à rsberättelse 2010 - Jernkontoret

1ÅRSBERÄTTELSE 2010

Stockholm Waterfront Congress CentreMed 21 km rostfria stålprofiler runt kongressbyggnadens topp har ”Mälarkronan”,som den kommit att kallas, blivit ett spektakulärt tillskott i stadssiluetten.Stål, sten och glas dominerar byggnaden och visar skandinavisk design när denär som bäst.Ytan på 14 000 kvm kan sektioneras och kombineras till ett stort antal olikaplanlösningar – för 500, 1000 eller 3000 gäster.Med de unika och flexibla lösningarna samt det fantastiska miljötänket har StockholmWaterfront, beläget mitt i Stockholms hjärta, snabbt kommit att bli Sverigesnya landmärke – en mötesplats där allt är möjligt.2

ÅRSBERÄTTELSE 2010InnehållStålet gör allt möjligt i din vardag ................. 5Handelspolitik och stålmarknad .................... 7Investeringar och strukturutveckling ............ 11Energi och miljö .............................................. 17Stålet i kretsloppet .......................................... 18Forskning och utbildning ............................... 21Jernkontorets fullmäktige .............................. 22Utmärkelse ....................................................... 23Profilering och rekrytering ............................. 25Resultaträkning och balansräkning .............. 27Jernkontorets organisation ............................ 28Kommittéer inom Jernkontoret ...................... 30Stiftelser förvaltade av Jernkontoret ............. 31Jernkontorets representationi olika organ ..................................................... 32Serviceavgiftsbetalande företag .................... 34Företagens adresser ....................................... 35Jernkontoret har sedan 1747 varit den svenska stålindustrins branschorganisation.Jernkontorets första reglemente stad fästes 1747 av kungFredrik I. Därmed är Jernkontoret Sveriges och en av Eu ropas äldstanäringsorganisationer.Enligt reglementet skulle Jernkonto ret dels arbeta för skäliga priserpå järn, dels underlätta järnhandelns finan sie ring. Formellt kanJern kontoret göra anspråk på att vara landets äldsta bank näst efterRiksbanken. Redan från början inledde Jernkontoret rådgivning ochforskning på det tekniska området. Samtliga svens ka järn verk blevdel ägare i Jernkontoret.Jernkontorets kon struktion är ett offent ligrättsligt organ med privatdel ägar skap, ej bundet till personer eller företag utan direkt till varjejärnbruk. Även om driften läggs ner upphör inte del ägar skapet, mendet kan då överlåtas till ett annat bruk som bedriver järn han te ring.Jernkontorets delägare utövar sitt in fly tande genom Brukssocieteten.Den motsvarar bolagsstämman i ett aktie bo lag . Bruks societeten utsertolv till arton perso ner till fullmäktige, vilka utgör Jern kon torets styrelse.Bland dessa utser Bruks societeten även full mäktiges ord förande.Jern kon to ret agerar som ett organ för samarbete med statsförvaltningeni frågor av betydelse för den svenska stålindu strin. Arbetetsträcker sig över stora fält: handelspolitik, forskning och utbild ning,standardisering, energi och miljö samt skatter och avgifter.Jern kontoret leder och be driver omfattande teknisk forskning –sedan 1969 med deltagande av stål fö re tag i Norden. Jern kon toretdeltar inom EU i forskningsfrågor som rör riktlinjer, kontrakt ochansökningar. Dessutom utarbetar Jern kon toret bransch statistik ochbedriver bergshisto risk forskning.Till Jern kon toret har delegerats arbetsuppgifter som avser Sverigesdel tagan de i internationella samarbetsorgan på stål området,såsom World Steel Association och Eurofer, det euro peiska järn- ochstålindustriförbundet.Den ekonomiska och finansiella infor ma tionen i dennapublikation lämnas i orienterande syfte.Publikationen utgör inte Jernkontorets officiella årsredovisningför 2010.Den fullständiga årsredovisningen intas i Berättelse tillBrukssocieteten avseende Jernkontorets verksamhetunder 2010. Denna berättelse kan erhållas efter hänvändelsetill Jernkontoret.Produktion: Wintjens Information ABFoto: Stig-Göran Nilsson, Pär K Olsson/Reklamfotograferna AB,Maria Ericsson, Stockholm Waterfront, Stille AB, Jernkontoretoch Jernkontorets medlemsföretag.År 2010 var 183 bruk delaktiga i Jernkontoret. Av dessa erlade 83Jernkontorsdalern och innehar därmed rösträtt vid Bruks societetenssammankomst. Jernkontorsdalern, som sedan Jernkontorets bildandeoförändrat utgår med två och ett halvt öre för varje introducerad centner(1 centner = 34 kg) gav år 2010 totalt 31 797 kronor.Summan av det fullt introducerade smidet var vid utgången av år 2010oförändrat 1 742 992,81 centner och av introducerat gammalt ämnessmideoförändrat 12 456 centner. Introduktionsavgiften enligt Jernkontoretsreglemente var år 2010 103:40 kronor per centner introduceratsmide och 77:55 kronor per centner gammalt ämnessmide.Stål (råstål och pulver) framställs vid tolv anläggningar i Sverige.Vid tio av dessa verk är produktionen skrotbaserad. De resterande tvåproducerar malmbaserat stål. Dessutom framställs järnpulver vid enanläggning och därutöver finns 16 anläggningar med enbart valsverk/rörverk.3

STÅLET I VARDAGEN– en del av kretsloppet.4

ÅRSBERÄTTELSE 2010Stål gör allt möjligti din vardagBo-Erik Pers, VD för JernkontoretÅr 2010 präglades av snabb återhämtninginom stålindustrin. För ett år sedan hadevi just passerat botten och var på väg uppur den djupaste konjunkturnedgångenefter kriget. I slutet av året kan vi medfog påstå att den svenska stålindustrinstod stark igen.World Steel Association beräknar attden globala stålkonsumtionen 2010 kommeratt uppnå 1,3 miljarder ton, vilketär rekord. Bakom dessa siffror är detutvecklingen i Kina som står för denojämförligt snabbaste tillväxten. InomEU och USA har stålkonsumtionen ännuen bit kvar till de nivåer som rådde straxföre krisen. För den svenska stålexportenhar detta inneburit att Kina, som brukarligga omkring tionde plats i listan överde största mottagarländerna, under årethar seglat upp till en femteplats. Exportentill Kina motsvarade i värde sex procentav den totala stålexporten.Den svenska stålmarknaden återhämtadesig förhållandevis starkt under 2010.Under året ökade stålkonsumtionen mednära 40 procent och landade på cirka fyramiljoner ton – dock är det ännu en bit kvartill nivåerna före krisen.Under 2010 har det pågått diskussioneroch förhandlingar om detaljerna iutsläppshandeln för koldioxid efter 2012.Trots vissa framgångar blev inte utformningenav systemet så gynnsam som vihade hoppats på. Det kommer att innebäraett väsentligt underskott på utsläppsrätterför stålindustrin efter 2012.Svenska stålföretag är innovativa ochsatsar ansenliga resurser på forskning ochutveckling. Jernkontorets gemensammanordiska forskning omsatte 2010 cirka163 miljoner kronor. Svensk stålforskningär i högsta grad vital, inte minst genomvåra teknikområdens aktiva arbetemed att initiera nya forskningsuppgifter.Under året inleddes diskussioner medEnergimyndigheten och Mistra för att fåtill stånd nya forskningsprogram som tarvid då dagens program avslutas.Förmågan att förnya sina processeroch att utveckla nya material har gåttsom en röd tråd genom historien och varitavgörande för branschens i många fallledande position på världsmarknaden.Till årets framgångar kan nämnas detomfattande arbete som lagts ned för attimplementeringen av EUs ramdirektivför avfall ska ske korrekt. Implementeringenär försenad men att allt tyder påatt de viktigaste skrivningarna som berörstålindustrins restprodukthantering finnsmed. Vidare antogs inte kommissionensförslag om att komplettera reglering avutsläpp av kväve- och svaveloxider medett handelssystem för kväveoxider och/eller svaveldioxid.Den Internationella sjöfartsorganisationens(IMO) beslut 2009 om att sänkaminiminivåerna för svavel i bunkeroljahar diskuterats ivrigt även under 2010.Jernkontoret har varit engagerat i arbetetför att förhindra genomförandetav IMO-beslutet fullt ut i den svenskalagstiftningen. Om beslutet genomförskommer kostnaderna för sjötransporteratt öka med miljardbelopp, vilket drabbarindustrin i allmänhet och stålindustrin isynnerhet.På såväl nationell nivå som på Europanivåär politikernas miljöambitioneratt vara bäst i klassen, vilket oftast ledertill pålagor för industrin som inte tar hänsyntill att företagen verkar på en globalmarknad. Ibland är miljönyttan dessutomtveksam. Att stålet som material är enförutsättning för en fungerande vardag,vårt välstånd och ett hållbart samhälle ärslitna sanningar, men kan inte upprepasofta nog. I perspektivet av att stål är ennödvändighet är det anmärkningsvärt attinte de moderna stålens miljövärde församhället gottskrivits stålindustrin. Debidrar i högsta grad till utvecklingen motett resurssnålt samhälle, där tillverkning,användning och återvinning sker i samklangsom aldrig tidigare.Under 2010 har det bl a framkommitatt stålets miljövärde i konstruktionerär betydligt större än miljöbelastningenvid tillverkningen av stålet. Fördelarnaär störst när nya stål används inom fordonssektornmen är även betydande närde används i passiva konstruktioner sombyggnader och cisterner, på grund avkraftigt minskad materialåtgång.Vår uppgift är att ständigt berätta förbeslutsfattare i Sverige och Bryssel omvilka fördelar och möjligheter det innebäratt ha en konkurrenskraftig stålindustripå hemmaplan. Stål gör allt möjligt!5

STÅLET I VARDAGEN– en del av kretsloppet.6

ÅRSBERÄTTELSE 2010Handelspolitikoch stålmarknadBetraktat ur ett globalt perspektiv återhämtadesig stålindustrin betydligtsnabbare än väntat från lågkonjunkturen.Återhämtningen var dock mycketojämnt geografiskt fördelad och i vissafall ett resultat av omfattande statligastimulansåtgärder och subventioner föratt överbrygga eller lindra effekterna avkrisen.Vändningen inleddes i Asien ochframförallt i Kina där situationen återställdesfullt ut och till och med överträffadetoppnivåerna under 2008. Även iUSA förbättrades situationen successivtmen trots det kunde läget där inte allskallas normalt när året var slut. Inom EUbörjade återhämtningen senare och i enbetydligt blygsammare takt. Alla dessafaktorer påverkade handelspolitiken underåret, bl a när det gäller tillämpningenav handelspolitiska skyddsinstrument.SkyddsinstrumentEU inledde i april undersökningar beträffandebåde dumpning och subventionervad gäller import av rostfri kallvalsadstång. I december resulterade detta i provisoriskaskyddstullar mot Indien. Dessutominleddes i september en antidumpningsundersökningbeträffande importenav rostfria sömlösa rör från Kina.EU var dock inte ensam om att vidtahandelpolitiska åtgärder mot subventioneradeller dumpad import. Ett antalåtgärder vidtogs runt om i världenför att begränsa import eller stimuleraexport. Exempelvis inledde Brasilienen antidumpningsundersökning motbl a EU beträffande varmvalsade plattaprodukter .Tillgången till råvarorDen fusion mellan BHP Billiton och RioTinto som tidigare hade stoppas av bl aEU-kommissionen ersattes av ett nyttförslag om att företagen istället skulleslå ihop sina respektive verksamheterför järnmalm i ett s k joint venture. Omåtgärden hade genomförts skulle detglobala sjöburna utbudet av järnmalmi allt väsentligt koncentrerats till endasttvå aktörer, dvs nämnda joint ventureoch brasilianska Vale. Efter att ett antalkonkurrensmyndigheter runt om i världenaviserat sin negativa inställning tillgruvföretagens järnmalmssamarbetemeddelade Rio Tinto och BHP Billitonden 18 oktober att planerna på ett jointventure likviderats.I detta sammanhang bör nämnas attgruvföretagen övergav den globala modellenmed att sätta priset i årliga kontraktoch införde istället kvartalsvisapriser för järnmalm.Allmänna handelsfrågorDen pågående frihandelsrundan inomWTO (Doha-rundan) kunde inte avslutasunder 2010 heller, trots att många länderhade det som mål vid ministerkonferenseni Genève i slutet av 2009. Däremothar intresset för bilaterala frihandelsavtalfortsatt att öka runt om i världen.Ett exempel är EUs frihandelsavtal medSydkorea som blev klart under året ochsom är EUs största och mest omfattandefrihandelsavtal. Som en följd av EUs nyafördrag – Lissabonfördraget – godkändesavtalet med Sydkorea även av Europaparlamentet,som tidigare saknat kompetenspå handelsområdet.Ett annat exempel är att en tullunioninrättades och trädde ikraft under åretmellan Ryssland, Kazakstan och Vitryssland.En helt annan fråga som fickvittgående handelspolitiska effekter varUSAs och FNs utvidgade sanktioner motIran. För stålindustrin innebar sanktionernaframförallt ett förbud mot exportav produkter till Irans energisektor förprospektering, utvinning, raffinering,etc. Detta drabbade framförallt producenterav olika rör.StålkonsumtionUppgången i den globala stålefterfrågan2010, dvs tillförseln av stål, uppskattastill cirka 13 procent, vilket motsvarar 145miljoner ton. Världsmarknaden tillfördesnärmare 1,3 miljarder ton handelsfärdigastålprodukter (plåt, band, tråd, stång,profiler och rör) under året. Totalt setthar stålefterfrågan i världen återhämtatsig fullt ut från nedgången som präglade2009. I Kina, där stålkonsumtionen ökadekraftigt även under 2009, steg efterfrågandet senaste året med sju procent eller 36miljoner ton till cirka 580 miljoner ton. Iövriga Asien steg efterfrågan med cirka15 procent till nästan 250 miljoner ton.Även i EU ökade efterfrågan med knappt20 procent till 140 miljoner ton. Detsammagäller USA där efterfrågan växte meddrygt 30 procent till närmare 80 miljonerton. För USAs del kan det konstaterasatt halva nedgången 2009 återhämtadesunder 2010. Inom EU återstår dock enhel del innan konsumtionen är tillbakapå nivåerna före krisen. I övriga världenkunde en ökning noteras med 19 procenttill ungefär 230 miljoner ton.7

