Läs mer - Esab

195 2007ESAB-NYTTETT INFORMATIONSMAGASIN UTGIVET AV ESAB SVERIGE AB. NR 195/07 ÅRGÅNG 47Het marknad förjärnvägsvagnarKockums IndustrierSamarbetemellan ESAB ochPermanovagav tre processer i en maskinNätverk för erfarenhetsutbyteESAB Process Centre

2 ESAB-NYTT NR 195 2007Ständiga förbättringar– för er skull195 2007ESAB-NYTTVälkommen till ett nytt, välmatat nummer av ESAB Nytt. Det verkar somom svensk tillverkningsindustri fortfarande visar sin styrka, vilket är mycketglädjande. Jag hoppas innerligt det håller i sig ett tag till.I tider då inte kapaciteten räcker till kan det vara bra att veta att en avvåra bärande delar i affärsidén är att hjälpa våra kunder att förbättra konkurrenskraftengenom ökad produktivitet. Två viktiga enheter i detta arbeteär Process Centre i Göteborg och Demo Centre i Laxå. På dessa platserkan vi praktiskt visa hur du kan utveckla just dina applikationer eller svetsprocesser.Vi har under det gångna året genomfört ett antal företagsförvärvmen också större uppgraderingar av egna fabriker. Allt för att kunna mötadet ökande behovet ur såväl kvalitativa som kvantitativa aspekter från svetsandekunder runt om i världen.Ett exempel på detta är ESAB i Perstorp som med hjälp av lång erfarenhetoch hög teknisk kompetens erbjuder en genomgående jämn och högkvalitet på produkterna: elektroder. Att vi har en av världens ledande ochmest moderna elektrodfabriker i Sverige är en viktig tillgång. Inte sällan fårvi förfrågningar från kunder om studiebesök för att se hur man tillverkarelektroder. Inte långt från Perstorp ligger Malmö där Kockums Industrierhåller till. Ett företag som har fått ett rejält uppsving, mycket tack varemiljötänkande kunder som upptäckt fördelarna med järnvägstransporter.Kockums Industrier är ett bra exempel på en trogen ESAB-kund somuppskattar partnerskapet med oss och vår kunniga och flexibla support.Ytterligare ett lästips: på sidan 18 finns en artikel om ögonskydd ochhjälmar. Det är det första avsnittet i vår nya artikelserie ”Personlig skyddsutrustning”.Ett område som uppmärksammas mer och mer och där vi kanerbjuda ett brett sortiment av funktionella och, framför allt, viktiga produkter.Jag önskar er alla en trevlig läsning!Het marknad förjärnvägsvagnarKockums IndustrierSamarbetemellan ESAB ochPermanovagav tre processer i en maskinNätverk för erfarenhetsutbyteESAB Process CentreSten WallinFörsäljningschefESAB Sverige ABESAB-NYTT är en svetsteknisk tidskrift utgivenav ESAB Sverige fyra gånger per år.Ansvarig utgivare: Sten WallinRedaktionskommitté: Sten Wallin, Arne Axelsson,Maria Bergenstråhle, Magnus Andersson,Iris Haglund, Ylva Åshede, Kjell TuvemarkESAB Sverige ABBox 8004402 77 GöteborgTel: 031-50 95 00Fax: 031-50 92 22www.esab.seEftertryck tillåts efter avtal.Produktion och annonsbokning:Tuvemark & Kron Reklambyrå ABJärntorget 4, 413 04 GöteborgTel: 031-85 54 80Fax: 031-22 70 99www.tuvemarkkron.se

ESAB-NYTT NR 195 2007 3InnehållDet är ingen slump att vi har bra produkterESABs elektrodfabrik i Perstorp genomsyras avkvalitetstänkande sid 4Het marknad för järnvägsvagnarKockums Industrier är en bransch som ligger i tiden sid 6Genomgående hög kvalitet på elektroder från ESABsfabrik i Perstorp sid 4En Kinder-överraskning för denplåtbearbetande industrin sid 8Defekter i svetsförbandEn genomgång av defekter som kan uppstå vidsvetsning och hur de ska åtgärdas sid 10ESAB satsar på ett globalt nätverkav Process CentresEn lyckad satsning i Göteborg flyttar ut i världen sid 14Valsar i bra skick för högtryck i produktionenESAB Retrofit hos SSAB Tunnplåt i Luleå gav enmer rationell svetsning sid 16Ny artikelserie:Personlig skyddsutrustning vid svetsarbete sid 18ESABs omfattande produktivitetsanalys på KockumsIndustrier ökar effektiviteten och säkerställer kvaliteten. sid 6Så ökar du produktivitetenAnvändning av höghållfast stål sid 20MässrapporterESAB har deltagit på Tekniska Mässan i Stockholmoch på Svetsmässan i Kristianstad sid 21Ombyggt ESAB Demo Centre visarsenaste svetsutrustningenModernt showroom står klart hos ESAB i Laxå sid 22LabbnyttInträngning vid TIG-svetsning utan tillsatsmateriali rostfria stål sid 24Produktnytt sid 26ESAB Process Centre håller ihop och leder ettvärldsomspännande nätverk av erfarenhetsutbyte. sid 14

4 ESAB-NYTT NR 195 2007”Det är ingen slump attvi har bra produkter”ESAB i Perstorp är en av världensledande tillverkare av elektrodersom används för krävande svetsningi en mängd olika industrier.Produktionen genomsyras avkvalitetstänkande i hela produktionskedjan– från ingående materialtill färdiga produkter.I skånska Perstorp tillverkar ESAB omkring 1 000olika typer av elektroder för svetsning i bådeolegerat och rostfritt material. Cirka 500 av elektrodernafi nns vanligtvis i lager, resten görs påbeställning.ESAB levererar till hela världen. Huvuddelen gårinom Europa, men en betydande del exporterasäven till Asien och Mellanöstern.Hur ser behovet ut på marknaden?– Vi ser en tydlig ökning i framför allt Ryssland.Även Asien och Mellanöstern ökar, berättarfabrikschefen Anders Erlandsson.Fabriken har i dag omkring 140 anställda ochkör i stort sett treskift i hela produktionen, som äruppdelad enligt följande: en avdelning för pulverhantering,sex produktionslinjer för kärntråd,4 linjer för elektroder och fyra linjer för emballering.Tillverkningen börjar med att pulver, mineraleroch metaller blandas.– Det är extremt viktigt att det blir rätt från början.Därför använder vi oss av en välkontrollerad processdär en dator utifrån olika recept noggrantväger upp och blandar 10-20 beståndsdelar,säger Anders Erlandsson.Pulvermixen blandas med bindemedlet vattenglas,vilket resulterar i en våtblandning. Dennablandning pressas sedan under högt tryck runten kärntråd. Därefter väntar en torkprocess för atthärda elektroden och säkerställa rätt fuktighet ihöljet.– I alla steg i produktionen tas prov och vi testarallt från ingående pulver till färdiga produkter i vårtlaboratorium. Till exempel tar vi ett antal elektroderfrån varje tillverkningsbatch för att svetsa ochanalysera resultatet. Vi kollar då hur elektrodenfungerar och hur kemin i svetsfogen ser ut. Detär en otroligt viktig kontroll.Emballering är en till synes inte så kompliceradmen ack så viktig process, fortsätter AndersErlandsson.– Det är viktigt att elektroderna skyddas frånbåde mekanisk påverkan och fukt. Man kan förstöraen produkt genom att packa den fel.Jämfört med andra fabriker i världen är ESABsanläggning i Perstorp mycket automatiserad.Erlandsson och hans medarbetare strävar nuefter att identifi era möjligheter till fl er effektiviseringar.Till exempel hur man kan utnyttja tidenbättre genom att standardisera omställningar avmaskiner. En åtgärd som i sin tur kan bidra till attkorta leveranstiderna.ESAB i Perstorp tillhör, enligt Anders Erlandssson,de ledande tillverkarna av elektroder i världen. Detär få som kan erbjuda ett så brett sortiment avelektroder – som tack vare noggranna kontrollerhåller en genomgående jämn, hög kvalitet.– Det är ingen slump att vi har bra produkter.

