Nr 3 - ASVT

LedareDags för årets höjdpunkt– ElitloppshelgenStartfältet i 2005 års upplaga av Elitloppet känns iskrivande stund en smula svårbedömt med sviktandeprestationer av de hästar som förväntats vara heltsjälvskrivna. Tveksamt också med flera av de bästafrån utlandet vilket innebär ytterligare diskussionerom vilka svenska hästar som ska beredas plats i derasställe. Säkert är ändå att det alltid blir ett riktigtbra och spännande lopp till slut. Publiken är nöjd,ansvariga och personal är slutkörda av spänning ocharbetsbörda (precis som det ska vara!) och dagen eftersprids ett alldeles speciellt lugn samt en rofylldtystnad på Solvalla. Så här i förberedelsernas elftetimme önskar vi dem lycka till med årets Elitloppsarrangemang!Trivsamt på Scandic Infra CityAuktionskatalogen är sannerligen en nöjsam läsning,som alltid fullspäckad med välstammade unghästar.Nu gäller det att köparna är på plats när klubbanslår. Det är alltid lika pirrigt varje nytt auktionsår– Hur är konjunkturen? Finns viljan att satsa på nyaunghästar? och framförallt, finns viljan att betalavad ”varan” är värd? Att auktionsbesökarna börjathitta ut till Scandic Infra City och vant sig vid dencomfort som erbjuds där är riktigt roligt. Det trivsammaarrangemanget med kombinationen auktion/mässa och mötesplats/boende känns helrätt, ävenfast målet måste vara att komma tillbaka med auktionernatill Solvalla så småningom.Vi behöver nya hästägareJust inför en auktion blir det så påtagligt. Mångauppfödare är oroade över att det varit trögt på säljmarknadenen tid. Att locka nya hästägare till sportensker, enligt min uppfattning, bäst på plats ochdet är därför oroande att publiksiffrorna på de flestabanor minskar. Trots att banorna tappar besökare ärtrav och spel ett bibehållet stort intresse i vårt land.I ett allt mer ökande utbud av fritidsaktiviteter ärdock kampen hård om människorna som kan tänkasvara potentiella travhästägare i framtiden. Hur lockarvi nya människor till sporten och hur tar vi handom dem när de kommer till banorna? Jag tror attyngre människor ställer helt andra krav på upplevelse,personliga relationer och trivsam samvaro än vadvi lyckas erbjuda idag. Det vore också önskvärt medgemytligare samlingsplatser och större utbud av lätttillgängligförtäring utan att för den skull bli ruinerad.Det ska vara lätt att gå till travet och träffa sinavänner. Arenorna får inte bli ett motstånd i kampenom kunderna.UppfödarpremiernaDet har diskuterats flitigt angående Jim Fricks (Tränarföreningens)inlägg gällande nivån på uppfödarpremiernadär det föreslogs en höjning till 2-5 åriga hästaroch ett borttagande till äldre hästar. Detta blandannat för att uppfödarna skulle få ut sina pengar tidigareoch kunna omsätta dem i nya föl eller avelsston.Vid en titt på den fördelning som tillämpas idag (10%på den totala prissumma hästen springer in oavsett ålder)ses att regleringen av prispengarna som numerastyrts alltmer till de yngre hästarna, redan delvis gerdenna effekt. En förändring av premien skulle kanskedärför inte bli direkt påtaglig för uppfödarna. Gamlasystem och principer ska dock alltid lyftas upp tillytan och synas med jämna mellanrum. Det är bra ochkan ge nya idéer och bättre villkor för aktiva inomsporten. Här behövs noggranna beräkningar och funderingarinnan några beslut kan fattas. En omfördelningav uppfödarpengarna kommer sannolikt inte helleratt göras innan ett nytt system för avelsvärderinghar utarbetats.En kvart-fjorton dagarÅrets fölningssäsong är i full gång. Själv blev jag nyligenverkligen varse