Diabetessmart mat med SVT-Maud

”Dawit Isaaks diabetes behöver vårdas”Livet med■ sid 6-9diabetesLIVET MED DIABETES – Det du bör veta om att leva med diabetes – Nr 4 NOVEMBER 2011Diabetessmart matmed SVT-Maud• Hägglund: Miljoner ska förbättra vården ■ sid 2 • Detta är diabetes ■ sid 4• Fetmakirurgi kan lösa gåtan? ■ sid 11 • Subventionering av insulinpumpar i fara ■ sid 11• Pyssel ■ sid 18

Livet meddiabetesSocialminister Göran Hägglund:Regeringen satsar 560 miljpå bland annat diabetesEtt av de prioriterade områdenai den kommandeforskningspropositionenär medicin. Inom denram som kallas "strategiskasatsningar" avsätts över enhalv miljard för forskning om olikasjukdomar.Förutom stora satsningar på deövergripande områdena molekylärbiovetenskap, epidemiologi samtstamceller och regenerativ medicingörs riktade satsningar på någrasärskilda sjukdomar. Det är cancer,neurogenerativa sjukdomar som Alzheimersoch diabetes.– När vi utvärderade vilka områdensom skulle vara prioriterade iforskningspropositionen var det naturligtatt medicinsk forskning skullekomma högt. Svenska forskare liggerlångt framme på flera forskningsfält.Det skulle vara fantastiskt omsvenska forskare exempelvis kundemedverka till att försena eller förhindraAlzheimers, säger forskningsministerLars Leijonborg.Totalt satsar regeringen 560 miljonerpå sju strategiska områden:Molekylär biovetenskapStamceller och regenerativ medicinEpidemiologiVårdforskningDiabetesCancerNeurogenerativa sjukdomar (somAlzheimers)Medlen ska utlysas av forskningsrådenoch tilldelas universitet och högskolorefter en kvalitetsutvärdering.- Förutom möjligheterna att avsevärtminska mänskligt lidande ärdenna satsning oerhört viktig för densvenska vården. När Astra på sitt laboratoriumi Mölndal uppfann Losecvar det ett enormt genombrott för denenskilda patienten, men det har ocksåsparat många miljarder åt sjukvårdengenom att magsårspatienter numerainte behöver opereras, säger socialministerGöran Hägglund.Foto: Johan ÖdmannLivet meddiabetesen tidning utgiven av:Svenskmediafocus ABLivet med Diabetes. Redaktör: Maria Zaitzewsky Rundgrentel: 0733 - 72 62 56 • Grafisk form och repro: Mårten Gudmundhs/ImpactaAB • Tryck V-TAB • Ansvarig utgivare och annonser: Svensk MediafocusAB. Magnus Andersson, magnus.andersson@mediafocus.seTel: 018-430 29 00 • Omslagsbild: Karin Björkquist1143-Pfizer-09-2010-9654Brännande Bultande krypande isande huggandeDin smärta kan ha ett namnmer information och rådgivning finns på www.ontikroppen.sePfizer AB 191 90 SollentunaTel 08-550 520 00 www.pfizer.seSid 2 • Livet med diabetesC284815_Annons_Ont_i_kroppen_210x63,25.indd 1 2011-10-19 10.29

Livet meddiabetesNoterat Medaktör:Maria Zaitzewsky RundgrenHård träning gerbra effekt vidtyp 2-diabetesKul spellär barnom diabetes■ Mycket tyder på att mer intensiv träninghar bättre effekt vid typ2 diabetesän den lugnare träning som rekommenderasi dag. Det menar forskarenoch sjukgymnasten Åsa Segerströmvid Lunds universitets diabetescentrum.Korta, intensiva pass, men liteoftare är modellen i stället för en halvtimmesmotion per dag. Vad man görspelar mindre roll, bara man får upppulsen rejält. Ett gympapass fungerarutmärkt eftersom intensiteten varierar.Kombinerad träning och vardagsrusher– som att springa till bussen tillexempel – är det som gör susen för ettstabilt blodsocker.Brunt fett bra mot diabetes■ Att barnfetma ofta har ett samband med diabetes iunga år är allmänt känt. Amerikansk forskning visar attbarn som har mycket av det bruna ”goda” fettet löpermindre risk att bli feta. När vi föds har vi en stor andelbrunt fett – som omvandlar överskottsenergi till värmei stället för vitt fett. I takt med att vi åldras minskar andelenbrunt fett i kroppen. Men hos vissa barn fortsätterdet bruna fettet att vara aktivt, vilket gör att risken förövervikt är liten. Nu står forskarna inför utmaningenatt öka mängden brunt fett hos barn. Lyckas man meddet vore det ett effektivt sätt att bekämpa den ständigtökande övervikten hos barn – och därmed risken fördiabetes.Foto: Shutterstock■ Equalize heter ett nytt ochspännande spel om typ1 diabetessom vänder sig till förskolebarn.Namnet syftar på att det är viktigtatt hålla ett jämnt blodsocker.Spelet, som är inspirerat avDonkey Kong och Super Mario, ärbåde informativt och roligt.Tanken är att barnen och derasföräldrar ska få en ökad kunskapom diabetes och varför det ärviktigt att äta regelbundet, röra påsig och ta sitt insulin.Equalize Junior finns som ettkostnadsfritt onlinespel påwww.equalize.se.Neandertalgener kanligga bakom diabetesFoto: Alvreten■ Autoimmuna sjukdomar som diabetes kanha sitt ursprung i de förändringar i människansarvsmassa som uppkom när tidiga nutidsmänniskor,homo sapiens, beblandade sigmed neandertalare. Enligt forskare frånStanforduniversitet i USA ser det ut som attnutidsmänniskan övertagit generna för detimmunförsvar som neandertalarna utvecklatmot lokala sjukdomar. Det låter bra,men myntets baksida är att det nedärvdaimmunförsvaret i vissa fall angriper våraegna kroppar - eftersom vi inte ”vuxit upp” medneandertalarnas immunförsvar. Konsekvensen blirsjukdomar som diabetes.Livet med diabetes • Sid 3

