11.07.2015 Views

Världsarvsgården Gästgivars - Hälsingegårdar

Världsarvsgården Gästgivars - Hälsingegårdar

Världsarvsgården Gästgivars - Hälsingegårdar

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

världsarvsgårdengästgivars


Den gediget skolade målaren imiteradedet fina engelska Wedgwoodporslinet ochmålade schabloner på ett sätt som spredsig till andra delar av Sverige.et stora festhuset på världsarvsgårdenGästgivars i Vallsta har inrettsav den stilbildande målaren JonasWallström. Wallströms gedigna skolninggjorde att han kunde imitera det finaste engelskaWedgwoodporslin och han utvecklade konsten attmåla schabloner på ett sätt som spred sig till andradelar av Sverige. Gästgivars har sitt ursprung redan imedeltiden och än idag hålls hantverkstraditionerna vidliv med Arbrå hemslöjdsförening som har verksamhethär. Nio byggnader finns fortfarande kvar på gårdensom från början var sammanbyggd i en sluten fyrkant.En huskropp revs senare och idag öppnar gården uppmot Ljusnan. Gården är öppen för besök sommartid.Copyright: Länsstyrelsen GävleborgForm: Matador KommunikationSkribent: Lenita Jansson HerlitzKälltexter: Ingela BroströmFoto: Jakob Dahlström, Hälsingebilder,Hälsinglands museumTryck: Elanders, 2013


Kammare på övervåningen.Gård medgamla anorByn Vallsta var bebodd redan underjärnåldern och Gästgivars har troligen funnitspå samma plats, vid landsvägen, sedan medeltiden.Bykärnan är där tätt bebyggd men Gästgivarsligger lite avskilt från de övriga gårdarna.Gårdsnamnet kommer från det gästgiveri somdrevs på gården under 1600- och 1700-talen.Festbyggnad med fina rumI vinkel mot bostadshuset ligger gårdens festbyggnad.Den är en parstuga i två våningar sombyggdes år 1838 enbart för fest. Festbyggnadenhade från början synliga timmerfasader, mende är nu klädda med rödfärgad träpanel ochtaket med tegel. Ingången skyddas av ett litetskärmtak som kom till omkring år 1950.Övre herrstugan allra finastDen övre herrstugan i festbyggnaden är gårdensallra finaste rum. Här har väggarna delatsin i olika fält som har ramats in med bårdersom imiterar förgyllda lister. Väggfältenhar ett schablonmönster som består avblomstermedaljonger, målade i lätt brutnapastellfärger på blekrosa botten, troligen harkonstnären imiterat väggsiden. Mönstrettogs upp i tapetproduktion under 1960- och1970-talen och är fortfarande populärt.Ovanför fönstren är halvmånar målade iornament för att efterlikna utskuret trä ellerkanske förgylld brons. Rummets dörröverstyckeskiljer sig från de övriga genom attfärgglada blommor i många olika sorter harmålats på fri hand. Hela partiet mellan östväggensbåda fönster upptas av ett rundbågigtfält med ett fritt målat landskapsmotivi form av ett vattenfall med kvarn och någrafiskare. Detta mittfält kröns av två antikabevingade figurer i vitt på blå botten, ettarrangemang som ska likna det engelska,populära och exklusiva Wedgwoodporslinet.Hälsingegårdarnas historiaMånga rum för festEn hälsingegård kunde ha upptill femton inredda rum fast baraett par stycken användes tillvardags. Resten användes baravid riktigt betydelsefulla tillfällen,som bröllop. Dessa festrumär ofta rikt dekorerade därmålningstekniken fick markerarummets användning och status.Linet, skogen och handelnBöndernas goda ekonomi hadesin grund i jordbruket ochboskapsskötseln. Utöver dethade även många hälsingeböndermöjlighet att fåinkomst från exempelvislinnetillverkning, handel samtförsäljning av skogsmark ochavverkningsrätter.


