5 - ATL

INNEHÅLL Nummer 5 2005Nästa nummer utkommer 8 december • TEMA: Förädlingingår som en medlemsförmån ilandets fem skogsägareföreningartillsammans med en bilaga från respektiveförening. Vid adressändringkontakta din skogsägareförening.Södra Skogsägarnawww.sodra.se0470-890 00Mellanskogwww.mellanskog.se018-17 09 00Skogsägarna Norrskogwww. norrskog.se0612-71 87 00Norra Skogsägarnawww.norraskogsagarna.se090-15 67 00REDAKTIONChefredaktör och ansvarig utgivare:Pär FornlingStålbrandsgatan 5, 214 46 MalmöTelefon och fax: 040-92 25 55E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.seRedigeringsansvarig:Lena PerssonBox 6044, 200 11 MalmöTelefon: 040-601 64 69Fax: 040-601 64 99E-post: lena.persson@lrfmedia.lrf.seANNONSBirgit EmilssonBox 6044, 200 11 MalmöTelefon: 040-601 64 55Fax: 040- 601 64 49E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.seRonny Gustavsson113 92 StockholmTelefon: 08-588 367 97Fax: 08-588 369 99E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.seAnnonsmaterial:annons.visk@lrfmedia.lrf.sePRENUMERATIONTelefon: 040-601 63 65Fax: 040-601 63 55E-post: pren@lrfmedia.lrf.sePrenumerationspris helår(6 nummer) 295 kronor inkl momsLösnummer 55 kronor inkl momsREDAKTIONSRÅDPer Bengtsson, Magnus Berg, RolfEdström, Jenny Karlsson, GunillaKjellsson, Börje Lagerquist, AndersOlsson och Ola Persson.Hemsida: www.atl.nu/skog i samarbetemed tidningen ATL.För ej beställt material ansvaras ej.Vi Skogsägare produceras av LRFMedia AB på uppdrag av skogsägareföreningarna.TS-upplaga 2004: 97 700Tryck: Hansaprint, ÅboRepro:LRF Media AB, MalmöFoto: Lena Hedman5 LEDARE: En hoppingivande resa längs skogskantade vägar.6 PROFILEN: Rivstart för Bo T Holm, Norras nye vd.7 NYHETER: Pengar till plantering.12 ORKANEN: Södra återställer virkespriserna.14 MÅNGSYSSLARNA: För att leva på skogsgården gällerdet att ha många järn i elden.20 SKOG I STAN: En skogsdag utanför Stockholm lockade800 deltagare med skog över hela landet.23 KOOPERATION: Optimism på skogsägartinget.24 BILAR, ATV & BRÄNSLE: Den senaste tekniken förterrängbilarna har tagit stora steg framåt. Framtidens bränslekommer från skogen.30 FORSKNING: Tips om hur du undviker att plantorna fårköldskador.32 SKOGSODLING: En snabbväxande skog av poppel förtankarna till plantageskogarna i Brasilien.35 KOOPERATION: Nya spelregler missgynnar föreningengentemot bolagen.36 INDUSTRI: Efter några kärva år har jättesågen iMönsterås vänt förlust till vinst.39 EXPERTPANELEN: Besked om billig bil, utsatta ekaroch avdrag för terränghjulingar.42 TEKNIK: Många nya maskiner och ny utrustning.44 MARKNAD: Högre fastighetspriser. Norrskog ökarförädlingen inom industribolaget.46 SKOGSSKÖTSEL: Korridorsröjaren är här.55 NAMN OCH NYTT: Träskön fototävling.58 KRÖNIKAN: Krav på nya Skogsstyrelsen.MÅNGSYSSLARE.Peter Eriksson iSkyttmon är enav alla dem somhar många järn ielden för att levapå sin skogsgård.Däribland jaktoch jämthundenLufsen behövermycket träninginför älgjakten.Sidan 17www.atl.nu/skogTVÅ TIDNINGAR – SAMMA SIDAREKORD-TILLVÄXT. Härgår det undan,skotten bakomBengt Jönssonoch MattiasJönsson är innepå sitt femteår. Deras skogpåminner omplantager iBrasilien!Sidan 32POPULÄR SKOGSDAG medmycket utbor hölls i Ladvik. StaffanDackman stekte kolbullar…och hankan vända dem också… Sidan 21OMSLAG. RonnieJohansson skötersjälv allt arbete iskogen.Foto: Pär FornlingJÄTTESÅGEN ligger i den tekniskafrontlinjen. På bilden kontrollerasbrädorna med ett ”elektroniskt öga”som scannar av ytan och hållfasthetentestas med en ljudsignal somsänds genom virket. Sidan 36VI SKOGSÄGARE 5/05 3

CENTRERA REKLAMBYRÅBlixtsnabb.På två röda byter Dual om och förvandlas antingen till en fullblodsskördareeller en fullblodsskotare. När andra försöker baka ihop tvåolika skogsmaskiner i en satsar vi fullt ut och erbjuder en maskinplattformför två, tre eller fyra riktiga maskiner som garanterat gårför fulla muggar i alla lägen. Dual är skördare, skotare, energivedsskördareoch snart också markberedare.Rattar du en Dual tappar du aldrig produktionskapacitet på grund avolika konstruktionskompromisser.Dual är marknadens mest flexibla skogsmaskin och en ren njutningatt arbeta i. Med några enkla kommandon blir Dual just den maskinsom du för tillfället vill ha.Dual kompromissar aldrig – ger 100% i alla skepnader!

En offert för valrörelsenDet är något fel på det här landet. Det är något fel när det finns så mycket att göra och så mångasom vill göra det, men inte får chansen. Allt färre gör allt mer tills de inte orkar mer.Sekreterare och lärlingar kan vi nästan bara se på svartvita långfilmer. Där finns ocksåsådan kuriosa som postkontor, tågstationer där man säljer tågbiljetter och en levande landsbygd medservice. Den ser vi inte så mycket av nu, på färden genom landet. Men vi ser oändliga landsvägsmilmed trädkantade möjligheter.LEDARENEN AV FÖRDELARNA med det här jobbet är att man får resa och se en hel del.Uppe i Piteå gläntar vi på dörren till framtidens energi. Där utvecklas tekniken som gör att masssabrukengenom svartlutsförgasning kan tillverka drivmedel till en tredjedel av alla landets bilar ochlastbilar! (se mer på sidan 24).En bit söder ut, på lantbruksuniversitetet i Umeå, finns en alltför liten rest av universitetets tekniskaforskning (det mesta är för övrigt nedlagt). Där arbetar man med system för att ta tillvara röjningsvedentill energi.På hamnområdet i Sundsvall reser sig de nya höga massiva trähusen som stolta och levande symbolerför arbetet med regeringens träbyggnadsprogram, vilket enligt visionen ska ge 10 000 nya jobb.Utanför Stockholm pågår arbetet med ytterligare ett jättelikt kraftvärmeverk för biobränsle. Ochi allt fler affärer ser vi säckar med pellets till villaägare. Marknaden växer varje år och senastenoteringen är plus 25 procent.I Holland och Frankrike har vi sett hur regeringen uppmuntrar träbyggande, inte för träindustrinsskull utan för miljön. För att fånga koldioxiden och bromsa växthuseffekten.I orter som Forshaga, Dingle, Lönsboda, Vindeln och Färgelanda besöker vi några av väldigt mångamindre företag som utgör en alltför okänd miljardindustri för skogsteknik. En växande export marknadfinns om hörnet, bara de hinner med – och får handfast uppmuntran.Mycket inspiration till de mindre företagen har kommit från de större tillverkarna som gjort Sverigeoch Finland världsledande på kortvirkesmetoden, vårt avverkningssystem som nu erövrarvärlden.Vi träffar också en massa skogsägare som kompletterar det vanliga skogsbruket medsmåskalig förädling och turism.Och längs hela resan finns förstås den traditionella skogsindustrin, som stårför vart fjärde industrijobb i landet och är helt avgörande för livet i mångamindre orter.VID SIDAN AV RESVÄGEN tornar det arbetskrävande röjningsberget uppsig. Och den som tittar närmre ser föryngringar som borde planteratsmanuellt med bättre plantor, diken som borde rensas och skog medväxtkraft som väntar på extra näring. Allt det där ger mer arbete sombetalar sig direkt och ger vinster i efterföljande led, som skapar ännumer arbeten.Det finns så mycket som behöver göras och man kommer långtgenom att börja med skogen. Möjligheterna borde sammanställas tillen tydlig offert för hundratusen nya jobb, eller vad det nu kan vara närman räknar samman möjligheterna. Ett skogsdoftande dokument omtillväxt som ger arbeten.Vad som sedan behövs för att verkställa offerten i form av forskning,exporthjälp, uppmuntran, bidrag, skatter, lagstiftning, utbildning ochannat kan ju politikerna fundera på i den valrörelse som redan börjat.VI SKOGSÄGARE 5/05Pär Fornling, Chefredaktör

PROFILENLugnet på älgpassetger tid för eftertankeDet blev en rivstart för Norras nye vd. Knappt hade Bo T Holm hunnit dra igång arbetet medatt effektivisera och organisera om förrän fusionen kom, långt tidigare än han förväntat sig.Och lugnet dröjer, mycket ska hända till årsskiftet!Av Pär FornlingPå sätt och vis är dagenhistorisk. Det är densista tisdagen i Norrbottensläns skogsägarförenings62-åriga historia.Två dagar senare går manihop med Norra Skogsägarnatill den geografiskt största föreningeni landet.I denna hektiska brytningstidträffar vi Bo T Holm ute iskogen. Det blir många avbrottför samtal i mobiltelefonen ochuppmuntrande ord till medarbetare.Tempot är uppskruvat och detgår inte att missta sig på att hantrivs med att leda företaget.Handel och affärer har Bo THolm med sig hemifrån sedanflera generationer. Då handladedet om fisk och möbler.Det där med skogen kom senare.Och arbetet med kooperationenär en helt ny erfarenhet.Den första mars bytte han sida,från att ha arbetat för de privataköpsågverken till vd-stolen påNorra Skogsägarna.Varför?– Jag ville komma tillbakstill affärsverksamheten efteratt ha jobbat med näringspolitiskafrågor i tio år för de privatasågverksägarna. Jag trivdesbra och de är jättetrevliga attarbeta med, men det var dagsför något nytt.Blev det som du tänkt?– En positiv överraskning ärden stora lojalitet som personalenkänner gentemot uppdragetfrån ägarna. Den är långt starkareän i många andra företag.En annan överraskning var attfusionen kom så snabbt.Men fusionen med Norrbottenlåg väl i luften?– Ja, men i början upplevdejag att det fanns osäkerhetmellan respektive part, vilketsäkert bottnade i andra misslyckadesamtal. Inledningsvistänkte jag att det här skulle blijobbigt och långdraget, men såvände det snabbt.Gick det för snabbt?– Inte alls. För den operativaverksamheten är tempot viktigt,annars skapas osäkerhet ochpersonalen tappar sugen. Däremotkan jag tänka mig att endel ägare tycker det gått undanlite väl mycket, även om vi lagtmycket tid på information.Vad vinner ni?– Den rena fusionsvinsten ärsex miljoner kronor om året ibesparingar, men än viktigareär att vi får balans i våra virkesflöden.Tidigare hade vi för småvolymer i Norrbotten, nu kan visamla dem och bli en starkarepart. Vi blir över huvud tagetstarkare både på marknadenoch i näringspolitiken.Fungerar virkesmarknaden,eller har bolagen fortfarandeen monopolliknandesituation då det gäller attköpa massaved?– Nu är det bättre. Dels ärNorra större, dels har köparnablivit fler. En anledning är attKappa och Billerud brutits urdet gamla statliga monopolet,vilket är bra. Nu har vi ganskamånga bruk att välja mellan,plus handeln med Finland.Förädlar ni allt timret själva?– Nej, och det ska vi inteheller göra. Det är bra att varanettosäljare av sågtimmer. Måletär att sälja 25 procent mersågtimmer än vad vi självaförbrukar.Varför?– Frånsett vinsten i att handlamed virke är det viktigt att haen uppfattning om vad som ärrätt pris på råvaran. Det behövervi veta för att bedöma lönsamheni våra egna sågverk.Vi ska tjäna lika mycket på dettimmer vi själva förbrukar somdet vi säljer externt.För en utomstående är lönsamheteni sågverken svåratt bedöma eftersom de ärinbakade i föreningens resultat.Vore det inte bättreatt ha dem i ett eget bolag?– Vi har full kontroll ochdet räcker. När jag jobbade påköpsågverken hade jag väldigtgärna haft insikten för att kunnatifrågasätta lönsamheten iolika, varierande, smådelar avföreningens verksamhet. Dethade man kunnat använda föratt misstänkliggöra föreningen.Något sådant ska vi inte bjudain till.Hur är lönsamheten i industrin?– Nu har alla det tufft, menvi har en bra industri som vivässar ytterligare. Vi kör ettbesparingsprogram där produktionskostnadenska sänkas5 procent, utan att räkna in effektenav volymökningar. Måletär att nå nollresultat även ien dålig lågkonjunktur. Då trorjag vi har rätt produktionskostnadpå sågverken.Det har klagats länge, är detnågot grundläggande fel ibranschen?– Man brukar säga att detfinns tre sätt att förlora pengar.Kvinnor är det roligaste, hästardet snabbaste och sågverk detsäkraste… Nu tror jag inte riktigtpå den historien. På 15 århar sågverken ökat produktionenmed 40 procent i norra Sverige.Vilken annan bransch kanvisa en sådan tillväxt? Rimligenfinns det då en möjlighet atttjäna pengar, för ingen skjuterväl till pengar i 15 år bara föratt det är kul.Men behöver ni egentligensågverk, det är ju timmerbristi norr?– För det första tjänar vipengar på sågverken. För detandra räcker det faktiskt att enbolagssåg och någon privatsåg,kanske på grund av förändradetransportkostnader eller någotannat, lägger ner. Då blir detöverskott på råvara. I det lägetskulle andra aktörer kunna härjasom de vill med priserna omvi inte har egna industrier.Hur vill du utveckla sågarna,frånsett besparingarna?– Det ber jag att få återkommatill. Under vintern ochvåren arbetar vi med att uppdaterastrategin för vår sågverksrörelse.Sparar ni i resten av företagetockså?– Ja, vi ser över hela organisationen.När ska det vara klart?– Till årsskiftet ska vi seeffekterna, något kan kanskehalka över till nästa år.Är du skogsägare själv?– Nej men det vore trevligtatt ha något i närheten av UmeåFortsättning sid 86 VI SKOGSÄGARE 5/05

På språng i skogen med telefonen vid örat och kaffekoppen i handen.Bo T Holm fick en rivstart som vd för Norra Skogsägarna.VI SKOGSÄGARE 5/05 7

PROFILENFortsättning:Lugnet på…där man kan plantera, röja ochägna sig åt praktiskt skogsbruk.Det tycker jag är roligtDu kan alltså hantera en motorsåg?Bo T Holm berättar om strategin, nuär det många bollar i luften.– Mer än så. Dels är jag teknisktintresserad, dels har jagfått en hel del praktik medskogsmaskiner.Har du det med dig sedanbarndomen?– Egentligen inte. Hemmahandlade det mer om handel,men morfar arbetade i skogenoch hade ett småbruk utanförUmeå.Jag brukade åka timmerkälkemed honom och minns historiernaom hur huggarna åktetill timmerkojorna med en lådamat på vintern. Det kunde varaså kallt om natten att man frösfast i väggen.Det där kunde väl knappastlocka en yngling att dra tillskogs!?– Nja, jag är glad över de minnena,men det som egentligenfick mig att välja den skogligabanan var sommarjobb medplantering och röjning som jagfick via en kompis vars pappaarbetade på Skogsvårdsstyrelsen.Vad hände sedan?– Då gick jag redan treårigtgymnasium, men efter attha fått upp ögonen för skogenkompletterade jag med tvåårigskogsbruksskola. Tanken varatt bli skogstekniker, men detkrävdes hela fem års praktik sådet gick faktiskt snabbare attkomma in på jägmästarutbildningen.När var du klar?– Jag gick ut 1984 och arbetadedärefter fem år på Modosförvaltning i Lycksele, medansvar för skogsvårdsfrågorna.Det var en bra tid, men 1990fick jag chansen att bygga uppSkogssällskapets verksamheti norra regionen. I mitten av90-talet började jag som vdför Sågab och hade då ocksåansvar för ett biobränsleföretag.Den delen försvann närsågverkens organisationer fusionerade.– Då blev det mer näringspolitik.Vilka är de viktigaste näringspolitiskafrågorna nu?– Transportfrågorna är oerhörtviktiga för oss och förslaget”skatt på väg” är djuptoroande. Dessutom är förståsäganderättsfrågorna angelägna.Är det viktigt att bli flermedlemmar?– Ja, det är oerhört viktigtatt vara många i vårt näringspolitiskaarbete.Vad gör du på fritiden?– Jag tycker om att fixa ochsnickra.Är det någon egen konstruktiondu är speciellt stoltöver?– Efter en hel del funderandelyckades jag bygga en rundduschkabin med en plastcisternsom jag spacklade och sattekeramikplattor på. Det fannsandra möjligheter, men jag villeha något riktigt stabilt.Vilka är de finaste stundernai skogen?– Det är fantastiskt skönt attsitta på älgpass. Många tyckerdet är lite långtråkigt, menjag trivs med att sitta still ochhinna djupborra ordentligt iolika frågor. Det är ingentingsom stör, mobiltelefonen äravstängd, färgerna i naturenändrar sig, solen skiner och detrasslar av vinden i några asparbredvid passet. Då känns detbra.Björnligan!GRIZZLY - KODIAK - BRUINUpplev björnfrossan på riktigt!Hos närmaste Yamaha återförsäljare kan du känna på våra björnstarka4-hjulsdrivna terränghjulingar. Alla med Yamahas berömda transmission,kardandrift och motorbroms. Alla med justerbar fjädring, högmarkfrigång och brett tillbehörsprogram. Alla med 5 års fabriksgaranti.Det handlar om prestanda, säkerhet och tillförlitlighet. Om smidiga,robusta maskiner för hårda tag under många år. Välkommen!www.yamaha-motor-scandinavia.com8 VI SKOGSÄGARE 5/05

Slut efter 100 årTill årsskiftet upphör Skogsvårdsstyrelsernaefter 100 år. Iframtiden blir de direkt underställdaSkogsstyrelsen, medgeneraldirektör Göran Enanderi toppen.I dag är de visserligen samordnademed Skogsstyrelsen,men likväl egna myndighetermed en styrelse och länsjägmästaresom utses av regeringen.I framtiden kommer det attfinnas regionala sektorsråd,men de blir just bara rådgivande.Göran Enander välkomnarförändringen:– Organisationen blir effektivarevilket ger mer resursertill vårt operativa arbete. Vi skafinnas kvar på alla de 120 ortersom vi finns på i dag.Förslaget till förändringkommer från Skogsutredningen.Där föreslogs också attmyndigheten skulle sluta medrotpoststämplingar och ha entydligare uppdelning mellanuppdragsverksamhet (tjänstersom man säljer) och rådgivning.Den delen i förslaget nämnsdet ingenting om i beslutet omsammanslagning till en samladskogsmyndighet.Pengar till återplanteringI årets statsbudget finns pengartill planteringsstöd efterstormen.Regeringen har avsatt 150miljoner kronor vardera föråren 2006, 2007 och 2008.Ett första frågetecken är omde drabbade skogsägare somplanterat redan i år får del avpengarna.På den punkten ger departementssekreterareHans Nilsgårdlugnande besked.Vi lever upp till de löftenUlrika Messing tidigare gettom att ersättningen gäller redani år, säger han.Totalt handlar det om 450miljoner kronor. Hur de skafördelas är tills vidare oklart,men en tidigare utredning frånSkogsstyrelsen ger god vägledning.Då räknade man på tvånivåer; 800 respektive 500miljoner kronor.Enligt förslaget skulle denlägre nivån ge 3 400 kronor perhektar i stöd till en traditionellgranplantering med 2 500 plantorper hektar.Exempelvis skulle en lövplanteringmed stängsel ge20 800 kronor.Nu blir det alltså inte riktigt500 miljoner kronor så nivåernakan bli något lägre, men detberor också på hur pengarnafördelas mellan granskog ochlövskog.I beslutet heter det att stödet iförsta hand kommer att omfattatraditionell föryngring med generellmiljöhänsyn, vilket i detstormdrabbade området innebärgranplantering.Regeringen kommer nu attbereda frågan i samråd medSkogsstyrelsen.LRF Skogsägarna hade hoppatspå 800 miljoner kronor,men accepterar ändå den lägrenivån förutsatt att det blir enbra fördelning av pengarna.Pelletsmarknaden passerar 1 miljon tonUnder första halvåret ökadeleveranserna av pellets på densvenska marknaden med 28procent jämfört med sammaperiod förra året.Den nya rekordnoteringenär 527 673 ton första halvåret2005. PiR (Pelletsindustrinsriksförbund) räknar med attden totala försäljningen på densvenska marknaden kommer attuppgå till cirka 1,1 miljon tonunder 2005.Guldkantadeskogslån- låg ränta, värdefulla rådoch del av hypotekets överskott.Det finns en avgörande skillnad mellanLandshypotek och andra låneinstitut: Vifinansierar bara jordbruks- och skogsfastigheter.Bostadsrätter och hyresfastigheterkan andra bättre men ska duköpa skog t ex, är det oss du ska vändadig till. Vi kan ge dig sakkunniga råd somleder både till bra köp och rätt finansiering.Förutom låg ränta får du dessutomdel av hypotekets årliga överskott.Vill du veta mer om det här – gå in påwww.landshypotek.se eller ännu hellre,ring oss på 020 – 44 00 20.Jordnära finansieringarVI SKOGSÄGARE 5/05 9