Livet meddiabetesDiabetes (diabetes mellitus) är inte en utan fleraolika sjukdomar med olika orsaker. Gemensammanämnaren är att sockerhalten i blodet är förhög. Cirka 350 000 svenskar lever med folksjukdomendiabetes.Det här är diabetesTyp 1Vid typ1 diabetes har kroppens egen insulinproduktionhelt eller nästan helt upphört. Av någon anledning angriperoch förstör kroppens immunsystem de insulinproduceradecellerna i bukspottkörteln, vilket på sikt ledertill total insulinbrist. Symptomen visar sig först när 70-80procent av de insulinproducerande cellerna förstörts. Ärftlighet:barn till två föräldrar med diabetes typ 1 löper 10-20procents risk att insjukna. Symptom; ökad törst, storaurinmängder, extrem trötthet och viktnedgång. Behandling;insulin i form av injektioner med penna, spruta ellerinsulinpump.Typ2Cirka 300 000 svenskar lider av diabetes typ 2, även kallatåldersdiabetes. Risken att insjukna ökar med åldern ochsjukdomen ökar i hela världen. Många som har diabetestyp 2 lider av övervikt och fetma är en av orsakerna till attkroppscellerna förlorar sin känslig et för insulin. Vid diabetestyp 2 är förmågan att producera insulin inte borta,men mängden insulin räcker inte för kroppens behov.Ärftlighet: en miljon svenskar bär på arvsanlag för attutveckla diabetes typ 2. Men även levnadsvanor, matvanoroch motion spelar en roll för vem som utvecklar sjukdomen.Symptom: smygande med ökad törst, urinmängd ochtrötthet. Man kan gå länge med typ2 utan att veta om det.Behandling: viktnedgång, ändrade kostvanor, regelbundenmotion, tabletter och i svåra fall insulinsprutor.Vad är en insulinkänning?För en diabetiker är det a och o att hålla blodsockretstabilt. Mat höjer blodsockret. Insulin, tabletter och fysiskträning sänker blodsockret. Om sockerhalten i blodetblir för hög får man ökad törst, urinmängd och trötthet.Blir blodsockret för lågt kan man få en insulinkänning.Symptom kan bland annat vara svettningar, huvudvärk,darrningar, hjärtklappning, hunger, förvirring. Botemedletär att snabbt få i sig något sött. Sjunker blodsockretmycket kan man hamna i insulinkoma, vilket är ett farligttillstånd som kan skada hjärnan.KomplikationerÖgonkomplikationer är vanliga hos såväl typ1 somtyp2 patienter. Förändringarna i ögonbotten kallasretinopati och är en av de fyra vanligaste orsakernatill blindhet. Retinopati innebär att de små blodkärleni näthinnan förändras och förtjockas. Makulaödem - läckageav vätska ut i gula fläcken - kan drabba äldre patienter meddiabetes typ 2. Regelbundna ögonkontroller är nödvändiga föratt upptäcka förändringar i tid. Bästa sättet att undvika ögonproblemär ett stabilt blodsocker.Fotkomplikationer beror på nervskador som följdav långvarig diabetes. Nervskador och dålig blodcirkulationbidrar till att patienten inte uppfattarsmärta. Små skavsår kan växa utan att man märkernågot. Därför är det viktig att regelbundet kontrollera sina fötteroch uppsöka en fotterapeut minst en gång per år. 10 procentav alla med typ2 diabetes har problem med fötterna.Hjärta- och kärl kan skadas av höga blodsockervärden.Den vanligaste kärlkomplikationen är hjärtinfarkt.20 procent av de som vårdas för hjärtinfarkthar diabetes.Hur sköter man sin diabetes?En god blodsockerkontroll är den viktigaste enskilda faktornför att undvika akuta problem och kroniska komplikationer. Videgenvård måste man kunna mäta sitt eget blodsocker för att rättkunna avpassa förhållandet mellan insulin och/eller tabletter,motion och mat. Blodsockret mäts enkelt med en blodsockermätare.En droppe blod från fingret sugs upp av en mätstickaoch resultatet avläses i en mätare inom en minut. Man kan ävenmäta sockerhalten i urinet. Den som har diabetes typ1 bör hatestremsor för att se om man utsöndrar ketoner i urinen. Ketonerär en biprodukt som uppstår när insulinbrist ger upphovtill att fett bryts ner.Sid 4 • Livet med diabetes

Livet meddiabetesHar du diabetes?Vet du vad du harför målvärde?insulin.seBli expert på diabetes!De nationella riktlinjerna för diabetesvården i Sverige publicerades i januari 2010. Debetonar vikten av att patienter med diabetes ska nå sina målvärden. Enligt de nationellariktlinjerna bör personer med diabetes som målvärde ha ett HbA1c under 52 mmol/mol,men målet bör utformas utifrån en individuell bedömning. Diskutera med din läkare vilketmålvärde som kan passa för dig. Lär dig mer om diabetes och insulinbehandling, elleranteckna dig för vårt e-nyhetsbrev om diabetes på www.insulin.sesanofi-aventis AB. Tel 08-634 50 00. www.sanofi.se.För frågor om våra läkemedel kontakta: info@sanofi.comLivet med diabetes • Sid 5

