriver utbildning för elever som ärdöva eller hörselskadade och elever med grav språkstörning i behovav teckenspråk. En nationell samordnare är en viktig markering attkommuner och andra huvudmän bör förstärka sina insatser förökad måluppfyllelse för denna målgrupp. En tidsbegränsadsatsning, i stället för en permanent lösning, tydliggör också att detär hemkommunerna som har det primära ansvaret. Den föreslagnasatsningen bör också enligt utredningen leda till en ökad kännedom5Se exempelvis Skolinspektionen (2009), Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning igrundskolan, rapport 2009:6 och Skolverket (2010), Förslag på delmål samt struktur föruppföljning inför en handikappolitisk strategi – redovisning av regeringsuppdrag, dnr. 2010:420.231

Förstärkt statligt stöd för bättre resultat och ökad kvalitet SOU 2011:30om det statliga stöd som finns att tillgå hos Specialpedagogiskaskolmyndigheten. En nationell aktör kan främja samverkan mellande huvudmän som bedriver utbildning för specialskolans målgrupperoch också bidra till införandet av en flexibel utbildning förmålgruppen. En nationell samordnare bör tillsättas under åren2012–2014.Samordnaren bör genomföra sitt uppdrag i nära samarbete medSpecialpedagogiska skolmyndigheten. Det är också viktigt att dennationella samordnaren knyter till sig intresseorganisationer, företrädareför universitet och högskolor från olika ämnesområden ochandra berörda aktörer. I samordnarens uppgifter bör också ingå attinformera kommunala och enskilda huvudmän om möjligheternatill flexibel utbildning för elever i målgruppen. Det är viktigt attstaten sprider information om dessa möjligheter till berördaaktörer. Informationsspridningen syftar till att öka huvudmännenskännedom om den berörda elevgruppens behov och möjligautbildningsalternativ. Det är viktigt att satsningens helhet och delarföljs upp och utvärderas samt att information om lyckadverksamhet sprids.Enligt vad utredningen har fått kännedom om är detsystematiska erfarenhetsutbytet på nationell nivå mellan hörselklasseroch specialskolor mycket begränsat. Det finns däremotolika regionala nätverk för kommunala aktörer. Det bör dock varamöjligt att inom ramen för denna satsning utveckla nationellakontaktnät för att sprida erfarenheter över hela landet.Ett alternativ till att tillsätta en nationell samordnare är attregeringen i stället ger Specialpedagogiska skolmyndigheten motsvarandeuppdrag. Fördelen med en sådan lösning är att uppdragetläggs på den myndighet som har det nuvarande ansvaret förfrågorna. Till skillnad från en tidsbegränsad organisation kan enmyndighet ha kortare tid för uppstart och system för att tillvaratakompetens vid projektavslut. Utredningen menar dock att det idetta fall ändå finns skäl att lägga ansvaret på en kommitté. Dethuvudsakliga skälet är att Specialpedagogiska skolmyndigheten ären skolhuvudman, som liksom kommunala och enskilda huvudmän,bedriver utbildning för elevgruppen. En nationell samordnarei form av en kommitté blir därför en oberoende aktör som intesjälv bedriver utbildning. Samordnaren får också nya uppgifter avtidsbegränsad karaktär. Uppdraget och dess organisation bedömsinte skapa otydlighet i ansvarsfördelning och styrning i relation tillbefintliga myndigheter.232

SOU 2011:30Förstärkt statligt stöd för bättre resultat och ökad kvalitet1. Statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärderDet främsta syftet med att införa ett tillfälligt statligt bidrag förkvalitetshöjande åtgärder är att öka måluppfyllelsen. Statsbidragetska rikta sig till samtliga skolhuvudmän som har elever som är dövaeller hörselskadade eller elever med grav språkstörning som ärberoende av teckenspråk för sin kommunikation.Barn och unga som är döva eller hörselskadade är en heterogenmålgrupp som har olika behov. Utredningen har mött flera olikaperspektiv på vilka behov elevgruppen har i sin undervisningsmiljö.En betydande skiljelinje som framkommit är exempelvis behovet avteckenspråk för kommunikation. Eftersom det finns olikaperspektiv på dessa frågor anser utredningen att det är viktigt attett kvalitetshöjande bidrag är utformat så att huvudmännen kanansöka utifrån individernas behov. Utredningen anser att det därförär rimligt att bidraget utformas på ett liknande sätt som det statligabidraget för åtgärder som syftar till att stärka arbetet medbasfärdigheterna läsa, skriva och räkna. 6 Bidraget bör dock inte hasamma typ av ramfördelning, eftersom det inte är lika omfattandeoch det finns svårigheter att på förhand få uppgifter om antaletberörda elever. I stället för på förhand fastställda ramar bör dennationella samordnaren besluta om fördelning per huvudmanutifrån särskilda kriterier (se nedan).Ett bidrag för kvalitetshöjande åtgärder bör således kunna gestill åtgärder som avser personalförstärkningar i verksamheten,kompetenshöjande insatser för lärare som arbetar inom verksamhetenoch andra liknande stöd- och utvecklingsinsatser samtinförskaffande av läromedel. Det kan innebära kompetenshöjandeinsatser för personal kring hörselpedagogiska frågor, men ocksåinsatser som syftar till att utveckla pedagogiska metoder för elever imålgruppen, eller för att förstärka organisationen med teckenspråkskunnigpersonal. Medel bör även kunna fördelas tillmerkostnader för anpassning av undervisningsmiljön.Huvudmannen bör kunna ansöka om bidraget genom attinkomma med en plan som syftar till en långsiktig och stabilutveckling. Ansökan bör bedömas och fördelas av den nationellasamordnaren utifrån särskilda kriterier. Bidraget bör fördelasutifrån kriterier om antalet elever i målgruppen, en bedömning avatt insatserna främjar måluppfyllelse för berörda elever samt hur6Förordning (2008:754) om statsbidrag för åtgärder som syftar till att stärka arbetet medbasfärdigheterna läsa, skriva och räkna.233

Förstärkt statligt stöd för bättre resultat och ökad kvalitet SOU 2011:30huvudmannens insatser blir del av en pågående verksamhet. Det ärviktigt att bidraget förstärker pågående verksamhet och inte ledertill kortsiktig projektverksamhet. Av det skälet bör det även finnaskrav på medfinansiering. Huvudmännens stöd till denna elevgruppkräver ofta nära samverkan med framförallt landstingetshabiliterande verksamhet. Hur huvudmannen ska verka för attutveckla samverkan med berörda aktörer i syfte att öka elevensförutsättningar att nå målen bör också framgå av planen.En alternativ lösning skulle kunna vara att utnyttja det befintligabidraget för särskilda insatser på skolområdet (SIS-bidraget).Specialpedagogiska skolmyndigheten fördelar inom ramen förbidraget medel till utvecklingsprojekt som syftar till att utvecklalärandemiljön för elever med funktionsnedsättning. 7 Inför år 2011inkom 195 ansökningar om utvecklingsprojekt och av dessabeviljades 58 projekt totalt 12 miljoner kronor. 8 Inga projektberörde insatser för elever som är döva eller hörselskadade. Att låtaett särskilt statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder bli en del avbidraget för särskilda insatser på skolområdet har inte bedömts varaen rimlig lösning. Ett särskilt bidrag fyller en viktig funktion för attmarkera frågornas betydelse och för att stimulera huvudmännen tillkvalitetshöjande åtgärder. Det är också viktigt att bidraget kanpåverka en huvudmans verksamhet även om den inte är av regionalart.2. Fortbildning i teckenspråkUtredningens förslag om en stärkt rättighet för elever i grundskolanatt läsa ämnet teckenspråk innebär att kommunala ochenskilda huvudmän kommer att ha behov av kompetensutvecklandeinsatser. Ett problem som utredningen noterat är den lågatillgången till teckenspråkskompetens i grundskolan. Skolinspektionenstillsyn av specialskolan visar att det även där finns ett behovav höjd kompetens i teckenspråk. 9 Det finns därför anledning förstaten att under en tid tillhandahålla och finansiera fortbildning iteckenspråk för pedagoger hos samtliga skolhuvudmän. Utredningenföreslår visserligen att kommunala huvudmän ska kunnaköpa teckenspråkskompetens från annan kommunal huvudman7Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Specialpedagogiska skolmyndigheten,U2011/390/S, 2011-01-20, s. 3.8Underlag från Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2010-11-03.9Skolinspektionen (2011), Riktad tillsyn av specialskolan. Se respektive skolbeslut.234

SOU 2011:30Förstärkt statligt stöd för bättre resultat och ökad kvaliteteller från staten, se avsnitt 8.3, men detta bedöms inte varatillräckligt för att säkerställa tillgången.En fortbildningssatsning på akademisk nivå bör riktas tillpedagoger med grundläggande kunskaper i teckenspråk. Satsningenbör vända sig till kommunala, enskilda eller statliga skolhuvudmänoch omfatta minst 15 högskolepoäng.I Norge genomfördes en liknande satsning år 1997 i sambandmed att det infördes en stärkt rättighet att läsa teckenspråk igrundskolan. Den norska staten finansierade då utbildning iteckenspråk motsvarande 15 högskolepoäng för cirka 100 lärare.Finansieringen avsåg högskolans kostnader, kommunens merkostnaderför vikarier samt deltagarnas resa och uppehälle. 10 Utredningenbedömer att denna omfattning per år är rimlig även iSverige. Fortbildningen bör genomföras som en uppdragsutbildningi samarbete med de universitet och högskolor som erbjuderutbildning i teckenspråk. Staten bör stå för utbildningskostnader,deltagarnas eventuella resor och uppehälle samt halva kostnadenför vikarier. En medfinansiering av vikariekostnaden är motiveradför att stärka huvudmännens delaktighet i insatsen.3. Statsbidrag för att stimulera nya verksamheterDe särskilda undervisningsmiljöer, i form av specialskola ellerhörselklass, som finns att tillgå för elever som är döva ellerhörselskadade är i dag starkt knutna till vissa regioner i landet. Somdet har visats tidigare tar de statliga, kommunala och enskildaalternativen huvudsakligen upp elever från sina respektivenärområden. Det finns ”vita fläckar” i landet där det enligt utredningenborde finnas möjligheter att starta hörselklassverksamhet.Utredningen anser därför att kommunala och enskilda huvudmänsintresse för att starta ny eller utöka befintlig verksamhet börstimuleras. Syftet är att stimulera ett större utbud av skolalternativför elever som är döva eller hörselskadade. Bidraget kan gekommunala och enskilda huvudmän möjlighet att exempelvis startaskolor med språkprofil med svenska och svenskt teckenspråk sominriktning och med mindre klasser och anpassade lokaler. Skolornakan också vara öppna för hörande syskon eller barn som har dövaföräldrar. Sådana initiativ är naturligtvis beroende av respektive10Det kongelige kirke-, utdannings og forskningsdepartement (1997), Nasjonalt kompetansehevingsprogrami tegnspråk – 1997, dnr. 94/6209.235

Förstärkt statligt stöd för bättre resultat och ökad kvalitet SOU 2011:30huvudmans ambitioner. Bidraget kan dock skapa möjligheter fördetta.Den nationella samordnaren, som utredningen föreslår, bör fåtill stånd samtal med kommunala och enskilda skolhuvudmän omatt påbörja eller utöka den här typen av verksamhet. Samordnarenbör utifrån tydliga kriterier kunna fördela det särskilda stimulansbidraget.Kriterierna bör omfatta krav på tillgänglighet, personalenskompetens, tillgång till undervisning i teckenspråk och stöd förtalspråksutveckling.Utredningen har övervägt att förändra det befintliga bidragetför särskilda undervisningsinsatser 11 i stället för att införa entidsbegränsad lösning. Det huvudsakliga skälet för att inte ändra ibefintligt bidrag är att det i dag riktar sig till en mycket bredaremålgrupp än elever som är döva eller hörselskadade. En förändringi villkoren för den senare målgruppen skulle således också kunnapåverka andra regionala undervisningsinsatser negativt, exempelvisinsatser för elever med autism. Vidare anser utredningen att detuttalade syftet att stimulera nya verksamheter är en tillfällig insatssom inte lämpar sig i form av ett årligt statsbidrag. Det är inteheller syftet med statsbidraget för särskilda insatser påskolområdet. Utredningen väljer därför att inte lämna förslag omförändringar i det befintliga bidraget.11.1.2 Organisation och finansieringUtredningen bedömer att staten för den särskilda satsningen kanavsätta 32 miljoner kronor för år 2012 och därefter 54 miljonerkronor per år under de två åren 2013 och 2014.11Förordning (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet.236

SOU 2011:30Förstärkt statligt stöd för bättre resultat och ökad kvalitetTabell 11.1 Föreslagen budget för nationell satsning 2012–2014Verksamhet (mnkr) 2012 2013 2014 SummaNationell samordnare 2,8 3,1 3,1 9Statsbidrag – kvalitetshöjande åtgärder 20 40 40 100Fortbildning – teckenspråk 7 7 7 21Stimulansbidrag – anpassade miljöer 2 4 4 10Summa 31,8 54,1 54,1 140Utredningen föreslår att verksamheten finansieras med delar av deökade intäkter som staten får genom höjd kommunal ersättning förelever i specialskolan. Denna lösning innebär att resurser omfördelasfrån kommuner med elever i specialskolan till kommunermed integrerade elever eller elever i hörselklasser, det vill sägaresurser förs från specialskolan till kommunala och enskilda skolhuvudmän.För att säkerställa denna satsning behövs ett särskiltfinansiellt villkor i Specialpedagogiska skolmyndighetens regleringsbrev.Av villkoret bör framgå att medel ska utbetalas till dennationella samordnaren efter rekvisition.Nationell samordnareUtredningen föreslår att en nationell samordnare tillsätts i form aven statlig kommitté. Kostnaden beräknas till 2,8 miljoner kronorför år 2012 och därefter 3,1 miljoner kronor per år, vilket totaltomfattar 9 miljoner kronor under åren 2012–2014. I dessakostnader ingår lönekostnader för en samordnare samt ett kanslimed två heltidsanställda. I beräkningen ingår även kostnader förresor, konferenser, informationsinsatser samt utvärdering. Kostnadenär högre under de två senare åren eftersom det då bl.a.tillkommer högre kostnader för utvärdering. Det första året ärockså ett startår då verksamheten ska byggas upp.Statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärderBidraget bör administreras av den nationella samordnaren. Enligtutredningens beräkningar bör 100 miljoner kronor kunna avsättasför ändamålet under åren 2012–2014. Givet att alla drygt 5 000elever som är döva eller hörselskadade i grundskola eller grundsär-237

Förstärkt statligt stöd för bättre resultat och ökad kvalitet SOU 2011:30skola berörs av satsningen motsvarar det cirka 20 000 kronor perelev. Det faktiska beloppet per elev kommer troligtvis bli högreeftersom det inte är troligt att alla huvudmän med elever i målgruppenkommer att ansöka om bidrag och eftersom bidraget skafördelas efter huvudmännens behov. En så pass stor satsning bör påett genomgripande sätt kunna leda till förbättrade resultat.Fortbildning i svenskt teckenspråkEnligt utredningens beräkningar bör cirka sju miljoner kronor perår avsättas för ändamålet under åren 2012–2014, det vill säga totalt21 miljoner kronor. Beräkningen är baserad på antagandet att enutbildningsplats omfattande 15 högskolepoäng kostar cirka 20 000kronor inklusive overheadkostnader. Givet detta antagande kanmedlen finansiera totalt cirka 300 utbildningsplatser under de treåren. Den totala kostnaden för utbildning beräknas bli sex miljonerkronor. Utöver utbildningskostnader tillkommer vikariekostnaderi den totala summan. De är beräknade på en medellön för engrundskollärare på 38 500 kronor inklusive lönekostnadspålägg. 12Vidare utgår beräkningen från att en deltagare i utbildningen ärfrånvarande under 10 veckor på ett år samt att huvudmannen stårför 50 procent av denna kostnad. Medfinansieringen är motiveradför att säkerställa huvudmännens aktiva deltagande. Givet antagandenablir de totala vikariekostnaderna för 300 deltagare cirka 15miljoner kronor.Statsbidrag för att stimulera nya verksamheterEnligt utredningens beräkningar kan staten avsätta tio miljonerkronor till detta bidrag. Medlen bör täcka huvudmännens initialainvesteringskostnader för exempelvis anpassningar av den fysiskamiljön med hörselteknik och akustikåtgärder. Utgångspunkten förberäkningarna är att cirka fem nya verksamheter bör kunnastimuleras.12SCB (2010), Lön för grundskollärare 2009 – Lönedatabasen SCB.238

SOU 2011:30Förstärkt statligt stöd för bättre resultat och ökad kvalitet11.2 Det statliga stödet på lång siktEn tidsbegränsad statlig insats är motiverad utifrån dels de nyaskyldigheter för kommunala och enskilda huvudmän som utredningenföreslår, dels utifrån den problembild som har beskrivits vadgäller skolsituationen för elever som är döva eller hörselskadade.Utredningen föreslår att staten endast under en begränsad tidsperiodkraftfullt ska utöka stödjande insatser till kommunala,enskilda och statliga huvudmän. Det finns också behov av att pålång sikt förändra inriktningen på statens specialpedagogiska stöd.De bör ske genom Specialpedagogiska skolmyndigheten och lärarutbildningen.11.2.1 Förstärk statens specialpedagogiska stödUtredningens bedömning: Specialpedagogiska skolmyndighetenbör förstärka sitt specialpedagogiska stöd riktat tillkommunala eller enskilda huvudmän som bedriver utbildningför elever som motsvarar specialskolans målgrupp.Utredningen har konstaterat ett behov av att både stat ochkommun förstärker sina insatser som syftar till att den berördaelevgruppen ska få en utbildning av hög kvalitet. Samtidigt harutredningen dragit slutsatsen att specialskolorna i nuläget måsteprioritera sina egna elever och sin egen kvalitetsutveckling. Detfinns enligt utredningen inte utrymme för specialskolorna attarbeta utåtriktat med insatser till barn och elever som är döva ellerhörselskadade som får sin utbildning i grundskola eller grundsärskola.Statens stöd till huvudmän som bedriver utbildning förelever som motsvarar specialskolans målgrupp bör därför enligtutredningen ges genom det specialpedagogiska stöd som Specialpedagogiskaskolmyndigheten i dag ger via råd och stöd, bidrag försärskilda insatser på skolområdet, nationella resurscenter m.m. Detfinns enligt utredningen anledning att på lång sikt förstärka dennaverksamhet.Den nuvarande myndigheten har endast verkat sedan den 1 juli2008 och den har en regional stödorganisation med både bred ochdjup kompetens. Specialpedagogiska skolmyndighetens nuvarandeorganisation består av regionala resurscenter i form av de regionalaavdelningarna. Myndigheten har också nationella resurscenter med239

Förstärkt statligt stöd för bättre resultat och ökad kvalitet SOU 2011:30spetskompetens inom specifika funktionsnedsättningar för vilkakommuner inte kan förväntas inneha kompetensen. De regionalaavdelningarna har bred kompetens inom ett flertal funktionsnedsättningarvilket möjliggör ett flexibelt och behovsanpassat stödtill kommunala och enskilda skolhuvudmän. Myndigheten harockså uttryckt att det finns en trend att kommuner alltmer efterfrågarrådgivningsinsatser som berör flerfunktionsnedsättningar.Enligt utredningens bedömning pågår ett aktivt arbete inommyndigheten som syftar till att systematisera och förstärka denstrategiska samverkan med skolhuvudmännen. Detta arbete harkommit olika långt i olika regioner, men det bör enligt utredningenpå lång sikt leda till bättre förutsättningar för myndigheten attgenomföra sitt uppdrag. 13 Denna verksamhet bör förstärkas. Detbör dock ske inom de nuvarande ekonomiska ramarna.Specialpedagogiska skolmyndighetens undervisningsverksamhetutgör i dag 45 procent av myndighetens årliga totala kostnader.Myndighetens specialpedagogiska stöd till huvudmännen genomresurscenter och råd och stöd fördelat på alla funktionsnedsättningarutgör i dag cirka 30 procent av verksamhetens kostnader. 14Råd och stödverksamheten som är inriktad på elever som är dövaeller hörselskadade utgör en andel som är betydligt lägre än30 procent. Utredningen bedömer att myndigheten vid en förväntadeffektivisering av verksamheten 15 och i takt med en fortsattelevminskning bör kunna omfördela resurser från de regionalaspecialskolornas verksamhet till den utåtriktade stödverksamheten.De omfördelade resurserna bör främst användas till kompetensutvecklandeinsatser och ett tydligt fokus bör ligga på sådanainsatser som främjar elevernas måluppfyllelse.Delar av denna omfördelning av resurser bör kunna vara genomfördi anslutning till att den av utredningen tillfälligt föreslagnasatsningen avslutas.13Utredningen samtal med regionchefer, Specialpedagogiska skolmyndigheten, september–oktober 2010.14Specialpedagogiska skolmyndigheten, Årsredovisning 2010, s. 109.15Se avsnitt 10.4.240