svårigheten med att kunna avgöranär ett sto ska föla. Eftersom inte en fölning harmissats sedan starten av min uppfödarbana har jagkänt mig säker med övervakningskamera, rörelselarmoch en uthållig make (det sistnämnda har nogvarit viktigast!). En förstföderska lurade oss fullständigtmed att nedkomma en vecka för tidigt och dessutominte ens ha fyllt i juvret. Kvällen innan fölningentrodde vi, både maken och jag, att det skulle dröjacirka två veckor till. Alltså ingen övervakning igång.Men på morgonen låg där ett nyfött föl. Hm… detsom skulle dröja fjorton dagar!Hoppas att Ni lyckas bättre än mig med åretsfölvakning!Ulrika Lundberg2Travhästen nr 3 • 2005

Tema: HovvårdGod hästhållningminskar riskenför fångBild t v: Hovkapseln från en häst utan fång. Bild t h: Inflammeradhovkapsel från en häst med fång. Lamellagret har släppt och hovbenethar roterat ned mot sulan. FOTO: Mikael WestbergFång drabbar såväl ston efter förlossning som hästarsom utfodrats eller tränats fel. Symptomen varierar,läkningen tar tid och på hästägaren ställs höga kravpå tålamod, lyhördhet och en uppmärksam blick.FOTO: Claes Kärrstrand.Det är vår! Solen skiner och hagarna börjar bli gröna. En tid av mörker och lera är förbioch hästarna får komma ut i beteshagarna. En härlig tid, men tyvärr också en tid somkan få ett abrupt och smärtsamt slut.Fång finns beskrivet i historisk veterinärmedicinsklitteratur ända tillbaka till disciplinensbörjan. Orsakerna har angivits somnästan de samma genom hela historien:dåligt foder, strängt väder, hårt underlag och gröntgräs har kopplats till sjukdomen. Behandlingen harvarit vila och kallt vatten, helst strömmande, överhovarna. Mer tveksamma kurer har även använts,men dem lämnar vi därhän för idag.De kunskaper vi har idag om sjukdomens utvecklingär större tack vare teknikens och kemins hjälp.Vi har tillgång till mediciner och bilddiagnostiskaTravhästen nr 3 • 2005 5

Tema: Hovvård”Exakt varförhästar får fångär fortfarandeännu ej heltkartlagt”Ston får ibland fång i samband med förlossningen. Boven i dramat är då ofta en livmoderinfektion.FOTO: Claes Kärrstrandhjälpmedel. Men exakt varför hästar får fång är fortfarandeännu ej helt kartlagt, små pusselbitar fattas.För många är fång en hopplös sjukdom. Inte minstär det mycket smärtsamt för hästen. Men ge inteupp, för fler blir friska än som inte blir det.Det bästa sättet att bota en sjukdom är att förebyggaden. Är man uppmärksam och vet vad manska titta efter är mycket redan gjort. När hästendock drabbas gäller samma uppmärksamhet, tillsammansmed en stor portion tålamod.Den här artikeln vill visa hur sjukdomen angriperoch förändrar den friska hoven, hur fång kan undvikasoch hur begynnande anfall kan upptäckas. Denbeskriver vad man ska göra på kort och på längresikt.Hovens uppbyggnadFörenklat består hoven av hovkapsel och kötthov.Den är sammanlänkad med benet via senor, bindvävoch hud. Hovleden är en sadelled, som framförallt rör sig i vertikalplan, men till viss del i horisontalplan.För att behålla balansen görs “grovjobbet” avböj- och sträckmuskulaturen, medan “finliret” skötsav kötthovens utsida; lamellagret.