VAR ÄR DAWLivet meddiabetesLever den svensk-eritreanskejournalisten Dawit Isaak ellerinte? Sanningen är att ingenvet.Det man vet är att han fängsladesi Eritrea i september 2001och att en fångvaktare somflytt från Eira Eiro-fängelset harberättat att Isaak drabbats avdiabetes 2005.Får han ingen vård är det sjukdomensom kommer att tahans liv, menar fångvaktaren.Sid 6 • Livet med diabetes

Livet meddiabetesIT ISAAK?Livet med diabetes • Sid 7

Livet meddiabetes»Dawit Isaaks diabetesförsämras i fängelset«Det har varit mycketskriverier omden fängsladesvensk-eriteanskejournalistenoch författarenDawit Isaak underhösten. Det har bland annat ryktatsom att han har avlidit i fångenskap iEritrea, eftersom han enligt uppgiftinte längre finns kvar på det fruktadeEira Eiro-fängelset. Men sanningenär att ingen vet om han lever, var hanbefinner sig eller hur han mår. DawitIsaak har suttit fängslad i Eritrea sedan2001 utan rättegång. 2005 släppteshan, för att bara några dagar senareåter gripas och kastas i fängelse. Efterdet har ingen från Sverige sett ellerfått träffa Dawit, som både är svenskoch eritreansk medborgare. Regimen iEritrea anser dock att Sverige inte harnågonting med hans öde att göra. Någongång under 2005 har han drabbatsav diabetes, troligen typ2, som liggeri släkten. Vilken medicinsk vård hanfår är oklart eftersom inga anhörigahar fått träffa honom. En tidigarefångvaktare som flytt från Eritreaträffade dock Dawit i januari 2010 ochhan menar att journalisten kommeratt duka under om han inte får vård.– Om Dawit inte får akut hjälp riskerarhan att dö. Han får inte tillräckligtmed medicin mot sin diabetes och hanmår mycket dåligt både fysiskt ochpsykiskt. Han ber oavbrutet om hjälpfrån läkare och vårdpersonal, sägerden före detta fångvaktaren Eyob BahtaHabtemariam i en intervju i Expressen.Han beskriver miljön i fängelset somouthärdlig. Cellerna är tre gånger tremeter. Fångarna har tre filtar, mentvingas använda sina kläder som kuddar.Hettan är fruktansvärd under denvarma årstiden och fångarna är förbjudnaatt tala med varandra eller medSid 8 • Livet med diabetesfängelsepersonalen.Läkaren och professorn Sven Britton,som har lång erfarenhet från regionen,tror att Dawit möjligen fårtabletter mot sin diabetes. Däremot ärdet högst tveksamt om han ges möjlighetatt sköta sjukdomen så som manbör för att inte bli sjukare.– Det är viktigt att motionera och detär det inte troligt att han får möjlighettill. Kosten är förmodligen undermåligoch frågan är om han kan äta så regelbundetsom en diabetiker måste för attmå bra. Någon risk för övervikt föreliggerknappast, däremot kan han bliundernärd och det är också farligt fören diabetiker, säger Sven Britton, somser komplikationer som den värsta risken.–Vad händer om han får ett sår sominte vill läka? Då blir det nog riktigtsvårt.Enligt officiella siffror lider cirka treprocent av Eritreas befolkning av diabetes.Men mörkertalet är stort eftersommedvetenheten om sjukdomen ärmycket låg. Därför är en mer korrektsiffra troligen cirka tio procent. Avdessa lider två tredjedelar av typ 2-diabetes.Typ 2-diabetes har ökat i ländernasöder om Sahara sedan 1985, men någrasäkra siffror från just Eritea finnsinte. Anledningen till ökningen antasvara ökad levnadsstandard och matvanorsom mer liknar de som finns iden rika världen. I bland annat Eritreaanses det fint att vara tjock – det är ettbevis på rikedom. Och i takt med attfler får det bättre ökar midjemåttet ochdärmed risken att insjukna. Dessutomökar medellivslängden, vilket ocksåbidrar att fler får diabetes. I dag liggermedellivslängden på 60 år i Eritrea ochi takt med att fler bli äldre kommer diabetesfallenatt bli fler. Totalt finns cirka7 miljoner diabetiker i Afrika i dag.Maria Zaitzewsky RundgrenSatellitfoto från Google maps på det hemliga EiraEiro-fängelset i Eritrea där Dawit Isaak bevisligenåtminstone suttit fängslad. Var han är i dag eller omhan ens lever är inte klart. Sven Britton (ovan), läkaremed stor erfarenhet från regionen menar att komplikationernog inte får den vård de kräver.

Livet meddiabetesFakta Dawit IsaakDawit Isaak föddes den 27 oktober 1964. 1987 kom hansom flykting till Sverige. Han blev svensk medborgare1992 och bosatte sig senare i Göteborg med sin familj.Isaak återvände dock till Eritrea för att arbeta på tidskriftenSetit. I september 2001 publicerade Setit ett öppetbrev som krävde demokrati, rättvisa och öppenhet. DawitIsaak och ett 20-tal andra journalister och oppositionellagreps. Samtidigt förbjöds alla privatägda och oberoendemedier. Sedan dess har Isaak suttit fängslad utanrättegång, med undantag för två dagar då hans släpptesoch sedan greps igen i november 2005. Dawit Isaak ärmedborgare i både Sverige och Eritrea. Regimen i Eritreaanser att Sverige inte har med hans öde att göra.Livet med diabetes • Sid 9

Accu-Chek ®Aviva NanoLiten, enkel och säkerLäs omvår nyhetpå andrasidan!För dig som behandlas med insulin• Stor och tydlig testremsa - lätt att hantera och dosera• Upplyst display för lättare avläsning• Bevisad minst smärtsam 1 blodprovstagare med integrerad lansettrumma (6 lansetter)• Påminnelse efter måltid samt måltids- och händelsemarkeringDin chans att prova Accu-Chek Aviva Nano kostnadsfritt*Ring Accu-Chek Kundsupport på: 020-41 00 42**Kontrollera att Accu-Chek Aviva Nano är upphandlad i ditt landsting.Erbjudandet gäller de första 100 beställningarna och endast för personersom använder insulin och inte har en Accu-Chek Aviva Nano.1Koubek. RJ. A comparitive Study. Data on file. Doctor Koubek 2007.