SOU 2011:30Förstärkt statligt stöd för bättre resultat och ökad kvalitet11.2.2 Säkerställ tillgången till utbildad personalUndersökningar har visat att det finns en brist på lärare och annanpersonal med specialpedagogisk utbildning inom området dövheteller hörselskada. 16 Ett av statens långsiktiga verktyg för attgarantera kommunala och enskilda huvudmäns tillgång till personalmed rätt kompetens är den statliga lärarutbildningen. Utredningenär medveten om att lärarutbildningen inte ligger inom uppdraget.Däremot är det ändå i sammanhanget av vikt att peka på att statenbör säkerställa tillgången på lärare som har goda kunskaper omelevernas funktionsnedsättningar. Regeringen har aviserat attspeciallärarexamen ska utökas med specialiseringar mot dövheteller hörselskada, synskada, grav språkstörning och utvecklingsstörningför att tillgodose specialskolans och grundsärskolansbehov av speciallärare med specifika kunskaper om de elevgrupperskolformerna vänder sig till. 17 En viktig utgångspunkt är attspeciallärarna med dessa inriktningar kan undervisa i olikaskolformer, oberoende av var elever med de olikafunktionsnedsättningarna får sin undervisning.16Se exempelvis Skolinspektionen (2009), Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningi grundskolan, rapport 2009:6 och Specialpedagogiska skolmyndigheten och KarolinskaUniversitetssjukhuset (2011), Slutrapport Hörsel-dövforum i Stockholms län, projektrapport,januari 2011.17Prop. 2010/11:1 Budgetpropositionen för 2011, Utgiftsområde 16, s. 73.241

12 Ekonomiska konsekvenser ochfinansiering m.m.Utredningens förslag: Delar av de ökade statliga intäkterna frånde höjda ersättningarna för elever i specialskolan ska användasför att finansiera den föreslagna nationella samordnaren ochdennes verksamhet. Övriga ökade intäkter ska återföras tillkommunsektor via det generella statsbidraget. Från och med år2015 ska alla ökade intäkter återföras till kommunsektorn viadet generella statsbidraget. Förslagen blir således kostnadsneutralaför både stat och kommun.Övriga förslag ska finansieras genom de förväntade resursersom frigörs vid införandet av en nioårig specialskola och vid eneffektivisering av Specialpedagogiska skolmyndighetens skolverksamhet.I detta kapitel redovisas de ekonomiska konsekvenser som framgårav utredningens direktiv och av kommittéförordningen (1998:1474)och som inte redovisas i andra delar av betänkandet. I avsnittetredovisas även utredningens förslag till finansiering.Det bör påpekas att en relativt sett mycket liten andel avsamtliga elever i grundskoleålder, cirka 0,5 procent, blir direkt ellerindirekt berörda av alla eller delar av utredningens förslag. Dettamotsvarar cirka 5 000 elever. Vissa förslag kommer exempelvis attberöra färre än 100 elever. De direkta effekterna av utredningensförslag är på nationell nivå mycket begränsade.I tabell 12.1 redovisar utredningen samlat i vilken grad förslagenförväntas ge ekonomiska konsekvenser för stat, kommun ellerenskilda huvudmän.243

Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m. SOU 2011:30Tabell 12.1Bedömning av konsekvenser av utredningens förslagFörslagPåverkan( - = påverkar ej, 0 = försumbar, Δ= påverkar)1. Målgruppen – i förändring 02. Anpassningar av styrdokument efter en förändrad målgrupp -3. En nioårig specialskola Δ4. Deltidsutbildning – utbildning i två skolformer Δ5. Tillämpning av grundsärskolans kursplaner i specialskolan 06. Teckenspråk i grundskolan och grundsärskolan Δ7. Specialskolans kursplaner i grundskolan och grundsärskolan -8. Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommuner Δ9. Förstärkt statligt stöd för bättre resultat och ökad kvalitet ΔFörslagen om rätt till teckenspråk och deltidsutbildning innebärnya uppgifter och även ökade kostnader för kommunsektorn.Övriga förslag påverkar inte den nuvarande uppgiftsfördelningenmellan stat och kommun. De kan däremot påverka huvudmännenskostnader. En mer utförlig redovisning av de förslag som bedömspåverka huvudmännens ekonomi redovisas nedan. De förslag sombedöms leda till försumbara ekonomiska konsekvenser kommenterasi avsnitt 12.6.12.1 En nioårig specialskolaUtredningens bedömning: Införandet av en nioårig specialskolakan innebära minskade kostnader för staten med upp tillcirka 23 miljoner kronor per år. Hemkommuner med elever ispecialskolan kan få minskade kostnader för ersättning tillstaten med upp till cirka 15 miljoner kronor per år. Eventuellaekonomiska konsekvenser ska ses på lång sikt eftersomförändringarna kommer att ske successivt.Det är Specialpedagogiska skolmyndigheten och kommunalaskolhuvudmän med elever i eller med framtida elever ispecialskolan som berörs av utredningens förslag om en nioårigspecialskola. Förslaget berör för närvarande primärt de cirka 130244

SOU 2011:30Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m.kommunerna med elever i specialskolan varje år och de cirka 540 1anställda i skolorna.En förändring i skolplikten kan leda till att fler elever fullgörden under nio år vilket medför att antalet elever i specialskolankommer att minska. Ett minskat antal elever leder till en minskningav skolornas personalstyrka och således lägre kostnader förspecialskolan. Fler elever som slutför specialskolan på nio årmedför också lägre intäkter från kommuner jämfört med i dag. Detbör påpekas att de eventuella konsekvenser som utredningenbeskriver förväntas ske successivt under flera år. De schabloniseradeberäkningar som redovisas bör ses som ögonblicksbilder närförändringarna har genomförts och påverkat verksamheten.Utökad garanterad undervisningstidDe extra 800 timmarna för undervisning i teckenspråk m.m. somutredningen föreslår innebär vissa ökade undervisningskostnader.De cirka 30 extra minuterna per dag i utökad garanteradundervisningstid motsvarar totalt cirka 6 700 undervisningstimmarper år och en beräknad ökad kostnad på cirka fyra miljoner kronor,givet följande förutsättningar. 2 Det är cirka 450 elever i specialskolansom läser teckenspråk läsåret 2010/11. Givet att en genomsnittligelevgrupp i specialskolan består av sex elever undervisas de450 eleverna i totalt 75 grupper. Med nuvarande personaltäthetinnebär det att cirka två lärare per elevgrupp får mer arbetstid. Dentotala extra arbetstiden för lärarna blir således den extra tiden fördet totala antalet grupper och lärare, dvs. cirka 6 700 timmar. Tilldetta läggs också kostnader för för- och efterarbete.Garanterade undervisningstimmar vid förlängd skolgångUtredningen bedömer att de garanterade 800 undervisningstimmarnaefter den nionde årskursen inte blir en ökad kostnad förde elever som utnyttjar rätten jämfört med den nuvarandekostnaden för elever i det tionde skolåret. Både stat och kommun1Specialpedagogiska skolmyndigheten (2010), SPSM kvalitetsredovisning för skolor 2009,dnr. STÅ2009/749, s. 2 f.2Beräkningen baseras på medellönen för en grundskollärare år 2009 inkl. lönekostnadspåslag(38 550 kr/månad). Statistiska centralbyrån, Lönedatabasen – Grundskollärare – 2009.245

Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m. SOU 2011:30kan däremot få lägre kostnader om elever inte väljer att utnyttjarätten.Behov av översyn av specialskolans läroplan m.m.De anpassningar av kursplanerna som blir en konsekvens avinförandet av en nioårig specialskola innebär en arbetsuppgift förSkolverket. Även om uppgiften medför kostnader bör denfinansieras inom ramen för myndighetens förvaltningsanslag. Attkontinuerligt se över kursplaner är ett av myndighetens huvuduppdragoch det är inte motiverat att särskilda resurser ska tillskjutasvid varje enskild översyn.12.1.1 Tre scenarierDe organisatoriska och ekonomiska konsekvenserna kan enligtutredningen betraktas utifrån tre tänkbara scenarier om hurförslaget kan påverka antalet elever i specialskolan. Scenarierna ärbaserade på elevantal eftersom denna faktor har stor betydelse förutbildningens kostnader. Syftet med att åskådliggöra dessa trescenarier är att ge en bild av tänkbara ekonomiska konsekvenser vidinförandet av en nioårig skolplikt i specialskolan. Se bilaga 7 förberäkningar.Scenario 1 – alla elever i de regionala specialskolorna fullföljerpå nio årDet första scenariot utgår ifrån att alla elever i de regionalaspecialskolorna kommer att klara av att fullfölja specialskolan pånio år. Eleverna i de nationella skolorna bedöms ha andraförutsättningar att klara av detta och förväntas i scenariot läsaytterligare ett eller i vissa fall flera år. I detta scenario skulle antaletelever i specialskolan minska betydligt och det skulle såledesinnebära ett minskat behov av personal. De statliga intäkterna frånhemkommuner skulle också minska. Vissa ökade kostnader förrätten till utökad garanterad undervisningstid tillkommer. Deekonomiska konsekvenserna av detta scenario är att statensnettokostnader för specialskolan kan bli cirka 23 miljoner kronor246

SOU 2011:30Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m.lägre än i dag. Hemkommuners ersättning till staten för elever ispecialskolan skulle minska med cirka 15 miljoner kronor.Scenario 2 − 60 procent av eleverna i de regionalaspecialskolorna fullföljer på nio årDet andra scenariot utgår ifrån att de elever som påbörjar deregionala specialskolorna i årskurs 1 också kommer att fullfölja denpå nio år. De elever som kommer till specialskolan i senare årskurserförväntas utnyttja sin rätt att läsa ytterligare tid ispecialskolan. Läsåren 2009/10 och 2010/11 påbörjade cirka 60 procentav eleverna sin utbildning i specialskolan i årskurs 1. 3 Att cirka60 procent av eleverna kommer att sluta efter nio år kan därför varaett rimligt antagande. I detta scenario minskar antalet elever ochpersonalbehovet i specialskolan i mindre omfattning än i det förra.De statliga intäkterna från hemkommuner kommer också i dettafall att minska. Ökade kostnader för rätten till utökad garanteradundervisningstid tillkommer. De ekonomiska konsekvenserna avdetta scenario är att statens nettokostnader för specialskolan kanbli cirka tolv miljoner kronor lägre än i dag. Hemkommunersersättning till staten för elever i specialskolan skulle minska medcirka nio miljoner kronor. Beräkningen baseras på antagandet attkostnaderna för de elever som läser längre än nio år är samma somför elever i det tionde året i den nuvarande specialskolan.Scenario 3 – alla fullföljer på tio år eller merDet tredje scenariot utgår ifrån antagandet att alla elever kommeratt utnyttja sin rätt att läsa längre än nio år i specialskolan. Detskulle innebära ett nästintill oförändrat läge jämfört med i dag. Detblir vissa ökade undervisningskostnader med anledning av rättentill utökad garanterad undervisningstid även i detta fall. I likhetmed övriga förslag skulle en sådan rättighet innebära ökadekostnader för undervisning med cirka fyra miljoner kronor.Även i detta scenario baseras beräkningen på antagandet attkostnaderna för de elever som utnyttjar sin rätt till garanterade3Specialpedagogiska skolmyndigheten, Kvalitetsredovisning för skolor, 2007–2009, ochutredningens bearbetning.247

Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m. SOU 2011:30undervisningstimmar vid förlängd skolgång är samma som förelever i det tionde året i den nuvarande specialskolan.12.2 Deltidsutbildning − utbildning i två skolformerUtredningens bedömning: En rätt till deltidsutbildning kaninnebära ökade kostnader för kommunsektorn på cirka 1,5 till4 miljoner kronor per år.Staten kan även få minskade intäkter för elever i specialskolanmed mellan 12 och 30 miljoner kronor per år.En rätt till deltidsutbildning kommer att påverka elever ispecialskolans målgrupp och berörda skolhuvudmän. Efterfråganpå denna verksamhet är helt beroende av information om att detfinns en rätt att välja att vara deltidselev inom en annan skolform.Behovet samverkar även med om möjligheten att delta i distansundervisningi ämnet teckenspråk kommer att finnas och denmöjlighet, som utredningen föreslår, att inom grundskolan ochgrundsärskolan följa specialskolans kursplaner.Utredningen har frågat specialskolorna hur de bedömer attutvecklingen av deltidselever kommer att se ut i framtiden, sebilaga 5. I princip samtliga skolor bedömer att det kommer att skeen ökning av efterfrågan när verksamheten med deltidseleverpermanentas och erbjudandet får författningsstöd. Detta gällerfrämst regionskolorna samt riksskolorna Åsbackaskolan och Hällsboskolan.Hällsboskolan, som i dag inte tar emot deltidselever,uppskattar att 10–30 procent av skolans nuvarande elever, det villsäga 3–9 elever, kommer att välja deltid i stället för heltid ispecialskolan om det blir möjligt att välja. Det bör påpekas att dethandlar om en mycket liten grupp elever som troligtvis kommer attutnyttja sin rätt att vara deltidselever.Här är det viktigt att ta hänsyn till att tre specialskolor,Kristinaskolan, Vänerskolan och Åsbackaskolan, redan i dag informerarom deltidsverksamhet via Specialpedagogiska skolmyndighetenshemsida. Denna information har dock ingen framskjutenplacering, men det är möjligt att ta del av den. Det är också dessatre skolor som huvudsakligen har redovisat att de har deltidselever,tillsammans har de 26 av de 27 redovisade deltidseleverna vårterminenår 2010. Eftersom dessa skolor redan bedriver en form av248

SOU 2011:30Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m.deltidsverksamhet bedömer utredningen att verksamheten troligtvisinte kommer att öka i någon större omfattning med deföreslagna författningsändringarna. Det kan däremot bli färreelever i framtiden eftersom utredningens förslag medför andra kravpå vem som kan vara deltidselev än vad skolorna gör i dag.Den största ökningen av antalet deltidselever kan ske vid deskolor som i dag inte bedriver sådan verksamhet. Det gäller huvudsakligenÖstervångsskolan, Manillaskolan, Birgittaskolan ochHällsboskolan. Som regionala specialskolor skiljer sig Östervångsskolanoch Manillaskolan från Vänerskolan och Kristinaskolan. Detvå första ligger båda i stora kommuner och har därför relativt storaupptagningsområden inom korta reseavstånd. Detta kan vara enfaktor som gör att efterfrågan på deltidslösningar därför intekommer att vara lika stor i dessa regioner. Detsamma kan till vissdel också gälla för Birgittaskolan. Ekeskolan har uttalat att de intetror att de kommer att få deltidselever.En försiktig prognos är att antalet deltidselever kommer att blidubbelt så många som det antal elever som i dag deltar i liknandeverksamhet. Detta skulle i sådana fall innebära cirka 60 deltidselever,vilka skulle utgöra cirka tio procent av det totala antaletelever i specialskolan.12.2.1 Kommunala skolhuvudmänEftersom antalet deltidselever bedöms bli få innebär det troligtvisatt varje kommun som berörs enbart behöver planera deltidsundervisningför en enstaka elev. Utredningen bedömer att dettainte kommer att innebära något större merarbete för kommunen irelation till övriga ansvarsområden och uppgifter och i relation tilldet stöd kommunen ger eleven i dag. Den största ekonomiskakonsekvensen för hemkommunerna blir således den ersättning deblir skyldiga att betala till Specialpedagogiska skolmyndigheten.Hemkommunen kan också bli skyldig att ta emot en deltidselevsom huvudsakligen går i specialskolan. Som det har beskrivitstidigare är det inte lika stor efterfrågan att som elev i specialskolanvara deltidselev i grundskolan eller grundsärskolan. De ekonomiskakonsekvenserna borde i dessa fall bli försumbara eftersom förslagettroligtvis kommer att beröra ett ytterst fåtal elever och kommuner.Utredningen har föreslagit att hemkommunens ersättning fören deltidselev ska beräknas utifrån ersättningen för en heltidselev i249

Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m. SOU 2011:30specialskolan för den tid som deltidseleven vistas i specialskolan,och vice versa vid en omvänd deltidslösning. Detta medför atthemkommunernas ersättning kommer att variera beroende pådeltidsutbildningens omfattning. Kommunernas möjliga kostnadför en deltidselev som är fyra veckor per år vid en specialskola blirmed nuvarande ersättningsnivå cirka 26 000 kronor per läsår.Beräkningen är baserad på 2011 års ersättning för en elev ispecialskolan. 4 Med en ny ersättningsnivå enligt utredningensförslag skulle motsvarande kostnad bli cirka 34 000 kronor (steg 1)eller 60 000 kronor (steg 2) per år och elev. Se vidare bilaga 7 förberäkningar.Det blir således relativt låga kostnader för en hemkommun meddagens ersättningsnivåer. Med utredningens förslag om höjdaersättningsnivåer kommer däremot kostnaden att bli märkbar. Detotala kostnaderna för kommunala huvudmän kommer dock att blimycket låga givet det troliga låga antalet framtida deltidselever. Omdet totala antalet deltidselever i landet blir 60 stycken och tidsomfattningenär fyra veckor per läsår för samtliga blir de totalakostnaderna för kommunsektorn mellan cirka 1,5 och 4 miljonerkronor per år, beroende på befintliga eller nya ersättningsnivåer.12.2.2 Specialpedagogiska skolmyndighetenSpecialskolans nuvarande verksamhet vid ett ökat antal deltidseleverkan påverkas på flera plan. 5 Skolorna uppger att det kommeratt krävas en gemensam fortbildning och ett kunskapsutbyte hospersonal både i hemkommunen och i specialskolorna. Det kommeratt ställas krav på nya arbetssätt och andra krav på skolans personal.Specialskolans boende uppges behöva en beredskap för att ta emotdeltidselever. Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rhanpassadutbildning får också en ny uppgift; att ta ställning till omen elev som ansöker om att bli deltidselev tillhör specialskolansmålgrupp.Det kan också handla om ett visst utökat personalbehov i formav samordnare för deltidselever, exempelvis i form av en kontaktlärareför eleverna och hemskolorna. En sådan finns i dag vidKristinaskolan i Härnösand. 6 Ett ökat antal deltidselever ställer4Förordning (SKOLFS 2010:254) om ändring i förordningen (SKOLFS 1997:1) omersättning för elever i specialskolan.5Utredningens enkät till specialskolor om deltidselever, se bilaga 5.6Utredningens samtal med Kristinaskolan, 2010-10-21.250

SOU 2011:30Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m.också krav på skolornas beredskap för verksamheten. Beroende påhur deltidsverksamheten organiseras kan alla lärare på skolan blidelaktiga. Även personal som arbetar med resesamordning, boende,kök m.m. kommer att påverkas. Alla dessa konsekvenser är underförutsättning att deltidsverksamheten blir omfattande.För Specialpedagogiska skolmyndigheten kommer en regleraddeltidsverksamhet att innebära ökade intäkter från kommunerna.Givet samma tänkbara scenario som ovan med 60 deltidseleverskulle det innebära ökade intäkter med cirka 1,5 till 4 miljonerkronor. Ett tänkbart scenario är också att staten kan få lägreintäkter eftersom nuvarande heltidselever kan övergå till att blideltidselever. Det är också möjligt att färre elever väljer att bliheltidselever i framtiden. Om 60 heltidselever i stället blir deltidseleverskulle det innebära minskade intäkter för staten med mellan12 och 30 miljoner kronor beroende på befintlig eller ny ersättningsnivå.Beräkningen är baserad på att staten får intäkter fördeltidselever som går fyra veckor i specialskolan per läsår.Utredningen bedömer dock att det förväntade antaletdeltidselever kommer att bli relativt få, åtminstone i ett inledandeskede. Det innebär att de ekonomiska konsekvenserna för Specialpedagogiskaskolmyndigheten kommer att vara mycket begränsadevad gäller ökade kostnader för verksamheten. De, jämfört mednuvarande, betydligt högre intäkterna för deltidsverksamhetenbedöms också täcka eventuella ökade kostnader för myndigheten.Utredningens bedömning är således att det finns ett ekonomisktutrymme i specialskolorna att använda i en framtida utökaddeltidsverksamhet. Myndighetens ekonomiska förutsättningar attbedriva verksamheten bör dock följas upp om tillströmningen avdeltidselever ökar drastiskt.12.3 Teckenspråk i grundskolan och grundsärskolanUtredningens bedömning: En rätt till undervisning i teckenspråkkan innebära ökade kostnader för kommunsektorn medmellan tre och sex miljoner kronor per år.De huvudmän som blir skyldiga att erbjuda undervisning iteckenspråk blir de som huvudsakligen berörs ekonomiskt.251

Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m. SOU 2011:30Huvudmän med möjlighet att sälja teckenspråkskompetens berörsockså till viss del.Målgruppen elever i behov av teckenspråk för sin kommunikationkan delas in i två grupper: den första gruppen är barn och ungasom har behov av teckenspråk för sin kommunikation på grund avfunktionsnedsättning och den andra gruppen är syskon till barnoch unga i den första gruppen och barn till teckenspråkigaföräldrar. Utredningen har utifrån en tidigare kartläggning av barn ibehov av teckenspråk för sin kommunikation 7 och utifrån tillgängligstatistik uppskattat möjliga volymer.Den första gruppen, barn och unga som är döva, hörselskadadeeller har en grav språkstörning i behov av teckenspråk för sinkommunikation, kan uppskattningsvis omfatta cirka 110 barn perårskull och således cirka 1 000 barn i grundskoleålder. Uppskattningenbaseras på en bedömning genomförd av landstingenshörselvård och den inkluderar inte syskon eller barn till föräldrarsom är döva. Utredningen är medveten om att dessa uppgifter ärnågra år gamla och att beräkningarna är relativt osäkra, men det ärändå de mest tillförlitliga uppgifter som finns tillgängliga för enberäkning av de ekonomiska konsekvenserna.Enligt förarbetena till den nya språklagen är det ”den personsom har en funktionsnedsättning av nu angett slag som avgör omhan eller hon ska anses vara teckenspråkig eller inte”. 8 Med dennadefinition kan antalet barn och unga med funktionsnedsättning ibehov av teckenspråk i grundskoleåldern vara alla barn som är dövaeller hörselskadade. En övre gräns för antalet barn i grundskoleålderni behov av teckenspråk kan då rimligen vara de som är ibehov av habiliterande åtgärder, det vill säga cirka 5 000 individer.Den andra gruppen som kan vara i behov av teckenspråk för sinkommunikation i grundskoleålder är syskon till barn och unga iden första gruppen och barn till teckenspråkiga föräldrar. Dennagrupp erbjuds i dag teckenspråksutbildning av Specialpedagogiskaskolmyndigheten. Under år 2010 deltog 565 barn och unga i dennaverksamhet. Antalet har varierat runt 600 elever under åren 2008–2010. 9 Utredningen bedömer att det främst är elever i den gruppsom i dag läser vid specialskolorna som kommer att utnyttjamöjligheten att läsa teckenspråk i grundskolan och av dessa skulle7SOU 2006:54 Teckenspråk och teckenspråkiga – översyn av teckenspråkets ställning, bilaga 5.8Prop. 2008/09:153 Språk för alla – förslag till språklag, s. 50.9Specialpedagogiska skolmyndigheten, Årsredovisning 2010, s. 94.252