Skruva upp produktiviteten® WELDONOVA är AGA Gas ABs varumärke.Vi vet vilka kranar du ska skruva på. Med vår erfarenhet och vårtbreda produktsortiment kan vi hjälpa dig att öka insvetstalen, minskaefterbearbetningstiden, ta fram en ny WPS, öka svetshastigheten ochmycket annat.WELDONOVA ® safety and performance är en av våra tilläggstjänstersom höjer produktivitet, kvalitet och säkerhet på ett sätt som ingenannan gasleverantör kan erbjuda.Läs mer på www.aga.seAGA – ideas become solutions.AGA Gas AB | 08-706 95 00 | www.aga.se

6 ESAB-NYTT NR 195 2007Glödhet marknad föranpassade järnvägsvagnarPlatsen är Kockums Industrier i Malmö. Här svetsas precist skurna plåtdetaljer ihop till kundspecifika järnvägsvagnar.För fem år sedan omsatteKockums Industrier 32 miljonerkronor. Nästa år beräknas densiffran vara uppe i 400 miljoner.Orderböckerna med befintlig bemanningär fulltecknade fram till2010. Nyrekrytering av ytterligare20-30 plåtslagare/montörerpågår. Och fler kunder står på köför att beställa anpassade godsvagnarför järnvägstransporter.– Vi är en bransch som verkligen ligger i tiden,konstaterar Björn Widell, vd för KockumsIndustrier.Det fi nns fl era skäl till detta. Dels är snittåldernmer än 28 år på godsvagnar runt om i Europa.Dels har det alltmer utbredda miljötänkandetbidragit till att många upptäckt fördelarna medjärnvägstransporter.Björn Widell har varit Kockums trogen sedanhan 1966 började som plåtslagarlärling påvarvet. 2001 köpte han Kockums Industriertillsammans med kompanjonerna Karl-GustavAndersson, Peter Linde och Evert Wijkander.Sedan dess har efterfrågan på järnvägsvagnarfullkomligt exploderat.– Vår stora utmaning är inte att bearbetamarknaden. Den är i det närmaste obegränsad.Istället handlar det om hur vi ska få tag påkompetent personal. Vi är i dag 85 personer.Framöver behöver vi anställa ytterligare 30medarbetare – helst inom ett halvår, konstaterarBjörn Widell.Kockums Industrier huserar på en 20.000kvadratmeter stor yta i de lokaler där det tidigarefanns civil fartygsproduktion. Tillverkningenav godsvagnar är den enda verksamhet

ESAB-NYTT NR 195 2007 7som finns kvar av det som Frans HenrikKockum grundade 1859.Aktiv samarbetspartnerProduktionen är svetsintensiv. Plåtdetaljer, somskärs med yttersta precision och därefterbockas, svetsas ihop både manuellt och medrobotar. ESAB, som var en betydande leverantörunder varvsepoken, har fortsatt att vara enaktiv samarbetspartner på Kockums Industrier.Företaget har genom åren levererat bland annaten plasmaskärmaskin, lägesställare, svetsutrustningarsamt en ansenlig mängd tillsatsmaterial(främst rörtråd).Nyligen genomförde ESAB också en omfattandeproduktivitetsanalys som ska hjälpaKockums att ytterligare öka effektiviteten ochsäkerställa kvaliteten.Björn Widell betonar att Kockums värdesätterlånga relationer med alla samarbetspartnersoch att lagarbetet är viktigt.– För mig som varit på Kockums länge harESAB alltid varit en bra partner, säger han.Produktionsingenjör Håkan Sahlin tillägger:– ESAB ger oss support hela tiden, vilketkänns bra. Dessutom får vi ta del av utvecklingenpå ESAB.Europas bredaste produktportföljProduktionen på Kockums Industrier är i dagindelad i tre linjer. Den största ordern är på 750malmvagnar till LKAB i Kiruna. Kontraktet ärvärt en miljard kronor. På de andra två linjernatillverkas järnvagnar för post- respektive fordonstransporter.Kockums bygger inga standardvagnar utananalyserar varje kunds behov utifrån ett helikopterperspektiv:hur jobbar företaget med sinatransporter, vad kan utvecklas för att hålla(och i bästa fall korta) leveranstider och samtidigtminimera skadat gods. En viktig aspektär att minska stilleståndstider.Parallellt med produktionen av godsvagnarjobbar Kockums Industrier med olika utvecklingsprojektinom godstransporter.– Vi har Europas bredaste vagnportfölj medett 30-tal koncept i dag, hävdar Björn Widell.Intermodal teknik är en viktig del i utvecklingenav nya vagnkoncept. Att till exempelhitta lösningar för snabb och enkel förfl yttningav gods mellan järnvägsvagnar och lastbil.I vinter testkörs en ny växelflaksvagn sommöjliggör på- och avlastning utan varken terminalereller kranar. Allt som behövs är stickspårlite varstans i landet.Köpte SwedMaint i somrasSom alternativ till de klassiska manuella skjutdörrarnahar Kockums också utvecklat helautomatiskadörrar som öppnas vertikalt. Vagnarmed den sortens dörrar används av SCA. Ochför posttransporter har man tagit fram en vagnsom klarar hastigheter upp till 160 kilometer itimmen. Bara för att nämna två andra utvecklingsprojekt.I somras köpte Kockums Industrier det statligaunderhållsbolaget SwedMaint som servar65 procent av alla godsvagnar i Sverige.Ett strategiskt förvärv och viktigt led i Kockumsfortlöpande arbetet med att skapa förutsättningarför att hålla järnvägstransporter igång– 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan.Efter robotsvetsning följer oftamanuell svetsning…… för att åstadkomma heltperfekta fogar.Terjes goda tips till julbordetJulsenap i mikron5 msk Colmans senapspulver, 2 dl strösocker, 2 mskpotatismjöl, 2 dl kaffegrädde, 1 ägg1. Blanda senapspulver, socker och potatismjöl i enrund glasform som får plats i mikron. Rör nerkaffegrädde och ägg.2. Värm i mikron på högsta effekt i omgångar om 30sekunder. Rör mellan varven och kör tills senapen hartjocknat till konsistens som äpplemos. Den får inte koka.3. Rör om då och då medan senapen svalnar och hällsedan i väl rengjorda glasburkar. Förvaras i kylen.Mustig specialglögg0,75 l brännvin, 1,5 dl konjak, 3,3 dl öl, 2 fikon, 3 katrinplommon,1,5 dl russin, 1,5 dl mandel, 1 pomeransskal,8 cm kanelstång, 4 kardemummakärnor, 1 kryddnejlika,1,5 dl strösocker1. Lägg fikon, katrinplommon, russin, mandel, pomeransskal,kanel, kardemumma och nejlika i en kastrull.2. Häll över ölen så att den lagom täcker kryddorna och låtkoka till den nästan kokat in.3. Häll i brännvinet.4. Sätt till 1 eller 1 1/2 dl strösocker, allt efter tycke och smak.5. Låt glöggen bli riktigt varm, men den får absolut inte koka.Locket måste sluta tätt.6. Värm en stekpanna. Lägg i ett par msk strösocker. Skakaut sockret i pannan och bryn tills ytterkanterna börjat stelnaoch anta en vacker brun färg. Observera att strösockretabsolut inte får brännas vid.7. Häll ner det brynta sockret samt konjaken.8. Tänd en tändsticka, lyft på locket och ”bränn av” glöggennågra sekunder. Lägg sedan på locket igen.Glöggen bör sedan helst stå över natten och dra i kryddsatsen.ta sedan upp russin och mandel och spara somtilltugg. Fikonen och katrinplommonen är också godaatt tugga. Glöggen smakar bäst varm, men kan med fördeläven njutas kall, t ex som snaps till maten.