Skördaraggregat för alla behovJohn Deere Forestry har en komplett serie skördaraggregat för alla slags avverkningsuppdrag.Med våra åtta aggregat och fyra skördamodeller är det enkelt att hitta just den kombinationsom passar dina avverkninguppgifter bäst. Utan onödiga kompromisser!Föredrar du tvåhjulsdrivna eller fyrhjulsdrivna aggregat? Vi har givetvis båda alternativen ivarje storleksklass. H270 på bilden är vårt nya stora tvåhjulsdrivna aggregat och H480 heternya generationens riktigt kraftfulla fyrhjulsdrivna skördaraggregat.SuperCut med integrerad kedjesträckning och kedjesmörjning är standard, 762C undantagen.FlashCut sågstyrning ökar produktiviteten och även komponenternas livslängd. SuperMarkfärgmärkning hanterar två eller tre färger och stubbehandling kan utföras via hålsvärd ellerdysa. Kedjeskottsskydd är förstås standard på alla skördaraggregat från John Deere Forestry.

www.deere.sePRODUKTIVITET I UTNYTTJANDEGRAD I LÅGA DRIFTSKOSTNADER

NYHETERMassapriset uppåtDen 1 oktober höjde Södrapriset för långfibermassa till620 dollar per ton– Vi ser en större efterfråganoch god marknadsbalans. Efterfråganunder sommaren harvarit bättre än vad som är vanligtför årstiden, säger Ulf Edman,vd för Södra Cell International.SCA krymperSCA arbetar med ett sparpaketsom innebär att koncernenminskar antalet anställda med3600 och lägger ner 20 fabriker.Det gäller främst affärsområdenahygienprodukter ochförpackningar. Affärsområdetskogsindustriprodukter, medbland annat Ortviken, Östrandsmassafabrik och Tunadals sågverk,berörs inte alls lika drastiskt.I samband med besparingarnasker också nyinvesteringarpå totalt 1,9 miljarder kronori de kvarvarande enheterna.Frövi på väg att säljasDet har länge stått klart attSveaskog kommer att säljakartongbruket Frövi och nubörjar det dra ihop sig till enaffär. Enskilda Securities arbetarmed försäljningen. Blandtänkbara köpare nämns Korsnäs,Holmen och Stora Enso.Het ny marknadVärmebehandlat trä, så kallatThermo Wood, blir allt vanligare.Stora Enso Timber, vilka varett av företagen som deltog iutvecklandet av tekniken, är påväg att dubbla produktionengenom att bygga ytterligare entorkugn i finska Kotka.Värmebehandlingsprocessenförbättrar träets livslängd ochgör det formstabilt.ThermoWood reducerar ocksåvärmeledningsförmågan,vilket gör produkten till ett braisoleringsmaterial.Till det kommer den varma,bruna färgen.”I stormen visasföreningens styrka”Genom en kraftsamlingfrån flera håll räknarSödra med att medlemmarnakan få ungefär likamycket betalt för virketsom innan stormen slogtill.Ett av de första besluten somfattades i huvudkontoret påSkogsudden, när ovädret bedarrat,var att alla medlemmarskulle behandlas lika. Lägetvar svårbedömt och man beslötatt vänta med det definitiva prisettills stormperioden är över,vilket är den 30 juni nästa år.Uppröjningen efter orkanengår visserligen snabbare än planerat.Nu räknar Södra med attvara klara i skogen till valborgsmässoafton,innan dessvar målet midsommarafton.Men priset på virket styrs ocksåav de vinster som industringenererar under verksamhetsåretvilket förlängts till den 30juni. Miljonerna rinner till istormlikvidfonden, dessutomtillkommer medel som brukardelas ut som efterlikvid ochränta på insatserna.Tills vidare råder garantipriserför massaved och dellikvidpå sågtimmer.– Vi räknar med att kunnaåterställa virkespriserna tillden nivå som gällde före stormen,säger skogsdirektör MatsSandgren.Det betyder ytterligare 20kronor för massaveden och 380kronor för gransågtimret.Till det här ska läggas 50-lappen från staten som av skatteskälär värd 80 kronor.Därmed blir priset 260 kronorför massaveden och 460kronor för gransågtimret.För många är det här en positivöverraskning, specielltsom det under resans gång förekommitspekulationer ombetydligt lägre nivåer. Och detMats Sandgren ute i den stormskoghan nu börjar se slutet på när detgäller hanteringen av det nedblåstavirket.är över konkurrenternas priser.– Nu i stormen har vi möjlighetatt visa styrkan i den ekonomiskaföreningen, sade koncernchefLeif Brodén straxinnan prognosen blev offentlig.Hans ambition är att det inteska finnas några ekonomiskaskäl att stå utanför den ekonomiskaföreningen i södra Sverige.Men fortfarande är det enprognos. Finns det något somkan hota den positiva bilden?– En ny svår storm eller enkollaps av världsekonominändrar förstås förutsättningarna,men inom ramen för dennormala verksamheten kännervi oss rätt säkra, säger MatsSandgren.Han är glad över att föreningentog det lugnt med försäljningenav virke i början avperioden, när det kom mångabud till bottenpriser.– Vi säljer när vi får tillräckligtbra priser, men räknar medatt ta hand om 80 procent av detstormfällda virket i våra egnaindustrier.Målet är att lagra en egenårsförbrukning timmer, ungefär4 miljoner kubikmeter påterminaler med bevattning.Merkostnaden för lagring är80–100 kronor, vilket är i högstalaget för massaveden. Denlagras i stället vid bilväg där detsom mest kommer att finnaskring 3 miljoner kubikmeter.I skogen har takten varit fyragånget så hög som normalt. Islutet av september hade 16 avde 28 miljoner kubikmeter somkontrakterats upparbetats.Dessutom har vädret varitrelativt gynnsamt. Blötan hardämpat bränderna och kylaninsekternas kärleksliv.– Men sommaren 2006 ärden stora utmaningen att klarainsektsskyddet, konstaterarMats Sandgren.En nyckelfråga är vad somhänder på virkesmarknaden inästa steg.En bit in på år 2007 tror MatsSandgren det kommer att varaganska gott om virke.– Dels finns ett uppdämt behovatt avverka, dels finns detganska mycket kantträd ochrestbestånd att ta hand om efterstormen.Det är också tänkbart attskogsägarna framöver inte spararså mycket gammal skogmed tanke på stormrisken.– För landet som helhet betyderdet inte så mycket, menvi får en tillväxtminskning iområdet på fyra procent, lokaltblir det betydligt mer.Och mycket grov granskog ärborta.– Lokalt kommer därför attbli en ganska tuff konkurrensom råvaran med bra pris på demest efterfrågade sortimenten,förutspår Mats Sandgren.Pär Fornling12 VI SKOGSÄGARE 5/05

Ny policy förnyckelbiotoperLatbilarna går i skytteltrafik, och det kan behövas med tanke påinsekterna.Bråttom få undan virketOm det behövs ärSkogsvårdsstyrelsen redoatt skärpa kraven på hurmycket död ved som fårlämnas i skogen.Det konstaterar Thomas Turesson,skogsskötselchef påSkogsstyrelsen, med anledningav de insektsangrepp somhotar i Götalands stormskogar.Enligt lagen får maximalt 5kubikmeter ved lämnas kvar.Det är inte helt lätt att få ut virketfrån stormskogen, mennågra dispenser kommer inteatt ges. Tvärtom.– Det är väldigt viktigt att fåbort granvirket innan kläckningarnaav barkborrar, sommaren2006. Vi bevakar utvecklingengenom analyser ochinventeringar. Det leder till bedömningenatt det råder risk förstora barkborreangrepp.– Om så lite som 2-3 miljonerkubikmeter bli kvar kan 10-34miljoner kubikmeter levandeskog dödas. Kanske kommer vidärför att skärpa kraven omkvarlämnat virke, säger TomasTuresson.I den mån det blir skärpningarkommer dessa att gälla särskiltutsatta områden.Pär Fornling– Nu finns det förutsättningarför staten attklara hanteringen avnyckelbiotoper och det ärrimligt att skogsägarna fåruppgörelser någorlundasnabbt.Det säger Sven Lundell, LRFSkogsägarna, som förklaringtill den nya ”nyckelbiotopspolicyn.”Den ersätter det moratoriumsom löpte ut i september vilketinnebar ett generellt stopp motatt hantera virke från nyckelbiotoper.Tanken var att samhälletskulle ges tid att ordnafinansiering och få fram systemför att hantera nyckelbiotoperna.En hel del har hänt ochSkogsstyrelsen talar nu om enprocent nyckelbiotoper i denproduktiva skogsmarken, vilketär betydligt mindre än beräkningarnaför några år sedan.Men fortfarande återstårmånga frågor att lösa och myndighetenräknar med att 10 000gårdar har så stora nyckelbiotoperatt det behövs en statligavsättning.Och fortfarande är det så kalllade”glappet” inte löst. Dethandlar om ersättning föravsättningar mellan 5–20 hektar,som är för stora för Skogsstyrelsenoch för små för Länsstyrelsen.– Uppenbarligen saknaspengar.– I vår policy säger vi attingen markägare ska behövavänta mer än tre år på att frågornablir lösta. Det första enmarkägare bör göra är attbegära samråd med myndighetenså man får upp frågorna påbordet, säger Sven Lundell.Pär FornlingRätt placering för dina skogspengar– redan nuNu kan du placera dina skogslikvider och försäkringsersättningar på ettplaceringskonto till en hög ränta. Du kan sedan enkelt och smidigt bytasparform till skogskonto eller skogsskadekonto – utan att det kostarnågot extra. Kombinera gärna med vårt pensionssparande.Välkommen att prata ekonomi och placeringar med någon av våra lantbruksansvariga.Tillsammans hittar vi rätt lösning för dina skogspengar!VI SKOGSÄGARE 5/05 13

MÅNGSYSSLARNA14 VI SKOGSÄGARE 5/05

Ronnie Johansson gör alltarbete själv i skogen. Enbra medhjälpare är denfjärrstyrda traktorn. Läsmer om hur teknikenfungerar på nästa sida.Idérikedom fårgården att blommaFör att klara sig på skogsgården gäller det att vara lite av mångsysslare.Ronnie och Marie Johansson vet vad det handlar om.Av Pär FornlingTideräkningen i de här trakternaär numera före och efterstormen.Här på Hattsjöhults gårdblåste 900 kubikmeter ner,vilket är drygt två normala årsavverkningar.Det innebar ettintensivt arbete och gav ett parlärdomar inför framtiden:– Efter detta blir det tidigareavverkningar. Hittills har jaggärna sparat 80–90-årig skogsom en reserv. Nu blir kanskeen normal slutavverkning vid75 års ålder.– Dessutom tänker jag upphöramed att gallra gammalskog, det gör den uppenbarligenmer stormkänslig, säger Ronnie.Vi kommer till Hattsjöhultför att titta på skogen men fastnari den jättelika trädgårdenmed gnistrande höstfärger ochfotbollsstora pumpor i det våtagräset. Blomsterprakten fortsätteri växthuset och vidare ini uterummet.– Här kan vi sitta och äta vindruvortidigt på sommaren,berättar Marie, när hon kommerfrån morgonpasset i mjölkstallet.Barnen, Daniel 18 år ochSandra 13 år, är i skolan.Förutsättningarna för odlingarär egentligen inte debästa här på höglandet, 280 meteröver havet, drygt en mil utanförNässjö. Men med ett passioneratintresse och småländskenvishet blommar jorden.Nu är det en del av gårdensverksamhet som lockar mångabetalande besökare, dessutomsäljer man trädgårdsprodukter.Blommorna och grönsaksodlingenär en av många sakersom kommunens barngrupperfår se när de entusiastiska hopparav bussen för att lära mer omlivet på landet. Årligen är detrunt 500 barn som får se hur kormjölkas, mata smådjur, gå tipspromenadoch titta på den radiostyrdatraktorn – som drar publiki flera sammanhang.Ronnie medverkar ofta medmaskinvisningar på skogsdagaroch mässor. Men framför alltanvänder han utrustningen i sinegen skog.Ronnie Johansson arbetarför att leveransvirket frånsjälvverksamma skogsägareska betalas bättre.I gengäld menar han attkraven på att leverera rättvolymer i utlovad tid kanskärpas.Marie ochRonnieJohanssoni denfrodiga vinterträdgården.Utanförbreder enjättelik trädgårdut sig.– Där gör jag allt arbete själv,från plantering till slutavverkning,berättar han.Dessutom blir det en del entreprenadarbeteåt grannarna.Med en granne har han förövrigt konstruerat en gårdssåg.Ett prydligt lager med tumstjockabrädor i olika bredderligger och väntar på nästa byggprojekt.Kor, trädgård, grönsaksförsäljning,barngrupper, maskinvisningar,skog, entreprenadkörningar,såg och dessutomförtroendeuppdrag åt Södra.Lantmännen och kommunen…– Man får vara lite av mångsysslareför att klara sig på engård som den här, konstaterarRonnie med ett leende.Men skogen är ändå grundeni verksamheten. Här finns 100hektar produktiv skogsmark,varav ungefär 70 procent ärgran.Fortsättning sid 16VI SKOGSÄGARE 5/0515

MÅNGSYSSLARNAFortsättning:Idérikedom får gården…Fjärrstyrd traktorMed hjälp av radiostyrningtill traktorn gårarbetet i skogenenklare och hanteringenblir skonsammare.Efter att ha fällt träden medmotorsåg arbetar sig RonnieJohansson metodiskt igenombeståndet. Traktorn står ett20-tal meter bort och hankopplar fast vajern runt dennyss fällda granen för att vinschafram den till traktorn förkvistning och kapning i lagomlängder.Vinschen startas med fjärrkontrollen,vajern spänns ochträdet låter sig villigt dras nermot traktorn. Men som så oftai gallringsskogen kommer ettträd i vägen.– Titta här nu, säger Ronnieoch trycker på fjärrkontrollen.Traktorn borta på stickvägenbackar ett par meter och trädetgår fritt.– På det här sättet slipper jaghoppa in och ut i traktorn. Oftagår det visserligen att dra inträdet utan flyttning, men påbekostnad av skador i den kvarståendeskogenTekniken har funnits någraår, men är relativt ovanlig. Utrustningengörs av ES Hydagenti Umeå och Borås.Ronnie har en Valtra 6350och fjärrstyrningen kostadekring 50 000 kronor med montering.För att det ska fungera måstetraktorn ha kopplingsfri växling(High shift).Alla grundläggande funktionerkontrolleras med fjärrkontrollen:styrning, fram, backoch trepunktslyften.√ Radiostyrningen påverkarinte CE-märkningen, men detär ett krav att det finns ett nödstopppå sändaren som delsutöses manuellt, dels om förarenkommer utanför röckviddenför sändaren.Traktorn styrs med fjärrkontrollen, vilket spar tid och mycket spring fram och tillbaks (se också bilden på förrauppslaget).Jämfört med manuellt huggning gårarbetet snabbare med processornoch man slipper många tungamoment.√Ett annat krav är maxhastihetenpå två kilometer.– För mig fungerar det väldigtbra. Inte minst har det varitpraktiskt i stormskogen därträden ligger kors och tvärs, dåkrävs det många flyttningar föratt få vinschningen rätt. Menför att få full nytta av investeringenbör man vara intresseradav de här sakerna och arbetaganska mycket, vilket ocksågäller processorn, betonar Ronnie.Genom att maskinen kvistaroch kapar träden är tumregelnatt det går ungefär dubbelt såfort som vid helt manuell huggning.Dessutom är kvistningBandsågen är en helt egenkonstruktion tillsammans medgrannenoch brossling (att dra framstocken) ett tungt manuellt arbete.I en gallring räknar Ronniemed att det kostar 200–220kronor att få fram virket tillbilväg. Då utgår han från entimpeng på 350 kronor för honomoch maskinen både vidavverkningen och skotningen.– I stort sett är det nog vaddet skulle kosta att leja för arbetet,men frågan är ju vad jagdå i stället skulle gjort undertiden.– Eget arbete är ett sätt attöverleva på en sådana här litengård.Han skriver av utrustningenför ungefär 900 000 kronorTIPS:www.linneturism.se/hattsjohultwww.eshydagent.se(traktor 500 000 kronor , processormed längd och diametermätning– 250 000 kronor,skogsvagn med drivning –150 000 kronor) på fem årI slutavverkningen konstaterarhan att det inte går att konkurreramed stora maskiner,men väljer likväl att göra arbetetsjälv, delvis av samma skälsom gallringen. Det ger sysselsättning.Dessuom kan hankosta på sig att ta relativt småhyggen på 1–2 hektar och endel av timret plockar han undantill den egna sågen.En del som arbetar med skotningväljer att ha långt mellanstickvägarna, men Ronnie Johanssonhar ett ganska konventionelltupplägg.– Jag gör rätt rejäla stickvägarsom är runt 3,5 meter bredaoch maximalt 30 meter mellandem. Det innebär att man senarekan gå in med en störremaskin om så önskas. Manmåste tänkta på att skog ärlångsiktigt, det här sättet attarbeta passa mig nu, men sakeroch ting kan förändras.16 VI SKOGSÄGARE 5/05

”Det gäller att gåsina egna vägar”Skogsbruk, fiske, jaktgäster, stuguthyrning, caféoch matservering. Det är skogsägare PeterErikssons verksamhet i Skyttmon.Av Lena HedmanEfter flera mil av skog så dykerplötsligt husen upp. Osannoliktstora trähus med snickarglädjeoch torn ligger mittute i skogen. Byn Skyttmonhar byggts av guldet från dengrova och senvuxna skogen.– Skogsbolagen kom hit 1838för att köpa in skog från Skyttmonsbönder, men det var ingensom sålde. Bonden PehrMatsson sa att ”Om skogen ärså mycket värd är det nog bästatt behålla den”, berättar PeterEriksson som är en av dagensskogsägare.Böndernas skog ökade i värde,och de kunde bygga praktfullahus. Peter med familj hållernu på att renovera Sörgården.En gigantisk veranda vänd motvattnet har delvis fått ny snickarglädje.– Vi ska återskapa det somvarit. Släktgården är sedan1750, och huset från 1884. Detkänns roligt att bo här ochrusta upp, säger Peter.Hela byn är kulturmärkt, ochhusen lockar turister. Peter ochhans fru Siv-Britt har till en delsin inkomst från turismen.– Man kan inte leva bara påskogen, det krävs många ben attstå på. Jag upplever att dettaVI SKOGSÄGARE 5/05Peter har satt upp gärdsgård av eget virke kring Gunnelstugan ochSörgården. Jämthunden Lufsen får som vanligt följa med på promenaden.med kultur och miljöturismökar. Många kommer också hitför fisket i Ammerån, sägerPeter.Det hela började 1992 medSkyttmobodens café. Siv-Brittlockade också upp sin bror Stefanmed familj från Småland,och de driver verksamhetentillsammans.– Vi arbetar varannan veckai cafét, och hyr även ut stugor.På så sätt hinner vi med renoveringpå övrig tid säger Siv-Britt.I Skyttmoboden kan manockså äta trerättersmiddag. Menynfrestar med rökt regnbågepå tunnbröd, svartvinbärsstekav älg och rabarberpaj till efterrätt.Här är det lokala råvaror somgäller.En bit bort strömmar frisktkallt åvatten in i en damm, därär det är ”put-and-take-fiske”.Två ton regnbåge sätts ut varjeår och allt fiskas upp.– Ofta kommer storfiskaresom säger att de vill att barnenska få fiska lite i dammen. Menefter ett tag så ser man att pappornaockså står där och fiskar,säger Siv-Britt.En annan viktig del av familjensverksamhet är att hyra utjakt på bolagsskog som de arrenderarsedan fyra år. Petertycker att det är bra att inte användaden egna skogen för jaktgästerna,eftersom det då inteinkräktar i jaktlaget. Han ärsjälv jaktledare för Öravattnetslag.– Vi hyr skog av Sveaskogoch SCA, men levererar våregen skog till Norrskog, sägerPeter.Jaktmarken som arrenderasär 3 500 hektar. Per jaktveckaär här upp till 15 jägare, mångaav dem norrmän. De äter middagtillsammans och lever tättihop. Peter med familjer hållermed hundar och då är försåsJämthunden Lufsen med, somär Nordisk jaktchampion.– Han har dessutom tagitsimborgarmärket, säger Siv-Britt och berättar om när hundensimmade efter älg, tvågånger på samma dag.På bolagskogen får ung domarpå högstadiet som går Jägarskolanjaga gratis.I Skyttmoboden tarSiv-Britt hand omgästerna. Jonny Berghar precis fiskat idammen. Fortsättning sid 1817