SOU 2011:30Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m.en del vara hörande barn till döva föräldrar och således ha rätt attläsa teckenspråk som modersmål.Sammantaget kan utredningens förslag beröra mellan 1 600 och5 600 barn och unga i grundskoleålder oavsett skolform. Intervalletblir cirka 1 200 elever till 5 200 elever om elever i specialskolanexkluderas. Den högre siffran förutsätter att alla barn och ungasom är döva och hörselskadade eller har en grav språkstörning ochär i behov av teckenspråk väljer att läsa teckenspråk i grundskolan.En sådan utveckling är dock inte trolig bl.a. eftersom möjligheteratt läsa teckenspråk för hörande i grundskolan i dag inte utnyttjas istor utsträckning. Bland elever t.o.m. årskurs 5 är språkval ovanliga.Enligt Skolverkets statistik under höstterminen år 2008 läste nollprocent av eleverna i grundskolans årskurser 6–9 teckenspråk somalternativ till språkvalet. 10 Under höstterminen år 2009 läste 226elever teckenspråk som alternativ till språkvalet. 11 Vad gällerteckenspråk som modersmål finns inte någon uppgift frånSkolverket. Under höstterminen år 2009 läste 51 elever teckenspråkinom elevens val. Det går inte att få fram uppgifter om ämneteventuellt läses inom skolans val.Här bör också en jämförelse med Norge göras. De elever somdär utnyttjar rätten till undervisning i och på teckenspråk utgörcirka 25 procent av det totala antalet elever i grundskoleålder ibehov av hörselhabiliterande åtgärder. 12 I antalet finns elever somgår i statlig eller kommunal skola. Översatt till svenska förhållandenskulle det innebära cirka 1 250 barn.Den troliga elevgrupp som huvudsakligen kommer att utnyttjarätten till teckenspråk är de elever som går i kommunala ellerfristående hörselklasser eller i särskilda undervisningsgrupper inomkommuner. Dessa huvudmän har redan i dag viss kompetens för atterbjuda undervisning i teckenspråk. Utöver denna elevgrupp kan enrimlig bedömning också vara att de elever som går integrerat ochsom av landstingen bedöms (se ovan) vara i behov av teckenspråkkommer att begära att få läsa detta. Det skulle i sådana fall innebäraen grupp om cirka 200 till 300 integrerade elever som skulleutnyttja rätten. Antalet baseras på att cirka 700 till 800 av de 1 100elever som landstingen bedömde ha behov av teckenspråk går ispecialskola eller i kommunala eller fristående hörselklasser. Denna10Skolverket (2009), Beskrivande data 2009 – Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg,skola och vuxenutbildning, rapport nr 335, s. 42.11Uppgift från Skolverket, 2010-10-25.12Statped Skådalen kompetansesenter (2010), Elever med horselshemming i skolen – Enkartleggningsundersokelse om laeringsutbytte, Del en: Kortrapport, s. 28.253

Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m. SOU 2011:30omfattning stämmer väl överens med de ovan beskrivna norskaförhållandena. Utredningen bedömer därför att en rättighet att läsateckenspråk inte kommer att leda till en markant ökning av antaletelever som läser teckenspråk som språkval. Denna bedömningbygger också på samtal med företrädare för kommunala hörselklasser.Vid de kommunala hörselklasserna väljer inte alla eleverteckenspråk, trots att dessa elever sannolikt har närmare till ettsådant val än integrerade elever.12.3.1 Kommunala skolhuvudmänAlla kommuner kan teoretiskt sett ha en enstaka elev som kanbegära att få läsa teckenspråk. Utredningens beräkning bygger påantagandet att de 5 300 tänkbara eleverna fördelar sig jämnt ilandets kommuner utifrån befolkningsmängd. I de flesta kommunerkommer dock antalet ”potentiella” elever att vara lågt.Enligt utredningens beräkningar kommer cirka 50 kommuner attha färre än fem elever i den berörda målgruppen. De tjugo störstakommunerna kommer att ha mellan 50 och 400 barn i den potentiellamålgruppen.Utredningen bedömer att en rätt till teckenspråk främstkommer att påverka antalet elever som väljer teckenspråk somspråkval. Gruppen elever med döva föräldrar som med utredningensförslag får rätt till modersmålsundervisning är mycketliten.För huvudmännen kan bristen på teckenspråkskompetens blidet största hindret. Utredningen bedömer dock att en satsning påfortbildning av lärare i teckenspråk och möjligheter att köpakompetens till viss del kan undanröja detta hinder.De ekonomiska konsekvenserna för huvudmännen av förslagenom en rätt till teckenspråk bedöms bli mycket begränsade.Beräkningen utgår ifrån medianlönen för en grundskollärare iårskurs 1–7 och antagandet att kompetens kan köpas per undervisadtimme. 13 Språkvalet omfattar enligt timplanen för grundskolan320 timmar och erbjuds vanligtvis under årskurs 6–9, vilketmotsvarar cirka 80 timmar per läsår. Under förutsättning att allakommuner erbjuder teckenspråksutbildning inom språkvalet blirdet totala antalet timmar per läsår 23 200 för alla kommuner. Engrundskollärare i årskurs 1–7 hade läsåret 2009 en medianlön på13Statistiska centralbyrån, Lönedatabasen – Grundskollärare – 2009.254

SOU 2011:30Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m.38 550 kronor inklusive lönekostnadspåslag. Det motsvarar en timkostnadpå cirka 241 kronor. Den totala kostnaden för kommunalahuvudmän skulle således maximalt kunna bli 5,6 miljoner kronorper år eller cirka 20 000 kronor per kommun och år. Beräkningenförutsätter också att teckenspråk erbjuds vid en skola per kommun.En lägsta nivå av kostnader för kommunerna kan utgå ifrån dengrupp på 200 till 300 elever som landstingen bedömde har behov avteckenspråk för sin kommunikation och som inte går i specialskolaeller i hörselklass. En grupp på 300 elever, jämnt fördelad påkommunala huvudmän i relation till befolkningsmängd, innebär attcirka 150 kommuner kommer att ha en elev som förväntas utnyttjasin rätt till teckenspråk. Detta skulle med samma beräkning somovan innebära samma kostnad per kommun men i stället en totalkostnad på 2,9 miljoner kronor för kommunsektorn.En alternativ beräkning kan också visa på den totala maximalakostnaden. Detta alternativ baseras på att alla kommuner i ställetanställer en teckenspråksutbildad lärare på 20 procent till sammakostnad som ovan. Den totala kostnaden för alla kommuner skullei sådana fall bli 27 miljoner kronor per år. Det senare alternativetbedöms dock inte vara rimligt.12.3.2 Enskilda skolhuvudmänLäsåret 2009/10 gick 11 procent av alla elever i grundskolan ifristående grundskolor. 14 Det saknas undersökningar om förekomstenav elever som är döva eller hörselskadade, deras syskoneller hörande barn till döva föräldrar i fristående skolor. Enligt vadutredningen erfarit finns det läsåret 2010/11 endast en friståendegrundskola med särskild teckenspråkig profil, Nya Broskolan iStockholm. Hemkommunens bidrag till enskilda skolhuvudmänska bestämmas efter samma grunder som hemkommunen tillämparvid fördelning av resurser till den egna grundskolan. 15 Etttilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behovav särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. 16Kostnaden för att erbjuda undervisning i teckenspråk bör såledesinkluderas i kommunens bidrag för eleven via tilläggsbeloppet,14Skolverket, Skolor och elever läsåren 2004/05-2009/10, www.skolverket.se, sidan hämtad:2010-12-28.1510 kap. 38 § skollagen (2010:800).1610 kap. 39 § skollagen (2010:800).255

Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m. SOU 2011:30varför förslaget inte får direkta ekonomiska konsekvenser förenskilda huvudmän.12.3.3 Huvudmän som kan sälja teckenspråkskompetensMöjligheten att sälja utbildning i teckenspråk kommer troligtvisfrämst att utnyttjas av den statliga specialskolan samt av vissakommunala hörselklasser. Att staten säljer teckenspråksundervisningförekommer i dag, utan författningsstöd, vid flera regionalaspecialskolor. Det kan ske till kommuner som erbjuder teckenspråksundervisningsom språkval eller som modersmål. Specialskolankommer med författningsstöd att kunna få intäkter frånverksamheten, vilket bör kunna finansiera den till stor del.Utredningen bedömer att en möjlighet för specialskolan att erbjudateckenspråksundervisning på entreprenad bör ske inom ramen förmyndighetens nuvarande ekonomiska ramar. Vidare är det enmöjlighet att erbjuda entreprenad, inte en skyldighet. Förslagetmedför således inga tvingande kostnader i denna del.12.4 Ett ökat finansiellt ansvar för hemkommunerUtredningens bedömning: Hemkommuner med elever ispecialskolan får ökade kostnader med cirka 64 miljoner kronorper år (steg 1) från och med år 2012 i jämförelse med dagensersättningsnivåer. De ökade kostnaderna för hemkommuner blirdärefter cirka 190 miljoner kronor per år (steg 2) från och medår 2013.Utredningen redovisar nedan konsekvenserna av de två föreslagnastegen för att höja ersättningsnivåerna. Det bör än en gång påpekasatt de föreslagna förändringarna rör ett mycket litet antal elever perkommun och de får inga märkbara samhällsekonomiska konsekvenser.Höjda ersättningsnivåer får i första hand ekonomiskakonsekvenser för kommuner med elever i specialskolan. Beräkningarnaär baserade på att 126 kommuner hade 503 elever ispecialskolan hösten år 2010. 1717Underlag från Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2010-10-03.256

SOU 2011:30Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m.12.4.1 Steg 1 – höjd ersättning för alla kommunerI detta första steg är det främst värdkommunerna med elever ispecialskolan som får ekonomiska konsekvenser av förslaget.Sammanlagt innebär utredningens förslag att statens intäkter förspecialskolan skulle öka med cirka 64 miljoner kronor från nuvarandecirka 80 miljoner kronor. De åtta värdkommunerna skulle fåökade kostnader med cirka 44 miljoner kronor per år och de övrigacirka 120 kommunerna med elever i specialskolan skulle få ökadekostnader med cirka 20 miljoner kronor per år. Eftersom de flestakommuner endast har ett fåtal elever i specialskolan får eventuellaförändringar enligt det första steget relativt liten effekt för enmajoritet av landets kommuner. Av de cirka 130 kommuner somhar elever i specialskolan läsåret 2010/11 skulle cirka 90 procent fåökade kostnader med mindre än en halv miljon kronor per år medutredningens förslag. Dessa kommuner har en till sex elever ispecialskolan. Störst påverkan får utredningens förslag på de femvärdkommunerna för regionala specialskolor. De får ökadekostnader med mellan 3 och 19 miljoner kronor per år. I kommunermed riksskolor är antalet elever ofta så lågt att skillnader iersättningsnivåer inte bedöms påverka den kommunala verksamheteni stort.12.4.2 Steg 2 – ett nytt ersättningssystemVid införandet av ett nytt system skulle kommunernas ersättningför elever i specialskolan öka med cirka 190 miljoner kronor frånnuvarande cirka 80 miljoner kronor. De åtta värdkommunernaskulle få ökade kostnader med cirka 96 miljoner kronor per år ochde övriga cirka 120 kommunerna med elever i specialskolan skullefå ökade kostnader med cirka 94 miljoner kronor per år. Av decirka 130 kommuner som har elever i specialskolan läsåret 2010/11skulle cirka 90 procent få ökade kostnader med två miljoner kronoreller lägre med utredningens förslag. Dessa kommuner har en tillfem elever i specialskolan. Störst påverkan får utredningens förslagpå de fem värdkommunerna för regionala specialskolor. De får medförslaget ökade kostnader med mellan cirka 6 och 42 miljonerkronor per år.257

Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m. SOU 2011:3012.5 Förstärkt statligt stöd för bättre resultat ochökad kvalitetEnligt utredningens förslag kommer den nationella samordnarenoch de föreslagna utvecklingsinsatserna att omfatta totalt 140 miljonerkronor under tidsperioden 2012–2014. För år 2012 föreslås32 miljoner avsättas och under de två följande åren 54 miljonerkronor. Satsningen ger kommuner och enskilda huvudmän möjlighetenatt förstärka sin pågående verksamhet. Den är dock intetvingande och den medför inga negativa ekonomiska konsekvenserför dessa huvudmän. Däremot får staten en ökad kostnad underden berörda tidsperioden.Den permanenta förstärkningen av statens specialpedagogiskastöd till elever som tillhör specialskolans målgrupp bör, somtidigare har redovisats, ske genom en omfördelning av resurser frånSpecialpedagogiska skolmyndighetens skolverksamhet till råd- ochstödverksamheten. Omfördelningen bör ske genom en förväntadeffektivisering av myndighetens skolverksamhet.12.6 Kommentarer till vissa övriga förslag12.6.1 Målgruppen − i förändringKonsekvensen av en ändrad formulering av målgruppen bedömsendast marginellt påverka antalet elever i specialskolan. Denformulering i skollagen som finns i dag och den av utredningenföreslagna formuleringen skiljer sig mycket. Dock skiljer sig inteden prövning som i verkligheten görs av nämnden från den somutredningen föreslår. Därför är det inte fråga om en så storförändring som det vid läsning av texten kan synas vara. Författningsändringenbedöms inte förändra mottagandet i specialskolanfrån vad som sker i dag.Utvecklingen mot att elever med behov av en tvåspråkig undervisningsmiljöhar sökt sig till och mottagits i specialskolan harskett under lång tid utan något egentligt författningsstöd. Enligtuppgift från Specialpedagogiska skolmyndigheten skulle en författningsändringi detta avseende inte öka antalet elever i specialskolan– det legitimerar endast vad som redan beslutas av nämnden i dag.För det allra mesta vill vårdnadshavare i första hand ha sina barn ihemskolan och de kommer troligtvis inte att välja specialskolan i258

SOU 2011:30Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m.större utsträckning än i dag. 18 Utredningen ser därför att en ökningav antalet elever inte kommer att ske.Elever med grav språkstörning i behov av teckenspråk för sinkommunikation är en liten grupp som kan behöva samma slag avinsatser som döva. Antalet elever med sådan grav språkstörninguppgår till cirka tjugo per årskull. 19 Detta skulle maximalt innebäracirka 200 elever i grundskoleåldern. I dag går ungefär tio elever medgrav språkstörning vid regionskolorna. Med tanke på den faktiskaefterfrågan bedömer utredningen att förslagen inte kommer attmedföra en ökad tillströmning av denna elevgrupp.Förslaget bedöms därför inte få några ekonomiska konsekvenserför skolhuvudmän eller för Specialpedagogiska skolmyndigheteneftersom det inte bedöms medföra en ökning av antalet elever ispecialskolan. Det blir således kostnadsneutralt i relation tillnuvarande definition av målgruppen.12.6.2 Tillämpning av grundsärskolans kursplaner ispecialskolanFörslagen bedöms inte få några ekonomiska konsekvenser förSpecialpedagogiska skolmyndigheten eftersom de inte bedöms ledatill större förändringar av undervisningens organisering. Nämndenför mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning fårdock en ny uppgift att pröva frågan om en elev ska tillämpagrundsärskolans kursplaner. Antalet nya beslut per år bedöms dockbli så få, cirka fem till tio per år 20 , att det inte kommer att krävautökade ekonomiska resurser. Som en jämförelse föredrogs cirka100 ansökningar till specialskolan för nämnden läsåret 2009/10.12.7 FinansieringUtredningens förslag ska finansieras på två sätt. De ökadeintäkterna för staten genom höjda ersättningsnivåer för elever ispecialskolan ska återföras till kommunsektor via det generellastatsbidraget. Delar av de ökade intäkterna ska dock tillfälligtanvändas för att finansiera den föreslagna satsningen på ökad18Utredningens samtal med Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2010-09-03.19SOU 2006:54 Teckenspråk och teckenspråkiga – översyn av teckenspråkets ställning, s. 56.20Utredningens samtal med Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2011-03-02.259

Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m. SOU 2011:30kvalitet. En förväntad effektivisering av specialskolans verksamhetska finansiera de ökade kostnaderna av förslagen om rätt tillteckenspråk och deltidsutbildning. De två lösningarna beskrivsnedan.Höjd ersättning ska tillfälligt finansiera en nationell satsningFörslagen om höjda ersättningsnivåer och den särskilda satsningenpå en nationell samordnare och ett antal utvecklingsinsatser medförökade kostnader för kommunen samtidigt som staten får bådeökade intäkter och kostnader. Utredningen föreslår att de ökadestatliga intäkterna ska finansiera den särskilda satsningen. Samtidigtbör resterande del av de ökade intäkterna återföras till kommunsektornvia det generella statsbidraget. Den särskilda statligasatsningen ska ses som ett riktat bidrag till kommunsektorn vilketinnebär att de två förslagen i relation till varandra blir kostnadsneutralaför stat och kommun. Kommunernas ökade kostnaderåterförs antingen via det generella statsbidraget eller via den riktadesatsning som utredningen föreslår. Efter den treåriga tidsbegränsadesatsningen bör de ökade statliga intäkterna till fullo återförastill kommunsektorn via det generella statsbidraget. Fördelningen avdessa kostnader och intäkter framgår av tabell 12.2.Tabell 12.2Kostnads- och intäktsfördelning – stat och kommun2012 2013 2014Typ av kostnadeller intäkt (mnkr) Kommun Stat Kommun Stat Kommun StatHöjd ersättning -64 +64 -190 +190 -190 +190steg 1 och 2Nationell- -32 - -54 - -54samordnare ochutvecklingsinsatserÅter till+32 -32 +136 -136 +136 -136kommunsektorndirektÅter till+32 - +54 - +54 -kommunsektorn viariktad satsningTotalt +/- 0 +/- 0 +/- 0 +/- 0 +/- 0 +/- 0260

SOU 2011:30Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m.Ersättningssystemets utveckling bör följas upp för att säkerställaatt en korrekt kostnadsutjämning sker mellan stat och kommun pålång sikt.Effektivisering av specialskolan ska finansiera rätt tillteckenspråk och deltidsutbildningDe övriga förslagen som får ekonomiska konsekvenser skahuvudsakligen finansieras genom en förväntad effektivisering avoch minskade kostnader för Specialpedagogiska skolmyndighetensskolverksamhet. Förslagen innebär att både stat och kommun fårlägre kostnader på sikt under förutsättning att en nioårig skolpliktinförs.Tabell 12.3Kostnads- och intäktsfördelning – stat och kommun2012 2013 2014Typ av kostnad ellerintäkt (mnkr) Kommun Stat Kommun Stat Kommun StatTeckenspråk -0,5 - -1,5 - -2 -Deltidsutbildning -0,5 +/-0 -1 +/-0 -1,5 +/-0En nioårig specialskola - - +3 +3 +5 +5Förväntadeffektivisering av- +1,5 - +3 - +6specialskolanÅter till kommunsektorn +1,0 -1,0 - - - -Totalt +/-0 +0,5 +0,5 +6 +1,5 +11Under år 2012 beräknar utredningen att kommunsektorn kan fåökade kostnader med cirka en miljon kronor för undervisning iteckenspråk och för deltidselever. De ökande kostnaderna förkommuner vad gäller deltidsutbildning och teckenspråk speglar entänkt ökning av antalet elever som utnyttjar dessa rättigheter.Samma antagande gäller för de minskande kostnaderna somförväntas uppstå med en nioårig specialskola, det vill säga attelevantalet kommer att minska successivt.Införandet av en nioårig specialskola och en successiv minskningav elever som går tio år kommer enligt utredningen attinnebära kostnadsminskningar för kommunerna. Givet utredningensberäkningar kommer de minskade kostnaderna för elever i261

Ekonomiska konsekvenser och finansiering m.m. SOU 2011:30specialskolan under den redovisade treårsperioden vara tillräckligtstora för att finansiera kommunsektorns ökade kostnader förundervisning i teckenspråk och för deltidsutbildning. Kommunernakan därför anses vara kompenserade för eventuella ökadekostnader. Om antalet elever i specialskolans tionde år minskar ilångsammare takt än i ovanstående beräkning finns det fortfarandemarginal för att täcka kommunsektorns ökade kostnader. Det börhär återigen påpekas att utredningens beräkningar bygger på fleraosäkra parametrar om en framtida utveckling. De faktiska beloppenvad gäller tänkbara kostnadsminskningar för Specialpedagogiskaskolmyndigheten bör tas fram i den analys av myndighetenskostnadseffektivitet som utredningen föreslår.262

