Rehabilitering inom äldre- omsorgen - Sundsvall

2009-05-207 SlutsatserDet finns många positiva företeelser inom rehabiliteringsverksamheten iSundsvalls kommun. En är den mycket kompetenta personalen vid såvälrehabenheten som vid boenden. En annan är att den satsning via Kompetensstegenoch Stimulansmedel som gjorts när det gäller att utveckla detrehabiliterande förhållningssättet börjar få genomslag i verksamheterna.Denna utredning har genomlyst omvärlden, invärlden och närvärlden genomlitteraturstudier, fokusgrupper och intervjuer. De slutsatser som kan drasefter denna genomgång är väl dokumenterade och baseras på fakta. Slutsatsernasammanfattas enligt följande:• Att arbeta vidare med att förankra den värdegrund som valts ärgrunden för att kunna lyckas med arbetet med rehabilitering av äldre.Det rehabiliterande förhållningssättet är den vedertagna grunden förarbetet inom äldreomsorgen. Den miljö som därmed eftersträvas bidrartill att vårdtagaren kan bibehålla sin identitet och funktionsnivåutifrån sina förutsättningar. I processen med att förverkliga den miljönär alla delaktiga; vårdtagaren, politiker, verksamhetschefer, enhetschefer,sjukgymnaster, arbetsterapeuter, sjuksköterskor och omvårdnadspersonal.• En förutsättning för att kunna utgå från den enskilde är att mål utvecklas,både på en övergripande nivå och för den enskilde. Deövergripande målen handlar om vilken riktning verksamheten ska haoch hur vi ska komma dit. De individuella målen mynnar i en individuellplan för den äldre där det tydligt står beskrivet vad som ska görasför att nå målen.• I undersökningen blev det tydligt att ett tydligare ledarskap inom rehabiliteringmåste utvecklas. Med ett rehabiliterande ledarskap menasatt rehabspecialisterna, arbetsterapeuter och sjukgymnaster, är desom leder och ansvarar för rehabiliteringen av vårdtagarna. De harmöjlighet att delegera arbetsuppgifter utan att bli ifrågasatta. Med enrehabiliterande kultur menas att det finns en självklarhet i att rehabiliteringär viktig, en stor insikt i vad rehabiliterande förhållningssättinnebär och att resurser avsätts i form av ”vårdtid” till rehabiliteringsarbetet.• Studien visade också att det finns en god grund för att arbeta medrehabilitering i vardagsarbetet, men vägarna för kommunikation mellanolika personalgrupper behöver utvecklas vidare. Exempel pågoda samverkansformer mellan rehabpersonal, omvårdnadspersonal63(81)