Rekordhöga priser på virke - SCA Forest Products AB

Från frö tilllivskraftig skogDet är en lång process innan en planta är i jorden. Kunskap och god kvalitetär grundförutsättningar för att ge den framtida skogen en bra start.Vid NorrPlants plantskolor produceras varje år över 80 miljoner plantor.Alla börjar de som små frön…1. KottplockningDet lönar sig med bra kvalitet redanfrån början. SCA har egna fröplantagerför tall, gran och contorta. Plantagernahar byggts upp av specielltutvalda träd av hög kvalitet och de gerskogar som växer ca 10-15 procentbättre än dagens oförädlade skogar.Kottarna handplockas och totaltanvänds tre miljoner kottar årligenfrån plantagerna! Kottarna behandlassedan med värme så att de släpper sinafrön.Nästa generations plantager kommeratt ge omkring 25 procent högreproduktion, men de kommer att börjage frö först om 10-15 år.2. SåddFröna placeras ett och ett i små krukorsom fylls med en blandning avolika torvkvaliteter. Allt sker i en automatiskprocess där fotoceller kontrollerarvarje enskilt frö. Under såddtidensår NorrPlant över en miljonfrön om dagen.Krukan har luftspalter och övredelen är målad med en kopparfärg föratt rötterna ska utvecklas optimalt.Det ger raka och stabila träd med enhög tillväxt.3. I växthusetFröna får gro och plantorna börjarväxa i växthus. Arton växthus på100 x 25 meter fungerar som skogensbarnkammare och ger plantorna optimalaförutsättningar. Därefter flyttasplantorna ut på friland för fortsattodling.Mellan sex och arton månader tardet innan plantorna är leveransklara,framför allt beroende på om de tillbringarvintern på plantskolan ellerinte.

6. LeveransEn låda eller tusen. SCA levererar tillett tusental olika kunder, stora somsmå. Plantorna kräver stor varsamhetoch tajming vid leverans.4. KvalitetskontrollPlantornas kvalitet analyseras regelbundet.Bland annat kontrollerasnäringsvärden och förhållandet mellanrot och gröndel. Vid NorrPlantsker också utvecklingsarbete i speciellaförsöksväxthus.7. VattningPlantorna ska stå ljust, men inte idirekt solljus. De ska vattnas varjedag, men det är viktigt att vattna försiktigtså att inte torven spolas bort.Plantpluggen ska hela tiden vara såfuktig att det sipprar fram vatten omman kramar den lätt.Om plantorna transporteras påkärra någon längre sträcka ska detäckas över för att inte torka ut avfartvinden. En uttorkad planta gårsällan att rädda. 5. VinternDeplantor sombörjar odlas på sommarenfår tillbringa vintern på plantskolan.De invintrar och klarar kylanutan problem bara de täcks av snö.Snöfattiga vintrar tas snökanonertill hjälp för att skapa ett skyddandesnötäcke.8. PlanteringDagens moderna plantor kan planterasunder hela barmarkssäsongen.SCA planterar i egna skogar från majtill oktober, med utmärkt resultat.Plantan trivs bäst i en omvänd torvatäckt med mineraljord – ljust och högtär den också skyddad från översvämningi markberedningsfläcken. Torvproppenbör täckas med minst trecentimeter mineraljord. Trampa intetill runt plantan. Det räcker med attfösa till lite jord med tåspetsen.FAKTA: JackPot-plantaJackPot-plantan är resultatet avSCAs egen forskning under mer än30 år.Totalt producerar NorrPlant över80 miljoner plantor årligen, varavhälften planteras på SCAs egnamarker och den andra hälften säljstill andra skogsägare. Thomas Ekenberg Foto: Michael Engman, Leif Milling, Per-Anders Sjöquist och Bo Schilling

Rekordhögapriser på virkeSCAs norrländska industrier kör för fullt och behovetav virke är mycket stort.– Vi erbjuder nu Sveriges högsta virkespriser,säger Kristian Areskog, chef för Virke Syd. Vårförhoppning är att det ska sporra fler skogsägareatt avverka i sommar.Ett rekordhögt pristillägg för FFG under juli,augusti och september ska förhoppningsvis ocksålocka till avverkning.Den starka högkonjunkturen inom skogsindustrin göratt efterfrågan på sågtimmer och massaved är mycket stori norra Sverige. SCAs sågverk och industrier producerarför högtryck och SCA har därför ett stort behov av samtligasortiment.– Vi har höjt priserna kraftigt under våren och erbjudernu landets högsta priser för såväl massaved som timmer,säger Kristian Areskog. Priserna är historiskt högaoch vi hoppas att det ska locka många skogsägare attavverka.En nyhet under våren är att SCA presenterat offentligaprislistor för massaved.– Vi har hela tiden betalat marknadspriser för massaved,men det förenklar för skogsägaren att kunna få ettbesked om vad vi betalar utan att behöva fråga oss, sägerKristian Areskog.Rekordhöga pristilläggIndustrins rekordhöga produktion väntas fortsätta undersommaren och hösten. Därmed kommer virkesbehovetockså att fortsätta vara stort. Särskilt stor efterfrågankommer det att vara på FFG, frisk, färsk granmassaved.Från tjällossningen och framåt styrs avverkningarnaöver till torrare marker och då ökar flödena av tall, medandet blir mindre flöden av gran. SCA är dock beroende aven jämn volym av granvirke till industrierna, så för attstimulera sommaravverkningar prövas i år en ny modellför pristillägget på FFG.– Under juli och augusti kommer vi att betala ett pristilläggpå 50 kronor/m 3 f för leveransvirke, vilket är mer ändubbelt så mycket som tidigare år, säger Kristian Areskog.Juli och augusti är de känsligaste månaderna när detgäller FFG. Med de rekordhöga pristilläggen hoppas vi attvirkesflödet ska öka.September är också en känslig tid och tillägget underden månaden dubbleras, från 10 till 20 kronor.Många skogsägare tar för givet att man ska avverkaunder vinterhalvåret, enligt Kristian.– Men om man har ett område som man tror kan avverkassommartid, och dessutom har en bra väg dit, börman definitivt ta ett resonemang med någon av våra virkesköpare.Nu finns det verkligen möjlighet att göra enbra affär.– Det kan också vara värt att fundera på att bygga enny väg, ifall man saknar bra väg till en avverkningsmogentrakt. Våra virkesköpare hjälper gärna till med kalkyler.Fler virkesköpareDen hårdnande konkurrensen om det svenska virket harmedfört att importen har ökat.– Även SCA har importerat mer virke, men vår strävanär att köpa så mycket som möjligt i Norrland. Att köpavirke i närområdet kring våra industrier är givetvis enfördel för oss och det underlättar planeringen av virkesflödet.Vi fortsätter därför att öka antalet lokala virkesköpare,avslutar Kristian Areskog.Kerstin OlofssonFoto: Valmet