13 Övriga konsekvenserHär redovisas konsekvenser för de barn som berörs av förslagensamt vissa konsekvenser för den kommunala självstyrelsen och försysselsättning och offentlig service. Övriga konsekvenser enligtkommittéförordningen kommenteras avslutningsvis.13.1 Konsekvenser för barnetSverige har förbundit sig att följa FN:s konvention om barnetsrättigheter och konventionen om rättigheter för personer medfunktionsnedsättning. Av utredningens direktiv framgår attutredaren ska redogöra för konsekvenserna för de barn som berörsav förslagen utifrån de rättigheter som barn tillförsäkras utifrånovanstående konventioner, se bilaga 3.Utredningens samtliga förslag berör direkt eller indirekt barn.Barn är en heterogen grupp och individerna i den barngrupp som ärföremål för utredningens förslag har alla olika förutsättningar ochbehov. Utredningens förslag är dock utformade så att de olikabehoven så långt möjligt ska kunna tillgodoses; de ska skapamöjligheter för flexibilitet och anpassning. Utredningen har i sinaförslag utgått ifrån de grundläggande principerna i konventionerna.Med förslagen får barn som tillhör specialskolans målgrupptillgång till fler utbildningsmöjligheter än i dag genom bl.a. rätt tillundervisning i teckenspråk och till deltidsutbildning. Rättigheternaskapar förutsättningar för att barnen ska kunna välja den utbildningsom de har behov av. Möjligheterna stärker förutsättningarna föratt barnets bästa ska kunna tas tillvara och att barnets rätt tillinflytande säkerställs. Utredningens förslag syftar till att utbildningeni specialskolan ska bli mer jämförbar med utbildningen igrundskolan eller grundsärskolan.263

Övriga konsekvenser SOU 2011:30Vidare bedöms förslagen kunna leda till att berörda barn fårbättre tillgång till en utbildning av hög kvalitet och ökad tillgångtill anpassade undervisningsmiljöer. I dessa delar är förslagenberoende av om skolhuvudmännen agerar i enlighet med utredningensintentioner för att effekter ska uppnås på elevnivå.Sammanfattningsvis konstateras att de förväntade konsekvensernaför barn av utredningens förslag bör leda till att de rättighetersom anges i konventionerna tillgodoses.13.2 Den kommunala självstyrelsenUtredningens förslag påverkar den nuvarande uppgiftsfördelningenmellan stat och kommun genom att två nya uppgifter föreslås förkommunala skolhuvudmän. Det gäller förslagen om elevers rätt tillteckenspråksundervisning och till deltidsutbildning i specialskolan.Som visats tidigare berör förslagen ett mycket litet antal elevervilket medför att konsekvenserna för det kommunala handlingsutrymmetkan betraktas som försumbara. De nya rättigheterna ärnödvändiga för att ge elevgruppen verkliga möjligheter att läsateckenspråk i grundskolan och grundsärskolan samt att delvis få sinutbildning i specialskolan.13.3 Sysselsättning och offentlig serviceUtredningens förslag om en nioårig specialskola kan ge vissakonsekvenser för sysselsättning och offentlig service på de orterdär specialskolor är belägna. Förslaget kommer troligtvis attinnebära en successiv förändring av specialskolornas verksamhet.Det kommer således inte att bli någon drastisk neddragning avantalet tjänster vid någon av skolorna. Det är även möjligt att visspersonal som i dag arbetar inom specialskolorna kan, vid ettminskat elevantal, övergå till Specialpedagogiska skolmyndighetensrådgivande verksamhet. De berörda regionerna är främst Härnösand,Örebro, Stockholm, Vänersborg och Lund.De kommuner där en specialskola är belägen kommer medutredningens förslag att få vissa kostnadsökningar jämfört medderas nuvarande kostnader för elever i specialskolan, se avsnitt 12.4.Förslaget kan således påverka sysselsättningen i regionerna. De264

SOU 2011:30Övriga konsekvenserexakta konsekvenserna är dock svåra att förutse eftersom det ärupp till varje kommun att prioritera sina egna resurser.Båda de ovanstående fallen bedöms ge marginella konsekvenserför sysselsättningen i relation till den totala sysselsättningen iberörda regioner. Övriga förslag bedöms inte ge några konsekvenserav detta slag.13.4 Övriga konsekvensanalyser enligtkommittéförordningenUtredningens förslag bedöms i allt väsentligt sakna betydelse för• brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet,• små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga ellervillkor i övrigt i förhållande till större företags,• jämställdheten mellan kvinnor och män, samt• möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.265

14 Författningskommentar14.1 Förslaget till lag om ändring i skollagen(2010:800)2 kap.8 a §Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser som utpekar vemsom är huvudman för deltidsutbildning. Paragrafen innebär delvisen utvidgning av huvudmannens ansvar (enligt 2 kap. 2–5 §§)eftersom denne även ansvarar för eleven när eleven som deltidselevundervisas inom en annan huvudmans verksamhet.I sista stycket förtydligas att det som sägs om huvudmannen fördeltidsutbildning ska avse det ansvar som huvudmannen har i olikasammanhang enligt skollagen. Huvudmannens ansvar framgår av2 kap. 8 §.7 kap.6 §Paragrafen är ändrad till följd av den utveckling som har skett ipraktiken för mottagande av elever i specialskolan. Innebörden avförändringen har behandlats i kapitel 3.I första stycket anges att mottagande i specialskolan gäller barneller elever. Vad som avses med elev är definierat i 1 kap. 3 §. Medhänsyn till att många barn söker sig till specialskolan när de redanhar påbörjat sin skolplikt (de s.k. insneddarna som tas emot ispecialskolan först i högre årskurser) är det lämpligt att skriva barneller elever. Härefter skrivs dock för enkelhetens skull endast barn.267

Författningskommentar SOU 2011:30Prövningen ”behov av” förutsätter en individuell behovsbedömning.Det nuvarande uttrycket ”särskilda skäl” tas bort. Nämndenska göra en helhetsbedömning som täcker barnets alla tänkbarabehov. Att barnets behov grundar sig i funktionsnedsättningen ärunderförstått, då sådana funktionsnedsättningar som omfattasanges i paragrafens andra stycke.Med uttrycket en ”anpassad undervisningsmiljö” avses enundervisningsmiljö som är anpassad enligt det speciella behov sombarnet har. Det kan vara fråga om anpassningar i den fysiska miljöni form av bl.a. tillgänglighet, akustik och ljus och teknisk utrustningsom är individanpassad. Det kan även vara anpassningar ipedagogiken (i grupp eller individuellt), möjlighet till undervisningi små grupper och en anpassad språklig miljö. Barnet ska ha ettrelativt stort behov av en speciellt anpassad undervisningsmiljö.Uttrycket ”…inte tillgodoses i grundskolan eller grundsärskolan”innebär att om barnet har behov av en anpassad undervisningsmiljöoch detta behov inte tillgodoses i grundskolan ellergrundsärskolan ska barnet tas emot i specialskolan. Dvs. ombarnets behov faktiskt inte tillgodoses i hemkommunens skolor skabarnet tas emot i specialskolan. Det saknas således betydelse omhemkommunen ”kan” tillgodose behovet. Vid bedömningen skahänsyn tas dels till barnets behov, dels om det individuella behovetinte tillgodoses i hemkommunens skolor. Det här är egentligen denprövning som nämnden gör redan i dag. Nämnden har fokus påbarnets behov i sin bedömning och tar viss hänsyn till hur det tillgodosesi hemkommunens skolor. Jfr uttrycket ”inte tillgodoses” i7 § lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.I andra stycket anges att barn som har sådana funktionsnedsättningarsom avses i punkterna 1–2 ska, i frågan om de ska tasemot i specialskolan, prövas enligt första stycket.I tredje stycket framgår att barn som är döva eller hörselskadadesärskiljs från gruppen barn i andra stycket. Prövning enligtparagrafens första stycke ska inte göras, det är tillräckligt att prövabarnets behov av en anpassad undervisningsmiljö. Nämnden skaendast göra en behovsbedömning med utgångspunkt i barnetsfunktionsnedsättning. För barn som är döva eller hörselskadadeinryms i uttrycket ”anpassad undervisningsmiljö”, utöver vad somsägs om anpassad undervisningsmiljö ovan, tvåspråkighet i denteckenspråkiga miljö som specialskolan ska erbjuda. Den föreslagnaformuleringen överensstämmer med hur gruppen barn som är dövaeller hörselskadade bedöms vid inskrivningen i dag.268

SOU 2011:30Författningskommentar6 a §Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om att Specialpedagogiskaskolmyndigheten prövar mottagande i specialskolanoch om en elev tillhör målgruppen för specialskolan (för en elevsom önskar bli deltidselev enligt 9 a §). Huvuddelen av bestämmelsenär flyttad från 6 §.Av första styckets andra mening framgår att både beslut ommottagande i specialskolan och beslut om att en elev omfattas av6 § ska föregås av en utredning.När det gäller den utredning som ska föregå besluten börföljande förtydligas. När det gäller mottagande av en elev medutvecklingsstörning ska detta framgå av ett beslut alternativt av enutredning. Detta ska i förekommande fall finnas med iutredningsunderlaget. Det ska vara utrett om eleven har rätt attenligt 12 kap. 8 § tillämpa grundsärskolans kursplaner ellerträningsskolans kursplaner i specialskolan. Bedömningen i dennadel har behandlats i avsnitt 7.3.I andra stycket anges att om Specialpedagogiska skolmyndighetenbegär ett särskilt yttrande från hemkommunen är kommunenskyldig att ge in detta. Förslaget har i denna del behandlats i avsnitt3.6.9 a §Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om deltidselever.Förslaget har behandlats i kapitel 6.I första stycket anges att en elev i grundskolan eller grundsärskolanhar rätt att vara deltidselev i specialskolan. En förutsättningär att eleven tillhör specialskolans målgrupp enligt 6 §. Fråganom en elev tillhör målgruppen för specialskolan prövas av Specialpedagogiskaskolmyndigheten, se kommentar till 6 a §. En elev ispecialskolan har rätt att vara deltidselev i grundskolan ellergrundsärskolan. Rätten att vara deltidselev kan initieras av elevensvårdnadshavare.I andra stycket anges att det för en deltidselevs utbildning gällerde bestämmelser som avser den ursprungliga skolformen. Fördeltidseleven innebär det att eleven ska följa sin skolforms reglervad gäller timplan, nationella ämnesprov, kunskapskrav och betygssättning.Förslaget har behandlats i avsnitt 6.2.1.269

Författningskommentar SOU 2011:30I tredje stycket ges ett bemyndigande till regeringen eller denmyndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter omdeltidsutbildning. Det kan vara föreskrifter som särskilt gäller deltidsutbildningsom bl.a. ansökningsförfarandet och eventuellutvärdering. Här anges även att det i sådana föreskrifter får görasundantag från organisatoriska bestämmelser i skollagen.Utredningen bedömer att det bemyndigande som ges i 29 kap. 22 §inte är tillräckligt utan föreslår därför här ett särskilt bemyndigandeavseende föreskrifter om deltidsutbildning, se avsnitt 6.5.1.12 §Ändringen i paragrafen är föranledd av att skolplikten i specialskolanska vara nioårig.15 §Ändringen i paragrafens andra stycke är en följd av specialskolansanpassning till grundskolans timplan.Här anges att elever (här avses hela målgruppen för specialskolan)vid specialskolan under ytterligare två år har rätt attslutföra skolgången och att de under denna tid har rätt till minst800 timmars undervisningstid utöver den garanterade undervisningstidensom anges i 12 kap. 5–5 a §§. Syftet är dels att elevernaska kompenseras för den minskning i timantal som blir konsekvensenav en ändring i skolplikten, dels att specialskolan ska bli merflexibel. Förslaget har behandlats i avsnitt 5.3.2.10 kap.4 a §Paragrafen är ny och är föranledd av att elever i behov avteckenspråk ska erbjudas undervisning i ämnet.Vilka elever som har behov av teckenspråk har behandlats iavsnitt 8.1. En elev som bedöms ha behov av teckenspråk har rättatt få undervisning i ämnet och hemkommunen blir då skyldig atterbjuda eleven denna undervisning. Eftersom förslaget innebär ettåtagande för kommuner bör detta regleras i skollagen.270

SOU 2011:30FörfattningskommentarNär det gäller modersmålsundervisning ska dock inte någonegentlig behovsprövning göras eftersom det är klart vad som avsesmed modersmål.En behovsprövning ska göras vid en begäran om att få läsateckenspråk som anordnas som språkval, som elevens val, inomramen för skolans val och utanför den garanterade undervisningstiden.I grundsärskolan finns inte alternativet språkval men väl enrätt att, om behov finns och om det är lämpligt, erbjuda elevenämnet som modersmål, som elevens val, inom ramen för skolans valeller utanför den garanterade undervisningstiden.De kursplaner som kan erbjudas i samtliga skolformer i ämnetteckenspråk framgår av den föreslagna 5 kap. 2 a § skolförordningen(2011:185). I den föreslagna 5 kap. 13 b § skolförordningenupplyses om hur undervisningen i ämnet får anordnas.Det bör tilläggas att även en elev som inte anses ha behov avteckenspråk får läsa ämnet, men kommunen är då inte skyldig atterbjuda sådan undervisning.Av andra stycket framgår att det är rektorn som fattar beslutenligt paragrafen.6 §Ändringen i paragrafens punkt 3 är ett tillägg med anledning avbestämmelser om deltidselever och deras undervisning. Här ges ettbemyndigande utöver det som ges i 7 kap. 9 a § tredje stycket.7 §I andra stycket har ett tillägg i paragrafen gjorts i syfte att likställade nationella minoritetsspråken och teckenspråk vad gällermodersmålsundervisning i grundskolan. Det innebär att elever somönskar modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråkeller i teckenspråk får göra det på lika villkor. Förslaget har behandlatsi avsnitt 8.1.271

Författningskommentar SOU 2011:3011 kap.6 a §Paragrafen är ny och är föranledd av att elever i behov avteckenspråk ska erbjudas undervisning i ämnet. Se kommentarentill 10 kap. 4 a §.9 §Ändringen avser ett tillägg i paragrafens punkt 2 och gäller deltidseleveroch deras undervisning. Se kommentaren till 10 kap. 6 §.10 §I andra stycket har ett tillägg i paragrafen gjorts i syfte att likställade nationella minoritetsspråken och teckenspråk vad gäller modersmålsundervisningi grundsärskolan. Det innebär att elever somönskar modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråkeller i teckenspråk får göra det på lika villkor. Förslaget har behandlatsi avsnitt 8.1.12 kap.3 §Ändringen i paragrafen är föranledd av att specialskolan ska ha nioårskurser. Överväganden finns i avsnitt 5.2.5 §Ändringen i paragrafen är föranledd av att specialskolans timplanska anpassas till grundskolans och att undervisningstiden för varjeelev i specialskolan därmed ska vara minst 6 665 timmar. Övervägandenfinns i avsnitt 5.2.272

SOU 2011:30Författningskommentar5 a §Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om den utökadeundervisningstid som elever i behov av teckenspråk i specialskolanska ha rätt till.De elever som avses är elever som är döva, hörselskadade ellerelever med grav språkstörning som har behov av teckenspråk försin kommunikation. Regeringen föreslår i en promemoria(U2011/726/S) att även elever som är dövblinda och elever medgrav språkstörning ska få läsa teckenspråk i specialskolan om de harbehov av det. Utredningens förslag är så formulerat att även dessaelever kan omfattas om det blir aktuellt. Förslaget har behandlats iavsnitt 5.3.1.Av första stycket följer att eleverna ska ha rätt till minst 800timmars undervisning utöver den tid som följer av 5 §. För deelever som ska utveckla tvåspråkighet ska tiden för undervisninganvändas även till detta.I andra stycket ges bemyndigande att meddela föreskrifter omfördelning av undervisningstiden. Här ges en möjlighet att meddelaföreskrifter i form av en timplan där tid ska kunna fördelas förämnet teckenspråk och eventuellt mer tid till ämnet svenska i syfteatt utveckla tvåspråkighet. Tiden ska inte fördelas på andra ämnen.7 §I andra stycket har ett tillägg i paragrafen gjorts i syfte att likställade nationella minoritetsspråken och teckenspråk vad gäller modersmålsundervisningi specialskolan. Det innebär att elever som önskarmodersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk eller iteckenspråk får göra det på lika villkor. Förslaget har behandlats iavsnitt 8.1.8 §Ändringen är föranledd av att det i dag saknas författningsstöd förbeslut om att tillämpa grundsärskolans kursplaner i specialskolan.Andra stycket har strukits och flyttats till en ny 8 a §.273

Författningskommentar SOU 2011:308 a §Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om beslut om atttillämpa grundsärskolans kursplaner i specialskolan.Av andra stycket framgår att det är Specialpedagogiska skolmyndighetensom ska besluta om att en elev ska tillämpa grundsärskolanskursplaner i specialskolan. Det ska göras en likaomfattande utredning inför denna prövning som vid prövningenom en elev ska tas emot i skolformen grundsärskola enligt 7 kap.5 §.Ett beslut om att tillämpa grundsärskolans kursplaner får vidakonsekvenser för eleven. Det bör därför vara Nämnden förmottagande i specialskolan och Rh-anpassad utbildning inommyndigheten som prövar frågan. Samråd ska alltid ske med elevensvårdnadshavare under hela utredningsprocessen.Det tredje stycket motsvarar i princip nuvarande 8 § andrastycket. Ordet samtycke är utbytt till medgivande i enlighet med7 kap. 5 § tredje stycket.Bemyndigande för regeringen eller den myndighet somregeringen bestämmer om att meddela föreskrifter om kursplanerges i 8 § och bedöms omfatta även de särskilda kursplaner som kanbehöva upprättas för elever med utvecklingsstörning i specialskolan.Förslaget har behandlats i avsnitt 7.2.14 §Ändringen i paragrafen är föranledd av att specialskolan ska ha nioårskurser. Specialskolans betyg ska sättas i samma årskurser som igrundskolan. Hänvisningen i sista meningen som avser elever somläser enligt grundsärskolans kursplaner stryks.16 §Ändringen i paragrafen är föranledd av att specialskolan ska ha nioårskurser.Paragrafen kommer att ha en ny lydelse enligt SFS 2010:2022som träder i kraft den 1 juli 2011. Eftersom ändringen i 16 och19 §§ föreslås träda i kraft senare har ändringar gjorts i grundförfattningen.274

SOU 2011:30Författningskommentar19 §Se kommentar till 16 §.21 §Paragrafen innehåller bestämmelser om att en lärare vid betygssättningenfår bortse från enstaka delar av de kunskapskrav someleven ska ha uppnått i slutet av årskurs nio.I paragrafens första mening har en ändring gjorts med anledningav att specialskolan ska ha nio årskurser.Av paragrafens andra mening framgår att med funktionsnedsättningska avses andra funktionsnedsättningar än dövhet ellerhörselskada. Motiveringen till detta undantag är att elever som ärdöva och hörselskadade utöver den anpassning av undervisningensom specialskolan ska ge även har anpassade kursplaner i fleraämnen.Ändringen innebär att en lärare vid betygssättningen får bortsefrån enstaka delar av de kunskapskrav som en elev, som på grund avatt eleven är dövblind, annars är synskadad med ytterligare funktionsnedsättningeller en elev med grav språkstörning, är absolutförhindrad att uppnå. Detta gäller förutsatt att eleven följer grundskolanskursplaner. Motiveringen till ändringen är att elevgruppensaknar anpassade kursplaner efter elevernas funktionsnedsättningoch att det inte bedöms vara möjligt att utforma kursplaner för allafunktionsnedsättningar. Bestämmelsen är tänkt att tillämpasrestriktivt. Förslaget har behandlats i avsnitt 4.2.24 §Ändringen i paragrafen är ett tillägg med anledning av bestämmelsernaom deltidselever. Tillägget innebär att en hemkommunska ersätta staten för vissa kostnader även för en deltidselev ispecialskolan. Överväganden finns i avsnitt 6.4.Beräkningen av ersättningsnivån framgår av den föreslagna förordningenom beräkning av ersättning för elever i specialskolan.Bemyndigande till förordningen ges i andra stycket. Se kommentartill förslaget till förordningen om beräkning av ersättning för eleveri specialskolan.275

Författningskommentar SOU 2011:3025 §Ändringen i paragrafen är ett tillägg med anledning av bestämmelsernaom deltidselever. Tillägget innebär att staten ska stå förkostnaderna för en deltidselev i specialskolan avseende resor ochboende. Överväganden finns i avsnitt 6.4.23 kap.1 §Ändringen i paragrafen är föranledd av att kommuner ska varaskyldiga att erbjuda ämnet teckenspråk till elever som har behov avteckenspråk. För att kunna fullgöra denna skyldighet föreslås enutökning i rätten för kommuner att utföra uppgifter inomutbildning på entreprenad och då specifikt undervisning i ämnetteckenspråk.I paragrafen har det lagts till ett nytt andra stycke där det angesatt avvikelser från vad som i övrigt gäller om entreprenader, fårgöras för entreprenader i undervisning i ämnet teckenspråk. Detanges här att särskilda bestämmelser om denna avvikelse från dennaparagraf första stycke finns i 4 § tredje stycket. Överväganden finnsi avsnitt 8.3.Utredningen utgår (författningsförslagen i 1, 4, och 6 §§) frånde föreslagna formuleringarna avseende entreprenader som regeringenlämnar i promemorian (U2010/5616/G) Distansundervisningför elever bosatta i Sverige. Regeringens förslag avser endast attmöjliggöra entreprenader vid distansundervisning. Regeringen utarbetarför närvarande ett förslag till riksdagen om författningsändringar.Utredningen lämnar endast de författningsförslag somkrävs för att möjliggöra entreprenader vid undervisning i ämnetteckenspråk.4 §I paragrafen har det lagts till ett nytt tredje stycke. Innebörden är atten huvudman inom alla skolformer, med bibehållet huvudmannaskap,får sluta avtal med annan skolhuvudman om att utföraundervisning i ämnet teckenspråk. Det innebär att en kommun kanköpa undervisning i ämnet teckenspråk av t.ex. staten som huvud-276

