Nr 3 - ASVT

Gästerna från Mantorp ställer många frågor och Kari svarar så gott han kan.mycket resa, oftast utan Karis medverkan.Han åker till V75 och tillSolvalla men i övrigt överlåter hanansvaret på personalen.-Jag tror knappast det finns någontränare som ger hästskötarna så stortförtroende som jag, menar Kari.Nykomlingar tränar direktKari får ungefär två-tre förfrågningari veckan från hästägare som vill flyttasina hästar till stallet. De hästar somfår ”tummen upp” och kommer tillKari går direkt in i träningsschematoch får omedelbart bekänna färg.- Ungefär hälften av alla som kommerhit är ofräscha. Då åtgärdar videt och provar vidare. Finns det ingenutveckling i hästen säger jag uppden ganska snabbt. Jag tycker intehästägare ska behöva betala träningsavgifterför hästar som ändå aldrigkommer att tjäna några pengar.Kari menar att man måste vareuppriktig därvidlag. Visst händer detatt någon vill ”prova lite till” och ärdet exempelvis en gammal hästägaresom ber för sin häst så låter sig Kariblidkas.- Hästägarna får överhuvudtagettycka mycket hos mig. De får gärnavara med och välja kusk till exempel,säger Kari som inte kör lopp själv.Stämmer det som Åke Svanstedt sa ien TV-sänd segerintervju ”att den härhade till och med Lähdekorpi kunnatvinna med…”? Är du en dålig löpkuskeller…?- Vi har en lite rå men hjärtlig tonÅke och jag. Skämt åsido, det finnsflera skäl till att jag inte kör lopp.Det främsta är att man måste vara påplats vid varenda start och som jagnämnde tidigare gör vi oerhört mångastarter. Jag vill ha ett annat liv också.Sedan har jag har kört alldeles för fålopp för att kunna hävda mig. Det varbara i början när jag precis fått minlicens som jag var flitig. Vi brukar hanågot lopp här på Halmstad där allasom aldrig kör är med, så förra åretkörde jag väl ett lopp, berättar Kari.Han har lika stort förtroende försina catchdrivers som för personalenoch pratar inte speciellt mycket meddem som får uppsittningar. Just nuär det Per Lennartsson som kör detmesta i rikstoton.- Jag gör mitt jobb som tränare ochPer gör sitt jobb som kusk. Det finnsinte så mycket att prata om, menarKari.Även om Kari skulle vilja pratamed till exempel sina kuskar, så finnsdet knappt möjlighet att ringa ut påtelefonen. Mobilen ringer nämligenoavbrutet. Under de två timmar somTravhästen upptar Karis tid har han28 missade samtal… puh.Vad vill alla, vilka ringer?- Det kan gälla allt mellan himmeloch jord. Kommunikation med hästägareutgör förstås en stor del av samtalenliksom media. Jag pratar numerabara med ”Ronden” och ”Guiden”när det gäller tipsen. Övriga har jagsorterat bort, det går helt enkelt inteatt hantera med 30 starter i veckan.Telefonen kan faktiskt bli en renplåga. Jag är tvungen att koppla av iblandoch få vara ifred, menar Kari.Med kravet att alltid finnas tillgängligkommer vi in på en av de litemer negativa sidorna av travtränaryrket.Finns det något annat som duinte gillar?Svaret kommer blixtsnabbt:- Vintern är ”stjiiit” och jag är deppadhela vinterhalvåret.Dock inte värre än att det ständigtrullar in pengar.Gillar att vara företagareStall Lähdekorpi omsatte 24 miljonerförra året och är en av landets störstatränarrörelser i det avseendet. Familjenhar ytterligare ett stort företagsom hälftenägare i Hallands Djursjukhusdär Karis fru Marjaana arbetarsom klinikveterinär.Kari gillar företagandet och hangör det mesta själv. Han har näsa för26Travhästen nr 3 • 2005