MÅNGSYSSLARNAFortsättning:”Det gäller att gå…– Det är en brist på unga jägareså vi tycker att det är viktigtatt erbjuda jakt, säger Petersom sitter med i styrelsen förJägarförbundet i Mittnorrland.Den egna skogen ligger Petervarmt om hjärtat och han villsköta den väl.– Jag ser ägande av skog somatt man har den till låns, manska förvalta skogen för kommandegenerationer.Han tycker att det känns extrabra att leverera till Norrskog,eftersom hans farfar engång var med och bildade föreningen.– Jag tror att han hade medlemsbevisnummer tre. Farfarsa alltid till mig: ”Kom ihåg attdu ska leverera till föreningen”och det rådet har jag följt.Peter och Siv-Britt ångrarinte att de sa upp sina heltidsjobbi Östersund.– När vi fick vår son Jonas såbestämde vi oss. Här i Skyttmonär vi fria och kan styra vårtid, säger Siv-Britt.Familjen består också av fostersonenTore som den här dagenhjälper fiskegäster att sättamask på kroken. Siv-Britt ochPeter har också familjehemsverksamhet.Ett nytt renoveringsprojekt ärGunnelstugan som är bynsäldsta bostadshus. Kulturstigenpasserar den solbrynta timmerstugan,som är från tidigt 1700-tal.– Det finns mycket att görainom kulturturismen, säger Petersom tycker det är trivsamtatt arbeta med turism.Många skogsägare och andraringer honom för att få tips påhur man kan organisera jaktoch annan turistverksamhet.– Det gäller att gå sina egnavägar, och inte göra som allaandra. Man måste vara målmedvetenoch inte ge upp, sägerPeter.När de startade Skyttmobodenvar många skeptiska tillhur det skulle gå. Men idagkommer 7 000 besökare undersommarperioden.Jonny Berg testar fiskelyckan i dammen, och får upp åtta fiskar.Gunnelstugan är byns äldsta bostadshusmed solbrynt timmer.Den ståtliga verandanpå Sörgården, byn harträhus långt utöver detvanliga!FLISHUGGARSäkerställ återväxten med plantor frånRamlösa PlantskolaEN KVALITETSPRODUKT SOM ÄRDRIFTSÄKER OCH SERVICEVÄNLIG.TP FLISHUGGAR omfattar följande modeller:Modell Max träddiameterTrädgård TP 100* 100 mmPark TP 150* 150 mmTP 200* 200 mmTP 250** 250 mmSkog TP 230 230 mmTP 270** 270 mmTP 280** 280 mm*Kan levereras med egen motor på trailer**Möjlighet för kranmatningKraftig och grovtoppknoppFrisk och kraftigbarrmassaGrovrothalsdiameterSamlat, kraftigt ochfibröst rotsystemLindström i Lomma ABPrästbergavägen 53,234 35 Lomma Tel. 040-41 96 00 Fax. 040-41 96 60info@lindstromslomma.se www.lindstromslomma.setel: 042 - 15 09 00 • fax: 042 - 15 88 77 • mail@ramlosaplant.se • www.ramlosaplant.se18 VI SKOGSÄGARE 5/05

SKOG I STANFAMILJEINTRESSE. Ulla-Britt Ajaxläser ur en av Skogsstyrelsensjuniorskrifter för barnbarnen – ochskogsmullarna – Emmy och Hanna.Alla generationerna är engageradei skogen.NYA SKOGSÄGARE. Helena Björklund, Tommy Karlsryd och lille Gustav förbereder sig för skogs ägandet. Helenakommer att ta över släktgården i Marks kommun.Foto: Pär FornlingMATPAUS. Vilde Norström ochMagnus Bavrell brukar åka ner tillskogen i Småland, men nu blev detnärbelägna Ladvik. Lille Vilde ärmycket nöjd efter att ha fått sittapå förarstolen i en av skogsmaskinerna.Fötterna på asfaltenoch hjärtat i skogenSkogen står sig bra ikonkurrensen med alltannat som lockar istorstaden.I Stockholm finns en jätteviktigmålgrupp för alla skogsägarföreningarna.Det säger Björn Andersson,som arbetar med utbofrågor påLRF Skogsägarna.Vi träffar honom en vackerlördag på Ladvik, några milfrån Sergels Torg.Här brukar Skogsvårdsstyrelsensedan flera år hålla enskogsdag på hösten. I årgenomfördes den tillsammansmed LRF Skogsägarna ochlandets fyra skogsägarföreningar.Björn konstaterar att det intevarit några problem att sy ihoparrangemanget.– Alla har varit positiva,nu är jag mest oroad för attkaffet och korven inte skaräcka, konstaterade han närbesökarna vällde in.Och jodå, korven räckte tillde 800 besökarna, som verkadenöjda och det blev lite av folkfest.Många kom från skogsgårdari närheten och ännu fler hadeskog någon annanstans i landet.– Det finns runt 15 000skogsägare i Stockholm somhar mer än fem hektar skog.Många är medlemmar i föreningarna,men det skulle kunnavara ännu fler. Sådana härskogsdagar är ett sätt att träffas,dessutom tror jag mycket påpersonliga möten och kontaktermed inspektoren i skogsgårdenshemsocken.– Jag träffar också mångaunga blivande skogsägare sominte vet så mycket om tankenmed föreningarna, där har vimycket att göra, säger BjörnAndersson.Pär Fornling20 VI SKOGSÄGARE 5/05

AFFÄRER. De fyra skogsägarföreningarna samlades kring ett litet ”torg” iskogen med försäljning, information, kaffe och korv. Här passar Ingrid Sahlpå att köpa en fästingplockare av Per Bengtsson, Mellanskog.UTBOKONTAKT och en avorganisatörerna, Björn Andersson,rycker in och serverar kaffe.EFTERFRÅGADE. Intresset försmå maskiner var stort. Här visarSten Myreback sin minilunnare somtillverkas på fabriken i Forshaga.PLANTFUNDERING. Ulla-Britt och Ingemar Erikssonpassade på att diskutera granplanteringar medsödras ordförande Lars-Eric Åström.INVIGDE. ”Nu har jag mycket fritidoch vad passar då bättre än att varai skogen”, sade Reinhold Lennebo.Han fick många lovord för att hanställde upp och invigde mässan,trots avskedet från vd-skapet i LRFnågra dagar innan. ”Vi kan aldrigacceptera diktat hur skogen skaskötas, skogs ägarna måste mötasmed respekt”, konstateradeLennebo. I bakgrunden syns länsjägmästareMonika Stridsman.Fortsättning sid 22PROFFSSÅGAR FRÅNNYHET!Dolmars nyamotorsågar.Bäst i test!SuccépåElmia!Stockbandsågar med kvalitetNymodellserie46-80 ccProffskvalitet till hobbyprisDekompventilTurboluftreningECV 4501• Låg vikt (4,1 kg)• Hög effekt (2,9 hk / 2,1 kW)• Lätt start med dekompventil• Vevhus i magnesium-aluminium gerproffskvalitet• Luftrening med turboeffekt• CE-godkänd av Statens MaskinprovningarTANAKA • www.tanaka.se • 08-659 03 60CTR 950 S013-16 10 20www.jgv.se• Stabil och styv konstruktion= bra sågresultat• Slip och skränkmaskinhåller världsklass• Priser som tål att jämföras• Få slitdelar = lång livslängdFinns i 3 storlekar:Max stockdiameter från640-970 mm.Valfri såglängd.VI SKOGSÄGARE 5/05 21

Fortsättning:Fötterna på asfalten…SKOG I STANFÄLL SÄKERT. Tomas Gullberg, somofta medverkar i Vi Skogsägaresexpertpanel, förmedlar råd om hurman arbetar i stormfälld skog.MASKINKÖP. Bo och Lena Lyrénkollade in maskinerna på skogsdagen.De planerar att köpa enliten skotare och göra mer egetarbete i skogen.MAT smakar extra gott under en skogspromenad.Sanna Carlheimer, LRF, serverar Gunilla Landberg,som har skog Västernorrland.TIPS. Lars-GunnarDahlström arbetarmed säker skog ochgav råd om hur mananvänder motorsågen.Han är självverksamskogsägare och16:e generationen pågården i Sorunda!KOLBULLARär en klassikeri sådanahär sammanhang.StaffanDackman,Skogsvårdsstyrelsen,hanterarjärnet elegant.Grundreceptetären tredjedelkornmjöl, tvåtredjedelarvetemjöl, vatten,fett fläskoch salt.STALPENMekanisk trädfällriktareFORAN Sverige AB är ett komplett och väletablerat konsultföretaginom skogsbruk, natur och miljö. Vi är verksammai Sverige, Norge, Baltikum och Ryssland.Vi erbjuder våra tjänster:Hjälpmedel vidfällning av träd ibesvärlig fallriktning.FSC-/PEFCplaner för skogsbruket; med önskad inriktningoch i valfritt planprogramAvverkningsplaneringFlygfotografering, OrtofotonBiologiska inventeringar/karteringarEkologiska bokslut, internrevisioner samt utbildning.SkogsvårdStabil, säker konstruktionmed kuggstång,hög utväxling, delbar.Tillverkad sedan 1972Lyftkapacitet 2.900 kgMer info? Telefon 0652-20380, fax 20333WWW.STALPEN.COM - stalpen@gransfors.comKOMPETENS - KVALITET – KONTINUITETTele: 023-633 00www.foran.se22 VI SKOGSÄGARE 5/05

Optimism påskogsägartingetTrots att årets skogsägartinghölls i spårenefter orkanen Gudrunvar undertonen den mestoptimistiska sedantingen började för femår sedan.Avstampet togs i Umeå år2000 (fast då hette det riksdag).Tanken var att ha en årligsamling för landets skogsägarföreningaräven efter samgåendet med LRF Skogsägarnapå riksnivå.Årets Skogsägarting, somhölls i Växjö, kretsade kringett nytt manifest för skogsägarrörelsen.Efter den inledande rubriken”Våra skogar flyttar intetill Kina” målas skogens möjligheterupp i ett antal artiklar,vilka paras med krav tillpolitiker och beslutsfattare.Grunden är äganderättenoch man betonar att det intefinns utrymme för nya pålagorsom hotar konkurrenskraften.Nya pålagor rimmar inte hellermed kravet på långsiktigt fastaspelregler.Möjligheterna är många ochför en fortsatt positiv utvecklingläggs stor vikt vid produktionen.– Manifestet visar framtidstro.Vi är något positivt förhela samhällets utveckling,framhöll Christer Segerstéen,inför 70-talet förtroendevaldafrån skogsägarföreningarnasom deltog i Tinget.Då det gäller avvägandetmot miljöintressen konstateradehan att riksdagens beslutgäller, och att eventuellt nyaåtaganden måste rymmas inomde ramarna.På fastighetsnivå är en viktiggrundbult att 90 procent avskogen är till för produktionUtbyte av erfarenheter och idéer om hur SBO-arbetet kan utvecklas. AnnaKarlsson, Södra, berättar och Gunilla Kjellsson, Norra, noterar.med generell hänsyn, medan10 procent är för naturvårdeller kombinerade naturvårdsochproduktionsmål.LRF:s ordförande, Lars-Göran Pettersson, betonadeatt skogen har ensjälvklar plats i visionenom hur de gröna näringarnaska få landet att växa.Fotnot: Manifestet går att beställapå info@skogsagarna.lrf.seNYHETERVI SKOGSÄGARE 5/05 23

BILAR och BRÄNSLEFör körning i terrängen kan karossenlyftas 10 cm genom luftfjädringen.Tekniken tar överterrängkörningenBra vägegenskaper har hittills gett dåligaterrängegenskaper, och tvärtom. Men nuhåller den nya generationen terrängbilarpå att utjämna motsatserna, samtidigt somelektroniken ger föraren en hjälpande handi skogen.Av Peter ÖjerskogTerrängbilar har av traditionvarit så enkla som möjligt.”Krigsjeepen” under andravärldskriget satte standarden.Den gick att meka med tumvantari 20 graders kyla, medantyskarnas tekniskt avanceradeterrängbilar fick problemi leran och snön. Vi vet vemsom vann kriget…Så de civila terrängbilarnavar länge maximalt teknisktenkla: separat ram, stela axlar,bladfjädrar, manuell växellådaoch manuellt inkopplingsbarfyrhjulsdrift/lågväxel.En av de första finesserna varfrihjulsnav, som frikopplarframhjulen från framaxeln videnbart bakhjusdrift.Men de senaste åren har terrängbilarnablivit mer teknisktavancerade, där européerna lettutvecklingen. Det stora kruxethar varit att elektroniken skaklara av smällar och skrap,gyttja och vatten.Överst i näringskedjan finnsnumera nya Land Rover Discovery3,engelsmannen som ägsav amerikanska Ford. Dentredje generationen av ”Discon”har överraskat motorjournalisteroch konkurrenter. Låt24 VI SKOGSÄGARE 5/05

Fakta: Tips inför köpet av begagnad terrängbilDet motsägelsefulla när det gäller att köpa begagnad terrängbil äratt man bör söka efter en bil som aldrig körts i terräng tidigare.Terrängkörning sliter oerhört på fordonen. Inte bara i form avbucklor och repor på ram och kaross utan framför allt när detgäller lera och smutsigt vatten som letat sig in i axlar, hjullager ochkardanknutar för att sedan fungera som slippasta...Studera noga underredet om eller hur mycket bilen körts i terräng,fråga ägaren. Se om oljorna är rena och inte innehåller vatten ellerföroreningar. Kör och lyssna på missljud från eventuellt slitna hjullager,vilket kan vara svårt eftersom grova däcken väsnas.Kolla att alla växlar går i och ur som de ska och att inga oljud finns.Tar kopplingen bra? Kontrollera särskilt bromsar så att de drar raktoch styrning så att hjulen svarar direkt på rattutslag. En fullstämpladservicebok är en garanti för att bilen är välskött. Saknas servicebokbör du varar misstänksam…Är du osäker, låt testa bilen hos Motormännens Riksförbund ellerBilprovningen. Den utgiften kan spara dig många slantar.Numera är Internet kanske det bästa sättet att hitta en begagnadbil. Länksamling finns på exempelvis www.swedenoffroad.com . Detfinns flera sajter med tusentals bilar.Nya terrängbilar är dyra och rasar snabbt i pris, därför finns ett sugefter begagnat. Vissa modeller är mycket åtråvärda som begagnade,exempelvis Toyota Land Cruiser 70 (för dyr som ny) och ryskaLada Niva (otroligt billig som begagnad).Det kan löna sig att importera en terrängbil från EU-land. Dessahar dessutom sällan gått i terräng eftersom terrängkörning är totalförbjudeti flera EU-länder.oss ta en titt på 4x4-finessernaoch vad man egentligen har förnytta av dem:√Däck som både är lågprofiligtoch aggressivt. Därmedkan man både äta kakan och haden kvar. Låg profil ger bättrekurvstabilitet i hög fart på asfalt,medan grovt mönster gerbättre grepp i skogen. Den lågaprofilen har också fördelen atthjulupphängningens ofjädradevikt blir mindre, vilket alltid ärbra. Men samtidigt rymmerdäcken mindre luft att släppa utvid avancerad offroadkörning.En annan nackdel är att destora fälgarna (18 tum standard)kan skadas i skogen närdet finns så lite skyddandegummi.√Sexväxlade växellådor.Sjätte växeln är lätt att glömmaatt lägga i, men kommerman ihåg det sjunker varvtalet,motorljudet och bränsleförbrukningenytterligare.√Elektronisk mellandifferential.Differentialen mellan framochbakaxeln har varit antingenmanuellt låsbar eller en viscokopplingsom mjukt låser diffenallt mer beroende på varvtalsskillnad.Med elektronisktstyrd mellandifferential kanman variera låsningen genomatt en elmotor med skruv pressarlamellerna. En fördel eftersomdet kan vara bra att släppapå låsningen ifall man tyckeratt transmissionen ”knyter” sigför mycket på fastare underlag.Samtidigt kan man få 100 procentlåsning i motsats till viscokopplingen.√Elektroniskt styrd luftfjädring.Den gör att man kan höja karossenhela 10 centimter! Dettaär kanske den vettigaste finessen,som sköts via en liten spak.Snabb landsvägskörning kräverså låg höjd som möjligt förbästa kurvstabilitet, medan terrängkörningkräver hög mark-Fortsättning sid 26Tre gånger mer ljus • Tio gånger längre livslängd • Tålig mot vibrationer och stötar • Svensk kvalitet för svenska behovNBB XENON – säkerhet på siktNBB Xenon är arbetsstrålkastarna för dig som kräver prestanda och kvalitet.Dygnet runt – året runt. Nu till ett pris som aldrig varit lägre!Tuffast och bäst.Ny MY-årsmodellkommer strax!NBBNBB MY XENONNBB GAMMA XENONNBB Nordisk Bilbelysning AB • Box 1005 • 581 10 Linköping • Tel 013-20 05 00 • Fax 013-13 18 85 • www.nbb.se • E-mail nbb@nbb.seVI SKOGSÄGARE 5/05 25

BILAR och BRÄNSLEFortsättning:Tekniken tar över…Den moderna tekniken gör attföraren har unika valmöjligheternär det gäller bilens beteende iterrängen. Och allt styrs av en litenratt.Foto: Jan Vainultwww.ctek.comfrigång för att klara stubbar ochstenar. I båda fallen har bilenbibehållen komfortabel fjädring,vilket inte varit möjligtmed mekanisk fjädring.√Elektronisk handbroms.En minimal ”spak” aktiverarparkeringsbromsen. Men fråganär om den elektroniskahandbromsen fungerar somnödbroms.√Terrain Response.Det innebär att föraren harmöjlighet att via en liten rattvälja mellan fem olika terrängunderlag:normal, gräs/grus/snö, lera/rötter, sand och berg.Beroende på vägval ställer bilenin sig optimalt vad gällergaspedalskänslighet, växelläge,differentialer, fjädring ochmarkfrigång!En hel del av det här finnsockså på andra bilar och annatär på gång. Terrängbilarna fårmed andra ord allt mer elektronisktstyrda offroadfinesser,men frågan är om allt behövs?Ta hand om batteriernai vinter!Trygg laddning under hela vinterf˛rvaringenmed CTEKs patenteradeFloat/Puls underhÔll LÌr dig mer pÔwww.ctek.seCTEKSWEDEN ABRostugnsvÌgen 3776 70,Vikmanshyttan+46225 35180www.ctek.seTanka dieseloch etanolfrån skogenOfta krymper stora visioner och flyttas längrebort när tiden för genomförandet närmarsig. Då det gäller att ersätta diesel och bensinmed bränsle från skogen är det tvärtom.Av Pär Fornling– Allt går så sanslöst fort nu,säger Thomas Larsson.Han är skogsägare utanförSollefteå och en av nyckelpersonernai Biofuel region, därThomas ansvarar för råvaufrågorna.Det är ett storstilat projektsom 270 personer arbetar medoch omfattar 17 kommuner iVästerbotten och Västernorrland.De betalar 6 kronorom året per invånare som en delav finansieringen. Dessutom ärlänsstyrelser, universitet ochflera företag med på båten.Visionen är att tillverka likamycket bränsle som alla bilar,bussar, lastbilar och andra fordoni regionen förbrukar. Ochallt förväntas på olika sätt tillverkasmed trä som råvara.Men räcker skogen?– Absolut. Förbrukningenberor på vilken teknik vi använder,men i stort sett handlardet om att öka produktionenmed 1,5 skogskubikmeter perhektar och år, säger Thomas.Vi träffar honom samma dagsom Volvo presenterat sin förstabil med ”Flexifuel-motor”vilken obehindrat kan köras påbåde bensin och E85 (85 procentetanol och 15 procent bensin).Saab och framför allt Fordhar redan liknande bilar.Andra rubriker i dagstidningenhandlar om nya toppnoteringarför råoljepriset.Och dagen innan har vi hörtSödras koncernchef, Leif Brodén,tala om möjligheterna attersätta dieseln till två tredjedelarav föreningens tranportermed ett eget bränsle från Mörrumsbruk. Förutsatt att teknikenhåller handlar det om attbygga till sodapannan för 0,5–1 miljard kronor.Mycket drar åt samma hålloch ledningen för Biofuel regiontror nu att visionen skavara förverkligad år 2020, tioFakta: Extra utrustning till terrängbilenTrodde du att din nyinköpta terrängbil är klar för skogskörning?Förmodligen fattas några väsentliga tillbehörDragstropp är den viktigaste extrautrustningen ifall man kör fast.Dragstroppen ska inte förväxlas med de odugliga bogserlinor omsäljs på bensinmackarna. Det krävs en riktig dragstropp som oftastbara säljs av offroadfirmorna (exempelvis rindab.se).En hög mekanisk domkraft klarar av att lyfta bilen tillräckligt högtför att man ska kunna lägga stenar, granruskor eller liknande underhjulen om bilen kört fast. Eller om en elak stubbe fastnat mellanaxlarna.En winch är ovärderlig. Kom ihåg att infästningen och monteringenmåste göras professionellt, låt gärna en verkstad göra jobbet.Kapacitet bör vara 1,5 gånger bilens vikt. En tvåtonsbil bör hatre tons kapacitet. En för svag winch orkar inte, en för stark drarsönder bilen. Köp ingen namnlös Asien-tillverkad ”sytrådrulle” utanen med kvalitet av fabrikaten Warn, Ramsey, Superwinch, med flera.26 VI SKOGSÄGARE 5/05