8 ESAB-NYTT NR 195 2007”En Kinder-överraskning förden plåtbearbetande industrin”Ulf Sandström, vd Permanova, Tomas Andersson, försäljningschef ESAB Cutting, Sverige och Magnus Andersson,försäljningsingenjör ESAB.Ulf Sandström, vd för PERMA-NOVA Lasersystem ab, har glimteni ögat när han beskriver dennya kombinationsmaskinen företagethar byggt åt en kund iLettland. Genom att maskinenär utrustad med tre processer– laser för att svetsa och skärasamt plasma för att skära litegrövre gods – kan köparen väljaden mest kostnadseffektiva metodenför varje given tillämpning.Permanova köpte skärmaskin,styrning och plasmadel från samarbetspartnernESAB.– Det var ingen slump att det blev ESAB, vi harsamarbetat fl era år när det gäller laser-hybridteknik,det vill säga laser kombination med MIG,berättar Ulf.Permanova har utrustat en standardmaskinmed laser, där strålen överförs via optiska fi brertill verktyg som skär och svetsar. Man har ocksåutvecklat ny programvara för styrning och övervakning.Själva skärmaskinen, styrsystemet ochplasmadelen har köpts från ESAB, som dessutomlevererar en svetskran och rullbockar meden kapacitet på tio ton till samma kund i ett parallelltprojekt.– Skärning är normalt sett den stora biten, menmöjligheten att svetsa ger en mycket allsidigmaskin som klarar många olika uppgifter. Därmedkan ett enskilt företag kapa åt sig en större delav förädlingskedjan, samtidigt som de totalakostnaderna blir lägre, säger Magnus Andersson,försäljningsingenjör på ESAB Automation ochden som från början var drivande från Permanovassida.Rätt process till rätt applikation– Det gäller att välja rätt process vid varje givettillfälle för att kunna optimera kostnaderna, fortsätterUlf.– Laser skär bäst och snabbast i lite tunnarematerial, medan plasma är bättre lämpat förgrövre dimensioner. Att välja rätt skärprocesshandlar om att hitta rätt avvägning mellan skärhastighetoch precision. En hög skärhastighetinnebär mindre värmepåverkan och därmedmindre deformationer.

10 ESAB-NYTT NR 195 2007Defekter i svetsförbandI denna artikel redogörs för hur ettantal vanliga defekter kan uppstå iett svetsförband och hur de skallåtgärdas. De fl esta defekter kanhänföras till felaktigt svetsförfarandeeller felaktigt val av tillsatsmaterial.Figur 1. 2.5X förstoring.Tvärsnitt av pulverbågsvets. Den övresträngen innehåller talrika maskgångar,som en följd av överskott av gas.Artikeln behandlar defekter som kan uppkommai olegerade och låglegerade stål.Vissa defekter kan också uppträda i andramaterial, såsom rostfria material och aluminiumlegeringar.Dessa material kan emellertiddessutom vara känsliga på andra sätt, varförman inte okritiskt kan använda de förfaringssättsom beskrivs i artikeln.Defekter som behandlas är:– Porer– Ändkratersprickor– Bindfel– Slagginneslutningar– Smältdiken– Rotfel– Olika typer av sprickorPorerPorer uppstår genom den gas som alltid fi nnsi svetssmältan. Porer är av två huvudtyper.1. sfäriska som orsakas av att gas helt enkeltinte hinner diffundera ut innan smältan stelnaroch stängs inne i svetsgodset.2. långsträckta som går upp till ytan och somtillväxer mellan dendriter ( tillväxande stelnandekorn ) med samma hastighet somstelnings-fronten. Denna typ av porer brukarkallas maskgångar. Ett typiskt exempel på hurde kan se ut visas i fi gur 1. De gaser somvanligen medverkar till porbildning är väte(hydrogen), kväve (nitrogen) och koldioxid.Hydrogen kommer in i svetsgodset antingenfrån fukt i tillsatsmaterialet eller från förorenadefogytor. I sällsynta fall kan det även komma invia skyddsgas. Det fi nns alltid kvarvarande fukti tillsatsmaterialet från tillverkningsprocessen.Nutida tillverkningsprocesser säkerställer mycketlåg utgångsfukt i produktion och dennafukthalt är för låg för att ge porer. Om manförvarar tillsatsmaterial på ett olämpligt sätt, kanemellertid fukthalten öka och slutligen bli så högatt det fi nns risk för porbildning. Det är därförviktigt att följa tillverkarens rekommendationerom förvaring av tillsatsmaterial eller föreskrivnaregler in svetsprocedurer. Föroreningar påfogytor som kan orsaka porer är t.ex. rester avskyddsfärg, oljor, smuts, rost och liknande. Detär därför synnerligen viktigt att rengöra fogytornoggrant.Nitrogen kommer in i svetsgodset och bidrartill porbildning genom intrång från den omgivandeluften till följd av bristande gasskydd.Gasskyddet kan störas vid t.ex. svetsning medlång ljusbåge eller med för hög framföringshastighet,men också av yttre faktorer somt.ex. drag. Känsligheten är störst vid svetsningmed basiska elektroder.Koldioxid kan bidra till porbildning vid svetsningi material som inte är desoxiderat (tätat).Eftersom många tillsatsmaterial har hög kiselhaltoch kisel är ett grundämne, som gärnaförenar sig med syre och bildar en fast förening,vilken är ofarlig ur porositetssynvinkel kanproblem ändå ofta gå att undvika.StartporerStartporer kan förekomma vid svetsning medbasiska handsvetselektroder. Orsaken tilldessa är inte helt klarlagd men beror med storsannolikhet på otillräckligt gasskydd vid startögonblicket.Denna typ av porer är dockmycket lätta att åtgärda. Det är bara att föratillbaka elektroden över tändstället ett kortögonblick.Porer vid gasmetallbågsvetsningVid gasmetallbågsvetsning kan porer oftaorsakas av felaktigt inställt gasfl öde av skyddsgasen.Både för lågt och för högt gasfl öde kanorsaka porer. För lågt gasfl öde ger luftenmöjlighet att komma in i svetsgodset. Vid förhögt gasfl öde blir strömningen turbulent,vilket minskar effekten av skyddsgasen.Turbulent gasföde kan också orsakas avstörningar i gasmunstycket, t.ex. genom fastsittandesprut, vilket måste tas bort. Ävenpistollutningen påverkar gasskyddet. Specielltvid frånsvetsning måste man vara mycketobservant, så att inte pistolen lutar så mycketatt gasen ”blåser bort” från smältan. Vid svetsningav stål märker man inte av att man haftför stor pistollutning förrän man upptäcker attdet bildats porer. Vid svetsning av aluminiummärks det lättare, eftersom den oxid sombildas i de otillräckligt skyddade områdenastör svetsningen kraftigt.Ytterligare en faktor kan nämnas i sambandmed gasmetallbågsvetsning. Vid svetsning iplåt, där fogen framställs genomluftplasmaskärning,fi nns klar risk för porbildning. Dennaorsakas av hög nitrogenhalt, som i sin turkommer från ett mycket tunt skikt på fogytan.Genom att skärningen har skett i luft utanskyddsgas, har kvävet i luften kunnat trängain i ytskiktet. Ytskiktet skall därför avlägsnasgenom slipning.ÅtgärderÅtgärder mot porer är, när det gäller svetsningmed belagda elektroder:• Torka om elektroder enligt tillverkarensföreskrifter eller använd nya elektroder iobrutna förpackningar, gärna vacuumförpackningar.• Rengör ytorna noggrant. Även kondenseradfukt behöver torkas bort. Värm t.ex.fogytorna med en gasbrännare.• Svetsa med kort ljusbåge.• Minska framförningshastigheten.• Vid gasmetallbågsvetsning gäller sammasom ovan beträffande rengöring avfogytor. Dessutom skall man kontrolleragasfl öde och pistollutning.ÄndkratersprickorEn kraterspricka utgår från den kavitet, somuppstår på grund av brist på smälta, närsvetsgodset stelnar efter felaktigt avslutadsvetsning. På grund av den spänningskoncentrationsom uppstår i kaviteten och i kombinationmed brist på smälta uppstår lättstelningssprickori kavitetens botten. För attundvika att en kavitet bildas måste mer svetsgodstillföras. Man gör detta genom att vidavslutningen av svetsningen föra elektrodentillbaka över kratern och på så sätt fylla uppoch kompensera för att svetsgodset krympernär det stelnar.

