Det blågula glashuset – strukturell diskriminering i ... - Regeringen

Slutsatser av kunskapsredovisningen SOU 2005:56exkludering från de politiska partierna samt i sociala resurser, t.ex.tillgång till de ”rätta” nätverken.Jag kan därför konstatera att det inte handlar om enskilda avgränsadesituationer i ett i övrigt rättvist samhälle, utan att diskrimineringensker med sådan systematik att den utgör ett förväntatutfall av samhällets normer. Jag finner att det därför (fortsatt) ärrelevant att tala om diskrimineringen som strukturell. Jag tror attfrånvaron av ett strukturellt perspektiv - att enbart se diskrimineringsom avvikande isolerade händelser - är en starkt bidragandeorsak till att frågans betydelse förnekats och att kraven på åtgärderlänge avvisats och/eller förhalats.Vad som utlöser diskriminering varierar från namn, brytning, utseende,klädsel, till mer generaliserande föreställningar om ”invandrare”och att invandrare är annorlunda; har annan ”kultur”, utgörett hot, saknar kompetens, inte passar in. Ett återkommande dragär att individer likställs och bemöts utifrån upplevd eller tillskrivenetnisk tillhörighet, dvs. diskrimineringen avspeglar en oförmåga attse människor som enskilda individer.Härigenom görs (oftast undermedvetet) ”svenskar” som en tänktmotpol till ”invandrare”. Idén om ”invandrare” symboliserar pådetta sätt det som ”svenskar” inte är. Genom att projicera negativaegenskaper på ”invandrare” definieras en positiv ”svensk” självbild.Forskare i andra länder har kallat denna process för othering, attgöra ”De Andra”. Detta har i Sverige också kallats ”förfrämligande”.Ett exempel på denna motpolslogik är rapporteringen om mänsvåld mot kvinnor. Medierna ger en bild av att invandrarmäns våldmot kvinnor beror på en kvinnoförtryckande kultur, medansvenska mäns våld mot kvinnor förklaras på individuell, psykologisknivå. Dessa förklaringar stigmatiserar invandrare som kollektivsamtidigt som det döljer könsmaktsordningen i (majoritets)samhället.I stor utsträckning saknas det kunskap om hur(uvida) strukturelldiskriminering drabbar kvinnor och män olika. På vissa samhällsområdenfinns dock en del kunskap, vilka redovisas i respektivekapitel. Jag kan därför inte dra några övergripande slutsatser på basisav den redovisade kunskapen, men en rimlig slutsats är att(o)lika system av förtryck, dvs. den etniska maktordningen ochkönsmaktsordningen samverkar och görs tillsammans. En viktiguppgift för den framtida forskningen är därför att empiriskt under-446