Över hovväggen ser lamellagret ut som ett dragspel.Sulan och strålen består av små, små taggar(papiller). Hovkapseln har samma utseende, menspegelvänt så att de två passar ihop. Hela lamellagretär ett membran i ett stycke och det fäster i hovkapselnmed mikroskopiskt små bindningar. Om lamellagretskulle slätas ut, blir det nästan en kvadratmeterstort!I varje rörelse hästen gör - om det så bara är attvända på huvudet för att se vad som händer ute istallgången - speglas omfördelningen av vikten ikötthovens upphängning i hovkapseln.Belastningen i var och en av bindningarna är försvinnandeliten. Men tillsammans bär de hästen ivarje steg och rörelse. När en häst drabbas av fångblir dessa bindningar instabila och börjar släppa.Tänk dig en hängmatta, där hampatrådarna i uppbindningsrepenär lite murkna. Du kommer garanteratfortare att hamna på backen om du gungar häftigtoch rör dig en massa i hängmattan. På sammasätt tappar lamellagret greppet när en häst med akutfång springer.Inflammationssjukdom i kötthovenFång heter på latin Laminitis, vilket betyder “inflammationi lamellerna”. Fång är alltså en inflammationssjukdomi kötthoven. När hovar från fånghästarstuderas i mikroskop är blodcirkulationen ilamellerna förändrad eller förstörd och vävnaden ärtrasig. Förbindelsen med hovkapseln är bruten ochutrymmet är fyllt av inflammationsvätska (serum).Inflammationen kan bli så kraftig att kronrandenspricker. Om tillräckligt mycket av sambandet släpper,kan hovbenets placering i hovkapseln ändras.Vad som sätter igång inflammationen är ej heltkartlagt, men de flesta teorierna cirkulerar kringtarmflorans bakterier. Bakterierna bryter ned fodrettill beståndsdelar små nog för tarmen att ta upp. Beroendepå vad hästen äter, varierar florans sammansättning.Vid ett plötsligt foderbyte, ändras miljön så6Travhästen nr 3 • 2005

”En häst med smärtahåller inte på att få fång,den fick det i förrgår”mycket i grovtarmen att vissa bakteriesorter dör,medan andra växer explosionsartat. Många bakterierläcker gifter (toxiner), andra gaser och proteiner.Tarmslemhinnan läcker ut bakteriesubstanserna iblodet (endotoxinemi) och ger då en inflammationsreaktionpå olika sätt, där fång kan ses som en slagsöverreaktion eller snedtändning. Samma sak sker itarmen vid kolik eller diarré, därför är fång en möjligkomplikationssjukdom till dessa.Hovens blodcirkulation är ett oerhört kärlrikt nät,där de yttersta kärlen är så tunna att bara en blodkroppi taget kan passera. Det är här blodförsörjningenförstörs först vid ett fånganfall, och krypersedan inåt. Kärlen kan då längre inte förse vävnadenmed syre och näring, utan vävnaden kvävs och släppertaget. Vätska samlas utan någon borttransporterandemekanism. Det är nu det börjar göra ont.Forskning visar att de synliga tecknen på fång visarhästen först 48 timmar efter att processen i hovenbörjat. En häst med smärta håller alltså inte på att fåfång, den fick det i förrgår.Grupper i riskzonenRent teoretiskt kan alla hästar som har en tarmflorafå fång, det vill säga varenda en. Men vissa löperstörre risk än andra.Först och främst: en överviktig häst löper oerhörtstörre risk än en häst i normalhull. Ämnesomsättningenpåverkas, likaså hormoner som reglerar blodsockeroch blodtryck. Det finns även hormonellasjukdomar som ökar risken.En dålig verkningsrutin med långa tår och undermåligbalansering försämrar hästens utgångsläge. Lamellagretutsätts för slitningar och dragningar somskadar hovkapselinfästningen.Det händer att ston får fång i samband med förlossningen.Ofta är det då en livmoderinfektion somligger bakom, till följd av kvarbliven efterbörd ellerhandgriplig förlossningshjälp. Bakterierna i livmodernproducerar samma typer av substanser som dei tarmfloran.Fång innan förlossningen har samma bakgrundsom fång hos icke dräktiga hästar. Emellertid är dentunga magen och dräktighetshullet försvårande faktorer.Inte minst bör det få oss att tänka minst tvågånger innan vi betäcker om ett sådant sto. Det