”Plötsligt dykertvå ögon uppmitt i gräset…”men de senaste åren har toppåren uteblivit, med ettminskat antal fjällrävsföryngringar som följd.Därtill har rödräven i allt högre utsträckning börjatkonkurrera om utrymmet ovan trädgränsen. Rödrävsjaktoch stödutfodring bedrivs för att hjälpa fjällräven,men detta till trots har den fört en tynande tillvaro desenaste åren.Med hjälp av några goda sorkår kan stammen återfåsin livskraft och vi och våra barn kan även i framtidenskåda dessa fantastiska överlevnadsspecialister i vårvackra svenska fjällvärld.Text & foto: Magnus Carlssonwww.taigavision.comFAKTA: FjällrävLatinskt namn: Alopex lagopus.Storlek: Väger tre till fem kilo och är ungefär hälften såstor som rödräven.Ålder: Blir sällan äldre än fem år.Föda: Fjällämmel och andra sorkar, ägg, fåglar, insekter,bär samt kadaver som större rovdjur lämnat efter sig.Antal: Sommaren 2006 föddes tre fjällrävskullar och manuppskattar att det finns 50-100 fjällrävar i Sverige i dag.Kuriosa: De har den varmaste pälsen bland rovdjuren ochhårbeklädda trampdynor varför den, likt dalripan, fått detlatinska namnet lagopus, som betyder harfot.11

MarknadLinerDet är fortsatt god efterfrågan på såväl kraftlinersom testliner. SCAs linerbruk planerar för fullproduktion under hela 2007, förutom planeradeunderhållsstopp.Prishöjningar på såväl kraftliner som testlinerhar genomförts under 2007. Dessa behövs för attkompensera för de kraftiga kostnadsökningarnaför virkesråvara och returpapper.Foto: Per-Anders SjöquistLWC-papperLeveranserna av LWC-papper till Europa ökademed tre procent under det första kvartalet. Totalt,till alla marknader, minskade leveranserna med enprocent.Under 2006 försvann omkring 700 000 ton iproduktionskapacitet i Europa. Att efterfrågebalanseninte är bättre, trots produktionsminskningen,har flera orsaker. Förlagen och direktreklamutgivarnavill spara pengar och byter till sämre menbilligare papperskvaliteter. Ny kapacitet har ocksåtillkommit i Asien, vilket minskar behovet attimportera från Europa.Det har aviserats att ytterligare 350 000 tonkapacitet ska tas bort i Europa under sommaren.Tillsammans med en förväntad stark efterfråganunder senare delen av året bör det ge balans mellantillgång och efterfrågan på papper.Sågade trävarorDen generella marknadsbilden för sågade trävaror förändradesgradvis under det första kvartalet. Stormen Cyril,som kallades Per i Sverige, fällde ca 60 miljoner kubikmeterskog, främst i Tyskland. Detta har lett till att de centraleuropeiskasågverken har överfulla rundvirkeslager.Produktionen har ökat alltför snabbt, vilket fick till följdatt tyska och österrikiska producenter sänkte sina priserunder mars-april. Situationen för skandinaviskt trä av bättrekvalitet är däremot fortsatt gynnsam, med balans mellanproduktion och efterfrågan.Foto: Per-Anders Sjöquist12

Foto: Per-Anders SjöquistTidningspapperMarknaden för standard tidningspapper och förbättrattidningspapper är splittrad. Under första kvartalet i årökade Västeuropas efterfrågan på standard tidningspappermed en knapp procent jämfört med i fjol. Även i Asienökade efterfrågan.I Nordamerika fortsätter dock efterfrågan att minskakraftigt, främst beroende på färre annonser och mindreupplagor.Efterfrågan på förbättrat tidningspapper minskar. Detberor på att förlagen och tryckerierna börjat användaandra papper, vars priser har sjunkit, till exempel LWCochSC-papper. Även standard tidningspapper användssom alternativ till förbättrat tidningspapper.MassaVärldsmarknadspriserna för sulfatmassa av barrvirkehar fortsatt att stiga under första delen av 2007, mätti amerikanska dollar. Marknaden präglas fortfarandeav stor efterfrågan och begränsade kapacitetsökningar,vilket har lett till sjunkande lagernivåer.För kemisk termomekanisk massa, CTMP, har efterfråganoch pris legat på en relativt stabil nivå i Europa.BiobränslenPelletseldarna blir allt fler. Under fjolåret ökade landetsvillaägare sin förbrukning av pellets från 450 000 ton tillöver 600 000 ton. Man bedömer att förbrukningen kommeratt öka med ytterligare 200 000 ton under 2007.Produktionen av bränslepellets vid SCA BioNorr slårnya rekord och den FSC-certifierade pelletsen är en hetprodukt på marknaden.De stora kraftvärmeprojekten över hela landet medföratt efterfrågan ökar markant på skogsbränslen för storskaligproduktion av värme och el. Huvudsortimentet tilldessa anläggningar är grot, d v s grenar och toppar, ochSCA ökar anskaffningen.Under året kommer SCA också att fortsätta försökenmed att producera grot i buntar ochatt använda stubbar som bränsleråvara,två projekt som serriktigt lovande ut.Foto: Per-Anders Sjöquist13