Livet meddiabetesFetmakirurgi kan lösa diabetesgåtanÅtta av tio diabetestyp2 patienter somgenomgår fetmakirurgiblir friska,visar samstämmigforskning.Bilden är tydlig sedan årtiondentillbaka. Men forskarna vet intevad det beror på. Nu vill manstudera vilka mekanismer efteroperationen som kan vara ansvariga.Själva operationen utveckladesför att reducera utrymmeti mag-tarmkanalen. Där kannämligen nyckeln till ett botemedelfinnas. Att tillfrisknandetinte handlar om viktnedgång äruppenbart – patienternas blodsockernormaliseras omedelbartefter operationen och då har deknappast hunnit gå ner i vikt. Istället tror forskarna att svaretfinns i hormoner och blodflödeneller andra biologiska processersom påverkas genom operationen.– En hypotes vi har är atttillfrisknandet handlar om etthormon som frigörs från magtarmkanalen,vilket i sin turpåverkar insulinets effekter ipositiv riktning. Om vi lyckasringa in vad det är som händer ikroppen vid en fetmaoperationskulle vi kunna ta fram läkemedelsom påverkar just det hormonet.Men än så länge dröjerdet innan vi har några resultat,säger Hindrik Mulder, forskarepå Lunds universitets diabetescentrum.Han är noga med attunderstryka att fetmakirurgi isig inte är något botemedel ochatt det fåtal som blir hjälpta liderav typ 2-diabetes.– Det är endast svårt sjukapatienter som kan komma ifråga för en operation. Dessalider bland annat av typ 2-diabetes,svår fetma, en förhöjdcancerrisk, ledbesvär och högtblodtryck, säger Hindrik Mulder,som, genom att studera etthundratal patienter som varje åropereras i Skåne, hoppas kunnaförstå vilka mekanismer somaktiveras av att mag-tarmkanalsnörps av. När man har svaretkan kanske ett läkemedel sombotar diabetes tas fram.Studierna pågår just nu och manväljer ett brett angrepp. I ställetför att fokusera på ett hormon itaget studerar man flera biologiskaprocesser parallellt.Studier på grisar är också i gång,då grisens mag-tarmkanal liknarmänniskans. Det finns ingentingsom pekar på att effekten avfetmakirurgin minskar över tid.De patienter som fått normalablodsockernivåer efter sin operationförbli friska– förutsatt att deinte ökar i vikt.– Några har blivit sjuka igen.Men diabetes är en komplexsjukdom. Viktökning är enfaktor som påverkar, men ävenålder och livsstil i övrigt spelarroll. Viktökningen kanske kommerefter ett tiotal år. Då kandet lika gärna vara åldern sombidrar till återinsjuknandet efteren fetmaoperation, konstaterarHindrik Mulder.Han är hoppfull om att den härforskningen ska nå goda resultatoch på sikt leda nya, effektiva läkemedeli kampen mot diabetes.Maria Zaitzewsky RundgrenKommersnart!Nu blir det ännu enklare att testablodsockret med Accu-ChekSnart kommer du att få ett svart aktiveringschip med dina Accu-ChekAviva testremsor. Sätt i det svarta aktiveringschipet i din mätareoch låt det sitta kvar. Efter det behöver du inte byta det.Läs mer på: www.accu-chek.seKassera ditt vita chip ochersätt det permanent meddet svarta aktiveringschipet.Gäller alla mätare som har Accu-Chek Aviva testremsaAccu-Chek Aviva NanoAccu-Chek AvivaAccu-Chek ComboLivet med diabetes • Sid 11Aktiveringschipet finns på marknaden från och med januari 2012.