Rikard Gebart vid hjärtat i svartlutsförgasningen,men en väldigpotential för att tillverka energi.Foto: Maria Johanssonår tidigare än de ursprungligaplanerna.Det råkar för övrigt sammanfallamed statsministerns nyamål som han lyftes fram i åretsregeringsförklaring; att ”förutsättningarska skapas för attbryta Sveriges beroende av fossilabränslen till 2020”.Nya etanolfabrikerBensinen håller redan nu på attersättas med etanol som tillstörsta delen importeras.I Sverige kan den tillverkaspå några olika sätt:√Etanol är sedan länge enbiprodukt vid sulfitfabriken iDomsjö.√I Norrköping har Agroetanolen fabrik som gör etanol avspannmål.√Den 26 maj förra året startadeen pilotanläggning i Örnsköldsviksom gör ett par hundrakubikmeter etanol om året.Det nya är att cellulosan sönderdelasmed enzymer i ställetför syra. Till att börja matasfabriken med sågspån och nästasteg är träflis.– Det tror jag är framtidensvinnande teknik. Försöken ärlovande och vi bör kunna ha enförsta fullskalig fabrik om treår, säger Thomas Larsson.I slutet förra månaden börjadeförstudien av tre styckenfabriker i Västerbotten. Omplanerna håller kommer de tillsammansatt göra 210 000 kubikmeteretanol om året.Produktionskostnaderna ärvisserligen betydligt högre änden etanol som idag köps påvärldsmarknaden. Men delsräknar man med att världsmarknadsprisetstiger medökad efterfrågan, dels blir tillverkningeneffektivare.Brasilien, som tillverkar 80procent av etanolen till svenskafordon , har sänkt sina produktionskostnaderfrån 6 till 2 kronorlitern för etanol från sockerrör.Dessutom finns etttillskydd för inhemsk produktion.TrädieselDå det gäller diesel från råoljakan den ersättas med så kalladFT-diesel.Bakom förkortningen döljersig herrarna Fischer ochTropsch, som skrev in sig ivärldshistorien genom att utvecklaen teknik för att omvandlagas till ett flytandebränsle, vilken också kallassyntetisk diesel.– Det är en väl beprövad tekniksom fungerar bra i dagensmotorer. Jag använder själv FTdieseltill mina lantbruksmaskiner,men den görs av naturgasoch är därmed ett fossiltbränsle, om än mycket renareän vanlig diesel, säger ThomasLarsson.– Mitt mål är förstås att användadiesel med trä som råvara.Det finns lite olika sätt att fåfram gasen ur träet.√I Värnamo leder Växjöuniversitet ett projekt som drogigång våren 2004 och ska hållapå i fem år. Anläggningen hartidigare använts till ett liknandeprojekt, då handlade det omförgasning av biobränsle tillkraftvärme.√En annan teknik har utvecklatsvid Umeå universitetav professor Anders Nordin.Här planeras för en pilotanläggningi Sundsvall som kanstå klar år 2008 och producera2 000 kubikmeter syntetiskdiesel om året. KommunalrådetEwa Back driver på och sägeratt Sundsvall ”ska bli FT-dieselnshuvudstad.√På energitekniskt centrumi Piteå pågår det projekt somhar störst möjligheter, menockså är mest komplicerat. Dethandlar om förgasa svartlutenvid massafabrikerna.Södra är ett av många företagsom är engagerade i arbetet.Svartlut är den kokvätskasom återstår när träets fiber tagitstillvara för tillverkning avpappersmassa. I dag förbrännssvartluten och ger kraftström.Men den kan användas mycketeffektivare genom förgasningoch tillförsel av extra träflis.Då får man en syntesgas somkan omvandlas till bränsle ellerännu mer el.I Sverige finns 25 bruk somteoretiskt kan övergå till svartlutsförbränning.I så fall skulle en tredjedel avallt fordonsbränsle i Sverigekunna ersättas med bränslefrån massabruken, som prismässigtär konkurrenskraftigtmed bensinen före skatt!Dyr pannaMen en ny sodapanna kostaröver en miljard kronor och detär inget man byter med engång. Dessutom finns det enuppenbar risk för driftsstoppmed en ny teknik, vilket ärdyrbart på ett massabruk.– Man kan också ha en stegvisövergång och exempelvisbygga ut kapaciteten i sodapannanmed 15 procent. Teknikenför svartlutsförgasninganvänds då bara för tillbyggnaden.Om något hänger upp sigfortsätter den andra produktionensom vanligt, berättarRikard Gebart, vd för försöksanläggningeni Piteå.Vi talade med honom någradagar innan det var dags attstarta försöksanläggningensom ska göra 20 ton i veckan.På många sätt blir det bådelandets minsta och landets mestintressanta massa-produktion!Läs mer om bränslen på sid 28VI SKOGSÄGARE 5/05 27

BILAR & BRÄNSLEMed trä i tankenIngen kan missta sig påatt Thomas Larssonbrinner för visionen omatt göra bränsle av trä.– Det kommer att ge massor avjobb, bidra till en bättre miljöoch ge ytterligare en användningför vår skogsråvara, sägerhan entusiastiskt.För egen del har Thomas 270hektar skog och ett jordbrukmed 300 hektar åker.En drivkraft i att utvecklagården var att han ville visa attdet gick att kombinera storskalighetmed ekologi.Arbetet för träbränsle är ennaturlig fortsättning på sammaväg. Drömmen är att köra traktornoch redskapen med ett ekologisktbränsle. Han är delägarei företaget Framtidsbränslensom säljer importerat FT-dieseloch arbetar för att få igång produktioneni Sundsvall (se artikelnpå förra uppslaget).– Dels planerar vi att göradiesel av gas från Akzo Nobel.Dels har vi kontakt med en fabrikdär vi ersätter fossil gas tillförbränning med gas från träflis.Genom att driva bägge utvecklingsstegenparallellt gårdet fortare. Förhoppningsviskan vi koppla ihop det till enfullskalig fabrik år 2010.– Samtidigt pågår arbetetmed etanol, svartlut och en delandra varianter. Det är ingakonkurrerande system. Alltdrar åt samma håll, säger ThomasLarsson.Utvecklingen skyndas på avEU:s mål om att 5,75 procentav alla drivmedel ska kommafrån bioenergi år 2008. Ettmedel för att nå dit är att biodrivmedelär helt skattebefriadetill år 2008.I statsbudgeten flaggar regeringenför att reglerna förlängsytterligare fem år och att en utredningkommer med förslag påvad som ska hända därefter.Pär FornlingKolla in emblemetpå Thomas Larssonskavajslag, under BioFuel Region står deteldsjäl, vilket passar väl.Förutom skog, mjölkoch energi har hanolika kulturarrangemanghemma på gården dären av ladorna blivitteaterscen.Fakta: Volvo tror på biobränslenNyligen presenterade Volvo en lastbil som körs på DME, dimetyleter.– Vi vet att på 20 års sikt kommer de alternativa bränslena att successivt bli allt mer kommersielltgångbara, konstaterade Volvos koncernchef Leif Johansson vid premiärvisningen i slutet av maj.Också DME kan göras genom svartlutsförgasning. Till skillnad från FT-diesel kräver bränslet dock specielltanpassade motorer.Gödsling– Lönsammaste åtgärden i din skog!Kalkyl 115% ränta i skogen– vad ger banken?Efter en gödsling ökar tillväxten med ca15 kubikmeter/ha under en 8-årsperiod.Medelstammens diameter ökar med ökatvirkesvärde och lägre avverkningskostnadsom följd. En väl utförd gödsling i rättbestånd ger en årlig förräntning på gödslingskostnadenpå 10-20%.Skogens Gödslings ABhar under 30 års tidmed sin egenutvecklademetod SG-systemet ®gödslat mer än250 000 ha åt Sverigesskogsägare – storabolag såväl som enskildaskogsägare.Du kan enkelt och smidigt få din skoggödslad på bästa sätt genom att användaSG-systemet. Du får då ett komplett paketinnefattande hela kedjan från rådgivning tillmarkburen gödsling med specialutrustningoch slutligen GPS-baserad dokumentation.Fler kalkyler och ytterligare information omSG-systemet finns på:www.sg-systemet.comSG-systemetSkogens Gödslings ABTel. 0418-765 00www.sg-systemet.com28 VI SKOGSÄGARE 5/05

FORSKNINGKalla föryngringsfaktaFrosten hotar mångaplanteringar, men detfinns metoder att minskarisken.Vid föryngring av gran kanfrosten vara ett problem:• På låglänta marker –i svackor och dalgångar,• På kalla marker, vilketinnebär fuktiga finjordsrikamarker,• På ytor med gräs ellerlavar.Kalluften lägger sig närmastmarkytan i svackor och påplana partier.– Områden med erkänt svårnattfrost är exempelvis sydsvenskahöglandet, Sörmlandoch norra Uppland. Skillnaderi topografi, trädskikt ochmarktyp gör att frostrisken kanvariera mycket mellan ochinom ståndorter. När ungskogennått 1,5-2 meters höjd ärdet sällan någon stor risk förfrostskador.Mats Hannerz ger följanderåd för granföryngring på frostläntalokaler:0–10 %11–20 %21–30 %31–40 %41–50 %51–60 %61–70 %71–80 %81–90 %91–100 %– Det är frost under vegetationsperiodensom är farligför plantorna. En väl invintradbarrplanta kan klara -50°Cmedan ett färskt granskott kanskadas vid någon minusgrad.Molnfria, kalla och vindstillanätter på försommaren kan därförge svåra skador, säger MatsHannerz, föryngringsforskareoch projektledare för Kunskapdirekt.För att bedöma risken förfrost krävs lokal erfarenhet.Frostrisken är i allmänhetstörst där det samlas stillaståendeluft.√Lämna en högskärm avgran eller släpp upp en lågskärmav björk.√I södra Sverige rekommenderasplantagegran ochvitrysk eller baltisk gran. Lokalbeståndsgran bör undvikas.Den skjuter skott tidigt ochdrabbas lätt av vårfrostskador.√I norra Sverige råder störrerisk för höstfrost än i södraSverige. Undvik därför plantorav sydligt ursprung somväxer länge på hösten.Plantagegran rekommenderasHögskärm hjälper. Kartorna visar risken för vårfrost framräknat med verktyget iKunskap Direkt. Ju mörkare blå färg, desto högre risk för vårfrost. I båda fallen harbarrotsplantor av beståndsgran med mellansvenskt ursprung använts. I exemplettill vänster har plantorna planterats på hygge utan markberedning, till höger haren högskärm lämnats. Högskärmen minskar frostrisken avsevärt, men fortfarandelöper plantorna risk att drabbas av frost på en del platser. Här måste man bytaprovins.på frostutsatta lokaler.På mindre frostlänta markerkan nordförflyttade provenienserockså användas (se vidareunder ”Val av skogsodlingsmaterial”i Kunskap direkt).√Markberedning ökar temperaturennärmast markytaneftersom värmeutstrålningenfrån marken ökar.√En större planta, exempelvisbarrot 2/2, klarar oftastfrosten bättre än en liten täckrotsplanta.Frosthjälp på nätetGenom systemet ”Kunskap direkt” ges nu också hjälp med attbedöma risken för frost vid föryngring med gran på en viss plats.Gå till www.kunskapdirekt.se/verktyg och välj ”Frostrisk” i vänstermenyn.Efter att först har beskrivit den blivande föryngringen steg för stegges besked om risken för frost. Man kan själv prova sig fram till hurfrostrisken förändras genom att exempelvis lämna en högskärm,markbereda, använda större plantor eller byta proveniens.Om frostrisken är högre än 20 procent kan det vara värt attfundera över möjligheterna att minska frostrisken.Besök Kunskap direkt, www.kunskapdirekt.seArbeta säkert i stormskadad skogForskningssatsningen Planeringoch säkerhetstänkande ära och o vid avverkning i stormskadadskog. Det framgår aven ny rapport från Skogforsksom sammanställt skogsbruketserfarenheter av tre olikaavverkningssystem i stormskadadskog med avseende påsäkerhet och prestation.Läs mer i Resultat nr 14,2005 som kan laddas nedkostnadsfritt som pdf påwww.kunskapdirekt.se/stormNytt från Skogforsk producerasav Sveriges LantbruksuniversitetKontaktperson på SLU ärSven-Olov Bylund, tel 090-786 58 00Sven-Olov.Bylund@info.slu.se30 VI SKOGSÄGARE 5/05

SKOGSODLINGBo Nilsson synar av resultatet,med flera rejäla stockar redanefter 13 år.Sambatoneri svensk skogDet finns flera mindre odlingar av snabbväxande poppel ochhybridasp. Bröderna Jönsson beslöt att ta steget fullt ut.Av Pär FornlingVid ett första ögonkast kanman tro att bilden här bredvidär från Brasilien, samba-dansensoch plantageskogsbruketshemland. Men vi befinner osshos Mats och Bengt Jönsson,jordbrukare och skogsägareutanför skånska Skurup. I åravverkade de ett bestånd medpoppel som måste vara någotav en rekordnotering försvenskt skogsbruk. På andraplatser finns flera försök ochmindre odlingar, men ingen såhär storskalig produktion.– Det här ångrar vi inte, detger bättre än en jordbruksgröda,konstaterar Mats Jönssonnär han studerar siffror ochfakta från poppelskogen:√De planterade 32 hektaråkermark.√Avverkningen gjordes efter13 år. Det högsta trädet vardå 24 meter.√Träden såldes dels sommassaved till Södra, dels somflis till värmeverket. Avverkningenresulterade i 6 100 kubikmetermassaved och 5 200kubikmeter flis. Massavedenbetalades med 264 kronor ochflisen 27 kronor kubikmetern(efter flisning på plats).√Totalproduktionen blevungerfär 8 100 kubikmeter underbark, eller knappa 20 kubikmeterper hektar och år igenomsnitt.√Allt under 10 centimeter idiameter flisades.Odlingen påminner om de plantageskogar vi är vana att se från Brasilien.Foto: Ceno Wendel√Efter alla kostnader gavskogen 1 600 kronor per hektaroch år. I kostnaderna ingår dåräntor, förvaltning, ogräsbekämpning,plantering (8 200kronor per hektar) och avverkning(73 kronor per kubikmeterför skördare och skotare).Just nu skjuter det upp nyastubb- och rotskott på fälten.Några är redan två meter höga,efter en säsong!– Det ska bli spännande attse hur det går för den här andragenerationen. Bäst är nog att gåin med motorsågen och gallrafram huvudstammar om tre år,säger Bo Nilsson som är skogs-vaktare på angränsande Häckebergagods och rådgivare åtMats och Bengt.– En fördel är att vi nu slipperplanteringskostnaden och odlingengår igång med en väldigkraft. Vi får se om tillväxtenockså blir större.Ett frågetecken gäller rötan.Bo Nilsson är lite orolig förstubbskotten, det kan vara bättreatt satsa på rotskotten därden möjligheten finns.– Kanske kan det också varaklokt att lägga på några års tillväxt.Av olika skäl passade det32 VI SKOGSÄGARE 5/05

Allt över 10 centimeter i diameter blev massaved, resten flisades till energi.Foto: Ceno Wendelmed en avverkning vid den härtiden, annars nog det optimalaär att ta ner träden efter 15 år.Genom att använda större maskinerkan dessutom avverkningskostnadernapressas endel, säger Bo Nilsson.Olika saker kan förbättras –det finns inte mycket praktiskerfarenhet av den här sortensskog - men på det hela taget ärhan mycket nöjd med utfallet.– Under rätt förutsättningarfinns det nog inget som slår dethär.Bo Nilsson är i full färd medatt anlägga fler odlingar pånedlagd jordbruksmark, vilkenhan konstaterar är bäst lämpad.Det är väldigt viktigt atthålla ogräset borta, men någotstängsel mot viltet behövdesinte hos Mats och Bo Jönsson,en anledning var den relativtstora odlingen.Kanske kan avkastningenskruvas upp ytterligare genomgödsling med slam, tätare förband(här var det tre meter mellanplantorna) eller ytterligareförädlat material.Frågan är förstås vad trädenkan användas till framöver. Idagsläget går det till massaindustrin,men på det hela tagethandlar det om relativt småpartier.– Poppel är inget vi efterfrågari större omfattning. Dåfungerar asp bättre att blandaupp med björkmassaved, menframför allt tror jag på framtidenfinns i långa barrfiber, sägerSten Holmberg, vd förSödra Cell.Det finns en del goda erfarenheterav att såga asp, dessutomär naturligtvis energi ettalternativ. Avkastningen är väli nivå med energiskogen, menhandlingsalternativen är flermed riktiga träd.– Med tanke på att vi importerarfyra miljoner kubikmeterkortfibrig massaved tycker jagabsolut det här borde vara ettalternativ. Vedegenskapernamellan hybridasp och poppel ärväldigt lika, säger professorLars Christensson.Han är numera pensionär,Fortsättning sid 34VI SKOGSÄGARE 5/05 33

SKOGSODLINGFortsättning:Sambatoner i svensk skog– Man kunde nästan se hur det stod och växte, berättar Bengt Jönsson.Bakom honom syns de snörräta raderna efter den första poppelodlingen.men arbetar hängivet vidaremed de här frågorna.– Tyvärr är intresset lite dåligtgenom dominansen för granoch tall, men det här bör absolutha en nisch för framtiden.Lars Christensson konstateraratt tillväxten kan öka ytterligarepå bättre jord och nyakloner.Han har försöksodlingar meden del material som importeradesi början av 90-talet som serlovande ut, men de måste testasmed tanke på sjukdomsrisken.Till farorna finns bladmögeloch rotröta. Av säkerhetsskälkonstaterar han att man bör haen blandning av flera olikakloner vi större odlingar.Men frånsett plantmaterialetfinns andra sätt att öka tillväxten.– Vi har försök där avkastningenökar med 50 procentgenom bevattning, vilket dockär dyrt. Men ett intressant områdeär att rena avloppsvattnetmed odling av snabbväxandeträd.Nya hybridasparIntresset för snabbväxandeträd är rätt begränsat, så densom vill göra en större planteringbör lägga in en beställninghos plantskolan i god tid.Det som avverkats hos brödernaJönsson är hybridpoppeleller jättepoppel av en klonmed beteckningen OP42. Förkortningenbetyder Oxford PaperCompany år 1942, medandra ord har det inte hänt såmycket med förädlingen sedandess.Hybridaspen däremot, somär en likartad snabbväxare, förädlasav Skogforsk. De nyaklonerna avkastar upp till 25skogskubikmeter per hektaroch år under en 15–20-årig omloppstid.Enligt Skogforsk kan klonernaodlas upp till Mälardalen.En fördel med aspen är attden skjuter rotskott väldigt lätt,närmast för lätt. Poppel tenderaratt ge stubbskott, men odlingenhos bröderna i Skurupvisar att den också får rotskott.Speciellt om avverkningsmaskinernaskadat rötterna, vilketDet görs en del försök med nyakloner på poppel, men innan desläpps måste de testas ordentligtmot sjukdomar.alltså är en fördel i det här fallet!– Vi har också funnit att detberor på när avverkningen görs.Vid tidig avveckling blev detknappt några skott, men när visenarelade den till slutet avsommaren blev det fullt av uppslag,säger Bo Nilsson.Pär FornlingAlert HörselskyddPangerbjudande! Nu 1.100:-Ord. Pris: 1.488:-Så långt lagret räcker.MS 260MS 260-FB extrautrustad till samma pris!Pris: 4.990:-En riktig slitvarg:MS 280 C-BPris: 6.190:-FS 450/480 KMarknadens lägstavibrationer!Pris:7.190:-/7.990:-www.stihl.se • 020 - 555 66634 VI SKOGSÄGARE 5/05

