här - Kommerskollegium

På grund av den vaga formuleringen är det svårt att veta vad företagen läste in i frågan och därförsvårt att tolka svaren. En möjlighet är att företagen uppfattade frågan som en jämförelse medproblemen på varusidan snarare än en fråga om de hade samma möjligheter som de inhemskakonkurrenterna att sälja tjänster. Om detta är fallet, är svaret nej. Det är i allmänhet inte svårare attsälja tjänster än varor till länder utanför EU. En annan möjlighet är att företagen värderar problemenannorlunda på världsmarknaden än inom EU. Den låga problemuppfattningen skulle då kunna var ettutslag av att problemen är mindre än vad företagen hade förväntat sig. En tredje möjlighet är att detär färre företag som säljer tjänster på världsmarknaden än inom EU. Paradoxen skulle då kunnaförklaras av självselektion. Endast de företag som upplever problemen som låga exporterar tjänsterutanför EU.Vi ska försöka räta ut dessa frågetecken inför slutrapporten genom kompletterande intervjuer medföretag och branschföreträdare. Till dess bör svaren på denna fråga tolkas med stor försiktighet.Andra problem vid exportUtöver de konkreta frågorna ovan fick företagen frågan om det var något annat som hindrar derasexport av varor och tjänster till länder utanför EU. Närmare 20 procent av företagen svarade ja. Närdessa företag ombads att ge exempel lyfte en tredjedel återigen upp problem relaterade tilldokumentation, krånglig pappersexercis och byråkrati. Bland de svarande industriföretagen lyfte merän vart tionde företag fram problem med betalningar och höga fraktkostnader. Sex företag lyfterfram att de haft problem med krav på särskilda lastpallar vid exporten till Norge, Kanada och Kina.För Norges del handlar det om att hindra spridningen av trädparasiter, vilket reser krav på särskiltbehandlade lastpallar. 33 Närmare 10 procent av de tillfrågade tjänsteföretagen lyfte fram problemmed momshanteringen, vilket också var ett relativt stort problem i handeln inom EU (se ovan).Problem på särskilda marknaderFöretagen fick också svara på frågan om det var något särskilt land utanför EU där de ofta stötte påproblem, och i så fall vilket land och vilket problem. Närmare sju av tio företag i undersökningen villeinte peka ut ett enskilt land. Den statistiska osäkerheten om hur väl de angivna svaren representerardet svenska näringslivet i stort är därför mycket hög. Precis som för motsvarande fråga för handelninom EU föll valet i första hand på stora marknader, vilket inte ska tolkas som att de är de mestproblematiska marknaderna enligt något objektivt kriterium. Grannländerna Ryssland och Norgeligger i topp oavsett bransch och företagsstorlek. Positionerna därefter intas av USA, Kina, Indien ochBrasilien i lite olika inbördes ordning beroende på svarande bransch och företagsstorlek.33 Detta är en SPS‐fråga eftersom kraven motiveras av att det importerande landet vill skydda växthälsan.38