Livet meddiabetesGOTT & diabetessmarTpå spisen hos svt-MAUDDiabetessmart mat behöver inte vara tråkig, tvärtom. Det ärGo´kvälls kock Maud Onnermark noga med att poängtera.För det var länge sedan den som drabbades av diabetesfick rådet att späka sig och avstå från livets smaskigheter.Sid 12 • Livet med diabetesViktigast är förstås atthålla koll på blodsockret.Men det gåratt sätta guldkant påmaten ändå - om manär beredd att tänkalite nytt.– Övervikt och dåliga kostvanor ärofta en utlösande faktor för diabetes.Därför är en kostomläggning viktig,för att man ska gå ner i vikt och få ettstabilt blodsocker. Men man kan fortsättaatt äta gott, bara man lär sig attförhålla sig på ett annat sätt till maten,säger Maud, som tror att GI-mat medlångsamma kolhydrater är nyckeln.Hon förespråkar äkta vara före lightprodukter– hellre lite riktigt smöroch riktig grädde och kanske en uddsocker i stället för lightgrädde och sötningsmedel.– Sockersuget kan man vänja sigav med. Vi äter generellt alldeles förmycket socker och genom att minskasockermängden i exempelvis kakorkan man äta en liten kaka, även omman lever med diabetes. Faktum är attalla människor borde äta ”diabetesmat”,då skulle vi må betydligt bättre,konstaterar Maud.Socker är förvisso en smakhöjare ochinget man kanske vill avstå helt ifrån.Att ta en frukt i stället för en kaka är ettbra sätt att stilla suget och dessutom fåi sig vitaminer, fibrer och antioxidanter.Pektinet som finns i frukten gör attblodsockret inte höjs lika snabbt somnär man får i sig raffinerat socker.Så hur ska man tänka ”diabetessmart”och gott?– Hellre matlåda hemifrån till lunchenän att äta ute varje dag, tipsarMaud. Då har man koll på maten. Restaurangmatinnehåller ofta mer doltfett och socker än man kan ana. Mellanmåletär viktigt, men många mellanmålman köper ute är alldeles försöta och feta. En banan-smoothie elleravokado med morötter och alfalfagroddarär mättade och bra alternativ, liksomkeso med nötter och frön.Vilka fetter man får i sig är viktigt atttänka på. Avokado, nötter och olivoljainnehåller bra och nyttigt fett. Däremotbör man inte vräka i sig av fetaprodukter, bara för att man minskarpå kolhydraterna.– Lagom är bäst. Vi vet inte hur enfettrik kost påverkar oss i längden.Hellre mindre fett och lite kolhydrateri form av mörka bröd med hela korn,knäckebröd, fiberpasta, fullkornsris,quinoa, bulgur, bönor och linser änmycket fett och noll kolhydrater, sägerMaud och tillägger att man gärnakan frossa i grönsaker som haricotsverts, broccoli och blomkål. Mättandeoch jättenyttigt. En annan bra ”trend”är surdegsbrödet, som påverkar blodsockretlångsammare.Vad gäller efterrätter kan man låta fantasinflöda, bara man håller nere påsockret. Ett recept som innehåller fyramatskedar socker kan med fördel halverastill två matskedar. Vill man hamera smak kan man använda exempelvismuskovadosocker. Att smaksättamed vanilj eller bär är ett annat smartsätt att ”lura” smaklökarna. Frukttéerger en förnimmelse av sötma och kanfungera som ersättning för en söt efterrätt.– En god och lyxig efterrätt är pannacottamed bär. Man kan söta medytterst lite socker och vanilj, sägerMaud, som poängterar att den somtrivs med sötningsmedel givetvis kananvända det i matlagningen i ställetför vanligt socker.Alkohol ska man vara försiktig med. Någotglas torrt vin är okej, men man börundvika öl och starksprit. Att bli fullkan rent av vara farligt, eftersom mantappar kontrollen och kan glömma attäta eller fortsätter att dricka ännu mer,alternativt äter sådant som får blodsockretatt skjuta i höjden. Alkohol tarockså ner blodsockret så att man kandrabbas av blodsockerfall.Det finns många enkla tricks för attäta diabetessmart.Drick vatten till måltiderna i ställetför läsk, ät av allt, men inte i för storaportioner, ät mycket grönsaker, linseroch bönor. Vanligt knäckebröd är toppen.Och om man vill ha något sött ärdet bra att äta det i samband med måltiden.Då åker inte blodsockret bergochdalbana.– Förbjud ingenting. Det som är förbjudetblir man alltid mer sugen på.Men ät måttligt och rör på dig varjedag. Då hålls både vikten och blodsockretpå en bra nivå. Det är lika viktigtatt röra på sig som att äta rätt.Maria Zaitzewsky RundgrenFoto: Karin Björkquist

Livet meddiabetesParmaäpplen med SalviaSkär ett äpple i klyftor. Lägg på en bit lufttorkad skinkaoch ett salviablad. Stick i en tandpetare och lätt upp påett fat.Tonfisk- och bönsallad1 liten burk tonfisk (95 g)½ liten burk bönor á 200 g1 liten bit gurka1 tsk balsamvinäger1 tsk olivolja2 tsk kaprisSvartpeppar, salladsbladHäll bort vätskan från burkarna, blanda!Fetaostlax medvarm quinoasalladQuinoa är inget sädesslag utan kommer från en ört somlänge använts i Sydamerika. Salladen är god att serveravarm, kall eller ljummen. Variera gärna med att byta utquinoa mot hel bulgur. Det blir också jättegott, följ barakokanvisningen på paketet.4 portioner4 skinn- och benfria bitar lax, à 150 g1 tsk salt1 krm nymald vitpeppar200 g fetaost1 dl turkisk yoghurt1/2 tsk timjanBra mellanmål!Bra mellanmål!Quinoasallad4 dl vatten1 tsk salt2 dl quinoa1 stor röd lök1 msk olivolja1 ask cocktailtomater, 250 g50 g rucola1. Sätt ugnen på 225 grader. Koka upp vatten och salt.Skölj quinoagrynen i hett vatten och häll dem sedan i detkokande vattnet. Koka ca 15 minuter under lock på svagvärme tills vätskan kokat in.2. Lax: Salta och peppra fisken runt om. Rör ihop ost,yoghurt och timjan med en gaffel. Fördela blandningenöver laxen. Stek 12–15 minuter i ugnen tills osten börjar fåfärg och laxen känns färdig.3. Hacka och fräs löken i olja några minuter. Halvera ochblanda ner tomaterna. Låt dem blir varma. Blanda ner lökoch tomat i de kokta quinoagrynen. Blanda ner rucola vidserveringen. Smaka av om det behövs salt och peppar.Servera med den nystekta laxen.Petits chouxerKan fyllas med grädde och bär eller min egen lättgjordamockafyllning. Lägg inte i fyllningen förrän strax föreservering.16 små petits chouxer2 dl vatten50 g smör2 dl vetemjöl3 ägg1.Sätt ugnen på 200°.2. Koka upp vattnet och smöret. Ta kastrullen från värmenoch häll över i en bunke om du inte har stor kastrull.Tillsätt hela mjölmängden på en gång. Rör tills smetensläpper från kastrullens botten och kanter.3. Tillsätt äggen ett i taget under fortsatt kraftig omrörning.Rör smeten ca 5 minuter den ska vara blank ochsmidig.4. Klicka eller spritsa ca 16 små längder eller toppar påplåt med bakplåtspapper.5. Grädda mitt i ugnen ca 25 minuter. De ska få fin färgoch bli lätta och luftiga .Öppna inte ugnsluckan under deförsta 15 minuter. Låt dem kallna på galler. Skär upp democh fyll dem. Servera dem därefter strax.Mockafyllning till cirka 16 petits-chouxer2 1/2 dl mellangrädde (27%)2 tsk frystorkat kaffepulver50 g finhackad mörk chokladsötningsmedel eller 2–4 msk florsockerStöt kaffepulvret i en mortel. Blanda med grädden ochvispa sedan.Finhacka chokladen, tillsätt den och smaka av medsötningsmedel eller florsocker. Fyll petits chouxerna ochservera.Livet med diabetes • Sid 13

