Nr 3 - ASVT

hingstar (se figur 4A) som avkommebedömtsmellan 1985–1995. Blanddem fanns också hingstar som vargodkända i det gamla premieringssystemet– men de slussades in i den nyapoängvärderingen i efterhand, meddet förbehållet att en redan godkändhingst inte kunde kasseras i det nyasystemet förrän de var framme föravkommebedömning.”Klassindelningen” i tabellen utgårfrån nämndens poängvärdering.Skillnaden mellan högsta och lägstavärde delades i fyra lika delar och antalethingstar i de olika klasserna blevfaktiskt mycket jämn. Det var ocksåav intresse att få fram eventuellaskillnader mellan hingstarnas födelseländer(figur 4B).Resultaten talar nog för sig själva,men en enkel sammanfattning visaratt:• 29 av 30 Elit- eller A-hingstarkommer från Klass I och II.• 22 av 30 Elit- eller A-hingstarkommer från Klass I.• 74% av de icke godkända hingstarnakommer från klass III och IV.• av 55 hingstar från klass IV har endasten AB-hingst kommit fram.Om man studerar hingstarnas födelseländervisar utfallet hur beroendevi varit av en kvalitetsimportför att nå en bra framstegstakt i aveln;endast importer har blivit Elithingstar.Både likheter och olikheter iden senaste undersökningenUnder våren har jag sammanställtmotsvarande resultat från perioden1995–2005, utfört på exakt sammasätt (figur 5A, 5B sid 36). Även härtalar resultaten sitt tydliga språk. Vissasiffror överensstämmer med nästankuslig precision:Andel Elit-, A-, AB-hingstar födda i1995 2005Nordamerika 44,7 % 45,5 %Skandinavien 12,3 % 12,0 %Som tidigare är alla nya Elithingstarimporter av hög klass. Samtligakommer från Nordamerika.Några tydliga skillnader:– 1985–1995 prövades dubbelt såmånga USA-importer som Skandinavienfödda.1995–2005 godkändesfaktiskt färre USA-importer änSkandianvienfödda!– Fördelningen mellan de olika klassernaär inte jämn längre, det visasoch godkänns betydligt färre hingstarfrån de två lägre klasserna. Troligtvisär detta en spontan anpassningtill konkurrenssituationen påavelsmarknaden. Om man nu tyckeratt ”den vida tratten” var alltförvid (se resultaten för Klass IV i tabell/figur4A), har ju marknadentagit rättning av det.– Förärvningen inom gruppenKlass I-hingstar har förskjutits,så att en mindre andel blivit Elit -A-hingstar - och en betydligt störreandel hamnar bland B-och ej godkändahingstar. Kan en av orsakernatill detta vara att antalet importerfrån Nordamerika sjunkit från124 till 55 från den ena 10-årsperiodentill den andra?Hingsturvalet i framtiden– några funderingar”Det vorekatastrofaltför vår avel omvi sviktadeangåendemålet.”När vi nu står inför ett nytt systemskifte,föranlett av en nödvändig anpassningtill internationella överenskommelserom handel och rörlighetöver gränserna, gäller innehållet i enny modell snarare vad vi får göra änvad vi skulle vilja göra.I ett sådant läge måste man frågasig vad som är viktigast, vägen tillmålet eller målet i sig? Jag tror mankan välja olika vägar att nå målet:Lika starkt avelsframsteg som tidigare– eller bättre. Men det vore katastrofaltför vår avel om vi sviktadeangående målet.Om vi fortsättningsvis kommeratt ha bedömningar/värderingar medoffentliga omdömen, tycker jag detfinns en del att förbättra:- Prestationsomdömena kan ”vässas”genom att man alltid anger klassenpå den kull hingsten tävlat i,och man kan ganska lätt positionerahingsten i årgången. Att rabbla allanamn på vunna storlopp är kanskebra, men den genomsnittlige uppfödarenkan ha svårt att tolka värdetav det.- Jag tycker att exteriör- och veterinäromdömenafungerar bra som väg-Travhästen nr 3 • 2005 35