Föreningars villkori skuggan av bolagenFöretagen får nya redovisningsregleroch etiskakoder. Södras ordförandeLars Eric-Åström varnarför att de utformas påbolagens villkor och geren orättvis bild av detkooperativa företaget.– Vi måste hävda vår profiloch inte bara följa med i kölvattnetefter bolagen, sägerLars-Eric Åström.Ett aktuellt exempel är dekommande redovisningsreglerna.De innebär att insatsernaska räknas som en vanlig skuldtill medlemmen, vilket i praktikenbetyder att den synligasoliditeten sjunker. För Södrasdel kan det handla om 10 procentenheter.I praktiken förändras förståsingenting, insatsernas ställningär precis densamma. Och medtanke på att de återbetalas underrelativt lång tid, och ävenkan låsas om läget så kräver, ärLars-Erik Åström vill har spelreglermed en profil för de kooperativaföretagen.banden starka till föreningen.– Det där kan vi nog förklaraför våra medlemmar och bankerna,men för de som tittarflyktigt på företaget kan det geen felaktig bild. Det kan varanågon som funderar på att sökajobb hos oss, eller kan mantänka sig att bankerna hartvingande regler som ger högreränta när soliditeten sjunkerunder 45 procent.– Det här är helt enkelt enlapsus. Man har glömt den ekonomiskaföreningen och viborde varit med bättre från början,betonar Lars-EricÅström.Grunden till det hela är problemi bolagsvärden och inteminst ett antal företagsskandaleri USA, som vidare lett tillnya ”uppförandekoder”.Efter bolagskoden är nu enföreningskod på gång. Härfinns ett förslag för Sverige somhåller på att behandlas.– Vad jag sett hittills finns enuppenbar risk att vi ganska passivtföljer förslagen för bolagen,vilket vore galet. Deras problemär inte våra. Inom kooperationenmåste vi enas om etteget dokument som visar vårtförhållningssätt till etik ochmoral. Annars kan vi få enmassa konstigheter som intepassar vår värld.Förslagen som finns handlarom sådana saker som att styrelseledamöterbara får väljas påett år, att vd:s ersättning skafastställas av stämman, atthalva styrelsen ska vara oberoendeav bolaget och ett antalregler om öppenhet som redanär självklarheter i de ekonomiskaföreningarna. Det gällersaker som bolagens problemmed nomineringskommiteerdär föreningarna sedan längehar haft valberedningar.Det ser helt enkelt olika ut ien medlemsstyrd och en aktiägarstyrdorganisation.– Visserligen kan man sägaatt föreningens stadgar ståröver koden, men det är ett passivtförhållningssätt. Vi bordeena oss om en gemensam föreningskodefter våra utgångspunkter.Och jämfört med bolagsvärldenhar vi ingenting attskämmas för med vår representativademokrati. Samtidigtfinns det naturligtvis bra sakeratt ta till sig som internkontrolloch andra liknande. Men vi börinte passivt kopiera det som iförsta hand gäller börsbolagen,konstaterar Lars-Eric Åström.NYHETERNordea Bank AB (publ)Får vi lov att föreslå ettsamarbete – i 70 år eller såEtt skogsbruk har många likheter med ett vanligt företag,men det finns också skillnader som man måste ta hänsyntill som exempelvis särskilda skatteregler och att det är enbiologisk produktion.För att kunna ge dig bästa möjliga råd har vi specialistgruppenJord & Skog där några har en bakgrund som skogsmästareoch skogstekniker. De känner sig hemma i dinvardag. Med dem kan du prata finansieringslösningar ochskattekonsekvenser vid fastighetsförvärv och generationsskiften,men också rena produktionsfrågor. De behärskarockså de snåriga regler och lagar som sätter ramarna fördin verksamhet.Helt klart är att en skogsbrukare som vill bli framgångsrikmåste ha ett mycket nära samarbete med sin bank. Vi villgärna vara den banken. Välkommen att kontakta något avvåra kontor eller besök vår hemsida www.nordea.se.Gör det möjligtNordea Jord&Skog består av:Gunilla Aschan, Linköping, tel 013-771 39, 070-326 14 12. Klas Classon, Malmö, tel 040-24 71 14, 070-659 55 64.Arne Grundberg, Karlstad, tel 054-174151, 070-662 91 36. Lars Gustafsson, Borlänge, tel 0243-794629, 070-878 76 23.Eivor Mettävainio, Östersund, tel 063-14 84 66, 070-235 89 86. Rolf Nordén, Sundsvall, tel 060-18 82 04, 070-217 16 13.Egon Stenseke, Göteborg, tel 031-771 65 08, 070-533 20 35.VI SKOGSÄGARE 5/05 35

FÖRÄDLINGNu går det undan, brädorna sorteras efter kvalité och gårvidare i den långt automatiserade processen. Tre fjärdedelarav virket hyvlas innan det levereras till kunderna.Mönsterås har fått upp fartenEfter några tunga år har det vänt för jättesågen i Mönsterås.Men vad var det egentligen som hände efter invigningen förfem år sedan?Av Pär FornlingSågen var kontroversiell frånförsta början. Aldrig hade enså stor anläggning byggts frånnoll och ingenting.Numera finns det tre andrasågar i samma division: Gruvön(StoraEnso), Bolsta (SCA)och Munksund (SCA). Dessutomdrar Bergkvist-Insjön igången såglinje under året som tillstora delar är densamma som iMönsterås.Men genomgående handlardet om att bygga ut befintligasågverk. En ny så kallad”greenfield-anläggning” hadeinte byggts sedan 1974 i Väröoch även då var Södra byggherre.Bygget låg i frontlinjen fördet tekniskt möjliga och därbefinner sig Mönsterås fortfarande.När sågen invigdes av statsministerGöran Persson iaugusti 1999 var det idel gladaminer.Men bakom kulisserna byttesleendena i bekymrade anletsdrag,som dröjde sig kvar iveckor, månader och år. Ideligadriftsstörningar sänkte resultatet.Thomas Gustafsson, numeraplatschef, har varit med underhela resan. Han kom från närliggandeMönsterås massabruksom processtekniker och arbetadeinnan dess som sjöofficer.Bägge sakerna märks när hanbeskriver vändningen i Mönsterås.Det handlar om att få processenatt löpa friktionsfritt.Och det handlar om motiveradpersonal.Flera av tjänstemännen harflyttat från kontorskorridorernaut i produktionen ochsjälv skulle han gärna vilja haett rum med utsikt över råsorteringen.– Här finns en känsla av verklighet,sågverket är lite grandsom en båt. Det lever hela tiden,säger han när vi går runt i anläggningensom mullrar dovtoch doftar av nysågat trä.Vi stannar till vid kvalitetskontrollen,där ett jämt flöde avbrädor synas av med ett elektronisktöga.36 VI SKOGSÄGARE 5/05

Aldrig förr har råvarulagretvarit så stort. Detstormlagrade virket är svart,men bara på ytan. Däremotmåste 10-15 procent sorterasbort på grund av inreskador, mot normala5 procent.Thomas Gustafsson med färdigt virke, framöverläggs mycket i ett nytt lager på 3 600 kvadratmeter.Därmed sparas 3 kronor kubikmetern för det virkesom går vidare med lastbil.– Den här månaden blir detnog produktionsrekord, halvskrikerThomas, för att överröstamaskinbullret.Den gamla toppnoteringenlåg på 31 500 kubikmeter.Med tanke på att sågen kostadeen halv miljard kronor attbygga är det förstås viktigt attnyttja den så mycket som möjligt.I år kommer man att såga380 000 kubikmeter på 2,5skift (118 personer), vilket faktisktöverträffar prognosernafrån när sågen invigdes.Man har miljötillstånd för450 000 kubikmeter och ThomasGustafsson tror man kanvara där om två år.Då anläggningen tystnar pågrund av ett mindre elfel tittarhan oroligt på klockan.Varje produktionstimmebetyder 82 kubikmeter sågadvara och det gäller att hållanere driftsstoppen.En del är oundvikliga. Dethandlar om service, underhålloch omställningar till att sågaolika dimensioner. Därför byterman klingor på lunchrasten ochförsöker såga långa serier.Annat är ofrivilligt och sågenär relativt känslig. Helaproduktionen hänger ihop i ettkontinuerligt flöde, medan traditionellasågverk har ett antalmellanlager som buffertar ochär därmed inte så beroende avatt allt är igång samtidigt.När allt flyter går det undani Mönsterås, men sågen kanstanna då en bit fastnar långtframme i råsorteringen.Ett sätt att mäta det här äratt se på sågens tillgänglighetdå den är i drift. Nu är den 65procent, målet är att nå över 80procent. Det finns alltså mer attgöra, men tillgängligheten ärbetydligt högre än de förstaåren.Den här gången blir i alla fallel-stoppet kortvarigt och ThomasGustafson kan koncentreraFortsättning sid 38VI SKOGSÄGARE 5/05 37

FÖRÄDLINGFortsättning:Mönsterås har fått…Skarpt läge…Ett steg i effektiviseringen är att minska klingbredden mednågra tiondels millimeter.sig på frågan om hur man fåttfart på anläggningen.– Det finns inte ett enkeltsvar, utan tusentals. Jag hartjocka pärmar med olika åtgärder.Oftast är det småsakeroch ibland lite större åtgärder.Men vi talar inte om nya storainvesteringar, utan mer om atttrimma anläggningen.I en del fall handlar det omatt skapa ”ventiler” så att produktionenkan fortsätta ävenom någon enskild del i denlångt automatiserade teknikenhänger upp sig.I andra fall om smartare lösningareller att skruva upp tempot.Bara att minska luckornamellan stockarna på bandetsom går in i sågen med ett pardecimeter betyder mycket.De flesta av förslagen kommerfrån personalen.På så sätt illustrerar utvecklingeni Mönsterås den strategisom genomsyrar hela Södra,där det genomgående målet äratt öka effektiviteten genommånga steg i en process somengagerar hela personalen.Men lönsamhet handlar intebara om produktion. Varornaska säljas också.I genomsnitt lämnar 27 bilarom dagen sågen med färdigavaror. Ungefär 90 procent gårtill England, Sverige, USA ochJapan.– Till att börja med arbetadevi med betydligt fler marknaderoch produkter, vilket var naturligt.Det handlade ju om att säljahelt nya volymer. Men det ären bättre affär att koncentreraMagnus Pettersson,produktchefochansvarig förden engelskamarknaden.resurserna, berättar produktchefMagnus Pettersson.De nya volymerna i andraänden av produktionen varmer omdiskuterade när sågenstartade.Många varnade för bristenpå råvara och att andra sågarskulle slås ut när Mönsterås”tog” allt timmer.– Hittills har det inte häntnågot drastiskt med sågverkenrunt omkring, utan de har fortsattatt utvecklas. Jag tror denhär sortens tekniksprång bidrartill att utveckla hela branschen,säger Peter Nilsson, vd för SödraTimber.Just nu har orkanen förändratdet mesta. Hela Södra Timbersågar som aldrig förr. Produktionenökar från 1,4 till 1,7miljoner kubikmeter. Och i denkraftsamlingen har Mönsteråsen nyckelroll.– Även om vi inte redovisardriftresultaten för enskildasågverk följer vi dem förståsnoga, månad för månad. Efteratt länge gått åt rätt håll börjadeMönsterås redovisa stabilaplusresultat andra kvartalet i åroch det skulle varit vinst ävenutan stormvirket, konstaterarPeter Nilsson.38 VI SKOGSÄGARE 5/05

Tomas Karlssonskogsägare ochrådgivare påLRF KonsultFRÅGA VÅRA EXPERTERHar du egna frågor går det bra att mejla eller skriva direkt tilltidningen.Adress:Vi SkogsägareStrålbrands gatan 5214 46 MalmöJan Vainultreporter ochbilexpert påtidningen ATLSven Lundell,LRF Skogsägarna.Bil med säregen blandningJag har sett man kan köpa entill synes billig terrängåendebil som heter Niva, är detnågot man vägar satsa på?Litet mod krävs kanske, förNiva är inte riktigt som andra.Medan konkurrenternautvecklas och förfinas erbjuderLada i stort sett samma bilsom började tillverkas på 70-talet och inte ens då var särskiltmodern.Sedan generalagenten LadaSverige gick i konkurs 1998har Niva fört ett brokigt liv.På finskt initiativ blev den helbilsgodkändoch säljbar i helaEU vilket möjliggjordes av attGeneral Motors som delägarei Lada försåg Niva med ettE-post:par.fornling@lrfmedia.lrf.seför miljön godtagbart bränsleinsprutningssystem.Sporadiskimport nådde på olika vägarSverige.I dag har den danske generalagentenställt sig bakom Ladaockså i Sverige. Ett antal återförsäljarehar auktoriserats ochfler är på gång. Några har ocksåverkstad och för de okompliceradebilarna finns ett mindrereservdelslager i Stockholm, ettstörre i Danmark.Den som körde bil när Nivaen gång var ny har inga problematt finna sig tillrätta menIntresset är stort får lågprisbilen,men den har sina sidor.det är ändå här agnarna sållasfrån vetet. Niva är en säregenblandning av robusthet och klenadetaljer men tar man den förvad den är kan det visst fungera.Differentialspärrar saknasmen i övrigt är Niva en hyfsadterrängbil, särskilt om den fårlämpliga däck.Någon risk innebär det knappastatt köpa en Niva, möjligenen del obekvämlighet.Jan Vainultjan.vainult@lrfmedia.lrf.seFortsättning sid 40EXPERTERNAGoda råd är inte dyra!SKOGENS KULTURARV – bok och filmRÖJNING – bok och filmPaketerbjudande!Skogens kul tur arv299:-299:-Paketerbjudande!RöjningBeställ nu på 018-18 85 00! 30!Uppsala Science Park • 751 83 UPPSALA • Tel: 018-18 85 00 • Fax: 018-18 86 00 • skogforsk@skogforsk.se • www.skogforsk.seVI SKOGSÄGARE 5/05 39

Flera prövningar på en och samma gång blev för mycketEXPERTERNAFör något år sedan läste jagmycket om ekdöden, där efterhar det varit tyst. Är faranöver och är gåtan löst?Under 1990-talet uppträdde enomfattande död av stora tillsynes vitala och friska ekar iSverige, Danmark och Mellaneuropa.Forskningen arbetademed många olika spår föratt hitta orsaken. Troligensamverkade flera olika faktorersom förstärkte effekternaav varandra.Klimat/väderlek med köld/frostskador samt torkstressspelade en grundläggande roll.Under flera år stressades ekarnaockså av omfattande angreppav ekvecklaren som medfördeGynnas av aktiv skötselatt stora ekbestånd blev kalätnaså att träden tvingades pressasina knappa resursmariginalerför att anlägga nya löv.En ytterligare skadefaktorsom forskarna hittade var enaggressiv algsvamp i markensom infekterade ekrötterna.Denna svamp gynnas av högkvävetillgång och det finns därmedett samband med det högakvävenedfall som fortfarandedrabbar Sverige och stora delarav Europa.Något fullstädigt svar på orsakernatill ekdöden finns ännuinte. Stressfaktorer har kartlagtsoch det finns troligen här,som så ofta, en variation i arv/miljö som gör att vissa trädindividerslås ut medan andraklarar sig.Även om skadorna på ekenminskat är det viktigt att forskningenom ek och övrigt ädellövfortsätter. Inte minst ärsamband mellan genetik ochskadekänslighet viktigt attfölja upp.Skogforsk, Lunds universitetoch SLU har viktig forskningpå gång, däribland ett särskiltprogram för ädellövskogsbruk.Allt skogsbruk bedrivs underrisk och risken för ekskadorfinns kvar, men är inte på ensådan nivå att man bör avståfrån att använda eken på lämpligaståndorter. Som alltid äraktiv skötsel som anpassas tillträdens produktionsekologi enviktig skadeförebyggande åtgärd.Sven Lundellsven.lundell@skogsagarna.lrf.seDra av terränghjulingenJag läste i Vi Skogsägareom avdrag för terränghjulingar(nr 3, sidan 34). Vad ärdet som gäller?Den här domen i Östersundär inte så revolutionerande somden kan verka vid en första anblick.Först och främst bör manvara medveten om att det inteär förrän ett sådant här fall harprövats i Regeringsrätten somman kan dra några säkra slutsatser.Normalt när man köper envara för näringsverksamhetenfår man göra avdrag för heladen ingående momsen direktoch sedan medges inkomstskatterättsligavdragsrätt förinköpsbeloppet (exklusivemoms) antingen direkt eller såläggs det upp på en avskrivningsplan.I fallet en fyrhjulingför 80 000 plus 25 procentmoms blir det alltså 20 000 kri direkt avdragsgill moms. Sedanläggs inköpsbeloppet upppå en avskrivningsplan eftersomdet är ett inventarium medlivslängd mer än tre år.Frågan gäller dock när envara nyttjas både privat och inäringsverksamheten.När det gäller det inkomstskatterättsligaså är frågan omvaran (fyrhjulingen) hör hemmai näringsverksamheten ellerej. Det är den skattskyldige somhar bevisbördan där det gällerI den mån det föreligger frågetecken kan det vara bra att dokumenteraanvändandet i skogen.att visa att fyrhjulingen är köptför stadigvarande bruk i näringsverksamheten.Och hörden då hemma i näringsverksamhetenså ska hela inköpsbeloppetläggas upp på en avskrivningsplandär man harmöjlighet att göra årliga avskrivningar.I det fall man sedananvänder en vara ur näringsverksamhetenför privatbruk skall uttagsbeskattningske.När det gäller mervärdesskattär det inte bara den svenskalagstiftningen som har betydelse.Enligt en dom i EU-domstolenger förvärv av varor, som äravsett att nyttjas både i verksamhetenoch privat, avdragsrättför hela den ingåendemomsen.Det privata nyttjandet beskattasi dessa fall enligt deallmänna bestämmelserna iMervärdesskattelagen om uttagsbeskattning.I ett annat avgörande frånEG-domstolen slås fast att dennagrundprincip inte utgör någothinder för att låta den delav tillgången som används privatstå helt utanför momssystemetoch således inte tillgodoföranågot avdrag för denna del.Fråga om uttagsbeskattning avdet privata nyttjandet blir dåinte aktuell.Det får således enligt EGrättenanses vara valfritt förden skattskyldige att välja metod.Alltså, köper man en fyrhjulingsom man använder till nöjeskörningmen också någongång kör ut virke med så harman rätt att dra av hela momsbeloppetdirekt. Men samtidigtskall uttagsbeskattning i så fallske för den del som belöper påprivat bruk.Man kan istället enligt EGrättenvälja att yrka avdrag enbartför den del som belöper pånäringsverksamheten. Använderman fyrhjulingen till 90procent privat så är det endast10 procent av momsen som äravdragsgill utan uttagsbeskattning.Den svåra frågan, som intehar något givet svar, är förståshuruvida fyrhjulingen hör hemmai näringsverksamheten ellerej. Det är alltså en bevisfrågadär du som skattskyldig harbevisbördan. Ett praktiskt tipsär att det kan vara klokt attföra körjournal.Om du själv tvekar inför denfrågan kan du vara säker på attskattemyndigheten gör detockså. Men du kan i alla fall fåavdrag för en del av momsen.Tomas Karlssontomas.karlsson@konsult.lrf.se40 VI SKOGSÄGARE 5/05

Rädda skogen!Ett enda rådjur kan äta upp till 600 toppskott om dagen.Nya PW ViltskyddTerminal PWCervacol ExtraCervarollwww.cloco.sePå fyra dygn riskerar du alltså att bli av med 1 hektar.Stoppa viltbetningen! Vad viltbetning handlar om är ditt eget kapital– dina plantor måste helt enkelt skyddas. Att skydda nyplanteringar medviltavskräckningsmedel är lönsamt redan vid 5-7% betning av toppskotten.Viltbetningsskadorna består och därför är det viktigt att skydda nyplanteringarde två till tre första åren. Vinn kampen mot skadorna!Betning av toppskotten minskar tillväxten, gerupphov till dubbla stammar, sprötkvistar och beståendekvalitetsskador ända fram till slutavverkningen.Oavsett vilken av våra produkter du väljer, så är det alltid en mycket billigförsäkring och en lönsam åtgärd att skydda nyplanteringar mot viltbetningunder de första åren. Samtliga produkter från Interagro Skog får användasi miljöcertifierade skogar av envar utan krav på speciell utbildning.S T O R A DJ U R – S T O R A SK A D O RViltbetningEtt enda rådjur kan äta 600 toppskott om dagen.På endast 4 dygn riskerar du a ltså att bli av med 1 ha.Älg och hjort äter ännu fler och då är plantan större.Nya PW Viltskydd • Terminal PW • Cervacol Extra • Cervaro lRädda skogen från skador i miljardbelopp. Ta del av fakta kring våra produkter för skyddmot viltskador på www.interagroskog.se. Vi redovisar öppet alla fakta kring våra produkter.Det tycker vi att alla borde göra! Beställ också vår broschyr i behändigt fickformat.Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200 | Telefax 046-53 208 | walde@interagroskog.se | www.interagroskog.se

