Rehabilitering inom äldre- omsorgen - Sundsvall

2009-05-206.7.6 Brister i samverkan ger glapp i vårdkedjanRehabiliteringsansvaret för äldre människor är delat mellan kommun ochlandsting. I och med detta finns också en skyldighet att samverka mellanhuvudmännen, något som numer är reglerat även i SOSFS 2008:10. Rehabiliteringges, som tidigare beskrivits, både som allmän och specifik rehab.Arbetsterapeut och sjukgymnast vid korttids kontaktar kollegor vid primärvårdennär en vårdtagare skrivs ut till hemmet. Man kontaktar hemtjänstenvia ett rapportblad där förflyttning, personlig vård, hjälpmedel och träningbeskrivs. Oftast har man inte personlig kontakt med den personal som arbetarhos den äldre, och kan alltså inte överföra kunskapen om den enskildedirekt. Vid de tillfällen det slumpat sig så att hemtjänstpersonal funnits påplats vid ett hembesök har det upplevts som mycket bra. Man har ocksåkontakter med landstingets hemrehabteam.I intervjuerna beskrivs dock brister i samverkan, både mellan huvudmännenmen också mellan olika enheter inom kommunen. Brister i samverkan medprimärvården leder också till oklarheter vad gäller rehabilitering. Somnämnts kan detta leda till betydande glapp i vårdkedjan, där den enskildekan bli utan rehabilitering i ett mycket viktigt skede i sjukdomen. Om denäldre på grund av detta blir mer vårdberoende i hemmet är det kommunensom får stå för kostnaderna för den uteblivna samverkan vid rehabiliteringen.Vid återinläggning vid sjukhuset är det landstinget som får stå för kostnadernaför den uteblivna samverkan. Den enskilde förlorar alltid på uteblivensamverkan, eftersom risken för minskad funktion leder till ökat beroendeoch ofta till en försämrad livskvalitet.6.7.7 Kontakt och ronderAlla tycker att man har mycket bra kontakt med personalen på avdelningarna.Arbetsterapeut och sjukgymnast är med på ronder på avdelningarna regelbundet.På den ena avdelningen är rehabteamet med på de vanliga omvårdnadsronderna,på den andra har man en rehabrond efteråt. Man håller påatt involvera de som gått utbildning till rehabombud mer i arbetet, så att dekan hålla i verksamheten med grupper mer. Alla upplever att det är lättsamtatt hålla kontakten med omvårdnadspersonalen eftersom man dagligen finnspå avdelningen.När det gäller arbetet med fallprevention märker rehabteamet att personalenhar tagit till sig kunskap om fallprevention genom utbildningarna. Personalenanvänder checklistan aktivt, och skriver rapporter om någon ramlat. Deanvänder också de åtgärder som behövs.52(81)