ESAB-NYTT NR 195 2007 11All sprickbildning måste betraktas som allvarligafel i ett svetsförband. Ändkratrar måsteockså anses som en allvarlig defekt, eftersomsprickor så ofta utgår från dessa.Bindfel kan också vara svåra att upptäckavid röntgenundersökning av svetsförband. Mankan förbättra chansen att upptäcka bindfelgenom att låta röntgenstrålningen gå parallelltmed smältgränsen. Bindfel kan också upptäckasom man gör transversella dragprov.Figur 4. 2X förstoring.Samma svets som i Figur 3. men nu seddunderifrån, lätt slipad. Flytfelen framträderklart.ÅtgärderDet gäller att ha rätt svetshastighet. För låghastighet ger för stor smälta, för hög hastighetger för låg värmetillförsel. Elektrodlutningenmåste hållas under noggrann uppsikt, så atttillräcklig värme tillförs båda sidorna i fogen.Frånsvetsning bör undvikas i tjocka material.Använd motsvetsning i stället!Figur 2. 12X förstoring.Exempel på bindfel (markerade med pil).Under bindfelet finns dessutom ett rotfel.ÅtgärdLjusbågen får ej brytas direkt utan skall återförasin över ändkratern, varefter den bryts.BindfelMed bindfel avses här även smältfel och fl yt-fel. Bindfel innebär att svetsgodset inte smältssamman med grundmaterialet eller underliggandesträngar vid fl ersträngsförband. Dettaär naturligtvis ett allvarligt fel, eftersom deneffektiva lastbärande ytan minskar minskar ikonstruktionen.Smältfel orsakas av att man inte tillfört tillräckligvärme för att smälta upp det materialman svetsar på (se fi gur 2). De vanligastefelen är att man har för låg svetsström ellerför hög framföringshastighet. Elektrodlutningenhar också stor betydelse. Elektrodenmåste riktas så att bågen har möjlighet attsmälta upp grundmaterialet. Man måste varaspeciellt observant på detta om man svetsarihop föremål med olika godstjocklekar, eftersomdessa kommer att ha olika kylandeegenskaper.Figur 3. 2X förstoring.Flytfel vid gasmetallbågsvetsning vidfrånsvets. Flytfelen är markerade medpilar.En tumregel vid svetsning med belagdaelektroder är att elektroden alltid skall ”bottna”dvs. man skall välja elektroddiameter så atthela elektrodändan kan stickas ned i bottenpå fogen. Det kan vara nödvändigt att slipaupp radien i botten på fogen så att elektrodenbottnar.Flytfel är bindfel som uppkommit genom attslagg, gasbildning och dylikt förhindrar sammanflytningen.Detta inträffar när smältanrinner före ljusbågen. Smältan lägger sig dåunder ljusbågen och hindrar inträngning igrundmaterialet. Risken för detta svetsfel ärFigur. 5.Definition av pistolläge vid roterandearbetstycken. Vinkeln B varierar påsvetsström och framföringshastighet.störst vid gasmetallbågsvetsning och medpistolen lutad från den färdiga svetsen, dvs.vid frånsvetsning. Figurerna 3 och 4 visarexempel på detta.Flytfel inträffar då och då vid gasmetallbågsvetsningpå roterande arbetsstycken, infästai vriddon. Svetsläget är beroende av svetsströmoch framföringshastighet (se fi gur 5 )För låg framföringshastighet vid gasmetallbågsvetsningkan också förorsaka detta. Vidsvetsning vertikalt nedåt kan man också,oavsett svetsmetod, få fl ytfel. Man måste alltidsträva efter att lägga tunna strängar.Figur 6. 7X förstoring.Slaggränder orsakade av smältdiken.SlagginneslutningarSlagginneslutningar innebär att delar av täckslaggen”frusit inne” i metallsmältan. Det kanockså förekomma att delar av höljet på enelektrod faller osmält ner i smältan och blirkvar där. Detta kan vara fallet vid svetsningmed höglegerade elektroder. Där ämnen medhög smältpunkt kan förekomma i höljet. Medelektroder för olegerade stål är risken fördetta mycket liten.För att undvika slagginneslutningar måsteman slagga av strängarna noggrant. Om detär svårt att få bort slaggen med slagghackafår man slipa. Slaggränder uppstår genom attslaggfyllda smältdiken inte smälter upp vidöversvetsning. Risken för detta är stor närhöjden på rågen är för stor (konvex råge), såatt vecken blir för djupa. Exempel visas i fi gur 6.Vid gasmetallbågsvetsning bildas ”öar” avoxider på svetsens yta (se fi gur 7). Omfattningenav dessa får avgöra om man måstaslipa eller inte före översvetsning för att undvikaslagginneslutningar.Omfattningen är ofta ett resultat av svetsarenskunnande. Vid ytbehandling kan dessaoxid- och silikatöar orsaka problem och bördå avlägsnas gen om slipning.

12 ESAB-NYTT NR 195 2007Figur. 7. M 430/3 12X förstoring.Oxid på ytan av svets utförd medgasmetallbågsvetsning.Omfattningen är ofta ett resultat av svetsarenskunnande. Vid ytbehandling kan dessa oxidochsilikatöar orsaka problem och bör dåavlägsnas gen om slipning.ÅtgärderNoggrann avslaggning, eventuellt med slipning.Kontrollera svetsparametrar, så att det intebildas fi ckor vid kanterna. Om det fi nns ensvetsprocedur, så följ den noggrant. För attminska mängden slagg på svetsytan skallgasmunstycket hållas rent, så att turbulens iskyddsgasen undviks.Smältdiken och rotfel är sannolikt de farligastedefekterna i ett svetsförband, eftersomFigur 8. 140X förstoring.Utmattningsspricka i ett svetsförband,orsakat av smältdike.utmattningssprickor lättast startar i dessadefekter (fi gur 8). Utmattningssprickor kanuppkomma i alla konstruktioner som utsättsför varierande belastningar.SmältdikenSmältdiken bildas när man använder för högsvetsström, för lång ljusbåge eller felaktigelektrodföring. Det kan till exempel ske närman vid svetsning av stående kälfogar försökeruppnå för stort a-mått med bara ensträng.Vid svetsning i stumfog måste pendling utförasmed omsorg så att man fyller ut i kanternaordentligt. Man bör dröja ett ögonblickmed elektroden vid kanterna för att säkerställautfyllnaden. Inuti svetsen stannar oftaslagg kvar i smältdiken, vilket visar sig på enröntgenfi lm som slagginneslutningar.Figur 9. 2.1X förstoring.Bakkanten på plåten har ej smälts upp,dvs. man har fått ett rotfel. Rotfelet harsedan orsakat en stelningspricka.Vid gasmetallbågsvetsning är det särskiltbalansen mellan bågspänning och strömstyrka,som är viktig, för hög bågspänning iförhållande till strömstyrka kan ge smält-diken.ÅtgärderJustera svetsparametrar och elektrodföringså att smältdiken ej uppstår. Om man fårsmältdiken, måste man åtgärda dessa innankonstruktionen tas i drift. Det kan man görat.ex. genom slipning, förutsatt att man inteslipar ner för mycket av plåten. Alternativt kanman TIG-behandla svetsen, dvs. med TIGutrustningsmälta ner området kring smältdiket,varvid övergången från svetsgods till plåtblir felfri. Vid vissa känsliga applikationerföreskrivs TIG-behandling som en säkerhetsåtgärd.RotfelRotfel är helt enkelt bristande genomsvetsning(dvs. att bakkanten på plåten inte har smältsupp, fi gur 9), smältfel eller slagg i roten. Seäven fi gur 2.Orsaken att rotfel uppstår kan till exempelvara att man använder för grov elektrod förfogtypen, så att denna inte kan föras ned tillräckligtdjupt i fogen, för liten spaltöppningeller för stor rätkant. Vidare kan framföringshastighetenvara för hög eller svetsströmmenför låg. Vid svetsar i V-fog syns i allmänhet ettrot fel om det inte dolts med en baksträng. Vidtvåsidessvetsning ligger felet dolt inuti svetsen,men framträder på en röntgenfi lm som ränder.Det är också viktigt att man vid stopp, t.ex.för elektrodbyte, slipar upp tillräckligt, så attman kan kommer åt att svetsa igenom medden nya elektroden.ÅtgärderRotfel är i huvudsak ett svetsarfel. Svetsarenskall vara noga med att välja lämpliga svetsparametraroch kontrollera att elektroden kanbottna i fogen. Om rotfel konstateras är detviktigt att det avlägsnas t.ex. genom slipningeller uppmejsling.Andra typer av defekterDet fi nns en hel rad olika typer av sprickor, somkan uppstå under svetsning, både i svetsgodsetoch i den värmepåverkade zonen (HAZ) igrundmaterialet. Här kommer endast de tvåvanligaste spricktyperna att kort beröras.Figur 10. 2X förstoring.Stelningsspricka i kälsvets.StelningssprickorStelningssprickor är en typ av varmsprickor.Dessa uppstår i allmänhet i centrum av svetsgodsetoch orsakas av att stelningsfronternasom växer från fogkanterna och in mot svetsenscentrum inte förmår att förenas. Detta kan hafl era orsaker. Höga halter av föroreningsämnensåsom svavel och fosfor är en orsak. Olämpligtbredd/djup-förhållande hos inträngningsprofilen, för snabb framföringshastighet ellerför stor rotspalt är andra orsaker. Beträffande