TEKNIKNy teknikför skogenTELEFONEN TROTSAR BULLRETMed en ny modell av hörselskydd, frånHusqvarna, är det möjligt att tala imobiltelefon utan att ta av sig skydden.Med hjälp av bluetooth (trådlösteknik) kan hörselskydden kommuniceramed mobiltelefonen somexempelvis ligger i fickan. Detbehövs med andra ord inga sladdarsom gärna hänger upp sigoch är i vägen.Mikrofonen, som sitter på denvänstra kåpan, är i standby-läge närden är uppfälld mot hjässbygeln. När detringer svarar man genom att fälla ner bygeln motmunnen och trycka på talknappen. När samtalet är slut fällerman upp mikrofonen igen. Volymen och andra funktionersom exempelvis FM-radion regleras med knapparna påden högra kåpan.Fällan är konstruerad för att ha så stor fångstyta som möjligt.LOCKANDE FEROMERI spåren av orkanen Gudrun har Gyllebo Gödning tagit fram en”fönsterfälla” som laddas med feromer, vars doft lockar till sigav granbarkborre, randig vedborre, märgborrar och andra insekter.Hotbilden är att de massförökar sig i det stormfällda virketoch även hotar levande skog i närheten. Företaget säljer ocksåferomer till fällorna.Torken är uppbyggd av moduler.TORKNING FÖR SMÅ SÅGVERKWood-Mizer har kompletterat sina bandsågar med en torkanläggningför mindre sågverk. Den är uppbyggd av moduler somkan byggas på från 4 till 20 meter.Virket rullas in på en rälsvagn.Själva torkningen sker med ett vanligt värme- och ventilationssystem.Företaget har undvikit komplicerade datorstyrda systemsom man menar ofta medför onödiga torkprocedurer. Torken kananpassas till varje virkeslass med hjälp av styrscheman, vilketuppges ta ungefär fem minuter per dag att hantera.The referenceHög effektivitet inom skogsavverkning når man bara med tillbehör och sågutrustning avhögsta kvalitet.OREGON® sågsvärd, sågkedjor och drivhjul är konstruerade för att höja effektiviteten hosskogsavverkningsmaskiner. Dessa produkter har visat att de tål de mest extremaskogsavverkningsuppgifter som finns.Tack vare våra moderna tillverkningsmetoder och patenterat OREGON®-stål, kan vi levererasågkedjor med minimal sträckning och maximal hållbarhet. Kombinera en OREGON®-kedjamed vårt unika, patenterade Jet-FitTM-svärd, så går kedjebytet snabbt och lätt.Ett tufft jobb kräver de bästa verktyg som finns. Välj därför OREGON®.JÄRNHÄST MED KRANJärnhästen är en klassiker dådet gäller småskalig teknik.Föraren går framför vagnen,som drivs på larvfötter, ochstyr genom handtaget till maskinen.Vanligaste användningenär att dra fram stockar,men efter hand har den fått fleratillbehör, däribland hydraulik.Senaste tillskottet är enhydrauldriven kran med vagnJärnhästen tillverkas av Lennarsforsi Årjäng.42 VI SKOGSÄGARE 5/05

Den nya modellen av röjarskivan.ENKLARE RÖJARSKIVAUppfinnaren och skogsägarenOlle Hemmingsson har gjorten ny variation av sin ”röjarskiva”.Tekniken bygger på enrund skiva med sågkedja. Kedjespänningdär kedjan spännsautomatiskt genom att klättraupp på klackar i spåret runtskivan. Den första modellenvar kopplad till ett aggregatsom också samlar upp slyet.Den nya enklare modellen”singel” bara fäller.Klingan monteras på kranentill en traktor eller annan mindremaskin.Loglander har hydrostatisk drift med fyra hydraulmotorer.FRÅN TJECKIEN TILL SVERIGEEfter ett par års försäljning i Tjeckien och Slovakien lanserasLoglander i Sverige. Den lilla skotaren säljs av Entracom i Forshagaoch licenstillverkas i Tjeckien.Maskinen väger 4,2 ton och lastar 4,5. Breddenär 1,8 meter och den har relativt lågt marktrycktack vare de åtta hjulen.Priset är knappa 700 00 kronor med kran somhar 4,2 meters räckvidd.KontaktuppgifterGyllebowww.gylleboplantskydd.comHusqvarnawww.husqvarna.seChartwritewww.chartwrite.seWood-Mizerwww.mekwood.seLennartsforswww.lennartsfors.comOlle Hemmingsson 0643-200 07Entracon 054-87 30 45Till det yttre är sågeni sig ganska lik, nyhetenfinns i motorn och flödetav förbränningsluften.RENARE OCHSNÅLARE MOTORERGenom en ny motorteknikpressar Husqvarna ner bensinförbrukningenoch minskaravgaserna. Därmed klarar mande hårdare miljökraven som ärpå gång, först i USA och därefteri EU. Tekniken kallas X-TORQ och finns till att börjamed på proffssågarna som säljsi USA ( 575XP och 455 Rancher)men är på väg till Europaoch för fler modeller.Genom bättre förbränningminskar andelen oförbräntbränsle i avgaserna. Dessutomnyttjas bensinen fullt ut. Resultatetblir enligt Husqvarna attbränsleförbrukningen minskarmed 20 procent och de skadligautsläppen med 60 procent.★★★Vreten 4-skärig sladd✓ Två belastningslådor✓ Stabil, robust ramkonstruktioni fyrkantsprofil✓ Hjul 11,5x15Vreten har tillverkat vägsladdar sedan 1932!Kännetecknande för alla våra vägsladdar:• Lång livslängd • Hög kvalitet • God reservdelshållning✓ Hydraulisk lyftav strängspridare★★✓ Hydraulisk ramstyrning✓ Obelastad vikt 1600 kg✓ Hydrauliskt förstaskär medtandat stål, alt. system 2000Vägsladdar avseddaatt monteras på traktornstrepunktslyft.Tryckstången ärrörligt ansluten tillsladden. Den gerredskapen en jämngång oavsett ojämnheteri vägbanan.2-skäriga finns i arbetsbredd 180, 200, 220 cm3-skäriga finns i arbetsbredd 200, 220, 240 cmRing Vreten eller Din återförsäljare!V2-200Tel 0500-45 70 00 • Fax 0500-46 65 29 • www.vreten.seVI SKOGSÄGARE 5/0543

MARKNADPrisökning på fastigheterTrots orkanen Gudrunsteg priserna på skogsfastigheterunder förstahalvåret 2005.Av Tomas Karlsson, LRF KonsultNär stormen bedarrat lågmarknaden nere ett tag, innansituationen klarnade. Eftersommaren ökade utbudet avfastigheter ökat rejält och detär i skrivande stund många objektute på marknaden.Som framgår av tabellen harpriserna på riksnivå stigit från218 kronor per skogskubikmeterför helåret 2004 till 234kr under första halvåret 2005(indelningen i olika områdenframgår av kartan):Område 2004 2005V 128 137IV 166 180III 208 212II 253 287I 300 318Totalt 218 234Den stora prisuppgången kanförklaras av flera faktorer:√ Minskat utbud.Stormfällningen med prisfallpå virke gjorde att rådet tillskogsägare som funderade påatt sälja sin fastighet blev att avvaktaoch vänta tills situationenefter stormen klarnade. Mångahar lyssnat på det rådet.√ Ökad efterfrågan.Fler potentiella investerarehar tillkommit. Detta har varittrenden i flera år men harförstärkts ytterligare efter allmedial uppmärksamhet kringskog och skogsfastigheter.√Cementerat lågt ränteläge.Under första halvåret 2005vände uppfattningen kringränteläget från att vänta påen räntestegring till att förutspåen sänkning. Sänkningenkom när Riksbanken sänkteRepo-räntan i juni. Nu är denförhärskande uppfattningen attden rörliga räntan kommer attligga kvar kring den här nivånbortåt ett år till.√Spekulation om en bristsituationoch stor efterfrågan påvirke när det stormfällda virketär upparbetat och förbrukat.Till bilden hör också att enav Gudruns effekter blir ökadlikviditet hos skogsägare i detstormdrabbade området. Ävenom stora värden gått förloradekommer många att få pengarfrån försäkringsersättning ochvirkesförsäljning.Det ligger nära till hands attförutspå att en hel del av dessapengar kommer att användasRörvik timber ökar produktionenJohan Hansens inhoppi sågverksbranschen harrört om en del.till att köpa ytterligare skogsmark.Det finns även skattemässigaskäl till detta. Genom att nyttjaersättningsfond kan man slippabeskattning av utbetald försäkringsersättning.Men då måsteman också köpa en skogsfastighetför avsatta pengar inom treår. Sammantaget är det därförtroligt att fastighetsprisernaåtminstone kommer att liggakvar på dessa nivåer, kanskestiga ytterligare under den närmastetiden.Gapet mellan avkastningsvärdeoch marknadsvärde tenderaratt bli större, men samtidigtska man vara medveten omatt skogsfastigheter generellt ärlågt belånade. Därför är interisken särskilt stor att skogsägarekommer att tvingas sälja avfastigheter av belåningsskäl närräntan vänder uppåt. Däremottorde en stigande ränta göra andrainvesteringsalternativ merattraktiva och därmed dämpaprisbildningen på skog.För den som har funderingarpå att sälja sin fastighet måstemarknaden anses väldigt gynnsamnu.– Produktionskostnaderna isvenska sågverk ligger hästlängderöver Tyskland ochÖsterrike, men deras timmerprisergör att slutkostnadenblir desamma, sade han vid ettframträdande på”Virkesforum” som arrangerasav Skogsindustrierna.För att bli lika rationell menarhan att Rörvik egentligenborde lägga ner fyra sågverkoch bygga en ny jätteanläggning,men en sådan struktur-Johan Hansen,ägare avRörvikförändring tillåter inte balansräkningen.Johan Hansen kontrollerarRörvik Timber genom Itturkonernensom i sin tur bestårav ett 35-tal bolag och 18 industrier.Inhoppet i sågverksbranschenför tre år sedan har intevarit okontroversiellt och Södrasålde sin andel i Rörvik pågrund av att importen av virkefortsatte efter stormen.Johan Hansen framhållerhandeln som en strategisk frågaför Rörvik. Förra året hanteradeföretaget 2 miljoner kubikmetervirke och i år 3 miljonerkubikmeter, varav 0,5 miljonerkubikmeter importeras. Måletär att öka importen till 1 miljonkubikmeter.Av råvaruhandeln är det baraen mindre del som används ide egna sågverken, men mansiktar mot att öka produktionensuccessivt till 1 miljon kubikmetersågad vara år 2007.Dyrare skogsbrukSkogsbrukets kostnader ökadeunder förra året samtidigt somvirkesintäkterna stod stilla.Det framgår av Skogforsks ochSkogsstyrelsens gemensammaundersökning av skogsbruketskostnader och intäkter.– Det här bekräftar vad vitidigare sett. Kostnadsminskningenhar planat ut, vilket understrykervikten av utvecklingsom effektiviserar skogsbruket,säger Lennart Rådström, forskningschefvid Skogforsk.Undersökningarna, som inleddes1972, visade på minskadeavverkningskostnader framtill 1997 tack vare teknik- ochmetodutveckling. Sedan desshar kostnaderna i stort sett ståttstilla och under 2004 ökade denågot jämfört med konsumentprisindex.Men Lennart Rådström anseratt skogsbruket på kort sikt kanöka produktiviteten.– Det handlar om att användaden senaste tekniken som gerhögre prestation vid avverkningsamt större lass och högrehastighet vid terrängtransport.Dessutom skulle röjning ochplantering kunna mekaniseras.– Precis som produktivitetenmåste fortsätta öka krävsen utveckling som höjer virkesvärdet,framhåller LennartRådströmEksågverk i konkursSveriges näst största lövsågverk,eksågverket Forest Kingi Skåne, har gått i konkurs.Framtiden är osäker för bolaget.Läget blev akut efter orkanenGudrun.– Dagen efter stormen fickvi alla kontrakt annulleradeav skogsbolagen. Över en nattblev vi av med 70 procent avvåra inleveranser, säger StigNicklasson, vd och delägareav Forest King till ATL.Företaget har köpt nästanhälften av all ek som avverkasi landet.Norsk världsettaNorske Skog blir den störstaproducenten av tidningspapperi världen efter köpet av resterandeaktier i Pan Asia PaperCompany, som har cirka 30procent av kapaciteten lokaliseradi Asien.44 VI SKOGSÄGARE 5/05

Hellre Finlandän vägskattPå regeringens bord ligger sedanförra året ett förslag omatt höja dieselskatten och kilometerskatten,vilket skulle slåhårt mot skogsnäringen.Beräkningar från skogforskvisar att uppåt en tredjedel avvirkesvolymen skulle bli olönsamatt avverka om förslagengenomförs fullt ut.Också förädlingsindustrindrabbas. Donald Johansson, vdför Älvsbyhus – ett av landetsframgångsrikaste husföretag– säger till Norrländska Socialdemokratenatt man flyttartillverkningen till Finland omförslagen förverkligas. Beräkningarsom företaget gjort visaratt det blir billigare att göra husendär och sedan transporteradem med båt till Sverige.Adjö till SydafrikaSödra har beslutat att lämnaCTMP-projektet i Sydafrika.Tanken var att bygga ettmassabruk, baserad på eukalyptusved,tillsammans medSydafrikas största skogsägarförening,NCT Forestry.Under utredningens gånghar det dock visat sig att vissanyckelfaktorer ser sämre ut änvad som kunde förutses. Dettagäller energi- och övriga produktionskostnader,men ocksåde totala investeringsutgifterna.Det i kombination med densydafrikanska valutans relativastyrka i förhållande till US-dollarnhar medfört att Södra drarsig ur projektet och erbjuderNCT att förvärva Södras 50-procentiga innehav i projektbolagetPulp United.NCT:s styrelse har beslutatatt driva projektet vidare.Nytt hyvleri till VäröSödra Timber bygger ett hyvlerivid sågen i Värö för 45miljoner kronor.Hyvleriets kapacitet motsvararsågens produktion som i årligger på 250 000 kubikmeter.När produktionen drar igång,i april 2006, har företagets allasågar, utom Orrefors, hyvlerier.Hyvellinjen integreras medjusterverket. På så sätt kan mananvända sin utrustning på ettkostnadseffektivt sätt.NWT ökar förädlingenNorrskog har köpt etthyvleri, vilket är helt ilinje med målet att ökaförädlingen.Från årsskiftet ingår hyvlerieti Sörforsa, några mil frånHudiksvall, i NWT (NorrskogWood Products). Säljarna,Forsaträ, väljer att koncentrerasig på emaballagetillverkning.För Norrskog passar affärenbra in i strategin att hälften avde sågade trävarorna ska förädlaspå något sätt.Hyvleriet ligger dessutom vältill, några mil från Hudiksvall.Trävaror från sågen i Östavallkan därmed hyvlas på vägenmot marknaden i Mellansverigeeller utskeppning med båt.De stora transportavstånden,både för råvaran och färdigaprodukter, är annars en akilleshälför Östavall.– Vi har diskuterat det hären längre tid och är glada överatt affären kommit till stånd,NorsktdilemmaDet norska skogsbruketgår på halvfart, nu oroardessutom nya lagar ochskatter.– Tillväxten i Norge är 20 miljonerkubikmeter och avverkningarnaligger på åtta miljonerkubikmeter, berättar AndersBjurulf på Norske skog.Vid en lägesrapport på Virkesforummålade han upp enganska dämpad bild av skogsbruket.En anledning till den relativtlåga avverkningen är förståspraktiska problem med terrängen.I slutet av 80-talet nåddeavverkningarna en bit över 10miljoner kubikmeter, men dåfanns bidrag till avverkning isvår terräng. Nu är nivåerna istort sett desamma som de varitsedan 60-talet.Till årsskiftet kommer en nyskogsvårdslag med större fokuspå miljö och föryngringar.Dessutom är nya ”naturmångfaldslagen”på gång.konstaterar Anders Warg, vdför NWT.Koncernen har redan förädlingvid hyvlerierna i Hammerdaloch Hissmofors, varifrånmycket säljs till Norge.Dessutom ingår limträfabrikenLjungaverk i NWT, sombildades för drygt ett år sedangenom köpet av Camfore.– Arbetet med den nya organisationenhar gått jättebra, sägerAnders Warg som ser medtillförsikt mot resten av året.Marknaden är på väg attförbättras, om än långsamt.Under året tyngs bokslutet avAnders Bjurulf, senor adviser påNorske skog.– Lagarna påverkar nog inteavverkningarna, men den verkligabomben är nya regler förbeskattningar som träder i kraftvid årsskiftet. De gör att nettointäkernafrån skogen ökargenom en annan fördelningmellan inkomst från kapitalrespektive arbete, konstaterarAnders Bjurulf.Idag beskattas en stor del avintäkterna som kapitalinkomster,vilket innebär 28procents skatt. I framtidenbetraktas mer som vanligarbetsinkomst.En hel del av nettot äts dessutomupp av dyra transportkostnader.En liten förbättringväntas genom möjligheten attsöka dispens från maxviktetn50 ton till 56 ton.Norrskog kommer atthyvla mer virke efterårssiftet.planerade produktionsneddragningarpå grund av stormen isödra Sverige.Produktionen blev runt420 000 kubikmeter, attjämföra med en kapacitet på450 000 kubikmeter. Av detförädlas ungefär 20 procent,genom köpet av det nya hyvlerietstiger andelen 5–10 procentenheter.– Vi vill fortsätta att växapå förädlingnssidan i kontrolleradtakt genom att investerai de enheter vi redan har ellerkanske andra förvärv, sägerAnders Warg.En god julDanska julgransodlarföreningenkonstaterar att marknadenär på väg upp, efter någradåliga år.En orsak är att den danskaproduktionen i år minskar med3 miljoner granar, dessutomstiger priserna på exportmarknaden.Flera odlare har redanskrivet leveranskontrakt medpriser som är 15–30 procenthögre än tidigare.Dansk julgransodling.VI SKOGSÄGARE 5/05 45

NYHETERFörst att investerai ny röjningsteknikEfter lovande försöktestas nu stråkröjningeni full skala.Entreprenören Lennart Sjödinär först ut med att köpa en maskintill hans företag KvalitetsskogNorr AB.– Jag hittade den i sistaminuten. Det här är enda exemplareti norden, berättar han.Normalt används det italienskaekipaget till att röja sly iMedelhavsländerna, ofta gårdet i kraftledningsgator ochbrandgator.Nu är uppdraget annorlunda.”Italienaren” är här för attangripa det svenska röjningsberget.Metoden kallas korridorsröjning,eller stråkröjning.Den går ut på att köra upprenrakade gator, eller korridorer,i skogen. Emellan dem röjshuvudstammarna fram på vanligtsätt.Maskinen tar allt i sin väg,också planterade träd som normaltskulle sparas. Resultatfrån Skogforsk visar att produktionsförlusternainskränkersig till 10 procent i första gallringen,förutsatt att det råderrätt förutsättningar (mångastammar av bra kvalitet).Fördelen är att det går fort.Maskinen kör fram i tre kilometeri timmen, vilket blirtvå hektar per timme.– Hittills har vi arbetat i tvåskiftmed två förare och tiomanuella röjare. Det är fulltmöjligt att gå upp till tre skiftoch vid tuff röjning kan det behövasupp till 20 manuella röjareför att hålla maskinenstakt, säger Lennart Sjödin.Maskinen är 2,5 bred meteroch mellanzonerna, som röjsmanuellt, är 5–10 meter breda.Lennart har sett Olle Hemmingssonsprototyp till korridorsröjare(Vi skogsägare 4-04)som fäller träden i sin väg.– Fördelen med den här är attslyet krossas till mindre träddelar,annars faller de in i deFör att skona tänderna från sten körs aggregatet normalt på 30 centimetershöjd. Maskinen har fyrhjulsstyrning, men går normalt rakt fram.Foto: Jonny Stenmark, Holmenområden som ska röjas manuellt.Där går nu arbetet mycketsnabbare. Dels kan man fällaut i gatorna, dels går det enklareatt orientera sig. Jag tror attprestationen därigenom ökaruppåt 50 procent, säger LennartSjödin, som betalat 1,8 miljonerkronor för maskinen.Det hela är ett projekt tillsammansmed Sveaskog, Holmenoch SCA, som kommer attutvärderas av Skogforsk. Förhoppningenär att sänka kostnadernai ungskogsröjningenmed 30 procent.Hittills har man kört i Smålandoch Västerbotten– Den är enkel att flytta ochkan köras kortare sträckor påväg, men bäst är förstås att ha såstora objekt som möjligt. Därförär det bra att samordna röjningarnaoch beta av ett område itaget, säger Lennart Sjödin somså här långt är mycket nöjd.46 VI SKOGSÄGARE 5/05

