Nr 3 - ASVT

Fig. 5AINGÅNGSVÄRDE ELIT A AB B EJ GODKÄNDKLASS I 5 st 5 st 14 st 7 st 13 st44 st (11,4%) (11,4%) (31,8%) (15,9%) (29,5%)KLASS II 1 st7 st 15 st 29 st—52 st (1,9%) (13,5%) (28,8%) (55,8%)KLASS III1 st 2 st 11 st— —14 st (7,1%) (14,3%) (78,6%)KLASS IV7 st— — — —7 st (100%)TOTALT 6 st 5 st 22 st 24 st 60 st117 st (5,1%) (4,3%) (18,8%) (20,5%) (51,3%)Tabellen visar utfallet av de 117 hingstar som avkommebedömdes underperioden 1995–2005.Fig. 5BFÖDELSELAND ELIT A AB B EJ GODKÄNDNORDAMERIKA 6 st 4 st 15 st 10 st 20 st55 st (10,9%) (7,3%) (27,3%) (18,2%) (36,3%)SKANDINAVIEN1 st 6 st 12 st 39 st—58 st (1,7%) (10,3%) (20,7%) (67,3%)FRANKRIKE4 stTOTALT117 st— — 1 st 2 st 1 stUnder 1995–2005 var vi fortfarande mycket beroende av hingstimportenfrån USA för att befästa vårt goda avelsframsteg. Samtliga 6 Elitingstarär importer därifrån.ledare för stoägare. Exteriörbeskrivningarnahar i stort sett hållit kurseni sin systematik och i sitt ordval. Däremottror jag inte att poängen fråndessa bedömningar egentligen tillfördet förmodade avelsvärdet någonting,6 st 5 st 22 st 24 st 60 stav två skäl:• När det gäller veterinärpoängen haren pilotundersökning visat negativasamband mellan hingstens veterinärpoängoch kommande förärvning.Med andra ord: de bästaförärvarna (som regel också oftastmed de tuffaste prestationerna) harsom grupp haft fler veterinära anmärkningarefter tävlingskarriärenän de sämre, och det har inte haftnågon betydelse för hingstens avelsresultat.• Det stora värdet med exteriörbeskrivningarnaligger på det individuellaplanet. Stoägarna kanvälja eller undvika hingstar tillsina ston, allt beroende på hurstoet och hingsten ser ut. Sammahingst kan exteriört vara rätt valtill ett visst sto men fel till ett annat.Det ligger dessutom mycket idet engelska uttrycket om fullbloden:”They run in all shapes”. Mendet är alldeles uppenbart att travarensexteriör – som i allra högstagrad formats av kraven på prestationoch hållbarhet – är på väg motvad som i dagligt tal brukar kallas”korrekt”. Under de 20 år som travarnabeskrivits efter en enhetligmall kan man notera att hos dagenstravare framträder den långamanken, djup och liggande bog,sluttande kors och något fransysktframbensställ med något gracilaframskenor. (Observera att måttligtfransyskt frambensställ är ettrastypiskt drag hos varmblodstravarenoch inte skall ses som en inkorrekthet.)Travaren är numeraofta väl inskenad fram och bakoch har något vinklad has. Figur 6visar en sammanställning av 189hingstar (2001) som beskrivits iavelsvärderingen. Noterbart kanvara att dubbelt så många hingstari materialet har vinklad has, jämförtmed den raka hasen. Dessutomhar en klart större andel avde mestvinnande hingstarna (över36Travhästen nr 3 • 2005