ÅRSBERÄTTELSE 2010ProduktionsutvecklingDen förbättrade efterfrågan på handelsfärdigastålprodukter ledde även till attvärldsproduktionen av råstål, som ärförstadiet till handelsfärdigt stål, ökadeunder 2010. I världen som helhet producerades1 413 miljoner ton, en ökningmed 15 procent eller drygt 180 miljonerton. Den kinesiska produktionen av råstålfortsatte uppåt och ökade med omkring53 miljoner ton, eller 9 procent. I Kinaproducerades därmed 627 miljoner ton,vilket motsvarade nästan 45 procent avvärldsproduktionen. Men 2010 steg produktioneninte bara i Kina utan även iandra delar av världen.I näst största producentlandet, Japan,steg produktionen under året med 25 procent,eller 22 miljoner ton, till närmare110 miljoner ton. När det gäller övrigaAsien ökade Indien med 6 procent till 67miljoner ton, Sydkorea med 20 procenttill 58 miljoner ton och Taiwan med 24procent till knappt 20 miljoner ton.I CIS (i princip gamla Sovjetunionen)växte råstålsproduktionen under åretmed 11 procent till drygt 108 miljonerton varav Ryssland svarade för 67 miljonerton, en ökning med 12 procent. Enproduktionsökning noterades även i Sydamerikaom 16 procent. Totalt produceradesnästan 44 miljoner ton. I Brasiliensteg produktionen med 24 procent till 33miljoner ton.Även i USA växte produktionen som enföljd av den förbättrade efterfrågan med38 procent till drygt 80 miljoner ton.I EU ökade råstålsproduktionen med24 procent till närmare 173 miljoner ton.8

ÅRSBERÄTTELSE 2010Storbritannien var dock ett av få länderi världen där produktionen fortsatte attminska under 2010. Landets råstålsproduktionbackade med 4 procent 2010. I övrigaEU-länder (med undantag för Grekland)ökade däremot råstålsproduktionenjämfört med 2009 och Sverige stod förden allra största procentuella ökningenmed 73 procent. I Turkiet, som är en potentiellframtida EU-medlem, steg produktionenmed 15 procent till rekordhöga29 miljoner ton. Stålproduktionen i landethar därmed återhämtat sig med råge.Det kan följaktligen konstateras attproduktionen under året har stigit i allavärldens stålproducerande länder av betydelsemed undantag för Storbritannien.Det är dock noterbart att produktionen imånga länder fortfarande ligger undernivåerna före krisen.Rostfritt stålÄven världsproduktionen av rostfritt stålökade som en följd av den förbättrade efterfrågan.Totalt producerades knappt 32miljoner ton år 2010, vilket är en ökningmed 24 procent. I Kina steg produktionenmed 29 procent till nästan 12 miljonerton. Det innebär att Kina numeraproducerar mer än en tredjedel av alltrostfritt stål i världen. För tio år sedanproducerade landet endast 730 000 ton,vilket då motsvarade knappt 4 procent avvärldsproduktionen.Sverige 2009 2010 %Råstål, ktonProduktion 2 804 4 846 +73%däravolegerat stål (inkl kolrikt) 1 055 1 983 +88%rostfritt stål 445 546 +23%övrigt legerat stål 1 278 2 288 +79%stål för gjutgods 25 28 +12%Handelsfärdigt stål (exkl göt och gjutna ämnen), ktonStålverkens leveranser 2 704 3 814 +41%Export 2 416 3 463 +43%Import 2 635 3 686 +40%Bruttotillförsel till svenska marknaden (lev.-exp+imp) 2 923 4 036 +38%Handelsfärdigt stål MSEK (inkl göt och gjutna ämnen)Export 37 233 51 131 +37%Import 25 882 36 255 +40%Den näst största producenten, Japan,ökade produktionen med 30 procent tilldrygt 3 miljoner ton och den tredje störstanationen, USA, ökade produktionen med40 procent till drygt 2 miljoner ton. InomEU ökade produktionen med 25 procenttill 7,5 miljoner ton. Även övriga länderpå ”tio-i-topp”-listan ökade produktionenjämfört med 2009.I Sverige producerades 546 100 tonrostfritt stål i fjol, en ökning med 22procent jämfört med 2009. Sverige intogdärmed tolfte plats på listan över rostfriaproducenter i världen.SverigeUnder 2010 återhämtade sig produktionenav råstål relativt bra efter att dennästan halverats 2009. Totalt tillverkades4,85 miljoner ton under året, vilket är hela73 procent mer än produktionen 2009.Produktionen motsvarar 85 procent avtoppnivån före krisen. Andelen legeradestål i förhållande till den samlade produktionenminskade till 59 procent.Stålverkens leveranser av handelsfärdigaprodukter ökade med 40 procenttill 3,8 miljoner ton varav knappt 3,5miljoner ton exporterades. Den höga exportandelenligger fast och det samladevärdet av den svenska stålexporten (handelsfärdigtstål inklusive göt och ämnen)var cirka 51 miljarder kronor. Värdet avden svenska stålimporten var omkring36 miljarder kronor.9

STÅLET I VARDAGEN– en del av kretsloppet.10

ÅRSBERÄTTELSE 2010Investeringaroch strukturutvecklingUnder året investerade den svenska stålindustrin3,4 miljarder kronor. Av dettabelopp utgjorde maskininvesteringarna2,9 miljarder kronor och byggnadsinvesteringarna0,5 miljarder kronor.SSAB investerar cirka 1,5 miljarder kronori det s k DQ-projektet för att kunnaproducera nya höghållfasta stål i Borlänge.Under året fortsatte arbetet med attetablera härdkapacitet för kyld tunnplåt.Kärnan i satsningen är en ny kylsträckai varmvalsverket som gör det möjligt atttillverka ännu hårdare stål. I slutet avoktober kördes de första banden i den nyahaspeln som benämns haspel 5. Därmedfinns det två identiska hasplar, 4 och 5,som båda ska klara av att haspla de nyaavancerade stålsorterna.I investeringen ingår även ombyggnadav en klippsträcka i Västra verket samtnybyggnad av en klippsträcka för formatklippning.Inom bolaget fortsatte satsningen påkylda stål i och med att delar av det strategiskainvesteringsprogrammet sombeslutades under 2008 återupptogs under2010, efter att temporärt ha stoppatsunder den globala finansiella krisen. Investeringenär en del av SSABs globalastrategi för att stärka sin ställning somledande leverantör av höghållfasta stål.Den görs i USA, Kina och Sverige, och inovember påbörjades arbetet med en nyhärdlinje för kyld grovplåt vid stålverketi Mobile, Alabama. När anläggningenär i full drift, i början på 2012, kommerSSAB att öka sin kapacitet för kyld grovplåti Nordamerika med 200 000 ton.I oktober öppnade SSAB ett nytt centerför forskning och utveckling vid stålverketi Montpelier, Iowa. Investeringenuppgick till cirka 80 miljoner kronor ochstödjer SSABs strategi att vara en globalledare inom höghållfasta stål.I Kunshan, Kina, finns SSABs lageroch utrustning för skärning av plåt. Därpåbörjades bygget av en färdigställningslinjei oktober för att kunna hantera ytterligareleveranser av grovplåt från Mobileoch Oxelösund. Samtidigt togs det förstaspadtaget för ett forsknings- och utvecklingscenteri samma ort. Den verkstadsom finns idag kommer att utrustas somett Hardox Wear Parts Center och erbjudaDen svenska paviljongen i Shanghai.mer service till eftermarknaden. Färdigställningslinjenär planerad att tas i bruki mitten av 2011 och kommer att kunnaskära, blästra och måla enligt kundernasönskemål.Fasaden och taket på den svenskapaviljongen under världsutställningen iShanghai var täckt av ett unikt klimatsmartstål. Det energisparande stålet PrelaqEnergy från SSAB reducerar behovetav luftkonditionering i varma klimat medupp till 15 procent, eftersom det tar uppmindre av värmen från solens strålning.Hemligheten ligger i plåtens färgblandningoch pigment som reglerar inkommandevärmestrålning och bidrar till ettbehagligare inomhusklimat. Paviljongenstannar kvar i Kina och ingår i ett ekoprojekti staden Tangshan.11

ÅRSBERÄTTELSE 2010Under året etablerade Sandvik MaterialsTechnology ett strategiskt samarbete medCarpenter Technology för att ytterligarestärka positionen inom området pulverteknologioch avancerade material, blandannat inom den snabbt växande energisektorn.Samarbetet innebär att SandvikAB förvärvar 40 procent av aktierna iCarpenter Powder Products AB i Torshällasamt att Carpenter Technology Corporationförvärvar 40 procent av aktiernai Sandvik Powdermet AB.Carpenter Powder Products tillverkarhöglegerat pulver och är sedan tidigareleverantör till Sandvik Powdermet. Samarbetet,som även kommer att göra strategiskaforskningssamarbeten möjliga,gör sammantaget Sandvik och CarpenterTechnology till en ledande aktör inompulverteknologiområdet.Manifold för olje- och gasindustrin i höglegeratmetallpulver.Sandvik Materials Technology har enledande ställning inom vissa nischer i densnabbt växande kärnkraftsindustrin ochär en ledande leverantör av bland annatånggeneratorrör. Under 2009 och 2010tecknade Sandvik leveransavtal till ettsammanlagt värde av mer än tio miljarderkronor för denna produkt. Leveransernakommer att börja 2012 och pågå underett antal år.För att möta den mycket stora efterfråganfrån kärnkraftsindustrin inleddes enkraftig utbyggnad av produktionskapacitetenför ånggeneratorrör vid enheterna iSandviken och i Chomutov, Tjeckien.Sandvik Materials Technology är ävenen världsledande aktör när det gällerbergborrstål. Efter ett par års omfattandeinvesteringar togs en ny anläggningför bergborrstål i drift i Sandviken, sominnebär kraftigt utökad kapacitet.Med spetskompetens inom områdetmaterialteknik kan Sandvik spela enavgörande roll i teknikutvecklingen förförnybar energi. En rad konfidentiellautvecklingsprojekt pågår inom området.Från den nya anläggningen för bergsborrstål iSandviken.Vid utvecklingscentret i Kalifornien,USA, slutfördes under 2010 utvecklingenav nästa generations ugnssystemsom används vid tillverkning av solceller.Det nya systemet lanserades under åretoch ökar kundernas produktivitet med25 procent.Under året inleddes en rad samarbetenmed ledande medicinteknikföretag medmålet att utveckla framtidens implantatmaterial,främst när det gäller knä- ochhöftleder, där kraven på livslängd ochbiokompatibilitet är mycket höga.Rostfri armering från Outokumpu till buddisttempel i Thailand.Den stolta traditionen sedan 350 år medproduktion av högklassigt stål i Degerforsfortsätter. Under jubileumsåret 2010påbörjades en investering om närmare enmiljard kronor i produktionen av kvartoplåt.Investeringen kommer att ge effektivareproduktion, högre kvalitet påprodukterna och bättre arbetsmiljö. Helaproduktionsflödet kommer att rationaliseras.Investeringen ökar den årliga produktionskapaciteteni Degerfors med 30procent till 150 000 ton och är ett ledi Outokumpus strategi att öka andelenspecialstål. Den stärker också koncernensposition som världsledande producent avkvartoplåt.Outokumpu beslutade att inte återupptaden uppskjutna investeringen i Avesta,(bl a en ny glödgnings- och betningslinje).Rostfritt stål från Avesta och Degerforsutgör merparten av det stål somförädlas i det servicecenter som invigdes2010 i Kunshan, Kina. Det har enårlig kapacitet om 30 000 ton och stöderkoncernens strategi för att utöka verksamheteni Asien och serva slutanvändar-och projektkunder med förädladespecialprodukter.Outokumpu är marknadsledande påduplexa stål med en global marknadsandelom cirka 50 procent. Under åretlanserades ett nytt rostfritt duplext stål,med ännu bättre mekaniska egenskaper- LDX 2404®. Det möjliggör lättare konstruktioner,vilket ger kostnadseffektivaprojekt med mindre materialåtgång, lägretransport- och monteringskostnader samtlägre energiförbrukning.Duplexa specialstål från Degerfors användsbl a i prestigeprojekt som det 104meter höga monumentet Estela de Luzsom byggs i centrala Mexico City föratt fira att Mexico har varit självständigti 200 år.Koncernens ambitiösa miljöarbetefortsatte under året. En studie av rostfrittstål visar att Outokumpus produkter har10-20 procent mindre carbon footprint,eller koldioxidavtryck, än genomsnittetför motsvarande produkter. Det uppnåddesgenom förbättrade processer, menockså genom att mer återvunnet stål användsi produktionen och genom att väljaenergikällor med låga utsläpp.Att vara en global aktör i en energiintensivindustri är ett stort ansvar ochför att utveckla koncernens hållbarhetsarbeteytterligare tog Outokumpu framett nytt energi- och klimatprogram. Desenaste tio åren har Outokumpu minskatde direkta utsläppen av koldioxid med 25procent per ton rostfritt stål. Målet är enminskning med ytterligare 20 procent12