– Det här är en nyckelbiotop enligt skogsstyrelsen. Men i den skogsbruksplan som skogsstyrelsen gjorde till mig fanns bara en bråkdel av nyckelbiotopernaredovisade, säger Bror Eriksson i Voullerim, som nu inte kan avverka och inte heller fått någon ersättning.Nyckelbiotoper skaparmoment 22 för skogsägareSkogsägaren Bror Eriksson i Voullerim kan inteavverka sin egen skog. Ett överraskande beslutom nyckelbiotoper har skapat ett skogsbruketsmoment 22.14– Det är alldeles idiotiskt tokigt. Det är minpensionsförsäkring som jag nu inte kan få ut,suckar han.Bror Eriksson äger fastighetenSlakka 1:4 i Jokkmokks kommun.Fastigheten har varit i släktens ägoända sedan den bildades på 1880-talet och Bror köpte den av sin farpå 60-talet. Bror Eriksson är pensionäroch har sett skogen som en pensionsförsäkring.Förra hösten gjordehan därför ett avtal med SCA omavverkning.Till saken hör också att Bror Erikssonköpte en skogsbruksplan av skogsstyrelsenoch fick en så kallad Grönplan i november 2004. Där fannstvå nyckelbiotoper redovisade. Medplanen som grund drogs riktlinjernaupp för avverkningen.Men efter avverkningsanmälan beslutadeskogsstyrelsen om ytterligaresju nyckelbiotoper. Antalet nyckelbiotopervar nu nio och de upptog 23 procentav skogsmarksarealen och virkesvolymen.Svårt att säljaOch det är nu problemen börjarför Bror Eriksson. Den stora andelennyckelbiotoper gör det svårt attavyttra virket. Det finns inget lagligtförbud, men eftersom de flestastörre skogsföretag är certifieradeenligt FSC är det i princip stoppför honom att avverka. Ett av FSCskrav är nämligen att företagen intefår köpa virke från nyckelbiotoper.– Därmed läggs en död hand överområdena. Markägarens möjlighetatt sälja virket inskränks kraftigtsamtidigt som möjligheterna att fåersättning är begränsade, förklararLars Rubensson, chef för SCA Skogsavdelning för markjuridik.Ingen ersättningAtt områden förklaras som nyckelbiotopger inte skogsägaren någonrätt till ersättning. Det finns docken möjlighet för länsstyrelsen ellerskogsstyrelsen att bilda naturreservateller biotopskyddsområde och därmedkan skogsägaren få ersättning.Till saken hör också att Bror Erikssonsfastighet gränsar till ett reservatsom omfattar 3 700 hektar. Men länsstyrelsensmedel för ytterligare reservatsbildningär begränsade och manhar hittills sagt att man inte kan prio-

Bror Eriksson, skogsägare i Voullerim.ritera detta område för reservatsbildning.– Det här innebär i praktiken attden enskilde skogsägaren får ta kostnadenför myndigheternas beslut omnaturvård. Tyvärr är det här ett växandeproblem, säger Peter Nilsson,virkesköpare vid SCA Skog, och berättarom flera andra liknande fall.”Som enskildskogsägarekänner man sighelt rättslös.”Känner sig rättslösBror Eriksson har även begärt att fåpengarna tillbaka för den skogsbruksplansom skogsstyrelsen gjorde så sentsom 2004 och som kostade honom25 000 kronor.– Jag anser att den var helt felaktigeftersom bara en bråkdel av de nyckelbiotopersom de upptäckte i sambandmed avverkningsanmälan fanns med.Skogsstyrelsen har ändå avslagitBror Erikssons begäran med motiveringen”några hänsyn till eller antagandeför framtiden skall inte göras”.Bror Eriksson är besviken på myndigheternasom enligt honom baraskickar papper och sedan är tysta.– Som enskild skogsägare kännerman ju sig helt rättslös. Myndigheternasätter stopp för avverkningenoch skiter sedan i den enskilde.SCA söker lösningHan tycker dock att det är tryggt attha SCA på sin sida. Bland annat haravdelningen för markjuridik hjälpttill med juridisk kompetens och skrivelser.– De har gjort ett otroligt arbete.Jag hade varit helt bortkopplad ominte SCA ställt upp med sina resurser,säger Bror Eriksson.SCA Skog försöker få till en samförståndslösningoch har efter begäranfått länsstyrelsen och skogsstyrelsenatt gå med på att göra ett fältbesökpå fastigheten för att bedöma naturvärdena.Då deltar även SCAs egenskogsekolog.– Jag hoppas att vi kan avverkasom planerat, men är också öppenför att diskutera andra lösningar,som exempelvis upplåtelse till naturreservat,säger Bror Eriksson.Thomas EkenbergFoto: Per PetterssonKvinnor vill läramer om skogI maj arrangerade SCA Skog en skogskursspeciellt för kvinnor. En teorikväll följdes aven dag ute i fält.– Det här är ett jättebra initiativ! Mångafrågor kommer fram i en sån här grupp somannars inte kommer fram, säger Eva Kristow,Stöde.Under teorikvällen gick Jill Olofsson, virkesköparei Stöde, igenom skogsbrukets grunder. Deltagarna vari alla åldrar och hade många frågor på lager: Vad görjag om inte plantorna växer? Hur går det till rent praktisktatt planera en avverkning? Hur utnyttjas intäkterbäst till att få en välskött skog?Ett inslag var att diskutera vilka mål var och enhade för sitt skogsbruk. En välskött skog som mår bravill alla ha.– Pengar är inte det viktigaste, men för att kunna haen välskött skog måste man ha pengar och en bra planering,säger Anki Larsson, skogsägare i Matfors.Vid dagen i fält inspekterades skogens utveckling,från plantering till avverkning. Deltagarna prövadesjälva några metoder för att avgöra t ex om skogenvar gallringsmogen.– Det här var kul! Hur anmäler jag mig till nästakurs? undrade Lena Berggren från Hällsjö.Jill lovade att fundera ut en fortsättning.Text & foto: Ingela JohanssonFAKTA: NyckelbiotoperEn nyckelbiotop är ett skogsområde som bedöms ha stor betydelse för skogensflora och fauna och där det finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter.Cirka 150 000 hektar produktiv skogsmark i landet är nyckelbiotoper.Områdena finns på skogsstyrelsens hemsida, www.svo.seJill Olofsson ser på när Anki Larsson borrar en borrkärna frånen avverkningsmogen tall.15