harspekulerats kring hormonella orsaker till fång i sambandmed dräktighet, men några vetenskapliga beläggfinns inte.Denna fjording som drabbats av fång bekräftar onekligen sambandet mellan vikt ochsjukdom. En överviktig häst löper betydligt större risk att drabbas av fång.FOTO: Claes Kärrstrand.Olikartade symptomFång kan se olika ut, beroende på hur kraftig inflammationenär och vilka fötter som är angripna. Vanligengäller det frambenen, men det kan vara alla fyra,eller bara en hov. Symptomen varierar vid ett akutanfall från ett förkortat, trippande steg till att hästenligger platt på sidan och svettas. Skolboksexempletär en häst som står som en sågbock utan att vilja rörasig ur fläcken och väger över på trakterna för att avlastahovväggen.Mildare fall ses i rörelse som ett kort, stickigt steg.Hästen är tveksam att vända och ogillar hårt underlag.Om en fot gör mer ont, haltar den. En häst somstår stilla ses ofta skifta vikt från ena foten till denandra för att söka avlasta.På kotans in- och utsida löper de stora kärlen (digitalkärlen)till hoven och här kan man känna pulsen.Den känns nästan alltid, men bultar riktigt hosen fånghäst. Det är bra att lära sig hitta digitalpulsenoch få en uppfattning om hur det känns normalt.Många forskare menar att en förstärkt digitalpuls ärdet första synliga tecknet på fång. Stark digitalpulsär ett generellt tecken på smärta i hoven, så länge detbultar har hästen ont.Travhästen nr 3 • 2005 7

Tema: Hovvård”Om man är ponnyser det ganskadystert ut; man fårlättare fång och harinte så stor chansatt bli frisk” skriverJenny Liman.FOTO:Claes Kärrstrand.Om hovarna är varma, behöver det inte bara betydaatt hästen har fång. De blir varma med jämna mellanrumhos alla hästar. Ofta stiger kroppstemperatureni det akuta skedet. Febern kommer sig dels avsmärtan, dels av endotoxinemin. Men den kan ocksåbero på en bakomliggande orsak, såsom livmoderinfektion.Smärta påverkar hästens allmäntillstånd. Den blirgrinig, dricker dåligt. Utspärrade näsborrar och ökadpuls (

ning till grovfoder av högre energikvalitet kan göras.Undvik fodermedel med mycket socker såsom melass,eller betfor i stora mängder.Så länge hästen stårpå boxvila bör kraftfoderundvikas. Kraftfoderinnehåller merkolhydrater än grovfoderoch stimulerar tillväxtenav de bakterieri tarmen som producerarfarliga substanser.Successiva foderbyten gör att tarmflorans bakterierhinner anpassa sig till det nya jobbet utan attkaos och krig uppstår. Det är dessutom så, att bakteriersom inte trivs producerar mer toxiner, än de sominte utsätts för stress.Hovböld vanligaste komplikationenMedicinering med antiinflammatoriska preparatbotar tyvärr inte fång i sig. Ingenting garanterar atthästen är frisk när kuren är slut. Det är viktigt attkomma ihåg att medicinen dämpar smärtan, men attprocessen fortfarande kan pågå i hovarna. När hästeninte känner att det gör ont längre vill den springaigen, men skadan är inte läkt. Vänta ut hela viloperioden.Mer allvarliga fall kan behöva symtomatiskmedicinering. Börja inte räkna smärtfria dagar förränmedicinen är slut.Ibland kan hovbenet rotera; spetsen vridas nedmot sulan, eller sänkas; sjunka ned i hovkapseln.”Fång är som skogbrand,där den smärtsammainflammationen är elden”Förändringarna konstateras med röntgen och innebären längre viloperiod. Hovkapseln växer ned frånkronranden och det tar cirka ett år för nytt horn attväxa ned till sulan.Hornet följer kötthoven,så får det växaifred kommer detlinjera sig med hovbenetigen. Men deförsta månaderna ärförbindelsen mellankötthov och hovkapselordentligt försvagad. Därför är det bra att röntgaen fånghäst.Hovbölder är den vanligaste komplikationen vidfång. Inflammationen luckrar upp vita linjens hornoch inflammationsvätskan som läckt ut från kötthovenär en utmärkt tillväxtmiljö för bakterier. Hästarmed hovbensrotation får inte sällan bölder i sulanstådel. En häst som börjar få ont igen en tid efter behandlingkan alltså mycket väl ha en böld. Då skiljersig behandlingen, så det är viktigt att vara säker påom det verkligen är ett fångåterfall eller inte.