Livet meddiabetesStatlig subventionering avinsulinpumpar kan stoppas■ Omkring 9000 svenskar med diabetestyp1 är beroende av insulinpump,som är det närmaste man kan kommaen verklig bukspottkörtel. Nu vill TLV,Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,slopa den statliga subventionen.Orsak; man anser att pumparnahåller för länge och därför inte kanklassas som subventionerade förbrukningsvaror.Tanken är att kostnadsansvaret fortsättningsvisska ligga hos landstingen.Redan i dag upphandlar landstingeninsulinpumpar, så i teorin borde detinte innebära några försämringar förpatienter. Men det finns i nuläget ing-Det här skullealltså kunnainnebära attlandstingenkan välja bortatt subventionerainsulinpumparnaen överenskommelse mellan TLV ochlandstingen om att överta eller skötainköpen av insulinpumpar. Det härskulle alltså kunna innebära att landstingenkan välja bort att subventionerainsulinpumparna, som kostar mellan30 000 och 40 000 kronor. Summorsom patienter i så fall måste betala uregen ficka – om de har råd.För patienter med typ 1-diabetes – varsinsulinproduktion är utslagen – är åttainsulinsprutor om dagen inte ovanligt,men de som väljer pumpen byter nålbara var tredje dag. Många av insulinpumpanvändarnaär barn, eftersombehandlingen förenklar vardagen jämförtmed att använda sprutor.Ett annat problem som kan uppståär att landstingen kan välja att upphandlabara vissa pennor. Då kan endel patienter bli utan de pennor de ärvana vid. Valmöjligheterna minskar.På Diabetesförbundet är man oroad,inte minst med tanke på landstingensdåliga ekonomi och nedskärningarinom vården. Uppfattningen är att denbästa garantin för tillgång till insulinpumpen,oberoende av var man bor, äratt staten tar kostnadsansvaret.Maria Zaitzewsky RundgrenSid 14 • Livet med diabetes

Livet meddiabetesMüsli utan dold sockerchockDu försöker säkertatt äta nyttig mat.Men det är inte lätt.När Testfakta tillexempel tittadepå innehållet i tiovanliga müslipåsarfann de rena ”sockerbomberna”.– Många har rent ut sagt dåligafrukostvanor, som får blodsockretatt ”gå i taket”, trots att mantror sig äta klokt, berättar diabetessköterskanYlwa Hult frånRimbo.Men hos Ylwa får personermed diabetes receptet som gerdagen en smakstart. En portionmed krispigt goda havrehjärtansom heter Betaglucare ger godamedicinska hälsoeffekter.– En tallrik med hälsofil, någrablåbär och så Betaglucare är enriktig hälsofrukost, säger hon.Det kan reducera blodsockret medupp till 36 procent efter måltidoch minska behovet av insulininsöndringmed upp till 44 procent!Men givetvis räcker inte sammafrukost till alla. Många behöverkomplettera med t ex ensmörgås och en kopp kaffe är väl”obligatorisk”.– Men det är sällan man behövertvå-tre ytterligare smörgåsarmed mycket pålägg som en heldel äter, är Ylwas erfarenhet.– Dessutom ger Betaglucare enmättnadskänsla, som gör att dukanske inte känner suget efter ensmörgås till.Betaglucare kommer från havre,där det naturligt finns en lösligfiber som heter betaglukan.Om du äter tre gram av dennavarje dag, precis det som finns ien portion Betaglucare, så får dustora hälsovinster. Det finns detövertygande vetenskapliga bevisEn portion Betaglucare ger en smakstart på dagen för många med diabetes, är diabetssköterskanYlwa Huldts erfarenhet.för, så goda att såväl svenska, someuropeiska som amerikanskamyndigheter är ense om hälsovinsterna.Om det nu är havre som gör Betaglucareså nyttigt, kan man vällika gärna äta havregrynsgröt?– Nej, nej, nej. Om du ska ha idig en sådan mängd av den lösligafibern som behövs för att fåen god effekt, måste du äta 3-4tallrikar om dagen! Om det nufinns någon som gör det, blir detändå motsatt effekt eftersom det igröten finns så mycket stärkelseoch socker att blodsockret ändåskulle gå upp, berättar Ylwa.Ylwa är en mycket erfaren diabetessköterskamed nära 20 års erfarenhet.Hon är mycket bekymradöver det stora antalet nyadiabetiker, som hon dessutomtycker ökar år från år.– Det finns givetvis många orsakertill detta, men min uppfattningär klar: Vi äter fel, för mycketoch rör oss för lite.Så varje dag försöker Ylwa promeneraen timma och hon följersin egen ordination till frukost.”Allakänner tillhavre och tyckerom att det är ennaturlig produkt.Dessutom ärhavre känt att varaallmänt bra förmagen,Dessutom försöker hon leva sunti övrigt.– Utan att vilja framstå sompräktig, vill jag vara lite av en förebildför mina patienter.Ylwa kom i kontakt med betaglukanerför snart tio år sedan. Honbörjade med att pröva på sig självsamtidigt som hon läste vad vetenskapensa om denna lösligafiber. Sedan dess rekommenderarhon ofta Betaglucare som en del ibehandlingen av diabetes.– Min erfarenhet är att betaglukanerhar en direkt blodsockersänkadeeffekt. Det är mycketbra. Men minst lika viktigt är attde ger en förlängd mättnad ochett minskat sötsug. Detta ledernästan ofelbart till viktminskning,och ett jämnare blodsocker,som definitivt bra för det storaflertalet diabetiker som jag träffar.Det är ett tätt samarbete mellanVårdcentralens dietist ochYlwa. De försöker tillsammansmotivera patienterna till en sundarekosthållning.– Det är inte alltid lätt att ändrasina vanor. Därför tycker jag attBetaglucare är en utmärkt produkt,eftersom det är något manlägger till och får bra effekt, utanatt initialt ta bort något invant.Vi måste jobba både kort- ochlångsiktigt.Trots att Betaglucare är ett livsmedelsäljs det bara i hälsohandelnoch på apotek.– Det beror på att vi vill att kundernaska kunna fråga kring produktenoch få uttömmande svar,berättar Marcus Andersson somär försäljningsansvarig.Han passar samtidigt på att berättaatt Betaglucare även säljsutanför Sverige, nu senast ändåbort till Korea.Den roligaste kommentaren Ylwahar fått när hon föreslog Betaglucareoch berättade att det varen löslig fiber från havre, är följande:– Tror du att jag är en häst?Annars är det lätt att få patienternaatt ta till sig Betaglucare,tycker hon.– Alla känner till havre ochtycker om att det är en naturligprodukt. Dessutom är havre käntatt vara allmänt bra för magen,vilket många också uppskattar.De blir först lite förvånade närjag berättar om de medicinskaeffekterna. Men vid återbesöketbrukar jag få ett kvitto på Betaglucarefungerat precis som jag sa:ett jämnare blodsocker, minskatsötsug och en liten viktminskning.Peter MohlinLivet med diabetes • Sid 15