Foto: Krister Berg/NDe dansar vilt i solnedgången och har en irriterandeförmåga att störa vår nattsömn. De är ettrigt högljudda,men man vill inte gärna be dem sticka…Det handlar om mygg, som det finns ungefär 1 000olika arter av i Sverige. Och det finns nästan likamånga sätt att skydda sig mot myggbett.Själva myggbettet är en allergisk reaktion på mygganssaliv. Men merparten av de svenska myggarterna är faktisktharmlösa – bara 48 av dem är blodsugare.Det är bara honorna som sticks. De behöver det proteinsom finns i blod för att lägga livsdugliga ägg. Hannarnaär fredligare och håller till godo med nektar ochväxtsaft.Stick vid solnedgångenAlla människor utsöndrar dofter som mygg och knotttycker om. Det som lockar är koldioxid, aceton, mjölksyraoch vissa enkla alkoholer som bildas när vi ätergrönsaker. Risken att bli stucken av en mygga är störstvid solens upp- och nedgång.Vissa människor är emellertid mindre attraktiva förmygg. Det har visat sig att dessa personer utsöndrarkemiska ämnen som maskerar den väldoft som lockartill sig myggor. Folk med tjock hud klarar sig också bättrefrån myggstick.I alla tider har man på olika sätt försökt få myggenatt sticka någon annanstans. Förr brände man björktickor,fuktig torv och ormbunkar för att hålla myggenpå avstånd. Även beckolja, renfana och anis har använtssom myggmedel.Spiraler och ljusAndra sätt att skydda sig mot mygg är att använda ljusakläder eller ta ett dopp för att minska kroppsdofterna ochsvalka av huden.Det finns även flera myggmedel att köpa, mer ellermindre effektiva. Många innehåller ämnen som hartagits fram i militära sammanhang, till exempel DEETsom använts av amerikanska soldater i Asien.Myggspiraler, myggljus och elektriska myggfällor harockså viss effekt.Men myggnät och mygghatt fungerar lika bra.Mats Wigardt16

Nya virkesköpare…Rikard Rödlund…i Överhörnäs…i ArvidsjaurNorrbottens skogsförvaltning har öppnat kontor i Arvidsjaur, påDomängatan 11. Rikard Rödlund har anställts som virkesköpare medansvar för området Arvidsjaur-Arjeplog.Rikard är utbildad skogsingenjör och har tidigare jobbat som skogsinspektorvid Norra Skogsägarna. Han bor med sambo och två barni Arvidsjaur, men kommer ursprungligen från Ramsele. Där har hankvar en fastighet med ca 40 ha skog. Rikard jagar gärna på fritiden ochägnar sig även åt skytte – skeet och trapp – nu för tiden på hobbynivå.Stefan Tollgren ansvarar för virkesköp i norra delen av Örnsköldsvikskommun, Ångermanlands skogsförvaltning. Stefan är utbildadskogstekniker och har bland annat jobbat som skogsinspektor.Under de senaste 18 åren har han varit egen företagare och drivit KalixSkogstjänst, ett stort skogsvårdsföretag med säte i Kalix. I sommar flyttarhela familjen från Norrbotten till Örnsköldsvik. Stefan ägnar sin fritidåt familjen, idrott och träning, allra helst skidåkning.Nytt kontori BredbynNu har Ångermanlands skogsförvaltningett kontor även i Bredbyn.Den 23 mars invigdes kontoret påKöpmangatan 49 med kaffe och tårtatill alla besökare. Anders Westman äransvarig virkesköpare i området.– Med ytterligare ett kontor ökar vitillgängligheten och kommer närmarevåra kunder, förklarar han.Almanackan16 juni Ångermanlands skogsförvaltningordnar en skogsdag i närheten avNäsåker.…i ÅngeMikael Ericsson är ny virkesköpare vidMedelpads skogsförvaltning. Han ansvararför Ånge köpområde. Mikael har arbetatinom SCA i 26 år, bland annat med huggningoch som skotar- och skördarförare. Hankommer närmast från en tjänst som produktionsledare.Mikael bor i Parteboda med sin sambo,fyra barn och en islandshäst. På ledig tid tränarhan gärna inför såväl Vasaloppet somVätternrundan. I övrigt spikar han gärna påhuset, sköter den egna skogen och jagar.…i SvenstavikStefan TollgrenBengt-Erik Göransson är ny virkesköparevid Jämtlands skogsförvaltning, medplaceringsort Svenstavik. Han har ett långtförflutet inom SCA, 20 år, och har blandannat jobbat med skogsplaneringsfrågor.Bengt-Erik kommer från trakten, närmarebestämt Hoverberg. Han har byggthus granne med sin föräldragård, där hanbor med sin familj. Barnen, hundarna ochskogen tar upp största delen av Bengt-Eriksfritid.30 juni Medelpads skogsförvaltningordnar en skogsdag med skogshistoriskanknytning i Kälarne, i samarbete medStoråsens Byalag.11 juli SCA-loppet avgörs vid Hotingtravet.Jämtlands skogsförvaltningdeltar även vid travdagarna den 7 och13 juli.27 juli SCA Skog deltar i panel-debatten vid Fäviken Game Fair. Tematär: ”Hur ska vi få skogen att räcka till, kanvi producera mer?” Under hela mässan,27-29 juli, finns SCA på plats med enmonter.18 augusti Ångermanlands skogsförvaltningordnar en skogsdag i Anundsjö.26 augusti Jämtlands skogsförvaltningdeltar vid Skogens Dag i Östersund.3 september Älgjaktspremiär i norraSverige.MikaelEricssonBengt-ErikGöransson17