Rummen på övrevåningen bäst bevaradeSamtliga väggar har målats i schablonerpå papper som klistrats direkt pålinneväv. Till skillnad från interiörernapå bottenvåningen är takbårderna i övrevåningens rum handmålade, även omde ska efterlikna tryckta tapetbårder.Farstuns väggar har dekorerats medlagerkransar i grått.En sal står oinredd, den var avseddför klädförvaring. Idag används den förhemslöjdsföreningens utställningar.Målaren Jonas Wallströmhar satt stor prägelFestbyggnaden är i sin helhet inreddav den välkände målaren JonasWallström från Vallsta. Han är en avde främsta representanterna för detkonstnärliga, storskaliga, kvalitativalandskapsmåleri som utfördes i fleraav de stora bondgårdarna i södraHälsingland kring 1800-talets mitt.Gästgivars är det bäst bevarade exempletpå det utvecklade schablonmålerietsom sedan togs upp av en rad olikaallmogemålare, inte bara i Hälsinglandutan i flera angränsande landskap.Centralmotivet i Gästgivars herrstugatillhör de bästa exemplen på ett målerisom utfördes efter förlagor av kopparstickoch litografier.Först målades bottenvåningenWallström målade först bottenvåningen,vilket skedde omkring år 1840. Festsalenär fortfarande i ursprungligt skick, tillskillnad mot de övriga rummen i bottenvåningensom har genomgått olikaförändringar under åren omkring 1950.Väggarna pryds av ett schablonmönstersom imiterar siden och färgskalan äråterhållsam. De för Hälsingland ovanligatapetbårderna med rosenmönster i flerafärger på bottenvåningen kommer troligenfrån hovmålaren Carl Fredric Torsseliussom hade en verkstad i Stockholmdär Jonas Wallström var gesäll underen period. Troligen var det också dåsom konstnären lärde sig att måla rikablomsterbårder direkt på väggen, någotsom inspirerats av 1820-talets franskatapetmode. Det märks tydligt att väggarnahar slitits precis i sitthöjd vilkettyder på att rummet har använts flitigt.Planskiss Gästgivars festbyggnadVäggarna är målade direktpå linneväv istället för på ettpåklistrat skikt av papperÖvervåning Bottenvåning som ann ars var vanligare.Festsal på bottenvåningen.


Bostadshuset byggdes om 1882Bostadshuset, som nu innehåller två lägenheter,står i vinkel mot festbyggnaden ochhar fått sitt nuvarande utseende i sambandmed en ombyggnad år 1882 då fasadernakläddes med liggande panel. Fönsterfodrenhar en dekorativ utformning somåterkommer på andra gårdar i byn ochtaket är täckt med tegel. På 1860-taletvar gården byggd i en sluten fyrkant, mensedan dess har en länga rivits och idag hargården istället utsikt mot Ljusnan.Stall, förvaringsbodar och förrådVid gårdens södra sida ligger en längasom rymmer till exempel stall, förvaringsbodar,pig- och drängkamrar.Inredningsdetaljerna vittnar om att dentroligen härstammar från 1700-talet. Isöder finns också en stor logbyggnad,och i väster en ladugård som är byggd iputsat tegel omkring år 1900. Den sittersamman med bostadshuset genomen bryggstuga. En vedbod är ocksåhopbyggd med bostadshuset och en bitutanför de övriga byggnaderna finns ettförråd och en lada för att torka lin i.På 1860-talet vargården hopbyggdi en sluten fyrkant,men sedan dess haren länga rivits ochidag har gårdenistället fri utsiktmot Ljusnan.Gården idagGästgivars är privatägd och hyrs avArbrå hemslöjdsförening som harverksamhet här sommartid i form avutställningar, hemslöjdsförsäljningsamt barn- och kursverksamhet.Jonas WallströmJonas Wallström (1798-1862) föddes iVallsta, Arbrå socken. Han var son tillsoldaten, senare timmermannen AndersKrok. Wallström bodde i Hudiksvall1814–1821 och var där lärling till målarmästarenAnders Winberg. Senare varhan gesäll hos målarmästaren Söderberg iStockholm och en kortare tid hos hovmålarenCarl Fredrik Torsselius. Wallströmgifte sig år 1831 med Karin Jonsdotter ochhade då flyttat tillbaka till Vallsta där hanbodde till sin död år 1862. Jonas Wallströmbehärskade många tekniker ochhan använde sig ofta av kombinationer avtryckta bårder, schabloner och frihandsmålning.Han gjorde mest rumsinredningar,men målade även möbler ochtavlor. Typiskt för hans inredning är ocksåmålade rikt ”förgyllda” ramverk och ornament.Wallström målade många gårdar iomgivningen i och kring Arbrå och hansschablonmåleri spreds i landskapet.Jonas Wallströms måleri kan bland annatses i hembygdsgården i Undersvik.