SkogsmarknadenFör annonsering, ring Birgit Emilsson, tel 040-601 64 55, fax 040-601 64 49 ellerRonny Gustavsson, tel 08-588 367 97, fax 08-588 369 79. Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.seKedjesmörjning – Stubbehandling – FärgmärkningTesta din kedjeoljeförbrukning och jämför med Droppen! 15 år och mer än 3 000 system!Kontakta oss direkt eller tala med din maskinsäljareTel. 0550-157 80 • Fax 0550-157 70 • droppen@snskogstjanst.sewww.snskogstjänst.seMÄKLARSAMFUNDETwww.egendomsmaklarna.se– Som räcker längre!Packning, Torkning, Lagringwww.kisaved.com0494-12990SkördareRottne 2004 RK 50 -01Rottne 2004 -98Timberjack 1470 -02Rottne SMV Rapid940 TGS -97SkotareRottne Solid F9 -00Rottne Blondin750/600 FD -85Tel 0380- 478 550383-76 28 610492-100 75Sven H ArnellBorås033-12 30 30Tor SigfridssonFalköping0515-72 16 30Bo PetterssonUppsala018-374 375Gunnar LindénFalköping0515-72 16 30Anders NilssonHässleholm0451-824 00Örjan HanssonFalköping0515-72 16 30Arne BengtssonVarberg0340-371 00Anders JonssonLidköping0510-604 10Anders NyhlénGöteborg0300-56 32 65Gunnar GrenholmHudiksvall0650-74 33 43- Professionella Egendomsmäklare för Din gård -50-100 gårdar under försäljningSka du sälja? Vi har ca 40 000 ”gårdsbesök” i veckan. Ring oss!!AFMʼ s starkaengreppsskördarefrån gallring till slutavverkningför hjulgående skördare.Den höga kvaliten göraggregaten även lämpade förde hårda påfrestningarna frångrävmaskinskördare.VedprocessorIgland WP 3000för grävmaskin och traktor.Separat klyv till överstor ved.Matar in-kapar-klyver i enprocess! Max diameter 28 cm.Längd max 60 cm.www.mttsweden.cominfo@mttsweden.comTel 0142-800 06www.hoglandetsmaskin.seFASTBRÄNSLE ELDNING O SOLATMOSMiljögodkända vedpannorSUEMAXVakuumrör SolfångareVÄRMEACKU-MULATOR ABVed- och pelletspannorBeställ SP:s testprotokollav oss.718 kW/år/m2vid 50° CTel 042-20 49 00FLENINGE 260 35 ÖDÅKRAwww.wbm-fleninge.comTel 042-20 49 00, 0709-98 77 00www.wbm-fleninge.comFrån 25 kW till 95 kWsugande fläkt, stora vedvolymerSe vår hemsidawww.atmos.sewww.suemax.sewww.varmeackumulator.seBosjökloster 1, 243 95 HöörTel 0413-263 95, 0706-63 77 00www.atvcenter.nuTel 0435-563 50Fax 0435-511 77Tel 0435-563 55Fax 0435-511 77Tel 0486-416 61Fax 0480-416 63VI SKOGSÄGARE 5/05 47

Minska värmekostnadenSatsa på fliseldning ugnar från 40-499 kW,flisfickor 1-4 m 3 mekaniskt drivna ochstörre hydrauldrivna flisfickor.Skruvarna klarar grovflis.✁Vi säljer kompletta system.Även spannmålsbrännareSe www.stensbroflis.comKjell Andersson Tel 044-33 02 47, 070-338 74 47Matarbord för timmer och vedStegmatare med enkel eller tippande pålastningV-kedjetransportör – stocken går rättSortering med stockavläggarewww.hortinorr.seinfo@hortinorr.seLööve Släp ABLogcon Hortinorr abV-kedjetransportörÄrsta 301, 872 98 Noraström0613-330 10, 070-652 38 18Gallring, vindfällen,älgtransport, plantutkörningTel 0910-72 31 90www.loove.seBEGAGNADE FYRHJULINGARWWW.FRITIDSDEPAN.SERÄTT PRIS DIREKT – FRI FRAKT INOM SVERIGETel 060-12 55 77 • Fax 060-12 55 76 • Mob 1 070-697 59 66 • Mob 2 070-509 29 71TERRÄNGHJULINGAR50-800ccMOTOR BROMÖLLA2-, 4-,6-hjulsdrivna Lätt att hitta vid gamla E22,Industrigatan 11 i BromöllaTel. 0456-230 30Pil som viltfoderSalix är perfekt och billigt som viltfoder och ett bra skyddför nyplantering av skog. Djuren väljer den goda salixen.Vi har några mycket bra pilsorter just för detta ändamål,både som sticklingar och plantor. Sticklingarna planterastidigt på våren, plantor kan planeras hela året!Ring för mer information!SalixprodukterYttregård311 96 HebergTel 0346-512 12Road Runner ATVHelt av aluminiumFlakstorlek (std) 1,46 x 6,0 mEnkelaxel eller boggiaxel(1 300 - 2 500 kg)OXENMINILUNNAREExotisk Dalslänsk skogsgårdmed sjö och fiskeälv,NÄS 1:3 Gesäter, 70 ha.Nära E6 i bohuslän.www.jacobsons.nu070/601 03 31MILITÄRUTRUSTNINGMIKE AND NIKE´internetbutikwww.bbfab.sePostorder eller produktbladRing 0589-178 50Tillfälle!Köp din ATV/mule och få enWarn vinsch 2,5 Ci monterad.Vi skräddarsyr dina önskemålmed redskapsäljer till nöjda kunder ochförmånliga priserFinansiering erbjudsi samarbete med Wasa kreditATV-Skåne044-31 06 04, 0709-40 40 54Mångabäckarsmå...Ditt bidragär viktigt!Myreback MASKINBox 12, 667 21 Forshaga • Tel 054-87 23 10 • www.myreback.comRing08-624 74 00VärldsnaturfondenWWFPostgiro90 1974 - 648 VI SKOGSÄGARE 5/05

• Kenjonugnen som halverar din vedförbrukning• Bekväm och effektiv eldning• Passar till alla ved/kombi- och oljepannor• Sedan starten 1981 - tiotusentals nöjda kunder• Miljögodkänd• Ring eller skriv för merinformationVedeldareKenjonugnen ABKägelbanevägen 5, 880 37 Junsele, 0621-107 55Keramik och reservdelar till alla förugnarUnna dig det bästapå marknaden!Vid köp av traktorer, maskinereller griplastare ringAnders Bil & Maskin ABTel 0495-202 80, 070-606 12 23www.anders-bilmaskinab.nuÄven nyare Valmet och JD traktorer köpes kontantHypro 755Hypro 450Bygg din egen eka!400 krL = 4 m, B = 1,4 mRitning med material- och byggbeskrivning.Åke Gillin, Jakobsgatan 2C, 593 33 VästervikTel 0490-180 99, 070-316 52 36akegillin@hotmail.comSäljlägeHypro HV14SkotarvagnHelt svensktillverkade kvalitétsprodukter från HYPRO!Tel. 0479-220 59, Fax. 0479-220 46, www.hypro.seCaroline Lilja mäklarutbildad/administratör, Johannes Båth lantmästare/lantbruksmäklare, Roine Jansson bankman/mäklarassistent,Henrik Schmiterlöw agronom/lantbruksmäklare, ochArne Lilja värderingsman/lantbruksmäklareVi vet vad kunderna vill haBra gårdar och marker för kapitalplacering, jakt och rekreation,deltidsbrukande och hästhållning är mycket efterfrågade.Vi har just nu kunder till:Skogsfastigheter Herrgårdar Genuina miljöer SjölägenLåt oss besöka din gård nu i början av hösten, även om dukanske inte ska sälja förrän senare. Vi kan ta säljande bilder ochge råd om hur din gård kan marknadsföras.Dessutom får du en helt kostnadsfri överslagsvärdering av dinfastighet.Ring oss på 018-13 32 22NR 6 2005 FörädlingUtgivning 7/12Sista bokningsdag 3/11 Sista materialdag 10/11KontaktaLantbruksfastigheterDROTTNINGGATAN 1A, UPPSALA 018-13 32 22WWW.LANTBRUK.SVENSKFAST.SEBirgit EmilssonTel 040-601 64 55, fax 040-601 64 49birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.seRonny GustavssonTel 08-588 367 97, fax 08-588 369 79ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.seVI SKOGSÄGARE 5/05 49

RH-PusherTrädfällriktare, 5 mod.Nyhet! Ny kraftigare modell.Lyftområde: 115-270 cm.Stor lyftkraft.Förmånligt pris.För mer info kontakta Dinmotorsågsåterförsäljare ellerReipal ABTel 0413-249 48, fax 0413-249 84För smått och stortSedan 1970 har vi producerat ochsålt snökedjor för alla slags fordon.ATV, truckar, bilar, entreprenadochjordbruksmaskiner.Övrigt: rundsling, spännband,rullkedjor, kedjehjul, vajer,lyftkätting med tillbehör,ljud- och stötdämpareChaufförv. 23 ÖstersundTel. 063-51 77 55www.kedjanab.seSNÖKEDJORSLIRSKYDDwww.nyvab.seÄlmhulttel 0476-521 35Snabbare vedproduktion!Palax har utvecklat en ny och kraftigarevedmaskin med mera utrustning och högrekapacitet.Palax Power 70 har hydraulisk inmatning,2 hastigheter för klyven och svängbartransportör 4,3 meter.Transportören är fällbar på mitten förenkel omställning till transport.Sågklinga i hårdmetallKlinga 70 cm med tänder avhårdmetall säkrar en snabboch smidig kapning utan onödigtstillestånd för filning.De extremt långa intervallerna förunderhåll av klingan och denhöga toleransen motfrämmande element i trädetgör hårdmetalklingan till detmest driftsäkra och detnärmaste man kan kommaunderhållsfritt.Nyhet Palax Power 100SVedmaskin med hårdmettalklingasom kapar 42 cm ochhar en klyvkraft upp till 16 ton.Oslagbar kapacitet med denhydrauliskt inställbara slaglängdenpå klyven.Ett bra Palax erbjudande:Palax Combi MTraktordrift med transportörNyhet!EDSBYHUGGENMaskinen som överlevt konkurrenterna!Vi har alltid satt kvalitet på våraprodukter i främsta rummet ochkan idag glädjas åt nöjda kunderinte bara i Sverige utan även iövriga Europa.NYHET!Nu med varvtalsvakt!OBS! Passar även tillgamla huggar.Woxnadalens Energi ABBox 127, 828 22 Edsbyn Tel 0271-233 04E-mail info@woxnadalensenergi.seNaturbruksgymnasietÄlvdalenSKOGLIG UTBILDNINGKY – SKOGSTEKNIK 40 pKvalificerad Yrkesutbildning med inriktning SkogsteknikUtbildningen ger en skoglig kompetens och en bred maskinförarkompetens.Målet med utbildningen är att ge de kunskaper ochfärdigheter som krävs för att man efter avslutad utbildning skakunna arbeta som skogsmaskinförare i ett arbetslag eller somskogsmaskinentreprenör. Ett viktigt hjälpmedel i undervisningenär bl a de två skördarsimulatorerna, Valmet och Timberjack, somvi förfogar över.För att kunna söka krävs grundläggande behörighet för högskolestudiersamt B-körkort.Kursstart 9 januari 2006.Ansökan oss tillhanda senast den 25 november 2005.FÖR MER INFORMATION OCH ANSÖKNINGS-HANDLINGAR KONTAKTA:Studie och YrkesvägledareEwa MolneklevTfn: 0251-59 70 26Fax: 0251-59 70 01E-mail: ewa.molneklev@edu.alvdalen.seIMPORT ABFilarevägen 8, 703 75 ÖrebroTel. 019-603 60 60www.narlant.seÄlvdalensUtbildningscentrumBox 54796 22 ÄlvdalenTfn: 0251-59 70 00Fax: 0251-59 70 01Besök gärna vår hemsida: www.alvdalen.com50 VI SKOGSÄGARE 5/05

Setragroopaktier köpesTel 0706-22 28 33SkogsavverkningAvverkning och utkörningav stående ellerstormfälld skog utföresmed skördare och skotare.Bra fasta priser enligtöverenskommelse.Bengt Sandberg070-530 25 35bengt@tviggab.seEcosågen Twin 400Mobilt eller stationärt enmanssågverkSvensk uppfinningTillverkas i Sverige-Snabb-Tyst-LönsamTillbehör:Timringsfräs för hustimring, 4”- 8” blockbreddGrovsåg för övergrovt timmer, max 80 cmInbyggt kantverkTel 0499-102 41 070-244 75 40“Quattro”4sågklingorwww.ecosagen.seLägsta energiprisNYHET!8-16-24 tontrejon.comSkördaraggregat BJM 350Skogsskördaraggregat BJM 350bygger på stegmatarprincipen.Detta tillsammans meduppbyggnad på enkla och driftsäkrakomponenter, gör attaggregatet lämpar sig att monteraspå flera olika typer avbasmaskiner, som t ex jordbrukstraktorer,skotare, grävmaskineroch traktorgrävare.Med sin uppbyggnad går densnabbt och enkelt att kombineramed andra verktyg på kranen.Tack vare sin låga vikt kan denmonteras på relativt små basmaskiner.Enkelt • Driftsäkert • Billigt • Låg viktProcessor SO 40för traktor• Förarplatseni hytten eller ute• Digital längd ochdiametermätning• Lättare maskin• Vinsch 40 mKontakta oss för mer informationKuserud 5, 458 93 FÄRGELANDATel 0528-700 00, kvällar 0528-700 11• Såg 44 hk• Du klarar slutavverkningarochalla slags gallringar• Kranens räckvidd5,5 mBig X - “vedfabriken” för de störrevedproducenterna. Utrusta medMultiSpeed - två hydraulcylindrar somjobbar tillsammans eller var för sig gertre olika tryckkrafter och sex hastigheter.PILKE 2X med dubbla klyvcylindrar.Klarar effektivt stammar upp till 32 cmi diameter. För dig som ställer storakrav på hög produktionshastighet.BÄST I TESTHögsta kapacitet enligtSvensk MaskinprovningPILKE 1X med kraftig klyvenhetpå 7 ton, klarar ved upp till ø37 cm.Kraftig, slittålig konstruktion med bl.a.växellåda och remskivor i stål.TREJON Ved-508Snabbklyv - kraftigt byggd med enkelmanövrering. El- eller traktordriven.Huvudkontor:Företagsvägen 9911 35 VännäsbyTfn: 0935-399 00Tax: 0935-399 19E-post:info@trejon.seFör optimal vedhantering kan vierbjuda ett brett sortiment av olikatillbehör, se mer på vår hemsida.VI SKOGSÄGARE 5/05 51

Combigripkran36.700:-560° sväng.Räckvidd 4 m. Hyrd. rotatorMoms och frakt tillkommerpå samtliga priser.MASKINER ABTel 0514-105 05Fax 0514-518 78Internet: www.sonnys.seE-mail: jorgen@sonnys.seÄven lämpligför sågytor1 m 3 /minSNABB - SÄKER - EFFEKTIVFör broschyrHelautomatisk Vedhantering !Ny bred och effektivutmatningstransportörVedprocessorNy knivdesign och nyttlängdregleringssystem➛ Klarar grövre ved,rakt kapsnitt, jämnvedlängdLägg långved på inmatningstransportören.Maskinen sköter resten.Matar in, kapar, klyver och lastar.Allt medan du lägger påny långved...och information DAHLBERG MASKIN AB Frök 406, 870 52 Nyland, tel 0612-503 62IIMARKNADENS MEST MILJÖVÄNLIGATERRÄNGTRANSPORT• Marknadens största dragkraft.• Låg tyngdpunkt• Bred och stabil variatordrift• Hög- och lågväxel + back• Maskinen för skogsbruk, jakt,bygg och anläggning• Endast fantasin stopparanvändningsområden.• Produktion och försäljning av tillbehörtill servicenäringenBe om broschyr eller demonstrationProdusent: Combi Track Norge A/S2435 Braskereidfoss, NorgeInt.tel. +47 62 42 37 00 • Fax. +47 62 42 31 21www.combitrac.no • E-mail. post@combitrac.noSkördetid Varmluftspannor– fuktproblem?• Ny generation varmluftspannorTROLLE-LunnareKontakta osseller våra återförsäljareför merainformation.• Rostfri brännkammare& växlare• Stabil konstruktion• Låga driftskostnader• Vi tillhandahålleräven reservdelar tilläldre pannor•T O R R L U F TMarkberedare MB 650Agne Eriksson ABMedle 248931 98 SkellefteåTel 0910-77 01 05Fax 0910-77 03 11www.agneeriksson.seV A R M L U F T•JANSSONS THERMOTEKNIK ABF RI S KFL UTKabelgatan 12, 434 37 KUNGSBACKATel: 0300-166 20, Fax: 0300-162 16, Mobil: 0705-27 94 20E-mail: jantherm@telia.com52 VI SKOGSÄGARE 5/05

Plan - & RikthyvlarRejäla hyvlade riktbord i gjutjärn. 4 stål i kuttern.Planbordet i gjutgods höjs och sänks med mittenpelareefter graderad skala i mm. En maskin för proffs, industri,snickeri, skolor, hemmaproffs m m. Maskinen levererasfullt utrustad med stål i kutter och spånstos.KDR 310Vikt 265 kgHyvlingsbredd 310 mmPlanhyvling höjd 180 mmKutterns varvtal 4100 v/min4 st hyvelstål, dim 35x3x310 mmmotor 3 fas 3 hkPris exkl moms12 400:-Direkt frånhuvudimportörStorgatan 75 Box 102, 383 23 MönsteråsOrdertel 0499-143 19, 143 80 Fax 0499-140 66Besök oss på internet: http://www.drift-underhall.seKDR 410Vikt 380 kgHyvlingsbredd 410 mmPlanhyvling höjd 200 mmKutterns varvtal 4100 v/min4 st hyvelstål, dim 35x3x410 mmmotor 3 fas 4 hkPris exkl moms19 000:-Specialerbjudandepåspånsugar, kombimaskiner,div storlekar!Nyhet!BJM miniskördaremed BJM 350• Engreppsskördare förlantbrukstraktor• Egen hydraulik som drivesvia kraftuttaget• Midjestyrd, hydrauliska stödben• Vagnen utrustad med Mowi 400,servospakar, elknappar i spakarna• Radiostyrd vinsch, 40 m wire• Låg vikt på den totala maskinenVid beställning kan du väljaolika krantyper och däckKontakta oss för mer informationKuserud 5, 458 93 FÄRGELANDATel 0528-700 00, kvällar 0528-700 11Skogsfastigheter/GårdarMånga kunder efterfrågar skogs-/lantegendomaroch gårdar - stora som små - i hela Sverige.Planerar Du att sälja, kontakta mig för en förstaförutsättningslös diskussion.Många intresserade kunder finns kvarefter de senaste försäljningarna!Gör snabbt om dinpick-up till husbil!Välkommen med ditt uppdrag!Bengt WallgrenLantmätare/civilingenjör/fastighetsmäklarewww.bewa.nuLEDAMOT MÄKLARSAMFUNDETMariedalsvägen 211, 439 34 OnsalaTel/fax: 0300-605 42. Mobil: 070-640 46 68E-post: info@bewa.nuSänd ditt annonsmaterial till:annons.visk@lrfmedia.lrf.seeller lämna via hemsidan:www.media.lrf.seVi skickar Dig gärna en broschyr!www.skarosser.se • info@skarosser.seTel: 0942-512 90, Fax: 0942-514 00VI SKOGSÄGARE 5/05 53