SOU 2011:30Författningskommentarman för specialskolan. En kommun kan även köpa denna undervisningav en annan kommun som har behöriga lärare i ämnet.Överväganden finns i avsnitt 8.3.6 §Ändringen i paragrafens första stycke innebär att även staten somhuvudman för specialskolan har möjlighet att bedriva undervisningi ämnet teckenspråk på entreprenad. Dvs. alla skolhuvudmän kanöverlämna uppgiften att bedriva undervisning på entreprenad.Huvudmannens och rektorns uppgifter kan dock inte överlämnas.Det är enbart den myndighetsutövning som hör till lärarensundervisningsuppgift som kan överlämnas, t.ex. betygssättning.28 kap.14 §Paragrafen har en ny numrering och nya punkter (2−3) har lagtstill.Innehållet i paragrafens punkt 2 är föranledd av att barnet ska hamöjlighet att överklaga ett beslut om målgruppstillhörighet, enligt7 kap. 6 § som fattats med anledning av att eleven önskar bli deltidselevenligt 7 kap. 9 a §. Förslaget har behandlats i avsnitt 6.5.2.Innehållet i paragrafens punkt 3 är föranledd av att barnet ska hamöjlighet att överklaga ett beslut enligt 12 kap. 8 § om att tillämpagrundsärskolans kursplaner i specialskolan. Detta är ett beslut somfattas av Nämnden för mottagande i specialskolan och Rh-anpassadutbildning och som har stor betydelse för eleven. Därav ska detvara överklagbart. Förslaget har behandlats i avsnitt 7.2.3.Ändringen i sista stycket är redaktionell.277

Författningskommentar SOU 2011:3014.2 Förslaget till förordning om ändring iskolförordningen (2011:185)5 kap.1 a §Paragrafen är ny och upplyser om att bestämmelser om deltidsutbildningfinns i den föreslagna förordningen om deltidsutbildninginom två skolformer.2 a §Paragrafen är ny och är föranledd av att specialskolans kursplaner iteckenspråk får användas även i grundskolan och i grundsärskolan.Förslaget har behandlats i avsnitt 8.2.I första stycket anges att specialskolans kursplaner och grundskolanskursplaner får användas i undervisningen i teckenspråkinom samtliga skolformer.Av andra stycket framgår att det är rektorn som beslutar om valav kursplan.2 b §Paragrafen är ny och är föranledd av att specialskolans kursplaner isvenska och engelska får användas även i grundskolan och grundsärskolan.Specialskolans kursplan inom språkvalet (modernaspråk) får användas även i grundskolan. Språkvalet finns inte igrundsärskolan och därför blir inte kursplanen i moderna språkaktuell för elever i grundsärskolan. Förslaget har behandlats iavsnitt 9.2.Eleverna ska bedömas i förhållande till kunskapskraven i dekursplaner som följs. Eftersom även specialskolan, enligt utredningensförslag, ska ha nio årskurser, ska kunskapskraven i samtligaskolformer vara uppnådda i samma årskurser.Av första stycket framgår vilka kursplaner som avses.Av andra stycket framgår att det är rektorn som beslutar omvilka kursplaner som ska användas.278

SOU 2011:30Författningskommentar2 c §Paragrafen är ny och är föranledd av att det ska vara möjligt att läsaämnet rörelse och drama i grundskolan och i grundsärskolan.Bestämmelsen utgör ett undantag från ämnesindelningen i grundskolan(10 kap. 4 § skollagen) 1 och grundsärskolan (11 kap. 6 §skollagen).Bestämmelsen reglerar vilka elever som får läsa ämnet rörelseoch drama. Det är för elever som är döva eller hörselskadade somdetta ämne får ersätta musik. Tanken är att detta ska vara möjligtför de elever som på grund av sin funktionsnedsättning inte kantillgodogöra sig ämnet musik. Eleverna får då i stället följa specialskolanskursplan i ämnet rörelse och drama. Det ska inte varamöjligt att läsa båda ämnena; eleven ska läsa ämnet musik ellerämnet rörelse och drama. Förslaget har behandlats i avsnitt 9.2.Betyg ska enligt 10 kap. 15 § skollagen sättas i grundskolansämnen och enligt 11 kap. 19 § skollagen i grundsärskolans ämnen.Genom den föreslagna paragrafen ska ett ämne som finns i dessaskolformer tas bort och bytas ut mot ett annat ämne. Av dettaföljer att betyg inte ska sättas i musik utan i stället i ämnet rörelseoch drama.Bestämmelsens placering i förordning grundar sig på bemyndiganden(10 kap. 6 § och 11 kap. 9 § skollagen) om att meddela föreskrifter.Enligt dessa bemyndiganden i skollagen får regeringeneller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifterom andra begränsade avvikelser från ämnen och timplanutöver vad som gäller för elever som följer en anpassad studiegångeller integrerad undervisning om det finns särskilda skäl 2 eller om detbehövs med hänsyn till elevernas förmåga 3 . Bestämmelsen om attersätta musik med ämnet rörelse och drama är en begränsadavvikelse från skollagens bestämmelse i 10 kap. 4 § och 11 kap. 6 §skollagen om ämnen som ska finnas med i utbildningen i grundskolanoch grundsärskolan. Avvikelsen avser endast ett ämne ochberör ett litet antal elever i grundskolan och grundsärskolan. Detfinns härutöver särskilda skäl / behov med hänsyn till elevernasförmåga för att meddela föreskrifter. De elever som avses kan intetillgodogöra sig ämnet musik p.g.a. sin funktionsnedsättning.Motiveringen till att inte placera bestämmelsen i skollagen är just1Skollagen (2010:800).2I grundskolan 10 kap. 6 § skollagen (2010:800).3I grundsärskolan 11 kap. 9 § skollagen (2010:800).279

Författningskommentar SOU 2011:30att den avser en begränsad avvikelse och berör endast uppskattningsvis100 elever av de cirka 900 000 elever som undervisas igrundskolan och grundsärskolan.10 §I paragrafen görs ett tillägg i andra stycket. Ändringen är föranleddav att teckenspråket ska ha samma ställning som de nationellaminoritetsspråken. Bestämmelsen innebär att en huvudman ärskyldig att anordna modersmålsundervisning i teckenspråk oavsettantal elever och om huvudmannen själv har en lämplig lärareanställd. Utredningen redovisar ett förslag (23 kap. skollagen) omen utökad möjlighet till undervisning i ämnet teckenspråk påentreprenad i syfte att möjliggöra för huvudmannen att fullgöra sinskyldighet att erbjuda ämnet. Förslaget har behandlats i kapitel 8.11 §Ändringen i paragrafen är föranledd av att teckenspråket ska hasamma ställning som de nationella minoritetsspråken. Förslaget harbehandlats i kapitel 8.I andra stycket görs ett tillägg som innebär att begränsningen iförsta stycket inte gäller teckenspråk.13 a §Paragrafen är ny och anger att det är möjligt att använda kursplanerenligt 2 a § i modersmålsundervisning i teckenspråk, dvs. specialskolanseller grundskolans kursplaner i ämnet. Förslaget harbehandlats i avsnitt 8.2.4.I andra stycket anges att det är rektorn som beslutar om val avkursplan.13 b §Paragrafen är ny och upplyser om hur undervisning i ämnet teckenspråkfår anordnas. Se kommentar till 10 kap. 4 a § och 11 kap. 6 a §skollagen.I specialskolan kan även teckenspråk anordnas – för elever somhar behov av teckenspråk – under utökad undervisningstid enligt12 kap. 5 a § skollagen.280

SOU 2011:30Författningskommentar6 kap.5 §Ändringen i paragrafen är föranledd av att specialskolan ska ha nioårskurser.I punkterna 1–2 stryks vissa delar med anledning av att betyg skasättas vid samma tidpunkt i grundskolan, grundsärskolan ochspecialskolan. Det saknas anledning att ange varje skolform.9 kap.7 §Ändringen i paragrafen är föranledd av att teckenspråket ska hasamma ställning som de nationella minoritetsspråken. Ändringeninnebär att huvudmannen är skyldig att anordna utbildning iteckenspråk som språkval i grundskolan oavsett hur många eleversom väljer språket. Detta förutsatt att eleven har erbjudits teckenspråkmed stöd av 10 kap. 4 a § skollagen. Förslaget har behandlatsi avsnitt 8.1. Se även kommentar till 10 kap. 4 a § skollagen.I specialskolan föreslås inte motsvarande ändring i 11 kap. 6 §.Motiveringen är att elever som är mottagna i specialskolan i behovav teckenspråk har rätt att läsa teckenspråk med stöd av 12 kap.5 a § skollagen. Av 12 kap. 4 § skollagen framgår vilka elever ispecialskolan som läser teckenspråk som ett ämne.11 kap.11 §Ändringen i paragrafen är föranledd av att specialskolan ska ha nioårskurser.Ändringarna i andra stycket har gjorts med anledning av att denationella ämnesproven ska användas i samma årskurser som igrundskolan.12 §Se kommentaren till 11 §.281

Författningskommentar SOU 2011:3014.3 Förslaget till förordning om ändringi förordningen (2011:130) med instruktionför Specialpedagogiska skolmyndigheten10 §I paragrafen har ett tillägg gjorts som innebär att elever som har engrav språkstörning och som är i behov av teckenspråk för sinkommunikation, får tas emot i en regionskola. Regionskolorna har,enligt författning, tidigare endast varit avsedda för elever som ärdöva eller hörselskadade. Tillägget är avsett att öka rättssäkerhetenför elevgruppen. Elever med grav språkstörning som inte harsärskilt behov av teckenspråk ska precis som tidigare tas emot i enriksskola. Förslaget har behandlats i avsnitt 3.4.3.20 §Paragrafen har en ny numrering och nya punkter (2−4) har lagtstill.Av punkten 2, som är ny, framgår att nämnden ska besluta ommålgruppstillhörighet för en framtida deltidselev.Av punkten 3, som är ny, framgår att det är nämnden sombeslutar om att deltidsutbildning enligt 7 kap. 9 a § skollagen(2010:800) ska avbrytas.Av punkten 4, som är ny, följer att nämnden ska pröva om enelev i specialskolan ska tillämpa grundsärskolans kursplaner enligt12 kap. 8 § skollagen.14.4 Förslaget till förordning (XXXX:XX) omdeltidsutbildning inom två skolformerFörordningen grundar sig på ett bemyndigande som ges i 7 kap.9 a § tredje stycket skollagen (2010:800). Överväganden finns iavsnitt 6.5.1 och i kommentaren till 7 kap. 9 a § tredje stycketskollagen.1 §Av paragrafen framgår att bestämmelserna i förordningen gällerdeltidselever enligt 7 kap. 9 a § skollagen.282

SOU 2011:30Författningskommentar2 §Av paragrafen framgår att bestämmelser i skollagen och i skolförordningen(2011:185) som gäller utbildning i de obligatoriskaskolformerna även ska gälla deltidselever om inte annat följer avdenna förordning.3 §Paragrafen upplyser om var i skollagen det finns bestämmelser omdeltidsutbildning och deltidselever.4 §Av paragrafen framgår att de termer och uttryck som används iskollagen har samma betydelser när de används i denna förordning.Härutöver framgår vad som avses med uttrycket deltidselev somanvänds i förordningen.5 §Paragrafen är ett förtydligande om att det inte enbart är vissaskolenheter inom grundskolan, grundsärskolan eller specialskolansom ska ta emot deltidselever.6 §I paragrafen redogörs för syftet med deltidsutbildningen. Motivetär att ge elever som tillhör specialskolans målgrupp en ökad valfrihet.Förslaget har behandlats i avsnitt 6.1.4.7 §I paragrafen tydliggörs vilken rektor som ska ansvara fördeltidselevens utbildning. Paragrafen utgör ett avsteg från 2 kap.10 § skollagen eftersom rektorn även ansvarar för en elev somundervisas vid en annan skolenhet än den som rektorn ansvarar för.Huvudmannens ansvar framgår av 2 kap. 8 § skollagen och behöverinte tydliggöras i förordningen. Se kommentar till 2 kap. 8 a § skollagen.Förslaget har behandlats i avsnitt 6.2.283

Författningskommentar SOU 2011:308 §I paragrafen finns bestämmelser om hur en elev i grundskolan och igrundsärskolan ska ansöka om målgruppstillhörighet. Detta avserskolor med såväl kommunala som enskilda huvudmän. Eleven harendast rätt att tas emot som deltidselev i specialskolan om dennetillhör specialskolans målgrupp enligt 7 kap. 6 § skollagen. Detframgår även att det endast är elevens vårdnadshavare och intehemkommunen som kan göra en sådan ansökan. Ansökan lämnastill elevens hemkommun, som ska vidarebefordra ansökan tillSpecialpedagogiska skolmyndigheten tillsammans med erforderligutredning. Det krävs samma underlag för att bedöma målgruppstillhörighetsom vid en sedvanlig prövning av mottagande i specialskolan,se kommentar till 7 kap. 6 a § skollagen. Förslaget harbehandlats i avsnitt 6.1.5.9 §Av paragrafen framgår att det är Nämnden för mottagande ispecialskolan och Rh-anpassad utbildning som ska göra den prövningom målgruppstillhörighet för en blivande deltidselev somföljer av 7 kap. 6 a § skollagen. Förslaget har behandlats i avsnitt6.1.5.10 §Av paragrafen framgår hur en elev i specialskolan ska gå tillväga föratt tas emot som deltidselev i grundskolan eller grundsärskolan.Eleven ska lämna in en begäran (d.v.s. inte en formell ansökan) omdetta till Specialpedagogiska skolmyndigheten. Myndigheten harhärefter en skyldighet att inleda planeringen med hemkommunen isyfte att eleven ska påbörja deltidsutbildning. Förslaget harbehandlats i avsnitt 6.1.5.Jfr 11 kap. 14 § skolförordningen (2011:185) där det framgår attSpecialpedagogiska skolmyndigheten och hemkommunen ärskyldiga att gemensamt planera en övergång till hemkommunensskola eller om eleven ska tas emot på försök enligt 7 kap. 8 §skollagen.284

SOU 2011:30Författningskommentar11 §I paragrafen finns bestämmelser om att huvudmännen ska samverka.För att deltidsutbildningen ska fungera för deltidselevenkrävs det att huvudmännen gemensamt planerar utbildningen.Förslaget har behandlats i avsnitt 6.3.Av andra stycket framgår att utbildningen måste vara individuelltutformad för eleven. Hänsyn ska tas till barnets bästa. Det innebärockså att utbildningen ska planeras för att eleven ska nå dekunskapskrav som ställs i kursplanerna.Av tredje stycket framgår att eleven och dess vårdnadshavare skaha möjlighet att påverka utbildningen. Dock bör det för att det skafungera för de olika skolenheterna vara huvudmännen som bestämmerslutligt hur utbildningen ska förläggas. På en viss skolenhetkan det t.ex. fungera bättre om alla deltidselever kommer under enviss vecka och på en annan saknar detta betydelse (se avsnitt 6.3.5).12 §Paragrafen reglerar när utvärdering av utbildningen ska göras.Eftersom deltidsutbildningen ska vara individuellt utformad ochmycket kan inträffa över tid bör utbildningen utvärderas regelbundet.Av paragrafen framgår att en utvärdering av deltidsutbildningenska göras minst en gång per termin. En sådan utvärderingfår göras flera gånger per termin om det finns behov av det. Det ärhuvudmannen för utbildningen som ansvarar för att utvärderingsker. Förslaget har behandlats i avsnitt 6.3.13 §Paragrafen innehåller bestämmelser om den gemensamma plan somska upprättas av huvudmännen.I paragrafen klargörs att det som huvudmännen har kommitöverens om i fråga om deltidselevens utbildning ska framgå i engemensam plan. De uppgifter som ska finnas med i planen är syfte,mål, tidsperiod, val av kursplaner och hur utbildningen ska utformas.Det ska även framgå när avtalet träder i kraft och giltighetstid.Planen ska undertecknas och datum för undertecknande skaframgå. Även andra särskilda förutsättningar får tas med i planen.Planen får inte begränsa vad som gäller enligt andra författningarsom avser utbildning. Förslaget har behandlats i avsnitt 6.3.1.285

Författningskommentar SOU 2011:3014 §I paragrafen finns bestämmelser om tidsperiod och möjlighet attavbryta deltidsutbildningen. Förslaget har behandlats i avsnitt6.1.6.Av paragrafens första stycke framgår att deltidsutbildningen skaplaneras för en tidsperiod om minst sex månader. Motivet till en”minsta tidsperiod” är att om eleven önskar undervisning i enannan skolform för tid som är kortare än sex månader bör dettalösas inom försöksverksamhet enligt 7 kap. 8 § skollagen.Om eleven eller dess vårdnadshavare önskar det kan dockdeltidsutbildning avslutas innan denna tid har gått och ävendärefter.Av andra stycket framgår att deltidsutbildningen kan avbrytasom det finns särskilda skäl. Detta kan göras på initiativ av huvudmännen.Särskilda skäl kan vara att det visar sig vara olämpligt föreleven att fortsätta med deltidsutbildningen. T.ex. för att eleven”halkar efter” i undervisningen vid någon av skolenheterna eller omeleven inte klarar av miljöombyten på ett bra sätt. Deltidsutbildningenmåste vara utformad med hänsyn till barnets bästa.Av tredje stycket framgår att beslut om att avbryta deltidsutbildningenska fattas av Nämnden för mottagande i specialskolanoch Rh-anpassad utbildning. Motivet till detta är att det är enrättighet för eleven att vara deltidselev och att huvudmännen ärskyldiga att ta emot en deltidselev. Huvudmännen är således”påtvingade” denna verksamhet. För elevens rättssäkerhet bör detvara nämnden som beslutar om detta och inte någon av huvudmännen.Det är endast i en situation där eleven eller dess vårdnadshavareinitierar att deltidsutbildningen ska avbrytas, som det inte ärnödvändigt med ett beslut av nämnden.15 §I paragrafen finns bestämmelser om begränsning i undervisningstimmarför en deltidselev. Förslaget har behandlats i avsnitt 6.3.2.Bestämmelsen innebär en avvikelse från timplanen och dengaranterade undervisningstiden i skollagen.Om en elev i grundskolan eller grundsärskolan, som är deltidselevi specialskolan, läser ett ämne enligt en annan kursplan än densom eleven följer i sin ursprungliga skolform får undervisnings-286

SOU 2011:30Författningskommentartiden i specialskolan högst vara 100 timmar per läsår. Begränsningenär motiverad av att elevens utbildning inte ska påverkasnegativt och för att det inte ska bli för krävande för eleven atthinna med de parallella kursplanerna.Motsatsvis innebär detta att undervisningstiden inte behöverbegränsas i bland annat följande fall.Om en elev i grundskolan / grundsärskolan följer samma kursplanersom deltidselev i specialskolan som i sin hemskola ska ingenbegränsning i tid göras. Det innebär att eleven kan vara deltidselev ispecialskolan under så många timmar som huvudmännen harkommit överens om och till dess att eleven eventuellt väljer attansöka om att bli heltidselev i specialskolan i stället.För en elev i specialskolan som är deltidselev i grundskolan ellergrundsärskolan finns inte behov av en begränsning i undervisningstid.Anledningen är att eleven även i specialskolan läser enligtgrundskolans eller grundsärskolans kursplaner i de flesta ämnen.Syftet för en elev i specialskolan som är deltidselev i grundskolaneller grundsärskolan är oftast en form av utslussning till hemkommunensskola. För att underlätta denna övergång görs ingenbegränsning i undervisningstid.16 §Av paragrafen framgår att deltidselever vid en skolenhet skafördelas på klasser och grupper. Det är dock inte ett krav attdeltidselever måste placeras i befintliga grupper och klasser. Det ärmöjligt för rektorn vid en skolenhet att placera deltidselever isärskilda grupper.17 §Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som gäller för endeltidselev i behov av särskilt stöd. Förslaget har behandlats iavsnitt 6.2.2.I andra stycket regleras att elevens lärare vid de olika skolenheternaska samråda inför utvecklingssamtal och om innehållet ielevens individuella utvecklingsplan. Detta gäller om eleven läserenligt samma kursplaner. Om eleven är deltidselev under enmycket begränsad tid behöver inte samrådet vara så omfattande.Utvecklingssamtalet ska genomföras av den lärare som ansvarar för287