Återfall förekommer ju tyvärr, även om majoriteteninte får det. Särskilt “tjockisar” som bantas nedhåller sig friska. Återfall ganska nära inpå det förstaberor oftast på att hästen utsatts för större påfrestningän den klarade av, eller att den fick tillgång tillfel foder. Återfall längre fram i tiden än ett år ansessom ett helt nytt förlopp, eftersom hovkapseln förnyats.Att -tas djupa böjsenan och på så vis minskar den separerande kraften i lamellagret. FOTO: Claes Kärrstrand.Travhästen nr 3 • 2005 9

TEXT:Jenny Liman, veterinärDet finns särskilda sjukdomar där återkommandefång är en komplikation. En sådan är Cushings sjukdom.Det är en hormonell sjukdom i hypofysen somfrämst ses hos äldre hästar. Feta hästar utvecklar ettCushingliknande tillstånd, som försvinner när de gårned i vikt.En gång fånghäst, alltid fånghäst?När jag gjorde mitt veterinärexamensarbete på fångvid Hästsjukhuset Strömsholm, ringde jag upp ägarnatill fångpatienter som skickats hem minst 6 månadertidigare. Syftet var att få en statistisk bild avprognosen på längre sikt. I studien ingick 71 patienter.Trettionio stycken hade återgått till samma prestationsnivåsom innan de fick fång. En tredjedel avpatienterna var halvblod eller varmblod, resten avponnyras. Bland halv- och varmbloden blev 75 procenthelt återställda, bland ponnyerna 47 procent.Om man är ponny ser det alltså ganska dystert ut;man får lättare fång och man har inte så stor chansatt bli frisk.Personligen ser jag inte fångbenägenheten sommedfödd, utan som en följd av hur hästen hålls ochsköts. Det är onekligen vanligt med ponnyer som ärför runda om magen.Att en större del av hästarna återställdes kanmycket väl bero på en bättre vård. Ofta hamnar ansvaretför ponnyer hos barn och ungdomar som intehar det tålamod och konsekventa tänkande somkrävs för en komplett eftervård av en fånghäst, ellerför att upptäcka sjukdomen i tid.Flera experter har dragit slutsatsen “det är en managementfråga”.Hur ont hästen har är kopplat tillhur stor inflammationen är, men det finns inga parallellermellan symtom och tillfrisknande. En duktighästägare som är uppmärksam på sin häst, hållerden i rätt hull och är vaksam vid foderbyten har storchans att slippa tampas med fång.När en duktig hästägares häst drabbas låter dennehästen vila ut hela konvalescentperioden och chansarinte på att “det kanske går, hästen ser ju pigg ut”.Han eller hon samarbetar med sin veterinär ochsin hovslagare för bästa medicinering och verkning.Uppmärksamma ögon noterar förändringar i rörelsernaoch kontroll av digitalpulsen blir fortsättningsvisen del av visiteringen. På så vis kan Ollemotas i grind.FOTNOT:Jenny Limans examensarbete ”Tillfrisknande och användningav hästar med fång” finns tillgängligt på Hippocampus hemsidahttp://hippocampus.slu.se.10Travhästen nr 3 • 2005