SKOGSEKONOMINya skattereglerNya skattereglerpåverkar skogsägareSlopad förmögenhetsskatt och sänkt fastighetsskatt– det är några förändringar som presenterats av dennya regeringen och som kan påverka dig som skogsägare.Från första januari i år slopas förmögenhetsskatten.Ändringen kommer att märkas i deklarationen nästa år.På jord- och skogsfastigheter är det endast bostad ochtomt som är underlag för förmögenhetsskatt, men eftersomdet på många gårdar finns stora hus med fina lägenoch höga taxeringsvärden – och ägarna därmed behövtbetala förmögenhetsskatt – så innebär detta en lägre kostnadför vissa fastighetsägare.Bortfall av spekulanter?Många har sagt att det funnits investerare som köpt skogför att komma undan förmögenhetsskatten. Detta skulleha höjt fastighetspriserna genom häftiga budgivningar.Om detta stämmer skulle slopandet av förmögenhetsskatteninnebära en inbromsning i prisutvecklingen påskogsfastigheter, när behovet att fly försvinner.De flesta anser dock att detta inte varit särskilt utbrett,utan att de som investerar i skog i första hand drivs av ettintresse för skogsbruk, jakt etc. De letar inte ett sätt attslippa betala förmögenhetsskatt.Utbudet av skogsfastigheter har hittills klart understigitefterfrågan. Ett bortfall av ett mindre antal spekulantersom flydde från förmögenhetsskatten borde därför intepåverka fastighetsmarknaden i någon större utsträckning.Kommunal avgiftRedan i årets deklaration fick många sänkt fastighetsskatteftersom skatten på tomter maximerades till 2 kr/m 2 .Nästa år kommer sänkningen att bli ännu större för deallra flesta, när fastighetsskatten ersätts med en kommunalavgift. Avgiften maximeras till 4 500 kr, eller 1 % avtaxeringsvärdet. Ett formellt beslut väntas i höst.Du som endast har skog, som man alltså inte betalarfastighetsskatt för, påverkas naturligtvis inte. På gårdarmed bostad och tomt innebär däremot en lägre skatt attdu sänker den löpande kostnaden för fastighetsinnehavet.Skattebortfallet innebär i teorin att man skulle kunnalåna mer pengar till samma beräknade boendekostnad.Detta skulle kunna medföra att fastighetspriserna stiger.Höjd skatt vid försäljningFör att till viss del finansiera bortfallet av fastighetsskatten,höjs skatten på vinst vid försäljning av bostäder från20 % till 30 %. För näringsfastigheter kommer kapitalvinstskattenfortfarande att vara 27 %.De förändringar som regeringen hittills föreslagit är ihuvudsak positiva för den som har för avsikt att fortsättaäga sin fastighet, eftersom skatterna sänks.För den som funderar på att sälja sin fastighet finns detalltså faktorer som både kan påverka fastighetsprisernapositivt och negativt. Med tanke på de höga virkespriserna,de måttliga räntehöjningarna och det begränsadeutbudet av skogsfastigheter verkar pristrenden fortsattvara svagt stigande. Säljer man fastigheten innan nästaårsskifte innebär det att man slipper den höjda kapitalskattenpå vinsten.ÅsaWillén,Areal18

