Det blÃ¥gula glashuset â strukturell diskriminering i ... - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

Erfarenheter av åtgärder mot strukturell diskriminiering i andra länder... SOU 2005:56förvaltningen och institutioner som är aktiva inom områdena boende,socialtjänst, hälsovård, kultur eller utbildning (§ 7).Samen-lagen1998 antogs Samen-lagen (samen är det nederländska ordet för tillsammans).Lagen uppmuntrar arbetsgivaren att få in fler etniskaminoriteter på arbetsplatsen. Kanadas Employment Equity Act (seovan) tjänade som inspirationskälla till samen-lagen.Lagen ställde krav på en årlig mångfaldsrapport från arbetsgivarna.Bland annat skulle det rapporteras om antalet anställdamed utländsk bakgrund och vilka åtgärder företaget vidtar för attfrämja den etniska mångfalden. Sanktioner saknades i denna lag.Dessutom ersattes lagen för några år sedan med en (ännu) mer arbetsgivarvänligskrivning.12.5.2 Institutionella aktörerLikabehandlingskommissionenUtifrån likabehandlingslagen (1994) bildade den nederländska regeringenLikabehandlingskommissionen. Det är en självständigkommission dit individer kan vända sig med anmälningar om bristandelikabehandling med hänsyn till religion, etnicitet, kön, nationalitet,sexuell läggning och civilstånd. Kommissionens arbete byggerdelvis på erfarenheter som utvecklades i den tidigare kommissionensom arbetade endast med likabehandling mellan män ochkvinnor.Kommissionen består av nio ledamöter och lika många ersättareoch utses av justitieministern i samråd med fyra andra ministrar.Mandatperioden är sex år. Ordföranden och viceordföranden måsteuppfylla samma kvalifikationer som ordinarie domare och arbetarheltid. De övriga ska ha erfarenhet av och kunskaper om likabehandlingspolicyoch antidiskrimineringslagar och utses på en halvtidsbasis.Kommissionen har ett kansli samt möjlighet att få stöd från särskiltutsedda regeringstjänstemän. Kommissionen är uppdelad i treenheter, en enhet arbetar med könsdiskriminering, en annan medetnisk och/eller diskriminering på grund av nationalitet. Den tredjearbetar med de övriga diskrimineringsgrunderna.514
SOU 2005:56Erfarenheter av åtgärder mot strukturell diskriminiering i andra länder...Kommissionens huvuduppgift är att tolka lagen och se till att denåtföljs. Mer konkret innebär detta att kommissionen på egetinitiativ eller efter en anmälan inleder en undersökning för attkunna avge ett yttrande och rekommendationer samt driva fall idomstol.Därmed har kommissionen två huvudfunktioner. Dels finns deten slags juridisk funktion med hänsyn till avgivande av självständigayttranden, dels en funktion som ”advokat”.Kommissionen analyserar anmälningar för att se om lagens kravpå likabehandling i arbetslivet har uppfyllts. Kraven gäller ocksånäringsverksamheter som berör gods och tjänster vilket innebär attlikabehandling även gäller för t.ex. försäkringar och banktjänster.Det är inte bara privatpersoner utan även olika intresseorganisationersom kan lämna in anmälningar. Detta kan dock endast skeom det är organisationer som officiellt grundats för att tillvarataintressen för de människor för vilka likabehandlingslagen gäller.Även fackföreningar kan göra anmälningar men då ska dessa avsediskriminering i ett företag där facket är verksam eller med hänsyntill den egna organisationen.Dessutom kan arbetsgivare och organisationer inlämna sina egnaregler till kommissionen för en analys av huruvida dessa överensstämmermed lagens krav.Enligt kommissionen kan den nuvarande rätten att föra grupptalanspela en allt viktigare roll med hänsyn till möjligheten attkräva följsamhet gentemot likabehandlingslagarna. Även ommindre belopp är på spel för varje individ som har diskriminerats,kan en grupptalan leda till mycket högre krav på skadestånd, vilketi sin tur kan påverka hur olika aktörer beter sig.Kommissionen kan sägas vara en slags juridisk institution. Enviktig skillnad i det avseendet är att kommissionen själv söker deuppgifter den anser sig behöva. En annan skillnad är att den diskrimineradeinte behöver anlita advokat och att inga processkostnaderutgår.När tillräckligt med uppgifter har samlats in blir det en slags förhandlinginför kommissionen där parterna och deras eventuellarådgivare hörs. Därefter ska kommissionen avge sitt beslut inomåtta veckor om en överträdelse av lagen har ägt rum. Detta beslut ärviktigt men inte juridiskt bindande. Den som anses ha överträttreglerna kan inte tvingas att följa beslutet, men i praktiken följer deflesta kommissionens beslut.515
Page 1 and 2:
10 Slutsatser avkunskapsredovisning
Page 3 and 4:
SOU 2005:56Slutsatser av kunskapsre
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Kunskapsluckor SOU 2005:56lagstiftn
Page 15 and 16:
Kunskapsluckor SOU 2005:56vinkel vi
Page 17 and 18: Kunskapsluckor SOU 2005:56wing lack
Page 19 and 20: Kunskapsluckor SOU 2005:56Frågan o
Page 21 and 22: Kunskapsluckor SOU 2005:5611.4 Möj
Page 23 and 24: Kunskapsluckor SOU 2005:56tydligt i
Page 25 and 26: 12 Erfarenheter av åtgärder motst
Page 27 and 28: SOU 2005:56Erfarenheter av åtgärd
Page 67: SOU 2005:56Erfarenheter av åtgärd
Page 87 and 88: Förslag och rekommendationer SOU 2
Page 119 and 120:
Förslag och rekommendationer SOU 2
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Kostnadsberäkningar och andra kons
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
15 Författningskommentar15.1 Förs
Page 195 and 196:
SOU 2005:56Författningskommentarf
Page 197 and 198:
Särskilt yttrande SOU 2005:56åtg
Page 199 and 200:
Bilaga 1 SOU 2004:56bära att någo
Page 201 and 202:
Bilaga 1 SOU 2004:56former av etnis
Page 203 and 204:
Bilaga 1 SOU 2004:56diskriminering
Page 205 and 206:
Bilaga 3Invandrares förtroende fö
Page 207 and 208:
SOU 2005:56 Bilaga 3erna ”De poli
Page 209 and 210:
Tabell 2 Förtroende i förhålland
Page 211 and 212:
Tabell 4 Förtroende bland andra ge
Page 213 and 214:
Tabell 6 Förtroende i förhålland
Page 215 and 216:
Tabell 8 Förtroende bland andra ge
Page 217 and 218:
Tabell 10 Förtroende i förhållan
Page 219 and 220:
Tabell 12 Förtroende i förhållan
Page 221 and 222:
Tabell 14 Förtroende bland andra g
Page 223 and 224:
SOU 2005:56 Bilaga 4Estrada, Felipe
Page 225 and 226:
Bilaga 5Deltagare forskarmötenDahl
Page 227 and 228:
Bilaga 7TidsaxelJämlikhet som en f
Page 229 and 230:
SOU 2005:56 Bilaga 71965Internation
Page 231 and 232:
SOU 2005:56 Bilaga 71980Jämställd
Page 233 and 234:
SOU 2005:56 Bilaga 72002Europaparla
Page 235 and 236:
Statens offentliga utredningar 2005
Page 237 and 238:
Statens offentliga utredningar 2005
show all

Det blÃ¥gula glashuset â strukturell diskriminering i ... - Regeringen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

Det blÃ¥gula glashuset â strukturell diskriminering i ... - Regeringen