Författningskommentar SOU 2011:30undervisningen vid den skolenhet där deltidseleven ursprungligenundervisas.Av tredje stycket framgår att rektorerna vid de olika skolenheternaska samråda inför en utredning om särskilt stöd.Av fjärde stycket framgår att det är rektorn vid den skolenhet däreleven ursprungligen får sin undervisning som fattar beslut om etteventuellt åtgärdsprogram.18 §Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som särskilt gäller förbetygssättningen av en deltidselev. Förslaget har behandlats iavsnitt 6.2.2.Av första stycket framgår att elevens lärare vid de olikaskolenheterna ska samråda inför betygssättning. Där anges ocksåatt det är elevens lärare vid den skolenhet där eleven ursprungligenundervisas som beslutar om betyget.I andra stycket tydliggörs att det är rektorn vid den skolenhetdär eleven ursprungligen undervisas som ska sätta betyg i ensituation då ett betyg är beroende av två eller flera läraresbedömning och dessa inte kan enas om ett betyg för eleven.19 §Av paragrafen framgår att ett beslut av rektorn eller en lärare somhar meddelats enligt förordningen inte får överklagas.20 §I paragrafen finns bestämmelser om överklagande. Eftersom det ären rättighet för en elev att vara deltidselev så bör det vara möjligtatt överklaga ett beslut om att avbryta deltidsutbildningen (seavsnitt 6.5.2).Om nämnden beslutar att avbryta deltidsutbildningen kanbarnet överklaga beslutet. Överklagandet ska ske hos Skolväsendetsöverklagandenämnd. Det ska endast vara möjligt för barnet attöverklaga beslutet.288

SOU 2011:30Författningskommentar14.5 Förslaget till förordning (XXXX:XX) om beräkningav ersättning för elever i specialskolanFörordningen grundar sig på ett bemyndigande som ges i 12 kap.24 § skollagen (2010:800).1 §I paragrafen anges att bestämmelserna i förordningen gäller hur denersättning som en hemkommun ska betala till staten för en eleveller en deltidselev i specialskolan ska beräknas.2 §I paragrafen definieras begreppet genomsnittlig kostnad. Dengenomsnittliga kostnaden är den totala kostnaden för utbildningeni samtliga regionskolor delat med det totala antalet elever.Det elevantal som ska användas är ett medeltal av antalet elever ioktober för det år kostnaderna avser och antalet elever vid sammatidpunkt året innan (den 15 oktober eller närliggande vardag).Beloppet ska räknas fram årligen av Specialpedagogiska skolmyndigheten.De kostnader som ska tas med i beräkningen beskrivs i avsnitt10.2.3 och beräkningen beskrivs i avsnitt 10.2.4.3 §I paragrafen finns bestämmelser om hur ersättningen för en elev ispecialskolan ska beräknas. Ersättningsnivån är densamma för allahemkommuner, se avsnitt 10.3.Den genomsnittliga kostnaden ska tas fram för vart och ett avde tre närmast föregående avslutade budgetåren. Den genomsnittligakostnaden ska uppräknas med index för kostnadsutvecklingen(separat för varje år), enligt förordningen (1993:167) om skolindex.Härefter ska ett medelvärde av de tre årens uppräknade genomsnittligakostnader beräknas. Det framräknade medelvärdet är denersättning som hemkommunen ska betala till staten. Förslaget harbehandlats i avsnitt 10.2.4.289

Författningskommentar SOU 2011:304 §Av paragrafen framgår att det är regeringen som beslutar omersättningen och att ersättningen ska omräknas inför varje budgetåroch att den ska fastställas per elev och termin.5 §I paragrafen finns bestämmelser om hur ersättningen för endeltidselev ska beräknas. I 7 kap. 9 a § skollagen finns bestämmelserom deltidselever.I första punkten anges det fall när en elev i grundskolan ellergrundsärskolan är deltidselev i specialskolan. Ersättningen skaberäknas med utgångspunkt i den ersättningsnivå som fastställs avregeringen i 4 § och ska fastställas för de dagar som eleven deltar iundervisningen i specialskolan.I andra punkten anges det fall där en elev i specialskolan ärdeltidselev i grundskolan eller grundsärskolan. Ersättningen skaäven här beräknas med utgångspunkt i 4 §. För dessa elever betalarredan hemkommunen ersättning till staten och här ska enreducering av den ersättningen göras för de dagar som eleven deltari undervisning i grundskolan eller i grundsärskolan.Ett läsår ska vara 178 dagar. När ersättning för en deltidselev skaberäknas ska ersättningsnivån i 4 § slås samman till ett läsår ochdärefter fördelas på 178 dagar. På så sätt ges ledning för hur mycketersättning som ska betalas per dag. Förslaget har behandlats iavsnitt 6.4.Övergångsbestämmelser till förordningenFörordningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2012 och skatillämpas på utbildning från och med den 1 juli 2012, dvs. vidsamma tidpunkter som övriga förslag föreslås träda i kraft ochtillämpas.Bestämmelserna i 2–3 §§ om en ny beräkningsgrund föreslåstillämpas först från och med den 1 januari 2013. Innan det nyaersättningssystemet träder i kraft ska ersättningen för deltidseleverbaseras på den av regeringen fastställda nivån för år 2012. Enligtutredningens förslag bör den beslutade ersättningsnivån förbudgetåret 2012 motsvara 300 000 kr. Förslaget har i denna delbehandlats i avsnitt 10.2.290

Bilaga 1KommittédirektivFlexibel utbildning för elever som tillhörspecialskolans målgruppDir.2010:47Beslut vid regeringssammanträde den 22 april 2010SammanfattningEn särskild utredare ska, med utgångspunkt i de förslag somlämnades i betänkandena Två nya statliga specialskolor(SOU 2007:30) och Ökad likvärdighet för elever med funktionshinder(SOU 2007:87), föreslå hur en flexibel specialskola skakunna införas.Utredaren ska lämna förslag på hur en elev ska kunna genomföraolika delar av sin utbildning i skolformerna specialskola respektivegrundskola eller obligatorisk särskola.Utredaren ska också bedöma om styrningen av specialskolanbehöver ändras för att möjliggöra ökad samverkan med grundskolanoch särskolan. Dessutom ska utredaren ta ställning till hurstaten bäst kan stödja kommunala och fristående huvudmänsutbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp i syfte attskapa likvärdiga förutsättningar mellan olika huvudmän.Vidare ska utredaren se över utbildningen för elever i specialskolansom följer särskolans kursplaner. Slutligen ska utredarenlämna förslag på hur elever i grundskolan och den obligatoriskasärskolan (särskolan) i behov av undervisning i teckenspråk kan fåsådan undervisning och se över behovet i övrigt av att anpassaundervisningen till dessa elever. Utredaren ska lämna de författningsförslagsom är nödvändiga för att genomföra förslagen.Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2011.291

Bilaga 1 SOU 2011:30Den statliga specialskolan förändrasDen statliga specialskolan finns för elever som på grund av sittfunktionshinder eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolaneller särskolan. Det finns tre rikstäckande skolor: Ekeskolan, förelever med synskada och ytterligare funktionshinder, Åsbackaskolan,för elever med dövhet och hörselskada kombinerad medutvecklingsstörning och för elever med medfödd dövblindhet ochHällsboskolan, för elever med grav språkstörning. För döva ellerhörselskadade elever som inte behöver utbildning med särskildainsatser vid Åsbackaskolan finns regionskolor i Härnösand, Lund,Stockholm, Vänersborg och Örebro. Specialpedagogiska skolmyndighetenär huvudman för specialskolan. Myndigheten är ocksåansvarig för att ge specialpedagogiskt råd och stöd till skolhuvudmän,vilket görs genom en regional organisation och fyra rikstäckanderesurscenter.Antalet elever i den statliga specialskolan har minskat under fleraår. Mellan läsåren 1999/2000 och 2008/2009 har antalet elever iregionskolorna minskat från 606 till 430. Med hjälp av cochleaimplantathar allt fler barn med dövhet eller hörselnedsättning taladsvenska som första språk. Det gör att dessa barn får ökademöjligheter att ta del av utbildningen i grundskolan eller särskolan.Även om andelen elever i regionskolorna med särskilt stort behovav stöd har ökat, är specialskolan för barn med hörselnedsättning ipraktiken inte längre en skolform enbart för elever som inte kan gåi grundskolan eller särskolan. Regionskolorna har i stället utvecklatstill ett alternativ som elever och vårdnadshavare ofta väljer ikonkurrens med kommunala eller fristående alternativ.Mot denna bakgrund tillsatte regeringen en utredning om förutsättningaroch ansvarsfördelning för den statliga specialskolan(dir. 2006:127). Utredaren föreslog i betänkandena Två nya statligaspecialskolor (SOU 2007:30) och Ökad likvärdighet för elever medfunktionshinder (SOU 2007:87) en förändrad inriktning för specialskolansom innebär en flexibel utbildning och utökat stöd tillkommunala och fristående skolor som anordnar utbildning förelever med dövhet och hörselnedsättning. Utredarens förslag behöveri dessa delar vidareutvecklas och konkreta författningsförslagbehöver tas fram. Dessutom finns behov av att göra en heltäckandeöversyn av specialskolan och av utbildning för elever i behov avteckenspråk.292

SOU 2011:30 Bilaga 1Uppdraget att utforma en flexibel specialskolaFlexibilitet och samverkan mellan skolformerI betänkandet Två nya statliga specialskolor (SOU 2007:30)föreslog utredaren att elever som var inskrivna i specialskolanskulle kunna få en del av sin utbildning i kommunens grundskolaeller särskola. Utredaren konstaterade att man i visstidsutbildningenvid Specialpedagogiska institutets resurscenter utvecklat enflexibilitet och ett gott samarbete med elevens hemkommun. Depositiva erfarenheterna av visstidsutbildningen borde enligt utredarentas tillvara i en framtida specialskola.En majoritet av eleverna med hörselnedsättning eller språkstörningfår i dag sin utbildning utanför specialskolan, dvs. igrundskola eller särskola. En mer flexibel specialskola skulle gynnaäven dessa elever. Redan i dag förekommer det att specialskolorunder kortare tid tar emot elever från grundskolan eller särskolan,så kallade deltidselever. Dessa elever får på så vis ta del av densärskilda kompetens som utvecklats i den statliga specialskolan.För att en elev ska kunna fullgöra sin skolplikt i två skolformersom delvis styrs av olika regler är det viktigt att frågor som rörmyndighetsutövning, t.ex. ansvaret för betygsättning, är lösta.Dessutom bör ansvarsförhållandena även när det gäller andra frågorsom t.ex. utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner varatydliggjorda. Det finns också behov av att tydliggöra andraaspekter, t.ex. om och i vilken utsträckning huvudmannaskapet kanvara delat mellan olika huvudmän, hur det ekonomiska ansvaret förolika insatser ska fördelas och hur frågan om ekonomisk ersättningska hanteras.I betänkandet Ökad likvärdighet för elever med funktionshinder(SOU 2007:87) redogörs det för det så kallade Malvaprojektet iStockholm där den kommunala Alviksskolan samarbetar med denstatliga Manillaskolan. En gemensam skolorganisation skulleunderlätta elevens val av skolform och innebära att färre eleverbehöver byta skola under sin utbildningstid. För att ett sådantsamarbete ska kunna vidareutvecklas kan det emellertid krävasförfattningsändringar som möjliggör nära samverkan mellan kommunalaskolor och specialskolan.Möjligheten till samverkan mellan specialskolan, grundskolanoch den obligatoriska särskolan kan också bero på skillnader i hurundervisningen regleras. Regleringen av undervisningen i special-293

Bilaga 1 SOU 2011:30skolan skiljer sig i dag på flera punkter från regleringen av grundskolanoch den obligatoriska särskolan. Enligt förslaget till nyskollag i propositionen Den nya skollagen – för kunskap, valfrihetoch trygghet (prop. 2009/10:165) ska grundsärskolan, motsvarighetentill dagens obligatoriska särskola, ha nio årskurser medsamma garanterade undervisningstid som grundskolan. Elevernaska dock ha rätt att fullfölja utbildningen under ytterligare två årefter skolpliktens upphörande. Specialskolan ska även i fortsättningenbestå av tio årskurser. Visserligen har specialskolans timplanändrats för att bättre stämma överens med den som gäller förgrundskolan, men det kan ändå finnas behov av att anpassa regleringenav specialskolan för att möjliggöra ökad samverkan mellanskolformerna.Utredaren ska därför utreda hur specialskolan för elever meddövhet, hörselnedsättning eller språkstörning i framtiden börutformas och inriktas. I detta ingår att• föreslå författningsändringar så att en elev i specialskolan delvisska kunna genomföra sin utbildning i hemkommunens grundskolaeller obligatoriska särskola,• föreslå författningsändringar så att en elev i grundskolan ellerden obligatoriska särskolan delvis ska kunna genomföra sinutbildning i specialskolan,• bedöma om en samverkan mellan grund- eller särskolor ochspecialskolan i form av en gemensam skolorganisation kräverytterligare författningsändringar och i så fall lämna sådanaförslag, och• bedöma i vilken utsträckning regleringen av specialskolan kanoch bör anpassas till regleringen av grundskolan och den obligatoriskasärskolan.Likvärdiga förutsättningar för olika huvudmänDet finns i dag kommunala och fristående skolor som särskiltinriktats mot elever med dövhet, hörselnedsättning eller språkstörning.I betänkandet Ökad likvärdighet för elever med funktionshinder(SOU 2007:87) konstaterade utredaren att kommunernasgenomsnittliga kostnad för en elev i dessa skolor är betydligt högreän deras kostnad för en elev i specialskolan. I syfte att skapalikvärdiga förutsättningar mellan dessa skolor och den statligaspecialskolan föreslog utredaren bl.a. att ersättningen till dessa294

SOU 2011:30 Bilaga 1huvudmän genom det riktade statsbidraget till särskilda insatser påskolområdet (de så kallade SIS-medlen) skulle öka. SIS-medlenfördelas av Specialpedagogiska skolmyndigheten enligt förordningen(1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdetoch kan bland annat beviljas för regionala undervisningsinsatserför elever med funktionsnedsättning samt för utvecklingsinsatser.Som ytterligare ett led i att garantera olika huvudmän likvärdigaförutsättningar föreslogs i SOU 2007:87 att Specialpedagogiskaskolmyndigheten skulle inrätta en organisation med regionalaresurscenter som skulle samordna utbildningen för eleverna.Utredaren ska, med utgångspunkt i nuvarande ansvarsfördelningmellan stat och kommun,• ta ställning till hur staten genom Specialpedagogiska skolmyndighetenbäst kan stödja kommunala och fristående huvudmänsutbildning för elever som motsvarar specialskolans målgrupp,t.ex. genom SIS-medlen, och• ta ställning till hur staten kan stödja gymnasieutbildning fördessa elever.Specialskolans målgrupp förändrasEnligt 3 kap. 3 § skollagen (1985:1100) är specialskolan till förelever som på grund av sitt funktionshinder eller andra särskildaskäl inte kan gå i grundskolan eller särskolan därför att de ärsynskadade och har ytterligare funktionshinder, är döva ellerhörselskadade, eller har en grav språkstörning. I praktiken haremellertid gränsdragningen mellan målgrupperna för specialskolan,i första hand regionskolorna, å ena sidan, och särskolan ochgrundskolan å andra sidan blivit alltmer otydlig, vilket bl.a.konstaterats i betänkandet Ökad likvärdighet för elever medfunktionshinder (SOU 2007:87) samt av Statskontoret i rapportenKommunernas ersättning för elever i specialskolan (2010:1). Irapporten konstateras att det i hög grad är andra faktorer änelevens funktionsnedsättning som i dag styr inskrivningen ispecialskolan. Eleven och dess vårdnadshavare kan t.ex. välja attsöka sig till en tvåspråkig undervisningsmiljö, trots att eleven harförutsättningar att följa undervisningen i sin kommunala ellerfristående hemskola. Det är huvudmannen för specialskolan somprövar om ett barn ska tas emot i specialskolan. Fråga om295

Bilaga 1 SOU 2011:30mottagande får väckas av barnets vårdnadshavare eller av barnetshemkommun. Beslut om mottagande i specialskolan får överklagashos Skolväsendets överklagandenämnd. Besluten får överklagasendast av barnets vårdnadshavare.Elever och vårdnadshavare bör ha möjlighet att välja den skolformman anser bäst tillgodoser elevens behov. Det är dessutominte acceptabelt att skollagens reglering skiljer sig från hurinskrivningen i praktiken går till.Utredaren ska därför• föreslå hur specialskolans målgrupp kan formuleras för attbättre svara mot den grupp som i dag har behov av dentvåspråkiga miljö som specialskolan kan erbjuda,• bedöma om den föreslagna förändringen föranleder andraändringar i regleringen för mottagande i specialskolan och i såfall lämna nödvändiga förslag.Uppdraget att se över specialskolans nuvarande styrningAnpassning av styrdokument efter målgruppenDen ökade användningen av cochleaimplantat har inneburit att alltfler döva och hörselskadade i dag har talad svenska som förstaspråk. År 2008 beslutade riksdagen (prop. 2007/08:112,bet. 2007/08:UbU16, rskr. 2007/08:212) att utvidga specialskolansmålgrupp till att även omfatta elever med grav språkstörning samtsynskada och ytterligare funktionshinder samt att Ekeskolan ochHällsboskolan skulle återetableras. Sammantaget innebär detta attspecialskolans målgrupp har genomgått stora förändringar sedandess styrning senast var föremål för en omfattande översyn.Skolverket har i mars 2010 redovisat förslag till nya kursplaner förgrundskolan, specialskolan och sameskolan. Detta arbete harbedrivits utifrån hur specialskolans målgrupp uttrycks i nuvarandeförfattningar. Däremot finns anledning att ytterligare se översamtliga styrdokument mot bakgrund av den förändrademålgruppen.Utredaren ska därför• bedöma i vilken utsträckning specialskolans styrdokumentbehöver anpassas för den nuvarande målgruppens behov ochlämna nödvändiga förslag.296

SOU 2011:30 Bilaga 1Tillämpning av särskolans kursplaner i specialskolanFöre år 2000 togs döva eller hörselskadade elever med utvecklingsstörningenbart emot i Åsbackaskolan. Enligt specialskoleförordningens(1995:401) dåvarande lydelse skulle dessa elever följasärskolans kursplaner, medan elever i regionskolorna huvudsakligenskulle följa grundskolans kursplaner. År 2000 ändradesregleringen så att elever med utvecklingsstörning även kunde tasemot i regionskolorna och där följa särskolans kursplaner. Inledningsvisrörde det sig om ett fåtal elever, men andelen elever iregionskolorna som läser enligt särskolans kursplaner har stadigtökat. Regleringen av specialskolan är emellertid inte anpassad förelever som läser enligt särskolans kursplaner. Då denna gruppnumera utgör en betydande andel av regionskolornas elever finnsdet anledning att se över regleringen av utbildningen för dennaelevgrupp.Det finns ett antal oklarheter när det gäller elever i specialskolansom följer särskolans kursplaner. För att en elev ska kunna tasemot i den obligatoriska särskolan krävs beslut från skolansstyrelse, ett beslut som kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd.För en elev i specialskolan saknas regler omövergång till särskolans kursplaner. En övergång till särskolanskursplaner får långtgående konsekvenser för eleven och det ärdärför viktigt att utredningar görs som ger ett tillräckligt underlagför de ställningstaganden som krävs. En konsekvens av dennuvarande regleringen är att förutsättningarna för att en elev medutvecklingsstörning ska tas emot i Åsbackaskolan i stället för i enregionskola, eller vice versa, inte är tydligt angivna. Dessutom kanbeslutet om mottagande i en viss skolenhet inte överklagas tillSkolväsendets överklagandenämnd. Vidare finns även betydandeskillnader mellan specialskolan och särskolan när det gäller bl.a.ämnen, betygssättning och timplan. Exempelvis finns inte ämnetteckenspråk i särskolan, vilket fått till följd att det inte heller finnsnågon kursplan i teckenspråk för de specialskoleelever som har enutvecklingsstörning. Smärre förändringar i nämnda avseendenföreslås i propositionen Den nya skollagen – för kunskap, valfrihetoch trygghet (prop. 2009/10:165), men det finns behov av attsamlat se över dessa frågor.297

Bilaga 1 SOU 2011:30Utredaren ska därför• se över hur Specialpedagogiska skolmyndigheten utformarutbildning för elever i specialskolan som följer särskolanskursplaner,• bedöma behovet av ytterligare reglering i syfte att garanteraeleverna rättssäkerhet och en likvärdig utbildning, och• lämna nödvändiga författningsförslag.Uppdraget att se över situationen för elever i grundskola ochsärskola som behöver teckenspråkI specialskolan kan elever med dövhet, hörselnedsättning ellerspråkstörning läsa ämnet teckenspråk. Statens skolverk harfastställt en kursplan för ämnet teckenspråk i specialskolan. Enmajoritet av dessa elever får emellertid i dag sin utbildning i grundellersärskolan. Regleringen av dessa skolformer medför vissaproblem för skolhuvudmännen då det gäller att anpassa undervisningenefter dessa elevers behov.Skolverket konstaterade t.ex. i lägesbedömningen för 2008 attgrundskolans reglering kan hindra att elever med teckenspråk somförsta språk får tillgång till undervisning i teckenspråk. I grundskolanfinns endast ämnet teckenspråk för hörande, som kan läsasinom ramen för språkvalet. Det innebär att elever med dövhet,hörselnedsättning eller språkstörning inte alltid har sammamöjlighet att lära sig teckenspråk som elever i specialskolan.Även när det gäller andra ämnen kan det finnas problem med attanpassa undervisningen för elever med dövhet, hörselnedsättningeller språkstörning. Visserligen möjliggör grundskoleförordningen(1994:1194) att lärare vid betygssättning får bortse från enstaka målsom eleven ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret om detfinns särskilda skäl, men det finns ändå anledning att överväga omelevernas behov bättre skulle kunna tillgodoses genom anpassademål eller kursplaner eller att de får möjlighet att delvis få sinundervisning enligt specialskolans kursplaner.Utredaren ska därför• lämna förslag på författningsändringar som möjliggör för eleveri grundskolan och den obligatoriska särskolan som behöverundervisning i teckenspråk att få sådan undervisning, och298