ESAB-NYTT NR 195 2007 13Figur 11. 1.5X förstoring. Stelningssprickai ensides pulverbågsvets.bredd/djup-förhållandet bör det vara 1,5/1.Bredden på svetsen måste absolut vara störreän djupet.Figurerna 10 – 12 visar exempel på stelningssprickori olika applikationer. Gemensamt föralla tre är ett felaktigt bredd/djup-förhållande.Till varmsprickor kan också hänföras sådanasprickor som orsakas av återuppsmältning avsmå områden där inhomogenitet i den kemiskasammansättningen har orsakat lokalt låg smälttemperatur(segringar och lågsmältande faser).Dessa sprickor kan fi nnas både i plåten och isvetsgodset (fi gur 13). Benämningen för dennatyp av spricka är återuppsmältningsspricka.Vanligare är att man använder den engelskatermen ”liquation cracking”.väte, olämplig (hård) struktur i materialet ochspänningar.Väte kan, som tidigare nämnts, tillföras antingengenom tillsatsmaterialet eller fukt ochföroreningar på fogytorna. Huruvida en olämpligstruktur uppkommer beror på två faktorer:• Den kemiska sammansättningen i materialet(som avgör vilken ”härdbarhet”materialet har).• Hur snabb avsvalningen är eftersvetsningen.Figur 13. 280X förstoring.Varmsprickor i plåt strax intill smältgräns,förorsakat av lågsmältande faser.ÅtgärdÅtgärd mot stelningssprickor är att se till atttillsatsmaterialet och grundmaterialet innehållerså låga föroreningshalter som möjligt. Mankan också minska riskerna för stelningsprickorgenom att minska spänningarna över svetsen.Vidare skall man se till att alla spalter ärså små som möjligt och att rätt bredd/djupförhållanderåder.HydrogensprickorHydrogensprickor är ett annat, ganska vanligtförekommande problem.Hydrogensprickor kanförekomma både i svetsgods och HAZ (fi gur14). Sprickorna orsakas av en kombination avFigur 12. 3X förstoring.Gasmetallbågsvets med rotfel utskurenur ett svetsförband.Man bör se till att ett material med så brasvetsbarhet som möjligt används. Avsvalningsförloppetbestäms av svetsproceduren, främstvärmetillförsel och graden av förvärmning.Metoder för att beräkna lämplig förvärmningstemperaturbeskrivs i SS-EN 1011.2.ÅtgärdFölj rekommendationer för förvärmning avstålet. Använd endast torra elektroder. Avlägsnaalla föroreningar från fogytorna.Figur 14. 500X förstoring.Hydrogensprickor orsakade av väte,martensitisk struktur och spänningar.Avslutningsvis en viktig faktor som bör hållasunder noggrann uppsikt, nämligen svetsrågens(och rotsvulstens) höjd. Denna är begränsadi normer och ställs i relation till bredden påsträngen. För att undvika för hög råge, måstesträngföljden noga planeras. För hög rågeskapar en anvisningsverkan vid övergångentill nästa sträng eller plåten och sprickor kandå lätt bildas där.

14 ESAB-NYTT NR 195 2007ESAB satsar på ett globaltnätverk av Process CentresAnnika Tedeholm och Anders Eriksson är båda aktiva i utvecklingen av Process Centret i GöteborgESAB Welding Process Centre iGöteborg har hunnit bli tio år gammalt.Det var i maj 1997 som detförsta centret invigdes med pompaoch ståt vid huvudkontoret iGöteborg. Det blev en formidabelsuccé. Från att ha varit en kombineradutställning och demonstrationslokalhar det under årensom gått vuxit i etapper till attomfatta ett betydande center förutveckling av svetsprocesser,kundsupport och en omfattandeutbildningsverksamhetDen lyckade utvecklingen i Göteborgblev också startskottet för etableringenav ett antal Process Centrerunt om i världen. Dessa fi nns idag i Tyskland,Tjeckien, Ryssland, Spanien, Dubai, Singapore,Kina, Brasilien och Frankrike.Största Process Centret i världenDet ledande och mest omfattande Process Centretfi nns i Göteborg. I samband med att huvudkontoretfl yttade till nya lokaler i våras, byggdesdet upp ett helt nytt Process Centre. Här fi nns defl esta av ESABs strömkällor, tillsatsmaterial ochtillbehör representerade för demonstrationer ochpraktiskt handhavande. Kunder och kursdeltagarefrån hela världen utnyttjar det ProcessCentret har att erbjuda. Här kan man studera ochjämföra alla förekommande svetsprocesser, frånmanuella till de automatiserade. För närvarandefi nns 23 anställda vid Process Centret i Göteborg.Omfattande utbildningsverksamhetProcess Centret har tagit fasta på att erbjudayrkesmän kvalifi cerad svetsutbildning på ultramodernautrustningar som ESAB marknadsför. Strateginpå Process Centret är att om operatörer somhandhar ESABs utrustningar får en omfattandeutbildning, kommer de att lättare kunna bemästrasvetsprocessen ifråga snabbare och därmed bidratill att öka produktiviteten och kvaliteten på sinaarbeten. Kunden känner därmed trygghet medsin leverantör.

16 ESAB-NYTT NR 195 2007Valsar i bra skick förhögtryck i produktionen

ESAB-NYTT NR 195 2007 17Stålproduktionen går på högvarv hos SSABTunnplåt i Luleå. Där produceras råstål i form avtjocka plattor (så kallade slabs) som sedan skickastill systerfabriken i Borlänge för valsning ochannan bearbetning. Slutprodukterna är millimetertjockaråband till en bred tillverkningsindustri.På senare år har SSAB:s produktion allt merinriktats på olika varianter av höghållfast stål somefterfrågas av bland annat fordonsindustrin.Mycket tack vare att den exceptionella hållfasthetenmöjliggör tunnare stål och därmed lägrevikt.Höghållfast stål är hårdare än konventionelltstål, vilket innebär att valsarna i stränggjuterietstvå produktionslinjer utsätts för höga tryck. Dettaslitage åtgärdas i en station där valsarna påsvetsasi fl era lager med både olegerat och legerattillsatsmaterial.För att säkerställa det ökade behovet av underhålloch få till stånd en mer rationell svetsningvalde SSAB Tunnplåt att modernisera utrustningen.Tidigare användes enbart band vid påsvetsningen.En installation av nya svetshuvuden medpendlingsdon har gjort det möjligt att användatråd, vilket har resulterat i ett större utbud avtillsatsmaterial.Som en följd av detta har SSAB sänkt sinaproduktionskostnader.Svetskontrollenheten PEH är en annan nyhet.Användandet av kontrollenheten gjordes möjligtgenom uppgradering av existerande strömkällor.PEH bidrar till en bättre svetsprocess genomdess möjligheter till förinställningar och lagring avett antal set av parametrar.Moderniseringen gör att SSAB Tunnplåt stårredo för att hålla valsarna i god kondition och låtaproduktionen gå för högtryck.Uppgraderingen av strömkällorna gjorde det möjligt att användakontrollenheten PEH.SSAB Tunnplåt producerar årligen drygt 200 miljoner ton råstål. Produkterna är11 m långa, 1,8 m breda och 22 cm tjocka plattor - som väger 32 ton.