Livet meddiabetesFör bara ett halvår sedan såg Mona Hurtig frånUddevalla så suddigt att hon inte ens såg trappstegennär hon skulle gå ner för en trappa, änmindre kunde hon läsa eller se på teve.Mona ser igen med LucentisHennes livskvalitetvar kraftigt nedsattpå grund av makulaödem,vilket innebärläckage av vätska uti ögats gula fläck. Detär en allvarlig ögonkomplikation somkan drabba patienter med diabetes ochsom kan leda till blindhet.– Till sist blev läget akut. Det visadesig att jag hade massor av blödningari ögonen och jag behandlades med laserfyra, fem gånger. Efter en tid ansågläkaren att vi skulle upphöra med laserbehandlingarna,eftersom ögonproblemenhade stabiliserats. Men jag sågfortfarande suddigt.– Av en slump läste jag om Lucentisoch när jag senare hörde doktor BjörnSteen på ”Fråga Doktorn” på teve talaom läkemedlet kände jag att jag gärnaville prova. Jag tycker inte om att gåtill läkare, men Björn kändes pålitlig,säger Mona som fick en remiss till Sophiahemmeti Stockholm.Det visade sig att hon var lämplig förbehandling av Lucentis, åtminstonepå ena ögat.-Jag kom till Björn i juni och harsedan dess fått tre injektioner i ögat.Jag låg och kikade varje morgon efterbehandlingarna för att se om jag sågbättre. En morgon när jag vaknadehade allt ändrat sig och jag såg plötsligtklart! Det var en helt fantastiskkänsla, ja, nästan ett mirakel, sägerMona entusiastiskt och berättar atthennes livskvalitet sedan dess har förbättratsavsevärt.-Jag ser ju inte jättebra nu heller,men skillnaden från innan är enorm.Sid 16 • Livet med diabetesAtt se dåligt är mycket handikappande,bland det värsta man kan föreställasig.Monas läkare, Björn Steen, hållermed. Han berättar att han behandlatpatienter med Lucentis sedan 2007, dåläkemedlet godkändes för behandlingav makulaödem. Läkemedlet fungerarså att det minskar den svullnad somuppstår när vätska läcker ut i ögatsgula fläck. Resultatet blir att patientenser bättre när svullnaden går ner.-Lucentis riktar sig till dem somser dåligt även efter att ha fått laserbehandlingoch som tvingas leva medendast ledsyn på grund av detta. Förbättringenblir ofta dramatisk och livskvaliténökar, säger Björn Steen somvanligen ger tre injektioner i börjanav behandlingen.För vissa håller förbättringen sedan isig, andra behöver nya injektioner. Inuläget vet ingen om behandlingenkan ge bestående resultat eller omman måste behandla livet ut. Det kanvara så att effekten blir olika på olikapersoner. Allvaligare biverkningarlyser med sin frånvaro – även om detkan finnas en liten risk för infektion isamband med injektionerna.Men det är faktiskt inte alltid nödvändigtatt behandlas medicinskt motsvullnad i gula fläcken.– Patienter som tidigare nonchaleratsin diabetes och misskött sig kan, omde börjar sköta sin sjukdom, i vissafall, förbättra sin syn. Många blir riktigträdda när de förstår att de kan bliblinda och skärper sig. Det kan lönasig, konstaterar Björn Steen.Maria Zaitzewsky RundgrenFörändringen är drastisk för Mona Hurtig. I dag ser hon klart, men för bara etthalvår sedan hade hon närmast ledsyn.

