Foliehatt - nej tack - TechWorld - IDG.se

Så gjordes filmen om Goya-incidentenDet norska skeppet Goya användesav tyskarna för atträdda 6 100 tyska soldateroch civila undan Röda Arménsframryckning på denpolska Hel-halvön. Den 16april 1945 siktades konvojenav den sovjetiska ubåtenL-3 och Goya sänktes iGdanskbukten klockan23.52. Fartyget bröts påmitten och sjönk på 76 metersdjup i den isiga Östersjön.Endast 183 personerräddades. Fartyget upptäcktesmed sidskannande sonarår 2002. Det är denna sorgligahistoria som Jan Janssonhar skapat en animation av.Först måste man bli båtbyggare.Autodesk Maya är bland annatett cad-program där mankan bygga modeller av båtaroch flygplan och klä in demmed en ytstruktur, textur, tillexempel baserad på digitalbilderav kamouflage, sten,rostig plåt eller vad som helst.Nästa steg är att placera utmodellerna på lämpliga ställenpå det animerade havet, placeraut och rikta kameran samt bestämmahur ljuset ska falla isekvensens första bild. Explosionerblir aldrig bra om de animeras,det ska vara äkta vara.Därför kommer Jan Jansson attLeder arbetet. DrQueue är ett enkeltprogram som visarhur det står till medexekveringsköerna.Det är också DrQueue som ser till atthålla alla processorerfulla med jobbhela tiden.lägga på flera lager av filmadeexplosioner ovanpå animeringen.Men explosionen lyser inteupp havet på det bakomliggandeanimationslagret, utanman måste lägga in syntetiskaljuskällor för detta– de röda asteriskerna iskärmbilderna.Animationen byggsupp i flera lager. Det lagersom ligger längst bakär själva Maya-animationendär fartygen är uppbyggda,där torpeden faroch Goya bryts sönder. Lagretframför kommer att innehålladen del av explosionen som avbildarhur vatten kastas upp ikaskader, belyst underifrån avexplosionen. Det främsta lagretvisar hur allt brännbart, exempelvisbränsle, exploderar.Animationen byggs sedanupp genom att man skapar såkallade keyframes. Modellernaoch kameran ställs i ett utgångslägevarpå man går fram500 bilder till nästa keyframe,där man placerar kameran ochmodellerna på nytt lite längrefram i handlingen, spolar framytterligare 500 bilder till nästakeyframe och bygger om scenensom den ska se ut och så vidare.Sedan fyller Maya själv i medalla rörelser och kameraåkningarmellan keyframetillfällena.Därefter kryssar man i såmånga rutor som man har rådmed i avdelningen realism,rörelse oskärpa, skärpedjup, diffustljus, vilken typ av skuggningman vill ha, om det hela skaray-tracas och så vidare. Ju mertillgänglig datorkraft, desto flerrutor har man råd att kryssa i.Resultatet av Mayas åkningarblir en lista med tider, platser,parametrar och modeller som ärråmaterialet till den slutliga animeringen.Det är denna listasom Helmer ska rendera.När Blender har tuggatklart på råmaterialet finns varjebild att hämta som en Targabildi hd-upplösningen 1 080 xDet känns som om det är trygga grejor.Just då hade 65-nanometersprocessorer kommiti butikerna och jag fick tag på dem löjligtbilligt. Jag hade kunnat köpa 90-nanometersmycket billigare, men de hade blivit varmareoch därmed skulle fläktarna ha blivit så bullrigaatt vi skulle ha blivit tokiga av det.Mer på webbenEn mycket utförligare versionav den här artikeln hittar dupå techworld.se/jorgenJan Jansson funderade mycket på hurmycket primärminne han skulle ha. Renderingkräver massor av minne och vad händernär det tar slut? I Linux går det ganskabra och systemet börjar swappa, men omman kör i Windows eller på Mac brukar detofta krascha.Fyra gigabyte minne räcker– Jag ville ha så mycket minne som möjligt,helst åtta gigabyte. Jag fick olika typerav minne men ville inte riskera oförklarligakrascher, så jag satte bara i fyra gigabyte tillJörgen Städjes | 8 | Teknikaliteteratt börja med. Det räcker alldeles utmärkt.Nätaggregaten råkade bli 500 watt för devar billigast. 100 kronor styck är inte mycketatt prata om. Sedan var det lösfläktarna.De dyra grejorna är sällan bäst. Zalmanfläktarnasom jag råkade hitta var tysta ochsnälla och kostade bara 15 kronor styck.Det går inte att förstå varför andra fläktar,som kostar mer än 100 kronor, är bullrigareoch sämre. För att kunna göra reset på valfriHelmer-dator från arbetsstationen använderJan Jansson ett reläkort med åtta reläer somhelt