18 ESAB-NYTT NR 195 2007Ny artikelseriePERSONLIG S K Y D D S U T R U S T N I N GPersonlig skyddsutrustning vid svetsarbeteEtt fullgott skydd är av största vikt vid allt svetsarbete.Personer som svetsar skall bära skyddskläderoch -handskar, lämpliga skor och ansiktsskydd– gärna kompletterat med friskluftfl äktsom reducerar mängden rökgaser med upptill 99,8 procent. Dessutom bör svetsaren, därså är nödvändigt, också bära hörselskydd ochskyddshjälm.Den personliga skyddsutrustningen skyddarsvetsaren från faror som svetsloppor, mindrestänk från smält metall, snabb kontakt medsvetslågan, ultraviolett strålning, buller ochluftburna föroreningar. I samband med attESAB intensifi erar sitt interna hälso-, miljö- ochsäkerhetsarbete publicerar vi artikelserien”Personlig skyddsutrustning” för att hjälpa digsom arbetsledare och svetsare att säkerställaatt du har rätt utrustning samt att förstår varförden behövs.Ögon- och ansiktsskyddDen kraftiga uv-strålningen som uppstår vidsvetsning, svetsloppor och stänk från smältmetall är skadligt för ögonen. Svetsarens mask,med ett mörkt motljusskydd, skyddar ögonen.Slipning orsakar kraftfulla och långt hoppandesvetsloppor. Lämpliga skyddsglasögonenskyddar därför ögonen. Det fi nns många olikaslags skyddsglasögon – glasögonliknandeeller maskliknande. Glaset bör vara skraptorrteller behandlat mot imbildning.Skyddsglaset som används i masken ärutvalt så att det skall vara behagligt och säkertatt se på svetsbågen. Om glaset är för mörkt,måste svetsaren arbeta för nära svetsbågen.Skuggningsgraden för glaset är en funktion avsvetsprocedur och svetsstyrka. StandardenSFS-EN 169 och EN 379 inkluderar en urvalstabellför skyddsglas, se bild 1. En gradsskillnad från det rekommenderade värdet kanvara nödvändigt i vissa situationer. StandardenSFS-EN 379 ställer upp specifi ka rekommendationerför automatiskt motljusskydd förskyddsglas.Tillsammans med konventionella svetshjälmar,se bild 2-3, som fälls ner när användarenböjer sitt huvud, erbjuder marknaden fi lter(motljusskydd för svetsning) som automatisktblir mörkare när svetsbågen tänds, se bild4-6. Dessa svetshjälmar går ofta under namnet”automatiska hjälmar” eller ”aktiva hjälmar.”När strålen är borta, ser svetsaren arbetsobjektettydligt genom det klara glaset. NärAmperage rangeMMAMAGTIGMIG heavy metalsMIG light metalsStainless, AlPlasma cuttingMicro plasma welding1,5 64 5 6 71,5 6 10 15 30 40 60 70 100 125 150 175300 350 400 450200 225 250 500Amperage range 600Bild 1. Val av svetshjälm (mörkhetsgrad) beroende på svetsmetodBild 2. Albatross svetshjälm (konventionell passiv svetshjälm)svetsbågen lyser upp, blir fi ltret automatisktmörkare och förvandlas på bråkdelen av ensekund till en förvald mörkhet. Den tid det taratt ändra från ljust till mörkt är 0,1–1 ms(1 ms = 0,001 s) och den tid det tar attändra från mörkt till ljust är 50-500 ms. Deaktiva hjälmarna använder fl ytande kristallerför att reglera mörkhetsgraden. Dessa kristallerkräver en omgivningstemperatur på minst-10 °C för att reagera tillräckligt snabbt. Virekommenderar alltid passiva hjälmar om duarbetar under -10 °C.Fördelar med aktiva hjälmar:• anpassar sig automatiskt till svetsbågen• större precision, klar sikt vid svetsstart.3010 15 40 60 70 100 125 150225 250 300 350 400 450175 200 50011148 9 10 1213Eye-Tech 5-13Eye-Tech 9-13Eye-Tech 10-12Eye-Tech 10/1188 99 10 11Eye-Tech 5-13Eye-Tech 9-13Eye-Tech 10-12Eye-Tech 10/1110 11 12Eye-Tech 5-13Eye-Tech 9-13Eye-Tech 10-1289Eye-Tech 5-139Eye-Tech 5-139 10 11Eye-Tech 5-13910 11Eye-Tech 9-13Eye-Tech 10-12Eye-Tech 10/1110 11 12Eye-Tech 9-13Eye-Tech 10-12Eye-Tech 10/1110 11Eye-Tech 5-1312Eye-Tech 9-1312Eye-Tech 9-1312 1313 14• ökad produktivitet eftersom hjälmen intebehöver fällas upp/ner.Fördelar med passiva svetshjälmar:• lägre pris• fungerar i alla temperaturer• låg viktDet fi nns fl era europeiska standarder förskyddsutrustning avsedd för ögon och ansikte:SFS-EN 166 (personligt ögonskydd,kravspecifi kationer), SFS-EN 169 (personligtögonskydd, fi lter för svetsning och relateradetekniker, överföringskrav och rekommenderadanvändning), SFS-EN 175 (personligt skydd,utrustning för ögon och ansikte under svetsning)och SFS-EN 379 (personligt ögonskydd,1213131314600

ESAB-NYTT NR 195 200719Bild 3. Euromask svetshjälm(passiv svetshjälm med slipvisir)Bild 6. WeldEasy 9-13(aktiv svetshjälm)Bild 4. Eye-Tech (aktiv svetshjälm för svetsare med höga krav)automatiskt svetsfi lter). Alla ESAB-svetshjälmar på den svenskamarknaden är CE-godkända enligt ovanstående standarder.ESABs svetshjälmarESAB erbjuder ett av marknadens bredaste sortiment av svetshjälmar.I sortimentet ingår allt från klassiska passiva hjälmar till modernaaktiva – med den senaste teknologin. Möjligheter fi nns attkundanpassa hjälmarna efter behov med vårt stora tillbehörssortiment.ESAB erbju- der även ett brett sortiment av olika svetsglasögon och-visir. Kontakta ESABs närmaste återförsäljare för att prova vilkenprodukt som bäst passar dina behov.Bild 5. Eye-Tech II (aktiv svetshjälm med senaste teknologin)Demobussturnén 2007Under två veckor i september var ESABs demobusspå turné i norra Sverige.Många deltog i vår populära tävling. Två förstaprisvinnarevann var sin Origo TM Arc 150i.Åtta tävlande vann en WeldEasy 9-13 svetshjälm.Origo TM Arc 150i vanns av:Matti Kiviniemi, Volvo Powertrain i Skövde,Per Engfors, Miwana AB i GällivareSvetshjälmar gick till:Anita Sand, Svets & Maskin i AskersundLeif Malmberg, Malmberg Bygg o Smide i StockholmRoger Johansson, IVAB i PiteåLennart Johansson, Outokumpu Prefab i AvestaPeter Larsson, Vrena Mekaniska i BettnaPeter Grahn, PeterGrahn Svets i EskilstunaThomas Larsson, Lilja skolan i VännäsThomas Nyberg, Truck & Maskin AB/Kalmar i Örnsköldsvik