ÅRSBERÄTTELSE 2010till 2020. De viktigaste åtgärderna i programmetär att öka energieffektiviteten,öka andelen koldioxidfri el och att arbetaför optimala produktionsnivåer. Vidareinförs kompensation för flygresor ochhållbarhetsaspekter ska tas med i planeringenav logistik och transporter.Den största händelsen under 2010 var attOvako i augusti fick en ny ägare, då deteuropeiska Private Equity-företaget Tritonmed stark förankring i Norden köptesamtliga aktier i Ovakos bolag inom divisionernaBar, Bright Bar och Tube andRing. I affären ingick inte Ovako koncernensverksamhet inom Wiredivisionen.Verksamheten i de förvärvade bolagenfortsatte under namnet Ovako och omfattar14 producerande enheter främst iSverige och Finland och sju säljkontor iEuropa och Nordamerika. Omsättningenför det nya Ovako under 2010 beräknastill cirka sju miljarder kronor och antaletanställda är 3 000 personer. Produktionskapacitetenuppgår till 1,3 miljoner tonstål i form av stång, kromade stänger, röroch ringar samt komponenter till fordonsochverkstadsindustrin.Genom den nya ägaren fick Ovakofinansiell styrka, något som företagetsaknade under de senaste finansiellt turbulentaåren. År 2010 gjordes inte någrabetydande investeringar, men med dennya ägaren har Ovako fått bättre möjlighetertill tillväxt såväl organiskt somgenom förvärv.Under slutet av året ändrade Ovako sinorganisationsstruktur. Verksamheten vartidigare indelad i tre divisioner men ärnu organisatoriskt indelad i fem affärsområden.De fem affärsområdena är BarHofors-Hällefors, Bar Imatra, Bar Sme-Box, Bright Bar och Tube and Ring.Under 2010 kom marknaden tillbaka väldigtstarkt och Höganäs kapacitet ökadesfrämst genom effektiviseringar ochåteranställningar. Större investeringarsom togs i drift under året var en linjeför pulverblandningar i Höganäs samten transformatorstation med ställverkför inkommande kraft till Höganäsanläggningen.Höganäs lanserade en ny generationelmotorer, speciellt utvecklade för elcyklaroch lätta fordon. Tack vare att motorernatillverkas i metallpulver, uppvisarElcykel med motor från Höganäs.de en unik kombination av lägre vikt, merkompakt design och hög prestanda. Lanseringenskedde i samband med världsutställningeni Shanghai, eftersom marknadenför elcyklar växer snabbast i Kinaoch andra asiatiska länder. Drivkraften ärefterfrågan på kostnadseffektiva, flexiblaoch miljövänliga transportmedel.Under 2010 togs ett investeringsunderlagfram för en produktionsanläggningav Hot Briquetted Iron (HBI) medplacering i Norge. Det är resultatet avett trepartssamarbete mellan Höganäs,LKAB och Statoil. Utredningen visarpå mycket goda kommersiella förutsättningarför avsättning av produkternahos skandinaviska och andra europeiskaståltillverkare. Beslut om realisering ärberoende av norska myndigheter ochderas möjligheter att säkerställa jämförbaraförutsättningar avseende koldioxidutsläppinom EU. Anläggningen är dimensioneradför att omsätta 2,2 miljonerton DR-pellets (Direct Reduction) till 1,6miljoner ton HBI. Det totala investeringsbehovetligger kring sex miljarder kronoroch cirka 125 personer skulle kunna fåfast anställning.Den tänkta lokaliseringen för verketär i anknytning till Statoils industrianläggningpå Tjeldbergodden, sydväst omTrondheim, där man kan utnyttja befintliginfrastruktur såsom inkommande pipelineför naturgas, metanolfabrik och hamn.Ambitionen är att projektera världensmest koldioxidneutrala HBI-anläggningmed möjlighet att lagra merparten av denskapade koldioxiden i framtiden.Den första april 2010 bytte UddeholmTooling AB namn till Uddeholms ABvilket innebar att bolaget därigenomåterigen antog Uddeholmskoncernensursprungliga bolagsnamn – UddeholmsAB, bildat så tidigt som 1870 efter det attden tidigare helt familjeägda Geijerskabrukskoncernen ombildats till ett publiktaktiebolag.Ett av syftena med förändringen ochnamnbytet var att kunna agera tydligaremot marknaden som den världsledandeutvecklare och producent av verktygsstålsom Uddeholm är. Samtidigt införlivasden varumärkesutvidgande satsning somgörs inom högförädlade och högpresterandestål utanför den s k ”tooling-affären”,i första hand med sikte mot denkomponenttillverkande industrin.Arbetet under 2010 präglades av återgångtill någon form av normalläge efterdet turbulenta 2009 med lågkonjunkturoch kris i världsekonomin. Såväl vid produktionsanläggningeni Hagfors som i delokala säljbolagen över hela världen skötefterfrågan i höjden, framför allt underdet första halvåret 2010, för att därefterstabiliseras på en hög nivå.Under hösten invigdes Uddeholmsnya och andra smidespress, den störstainvestering som gjorts i produktionsanläggningeni Hagfors under de senaste30 åren.Den nya smidespressen, tillsammansmed nödvändig kringutrustning för 280miljoner kronor, innebär en kapacitetsökningfrån dagens cirka 70 000 ton till105 000 ton färdigt material. Uddeholmsäkerställer därmed möjligheten att utvecklasin redan starka position på världsmarknaden.Uddeholms ägare Voestalpine avseratt fortsätta sina investeringar i anläggningeni Hagfors, vars tillväxtmålär 40 procent under perioden fram till2015/2016.Inom forskningen gjordes nya upptäckterkring utskiljningssekvenser – närUddeholms nya smidespress.13

ÅRSBERÄTTELSE 2010och varför vissa fasomvandlingar sker– vilket har lett till ett förnyat fokus påvarmarbetsstål inom Uddeholm. Kanskekommer frågan om det går att kommaännu längre i varmhårdhet och sprickmotståndinom nuvarande legeringssystematt besvaras.En allt viktigare aspekt för Uddeholmsstålsorter är värmeledning och materialetsvärmeledningsförmåga. Varje förbättringger en motsvarande förbättringav användarens produktivitet. Nya ochförbättrade metoder att mäta värmediffussivitethar lett till ansträngningar attförbättra värmeledningsegenskaperna. Ivissa tillämpningar – t ex presshärdning– är god värmeledning nödvändigt för ettlyckat resultat.Inom processtekniken provade företagetmed framgång en ny metod atttillsätta molybden till stålsmältan, vilkethar ökar utbytet och minskat miljöbelastningenav legeringsämnet i fråga.Uddeholm erhöll ett nytt miljötillståndför verksamheten i Hagfors i december.Tillståndet handlade om utökad produktionoch beviljades huvudsakligenav Miljödomstolen. Ansökan omfattadeen produktion i stålverket om 200 000ton, befintligt tillstånd är 135 000 ton.Tillståndet innebär att Uddeholm gesmöjlighet att växa i enlighet med de målsom anges i affärsplanen.Företaget utreder för närvarandemöjligheten till konvertering till naturgasfrån Norge. Projektet skulle kunnainnebära minskade utsläpp av koldioxid,kväveoxider, svavel och stoft. En konverteringskulle även innebära energibesparingaroch viss förbättring av deninre miljön. Beslut kan eventuellt fattasunder första halvåret 2011.bidra till ökad försäljning av metallpulversom ingår i t ex verktygsstål, rostfrittstål samt nickel- och koboltbaserade legeringar.Erasteel är världsledande inom gasatomiseradestål och legeringar; materialetanvänds inom en mängd applikationersåsom verktyg för bearbetning av metall,plast, trä och papper som komponenterför bil- och flygindustri samt energisektorn.Vid anläggningar i Söderfors, Långshyttanoch Vikmanshyttan pågår ettkontinuerligt förbättringsarbete medsåväl den yttre som den inre miljön. Detresulterade i att Erasteel Kloster ISO14001-certifierades av Lloyds underåret.Investeringen i Söderfors av ny gasatomiseringsanläggning,Durin, fortsatteenligt tidplanen. Detta är Erasteels störstainvestering hittills som visar att satsningpå pulvertillverkning är en viktig strategiför hela koncernen. Under våren installerasprocessutrustningen i den drygt 30meter höga byggnaden och anläggningentas i bruk under hösten. Därmed kan pulverproduktionenfördubblas.För Ramnäs Bruk, som tillverkar kättingoch andra förankringsprodukter tilloffshore, inleddes 2010 starkt men avslutadessvagt. Största negativa händelsen ibranschen var katastrofen med DeepwaterHorizon som kraftigt bromsade uppaktiviteterna på global nivå.Även senarelagda inköp av förankringssystemsom efterdyningar av finanskrisenmen förfrågningarna ökarkraftigt vilket bör ge snar effekt i orderingången.Som första kättingleverantör levereradebolaget under 2010 kätting medinbyggda RFID-chip (Radio FrequencyIDentification) för identifiering. De harsom enda leverantör utvecklat ultraljudsinspektionenoch introducerat PhasedArray-tekniken (använder sig av ett stortantal vibrationskällor som alstrar ultraljudpulser).Kapacitetsbrist samt kraftiga prishöjningarfrån leverantörerna av stångmateriali offshorekvaliteter innebarkonkurrensnackdelar för Ramnäs, dåkonkurrenter inte har samma problem.Scana Steel BjörneborgScana Steel Björneborg satsade underdet gångna året på produktivitetshöjandeoch effektiviserande åtgärder i verksamheten.Bolaget investerade bl a i CTOD-provning(Crack Tip Opening Displacement),slagprovmaskin, nya transformatorer tillstålverket, samtappningsskänk, radiakbågesamt har renoverat utrustning förbearbetning. Investeringarna medförökad produktivitet och driftsäkerhet samten kvalitetsavdelning rustad för att mötakraven från bl a olje- och gasindustrin.Sammantaget gör investeringarna att företagetstår väl rustat att möta en ökadefterfrågan på smidda stålprodukter upptill 45 tons vikt och 24 meters längd.Bolaget har arbetat med att införa Leanproduction i alla produktionsavsnitt. DetEfter ett besvärligt 2009 med personalneddragningarskedde en stark uppgångunder 2010 med bl a nyanställningar somföljd. Fokus låg på att anpassa produktionsflödettill kundernas behov och attsamtidigt upprätthålla en mycket säkerarbetsmiljö.Det nära samarbetet inom Erasteels legeringsdivisionförstärktes och ett bevispå det var bildandet av ForskningscenterPEARL i Söderfors som samlar Erasteelskunnande och forskningsresurser på enplats. Erasteel Kloster har två mål: attutveckla sina ASP®-pulversnabbstål ochBockningsmaskin vid Ramnäs Bruk.14