Kort om världsarvEtt världsarv är en miljö som anses varahelt unik i världen och därmed ha betydelseför hela mänskligheten. De kriterier somska uppfyllas för att utses till världsarv styrsav en konvention från år 1972 som då antogsav FN-organet Unesco. När ett objektväl skrivs in på världsarvslistan är landetdär kulturarvet finns sedan förpliktigat attPallarsKristofersDE SJU VÄRLDSARVSGÅRDARNAGästgivars i Vallsta, ArbråKristofers i Stene, JärvsöJon-Lars i Långhed, AlftaBortom Åa i Fågelsjö, LoosBommars i Letsbo, LjusdalErik-Anders i Asta, SöderalaPallars i Långhed, Alftase till att det bevaras för eftervärlden.Hälsingegårdarna medi världsarvslistanJon-LarsBortom ÅaNära tusen kulturarv finns på världsarvslistanoch varje år tillkommer ungefärtrettio stycken. Italien står för de flestamedan Sverige har femton. Sedan som-83HälsinglandHasselamaren 2012 är sju gårdar i Hälsinglandett av världsarven, där Gästgivars är en296307Gnarpav dem.305BergsjöHälsingegårdarna skrevs in på Unescosvärldsarvslista under namnet ”DecoratedFarmhouses of Hälsingland” och utnämningenfokuserar på det som verkligenär unikt med gårdarna, den folkligabyggnads- och inredningskonsten. Delsär det ovanligt att vanliga bönder byggdeså stora hus med så många och stora rumenbart avsedda för fester. Dels finns flerdekorerade interiörer i boendemiljöerbevarade i Hälsingland än någon annanstansi världen. De flesta av dessa gårdarbyggdes på 1800-talet då byggandetBommarsErik-AndersFÅGELSJÖLos29684BOMMARSLjusdalFärilaJärvsö KRISTOFERSVISITOR CENTER83GÄSTGIVARSVISITOR CENTERArbråEnångerE4Hudiksvallnådde sin höjdpunkt.historisk bild gästgivarsFoto: Lars Gustavsson(rättigheterna ägs av Länsstyrelsen Gävleborg)Ett världsarvär en miljö somanses vara heltunik i världenoch därmed habetydelse för helamänskligheten.De kriterier somska uppfyllasför att utses tillvärldsarv styrsav en konventionfrån år 1972 somdå antogs av FNorganetUnesco.VISITOR CENTERPALLARSJON-LARSBollnäsEdsbyn50AlftaSöderhamnVISITOR CENTERERIK-ANDERS5083E4LingboVisningar och öppethållandeGästgivars är privatägd och har öppet under sommarmånaderna genom Arbrå Hemslöjdsföreningsom har visningar, utställningar och hemslöjdsförsäljning där samt anordnar kurser och barnverksamhet.Gästgivars har också kaffeservering vissa dagar. Kontakta Arbrå Hemslöjdsförening(www.alltomhemslojd.se/forening/arbra-hemslojdsforening) eller Visitor Center Världsarvet Hälsingegårdar/turistbyråni Bollnäs kommun (www.bollnas.se/turism) för mer information. Respekteraden privata miljön och gå inte in på gården när den inte är öppen för besökare.Lär känna ditt kulturarv – men med annat än händerna!Det är viktigt att komma ihåg att vårt gemensamma världsarv ska fortsätta skyddas. Rök inte påområdet och rör inte vid målade ytor, trä och tyg.


Elanders CMYK svart transp bakgr.epsElanders CMYK transp bakgr.epsElanders PMS transp bakgr.epsElanders CMYK svart vit bakgr.epsElanders CMYK vit bakgr.epsElanders PMS vit bakgr.epsFör mer informationBesökscentrum/Visitor CenterVärldsarvet Hälsingegårdar i Bollnäskommun samt turistbyrån i Bollnäs:www.bollnas.se/turismHälsingegårdarnas egen webbplats:www.halsingegardar.seLänsstyrelsen i Gävleborg:www.lansstyrelsen.se/gavleborgArbrå Hemslöjdsförening:www.alltomhemslojd.se/forening/arbra-hemslojdsforeningmed reservation för förändringarRespektera den privata miljön och gåinte in på gården när den inte är öppenför besökare.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!