20 ESAB-NYTT NR 195 2007E S A B - T I P S E TS Å Ö K A R D U P R O D U K T I V I T E T E NAnvändning av höghållfast stålAnvändningen av höghållfasta stål är ett sätt attöka produktiviteten vid tillverkning av svetsadekonstruktioner. Dessa stål ger möjlighet attreducera plåtdimensionen och därmed tillverkningskostnaden,tabell 1. Här framgår hurfogvolymerna minskar med klenare plåtdimension.Idag fi nns en rad höghållfasta stål med ensträckgräns från 400-500 N/mm 2 medan ENS355 med 355 N/mm 2 mer eller mindre ärnormalstål idag. Exempelvis används det höghållfastastålet S690 Q/QL (EN 10137) meden minsta sträckgräns på 690 N/mm 2 idagöver hela världen. Det används i ett stort antalkonstruktioner som slussportar, mobila kranar,broar, rörledningar, offshoreanläggningar ochinom transportindustrin.Tillgång på tillsatsmaterial är en självklarhetoavsett det gäller manuell eller automatiseradsvetsproduktion. ESAB har ett brett sortimentför svetsning i höghållfasta stål upp till sträckgränserpå 890 Mpa. Ur tabellen 2 framgårtillsatsmaterialen för svetsning av S690 stålmed sträckgräns på 690 N/mm 2 .Tabell 1. Materialets inverkan på kostnadenKriterium S235 S355 S690 S235-S690Sträckgräns N/mm 2 ) 215 345 690 1:3,5Plåttjocklek (mm) 50 31 14,4 3,5:1Fogtyp 60 gr-X 60 gr-X 60 gr-X –Fogvolym (mm 2 ) 870 370 100 8,7:1Svetsgodsvikt (kg/m) 6,84 2,91 0,79 8,7:1MAG-svetselektrod G3Si1 G3Si1 GMn4Ni1, 5CrMo –Relativt elektrodpris 1 1 2,4 1:2,4Relativt svetsgodspris 3,5 1,5 1 3,5:1Relativ svetskostnad 6,7 2,8 1 6,7:1Relativt stålpris 1 1,2 1,9 1:1,9Anmärkningar:• Kalkylbas: tillåten belastning = hållfasthet/1,5• Svetsprocess. MAG• Insvetstal: 3kg/timme• Timkostnad inkl. maskinkostnad: 30 Euro/timme• Svetskostnad: tillsatsmaterial + lönekostnadTabell 2. Tillsatsmaterial för höghållfast stål S690QSvetsmetod ESAB EN-klassifiering AWS-klassifieringMMA OK 75.75 E 69 4 Mn2NiCrMo B 42 H5 E11018-GMAG OK Autrod 13.29 G 69 3 M Mn3Ni1CrMo ER100s-GFCAW: P OK Tubrod 15.29 T 69 4 Z P M 2 H5 E111T1-GMFCAW: B OK Tubrod 15.27 – E110T5-GFCAW: M OK Tubrod 14.03 T 69 4 MN2NiMo M M2 H10 E110C-GSAW (UP) OK Autrod 13.43 S 69 6 FB S3Ni2,5CrMo F11A8-EG-GP: Fluxfylld, rutil rörtråd för svetsning i alla lägen.B: Basisk, fluxfylld rörtråd. M: Metallpulverfylld rörtråd.

ESAB-NYTT NR 195 2007 21ESAB på Tekniska MässanESAB demonstrerade nya svetsmaskiner hos Lundqvist Maskin & Verktyg.I Svetskommissionens monter fi ck arbetsmarknadsminister Sven OttoLittorin hjälp av Annelie Landerberg från ESAB Process Centre i Göteborgnär han provade på TIG-svetsning.Tekniska Mässan är norra Europas största industrimässa med fokus påproduktutveckling, automation, produktion och logistik. I år hölls mässanden 16–19 oktober på Stockholmsmässan i Älvsjö. Närmare 22 000besökare kom under de fyra mässdagarna.ESAB var på plats, dock inte som utställare i egen regi. Istället fannsföretaget i montrar som tillhörde samarbetspartnern Lundqvist Maskin &Verktyg och branschorganet Svetskommissionen.Lars-Göran Jonsson från Lundqvist Maskin & Verktyg i samspråkmed Mats Öhman och Sten Wallin från ESAB Sverige.Svetsmässan i Kristianstad en succéDen 17-18 oktober i år arrangerade Svetsteknikgruppen* för andragången Svetsmässan i Kristianstad. (Första gången var 2003.) Arrangemangetomfattade enbart svetsprodukter och lockade nästan 2 000besökare från den svetsande industrin.ESAB hade en stor monter där en rad nyheter visades inom AC/DC Tig,såsom Caddy TM Tig 2200i AC/DC och Origo TM Tig 4300i AC/DC.Inom området mekaniserad orbitalsvetsning demonstrerade vi strömkällanAristo TM MechTig C2002i och kontrollenheterna Aristo TM Mech-Control 2 respektive MechControl 4.När det gäller automatiserad orbitalsvetsning visade vi en nyhet somheter Railtrac Orbital. Den är speciellt utformad för MAG-svetsning avstörre rördimensioner. Vi demonstrerare även två lägesställare av modell1500 AHMA som positionerar svetsobjekt för optimalt läge.Utöver utställningen i mässhallen höll vi välbesökta seminarier ommekanisering och produktivitet.Berndt Persson, vd för Svetsteknik i Kristianstad AB och SvetsmästarenAB i Göteborg sammanfattar sin åsikt om arrangemanget:– Vi är väldigt nöjda med arrangemanget och antalet deltagare.*) Svetsgruppen består av: Svetsteknik i Kristianstad AB, Svetsmästaren ABi Göteborg och Svets och tillbehör AB

22 ESAB-NYTT NR 195 2007Ombyggt ESAB Demo Centrevisar senaste svetsutrustningenDet stod klart för ett halvårsedan och har fått idel positivrespons. Det handlar om ombyggdaDemo Centre i Laxå somframöver kommer att visa denallra senaste svetsutrustningenför ett brett spektrum av besökare– allt från kunder och distributörertill lågstadieelever ochuniversitetsstudenter.Demo Centre i Laxå kompletterar ESABs ProcessCentre i Göteborg. Det sistnämnda har dock merfokus på praktiskt handhavande och laboratorietestermedan verksamheten i Laxå är ett showroomför all tänkbar svetsutrustning.Verksamheten i Laxå har emellertid varit vilandei några år.– Vi har inte haft de senaste produkterna attvisa upp, men har ändå haft vissa utbildningarhär, berättar Marie Lundgren.För att råda bot på detta beslutade man sig ivåras för att rusta upp democentret.– Vi har i dag ett snyggt utställningsmaterialpå alla mässor och tänkte: ”Det är klart att vi skaha samma profi l här”, återger Lundgren.Sagt och gjort. Den gamla inredningen revs ur.Nytt golv las in och democentret målades om. Nyafondväggar sattes upp för att dela in den öppnaytan i tre delar med plats för svetsdemonstrationer.På varje vägg sattes en platt-tv.– Det var ont om tid. Sista helgen hade vi en killesom var på Ikea i Göteborg och skickade uppgrejor hela tiden. Det var sanslöst stressigt, men vihade samtidigt jätteroligt, säger Marie Lundgren.Tidspressen berodde också på att kolleganYvonne Berg hade sagt ja till att köra en utbildning

ESAB-NYTT NR 195 2007 23Till vänster: i en minibutik visas ESABs distributörskoncept. Övre bild: Marie Lundgren och Yvonne Berg i glatt samspråk.Undre bild: Jimmy Norgren demonstrerar ny svetsutrustning.efter helgen. Berg konstaterar dock att allt gickenligt planerna.– På söndag kväll var vi i stort sett klara. Vi hadebara några lampor kvar att sätta upp på måndagen.Framöver återstår nu att successivt förnyautbudet av svetsmaskiner, tillsatsmaterial ochskyddsutrustning i democentret.En annan nyhet som besökare kan ta del av ärESABs distributörskoncept som visas upp i enminibutik i ena hörnet. Många distributörer harredan hunnit besöka democentret för att få tipsom hur de kan inreda sina butiker.Marie Lundgren och Yvonne är mycket nöjdamed uppfräschade ESAB Demo Centre somockså fått ett bra betyg av besökarna.– Alla är jättenöjda och imponerade av detnya utseendet, summerar Marie Lundgrenoch Yvonne Berg.Tel 08 - 92 21 00 • www.3M.com/se/slip