Jämtländska skogsägare besökte ÖstrandI april bjöd Jämtlands skogsförvaltningin skogsägare till ettbesök vid Östrands massafabrikutanför Sundsvall.Ett 30-tal personer från helaJämtland deltog.En busslast med jämtländska skogsägarefick möjlighet att se hela processen,från vedplanen till färdig massa.Givetvis tittade man även närmarepå den nya sodapannan som invigdesi oktober förra året. En höjdpunkt, iordets rätta bemärkelse, blev utsiktenfrån toppen av den 83 meter högasodapannan.Engagerade besökareBesökarna visades runt i två grupperoch det blev livliga diskussioner omallt från virkes- och massapriser tillför- och nackdelarna med contorta.Virkesköpare Mikael Sillerström ochnågra av hans kollegor tog hand omskogsägarna under hela dagen.– Det här är ett bra sätt att fåberätta om vår verksamhet och vadsom händer med den råvara vi köper,förklarade han.Höjdarbesök. Några av de jämtländska skogsägarna på den nya sodapannans topp. Från vänster:Tommy Byström, Östrand, Lennart Eriksson, SCA Skog, Bertil Nord, Östrand, Magnus Jönsson, SCA Skog,Åke Thuresson, Östersund, Arne Book, SCA Skog, Karl Olov Åkermo, Oviken, Lars Magnusson, Dockmyr,Ingvar Rolandsson, Oviken, Kjell Ove Karlsson, Oviken, och Andreas Eriksson, Svenstavik.Och skogsägarna verkade nöjda.– Det är intressant att få en inblicki hela kedjan och storleken på Östrandär ju imponerande, menade Karl-OlovÅkermo, skogsägare från Oviken.Lars Magnusson i Dockmyr berättadeatt han nyligen levererat ettparti contorta till Östrand.– Jag måste säga att jag varit skep-tisk till trädslaget, det är ju inte naturligthär, men tillväxten är bra, konstateradehan.Tidigare har även Medelpads skogsförvaltningordnat ett studiebesök vidÖstrand. Ett 70-tal personer deltog vidden träffen.Text & foto: Thomas EkenbergHundra procent naturljudFoto: Jan-Olof Nordbeck/MegapixNär IT-konsulten Jan Gustafssonblev utbränd och hamnade i en djupkris efter en skilsmässa började hangå på zonterapi, massage, yoga ochmeditation.Under sina behandlingar och övningarlyssnade han mycket på avslappningsmusik.Men på varje skivamed naturljud var det alltid någonform av musikslinga som kom inoch, i hans tycke, förstörde ljudenfrån naturen.Han tog då saken i egna händer,gick ut i skog och mark och speladesjälv in de ljud han hörde.Detta har nu resulterat i fyra olikaskivor i serien Svenska Naturljud.Det är Vind, Havet, Vatten och storsäljarenSkogen, inspelad i de småländskatrollskogarna.På den spelar koltrasten huvudrollensom skogens sångarmästare,med gästframträdanden av porlandebäckar och munter fågelsång.Se även www.svenskaljud.se19

Virkesköparen Pär Cromberger och skogsägarna Johan och Lina Stom inspekterar den PLUS Gallring som SCA Skog utfört.Johan och Lina är väldigt nöjda med resultatet. ”De har tagit fin hänsyn och inte förstört något”, säger de.Unga skogsägaretar hjälp av dem som kanSyskonen Lina och Johan Stom driver ett aktivt skogsbruktillsammans med ytterligare två syskon. Derasrecept: Att köpa tjänster och ta hjälp av dem som kan.Fyra syskon mellan 20 och 30 år som tillsammans skadriva ett aktivt skogsbruk – hur går det?Lina och Johan Stom sitter hemma vid köksbordet iMellangård, några mil väster om Sundsvall. På gårdenfinns ett större vitmålat hus och ett mindre rött, ett parröda uthus och en ladugård.– I det röda huset bor farmor och farfar, förklarar Lina.Nedanför gården finns en åker och en liten sjö. På andrasidan sjön börjar skogen.SläktgårdJohan är nyligen hemkommen från en resa i Malaysia. Hanska vara hemma en månad innan ett jobb på en oljeplattformväntar.– Medan jag är hemma ska jag passa på att ta hand omnågra vindfällen efter stormarna i påskas, säger han.Lina jobbar på Sundsvalls sjukhus och har en lägenheti stan. Men Mellangård är ändå hemma.– Det är alltid så skönt att få komma ut hit, menarhon.De två andra syskonen, mellansystern Emma och lillebrorErik, är upptagna på annat håll i dag.Lina och Johan vet inte riktigt hur länge gården harvarit i släktens ägo, men kommer fram till att det rör sigom minst fyra generationer. När deras pappa dog för snarttio år sedan fick de ärva hela skogsinnehavet på drygt500 hektar.En grön skogsbruksplanDe första åren blev skötseln eftersatt och skogen blev ettdåligt samvete, åtminstone för äldsta systern Lina.Men för drygt ett år sedan fick de kontakt med SCASkogs virkesköpare Pär Cromberger. Syskonen hade, påsin mammas initiativ, tagit fram en grön skogsbruksplanett par år tidigare. Med den som grund gjordes ett stortåtgärdsprogram. Skogen på fastigheten är åldersmässigt20