ÅRSBERÄTTELSE 2010Fagersta Stainless som är en världsledandetillverkare av rostfri valstråd ochdragen tråd investerade under 2010 i enny läggare i trådvalsverket för att ökadimensionsområdet samt att uppnå ythargått hand i hand med fokus på enhög och jämn kvalitet samt att minskakostnaderna.Arbetet med att öka förädlingsgradenpå viktiga produkter resulterar i att flerkunder än tidigare beställer färdigbearbetadekompletta produkter.Året präglades av hård prispress ochtuff konkurrens men Scana Steel Björneborggick trots detta stabilt ut ur 2010.Under året producerades 46 000 ton ståli form av göt samt 27 660 ton smiddaprodukter.Scana Steel BooforgeScana Steel Booforge fokuserade på attutveckla sig som produktleverantör iställetför att enbart vara en legoleverantör.Huvudprodukterna är lyftgafflar som till80 procent är kundanpassade för tungalyfttruckar och anläggningsmaskiner.Med egen teknikutvecklingsfunktion ochen kraftfullare och tydlig marknadsföringtog man stora steg för att bli en meraktiv produktleverantör.Effektivisering i gaffeltillverkningenhar skett med en ny produktionslinje förlyftgafflar, en investering om 25 miljonerkronor, samt ett mer aktivt materialinköpfrån olika stålverk.Scana Steel Booforge Värmebehandling,som är en av Skandinaviens störstaanläggningar med kapacitet på 500 ton/vecka, fick ytterligare erkännande av sinkvalitet då man blev en huvudaktör förvärmebehandling av s k HIP-stål (HotIsostatic Processing) från bl a Sandvik,Bodycote och Metso.Scana Steel SöderforsScana Steel Söderfors fortsatte under2010 den satsning på nya produkter sominleddes 2009. Det innebär att ytterligareinvesteringar i grovsvarvar för färdigställningav produkter till olje- ochgasindustrin samt energisektorn genomfördes.Värmebehandlingskapaciteten utökadesför att motsvara högre efterfrågan.Ytterligare en såg installerades för attmöta de ökande kraven på kundspecifikaleveransformat.Bemanningen utökades och personalengenomförde en kompetensväxling för attmöta de högre kraven på mer förädladeprodukter som efterfrågas inom kärnsegmenten;marin, industri och energi.En genomgripande förändring avproduktionslogistiken med tillhörandeinvestering i supportsystem genomfördes.Tillsammans med utbildning gav dethögre kvalitet i alla produktionssteg, ettmer förädlat program och samtidigt merkundspecifika lösningar.År 2010 präglades av en kraftig återhämtningav bilmarknaden som ocksåmedförde att produktionen ökades undanför undan under året. Under fjärde kvartaletlåg leveranserna på samma nivå somföre krisen.Marknadsutvecklingen i Kina har varitfortsatt mycket stark. De senaste två årenfördubblades bilförsäljningen i Kina.Suzuki Garphyttan ökade kapaciteten2010 i anläggningen i Suzhou utanförShanghai med cirka 50 procent för attkunna möta den ökande efterfrågan påventilfjädertråd.Under november 2010 fattades dessutombeslut om ytterligare en fördubblingav kapaciteten i den kinesiska anläggningengenom en investering om 65miljoner kronor. Investeringen innefattarbåde en utbyggnad och en komplett tillverkningslinjeför ventilfjädertråd. Investeringenberäknas vara slutförd underfjärde kvartalet 2011.Säkerhet och låg sjukfrånvaro har myckethög prioritet inom Ruukki och de positivaresultat som röranläggningen i Virsbo haruppvisat under året uppmärksammadesbåde inom koncernen och av industrini Mälardalen.Utvecklingen av produktionen av svetsaderör med efterföljande sträckreduktionfortsatte. För att kunna tillverka rörmed större godstjocklek och med högresträck/brottgräns har investeringar omsex miljoner kronor genomförts underåret. Investeringen omfattar nytt svetsaggregatmed 25 procent högre effekt,modifiering av spånurblåsningsutrustning,genomgripande renovering av induktionsugnensamt nya och modifieradeväxellådor i sträckreducerverket.Ny läggare i trådvalsverket i Fagersta.terligare kvalitetsförbättringar. Underåret utvecklades försäljningen positivtoch ett femtontal personer har anställtsför att möta den ökande efterfrågan påföretagets produkter.En väsentlig del av leveranserna utgörsav specialstål och nischprodukter.De största användningsområdena ärsvetstråd och elektroder, fjädertråd samtfästelement.Boxholm Stål är Nordens största tillverkareoch lagerhållare av kalldragetstångstål. Med slutkunder som till stordel återfinns inom fordonsindustrin sådrabbade finanskrisen Boxholm Stål hårt.Många medarbetare sades upp, omkostnadersänktes rejält, liksom lagren. Dessaåtgärder i kombination med en successivmarknadsförbättring under 2009 gjordeatt företaget redan i januari 2010 visadesvarta siffror.Investeringsstoppet kunde hävas ochett investeringsprogram för 2010-2011om 20 miljoner kronor sjösattes. Huvuddelenav investeringsprogrammet kommeratt gå till utbyte av vitala delar i enav företagets ringdragningsmaskiner ochi en stångdragningsmaskin. En arbetsmiljöinvesteringkommer också att görasi form av ny takbelysning i fabrikshallenmed ekonomiskt stöd från Energimyndigheten.15

STÅLET I VARDAGEN– en del av kretsloppet.16

ÅRSBERÄTTELSE 2010Energi och miljöEnergi- och miljöfrågorna står allitd högtpå agendan både i samhället och hosföretagen. Lagstiftning och regelverkinom dessa områden skapas huvudsakligeninom EU. Jernkontoret och stålindustrinarbetar i nära samverkan med desvenska myndigheterna och lagstiftarnaför att dessa regelverk ska bli så bra sommöjligt utifrån svenska förhållanden.Sverige har en lång tradition av miljölagstiftningoch avancerat miljöarbete.Den likriktning av lagstiftningen somnu genomförs inom EU kan innebärastora förändringar i hur kraven kommeratt ställas på t ex företagens utsläpp.KlimatEfter 2012 går den europeiska utsläppshandelnför koldioxid in i en tredje handelsperiod.EUs mål att minska utsläppenmed 20 procent till 2020 ligger fast ochdet innebär att det har satts ett tak förhur mycket koldioxid som får släppas utunder perioden.Stålindustrin tillhör den grupp av konkurrensutsattindustri som ska få vissgratis tilldelning av utsläppsrätter. Under2010 har regelverket för den fria tilldelningenbeslutats och s k riktmärken förtilldelningen har tagits fram. För svenskstålindustri innebär beslutet att det blirväsentliga underskott på utsläppsrätterjämfört med behovet vid normal produktion.Detta trots att de svenska masugnarnatillhör de effektivaste i Europa. Förde effektiva bearbetningsanläggningarsom har bränslebaserade ugnar berorunderskottet på att vi i Sverige inte harsamma tillgänglighet till naturgas somövriga Europa.Diskussioner om eventuell skärpningav EUs klimatmål pågår också. I ljusetav stålindustrins utveckling i världen såär det viktigt att driva en global klimatpolitikför att stålindustrin i EU ska gesmöjlighet att finnas kvar.EnergieffektiviseringEnergieffektivisering blir allt viktigarebåde ur klimat- och energipolitisk synvinkelmen även på grund av de ökadeenergikostnaderna. Jernkontoret har genomförtett nätverksprojekt med syfte attsprida kunskap och erfarenheter mellanmedarbetare på företagen. Under det senasteåret har sju möten hållits på olikaföretag där exempel på effektiviseringsåtgärderredovisats. Intresset har varitstort och ger förhoppningsvis ringar påvattnet inom flera företag.IndustriemissionsdirektivetbeslutatEUs utsläppsdirektiv för stora anläggningarhar arbetats om och det nya IED(Industrial Emissions Directive) träder ikraft i EU den 6 januari 2011. Det reglerarbl a vilka utsläppskrav till luft, mark ochvatten som ska gälla för verksamheten. ISverige kommer IED att börja tillämpasför befintliga, tillståndspliktiga verksamheterden 7 januari 2014. Stålindustrin ärdirekt berörd eftersom miljötillståndet ären förutsättning för verksamheten ochsvåra eller dåliga villkor i tillståndet gersämre konkurrenskraft på den globalamarknad där svensk stålindustri verkar.Direktivet innebär en skärpning i relationtill miljöbalkens krav och det tidigareutsläppsdirektivet. Villkoren för utsläppi tillstånden ska utgå från de nivåer somanges i slutsatser i det dokument för bästatillgängliga teknik (BAT) som finns förrespektive bransch. Dessa BAT-slutsatserska tas fram i samarbete mellan kommissionenoch branschen. Dokumentet förBAT syftade tidigare till att beskriva nyteknik för branschen och vilka utsläppsnivåersom man kan komma ner till omdessa tekniker används.Hädanefter kommer utsläppsnivåernaatt bli bindande och bl a krävs det att denya villkoren i tillståndet ska tillämpassenast fyra år efter att utsläppsnivåer iBAT-slutsatserna antagits. För stålindustrinfinns ett utkast till ett BAT-dokumentmed slutsatser för stålproduktionsom är framtaget under det gamla utsläppsdirektivet.Ur svensk synvinkel ärdet viktigt att det finns en flexibilitet itillståndsprövningen för den enskildaverksamheten gentemot utsläppsvärdenai BAT-slutsatserna.Inget handelssystem förkväve och svavelEU-kommissionen gav i december 2010upp tanken på att komplettera regleringarnaav utsläpp av kväve- och svaveloxidermed ett handelssystem för kväveoxideroch/eller svaveldioxid. Industrin17

ÅRSBERÄTTELSE 2010i Europa anser att ett sådant system inteär ett effektivt sätt att minska utsläppeneftersom det redan regleras i företagenstillstånd genom IED och i samhället vianationella utsläppstak och miljökvalitetsnormer.Utsläppen har också olikaeffekt beroende på var de släpps ut tillskillnad från koldioxid som har en globalmiljöeffekt. Industrin har gemensamtinom Business Europe arbetat mot kommissionensförslag och arrangerade enkonferens 2010 där ansvariga i kommissionen,parlamentets rapportör för IED,industrin och miljöorganisationer deltog.Ytterligare en konferens ordnadesav tyska miljödepartementet.Svavelhalt i fartygsbränsleIMO (International Maritime Organisation)antog i oktober 2008 skärptagränsvärden för svavel i marint bränsle.Gränsvärdet för svavel i fartygsbränsleni Östersjön, Nordsjön och Engelskakanalen sänks från dagens 1,0 procenttill 0,1 procent 2015. Det innebär storakostnadsökningar för sjötransporter somframförallt drabbar svensk och finsk industri.Globalt skärps kraven från dagens4,5 procent till 3,5 procent från och med2012 och vidare ned till 0,5 procent senast2025. Miljönyttan av de nya reglerna ärtveksam bl a med tanke på att en del avsjötransporterna kommer att flyttas överpå lastbil.Tillverkning av stålNya tillverkningsmetoder ökar utbytetav legeringar som krom, molybdenoch vanadium. Slaggen blir renareoch kan komma till nytta genom attersätta naturmaterial.Stålet ikretsloppetForskningsprogrammet Stålkretsloppet visar det sammanlagda miljövärdetav tekniska förbättringar i stålets livscykel, från tillverkning av stålprodukter, användning avdem och omsmältning av skrot till nytt stål.18