Fyrhjulingar till chockpriser!Vizac Ulv 750 cc, kardan, 2- + 4-hjulsdrift, hög-+ lågväxel, kula, pris 54 900:- inkl moms.Tel 016-730 32www.skoteranders.comVednätsäckartill EUR/SJ pall,40, 60 L, UVStartpaket, packlådor40+60 och stativtill SJ pall, ävenstorsäckarTel 0410-33 10 550708-40 11 33www.ino-q.seVEDPANNAMolle45 kWMiljögodkänd50 cm.vedlängd23.500:-inkl momsMollepannan ABAcktjära 2209, 821 91 BollnäsTel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52,fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.seÄlgtrac ochCombitracReservdelar ochservice till Din maskinhittar du hos oss.Komplettreservdelslager.Snabba leveranser.Bo Arnesson AB680 60 SYSSLEBÄCK0564-102 80070-399 17 00Snabba, starka,miljövänligaNya och begagnade Pinox-maskinerOKQ8 oljor, GB SvärdAlex Skogsservice AB08-530 444 33. Fax 08-530 440 93070-296 15 08 / 070-780 97 51www.pinox.comSÅ IN I SKOGENBRA PRISERPennzoilMotorolja 10W40Delsyntet, 5 liter.GernGaragedomkraft2 tonPeltorRadiokåpaFM-radio, HTRXS7ASvetshjälmAutomatisk avbländningStällbar 9-13 DINVi är återförsäljare för Miller svetsmaskinersamt Hyundai tillsatsmaterial som t ex elektroderMig/Mag tråd m m. Vi har även Protecs hela sortimentpå bärbara svetsar samt Tig svetsar.Morjärv0923-503 40JaktradiopaketYrkesfolkets favorit!!!Stark, tålig. Nu ännu bättre!2995:-99:-169:-639:-Lycksele0923-148 08Järnhästen - enstark medarbetarei skogenwww.lennartsfors.com info@lennartsfors.com1 290:-GRAN-BARK-BORRAR?FällorFeromonerDen mesteffektiva fällanenligt Lantbruksuniversitetet i Norge.Längd 150 cm • Diam. 21 cmwww.skogma.seTelefon 0644-721 00JaktradioVi har Albecom, Genzo,Hunter, Icom, Lafayette,Zodiac m.fl. Prisex:Genzo155 + 31 NUPROFESSIONALHUNTEREn riktig storsäljare !Enkel robust radio, full medtekniska finesser.31:a. 1.595:-155:a fr 1.795:-Alla apparater kompl med acc, laddare, öronmusslamm. 1 års garanti. 2 st fraktfritt.Billiga batterier !!! Prisex::MAX-ON, Albecom, Lafayette......fr 295:-HundpejlTracker, Eden o ContactJaktradiospecialistenHYLTE LANTMÄNTel 0345-172 00www.hylte-lantman.comVALFRIHET attvälja BRÄNSLEElda flis, spån, briketter,säd, pellets eller torvBRÄNNARE20-640 kWVEDPANNORSTOKERPANNORVÄRMECENTRALERTel: 0910-346 00Fax: 0910-337 45www.energiteknik.net54 VI SKOGSÄGARE 5/05

FLAKKÅPORJämför design,kvalitet och pris.KÅPEX0523-300 40KRANMAN ®För närmaste återförsäljare gå in påvår hemsida www.kranman.comeller ring 0525-43019NYHET !fjärrstyrdhydraulvinschHV-500.Styr & övervakamed GSMMed SIKOM GSM kan du styraoch övervaka vad som helst,var som helst! Hus, båtar,maskiner. datorer m.m.• Styrfunktioner, slå på/av ex. värme• Övervaka, ex inbrottslarm, temp.• Larm som SMSINTECTRA AB0155-211 485www.intectra.seLjunglöfs 2:anEnmanssågverkWalthers Plåt ABTel:0653-205 35Walthers.plat@peltec.pp.seMOTORSÅGAR TILLBEHÖRPartner 55 ord 2.495:- Nu 1.995:-Partner 511 ord 4.095:- Nu 3.400:-Dolmar 4600 ord 5.850:- Nu 5.265:-Jonsered 2145 ord 4.490:- Nu 3.850:-Husqvarna 350 ord 4.995:- Nu 4.400:-Tanaka 4501 ord 4.595:- Nu 3.895:-Echo 3700 ord 3.990:- Nu 3.190:-Sågsvärd 160:- Oregon kedja 100:-6 st 88.75 kartong 82:-/stAndra fabr 3 st 90:-, 10 st 80:-NU Svärd + 2 kedjor fr 295:-Skogsjacka 380:-, 490:-, Midjebyxa 750:-Hängslebyxa 730:-, 830:-, Hjälm 359:-, 410:-Stövel ”Lätt” 595:-, Huggarkänga 1.250:-Kombidunk 139:-, 270:-, Sax 140:-,Krok 110:- Cylinder kompl, HVA 242 1.290:-Oregon kedjeslipmaskin 2.960:- m mMoms ingår. Vi har nu fyllt 26 år!Tel 0510-500 08Fax 0510-505 08Lillängen, 531 91 Vinningawww.sibro.se e-mail: sixten@sibro.seGör om din fyrhjuling till en 8WD miniskotare på 5 min.Ett av marknadensstarkaste gripprogramHassela Skogsprodukter ABÅkerivägen 11, 820 78 HasselaTel. 0652-366 90 • Fax 0652-405 50E-post hsp@hsp.se • www.hsp.seMINISÅGVERKTILLBEHÖR FÖR SKOGSMASKINERTIMMERGRIPAR5 olika modeller0,18 m 2 PRISER FRÅN3295:-ROTATOR7 olikamodellerPRISER FRÅN2350:-HYDR. VINSCHMedskyddshuv.BESTÄLL KATALOG!www.ofabskara.se0,18 m 2 VRIDHUSDubbla11850:-svängcylindrar.0,25-0,27 m 2MANUELL8695:-RADIOSTYRDPRIS12995:- END.Bevaka dina gränsermedKEBAstolpenDet är du som sätter gränserna.När du markerar upp rågångareller sätter elstängsel medKeba-stolpen.Den tillverkasi rullformadgalvaniseradplåt, överdragenmedstryktåligplast.Diameter:Längder:Färger:Packas:24 mm1500 - 1750 - 2000 mmBlå, gul eller röd20 st/förpackningRing oss för uppgift om återförsäljareBox 122, 333 22 SmålandsstenarTel. 0371-51 09 10 Fax 0371-51 09 01www.keba.seLevererad till nöjda kunder sedan 1990TIMMERSÅGEN– Elmotor 6-7, 5kW • Direktdrift • 16A • Hjälpmatning– Max såglängd 6,3 m • Max diam. 500/1000 mm– Stabil • Hög ytkvalitet • Effektiv kedjesmörjning– Dubbla sågsvärd • Stockriktare • Skyddsbur– Konkurenskraftiga priser • Kort leveranstidKickons Svets AB, 522 93 TIDAHOLMTel 0502-12325 Fax 0502-14521www.lantbruksNet.se/kickons info@kickons.sewww.atl.nu/skogTvå tidningar - samma sidaUtrustning för flis och spåneldningEtt komplett system frånskog till värmeFlis och spåneldning medförugn är den effektivasteoch enklaste metoden attförbränna träbränslen medvarierande kvalité20 kWh - 1000 kWhBegär broschyrAB JOHN ÖHRÉNHånåknivägen 12792 36 MORATel 0250-105 30 fax 0250-124 46VI SKOGSÄGARE 5/05 55

NAMN och NYTTBättre föryngringarSkogsägarna blir allt duktigarepå att föryngra skogen, ävenom mycket fortfarande kan blibättre.Det visar Skogsstyrelsenssenaste inventering.Bäst på att öka föryngringenhar de privata skogsägarna varit,från 71 procent godkändaföryngringar under åren 1999–2001 till 81 procent under senastemätningen.Anledningen tros vara attden privata andelen skogsägareockså ökat sin markberedningfrån 57 procent till 76 procentde senaste tre åren. Att beredamarken, det vill säga bearbetajorden, innan återplantering ellersjälvföryngring har visatpositiva resultat på återväxten.Fortfarande ligger dock privataskogsägares areal av godkändaföryngringar något lägreän övriga markägares.Andelen godkänd areal förhela landet är i genomsnitt 82procent.En av deltagarna på invigningen av ung i naturen.Lockar ungaut i naturenMed rönnbärskonfetti ochkällvatten-drinkar invigdes”Ung i naturen” under en heldagpå Rovdjurscentret i Järvsö.Det hela är ett femårigtungdomsprojekt som startar iLjusdals kommun för att ökaskolungdomars naturintresse.Tanken är att det ska spridas tillSveriges övriga kommuner.Projektledare och initiativtagare21-åriga Evelina Envalloch det hela drivs av Ljusdal-Ramsjö jaktvårdskrets.Besökarna fick bland annatchansen att lära sig mer omjakthundar, skogsmaskiner ochfåglar.De fick prova flugfiske, orienteringmed GPS och att skjutai skyttesimulator.Bygghjälp på nätetFör alla hemmabyggare finns gratis hjälp påwww.byggbeskrivningar.se.Där är 38 olika byggbeskrivningar, en del av dem som byggfilmpå video.– Nu har vi uppdaterat beskrivningarna och gjort dem lätttillgängligaför alla. Ritningarna är helt omarbetade, utveckladeoch anpassade för internetanvändning, säger Johan Fröbel,rådgivare på Skogsindustrierna.Vitryggiga skogarDen utrotningshotade vitryggigahackspetten ska få en rejälchans att överleva.Naturvårdsverket och Skogsstyrelsenhar beslutat om ettåtgärdsprogram som kostar200 miljoner kronor till år2008.Favoritmiljön – lövskogarmed mycket död ved – ska bevarasoch återskapas i Dalsland,västra Värmland, östra Kalmarlän och nedre Dalälvsområdet.Markerna ingår i de 400 000hektar skogsmark som riksdagenbeslutat ska skyddas inomFoto: Glenn Mattsingmiljökvalitetsmålet Levandeskogar.Programmet innebär attlämpliga områden skyddas somnaturreservat eller biotopskydd.De görs mer vitryggsvänligagenom att gran röjs bort ochträd ringbarkas eller kapas såatt död ved skapas. Samtidigtdras ett avelsprogram igång pådjurparken Nordens Ark medstöd av Naturskyddsföreningen.Målet är att tio par reproducerarsig i det vilda år 2010. I årfinns fyra par, varav ett, möjligentvå, har häckat. På 1970-talet fanns cirka 100–150 par.Burman efter LenneboKarl-Gunnar Burman är ny vdför LRF efter Reinhold Lennebo,fick gå efter tre år.– Varje tid har sin ledare,sade LRF:s förbundsordförandeLars-Göran Pettersson, närförändringen presenterades.– Reinhold Lennebo har genomförten framgångsrik renodlingav LRF:s ekonomiskaverksamhet och starkt bidragittill att skapa ett öppet arbetsklimati organisationen. Nubehöver LRF en vd som kanmobilisera vår kraft för attstärka opinionsbildningen förde gröna näringarna. Samtidigtökar vi insatserna rejält för attstärka utvecklingen av de enskildamedlemmarnas företagParallellt med vd-bytet utsågsSå förebygges hundens jaktskadorMånga hundar skadas av att deär otränade och oförbereddanär de tas ut i skogen.Precis lika lite som en idrottsmankan gå direkt från sofflockettill ett lopp kan en jakthundtas i bruk otränad.– En ivrig hund kan ta i så attden får både muskelsprickningaroch överansträngningar.Hunden får ont och börjarhalta. Är den för tjock kan dentill och med kollapsa, sägerKarl-Gunnar Burman, ny vd för LRF.LRF:s ekonomidirektör LarsHolmgren till vd för LRF:sekonomiska moderbolag LantbrukarnasEkonomi AB,LEAB.Karl-Gunnar Burman hararbetat inom LRF i 20 år varavsom medlemschef i 15 år. Desenaste två åren har han ävenvarit chef för LRF:s näringspolitiskaverksamhet.Dags att lyfta tillväxten– På samma sätt som Sverigelagt fast en strategi för attHan pekade på följade områdenför ökad tillväxt:skydda värdefulla skogar, • Förbättra näringsbalansenmåste vi nu ta fram en strategiför att öka tillväxten i de skogarsom ska brukas uthålligt.Det sade Sveaskogs ordförandeBo Dockered vid skogsindustriernasVirkesforum.genom gödsling.• Använd förädlade plantor.• Förbättra plantering ochröjning.• Använda jordbruksmarksom idag är i träda.Lena Bjurström, veterinär påAgria Djurförsäkring.Hennes råd är att vänja hundensakta men säkert. Promeneramed hunden först och ökasen takten med jogging- ochcykelturer. Ett annat råd är attaldrig stänga in en varm hundi en kall bil. Den måste få varvaner först.– Ta hunden på en lugn promenadoch lägg en filt om deni bilen.56 VI SKOGSÄGARE 5/05

Kvinnor i toppenPrecis som i Sverige får denfinska skogsindustrins centralorganisationen kvinnlig vd.Hon tillträder vid årsskiftetoch heter Anne Brunila, somdärmed blir kollega med MarieS. Arwidson, vd för Skogsindustrierna.Som Finansministeriets överdirektöroch en av landetsfrämsta nationalekonomer ärAnne Brunila redan bekantmed den finska industrins utmaningar.Hon efterträder Timo Poranensom går i pension.Vill ha full ersättningNorska skogsägare är de minstmiljövänliga skogsägarna iNorden enligt en rapport frånUniversitetet för miljö- ochbiovetenskap i Oslo.Man har undersökt inställningentill miljö- och skogsvårdhos 350 skogsägare i Norge,Sverige och Finland.Fyra av tio norska skogs -ägare uppger att de inte villsköta sin skog om de inte fårfull ekonomisk kompensationfrån myndigheterna.Visar framtidsbranschFramtidsresan är ute på en ny turné. Satsningen från densamlade skogsindustrin startades 1997 för att nå ut med kunskapom branschen till gymnasieelever på landets skolor.– Målet är att öka skogsindustrins attraktionskraft hos ungdomar.De ska se skogsindustrin som en framtidsbransch sägerMårten Ericsson, ansvarig för Skogsindustrins kompetensförsörjningskommitté.Turnéplanen finns på www.skogsindustrin.com under rubrikengymnasiet.Lästips om skatterSkog och skatter, heter en litenpraktisk broschyr från Skogsstyrelsen.Den ger en kortfattad ochsamlad presentation av de viktigasteskattereglerna som berörskogsägare med enskildnäringsverksamhet. Den kanbeställas från skogsstyrelsensförlag för 55 kronor men ocksåhämtas hem fritt från hemsidanwww.svo.se (och vidare på menyntill höger). Det är ett föredömligtföredömligt litet dokumentsom går snabbt att tahem.Akademie Monte-Cenis, Herne – Erik Roerdink, HollandNorsk fotoettaÖver 300 foton av trä i alla färgeroch former skickades intill fototävlingen Wood inYour Eyes (Trä med egnaögon).– Trä är ett fenomenalt materialsom kan beskrivas ochfångas på så oändligt mångasätt., säger Jan Söderlind, vd påNordic Timber Council ochansvarig utgivare av tidningenBuilding Europé, som arrangeradetävlingen.Juryn, med representanterfrån nio europeiska träorganisationergav en majoritet avrösterna till Quentin Le Guen-Geffroy för hans känsloladdadeoch varma bild av en finskbastu. Bastun finns norr omOslo och det är Quentin självsom byggt den.Bastu – Quentin Le Guen-Geffrouy,NorgeJuryn valde även att ge hedersomnämnandentill ErikRoerdink, Holland, och OlivierFerron, Frankrike.Rått och gråttLäsarna av den här tidningenvet att trä är ett förnämligt material.Andra branscher harförstås en annan syn på sakeroch ting, vilket framgår av eninbjudan till Sveriges förstabetongmässa:”…Betong har aldrig varit såinne som nu, rått och grått ärinneorden. Det fi ra r b e t o ngbranschenmed Sveriges förstabetongmässa. Och vi kallarden förstås betongfeber, vadannars?”…, nja, rått och gråttoch feber låter kanske inte sålockande.Älghorn på museumÅngsågen i Strömsberg harstått oanvänd sedan början av1960-talet då den togs ur bruk,men nu har den öppnat igensom skogsbruksmuseum.Bakom det hela står StiftelsenStrömsbergs Industriminnen.Till att börja med har ett våningsplaninvigs, där man blandmycket annat kan beskåda ensamling med 640 älghorn!Museet, som beräknas varafärdigt år 2007, ligger i närhetenav Tierp, mellan Gävle ochUppsala.Studio med trägolv – Olivier Ferron, FrankrikeKinesisk favoritGinko beloba håller på att bli Kinas nationalträd. Landetsskogsorganisation – Chinese Society of Forestry (CSF) – harhaft en omröstning om ett nationalträd där 1,8 miljonerpersoner har röstat och ginko fick 1,7 miljoner röster.VI SKOGSÄGARE 5/05 57

KRÖNIKANNya Skogsstyrelsen– till vad och för vem?Så har då regeringen snabbtanammat Skogsutredningens(SU 2004) förslag om att göraskogsvårdsorganisationen (SVO) tillen sammanhållen myndighet. Skogsstyrelsenplus skogsvårdsstyrelsernablir Skogsstyrelsen.■ ■ ■Rätt hanterad kan nykonstruktionenbli bra. Det finns utrymme för rationaliseringav administrationen ocheffektivare användning av den samladekompetensen i SVO.Nyordningen bör också kunna ledatill en mer likformig tillämpning avskogsvårdslagen över landet, någotsom stärker rättssäkerheten. Ochprecis som utredaren tycker vi det ärUlf ÖsterblomKanslichef hos Skogsägarnaviktigt att styrelsen för den nya myndighetenblir en styrelse med fulltansvar när nu så mycket makt läggs ien hand.■ ■ ■En förutsättning för framgång ärsamtidigt att man förmår behållaett regionalt engagemang som kanborga för att olika landsdelars särart iskogsbruket bejakas.Men myndighetens struktur ochorganisation är en sak. Viktigast ärgivetvis innehållet i verksamheten.Effektivare lagtillsyn och förstärktrådgivning inom skogsskötsel/produktion (särskilt beträffande föryngring)måste prioriteras framför ettantal andra verksamheter.Begränsade resurser kräver enkraftsamling för det mest angelägna.I Skogsutredningens delbetänkandeNu är alla underett och sammatak, vilket kan bliriktigt bra. Bildentogs när skogsvårdsorganisationenfirade100 år med helapersonalen. Någonvecka senare kombeskedet attskogsvårddsstyrelsernassjälvständighetupphör och alltblir en del av SVO.ges inga tydliga signaler ommyndighetsutövningens innehåll.Vi förutsätter att slutbetänkandet blirbetydligt mer klargörande på denpunkten.En fråga som däremot behandladesi delbetänkandet är skogsmyndighetensuppdragsverksamhet, som förövrigt stötts och blötts i decennier.Utredaren konstaterar med rätta atttjänsteförsäljningen är problematiskför myndigheten, men stannar vid attföreslå att endast rotpoststämplingenmåste upphöra. Det är beklagligtatt hon inte vågade föreslå längregående begränsningar.Uppdragsverksamheten kommer påsikt att undergräva förtroendet förSkogsstyrelsens myndighetsutövning.Och det vore synd – för vi behöver enväl fungerande skogsmyndighet sommed oväld kan främja det svenskaskogsbrukets utveckling.Succésvärdet!Upptäcker fördelarna medGB-Titanium gör många.Titanlegerat stål med extra styrka,hårdhet och överlägsna böjegenskaper.www.skogma.seRing för information om närmaste återförsäljareFÖR SKOG OCH FRITIDSkogmahuset, 830 70 HammerdalTelefon 0644-721 00 • Telefax 0644-710 8758 VI SKOGSÄGARE 5/05

Tillsammans bygger vi framtidens Farma!10-65D121.700:–med 500-hjul8 modeller av komplettaskogsvagnar. Från den lilla6 tons vedvagnen till vår 12 tonsdrivna och välutrustade skogsvagnmed 6,5 meters kran.8 modeller av kranar från3,2 till 6,5 meters räckvidd.NIAB Traktorprocessor 5–15BNIABTraktorprocessor 5-15B,5-15C HelautomatNIAB ökar din kapacitet och skogsproduktiontack vare minskadestickvägsförluster och rätt trädval.NIAB tar bort de farligaste ochtyngsta arbetsmomenten till enmycket rimlig investeringskostnad.Pris från 189.100:–exkl. längdmätning.(Tillägg 14.200:– för monteradlängdmätning)På alla priser tillkommer moms och frakt.Ring Din närmaste återförsäljare så får Du ett bra bytesförslag vare sig det gäller skogsvagnar eller traktorprocessor.AS FORS MWFabrik:E-mail: info@forsmw.eewww.forsmw.comFARMA NORDEN ABInformation försäljning:Carl-Erik Åkesson 0550-102 58.Göran Carlsson 0224-774 40.Teknisk support och reservdelar: 011-165 770Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljare för närmare information se hemsida www.forsmw.comVi förbehåller oss rätten till ändringar av specifi kationer samt pris utan föregående information.

Posttidning BLRF Media ABBox 6132, 200 11 Malmö