ganska väl fördelad, med en viss övervikt för ungskog.– Det fanns stora behov av ungskogsröjning, underröjning,gallring och även en del slutavverkning, berättar PärCromberger.Förra sommaren inleddes arbetetoch fortsatte över hösten ochvintern. I ett första skede prioriteradesröjning och gallring i eftersattabestånd. Totalt handlar detom cirka 400 hektar röjning ochgallring.– Det här är det bästa vi gjort. Det dåliga samvetet harförsvunnit, säger Lina.Pär Cromberger konstaterar att det blir en hel del massavedsom betalar jobbet med råge.– Många tänker på gallring som en kostnad och tänkerinte på att det faktiskt ger intäkter direkt. Sedan fårdu ju en helt annan tillväxt i det kvarvarande beståndet,förklarar han.Förutom skogsskötseln har Pär Cromberger även hjälpttill med kontakter vad gäller ekonomin.– Vi har fått en kontakt som hjälper oss med ekonomiskrådgivning, deklaration med mera, berättar Lina.Överens om alla beslutFlera delägare i en fastighet medför inte nödvändigtvisproblem, men det är inte helt ovanligt att släktingar intekommer överens om skötseln. För syskonen Stom har intedetta varit några problem.– Vi vill behålla skogen som en helhet. Det känns bäst inuläget, säger Johan och Lina instämmer.Det innebär till exempel att alla fyra syskonen måsteskriva på alla papper och att de måste vara överens omalla beslut.– Vi kommer bra överens så det har inte varit någraproblem att driva detta tillsammans, säger Lina som hoppasatt Johan eller Erik ska ta över i framtiden.– De har ju kunskapen och skulle klara av det, menarhon.25-årige Johan har själv jobbat i skogen och kört skördareoch skotare åt en entreprenör. Men han känner siginte redo att ta över.– Nej, vi får se om tio år. Jag vill resa och göra andrasaker medan jag är ung.De har inte direkt några råd till andra i samma situation.– Men en viktig lärdom för oss är att det finns bra hjälpatt få. Man kan ju driva skogsbruk utan att bo på platseneller jobba själv i skogen, menar Lina.På plats ute i den egna skogen inspekterar syskonen ettbestånd med 45-50-årig tall som nyligen gallrats genom”Det här ärdet bästa vi gjort.”SCAs försorg. Det skira försommarljuset tränger igenomtallkronorna och det smäller till när en tjäder flyger upp.Lina och Johan är mycket nöjda med gallringen.– Jag är förvånad över hur skonsamt de gått fram. Detblir ju nästan inga spår alls efterskördare och skotare, säger Lina.Gallringen är en så kallad PLUSGallring. Det innebär bland annattydlig redovisning till markägaren.Men för syskonen Stom vardet allra viktigast att få rätt folk till jobbet.Framtida investeringEtt av Pär Crombergers råd är att tänka på framtiden.– Hur ser det ut om tio år? Hur vill ni att skogen skaskötas då? Hur blir det när ni har egna familjer?Det känns som om de frågorna ännu är för svåra att tatag i, men syskonen ser ändå med tillförsikt på framtiden.– Pappa sa alltid att skogen var hans pensionsförsäkring.Så tänker jag också. Det här är en investering förframtiden, påpekar Lina.Thomas EkenbergFoto: Michael EngmanTillsammans med SCA Skogs virkesköpare PärCromberger har syskonen Lina och Johan Stomtagit fram en åtgärdsplan för att röja och gallra deneftersatta skogen.21

Italienska kooperativväljer norrländsk råvaraI Bologna finns världens äldsta universitet.I denna gastronomiska huvudstad skapadestortellinin och den pastasås som kallasbolognese.I regionen finns också fyra stora kooperativaträindustrier. Tre av dessa får storadelar av råvaran till sina fönster levereradfrån SCA Timber.3elles fabrik i Imola, någon milutanför Bologna, är jättelik. I tvåstora hallar tillverkas 105 000 dörrar,78 000 fönster och 32 000 fönsterluckorårligen, avsedda för den italienskabyggmarknaden. Av 340anställda är 150 delägare i kooperativet.I fönsterlinjen kapas virket i lämpligabitar innan de hyvlas, profileras,borras, tappas, limmas, pressas ihop,spacklas och förses med beslag. Slut-ligen ytbehandlas varje fönster innande lyfts upp på lastbilar för transporttill byggarbetsplatser i hela Italien.Precision och kvalitet är nyckelbegrepp.Starka kooperativ– Vi lastar varje eftermiddag så attfönstren kan vara framme på morgonendagen därpå, förklarar 3ellesinköpschef Claudio Galanti ochkonstaterar att en allt större del avråvaran till kooperativets produkterutgörs av råkluvet virke från SCAssågverk i Munksund, Bollsta, Holmsund,Rundvik, Stugun och Tunadal.3elle drivs i likhet med mångaandra företag i Emilia-Romagna, därBologna är huvudort, som kooperativ.Företaget bildades 1908 av ettantal enskilda möbelsnickare somsåg en möjlighet att bli starkare omman gjorde gemensam sak.Den kooperativa rörelsen inomjordbruk, industri och konsumtionväxte sig stor i det ”röda” Emilienstrax efter andra världskriget. Manville med kooperativen dels utgöraen motvikt mot kyrkans makt, delsförbättra levnadsvillkoren för alla defattiga arbetare som hade drabbatshårt av kriget och fascismen.– Skillnaden mot ett privat företagär att kontrollen här vilar hosdem som arbetar i företaget, förklararRaffaele Parlato, som är SCA Timbersförsäljningchef i Italien.Trä är trendigtTräförbrukningen i Italien har påsenare år ökat från 0,09 m 3 per capitatill 0,13m 3 . Jämfört med Skandinavienär det fortfarande blygsammasiffror, men utslaget på 60 miljonerinvånare blir det ändå ansenligamängder trä.Skälet till de positiva siffrorna ärprimärt en blomstrande marknad förnybyggnation och renovering av bostäderi Italien.– Trä har blivit trendigt, konstaterarRaffaele Parlato. Men någon gördet-själv-marknadatt tala om finnsinte, här lejer man helst bort arbetettill proffs.En stor del av råvaran till kooperativens produkter utgörs av råkluvet virke frånSCAs sågverk i Munksund, Bollsta, Holmsund, Rundvik, Stugun och Tunadal.Från Alperna och NordenMest trä importeras från närbelägnaÖsterrike; fyra miljoner m 3 granvirke.Den inhemska virkesproduktioneni Italien uppgår till omkring900 000 m 3 , mestadels barrträ frånAlperna, kompletterat med poppel,kastanj och bok.Den nordiska importfibern användsprimärt till nischade snickeri-22