ÅRSBERÄTTELSE 2010Stålkretsloppet 2004–2012 som finansieras gemensamt av Mistra (Stiftelsen för miljöstrategisk forskning) ochstålindustrin uppgår till cirka 220 miljoner kronor och syftar till att förverkliga visionen ”En sluten tillverkningoch användning av stål i samhället”. Stålkretsloppet består av ett spektrum av projekt som ska leda till nyametoder för ökat utbyte av metaller (naturresurshushållning), effektivare energianvändning och minskadeutsläpp av koldioxid. Projekten används som fallstudier för att skapa nya instrument för att beräkna och attkommunicera stålets miljövärde ur ett brett samhällsperspektiv. Särskild uppmärksamhet riktas mot nyaavancerade stål i slutprodukter i kombination med nya tekniker för resurssnål tillverkning, användning ochåtervinning .Under år 2010 har det bland annat framkommit att stålets miljövärde i konstruktioner är betydligt större änmiljöbelastningen vid tillverkning av stålet. Fördelarna är störst när nya stål används inom fordonssektorn menär även betydande när de används i passiva konstruktioner som byggnader och cisterner, på grund av kraftigtminskad materialåtgång. De nya stålens miljövärde för samhället har hittills inte gottskrivits stålindustrin.Återvinning av stålSkrotets värde ökar genom intelligentare separering, analysoch rening. Ökat utbyte av skrotet sparar naturresurser.Återvinning av legeringsämnen ger tydliga miljöeffekter.Användning av stålNya stålsorter ger en miljömässig hävstångseffekt. Under användning ger varje ton höghållfast stålen miljönytta långt större än miljöpåverkan under tillverkningen. I forskningen ingår att utvecklatumregler så att det blir lättare att välja ”miljösmarta” konstruktioner och se det verkliga miljövärdetav nytt stål ur ett kretsloppsperspektiv.19

STÅLET I VARDAGEN– en del av kretsloppet.20

ÅRSBERÄTTELSE 2010Forskningoch utbildningJernkontorets verksamhet inom forskningoch utbildning omfattar den gemensammanordiska stålforskningen, som drivs inomfjorton s k teknikområden, och samordningenav EU-frågor inom forskningsområdet.Inom utbildningsområdet ansvararJernkontoret för den långsiktiga kompetensförsörjningentill främst material- ochprocessteknisk högskoleutbildning.Inom teknikområdenas verksamhet bedrivsen omfattande fortbildning i formav seminarier för såväl produktionspersonalsom för utvecklingsingenjörer ochforskare inom medlemsföretagen samtinstitut, högskolor och universitet. Under2010 deltog närmare 500 personer i sådanaseminarier och konferenser.Europeisk kol- ochstålforskningInom Kol- och stålforskningsfonden(RFCS) fick Sverige återigen en god utdelningför de projektförslag som inlämnades2010. Preliminärt kommer 14 av 35svenska projekt att erhålla drygt 4 miljonereuro, vilket utgör omkring nio procent avavsatta medel.Jernkontoret har under året följt arbetetmed den Europeiska teknikplattformen förstål (ESTEP) och dess långtidsplan, StrategicResearch Agenda (SRA). Den hartagits fram för europeisk stålindustri ochska användas som underlag för anslagsäskandesåväl på europeisk som på nationellnivå. Tyvärr har stålindustrin hittills haftsvårt att få igenom projektförslag inomEUs ramprogram. Arbetet med att skapaen svensk stålforskningsplattform är angelägetoch kommer att inledas 2011.Gemensam nordiskstålforskningJernkontoret bedriver ett omfattande gemensamtnordiskt samarbete för forskningoch utveckling. Finska och norskastålföretag deltar i forskningsprojekt inomJernkontorets tre forskningsprogram ochi teknikområdenas verksamhet. Forskningenomsatte 163 miljoner kronor under2010 (fig 1). Av dessa utgjordes cirka 45procent av kontanter, dvs forskningsanslagfrån stat och forskningsstiftelsersamt kontantinsatser från Jernkontoretoch medlemsföretagen. Resterande delutgjordes av företagens naturainsatser.ForskningsprogrammenStålforskningsprogrammet 2007-2012 samfinansierasav VINNOVA och stålindustrinmed hälften vardera, totalt 245 miljonerkronor. Stålforskningsprogrammet inriktarsig på områdena ”Utveckling för hållbartillväxt”, ”Morgondagens material och tillverkningsmetoder”,”Avancerad modellering”och ”Förbättrad processteknik”.Energiforskningsprogrammet 2006-2010 finansieras med 62 miljoner kronorfrån Energimyndigheten och 166miljoner kronor från stålföretagen ochJernkontoret, totalt 228 miljoner kronor.Energi är en dyr och nödvändig råvaraför stålindustrin varför minsta möjligaenergianvändning i processerna alltidvarit ett prioriterat mål. Programmetsenergieffektiviseringspotential är cirka1 TWh.Antalet projekt inom Energiforskningsprogrammetoch Stålforskningsprogrammetuppgår sammanlagt till 40.Stålkretsloppet 2004-2012 som finansierasgemensamt av Mistra (Stiftelsenför miljöstrategisk forskning) och stålindustrinuppgår till cirka 220 miljoner kronoroch syftar till att förverkliga visionenom en sluten tillverkning och användningav stål i samhället.Inom samtliga forskningsprogram pågårett omfattande kommunikationsarbete.Där ingår, förutom att försöka synliggöraforskningen i massmedia, att ta fram olikatyper av populärvetenskapligt material omforskningen. Som exempel kan nämnas entabloid i Dagens Nyheter och tidskriftenJernkontorets annaler – vanligen ingåendei branschtidningen Bergsmannen –som för första gången sedan 1986 gavs utsom en separat utgåva. I Bergsmannen haräven forskningsprogrammens aktiviteteroch vissa enskilda projekt presenteratskontinuerligt under året.Vidare gavs en faktabok och en presentationsfilmut om Stålkretsloppet,vars slutrapport även distribuerades tillskolorna i 4 000 exemplar.21

ÅRSBERÄTTELSE 2010Triple Steelix – IndustrialregionTriple Steelix är ett innovationssystemsom skapats för att länka samman materialförädlandeverkstadsföretag samtstålrelaterade teknik- och tjänsteföretagi Bergslagen. Systemet är väl etablerat iregionen och mer än 700 företag är identifieradesom möjliga uppdragsgivare ellerpartners. Triple Steelix har avverkatfem framgångsrika år och utvecklingsprojekteninom Triple Steelix har betydligtfler finansiärer än tidigare. Idag harTriple Steelix, förutom VINNOVA, ävenekonomiskt stöd från EU, Tillväxtverket,Region Dalarna, Region Gävleborg,länsstyrelserna i Dalarna, Gävleborg ochVästmanland.Projektportföljens totala omslutningär 180 miljoner kronor. Projekten genomförsinom fyra fokusområden – materialapplikationer,tjänsteproduktion,bearbetningsteknik samt människa ochkompetens. Triple Steelix bidrar medhögst 50 procent av ett projekts kostnaderför genomförande.Triple Steelix har under 2010 blivit ensynligare aktör än tidigare. Det är betydelsefulltför den industriella regionenatt även kunna arbeta med frågor somarbetskraftförsörjning och etablering avhelt nya kompetensområden i regionen.Materialteknisk utbildningJernkontoret och svensk stålindustristöder aktivt, sedan lång tid tillbaka,den material- och processtekniska utbildningeni landet. Insatserna har varitinriktade mot följande program: civilingenjörsprogrammeni Materialdesignvid Kungliga Tekniska högskolan (KTH)och vid Högskolan Dalarna (HDa) samtIndustriell miljö- och processteknik vidLuleå tekniska högskola (LTU).Efter att söktrycket till teknisk högskoleutbildningökat 2009 minskade dettyvärr under 2010. Rekryteringen till Materialdesignoch Industriell miljö- ochprocessteknik resulterade i att sammanlagt90 sökande antogs, vilket jämförtmed föregående år var en minskning med19 elever.Inför antagningen hösten 2010 höjdesbehörighetskraven för civilingenjörsprogrammenvid KTH/ HDa och LTU. Detinnebar att kvaliteten på de sökande blevbetydligt högre än tidigare år. Betygspoängenför sist antagna elev i Stockholmvar 17,41 av 22,50 möjliga poäng och i Luleåhade sist antagna elev 15,54 poäng.Under året delades totalt 120 stipendierut till elever för studier vid KTH, HDaoch LTU. Den totala stipendiesummanuppgick till 2 265 000 kronor.Nationella forskarskolanUnder 2010 disputerade två av forskarskolansdoktorander, vilket innebär attav de nio doktorander som antogs vidforskarskolans start har därmed fempersoner avlagt doktorsexamen och trelicentiatexamen.Vid årets slut fanns tre doktoranderi forskarskolan som finansieras av KKstiftelsenintill mars 2012.Nordic International MasterProgrammeNordic International Master Programmeär ett nordiskt samarbete för att säkraen högklassig utbildning inom för stålindustrinväsentliga områden. Genomsamarbete kan synergieffekter uppstå,både avseende kostnader för olika kursermen också för att öka möjligheten att undervisningges på hög nivå och att utbildningsmaterialkan utvecklas i samverkan.En god utbildning bidrar också till forskningpå hög nivå och vice versa.Finansiering har erhållits från Wallenbergsstiftelsernasamt från finska Industrifonden.Den första gemensamma terminenstartade vid KTH hösten 2010. Därefterkan teknologerna välja att läsa övrigaterminer vid någon av de övriga nordiskatekniska högskolorna beroende på vilkaspecialområden som erbjuds. Programmetkan sökas av behöriga studenterfrån hela världen, men tyvärr påbörjadeendast en knapp handfull teknologer utbildningenhösten 2010.För första gången sedan 1986 utgavs Jernkontoretsannaler (nr 4, 2010) som en separat tidskrift– en årsrapport för Jernkontorets forskning.Jernkontorets fullmäktige2011-2012Martin Lindqvist, ordfSSAB ABBo AnnvikOutokumpu Stainless ABPierre BlanchardErasteel Kloster ABAlrik DanielsonHöganäs ABTom ErixonOvako AB22

ÅRSBERÄTTELSE 2010UtmärkelseJernkontorets stora medalji guldI samband med att Elisabeth Nilsson lämnadesin post som verkställande direktörför Jernkontoret erhöll hon Jernkontoretsstora medalj i guld. Motiveringen löd:Landshövding Elisabeth Nilsson hartilldelats Jernkontorets stora medalj iguld, som ett bevis på Brukssocietetensstora uppskattning av hennes engageradeoch ypperliga arbete till gagn förstålindustrin.Hennes sakkunskaper om ståltillverkningoch om stålindustrins villkor ochförutsättningar i Sverige har varit ovärderligai möten med politiker, myndigheteroch samarbetspartners. Därmed blevElisabeth Nilsson en trovärdig och självklartalesperson för stålindustrin i allasammanhang. Det mediala genomslagetför stålindustrin och Jernkontoret ökadepåtagligt. Med tydliga budskap och skärpai dialogen hävdade hon framgångsriktJernkontorets och stålindustrins intressenbåde i Sverige och utomlands. Hennesskicklighet och behagliga framtoninggjorde att hon anlitades flitigt som talareoch debattör.Elisabeth Nilsson har arbetat intensivtmed för stålföretagen viktiga frågorsåsom forskningsfinansiering, miljöfrågormed fokus på klimatet, energiförsörjningoch kompetensförsörjning.Elisabeth Nilsson erhöll Jernkontorets storamedalj i guld.Engagemangen i forskningspolitiken ochforskningsprogrammen var omfattandeoch den gemensamma stålforskningenomsatte de största beloppen någonsin imodern tid under hennes ledning. Honbrann för behovet av en långsiktig energipolitikoch i samarbetsorganisationenSKGS – Skogen, Kemin, Gruvorna ochStålet var hon inte sällan den naturligatalespersonen.Elisabeth Nilsson var en mycket uppskattadchef och förstärkte Jernkontoretskompetens bl a inom områdena energioch miljö. Hon lade en bra grund till Jernkontoretsfortsatta styrka som trovärdigoch respekterad aktör för stålindustrinsintressen.Elisabeth Nilsson var ledamot i bl aEurofers styrelse, ordförande i arbetsgruppenför miljö inom Business Europe,ordförande i Stiftelsen för Metallurgiskforskning (MEFOS), ledamot i Swerea,ledamot i Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademienoch ledamot i regeringens Globaliseringsråd.Hon var även engageradi Svenska Bergsmannaföreningen, Järnverksföreningenoch BergshandteringensVänner.Elisabeth Nilsson ägnade drygt trettioår av sitt yrkesverksamma liv åt stålindustrinoch var fullmäktig i Jernkontoretoch dess verkställande direktör 2005–2010. Hon var den första kvinnan i bäggebefattningarna och en lysande förebildför såväl kvinnor som män inom svenskindustri.Per JarbeliusScana Steel Söderfors ABPer HasselströmUddeholms ABMikael NissleBoxholm Stål ABBo-Erik Pers, vdJernkontoretJan PietersSuzuki Garphyttan ABRickard QvarfortOvako Tube and Ring ABKarl Gustav RamströmSSAB ABJacob SandbergOutokumpu Stainless ABJoakim SköldBöhler-UddeholmPrecision Strip ABOlle WijkAB Sandvik MaterialsTechnology23