YtspänningYtspänning24 ESAB-NYTT NR 195 2007LabbnyttInträngning vidTIG-svetsning utantillsatsmaterial irostfria stål.Vid TIG-svetsning av rostfria kvaliteter förekommerdet att svetsens inträngningsprofi l varierar mellanolika leveranser av grundmaterial, trots att materialkvalitet,fogutformning, materialtjocklekar ochsvetsparametrar är oförändrade. Detta kan hasin förklaring i något som kallas Marangonikonvektion.Inträngningsprofi len är i hög grad beroende avströmningsriktningen i smältan. Cirkulationen isvetssmältan påverkas av fl era faktorer som t.exbågtryck, mekaniska krafter som uppkommervid droppövergången, elektromagnetiska krafter,ytspänning, temperaturgradienter m.m. VidTIG-svetsning, och speciellt vid TIG-svetsningutan tillsatsmaterial är fl era av dessa faktorersmå och av mindre betydelse. Detta gäller demekaniska krafterna, eftersom ingen droppövergångsker men även bågtrycket som vidTIG-svetsningens normala strömnivåer är lågt.Av större betydelse blir då istället ytspänningoch temperaturgradienter.Ökande temperaturFigur 1. Temperaturfördelning i svetssmältan.Ytspänning fi nns på alla vätskeytor och är enkraft som gör att ytan vill dra ihop sig. Ytspänningensstorlek beror på temperaturnivån. Somvi vet är temperaturen i en svetssmälta högstmitt under ljusbågen och lägre vid smältgränsen,fi gur 1. Om vi antar att ytspänningen hos svetssmältanminskar med ökande temperatur innebärdet att de krafter som verkar sammandragandepå ytan är större vid smältgränsen änmitt under ljusbågen. Smältan kommer alltså iett sådant fall att vid ytan röra sig från centrumoch ut mot kanterna, fi gur 2 a. Om vi tvärtomantar att ytspänningen ökar med ökande temperaturså kommer det motsatta att inträffa, dvs.att smältan rör sig från kanterna och in motcentrum, fi gur 2 b.Hur är det då med ytspänningen i en stålsmälta?Ökar eller minskar den med ökandeTemperaturTemperaturtemperatur? Svaret på den frågan är att detvarierar. Små variationer i ytaktiva ämnen somsvavel och syre har visat sig påverka ytspänningenkraftigt hos stålsmältor. Vid låga halterav svavel och syre, dvs halter under ca 30respektive 100 ppm, uppför sig ytspänningenpå det sätt som de fl esta intuitivt känner är ”rätt”.Den minskar med ökande temperatur ungefärsom hos en klick fl ytande margarin i en stekpannasom värms upp. Med högre halter avsvavel och syre kastas dock detta om och ytspänningenökar med ökande temperatur, fi gur3. Följden av fenomenet blir att inträngningsprofilen hos en svets med låg svavel- och syrehaltblir grund och bred, eftersom den varmasmältan i sådana fall förs från mitten och ut motkanterna, medan inträngningsprofi len hos ensvets med hög svavel- och/eller syrehalt blirsmal och djup.Slutsatsen man bör dra av detta är alltså attom plötsliga och ”oförklarliga” förändringar isvetsens inträngningsprofi l uppkommer bör manundersöka grundmaterialets svavelhalt före ochefter förändringen. Grundmaterialspecifi kationernaföreskriver som regel bara maxvärden försvavelhalten och möjligheterna till variationer avbetydelse för ytspänning/temperaturförhållandetfi nns. Vidare bör konditionen hos skyddsgasslangarnaundersökas. Slangar i dålig konditionkan lätt läcka in syre som överförs till svetsgodsetoch som beskrivits ovan orsaka förändring i inträngningsprofilen.YtspänningTemperaturFigur 2a.Ytspänningenminskar medökande temperatur.Figur 2b.Ytspänningenökar med ökandetemperatur.Låg svavel/syrehaltHög svavel/syrehaltFigur 3. Schematisk beskrivning av förhållandetmellan ytspänning och temperaturvid låg respektive hög halt av ytaktivaämnen i smältan.ESABsSvetstekniskaDagar29-30 maj2008Anmäl dig på www.esab.se

ESAB-NYTT NR 195 2007 25Vi önskar alla läsare en riktigtGod Jul&Gott Nytt ÅrPersonalen på ESAB Sverige ABsiastar• Revolutionerande nyhet• Gör din steglösa vinkelslip till ”Multifunktionsverktyg”• Inga monteringsverktyg• Ersätter upp till 5 maskinerLägg på, vrid, klart!Tyrolit AB • Box 533 • 183 25 TäbyTel: 08 - 544 715 00 • Fax: 08 - 544 715 01

26 ESAB-NYTT NR 195 2007ProduktnyttNya Orbital TIG-svetsprodukterNytt tillsatsmaterialAristo MechTig 3000i med kylarenhetCoolMidi 1800 MechTigAristo MechTig 3000i är en kompakt ochrobust strömkälla som använder CAN-busteknik för kommunikationen. Strömkällan äroptimerad för att arbeta tillsammans medMechControl 2 eller MechControl 4, beroendeAristo MechControl 4Aristo MechControl 4 är en liten och kompaktkontrollenhet för orbital TIG-svetsning somtillsammans med någon av våra strömkällor iMechTig-serien samt ett av följande verktyg:PRH, PRC, PRB, POC eller PRD 100/160, geren högkvalitativ och produktiv svetsning.Denna svetsning utförs utan tillsatsmaterialeller med tillsatsmaterial och trådmatarenheternaMEI 10 eller MEI 25. Aristo MechControl 4styr även A25-systemet och dess ingåendekomponenter.Artikel nummer för Aristo MechControl:0444500881på vilket orbitalsvetsverktyg som används.Väljs det vattenkylda svetsverktyget, så integreraskylenheten CoolMidi 1800 MechTigtill Aristo MechTig 3000i.Artikel nummer för Aristo MechTig 3000i:0459745882CoolMidi 1800 MechTig: 0459840881Shield Bright-serien utgörs av rutilarörtrådar för svetsning av rostfria materiali horisontal- och lägessvetsning.De är fördelaktiga när kraven på utseendeoch korrosionsmotstånd ärhöga, såsom är fallet inom livs- ochläkemedelsbranschen samt massaochpappersindustrin.Det är lätt att svetsa utan pulsande ström-källor och det går snabbt att hitta svetsin-ställningarna.De kan svetsas med blandgas – Ar/CO 2– eller koldioxid. Koldioxidgasen ger en fogmed låg kolhalt. Slaggen är självlyftande ellerlätt att ta bort med stålborste. Shield-BrightX-tra ger rena, platta svetsfogar med god penetrationoch mycket bra vätning i kanterna.Svetsa alltid i en mjuk spraybåge och medmotsvetsning. Trådarna ger lite sprut och detbildas inga kiselöar, som kan vara fallet vidsvetsning med solida trådar. Det spar tid vidrengöring av fogarna. Diametern för samtligatrådar är 1,2 mm, men för 316L X-tra fi nns ävendiameter 1,6 mm. Vikten är 16 kg.Benämningarna är:Shield-Bright 308L X-traShield-Bright 316L X-traShield-Bright 316L X-traShield-Bright 309L X-traShield-Bright 309LMo X-traShield-Bright 308LShield-Bright 316LShield-Bright 309LShield-Bright 309L35BX12248V35FX12248V35FX16248V35CX12248V35EX12248V35BA12984035FA12984035CA12984035CA127400

Fantastisk prestanda!Våra slipmaskiner är designade för operatörens bekvämlighet, de är lätta, välbalanserade ochhar högt säkerhetstänkande. Men kanske viktigast av allt, de är enormt produktiva.Det ska vara produktivt att slipa – alla dagar under året!Atlas Copco Tools SverigeTel: 08-743 9500 Fax: 08-743 9375www.atlascopco.seSåklart vi lurades!Vi såg resultatet först.Optimal svetsning med robot.ABB’s lättanvända mjukvaror RobotStudio och VirtualArc låterdig programmera perfekta svetsar redan i designfasen innandu ens rört en bit metall. Med dessa kraftfulla verktyg kandu optimera din svetscell, minimera cykeltid och garanterasvetskvaliteten genom att simulera robotarna, strömkällor, trådmatningoch gas. Och det bästa av allt, är att vad du ser i din PC är vad du får ut urdin svetscell på verkstadsgolvet, gång på gång utan överraskningar.Dessa mjukvaror kontrollerar den största och mest avancerade produktfloranav svetsrobotar och lägesställare, allting med hjälp av ABB’s expertkunnandeoch globala service nätverk.För exempel och idéer, besök oss på www.abb.se/tillverkningsindustri© Copyright 2006 ABB.

BNy svetstillbehörskatalogute nu!ESAB Sverige ABLindholmsallén 9, Box 8004, 402 77 GöteborgTel. 031-50 95 00 Fax 031-50 94 30, 031-50 92 22esabsverige@esab.sewww.esab.se