Stipendiumtill jämtländskt jord- och skogsbrukIngegerd och Karl Olof Sundeberg har tilldelatsJämtlands Läns Landsbygdsstiftelses stipendium på75 000 kronor. De har i 20 år bedrivit jord- och skogsbrukpå gården Åsen i Hede och även satsat på ettgårdsmejeri.Ingegerd och Karl Olof fick stipendiet för att de”med ett aktivt jord- och skogsbruk som grund harutvecklat lokal förädling och försäljning av gårdensprodukter. De har också gjort fäbodbruket tillgängligtför besökare och ökat Hedebygdens attraktionskraft.”Jämtlands Läns Landsbygdsstiftelse bildades 2005av Hushållningssällskapet och SCA för att främjalandsbygds- och skogsbruksutvecklingen i Jämtlandslän.3elle, en av många kooperativa träindustrier i Bolognaområdet. Till höger står 3ellesinköpschef Claudio Galanti, i mitten Piero Gandolfi, Consorzio Cooperative Costruzioneoch till vänster Lauro Gualdi från snickerikooperativet Cormo.produkter där särskilt hög kvalitetpå råvaran efterfrågas.– Från SCA i norra Sverige skeppasårligen ungefär 80 000 m 3 trävaror,varav 75 procent är fura, sägerRaffaele Parlato. Mer än hälftenav furan kommer från sågverket iMunksund och det mesta granvirketär från Tunadal.Bra råvaraFör 3elle utgör den norrländskaråvaran en god kompromiss mellanfiberstruktur, kvistighet och stabilitet.FAKTA: KooperativSynliga kvistar är inget problem, detgår lätt att laga, men det är viktigtatt det inte finns sprickor orsakadeav torkprocessen.– Dessutom vill våra kunder attvirket ska vara rakt, så att utbytetkan optimeras i kapningen, sägerRaffaele Parlato.Mats WigardtFoto: Marco IsolaDet finns otaliga kooperativa företag i Emilia-Romagna, ibland med tusentalsanställda. Alla anställda kan bli delägare.Kooperativen har förmånliga skatteregler och är överlag mer investeringsvilligaän privata företag. De har dessutom oftast bättre arbetsförhållanden ochfärre fackliga konflikter.SCA sponsrar Linné2007SCA är ett av många företag som är med och sponsrarevenemanget Linné2007, ett jubileum som uppmärksammarCarl von Linnés 300-årsdag.Linné2007 har två tydligamål: att öka intressetför naturvetenskap blandbarn och ungdomar och attallmänheten ska få en nyanseradbild av Carl von Linné.En Skogs-Oskar tillDan RönnkvistDan Rönnkvist, skötselchef vid Västerbottens skogsförvaltning,har fått 2006 års Skogs-Oskar av intresseorganisationenMera skog i Västerbotten. DanRönnkvist fick utmärkelsen för att han är en entusiastiskoch outtröttlig skogsman som dessutomhar gedigen kunskap och kompetens i de allra flestaskogliga frågor.Skogs-Oskar tilldelasnågon som genom sitthandlande gjort eninsats av beståendevärde för skogsnäringeniVästerbotten.23

Posttidning BDIN SKOGSCA SKOG AB851 88 SUNDSVALLHistorien om detgröna badhusetBadhuset i Revsundssjön har funnits sedan slutet av 1800-talet.På den svartvita bilden, från ca 1885, syns den långa bryggansom nu är ett minne blott.Foto: Mats WigardtEn gång i tiden hördes glada skratt, stoj och glam från detgröna, snickarglada lilla huset ute i Revsundssjön.Här roade sig forstmästaren med sina gäster med kallbadoch kägelspel. Numera vinglar hela härligheten en osäkerframtid till mötes.I slutet av 1800-talet och en brabit in på 1900-talet var jämtländskaStavre vid Revsundssjön en viktigknutpunkt för skogsindustrin.Här fanns förvaltningskontor förflera av de stora skogsbolagen och närskogsbruket började mekaniseras,startade SCA en skogsskola i Stavreför att utbilda huggare och körare.Badhus med bryggaOmkring 1880 lät Skönviks AB, som1929 kom att ingå i SCA, bygga ettbadhus en bit ut i Revsundssjön.Uppsatt på träpålar förankrade istenkistor i sjöbotten, var badhusetavsett för de högre tjänstemännen påorten, med forstmästaren i spetsen.Även deras familjer, lokala grosshandlareoch tillresta gäster var välkomnaatt nyttja faciliteterna.En lång träbrygga förband badhusetmed land. På bryggan gick detatt spela kägel – en tidig föregångaretill bowling. Inne i huset leddeen lucka ner till ett badkar i trä,väl skyddat från insyn, som fylldesmed sjövatten. En trappa upp fannspunschverandan.SkidverkstadUnder några år på 40-talet användesbyggnaden som skidverkstad avsnickaren Jean Melander. Här kundeman få helt nya skidor gjorda ellersina gamla skidor vallade och brättade.Tidens tand gnagerNu var det länge sedan det var någonaktivitet i huset och den nuvarandeägaren bor i Stockholm.Genom åren har is och vågor farithårt fram med bryggan. Och det varlänge sedan någon använde huset attbada i. Idag lutar hela konstruktionenbetänkligt, färgen flagnar, det ärsnett och vint och det går bara attkomma dit med båt.Men ännu lär det gamla badhusetöverleva några år. Förre jordgubbsodlarenKarl-Erik Rodling i Stavre,som själv bytt ut flera av stolparnasom huset är byggt på, tror att litefärg och ny takpapp skulle räckalångt.Mats Wigardt