STÅLET I VARDAGEN– en del av kretsloppet.24

ÅRSBERÄTTELSE 2010Profileringoch rekryteringJernkontorets uppgift att stödja medlemsföretagenslångsiktiga kompetensförsörjningutförs genom profil- och rekryteringsarbetesom ökar kunskapernaom stålet, företagen, civilingenjörsyrketoch relevanta högskoleutbildningar hoshuvudsakligen ungdomar och lärare.RekryteringDen viktigaste målgruppen är elever somläser, eller har läst, gymnasiets naturvetenskapligaoch tekniska program. De bördessutom ha läst kemi A, fysik B och matematikE, som sedan 2010 krävs för attbli antagen till ett civilingenjörsprogram.Målet är att få dessa ungdomar att väljacivilingenjörsutbildningarna Materialdesign,vid Kungliga Tekniska högskolan(KTH) eller vid Högskolan Dalarna(HDa), och Industriell miljö- och processteknikvid Luleå tekniska universitet(LTU). Ingenjörer från utbildningarna ärmycket eftertraktade av stålföretagen.Ungdomarnas intresse för stålbranschenär generellt sett blygsamt och söktryckettill högskoleutbildningar med materialtekniskinriktning är otillräckligt.GymnasieaktiviteterÅrets rekryteringskampanj riktadestraditionsenligt mot gymnasiernas avgångsklasser.Under året genomfördesen samordnad rekryteringskampanj mellanJernkontoret och de tre högskolornaovan. På riksplanet verkade Jernkontoretmedan högskolorna fokuserade på de regionalagymnasieskolor som traditionelltlevererar flest blivande teknologer.Jernkontoret marknadsförde civilingenjörsprogrammengenom annonskampanjen”Obegripligt eller självklart?”.Annonsen publicerades i flera olika versionersom var anpassade till olika medieroch skolor, men även riktad till olikamålgrupper – gymnasister, vuxna ochlärare. Till detta kan läggas ett utskickav direktreklam till cirka 5 000 gymnasieeleveri årskurs tre som bedömdesstudera matematik E. Aktiviteten stöddesav webbplatsen www.materialdesign.sesamt genom tre filmer om civilingenjöreroch materialdesign som låg på enwebbplats för yrkesfilmer, Young RoleModels in School (YRMiS).Högskolorna bjöd in till en eller fleralokala besöksdagar i akademiform därutbildningsprogrammen och högskolornapresenterades för elever och lärare. Dagarnabenämndes Lundbohmdagen i Luleå,Sefströms Materialdagar i Borlängeoch Brinelldagen i Stockholm. Totaltsamlade besöksdagarna närmare 400gymnasieelever och lärare.Profilering mot högstadietKontinuerlig närvaro i skolan är viktig,inte minst för att återkoppla de årligarekryteringskampanjerna och det långsiktigaprofilarbetet. Även om gymnasisternaär betydelsefulla så riktas äveninsatser mot högstadiet. Ambitionen äratt försöka öka teknikintresset och attmarknadsföra stålbranschen som en potentiellframtidsbransch.Framtidståget är en sådan aktivitet25

ÅRSBERÄTTELSE 2010RESULTATRÄKNING 2010 2009Belopp i tusen kronorVerksamhetens intäkterForskningens intäkterAvgifter från deltagande företag, anslag från svenska staten, anslag från EU mm 85 353 70 568Serviceavgifter 17 290 18 757Hyresintäkter och övriga rörelseintäkter 11 172 11 481Summa verksamhetens intäkter 113 816 100 806Verksamhetens kostnaderForskningens direkta kostnader -85 353 -70 568Forskning och utbildning -2 160 -3 934Energi och miljö -3 921 -3 825Handelspolitik -2 473 -2 728Information -5 124 -5 138Ledning och administration -12 197 -14 083Kontorsfastigheten -7 335 -7 614Summa verksamhetens kostnader -118 562 -107 890Resultat från finansiella poster 40 414 54 029Bidragsverksamheten -12 550 -6 833Bokslutsdispositioner och skatt -99 227Årets resultat 23 019 40 338BALANSRÄKNING 2010 2009Belopp i tusen kronorTillgångarAnläggningstillgångar 424 608 386 460Omsättningstillgångar 24 852 67 632Summa tillgångar 449 460 454 092Eget kapital och skulderEget kapital 307 361 284 342Skulder 142 099 169 750Summa eget kapital och skulder 449 460 454 09227

ÅRSBERÄTTELSE 2010Jernkontorets organisationFullmäktiges ordförandeMartin LindqvistVerkställande direktörBo-Erik PersTeknisk direktörGert NilsonEnergi- och miljödirektörHelén AxelssonHandelspolitisk direktörMathias TernellInformationsdirektörPeter SalomonAdministrativ direktörStefan HögfeltAvdelningen för forskning och utbildningJernkontorets avdelning för forskning och utbild ningbedriver forskning inom stålområdet avseende process-,material-, produkt- och kvalitetsutveckling,samt inom energi- och miljöområdet. Forskningengörs i nära samverkan med de nordiska företageni stålbranschen och med näraliggande företag ochinstitutioner. Sverige deltar, genom avdelningen,även i den gemensam ma europeiska stålforskningen.Avdelningen stöder branschens långsiktigakompetensför sörj ning och tillvaratar dess intresseni utbildnings- och högskolefrågor. Avdelningenarbetar även för att säker ställa den långsiktigafinansieringen av stålforskningen.Avdelningen för energi och miljöJernkontorets avdelning för energi och miljö bevakaroch tillvaratar branschens intressen i energi-,klimat- och miljöfrågor samt tillhörande skatte- ochavgiftssystem. De branschgemen samma energiochmiljöfrågorna bevakas av olika råd, som inomFoU-verksamheten samverkar med Jernkontoretsteknikområden.Handelspolitiska avdelningenJernkontorets handelspolitiska avdelning bevakar ochtillvaratar den svenska stålindustrins intressen inom dethandelspolitiska området. Inom EU verkar Jernkontoretgenom Eurofer. Avdelningen producerar och analyserarstatistisk information avseende stålbranschen, såsomproduktion, konsumtion, leveranser och utrikeshandel.Avdelning för information och marknadsföringJernkontorets avdelning för information och marknadsföringprofilerar stålet och stålindustrin, stöder medlemsföretagens långsiktiga kompetensförsörjning och synlig görJernkontoret och dess verksamheter. Avdelningeninhämtar och bearbetar för branschen relevant informationoch bistår medlemsföretagen samt Jernkon toretsavdelningar i externa och interna kommu ni kationsfrågor.Avdelningen ansvarar även för Jern kon torets bibliotekoch arkiv, samt för den bergshistoriska verksamheten.Avdelningen för ekonomi och administrationJernkontorets avdelning för ekonomi och admini stra tionansvarar för finansförvaltning, ekonomisk redo visning,personalfrågor, kontorsservice och fastighetsförvaltning.Antal anställda och personalkostnaderMedeltal anställda2010 2009Direktion ____________________________________________________________________ 2,0 2,0Information och marknadsföring _ _______________________________________________ 2,6 2,6Bibliotek och bergshistoria_ ____________________________________________________ 1,7 1,7Forskning och utbildning_______________________________________________________ 6,0 6,2Energi och miljö ______________________________________________________________ 4,2 3,2Handelspolitik och statistik_____________________________________________________ 2,0 2,0Ekonomi och administration_ ___________________________________________________ 1,8 2,0Kontorsservice_ ______________________________________________________________ 1,6 1,9Fastighet ____________________________________________________________________ 1,8 2,1Industridoktorander (KTH och HDa) ______________________________________________ 2,2 2,4Forskare inom forskningsprogrammen (KTH) _____________________________________ 8,2 5,1Triple Steelix_ ________________________________________________________________ 6,6 5,4Totalt _______________________________________________________________________ 40,6 36,5Personalkostnader, miljoner kronor _____________________________________________ 31,6 34,128

ÅRSBERÄTTELSE 2010Jernkontorets teknikområdenTeknikområde (TO) Ordförande ForskningschefTO 21 Malmbaserad metallurgi Kim Michelsson, FNsteel Oy Ab, LappvikHarry PetterssonTO 23 Ljusbågsugnsteknik, Stefan Gustafsson, Höganäs AB, Höganäs Harry Pettersson/skänkmetallurgiLars-Henrik ÖsterholmTO 24 Gjutning och stelning Bo Rogberg, AB Sandvik Materials Technology, Sandviken Lars-Henrik ÖsterholmTO 31 Band och plåt Jan-Olof Andersson, Outokumpu Stainless AB, Avesta Jonas LagergrenTO 32 Stång och profil Conny Fredriksson, Fagersta Stainless AB, Fagersta Jonas LagergrenTO 33 Tråd Sten Farre, Hörle Wire AB, Värnamo Jonas LagergrenTO 34 Rör Ing-Marie Andersson Drugge, Outokumpu Stainless Jonas LagergrenTubular Products AB, StockholmTO 41 Stålutveckling och Patrik Ölund, Ovako Hofors AB, Hofors Jonas LagergrenapplikationerTO 43 Rostfria stål Rachel Pettersson, Outokumpu Stainless AB, Avesta Jonas LagergrenTO 44 Oförstörande provning Ketil Törresvoll, Scana Steel Björneborg AB, Björneborg Lars-Henrik Österholmoch mätteknikTO 45 Analytisk kemi Bo Larsson, AB Sandvik Materials Technology, Sandviken Lars-Henrik ÖsterholmTO 51 Energi- och ugnsteknik Göran Andersson, SSAB EMEA AB, Borlänge Jonas LagergrenTO 55 Restprodukter Björn Haase, Höganäs Sweden AB, Höganäs Eva BlixtTO 80 Pulvermetallurgi Sven Bengtsson, Höganäs AB, Höganäs Kerstin FernhedenDen gemensamma forskningen är organiserad inom Jernkontorets fjorton aktiva teknikområden (TO). Styrelsen för respektive teknikområdehar till uppgift att inom forskningsområdet besluta om den gemensamma forskningens omfattning, program, finansiering ochforskningsuppgifter. Styrelsen bevakar även företagens intressen vad gäller forskning och utveckling vid universitet och högskolor.29

ÅRSBERÄTTELSE 2010kommittéer inom JernkontoretEnergirådetMagnus Pettersson, Höganäs (ordf)Göran Andersson, SSAB EMEABen Guss, Fagersta StainlessUlf Helgeson, Befesa ScandustTomas Hirsch, SSAB EMEACamilla Kaplin, Outokumpu StainlessJonny Karlsson, SSAB EMEAPer Krantz, SSAB EMEASusanne Lindqvist, Sandvik MaterialsTechnologyAnders Lund, OvakoHans Nycander, Boxholm StålGunnar Ruist, Outokumpu StainlessJoakim Sällström, Outokumpu StainlessNicklas Tarantino, Outokumpu StainlessHans Ullman, UddeholmAlena Nordqvist, JernkontoretHelén Axelsson, Jernkontoret (sekr)MiljörådetKlas Lundbergh, SSAB EMEA (ordf)Anders Bergman, HöganäsGun Berglund, SSAB EMEAMichael Borell, Boliden MineralMats Carlsson, OvakoMats Eriksson, Fagersta StainlessTomas Eriksson, Erasteel KlosterUlf Helgeson, Befesa ScanDustJohan Hjerpe, SSAB EMEAKatarina Hundermark, OvakoPelle Hägg, Sandvik Heating TechnologyCecilia Johnsson, UddeholmGunnar Ruist, Outokumpu StainlessJenny Sandeberg, Scana Steel BjörneborgBoel Schylander, OvakoMaria Sjöberg, Boxholm StålLars-Gunnar Sjölund, Sandvik MaterialsTechnologyEvalotta Stolt, Vargön AlloysJoakim Sällström, Outokumpu StainlessTommy Örtlund, OvakoEva Blixt, Jernkontoret (sekr)Bo Björkman, Luleå tekniska universitet(adj)StandardiseringsrådetBo Larsson, Sandvik Materials Technology(ordf)Elisabeth Abrahamsson, SSAB EMEAChrister Karlsson, SISPatrik Knudsen, Outokumpu StainlessUlf Lundell, Sandvik Materials TechnologyKarl-Inge Nilsson, SSABLars Nilsson, Fagersta StainlessMaria Norberg, UddeholmRoger West, Surahammars BrukLars-Henrik Österholm, Jernkontoret (sekr)ProduktekologirådetJonas Larsson, SSAB EMEA (ordf)Mats Carlsson, OvakoRutger Gyllenram, StålbyggnadsinstitutetCamilla Kaplin, Outokumpu StainlessElinor Kruse, TeknikföretagenKlas Lundbergh, SSAB EMEAUlf Lundell, Sandvik Materials TechnologyMaria Norberg, UddeholmMargareta Nylén, Swerea KIMABInger Persson, HöganäsMaria Sjöberg, Boxholm StålJonas Skoog, UddeholmHelén Axelsson, Jernkontoret (sekr)Bergshistoriska utskottetOrvar Nyquist, Stockholm (ordf)Kjersti Bosdotter, StockholmMartin Fritz, GöteborgCarl-Magnus Gagge, VästeråsBode Janzon, UppsalaJan Jonson, ForsGert Magnusson, StockholmMarie Nisser, BrommaArne Sundström, OxelösundKerstin Fernheden, Jernkontoret (sekr)Yngve Axelsson, Jernkontoret (adj)ForskningsochutbildningsrådetOlle Wijk, Sandvik Materials Technology(ordf)Fredrik Gunnarsson, IndustriarbetsgivarnaMalin Hallberg, Suzuki GarphyttanHenrik Jesperson, UddeholmPasi Kangas, Sandvik HeatingTechnologyHans Klang, SSAB EMEAJarl Mårtenson, OvakoPetri Palmu, OvakoPeter Samuelsson, Outokumpu StainlessPeter Sandvik, RautaruukkiStefan Sundin, Erasteel KlosterHans Söderhjelm, HöganäsRoger West, Surahammars BrukBo-Erik Pers, JernkontoretGert Nilson, JernkontoretPeter Salomon, JernkontoretLars-Henrik Österholm, Jernkontoret(sekr)Göran Engberg, Högskolan Dalarna (adj)30