TrottexText: Sara Lennartsson / Linda Hillbergsara.l@asvt.se / linda@asvt.seNu är detKom till Elitauktionen och upplevauktionsspänningen på plats Dumed! FOTO: Claes Kärrstrand.dags igen!Årets stora travfest, Elitloppet, närmar sig och i vanlig ordning inleds Elitloppshelgen med attTrottex anordnar årets selektauktion för svenskfödda och svenskregistrerade ettåriga travhästar.Intresset var som vanligt mycketstort bland uppfödarna att anmälasina toppstammade ettåringartill Elitauktionen. Av denära 200 anmälningarna som inkomvaldes slutligen 93 hästar ut att deltapå årets selektauktion. Auktionshästarnaär fallna efter 36 olika fadershingstar,stationerade såväl i Sverigesom utomlands. Funderar Du på attköpa en toppstammad unghäst skaDu absolut beställa en Elitauktionskatalogför att i förväg kunna ta delav de fina hästar som bjuds ut. Vadsägs om avkommor till prestationsstonaNealy Lobell, Queen L, KelseaBoko, Namarra Boko, Tender Bride,Cenita Girl, Personia, Elaine Willoch Ecana Nibs?Nyhet i årets ElitauktionskatalogEn nyhet i årets Elitauktionskatalogär bland annat att fadershingstarnapresenteras med en bild. Katalogenkan Du beställa dels genomatt gå in på ASVT:s hemsida www.asvt.se och därifrån gå in under”auktioner”, dels genom att ringa,faxa eller maila in din beställningtill ASVT: s kansli på telefonnummer08-445 23 00/faxnummer08- 445 23 09/mail trottex@asvt.se. Du kan även välja att prenumererapå årets auktionskataloger så fårdu både ett bättre pris på Elit- ochKriteriekatalogen samt också kata-12Travhästen nr 3 • 2005

logerna direkt hem i brevlådan såsnart de är tryckta och klara.Många duktiga travarehar sålts på ElitauktionenMånga duktiga travhästar har sålts påTrottex Elitauktion bland annat årets3- och 4-åring 2003, Giant Diablooch Tsar d´Inverne. Först ut på Elitauktionenhar även Flying Herkulesoch Solero Briljant varit som såldessom katalognummer 1 år 2000respektive 2001. Var med och bjudfrån start och få en förhoppningsvisblivande topptravare Du med.Första utrop på årets Elitauktionengår av stapeln klockan 19.30. Missainte den organiserade visningen avauktionshästarna med start klockan17.00.Funderar du påatt köpa häst på auktionen?Vi på Trottex vill här passa på att påminnaom att det tyvärr inte går attbetala med kontokort på våra auktioner.För er som inte vill bära meder kontanter när ni skall köpa hästfinns andra både enkla och snabbasätt att i förväg ordna detta på.Dels kan ni köpa en postväxel ellerså kan ni via betalningsuppdraget,som finns längst bak i auktionskatalogerna,spärra en önskad summapengar på ert konto. För mer informationom betalning på auktion tvekainte att ringa eller maila Trottexpå telefonnummer 08-445 23 00,trottex@asvt.se.Auktionserbjudande på rumDe senaste åren har Elitauktionenarrangerats i Scandic Infra Citys fräschalokaler i Bredden, UpplandsNr 39 Canair såldes på 2004 års Elitauktion för 380 000 kr. FOTO: Claes Kärrstrand.Väsby, så är fallet även i år. I dessarymliga lokaler arrangeras även denmycket uppskattade branschmässansom blivit ett återkommande inslagpå Trottex auktioner. Scandic InfraCity har även ett fördelaktigt auktionserbjudandeför de auktionsbesökaresom vill förlägga sitt boende tillauktionshotellet. För 915 kr/natt fårdu ett enkel- alternativt dubbelruminklusive frukost och transport tilloch från Solvalla. Erbjudandet gällernätterna 25-29 maj 2005 och för attfå detta pris uppger Du bokningskod”Elitloppet”. Bokar rum gör Du påtelefonnummer 08-517 344 10 ellerfaxnummer 08-517 344 75 alternativtvia mail till infracity.res@scandic-hotels.com.Vänta dock inte för längemed att boka, eftersom rummen ärpopulära och går åt snabbt.KriterieauktionenTraditionsenligt anordnas Kriterieauktionenförsta helgen i oktober.Årets auktion kommer att pågå i dagarnatre, torsdag den 29 septembertill lördag den 1 oktober. En nyhetför i år är att de anmälda hästarnakommer att lottas till respektive försäljningsdag.Trottex kommer dockatt arbeta för att försäljningsmaterialetblir så jämbördigt som möjligt underde olika auktionsdagarna blandMajoriteten av Sverigesprostränare nns på plats!Glöm inte a anmäla tillKriterieauktionen.Sista anmälningsdag: 3 JuniTravhästen nr 3 • 2005 13

