här - Kommerskollegium

Tabell 13. Upplever ni då att ni har samma möjligheter att delta som företag i det land där denoffentliga upphandlingen äger rum?Ja (+/‐) Nej (+/‐) Vet ej (+/‐)Totalt 61,3 (15) 29,7 (14) 8,9 (8,7)Industrin 61,4 (20,1) 35,1 (20,1) 3,5 (6,8)Tjänstesektorn 61,3 (21,6) 25,5 (18,9) 13,2 (14,4)FöretagsstorlekSmå 59,8 (20,2) 27,6 (18,4) 12,6 (13)Medelstora 69,5 (32) 30,5 (32) 0,0 (0,0)Stora 56,8 (19,1) 38,5 (18,9) 4,7 (8,6)BranscherLivsmedel 100,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0)Skog 100,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0)Kemi 82,3 (25) 17,7 (25) 0,0 (0,0)Verkstad 56,2 (32,4) 43,8 (32,4) 0,0 (0,0)Övrig industri 57,2 (30,2) 32,1 (29,1) 10,7 (19,7)Bygg 58,9 (46,8) 41,1 (46,8) 0,0 (0,0)Handel 60,5 (41,4) 36,3 (41,2) 3,2 (6,4)Företagstjänster 65,5 (25,9) 16,2 (15,9) 18,2 (23,4)Övriga tjänstenäringar 0,0 (0.0) 46,1 (67,2) 53,9 (67,2)Det ska samtidigt sägas att den statistiska osäkerheten är extremt hög i detta fall (+/‐) eftersom de ärfå företag i undersökningen som har deltagit i offentlig upphandling i andra EU‐länder och därför fåttsvara på följdfrågan om upphandlingen har skett på lika villkor. Vi är inte helt klara på hur SCBberäknar den statistiska osäkerheten i två‐delade frågor men konfidensintervallen ser onekligen liteunderliga ut i vissa fall. Notera t ex att 100 procent av livsmedelsföretagen upplever att de har haftsamma möjligheter att delta i offentlig upphandling i andra EU‐länder som de inhemska företagen,med en statistisk osäkerhet på noll. Om vi granskar underlaget närmare finner vi att det endast är ettpar livsmedelsföretag i undersökningen som deltagit i offentlig upphandling i andra EU‐länder ochbåda uppfattar att upphandlingen har gått rätt till. Eftersom det enbart rör sig om ett parlivsmedelföretag går det inte att generalisera resultatet till hela populationen av livsmedelsföretagenligt vår uppfattning. Mer generellt, eftersom det statistiska underlaget är litet ska resultaten förolika undergrupper (branscher och företagsstorleksklasser) tolkas med stor försiktighet.Andra sakproblemFöretagen fick också frågan om det var något annat som hindrar deras köp och/eller försäljning avvaror och tjänster inom EU. Lite knappt 18 procent av företagen svarade jakande på denna fråga mednågot högre andel för tjänsteföretagen än för industriföretagen. 21 Dessa företag erbjöds möjlighetenatt exemplifiera. Bland de mest vanliga svaren (utöver tidigare nämnda problem som iblandåterkommer i fritextsvaren) märks språksvårigheter, kulturella skillnader, höga fraktkostnader,valutafluktuationer (att Sverige inte infört euron), patentregler (avsaknad av EU‐patent), skatteregleroch problem med olika betalningssystem.21 Se tabellbilagan, fråga 15, för en redovisning av svarsfrekvenserna för olika branscher och storleksklasser avföretag.27