SOU 2011:30 Bilaga 1• bedöma behovet av att ytterligare anpassa regleringen avgrundskolan och obligatoriska särskolan för elever med dövhet,hörselnedsättning eller språkstörning och i så fall lämnanödvändiga förslag.Genomförande och redovisning av uppdragetI uppdraget ingår att analysera och redogöra för de ekonomiskakonsekvenser av utredarens förslag som uppstår för de olikahuvudmännen. Utredaren ska också redogöra för konsekvensernaför de barn som berörs av förslagen och i denna analys utgå från derättigheter som barn tillförsäkras enligt konventionen om barnetsrättigheter och konventionen om rättigheter för personer medfunktionsnedsättning. Utredaren ska i sina förslag ta hänsyn till atten ny skollag föreslås börja tillämpas den 1 juli 2011 i enlighet medpropositionen Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet ochtrygghet (prop. 2009/10:165). I de delar som rör skolans styrdokumentska utredaren samråda med Statens skolverk. Vidare skautredaren samråda med andra berörda myndigheter och organisationer.Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2011.(Utbildningsdepartementet)299

Bilaga 2KommittédirektivTilläggsdirektiv till utredningen om flexibelutbildning för elever som tillhörspecialskolans målgrupp (U 2010:04)Dir.2010:137Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 2010Utvidgning av och förlängd tid för uppdragetMed stöd av regeringens bemyndigande den 22 april 2010 haransvarigt statsråd gett en särskild utredare i uppdrag att, medutgångspunkt i de förslag som lämnades i betänkandena Två nyastatliga specialskolor (SOU 2007:30) och Ökad likvärdighet förelever med funktionshinder (SOU 2007:87), bl.a. föreslå hur enflexibel specialskola ska kunna införas (dir. 2010:47). Regeringenutvidgar nu utredarens uppdrag och förlänger dessutom utredningstiden.Utredaren ska enligt de ursprungliga direktiven redovisauppdraget senast den 31 januari 2011. Uppdraget ska nu istället redovisas senast den 30 mars 2012. Ett delbetänkandeavseende utredningens ursprungliga uppdrag, förutom den del somrör gymnasieskolan, ska dock redovisas senast den 31 mars 2011.Uppdraget att se över ansvarsfördelning för och finansiering avgymnasieutbildning för vissa elever med funktionsnedsättningAlla ungdomar har rätt till gymnasieutbildning och hemkommunenär ansvarig för att erbjuda dem sådan. För en grupp elever medfunktionsnedsättning tar staten i dag ett visst ansvar genom attbidra ekonomiskt till riksrekryterande gymnasieutbildning ochandra utbildningsinsatser av regional art. Riksrekryterande gymnasieutbildningför vissa ungdomar med funktionsnedsättninganordnas för döva, hörselskadade och dövblinda samt för dem somhar en språkstörning och behöver insatser av samma slag som dövavid de s.k. riksgymnasieskolorna RGD/RGH och RGD/H-sär i301

Bilaga 2 SOU 2011:30Örebro. För svårt rörelsehindrade ungdomar anordnas riksrekryterandeRh-anpassad gymnasieutbildning i Göteborg, Kristianstad,Stockholm och Umeå. Dessa s.k. riksgymnasieskolor får riktadestatliga bidrag.Staten stödjer även, genom Specialpedagogiska skolmyndigheten,kommunerna genom att ge råd och stöd i specialpedagogiskafrågor.Övergripande frågorKommunernas möjligheter att erbjuda de aktuella elevgruppernalika tillgång till gymnasieutbildning varierar. För utbildning ochstöd i utbildningen vid riksgymnasieskolorna har det ansettsmotiverat att staten bistår med de resurser som krävs för atterbjuda elever inom riksgymnasieskolornas målgrupp det stöd somen enskild kommun, av olika skäl, har svårt att klara.Specialpedagogiska skolmyndigheten har haft regeringensuppdrag (U2009/7489/G) att bl.a. kartlägga och analysera deanordnande kommunernas förutsättningar att kunna bedrivaverksamheten på ett för eleverna ändamålsenligt sätt. Av myndighetensredovisning framgår att den fått en bild av en verksamhetsom inte i alla delar uppfyller kraven men att det krävs en meromfattande studie för att kunna bedöma om verksamheterna gereleverna kunskaper och utvecklar deras färdigheter i enlighet medskollagens krav.Statskontoret har i en redovisning av ett regeringsuppdrag omatt utreda och lämna förslag på hur statens, kommunernas och iförekommande fall landstingens ekonomiska ansvar borde fördelasavseende elever som deltar i riksgymnasieutbildning för elever medfunktionsnedsättning (U2010/1231/G), pekat på att hemkommunernasersättning för utbildning inom riksgymnasieverksamhetenär låg i jämförelse med de kommunala alternativ som byggts upp.Detta innebär, enligt Statskontoret, att det kan vara billigare för enkommun om en elev går vid någon av riksgymnasieskolornajämfört med att göra anpassningar i den egna gymnasieskolan. Detfinns dessutom enligt Statskontoret mycket som tyder på att dekommuner som anordnar riksgymnasieverksamheten i dag bidrarmed en oproportionerligt liten del av utbildningskostnaden föregna elever vid riksgymnasieskolorna. Statskontoret ansåg vidare302

SOU 2011:30 Bilaga 2att det inte är motiverat att staten ska bidra till hemlandstingetskostnader för habilitering, vilket i dag är fallet.Statskontorets redovisning tyder, enligt regeringens uppfattning,på att man bör överväga en i vissa delar förändrad finansiering avutbildningen vid riksgymnasieskolorna och av elevernas boende,habilitering och resor. Styrande principer för finansieringen börvara enkelhet och tydlighet samt ett tydligt fokus på likvärdighetoch elevens bästa. Det ska vara möjligt att på ett enkelt sätt följaupp hur statliga medel använts. Finansieringen av utbildningen skaordnas så att det i så liten utsträckning som möjligt blir olikakostnader för hemkommunen och hemlandstinget beroende påvilken utbildning eleverna väljer. Statens ersättning till kommunersom anordnar riksgymnasieverksamhet ska bara täcka de merkostnadersom kommunerna har för egna och andras elever.Elevens rätt till en likvärdig kvalitet i utbildningen innebär samtidigtatt hänsyn måste tas till att det kan finnas stora individuellavariationer i kostnaderna, eftersom varje elev ska ges förutsättningaratt nå målen för utbildningen och har rätt till extra stöddärefter.Specialpedagogiska skolmyndigheten konstaterar vidare i sinuppdragsredovisning att den författningsmässiga regleringen inomområdet riksgymnasieverksamhet för elever med funktionsnedsättningvarken är enhetlig eller tillräckligt tydlig. Ett exempel är attreglerna för antagning skiljer sig åt mellan utbildningarna. Frågorom antagning till utbildning vid riksgymnasierna för döva ochhörselskadade i Örebro avgörs i dag av styrelsen för utbildningen iÖrebro kommun. Frågor om intagning till Rh-anpassad utbildningprövas i stället av ett särskilt beslutande organ inom Specialpedagogiskaskolmyndigheten.Regelverket behöver också anpassas till den nya skollagen sombörjar tillämpas den 1 juli 2011 i enlighet med riksdagens beslutmed anledning av propositionen Den nya skollagen – för kunskap,valfrihet och trygghet (prop. 2009/10:165, 2009/10:UbU21, rskr.2009/10:370) och den reformerade gymnasieskolan som riksdagenbeslutat i enlighet med propositionen Högre krav och kvalitet i dennya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199, bet. 2009/10:UbU3, rskr.2009/10:8).För vissa av riksgymnasierna har staten 2001 upprättat avtal medde anordnande kommunerna. Eftersom elevtalsutvecklingen ochelevgruppernas sammansättning har förändrats sedan dess behöveravtalen revideras. Det bör även upprättas avtal mellan staten och de303

Bilaga 2 SOU 2011:30anordnade kommunerna avseende de riksgymnasieskolor för vilkadet i dag saknas sådana avtal.Utredaren ska därför• beskriva utvecklingen av elevgruppernas sammansättning vid deaktuella riksgymnasieskolorna och bedöma om det är en ändamålsenligutbildning som bedrivs utifrån respektive elevgruppsbehov och• beskriva det framtida behovet av riksrekryterande utbildningoch eventuellt andra typer av särskilda insatser inom utbildningsområdetför aktuella målgrupper.Såväl utbildnings- som omvårdnadsinsatserna ska omfattas ochutredningen ska fokusera på kvalitet, utbildningsresultat, etableringpå arbetsmarknaden och fortsatta studier.Utredaren ska vidare• med utgångspunkt i Statskontorets rapport föreslå hur ansvaretför boende, habilitering och resor i anslutning till utbildning avgymnasieelever med funktionsnedsättning ska fördelas mellanstaten och skolhuvudmännen samt hur verksamheten ska finansieras,• göra en översyn av regelverket och lämna författningförslag närdet gäller dagens riksrekryterande gymnasieutbildning för döva,hörselskadade och dövblinda ungdomar och ungdomar som haren språkstörning och behöver insatser av samma slag som dövasamt när det gäller riksrekryterande utbildning för svårtrörelsehindrade ungdomar ,• lämna förslag till hur antagning av elever i de aktuellaelevgrupperna ska regleras,• bedöma om enbart kommuner ska kunna vara huvudmän förriksgymnasieverksamhet eller om även fristående huvudmän skages möjlighet att bedriva sådan verksamhet, och, om utredarenbedömer det lämpligt, lämna förslag, samt• ta fram underlag för att staten ska kunna revidera och upprättaavtal med anordnande kommuner om riksgymnasieskolorna.Likvärdig kvalitet i utbildningen ska vara en styrande princip. Såvälgymnasie- som gymnasiesärskoleverksamhet ska omfattas. Utredarenska lämna de författningsförslag som är nödvändiga för attgenomföra förslagen.304

SOU 2011:30 Bilaga 2Särskilt om utbildning för elever med språkstörningÖrebro kommun har i en skrivelse till regeringen (U2010/1532/G)uppgett att riksgymnasieskolan för döva och hörselskadade iÖrebro tar emot en ökande andel elever med diagnosen språkstörning.Kommunen anför också att utbildningarna med åren tillstor del har kommit att vända sig till elever med språkstörning somdelvis har andra behov än vad som anges i förordningen. ÄvenSpecialpedagogiska skolmyndigheten framhåller i redovisningen avregeringsuppdraget om gymnasieutbildning för elever med funktionshinder(U2009/7489/G) att elever med språkstörning i regelinte har behov av insatser av samma slag som döva.Sedan 2008 ingår elever med grav språkstörning i specialskolansmålgrupp. För denna målgrupp finns en särskild riksskola, Hällsboskolan,för vilken staten genom Specialpedagogiska skolmyndighetenär huvudman.Mot denna bakgrund ska utredaren särskilt belysa utbildningssituationenför elever med språkstörning. I detta ingår att• kartlägga elevgruppen med språkstörning som i dag studerarinom Örebro kommuns gymnasie- och gymnasiesärskola samtgöra en bedömning av om utbildningen är ändamålsenlig,• bedöma vilka konsekvenser utvidgningen av specialskolans målgrupptill att omfatta även elever med grav språkstörning har förgymnasie- och gymnasiesärskolan och• bedöma vilka eventuella åtgärder som behöver vidtas medanledning av detta och, om utredaren finner det lämpligt, lämnaförslag, inklusive författningsförslag.(Utbildningsdepartementet)305

Bilaga 3Deklarationer och konventioner avbetydelse inom området förspecialpedagogikSom tidigare nämnts i avsnittet 1.4 ”Principiella utgångspunkter”kommer utredningen i sina förslag och konsekvensanalyser utgåfrån de rättigheter som barn tillförsäkras enligt konventionen ombarnets rättigheter och konventionen om rättigheter för personermed funktionsnedsättning. Här följer en översikt av deklarationersom är av betydelse och av konventioner som Sverige har att följainom området specialpedagogik för barn.De handikappolitiska målen – den nationella handlingsplanenMyndigheter under regeringen ska utforma och bedriva sinverksamhet med beaktande av de handikappolitiska målen. 1 Deövergripande mål som presenterades i den nationella handlingsplanenför handikappolitiken lades fast i regeringens propositionFrån patient till medborgare – en nationell handlingsplan förhandikappolitiken, 2 som antogs av riksdagen i maj 2000 och somsträcker sig fram till år 2010.Handikappolitiken omfattar insatser för att undanröja hinderför full delaktighet i samhället och insatser för att bekämpadiskriminering. Insatserna är sektorsövergripande och ansvaret föratt nå de handikappolitiska målen vilar på respektive delområde.Enligt handlingsplanen bör elever med funktionsnedsättning påsamma sätt som övriga barn och ungdomar ha möjlighet att bo medsina föräldrar eller i deras närhet och gå i en skola i närheten av1Förordning (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet avhandikappolitiken.2Prop. 1999/2000:79.307

Bilaga 3 SOU 2011:30hemmet. Viktiga mål i handlingsplanen är bland annat ökadtillgänglighet och delaktighet. För teckenspråkiga är tillgången tillinformation på teckenspråk och möjligheten att göra sig förståddapå teckenspråk en grundläggande förutsättning för tillgänglighetoch delaktighet. Att regeringen genom den nya språklagen 3 harstärkt teckenspråkets ställning är viktigt ur ett demokrati- ochyttrandefrihetsperspektiv och en markering av regeringens syn påteckenspråkets ställning.För att konkretisera de övergripande målen och inriktningsmålenför funktionshinderspolitiken, samt de inriktningsmål somangetts i en skrivelse till riksdagen, kommer regeringen under år2011 att fastställa en ny strategi för funktionshinderspolitiken somsträcker sig från år 2011 fram till år 2016. 4 Regeringen har beslutatom övergripande inriktningsmål för prioriterade områden vilkapresenteras i skrivelsen.FN:s konvention om barnets rättigheterFN:s konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamlingi november 1989. Sverige har ratificerat konventionenvilket innebär att den är juridiskt bindande. Av konventionen, somska läsas som en helhet, framkommer fyra grundprinciper.I artikel 2 slås fast att alla barn har samma rättigheter och likavärde och att ingen får diskrimineras.Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främstarummet vid alla åtgärder som rör barnet.Enligt artikel 6 ska varje barn ha en inneboende rätt till livet.I artikel 12 anges att barnet har rätt att fritt bilda egna åsikteroch att uttrycka dessa i alla frågor som berör barnet. Barnetsåsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till dess ålder ochmognad.3Språklagen (2009:600).4Skr. 2009/10:166 Uppföljning av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken ochgrunden för en strategi framåt.308

SOU 2011:30 Bilaga 3FN:s standardregler för funktionshindrade 5År 1989 framfördes i FN:s generalförsamling ett förslag av Sverigeom att utarbeta en konvention om funktionshindrades rättigheter.Förslaget avvisades och arbetet utmynnade i stället i 22 standardreglerför att säkerställa att människor med funktionsnedsättningsom medborgare har samma rättigheter och skyldigheter som andramedborgare i samhället. Dessa regler uttrycker tydliga principiellaståndpunkter när det gäller rättigheter, möjligheter och ansvar påolika samhällsområden. Reglerna antogs av FN:s generalförsamlingår 1993 och är inte juridiskt bindande för medlemsstaterna, men ärtänkta att vara moraliskt förpliktande.Av regel nr. 6 som gäller utbildning uttalas bland annat följande.Staterna bör erkänna principen om lika möjligheter till utbildningpå grundskole-, gymnasie- och högskolenivå för barn, ungdomaroch vuxna med funktionsnedsättning och se till att sådanutbildning är en integrerad del av den ordinarie utbildningen.För att möjliggöra att människor med funktionsnedsättningutbildas i det ordinarie skolsystemet ska staterna tillåta flexibilitetoch anpassning av läroplanen. När det ordinarie skolsystemet intekan tillgodose behovet av utbildning kan specialundervisningövervägas. Utbildning i det ordinarie skolsystemet förutsätter attdet finns teckenspråkstolkar och annat lämpligt stöd. Specialundervisningenbör ha som mål att förbereda de studerande förundervisning i det ordinarie skolsystemet.Vidare uttalas att döva och dövblinda har speciella behov avkommunikation och därför kan deras utbildning tillgodoses bättre ispecialskolor, specialklasser eller i speciella enheter i vanliga skolor.Särskilt i början av utbildningen behöver särskild omsorg ägnas åtundervisningsmetoder som ska resultera i att döva eller dövblindaska kunna kommunicera effektivt och bli så självständiga sommöjligt.5Socialstyrelsens terminoligiråd har beslutat om en revidering av termerna funktionsnedsättningoch handikapp. Funktionsnedsättning: nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuellfunktionsförmåga. Funktionshinder: begränsning som en funktionsnedsättning innebärför en person i relation till omgivningen. En viktig konsekvens är att funktionshinder inte ärnågot som en person har utan det är miljön som är funktionshindrande.309

Bilaga 3 SOU 2011:30SalamancadeklarationenVid en världskonferens i juni 1994 som hölls i Salamanca i Spanien,om undervisning av elever med behov av särskilt stöd, antog 92regeringar och 25 internationella organisationer en gemensamdeklaration. Deklarationen är ett uttryck för mötesdeltagarnasåsikter och har inte någon rättslig betydelse.Salamancadeklarationen tar sin utgångspunkt i varje barnsgrundläggande rätt till utbildning, varje barns unika egenskaper,intressen, fallenheter och inlärningsbehov. Deklarationen uttryckeratt barn i behov av särskilt stöd måste ha tillgång till ordinarieskolor med integrationsinriktning och att denna integrationstankeär det effektivaste sättet att bekämpa diskriminerande attityder ochatt åstadkomma undervisning för alla.FN:s konvention om rättigheter för personer medfunktionsnedsättningKonventionen antogs av FN:s generalförsamling i december 2006och undertecknades av bland andra Sverige i maj 2007. Sverige harratificerat konventionen och den är därmed juridiskt bindande.Konventionen tillhör de centrala konventionerna om mänskligarättigheter men skapar inte i sig några nya rättigheter utan har tillsyfte att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättningatt åtnjuta sina mänskliga rättigheter.För barn med funktionsnedsättning understryker kraven iartikel 7 det som redan gäller enligt konventionen om barnetsrättigheter, dvs. att barnets bästa ska komma i främsta rummet.Detta gäller alla barn oavsett om de har en funktionsnedsättningeller inte.I artikel 24 fastslås rätten till utbildning för personer medfunktionsnedsättning. Denna rätt ska ske utan diskriminering ochpå lika villkor. För att förverkliga denna rätt ska konventionsstaternasäkerställa bland annat följande. Personer med funktionsnedsättningska inte utestängas från det allmänna utbildningssystemetoch de ska på lika villkor som andra få tillgång till eninkluderande och kostnadsfri grundutbildning av kvalitet och tillundervisning som följer efter grundutbildning på sina hemorter.Personer med funktionsnedsättning ska ges nödvändigt stöd inomdet allmänna utbildningssystemet för att underlätta deras ända-310

SOU 2011:30 Bilaga 3målsenliga utbildning. De ska även ges nödvändigt stöd ochändamålsenliga individanpassade åtgärder i miljöer som erbjuderstörsta möjliga kunskapsrelaterade och sociala utveckling som ärförenlig med målet fullständig inkludering.Det ska göras möjligt för personer med funktionsnedsättningatt lära sig praktiska och sociala färdigheter för att underlätta derasfulla och likvärdiga deltagande i utbildning och som samhällsmedlemmar.I detta syfte ska ändamålsenliga åtgärder vidtas blandannat för att underlätta inlärning av punktskrift, alternativ skrift,förstorande och alternativa former, medel och format för kommunikationsamt rörelse- och orienteringsförmågan och underlättakamratstöd och mentorskap. Åtgärder ska också vidtas för attunderlätta inlärning av teckenspråk och främja dövsamhälletsspråkliga identitet samt säkerställa att utbildning av personer,särskilt barn, med synskada eller dövblindhet eller som är döva ellerhörselskadade, ges på de mest ändamålsenliga språken, formernaoch medlen för kommunikation för den enskilde och i miljöer sommaximerar kunskapsrelaterad och social utveckling.För att säkerställa förverkligandet av denna rättighet skakonventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder för att anställalärare, även lärare med funktionsnedsättning, som är kunniga iteckenspråk och/eller punktskrift, och för att utbilda yrkeskunnigapersoner och personal som är verksamma på alla utbildningsnivåer.311

Bilaga 4SpecialskolorDet finns åtta specialskolor, varav tre har hela landet somupptagningsområde och fem har regionala upptagningsområden.De tre riksskolorna är Ekeskolan, Hällsboskolan och Åsbackaskolanoch de fem regionskolorna är Birgittaskolan, Kristinaskolan,Manillaskolan, Vänerskolan och Östervångsskolan. Regionskolornaär avsedda för döva eller hörselskadade elever som inte behöverutbildning med särskilda insatser vid riksskolorna.Regionskolor ska finnas i Örebro, Härnösands, Stockholms,Vänersborgs och Lunds kommuner. Nedan beskrivs skolorna kortfattat.Regionskolor för döva och hörselskadadeRegionskolorna har olika karaktär. Vissa ligger i stora kommunermed relativt korta reseavstånd. Där bor eleverna huvudsakligenhemma hos sina föräldrar och dagpendlar till skolorna. Andra liggeri mindre kommuner och där är det vanligare att eleverna bor ielevhem. Elevsammansättningen skiljer sig också, främst vad gällervilket förstaspråk eleverna har, talad svenska eller teckenspråk.Birgittaskolan (Örebro)Skolans upptagningsområde är i dag 1 Dalarnas, Södermanlands,Värmlands, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län. Hälftenav eleverna har talad svenska som förstaspråk, cirka 40 procent harteckenspråk som förstaspråk och resterande andel har båda språkensom förstaspråk. Läsåret 2010/11 är 135 elever inskrivna på skolan.1Av Specialpedagogiska skolmyndighetens nya instruktion (SFS 2011:130), beslutad den8 mars 2011, framgår att myndigheten får bestämma upptagningsområden för regionskolorna.313