annat genom att ta hänsyn tillatt alla avkommor efter en visshingst inte säljs samma dag.Sista anmälningsdag till åretsKriterieauktion är den 3 juni.Fram till och med den 14 julifinns även möjligheten att strykaanmälda hästar till låg avgift(500 kr/anmäld häst). Kriteriekatalogenberäknas vara klar ibörjan av september och genomatt beställa den redan nu är dugaranterad att ha en kataloghemma i brevlådan så snart detbara är möjligt.Arrangemangetkring KriterieauktionenSom vanligt arbetar Trottex föratt hela tiden utveckla sin verksamhet.I år lägger vi dessutomextra kraft på att förbättraarrangemanget runt vår störstaauktion, Kriterieauktionen.Klart är i dagsläget att Stig HJohansson kommer att ge en föreläsningi intervjuform undereftermiddagen på torsdagen.Vi hoppas kunna erbjuda ettprogram som lockar köpare tillScandic Infra City under alla treauktionsdagarna. Mer om detta inästa nummer av Travhästen.Tillstånd för verksamhetTrottex vill påminna alla somtänker sälja häst på årets auktionerom att sedan den 1 januari2005 behöver ”den somyrkesmässigt eller i större omfattning”föder upp eller säljersällskapsdjur tillstånd från kommunen.Tillstånd krävs blandannat för den som föder upp 4eller fler hästar per år och förden som säljer 4 eller fler hästarper år (från egen eller annansuppfödning). Läs mer om de nyareglerna på www.djurskyddsmyndigheten.se.Trottex önskar alla hjärtligt välkomnatill 2005 års auktioner!ProgramElitauktionen 2005Visning i visningsringenkl 17.00Visning i boxarnafrån kl 15.00Första utropkl 19.3014Travhästen nr 3 • 2005

VårkänslorDefi d´Aunou-dotternTornade inledde säsongennär hon nedkom med sitthingstföl efter Revene islutet av mars.i Västernorrland- Full fart på Rösåsens Stuteri -- Halv två i natt rusade jag ut till stallet, men då var det hela nästan klart… det här är en rutinerad dam.Per-Olov Sellén ler stort och klappar om Winnie Way som vid sin sida har ett cirka tio timmar gammalt stofölefter Malabar Circle Ås.Våren har på allvar anlänttill Medelpad när Travhästenbesöker Rösåsens Stuterii Kovland, ett par mil nordväst omSundsvall. Stuteriet drivs av brödernaPer-Olov och Sven-Olov Sellén.Per-Olov Sellén som möter upp seroförskämt pigg ut trots nattens fölvak,men vem har tid att vara tröttnär säsongen just har startat ochvärmen med all tydlighet är på väg.Även om det till viss del ligger snöTravhästen nr 3 • 2005 15

Winnie Ways föl efter Malabar Circle Ås är ett av säsongens mest efterlängtade…kvar i hagarna strålar solen över anläggningenoch de milda vindarna andasförsommar.Att nattens föl var lite extra efterlängtatråder inga som helst tvivelom. Mamman, 19-åriga Winnie Way(Mustard – Wilma Way e. ShatterWay), har en alldeles speciell plats iPer-Olovs hjärta och har därtill integjort någon”I år väntas totalt12 föl ta sina förstastapplande steg påstuteriet i Kovland”besviken ifölboxen.Historienom hurstoet komtill Rösåsenär etttypexempelpå hur olika händelser och tillfällighetermed slumpens hjälp kan ledafram till någonting riktigt bra.