ÅRSBERÄTTELSE 2010Stiftelser förvaltade av JernkontoretJernkontoret administrerar ochförvaltar nedanstående stiftelserför vilka fondutskottet inomfullmäktige redovisar verksamhetentill Brukssocieteten.Utdelningar från stiftelsernabeslutas av fullmäktiges arbetsutskottmed undantag av LöwensköldskaFonden, Gerhard vonHofstens Stiftelse för MetallurgiskForskning och Hugo CarlssonsStiftelse för Vetenskaplig Forskning,som har egna styrelser, samtStiftelsen Jonas Kjellbergs ochBerndt Wijkanders stipendiefond,där stipendiater utses av KungligaTekniska högskolan respektiveBergsskolan i Filipstad.Stiftelserna lämnar bidrag ochstipendier till forskning, utveckling,utbildning och studieresorenligt de särskilda bestämmelsersom gäller för varje stiftelse ochbaseras på enskilda ansökningar.Stiftelsernas samlade egnakapital till marknadsvärde uppgickden 31 december 2010 till298 miljoner kronor. Under åretutdelades sammanlagt 7,2 miljonerkronor. För mer information;se www.jernkontoret.se.Stiftelsen Prytziska fonden nr 1För främjande och bekostande av svenskbergshistorisk forskning.Stiftelsen Prytziska fonden nr 2För främjande av metallurgisk eller metallografiskforskning.Stiftelsen De Geerska fondenFör järnhanteringens utveckling särskiltförtjänta unga ingenjörer eller på annatsätt för järnhanteringens utveckling specielltgagnande och nyttigt sätt.Stiftelsen Axel Ax:son JohnsonsforskningsfondFör att möjliggöra lösningen av för järnhanteringenviktiga problem till frommaför vårt land och för hanteringens vidareutveckling.Stiftelsen Överingenjören GustafJanssons JernkontorsfondFör rese- och studiestipendier åt ungaingenjörer, vilka önskar till gagn för densvenska järnhanteringen förkovra sina insikterom hanteringens praktiska utövning.Stiftelsen Skandinaviska Malm- ochMetalls forsknings- och utvecklingsfondFör studieresor som har anknytning tillJernkontorets gemensamma forskningsverksamhet.Stiftelsen Löwensköldska fondenFör studerande från Kopparbergs, Västmanlands,Örebro, Gävleborgs och Värmlandslän som bedriver studier med bergsvetenskapliginriktning vid Bergsskolan,Luleå tekniska universitet och materialdesignprogrammetvid KTH.Stiftelsen Jonas Kjellbergs och BerndtWijkanders stipendiefondFör studerande vid KTH och Bergsskolani Filip stad.Stiftelsen Jonas Kjellbergs och BerndtWijkanders understödsfondFör bidrag till anställda och f d anställdavid AB Bofors anläggningar eller deras anhöriga,boende i Karlskoga.Stiftelsen Jernkontorsfonden förbergsvetenskaplig forskningFör att främja forskningsverksamheten vidKTH, i första hand inom de bergsvetenskapligaområdena.Stiftelsen Wilhelm Ekmans fond förbergshistorisk forskningFör att stödja bergshistorisk forskning avseende huvudsakligen tiden efter år 1600.Gerhard von Hofstens Stiftelse förMetallurgisk ForskningFör att främja utbildning och undervisningsamt vetenskaplig forskning inom processmetallurgipå stål- och metallområdetsamt allmän metallforskning avseende bl amaterial och processer.Hugo Carlssons Stiftelse förVetenskaplig ForskningFör att stödja vetenskaplig forskning medsådan inriktning att resultaten kan få betydelseför svensk järnhantering genom attvidga kunskaperna om stålets sammansättning,struktur och egenskaper samtom processerna vid dess framställningoch behandling.31

ÅRSBERÄTTELSE 2010Jernkontorets representation i olika organEurofer – The EuropeanConfederation of Iron and SteelIndustriesEurofer BoardBo-Erik Pers, JernkontoretCommittee of Commercial AffairsUlf Wilandh, OvakoExternal Relations CommitteeMathias Ternell, JernkontoretSpecial Steels CommitteeMathias Ternell, JernkontoretSocial Affairs CommitteeBengt Huldt, IndustriarbetsgivarnaCommittee of Economic StudiesMathias Ternell, JernkontoretResearch CommitteePeter Samuelsson, OutokumpuStainlessGert Nilson, JernkontoretLars-Henrik Österholm, JernkontoretStatistics CommitteeJenni Ranhagen, JernkontoretEnergy CommitteeAlena Nordqvist, JernkontoretClimate Change CommitteeHelén Axelsson, JernkontoretKim Kärsrud, SSABEnvironmental CommitteeSophie Carler, JernkontoretWater Working GroupSophie Carler, JernkontoretAir Quality Working GroupEva Blixt, JernkontoretMaterial Cycle Working GroupHanna Friberg, MeroxEva Blixt, JernkontoretChemicals Policy Working GroupSophie Carler, JernkontoretCamilla Kaplin, Outokumpu StainlessAnna-Maria Tivegård, MeroxIngalill Nyberg, HöganäsREACH Expert Working GroupCamilla Kaplin, Outokumpu StainlessProduct Related Environmental IssuesWorking GroupCamilla Kaplin, Outokumpu StainlessJenny Sund, SSABIED Working GroupEva Blixt, JernkontoretKlas Lundbergh, SSABRefocusOlle Wijk, Sandvik Materials TechnologyLars-Henrik Österholm, JernkontoretStandards CommitteeChrister Karlsson, SISEuropean Parliament CoordinationCommitteeMathias Ternell, JernkontoretHelén Axelsson, JernkontoretScrap CommitteeGöran Mathisson, JärnbruksförnödenheterTransport CommitteeJenni Ranhagen, JernkontoretEuroslagHanna Friberg, MeroxBusiness EuropeSO x/NO xTaskgroupEva Blixt, JernkontoretIED TaskgroupEva Blixt, JernkontoretEurometauxWater Project TeamSophie Carler, JernkontoretRFCS – Kol- och StålforskningsfondenCOSCO – Kol- och stålkommitténGert Nilson, JernkontoretSAG – Den rådgivande gruppen för stålOlle Wijk, Sandvik Materials TechnologyESTA – European Steel TubeAssociationMathias Ternell, JernkontoretWorld Steel AssociationEPCO – Environmental PolicyCommitteeJoe Wesselman, SSABECON – Committee on EconomicStudiesMathias Ternell, JernkontoretTECCO –Technology & EnvironmentalCommitteeCarl Orrling, SSABKim Kärsrud, SSABWorking Group on StatisticsJenni Ranhagen, JernkontoretSKGS – Skogen, Kemin,Gruvorna och StåletBo-Erik Pers, JernkontoretHelén Axelsson, JernkontoretMathias Ternell, JernkontoretPeter Salomon, JernkontoretIndustrikommitténFoU-gruppenMathias Ternell, JernkontoretIndustriell utvecklingBo-Erik Pers, Jernkontoret32

ÅRSBERÄTTELSE 2010Svenskt NäringslivArbetsgrupp MiljöEva Blixt, JernkontoretArbetsgrupp Energi och KlimatHelén Axelsson, JernkontoretAlena Nordqvist, JernkontoretHandelsgruppenMathias Ternell, JernkontoretBranschekonomernaMathias Ternell, JernkontoretFörbundsjuristernaMathias Ternell, JernkontoretMITF – MetallinformationSophie Carler, JernkontoretCamilla Kaplin, Outokumpu StainlessJonas Larsson, SSAB EMEAMEFOS – Stiftelsen förMetallurgisk ForskningBo-Erik Pers, Jernkontoret (ordf)Jarl Mårtenson, OvakoJonas Bergstrand, SSABGert Nilson, JernkontoretSwerea MEFOS ABGert Nilson, Uddeholm (ordf)Elisabet Alfonsson, OutokumpuStainlessCarl Orrling, SSABBo Rogberg, Sandvik MaterialsTechnologyStiftelsen Svensk Järn- ochMetallforskningBo-Erik Pers, Jernkontoret (ordf)Hans Klang, SSABOlle Wijk, Sandvik Materials TechnologySwerea KIMAB – Korrosions- ochMetallforskningsinstitutet ABBo-Erik Pers,JernkontoretJarl Mårtenson, OvakoEnergimyndighetenProgramråd för PFEHelén Axelsson, JernkontoretProgramråd för IndustriprogrammetAnna Ponzio, JernkontoretNaturvårdsverketAvfallsrådEva Blixt, JernkontoretSBI – StålbyggnadsinstitutetPeter Salomon, JernkontoretSIVL – Stiftelsen Institutet förVatten- och LuftvårdsforskningGöran Andersson, SSABKnutsbergsstiftelsen –Bruksägarnas och allmännabergslagens inom Nora ochLindeberg mästaredöme stiftelsetill bergsbrukets främjandeMathias Ternell, JernkontoretTomas From, SveMinSuppleantJenni Ranhagen, JernkontoretBrukstjänstemannafondenTorkel Eriksson, Sandvik MaterialsTechnologySuppleantDominique Ballin, JernkontoretStiftelsen Stora KopparbergetsGruvrådKerstin Fernheden, JernkontoretSuppleantJonas Lagergren, JernkontoretFöreningen BergslagsarkivSuppleantKerstin Fernheden, JernkontoretHugo Carlssons Stiftelse förVetenskaplig ForskningBo-Erik Pers, Jernkontoret (ordf)Gert Nilsson, JernkontoretJarl Mårtenson, OvakoHans Klang, SSABBo Rogberg, Sandvik MaterialsTechnologyStiftelsen Löwensköldska fondenBo-Erik Pers, Jernkontoret (ordf)Martin Lindqvist, SSABOlle Wijk, Sandvik Materials TechnologyGerhard von Hofstens StiftelseGert Nilson, Jernkontoret (ordf)Styrelsen för Bruksindustriföreningen2011/2012Martin Lindqvist, SSAB (ordf)Alrik Danielson, HöganäsKarl-Gustav Ramström, SSABPer Jarbelius, Scana Steel SöderforsPierre Blanchard, Erasteel KlosterRickard Qvarfort, OvakoBo-Erik, JernkontoretPer Hasselström, UddeholmTom Erixon, OvakoOlle Wijk, Sandvik Materials TechnologyBo Annvik, Outokumpu StainlessJan Pieters, Suzuki GarphyttanJacob Sandberg, Outokumpu StainlessMikael Nissle, Boxholm StålJoakim Sköld, Böhler-Uddeholm PrecisionStripJärnverksföreningenRickard Qvarfort, Ovako (ordf)Bo-Erik Pers, JernkontoretMathias Ternell, Jernkontoret33

