här - Kommerskollegium

Tabell 8. Tekniska handelshinderÄr ni tvungna attanpassa era varor ochtjänster som följd avolika nationellaregelverk hosEU‐länderna?Är ni tvungna attgenomgå ytterligareprovningar ellercertifieringarhos andra EU‐länder?Hindras er handelav olikheter iEU‐ländernasmiljökrav?Ja (+/‐) Ja (+/‐) Ja (+/‐)Totalt 21,2 (3,6) 13,6 (2,9) 6,7 (2,4)Industrin 23,7 (2,6) 18,5 (4,7) 4,7 (2,2)Tjänstesektorn 19,6 (2,4) 10,5 (3,7) 8,0 (3,7)FöretagsstorlekSmå 18,2 (3,9) 11,0 (3,2) 6,3 (2,7)Medelstora 37,1 (10,6) 25,7 (9,2) 9,5 (6,5)Stora 34,2 (9,1) 32,2 (9,4) 7,3 (3,9)BranscherLivsmedel 38,1 (4,5) 16,8 (3,2) 8,6 (5,3)Skog 19,9 (4,7) 19,9 (4,6) 6,6 (5,4)Kemi 27,8 (4,5) 21,7 (4,0) 7,8 (5,1)Verkstad 23,9 (4,5) 18,8 (4,0) 2,4 (3,1)Övrig industri 19,2 (4,6) 16,2 (3,8) 6,5 (5,4)Bygg 24,8 (5,6) 20,5 (5,2) 11,6 (7,6)Handel 14,1 (3,1) 9,1 (2,6) 10,0 (5,5)Företagstjänster 30,6 (5,6) 12,0 (3,8) 4,6 (5,3)Övriga tjänstenäringar 27,1 (5,9) 11,0 (3,8) 1,2 (2,4)Fördelningen mellan ”Nej” och ”Vet ej” redovisas i Tabellbilagan, fråga 7‐9.När vi talar om produktanpassning i detta sammanhang kan det innebära flera saker. Företagen kandels tvingas ändra vissa fysiska egenskaper hos en produkt för att uppfylla olika nationella krav. Detkan också röra sig om hur en vara ska märkas. Konventionerna för hur hållbarhetsmärkningen skiljersig t ex åt mellan EU‐länderna. Vissa länder använder sig av bäst före märkning och andra av senasteförbrukningsdag. Det finns också skillnader i hur ingredienserna ska märkas. Anledningen till varförlivsmedelsindustrin ligger i topp är förmodligen att det finns många nationella särregler just på dettaområde. Det framgår emellertid inte av svaren vad som ligger bakom dessa skillnader, utan det är enfråga som vi ska försöka få klarhet i genom intervjuer med företag och branschföreträdare införslutrapporten under hösten 2010.En annan dimension av problemet med olika nationella regelverk är att företagen ibland tvingas tillytterligare provningar och certifieringar av sina produkter för att kunna sälja dessa till andra EUländer.Ett av sju företag (13,7 procent) säger att de måste genomföra sådana åtgärder. Svarsandelenär ungefär dubbelt så stor för industrin (18,5 procent) som för tjänstesektorn (10,5 procent). EU harförsökt att komma tillrätta med denna problematik genom ömsesidigt erkännande av provningar ochcertifieringar. Att problemen till viss del kvarstår beror bl a på att köparen ibland kräver en inhemskcertifiering även om det i formell mening inte är nödvändigt. Tyska konsumenter förlitar sig kanskemer på tyska provnings‐ och certifieringsorgan än på svenska, och vice versa, även om metoderna ärlikvärdiga för provning eller certifiering av t ex olika konsumentprodukter, GS‐märkningen o s v. 1515 Geprüfte Sicherheit.21