Bilaga 4 SOU 2011:30Kristinaskolan (Härnösand)Skolans upptagningsområde är i dag Gävleborgs, Västernorrlands,Västerbottens, Jämtlands och Norrbottens län. En tredjedel aveleverna har talad svenska som förstaspråk, cirka en tredjedel harteckenspråk som förstaspråk och resterande andel har både taladsvenska och teckenspråk som förstaspråk. Läsåret 2010/11 är56 elever inskrivna på skolan.Manillaskolan (Stockholm)Skolans upptagningsområde är i dag Stockholms, Uppsala ochGotlands län. Manillaskolan skiljer sig, tillsammans med Östervångsskolan,från övriga regionskolor eftersom endast 1 procent aveleverna har talad svenska som förstaspråk, cirka 70 procent harteckenspråk som förstaspråk och resterande andel har både taladsvenska och teckenspråk som förstaspråk. Läsåret 2010/11 är111 elever inskrivna på skolan.Vänerskolan (Vänersborg)Skolans upptagningsområde är i dag Jönköpings, Hallands ochVästra Götalands län. En majoritet av eleverna, 55 procent, hartalad svenska som förstaspråk, cirka en tredjedel har teckenspråksom förstaspråk och resterande andel har båda språken somförstaspråk. Läsåret 2010/11 är 56 elever inskrivna på skolan.Östervångsskolan (Lund)Skolans upptagningsområde är i dag Skåne, Blekinge, Kalmar ochKronobergs län. Elevsammansättningen liknar Manillaskolans genomatt endast ett fåtal elever, 4 procent, har talad svenska somförstaspråk, cirka 60 procent har teckenspråk som förstaspråk ochresterande andel har båda språken som förstaspråk. Läsåret 2010/11är 57 elever inskrivna på skolan.314

SOU 2011:30 Bilaga 4RiksskolorEkeskolan (Örebro)Ekeskolans målgrupp är elever med synskada och ytterligarefunktionsnedsättning. Skolan har hela landet som upptagningsområde,men de flesta eleverna kommer från närområdet. Mångaelever har komplexa funktionsnedsättningar och majoriteten följerträningsskolans kursplaner. Läsåret 2010/11 är 25 elever inskrivnapå skolan.Åsbackaskolan (Gnesta)Åsbackaskolan målgrupp är elever som är döva eller hörselskadadeoch som på grund av utvecklingsstörning inte kan få sin utbildningi en regionskola. Skolan tar även emot elever som är dövblindföddaoch samtliga elever läser enligt träningsskolans kursplaner. Skolanhar hela landet som upptagningsområde, men en majoritet aveleverna kommer från närområdet. Läsåret 2010/11 är 33 eleverinskrivna på skolan.Hällsboskolan (Sigtuna och Umeå)Hällsboskolans målgrupp är elever som har grav språkstörning. ISigtuna är skolan lokalintegrerad i de två kommunala skolornaSankta Gertrud och Sankt Olof. I Umeå har skolan verksamhet vidden kommunala skolan Västangårds skola. Skolan har hela landetsom upptagningsområde, men de flesta eleverna kommer frånnärområdena. Läsåret 2010/11 är 28 elever inskrivna på skolan.315

Bilaga 5Deltidsutbildning vid specialskolornaunder läsåret 2009/10Sammanfattning av specialskolornas svar på en enkätom deltidsutbildningHär redovisas en sammanfattning av svaren på den enkät omdeltidsutbildning som utredningen sänt till samtliga specialskolor. Ienkäten ger specialskolorna bland annat svar på om skolorna harhaft deltidselever under läsåret 2009/10 och hur skolorna ser på enverksamhet med deltidselever. 1Tabell 1.1Antal deltidselever i specialskolan – uppdelat per specialskolaAntal deltidselever i specialskolan – uppdelat perspecialskola:Specialskola HT 2009 VT 2010Birgittaskolan - -Kristinaskolan 17 17Manillaskolan - -Vänerskolan 10 5Östervångskolan 1 1Ekeskolan - -Hällsboskolan - -Åsbackaskolan 4 4Totalt 32 27Som framgår av tabellen är antalet deltidselever få och deltidseleverförekommer inte på alla specialskolor. 2 De specialskolor som i daginte tar emot deltidselever uppger att de tar emot elever för1I samtliga svar avses en elev i grundskolan eller grundsärskolan som är deltidselev ispecialskolan.2Med hänsyn till de enskilda eleverna särredovisas inte svaren från specialskolorna.317

Bilaga 5 SOU 2011:30studiebesök, besöksveckor och temaveckor. Hällsboskolan har ettantal elever som har tagits emot på försök bland annat på grund avosäkerhet om eleverna tillhör målgruppen. 3 Specialskolorna harinte någon elev som är deltidselev i grundskolan ellergrundsärskolan.Gränsdragningen; att vara ”deltidselev” i specialskolan och”studiebesök” / ”besöksveckor”Specialskolorna är samstämmiga i bedömningen om av vad som skaavses med studiebesök och att vara deltidselev i specialskolan.Skillnaden mellan ett studiebesök och att vara deltidselev är tiden ispecialskolan och syftet.Med deltidselev avses en elev som återkommande ingår i en fastgrupp eller i en klass på skolan. Deltidseleverna har deltagit ispecialskolornas verksamhet i olika utformning och omfattning.Tidsperioden i specialskolan varierar; några elever har deltagit entill två dagar i veckan medan andra elever har deltagit ispecialskolans verksamhet under en till tre veckor per termin.Deltidseleverna uppges huvudsakligen följa specialskolanskursplaner. I några fall följs grundskolans kursplaner alternativtgrundsärskolans med teckenspråk som tillägg. Eleven har då medsig material från hemskolan.Med studiebesök / besöksveckor avses ett besök i specialskolansom sker vid något enstaka tillfälle. Vid ett studiebesök eller enbesöksvecka deltar inte eleven i skolverksamheten. Syftet med ettstudiebesök är att ”pröva-på och känna efter”. Efter studiebesöket/ besöksveckan kan följande alternativ diskuteras; skolgång påheltid eller deltid i specialskolan eller heltid i hemskolan.Specialskolornas syfte och mål med deltidsundervisningHuvudsyftet för en elev i grundskolan eller grundsärskolan att varadeltidselev i specialskolan är att eleven ska få en möjlighet att ta delav specialskolans tvåspråkiga skolmiljö med teckenspråk och taladsvenska. Eleven kan också stärka sin självkänsla och identitet.Ytterligare ett syfte kan vara att en elev som har lång resväg inte3Mottagande på försök regleras i 7 kap. 8 § skollagen (2010:800). Hällsboskolan tar emotelever med grav språkstörning.318

SOU 2011:30 Bilaga 5ska behöva lämna sin familj och till största delen kunna vara kvar isin hemmiljö. Målet för en deltidselev är att främja elevenskunskapsutveckling och måluppfyllelse genom att stimulera språkutvecklingen.Eleven kan också efter en tid som deltidselev välja attbli heltidselev.Kategorier av elever som har deltagit i deltidsundervisning ochsom förväntas delta i framtidenDe elever som har deltagit i deltidsundervisningen uppges i principmotsvara specialskolans målgrupp. Specialskolorna har olika uppfattningom vilka kategorier av elever som kan förväntas bli aktuellai framtiden som deltidselever. Enligt en specialskola kan det varaelever som har en hörselnedsättning eller elever med CI. Enspecialskola anser att det inför att en elev ska tas emot som”deltidselev” bör göras en kartläggning av elevens språknivå ochspråkdomäner, dvs. i vilka sammanhang eleven använder taladsvenska eller teckenspråk.Ansvars- och kostnadsfördelningDe specialskolor som tar emot deltidselever har slutit avtal medelevens hemkommun. Den period för vilken avtal har slutitsvarierar från en termin till två läsår. Ansvarsfördelningen regleras iavtalen och ansvaret för eleven har i samtliga fall tilldelats hemkommunen.I avtalen regleras även till viss del utformningen avdeltidsundervisningen. Vad avtalen innehåller och vad de skareglera är dock mycket skiftande. Det kan vara fråga om t.ex.reglering av elevens utvecklingsplan och hur den ska följas upp ellerupplägg av samverkansmöten. Frågan om ansvaret för elevensbetygssättning har inte varit aktuell i något fall, eftersom eleveninte har varit i specialskolan i så stor omfattning.Den ersättning som hemkommunen ska lämna för en deltidselevhar i avtalen beräknats efter en självkostnad och då främst efterspecialskolans personalkostnad. Det finns även en variant som ärframtagen efter en schablonkostnad för kost och logi.319

Bilaga 5 SOU 2011:30Förväntad utveckling och konsekvens för dagens specialskolaSpecialskolorna har fått många förfrågningar från hemkommuneroch vårdnadshavare om möjligheten att vara deltidselev. Utvecklingenoch behovet framöver, när det gäller deltidselever, uppgesöka om verksamheten genom författningsstöd permanentas.Hällsboskolan, som i dag inte tar emot deltidselever, uppskattar att10–30 procent av skolans nuvarande elever kommer att välja deltidi stället för heltid i specialskolan om det blir möjligt att välja.Specialskolans nuvarande verksamhet vid en ökad utveckling avantalet deltidselever bedöms påverkas på flera plan. Det uppges attdet krävs en gemensam fortbildning och ett kunskapsutbyte hospersonal både i hemkommunen och i specialskolorna. Det kommeratt ställas krav på nya arbetssätt och helt andra krav på skolanspersonal. Specialskolans boende uppges behöva en beredskap föratt ta emot deltidselever.Från flertalet specialskolor uttrycks vissa farhågor inför enökning av deltidselever. Det kan skapa en oro i befintliga klassersom kan påverka undervisning, trygghet och studiero. En specialskolaanser att om deltidselever finns i separata grupper i skolanupplever de sig inte delaktiga, medan en annan specialskolauttrycker att om efterfrågan blir stor så måste de skapa särskildaklasser för deltidseleverna. Ekeskolan, som i dag inte hardeltidselever, anser att det inte heller i framtiden kommer att finnaselever som kan vara aktuella som deltidselever. Skolan bedömer attdess verksamhet kan komma att påverkas negativt om den får flerskolformer att förhålla sig till.320

Bilaga 6Utredningens enkätEnkätfrågor till specialskolor angående ”deltidselever”1 a. Hur många elever har under läsåret 2009/2010 deltagit delvis iundervisningen som ”deltidselev”?b. Vad avser du med ”deltidselev” och var anser du att gränsen gårmellan ”studiebesök” i specialskolan och ”deltidselev”?c. Vad är syftet – målet för ”deltidseleven”?d. Beskriv under hur långa perioder ”deltidseleverna” brukarkomma till skolan och delta i verksamheten (ex. tre dagar per veckaunder en termin / läsår).3. Vilka kategorier av elever har deltagit i deltidsundervisningen?Beskriv utifrån funktionsnedsättning och om det finns något annatkriterium som gör att de är ”deltidselever”.4 a. För hur lång tidsperiod tecknas avtal med hemkommunen för”deltidseleven” (ex. termin / läsår)?b. Hur har kostnaden beräknats för eleven?c. Hur ser ansvarsfördelningen ut (ex. betyg, utvecklingssamtal,kontroll av närvaro)?d. Vilken kursplan följs när eleven är i specialskolan?5. Hur tror du att utvecklingen kommer att vara framöver när detgäller antalet ”deltidselever” om verksamheten permanentas?b. Hur bedömer du att detta kommer att påverka din verksamhet?321

Bilaga 6 SOU 2011:306. Vilka kategorier av elever tror du kan komma att bli aktuella för”deltidsundervisning” i framtiden? Beskriv utifrån funktionsnedsättningoch eventuella andra kriterier som gör att de kan varaaktuella som ”deltidselever”.7. Övrigt som du vill tillägga.322

Bilaga 7Beräkningar av vissa ekonomiskakonsekvenserI bilagan redovisas beräkningar som ligger till grund för deekonomiska konsekvenser av utredningens förslag om en nioårigskolplikt och om deltidsutbildning.En nioårig skolpliktBeräkningarna utgår ifrån antagandet att förhållandet mellan antalårsarbetare och elever är linjärt. Utredningen utgår från dettaantagande eftersom personalantalet i specialskolan har följtelevutvecklingen relativt linjärt under de senaste årens nedgång ielevantalet. I beräkningen av det förväntade minskade personalbehovetutgår utredningen från Specialpedagogiska skolmyndighetensuppgifter om antalet årsarbetare per specialskola enligtmyndighetens kvalitetsredovisning för år 2009. Utredningenanvänder vidare ett medelvärde för antalet elever som läser i årskurs10 i regionskolorna baserat på läsåren 2005/06 till 2009/10.Beräkningar av minskade intäkter baseras på de av regeringenfastställda ersättningsnivåerna för år 2011. Vidare utgår utredningenfrån en beräknad driftskostnad per årsarbetare på cirka750 000 kronor. Detta belopp är baserat på ett medelvärde av denav Specialskolemyndigheten redovisade driftskostnaden per årsarbetareför år 2007 och motsvarande kostnad för Specialpedagogiskaskolmyndighetens personal år 2009. Ett medelvärde användseftersom driftskostnaden historiskt har varit lägre i den tidigareSpecialskolemyndigheten än i Specialpedagogiska institutet. Beräkningenutgår vidare från att alla hemkommuner med elever ispecialskolan betalar samma ersättning.323

Bilaga 7 SOU 2011:30Scenario 1 – alla elever i de regionala specialskolorna fullföljerpå nio årTabell 1 Beräkning av kostnads- och intäktsförändringar – scenario 1Elever och årsarbetareMinskning av antalet elever i årskurs 10 66Årsarbetare per elev (ÅA/elev) 0,9Beräknat minskat behov av årsarbetare 57Genomsnittlig driftskostnad per årsarbetare (tkr) 750Beräknad minskning av personalkostnader/år (tkr) + 42 600Kostnader för utökad garanterad undervisningstid - 4 000Minskade intäkter från kommunerBelopp (tkr)2010 års ersättningsnivå - 15 400Skillnad nettokostnader för statenBelopp (tkr)2010 års ersättningsnivå + 23 200Källa: Officiell statistik, Skolverket; Specialpedagogiska skolmyndigheten, Kvalitetsredovisning förskolor 2009 och Årsredovisning 2009; Specialskolemyndigheten, Årsredovisning 2007; utredningensberäkningar.Scenario 2 – 60 procent av eleverna i de regionalaspecialskolorna fullföljer på nio årTabell 2 Beräkning av kostnads- och intäktsförändringar – scenario 2Elever och årsarbetareAntal elever i åk 10 om 60 % avslutar i åk 9 26Årsarbetare totalt (ÅA/elev) 0,9Antal ÅA för beräknat antal elever i åk 10 23Beräknat minskat behov av årsarbetare jämfört med nuvarande antal 34Genomsnittlig driftskostnad per årsarbetare (tkr) 750Beräknad minskning av personalkostnader/år (tkr) + 25 600Kostnader för utökad garanterad undervisningstid - 4 000Minskade intäkter från kommunerBelopp (tkr)2010 års ersättningsnivå - 9 200Skillnad nettokostnader för statenBelopp (tkr)2010 års ersättningsnivå + 12 300Källa: Officiell statistik, Skolverket; Specialpedagogiska skolmyndigheten, Kvalitetsredovisning förskolor 2009 och Årsredovisning 2009; Specialskolemyndigheten, Årsredovisning 2007; utredningensberäkningar.324

SOU 2011:30 Bilaga 7Kostnaden för deltidsutbildningTabell 3Kostnad för deltidselevErsättningheltidselevper år(SEK)Kostnad/dag(SEK)Kostnad/vecka(SEK)Antalveckor/årTotalt per år(SEK)Värdkommun 79 740 450 2 250 4 9 000(2011)Övrig232 880 1 300 6 500 4 26 000kommun(2011)Utredningens 300 000 1 685 8 427 4 34 000förslag steg 1Utredningens 550 000 3 090 15 449 4 62 000förslag steg 2Källa: Utredningens beräkningar.325

Statens offentliga utredningar 2011Kronologisk förteckning1. Svart på vitt – om jämställdhet i akademin.U.2. Välfärdsstaten i arbete. Inkomsttrygghetoch omfördelning med incitament tillarbete. Fi.3. Sanktionsavgifter på trygghetsområdet. S.4. Genomförande av EU:s regelverk om inrevattenvägar i svensk rätt. N.5. Bemanningsdirektivets genomförande iSverige. A.6. Missbruket, Kunskapen, Vården.Missbruksutredningens forskningsbilaga.S.7. Transporter av frihetsberövade. Ju.8. Den framtida gymnasiesärskolan– en likvärdig utbildning för ungdomarmed utvecklingsstörning. U.9. Barnen som samhället svek.Åtgärder med anledning av övergrepp ochallvarliga försummelser i samhällsvården.S.10. Antidopning Sverige.En ny väg för arbetet mot dopning. Ku.11. Långtidsutredningen 2011. Huvudbetänkande.Fi.12. Medfinansiering av transportinfrastruktur– utvärdering av förhandlingsarbetetjämte överväganden om brukaravgifteroch lånevillkor. N.13. Uppföljning av signalspaningslagen. Fö.14. Kunskapsläget på kärnavfallsområdet2011 – geologin, barriärerna,alternativen. M.15. Rehabiliteringsrådets slutbetänkande. S.16. Allmän skyldighet att hjälpa nödställda?Ju.17. Förvar. Ju.18. Strålsäkerhet – gällande rätt i ny form. M.19. Tid för snabb flexibel inlärning. U.20. Dataskydd vid europeiskt polisiärt ochstraffrättsligt samarbete.Dataskyddsrambeslutet, Europolanställdasbefattning med hemliga uppgifter. Ju.21. Utrikesförvaltning i världsklass. UD.22. Spirit of Innovation. UD.23. Revision av livsmedelskedjans kontrollmyndigheter.L.24. Sänkt restaurang- och cateringmoms. Fi.25. Utökat polissamarbete i Norden och EU.Ju.26. Studiemedel för gränslös kunskap. U.27. Så enkelt som möjligt för så många sommöjligt. – En bit på väg. N.28. Cirkulär migration och utveckling– förslag och framåtblick. Ju.29. Samlat, genomtänkt och uthålligt?En utvärdering av regeringens nationellahandlingsplan för mänskliga rättigheter2006–2009. + Lättläst + Daisy + Punktskrift.A.30. Med rätt att välja– flexibel utbildning för elever som tillhörspecialskolans målgrupp. U.

Statens offentliga utredningar 2011Systematisk förteckningJustitiedepartementetTransporter av frihetsberövade. [7]Allmän skyldighet att hjälpa nödställda? [16]Förvar. [17]Dataskydd vid europeiskt polisiärt och straffrättsligtsamarbete.Dataskyddsrambeslutet, Europolanställdasbefattning med hemliga uppgifter. [20]Utökat polissamarbete i Norden och EU. [25]Cirkulär migration och utveckling– förslag och framåtblick. [28]UtrikesdepartementetUtrikesförvaltning i världsklass. [21]Spirit of Innovation. [22]FörsvarsdepartementetUppföljning av signalspaningslagen. [13]SocialdepartementetSanktionsavgifter på trygghetsområdet. [3]Missbruket, Kunskapen, Vården.Missbruksutredningens forskningsbilaga.[6]Barnen som samhället svek.Åtgärder med anledning av övergrepp ochallvarliga försummelser i samhällsvården.[9]Rehabiliteringsrådets slutbetänkande. [15]FinansdepartementetVälfärdsstaten i arbete.Inkomsttrygghet och omfördelning medincitament till arbete. [2]Långtidsutredningen 2011. Huvudbetänkande.[11]Sänkt restaurang- och cateringmoms. [24]Tid för snabb flexibel inlärning. [19]Studiemedel för gränslös kunskap. [26]Med rätt att välja– flexibel utbildning för elever som tillhörspecialskolans målgrupp. [30]LandsbygdsdepartementetRevision av livsmedelskedjans kontrollmyndigheter.[23]MiljödepartementetKunskapsläget på kärnavfallsområdet 2011– geologin, barriärerna, alternativen. [14]Strålsäkerhet – gällande rätt i ny form. [18]NäringsdepartementetGenomförande av EU:s regelverk om inrevattenvägar i svensk rätt. [4]Medfinansiering av transportinfrastruktur– utvärdering av förhandlingsarbetetjämte överväganden om brukaravgifteroch lånevillkor. [12]Så enkelt som möjligt för så många sommöjligt. – En bit på väg. [27]KulturdepartementetAntidopning Sverige.En ny väg för arbetet mot dopning. [10]ArbetsmarknadsdepartementetBemanningsdirektivets genomförande iSverige. [5]Samlat, genomtänkt och uthålligt?En utvärdering av regeringens nationellahandlingsplan för mänskliga rättigheter2006–2009. + Lättläst + Daisy + Punktskrift.[29]UtbildningsdepartementetSvart på vitt – om jämställdhet i akademin. [1]Den framtida gymnasiesärskolan– en likvärdig utbildning för ungdomarmed utvecklingsstörning. [8]