Livet meddiabetesAllpresan ® sensitiveLätt attsmörja in –kladdar inteSer du suddigafläckar eller krokigt?Innovativ: Allpresan ®Cremeskum för vård och skydd av torr och mycket torr hud.Patentskyddad. Individuell: Olika karbamidinnehåll för torr och för mycket torr hud.Användarvänlig: Lätt att smörja in, går snabbt in i huden, kladdar inte. Utan doftfärg-eller konserveringsmedel. Kliniskt testad.Health Management Information HMI ABBox 9119 · 400 93 GöteborgTel: 031 - 68 26 60 · www.allpresan.seS_FA_sen_99x139_11I09 111.11.2009 14:20:19 UhrDet kan vara ett tecken på svullnadi gula fläcken. Diabetesrelateradögonsjukdom är den vanligasteorsaken till nedsatt syn som inte ärmedfödd eller beror på hög ålder.Läs mer om ögat, sjukdomar igula fläcken och om hur du kanupptäcka synförändringar i tid påwww.raddasynen.se08-578135 00Novartis Sverige AB, Box 1150, 183 11 Täby.Telefon 08-732 32 00, www.novartis.seLUC201103:167Livet med diabetes • Sid 17318603_Lucentis_RaddaSynen_annons.indd 111/24/11 9:09 AM

Livet meddiabetesPysselVarsågod!Här kommer en stunds avkopplingmedan du väntar.Svår8 58 3 6 26 7 15 8 2 16 88 4 1 58 3 91 9 2 63 5Svår2 4 1 65 4 85 1 8 33 9 5 86 3 9 79 5 71 7 4 3Medel7 4 3 8 1 25 2 7 114 6 2 3 1 99 2 1 7 45 9 2 86 7 8 3 4 2 14 2 6 58 7 3Medel9 3 1 22 6 3 7 1 91 4 9 2 3 574 3 75 4 1 6 82 7 58 4 3 7 63 1 7 5 6 4 2Hur många ringar är det?Sid 18 • Livet med diabetes

Livet meddiabetesHallå där Margareta Nilsson,ordförande för Diabetesförbundet...Vilka är Diabetesförbundetsviktigastefrågor just nu?– Det senaste halvåret har vi arbetatintressepolitiskt i flera viktiga frågor.Den statliga subventionen till insulinpumparkan komma att försvinna från2013 och där har vi skrivit debattartiklaroch motioner för att förmå statenatt fortsätta subventionera detta förmånga diabetiker livsviktiga hjälpmedel.Vi jobbar på att få till stånd endialog med beslutsfattarna om detta.Körkortsfrågor är också på tapetenjust nu. Vi anser att det syntest, därman tester det yttre synfältet, äralltför svårt. Många laserbehandladepatienter som kört prickfritt i tjugo,trettio år riskerar att förlora körkortet.Vi tycker det är viktigt att kollasynen, men testet måste bli flexiblareoch ta hänsyn till fler faktorer än idag.Har ni några projekt på gång?– Ja, vi fortsätter med vårt barnprojekti Jönköping, som syftar till att gelärare och skolpersonal ökad kunskapom barn med diabetes. Vi har inomkort premiärvisning på en film somDiabetesförbundet tagit fram tillsammansmed Marianne Söderlund.Den kommer att distribueras till allaskolor i landet och syftar till att geskolpersonal ökad kunskap om diabetes.I dag är många lärare rädda föratt göra fel. Vi hoppas att filmen skafå igång en debatt och ett engagemangfrån Lärarförbundet.Varför ska man gå med i Diabetesförbundet?– Vi bidrar till att förbättra situationenför alla som lever med diabetesoch vi måste vara många för att varastarka och höras i samhällsdebatten.Utan våra 24 000 medlemmar finns viinte. Vi jobbar för människor i allaåldrar, både barn och äldre. Blandannat vill vi nu öka kunskapen omdiabetes bland dem som arbetar inomäldreomsorgen. Det kostar 250 kronorper år att vara med i Diabetesförbundetoch på köpet får man vår tidningsom kommer ut med sex nummer perår.Maria Zaitzewsky RundgrenVill du få hem Livet med diabetes direkt i din brevlåda? Då kan du prenumerera här!Du får två nummer per år för endast 99:-*NAMNADRESSPOSTNRPOSTORTTELEFONNR DAGTIDE-POSTADRESS* Betala inget nu.Det kommer plusgirotalong med tidningen.Klipp ur talongen och skicka till:Svensk Mediafocus, Gamla Uppsala/Parken, 755 94 UppsalaLivet med diabetes • Sid 19

Trött på att hantera lösa testremsor?Då är Accu-Chek Compact Plus blodsockermätaren för digMed Accu-Chek Compact Plus behöverdu inte hantera några testremsor.Testa ditt blodsocker snabbt och enkelt- när som helst, var som helst.Accu-Chek Compact Plus– allt-i-ett mätaren• Trumma med 17 testremsor- inga lösa testremsor• Upplyst display för lättare avläsning• Ingen kodning• Integrerad och löstagbar blodprovstagare- bevisad minst smärtsam*Testa ditt blodsocker snabbt och enkelt: Tryck-testa-tryck1 23Tryck på startknappen ochremsan hamnar i testlägeApplicera blod på remsan och läs avresultatetTryck på startknappen för attavlägsna remsanDin chans att prova Accu-Chek Compact Plus kostnadsfritt*Ring Accu-Chek Kundsupport på: 020-41 00 42*Erbjudandet gäller de första 100 Accu-Chek Compact Plus beställningarna,endast för personer som använder insulin och inte har en Accu-Chek CompactPlus. Kontrollera att Accu-Chek Compact Plus är upphandlad i ditt landsting.1Koubek. RJ. ACCU-CHEK Blood Glucose Monitoring Systems and LancingDevices are least painful: A comparative Study. Data on file. Dr. Koubek 2007.