ÅRSBERÄTTELSE 2010serviceavgiftsbetalande företag, mars 2011Företag/anläggning Antal a Metallurg. Huvudsakliga produkter Huvudsakliga ägare banställda utrustningi SverigeBoxholm Stål AB, Boxholm 65 Kalldragen stång (varav 60% av automatstål) Schmolz+Bickenbach, TysklandBöhler-Uddeholm Precision Strip GmbH, Österrike 290 Voestalpine AG, ÖsterrikeBöhler-Uddeholm Precision Steel AB, Munkfors 185 Kallvalsade precisionsband av olegerat och legerat stålBöhler-Uddeholm Saw Steel AB, Munkfors 60 Vidareförädling av bandCarpenter Powder Products AB, Torshälla 55 E Metallpulver av legerat stål, rör- och stångämnen Carpenter Technology Corp.,USA (60), Sandvik (40)Celsa Steel Service AB 190 Celsa Group, SpanienHalmstad 140 Vidareförädling av armeringsprodukterVästerås 25 Vidareförädling av armeringsprodukterVännäs 10 Vidareförädling av armeringsprodukterErasteel Kloster AB 400 Eramet, FrankrikeLångshyttan 130 V Valstråd och dragen tråd av snabbstålSöderfors 200 E F Ämnen och pulver av snabbstålVikmanshyttan 70 Kallvalsade band av snabbstålFagersta Stainless AB, Fagersta 300 V Valstråd och dragen tråd av rostfritt stål Outokumpu Stainless (50),Sandvik (50)FNsteel Hjulsbro AB, Linköping 45 Spännlina FNsteel Group, Holland[Hombergh Holdings]Höganäs AB 750 Börsnoterat. Lindéngruppen (22),Halmstad 100 E Atomiserat råpulver Industrivärden (10)Höganäs 650 P Järn- och stålpulverOutokumpu Stainless AB 2710 Outokumpu, FinlandAvesta 1125 E A C V Plåt och band (varm- och kallvalsade) av rostfritt stålDegerfors 540 V Varmvalsad plåt av rostfritt stålLångshyttan 275 Precisionsband av rostfritt stålTorshälla 310 Kallvalsad plåt och band av rostfritt stålOutokumpu Stainless Tubular Products ABStorfors 95 Svetsade rör av rostfritt stålTorshälla 105 Svetsade rör av rostfritt stålMolkom 85 Svetsade rördelarÖrnsköldsvik 170 Svetsade rördelarOvako AB 2390 Triton [Riskkapitalbolag, Jersey]Ovako Bar AB 580Smedjebacken E C V Stång av olegerat och legerat stålBoxholm V Stång av olegerat och legerat stålOvako Hofors AB 710Hofors E V F Ämnen, grov stång av kullager-/legerat konstruktionsstålHällefors V Stång av kullager-/legerat konstruktionsstålOvako Tube and Ring AB, Hofors 615 F Rör och ringar av kullager-/legerat konstruktionsstålOvako Bright Bar AB, Upplands VäsbyOvako Hellefors AB, Hällefors 305 Vidareförädling av stång och trådOvako Forsbacka AB, Forsbacka 75 Vidareförädling av stångOvako Cromax AB, Upplands VäsbyOvako Hallstahammar AB, Hallstahammar 65 Blank stång och hårdförkromad stång och rörOvako Mora AB, Mora 20 Hårdförkromad stångRamnäs Bruk AB, Ramnäs 100 F Kätting för offshore-installationer Ramnäs Sweden Holding[Norge/Sverige]Ruukki Sverige AB, Virsbo 105 Svetsade rör av olegerat stål Ruukki Holding [Rautaruukki,Finland]AB Sandvik Materials Technology, Sandviken 4000 SandvikPrimary Products, Sandviken E A C V F Ämnen, stång av rostfritt stål samt borrstålTube, Sandviken V Sömlösa rör i rostfria material samt speciallegeringarStrip , Sandviken V Precisionsband och härdade band av rostfritt stålMedtech, SandvikenOrtopediska implantat och instrumentWire and Heating TechnologySandvikenPrecisiontråd och svetsmaterialSandvik Heating Technology AB, Hallstahammar E A V Tråd, band, värmesystem (motståndsmaterial), bimetallAB Sandvik Process Systems, SandvikenBand, pressplåtar och kompletta processystemSandvik Powdermet AB, Surahammar Komponenter baserade på pulverteknologi (HIP) Sandvik MT (60) CarpenterTechnology Corp, USA (40)Scana Steel Björneborg AB, Björneborg 250 E F Friformsmide Scana Industrier, NorgeScana Steel Booforge AB, Karlskoga 60 F Friformsmide, lyftgafflar, värmebehandling Scana Industrier, NorgeScana Steel Söderfors AB, Söderfors 160 V F Valsad och smidd stång, valsade profiler Scana Industrier, NorgeSSAB 6240 Börsnoterat. Industrivärden (17,3),Oxelösund 2490 M O C V Ämnen & grovplåt av höghållfasta slit- & konstruktionsstål Swedbank Robur (8,8), LKAB (3,8)Luleå 1505 M O C Ämnen till tunnplåt av höghållfast/ultra höghållfast stålBorlänge 2155 V Tunnplåt, även kallvalsad & belagd. ~40% höghållfast stålFinspång 85 Färgbelagd tunnplåtStructo Hydraulics AB, Storfors 90 Rör/komponenter av konstruktionsstål för hydraulcylindrar ISMT, IndienSurahammars Bruks AB, Surahammar 170 Kallvalsad kisellegerad elektroplåt Cogent Power, Storbritannien[Tata Steel]Suzuki Garphyttan AB, Garphyttan 350 Oljehärdad ventilfjädertråd av legerat stål, rostfri fjädertråd Suzuki Metal Industry, JapanUddeholms AB, Hagfors 900 E V F Produkter av verktygsstål Böhler-Uddeholm, Österrike,[Voestalpine]Vargön Alloys AB, Vargön 190 Högkolad ferrokrom Yildirim Group, Turkiet,[ETI Investments]a) Anm: Antal anställda avrundat till närmaste 5-tal. b) Inom parentes anges andelen av ägandet i procent.Metallurgisk utrustning: M=Masugn, P=Järnsvampugn, E=Elektrostålugn, O=Syrgaskonverter (LD), A=AOD-konverter, C=Stränggjutning, V=Varmvalsverk, F=Smedja34

ÅRSBERÄTTELSE 2010Företagens adresserBoxholm Stål ABwww.bxs.seBox 1, 590 10 BOXHOLMBesöksadress: Nordenstens väg 2tel. 0142-551 00Böhler-Uddeholm PrecisionSteel ABwww.uddeholm-strip.comBox 503, 684 28 MUNKFORStel. 0563-160 00Carpenter Powder Products ABwww.carpenterpowder.comBox 45, 644 21 TORSHÄLLAtel. 016-34 98 00Celsa Steel Service ABwww.celsa-steelservice.comHuvudkontor:Box 119, 301 04 HALMSTADBesöksadress: Stationsgatan 55tel. 035-15 40 00Seglargatan 7, 721 32 VÄSTERÅStel. 021-15 86 50Västra Järnvägsgatan 22,911 34 VÄNNÄStel. 0935-124 60Erasteel Kloster ABwww.erasteel.comHuvudkontor:815 82 SÖDERFORStel. 0293-543 00Hyttgatan 1, 770 70 LÅNGSHYTTANtel. 0293-543 00Södra Industriområdet,776 02 VIKMANSHYTTANtel. 0293-543 00Fagersta Stainless ABwww.fagersta-stainless.seBox 508, 737 25 FAGERSTAtel. 0223-455 00FNsteel Hjulsbro ABwww.fnsteel.comBox 344, 581 03 LINKÖPINGtel. 013-32 82 00Höganäs ABwww.hoganas.comHuvudkontor:263 83 HÖGANÄStel. 042-33 80 00Box 619301 16 HALMSTADtel. 035-15 11 00Outokumpu Stainless ABwww.outokumpu.comHuvudkontor:Box 16377, 103 27 STOCKHOLMBesöksadress: Kungsbron 1 D5tel. 0226-810 00Box 74, 774 22 AVESTAtel. 0226-810 00693 81 DEGERFORStel. 0586-470 00Box 100, 770 70 LÅNGSHYTTANtel. 0225-632 00644 80 TORSHÄLLAtel. 016-34 90 00Outokumpu Stainless TubularProducts ABwww.outokumpu.com/ostpHuvudkontor:Box 16377, 103 27 STOCKHOLMBesöksadress: Kungsbron 1, D5tel. 0226-810 00Box 1004, 688 29 STORFORStel. 0550-653 00Box 48, 644 21 TORSHÄLLAtel. 016-34 95 00Box 46, 660 60, MOLKOMtel. 0553-311 00Box 203, 891 25 ÖRNSKÖDSVIKtel. 0660-577 00Ovakowww.ovako.comHuvudkontor för:Ovako ABOvako Bright Bar ABOvako Cromax ABBox 5013, 194 05 UPPLANDS VÄSBYBesöksadress:Kanalvägen 18, 6 tr, Infra Citytel. 08-622 13 00Ovako Bar AB777 80 SMEDJEBACKENtel. 0240-66 80 00Box 5, 590 10 BOXHOLMtel. 0142-29 36 00Ovako Hofors AB813 82 HOFORStel. 0290-250 00712 80 HÄLLEFORStel. 0591-600 00Ovako Tube & Ring AB813 82 HOFORStel. 0290-250 00Ovako Hellefors AB712 80 HÄLLEFORStel. 0591-600 00Ovako Forsbacka ABBox 100, 818 03 FORSBACKAtel. 026-23 80 00Ovako Hallstahammar ABBox 505, 734 27 HALLSTAHAMMARtel. 0220-230 00Ovako Mora ABBox 421, 792 27 MORAtel. 0250-284 00Ramnäs Bruk ABwww.ramnas.comBox 14, 730 60 RAMNÄStel. 0220-220 00Ruukki Sverige ABwww.ruukki.seHuvudkontor:Box 506, 301 80 HALMSTADBesöksadress: Stationsgatan 55tel. 010-7878 000Box 100, 730 61 VIRSBOtel. 010-7878 000AB Sandvik Materials Technologywww.smt.sandvik.com811 81 SANDVIKENtel. 026-26 00 00Sandvik Heating Technology ABwww.kanthal.comBox 502, 734 27 HALLSTAHAMMARtel. 0220-210 00Sandvik Powdermet ABwww.smt.sandvik.com/powdermetKontorsvägen 1,735 31 SURAHAMMARtel. 0220-221 00Scana Steel ABwww.scana.noScana Steel Björneborg ABKristinehamnsvägen 2680 71 BJÖRNEBORGtel. 0550-251 00Scana Steel Booforge ABBox 55, 691 21 KARLSKOGAtel. 0586-820 00Scana Steel Söderfors ABBox 104, 815 04 SÖDERFORStel. 0293-177 00SSABwww.ssab.comKoncernkontor:Box 70, 101 21 STOCKHOLMBesöksadress: World Trade Center,Klarabergsviadukten 70, D6tel. 08-45 45 700781 84 BORLÄNGEtel. 0243-700 00971 88 LULEÅtel. 0920-920 00613 80 OXELÖSUNDtel. 0155-25 40 00Structo Hydraulics ABwww.structo.seBox 1003, 688 29 STORFORStel. 0550-388 00Surahammars Bruks ABwww.sura.seBox 201, 735 23 SURAHAMMARtel. 0220-345 00Suzuki Garphyttan ABwww.suzuki-garphyttan.comBruksvägen 3, 719 80 GARPHYTTANtel. 019-29 51 00Uddeholms ABwww.uddeholm.com683 85 HAGFORStel. 0563-170 00Vargön Alloys ABwww.vargonalloys.se468 80 VARGÖNtel. 0521-27 73 0035

Den svenska stålindustrins bransch organisationJernkontoret grundades 1747 och ägs sedan dess av de svenska stålföretagen.Jernkontoret företräder stålindustrin i frågor som berör handelspolitik, forskningoch utbildning, standardi sering, energi och miljö samt skatter och avgifte r. Jernkontoretleder den gemensamma nordiska stålforskningen. Dessutom utarbetarJernkontoret branschstatistik och bedriver bergshistorisk forsk ning.Box 1721, 111 87 Stockholm · Kungsträdgårdsgatan 10Telefon: 08-679 17 00 · Telefax: 08-611 20 89E-post: office@jernkontoret.se · www.jernkontoret.se36