här - Kommerskollegium

4. Vad hindrar handeln med länder utanför EU?EU:s handel med övriga världen regleras av multilaterala, regionala och bilaterala handelsavtal. Degrundläggande reglerna för världshandel läggs fast av världshandelsorganisationen WTO med säte iGenève. WTO:s regelverk omfattar både handeln med varor, (GATT), tjänster (GATS) och handelsrelateradeimmateriella tillgångar som patent, varumärken, industridesign och upphovsskydd. 22Avtalen omfattar mer än 150 länder i världen. Det enda stora landet som ännu inte är medlem ärRyssland (vars anslutningsförhandlingar pågår). De avtal som sluts i WTO går av naturliga skäl intelika djupt som motsvarande regelverk i EU eftersom det är många länder på olika utvecklingsnivå ochmed olika syn på frihandel som ska komma överens. Alla länder måste godkänna en avtalstext för attden ska bli legalt bindande, med undantag av vissa sidoavtal som är frivilliga (t ex sidoavtalet omoffentlig upphandling). Många handelshinder återstår därför på världsmarknaden. Ett exempel ärtullar som avvecklades inom EU i mitten av 1960‐talet men som fortfarande är problem påvärldsmarknaden. EU är inget undantag utan tar ut höga tullar på bl a jordbruksprodukter, kläder,stål och bilar från länder utanför EU. Ett annat exempel är handelspolitiska skyddsinstrument somantidumpningstullar vilka är förbjudna inom EU men som tas ut på import från andra länder ompriset är dumpat och vållar skada för EU:s industri. 23 WTO:s tjänstehandelsavtal är inte heller likabrett som motsvarande regelverk inom EU.EU har även en lång rad regionala och bilaterala handelsavtal med utvalda länder. 24 Avtalen medindustriländer och mer utvecklade utvecklingsländer är ömsesidiga och ger bägge parter tullfritttillträde till varandras marknad med undantag av jordbruksvaror och andra politiskt känsliga varor.Avtalen med de fattigaste länderna är av tradition ensidiga (även om trenden går mot ömsesidighetäven här) och ger motparten tullfrihet till EU eller nedsättning av den normala tullen. Den positivasärbehandlingen är dock villkorad med ursprungsregler för att undvika att varor producerade i andraländer slinker in tullfritt bakvägen genom en marginell slutbearbetning i de länder som gynnas avsärbehandlingen. Pappersexercisen kan vara betungande och i många fall mer kostbar än att betaladen normala tullen. Det går därför inte alltid att utnyttja de förmåner som ett handelsavtal ger påpappret.I detta avsnitt ska vi redovisa de svenska företagens syn på olika typer av problem som hindrarexporten till och importen från länder som inte är medlemmar av EU. Det inkluderar även Norge därproblemen uppfattas som tämligen stora av många företag trots att Norge omfattas av EU:sgemensamma marknad genom EES‐avtalet med undantag av jordbruksprodukter. Intervjuunderlageti denna del av undersökningen är ungefär 20 procent mindre än för handeln inom EU eftersomföretag som enbart handlar med EU inte ingår i undersökningen. Det är framförallt en del mindreföretag som har fallit bort.22 GATT står för General Agreement for Tariffs and Trade (det ursprungliga avtalet för varuhandeln som gårtillbaka till 1947 då WTO:s föregångare GATT bildades), GATS för General Agreement on Trade in Services ochTRIPS för Agreement on Trade‐Related Aspects of Intellectual Property Rights. De två senare avtalen tillkom1995 då WTO bildades.23 En vara anses ”dumpad” i EU‐rättslig mening om exportpriset till EU är lägre än hemmamarknadspriset.24 En lista över EU:s nuvarande bilaterala och regionala handelsavtal finns på följande länk,http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2006/december/tradoc_111588.pdf ,och en lista på pågående förhandlingar här:http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2006/december/tradoc_118238.pdf30