- Holger Wadell som de flesta häromkringkänner till (Holger var blandannat Stig H Johanssons första lärlingoch har sysslat med trav i hela sittliv, reds. anm) hade med sig ett stohit från Mälsåker där Stig H tidigarehöll till. Hästen, Hätta, valde Holgerbland annat att betäcka med ShatterWay och hoppades på ett hingstföl.Ut kom till hans besvikelse ett stoföl,Wilma Way, som vi tog över, berättarPer-Olov och fortsätter:- Wilma Way startade i några loppoch segrade i ett, men gick sedan sönder.Så småningom betäcktes honmed Mustard och lämnade då WinnieWay som i sin tur – som första avkomma– lämnade King Of Magic…King Of Magic (e. Moment Of Magic)har sprungit in drygt 2,5 miljonerkronor och bland en mängd finaresultat finns bland annat en segeri försök till Silverdivisionen samten andraplats i Breeders´ Crown-finalför 4-åringar. Winnie Way haräven lämnat bland andra Kiptanoi (e.Nordin Hanover) 13,3aK - 771 600kr, Windrew (e. Mr Drew) 14,6aK– 162 300 kr och 4-åriga Cathy Freeman(e. Dancer´s Victory) 16,7aM– 134 000 kr.Tilläggas bör också att Winnie Waysjälv gjort 51 starter och sprungit indryga 160 000 kronor.Från kor till hästarWinnie Ways föl var Rösåsens andraför året. Tio dagar tidigare inleddeTornade (Defi d´Aunou – Idole DeFrance e. Mon Tourbillon) säsongennär hon nedkom med ett hingstföl efterRevenue.I år väntas totalt 12 föl ta sina förstastapplande steg på stuteriet i Kovlandsom fram tills 1991 bedrev enverksamhet som handlade om mjölkproduktion.- Vad som fick oss att byta inriktning?En bra häst förstås! Då åktekorna ut… skrattar Per-Olov.Den häst som fick familjen Sel-16Travhästen nr 3 • 2005

lén att sadla om var kallblodshingstenPavjol som levde 1970-1994 ochlämnade hästar som Myson (950 500kr), Clarre (580 790 kr), Sjungjola(308 400 kr) och Lundick (226 550kr).- När vi bestämde oss för att börjasatsa på hästar hade anläggningen 16år på nacken och var ganska sliten.Dessutom var det redan då kärvt attvara kobonde och framförallt brorsan,Sven-Olov, hade mjölkat kor imånga år… det var dags att göra någontingnytt. Vi tyckte också att detpå hästsidan fanns ett behov, ochdärmed en marknad, för avelsverksamhethär uppe, menar Per-Olov.Förutsättningarna för en nystartvar därmed goda och låg rätt i tiden.Gården som tidigare endasthaft några få hästboxar rustades nuhelt och hållet för hästverksamhetoch 1992 startade avelsverksamhetenpå Rösåsen. Inte långt därefterinleddes samarbetet med Avelsföreningenoch i mitten av 90-talet komden första ”ASVT-hingsten”, MackThe Knife, till gården. Därefter harde varit hingsthållare åt bland andraMr Drew, Confident Victory, TaminSandy och Staro Showbiz.- På varmblodssidan är framföralltMr Drew den som lämnat många ochbra hästar och vars resultat vid dethär laget går att utvärdera. Bland annatär ju Mr Drew far till Derby- ochKriterievinnaren Drewgi. Jag trorockså starkt på Confident Victorysavkommor och så ska det givetvisbli oerhört intressant med de nyahingstarna, säger Per-Olov.Helhetslösning hos BåthMed de nya hingstarna avses förståsASVT:s kvartett Malabar CircleÅs, Luxury Ås, Everest Ås och ExpressLavec. Samtliga är ännu aktivapå tävlingsbanan, samtliga tränas avSvante Båth och samtliga är därmeduppstallade på Båths träningsanläggningi Solum, knappa milen frånRösåsen.I dagsläget håller en samlingshallpå att färdigställas hos Svante.Hingstarna ska därmed inte behövatransporteras till Rösåsen varje gångdet är dags för samling, utan den bitenkommer Per-Olov och Sven-Olovatt sköta på Svantes gård i Solum.Kombinationen tävling och avel inbjuderofta till heta diskussionerVeterinär Antti Rautalinko finns på stuteriet tre dagar i veckan.”Vi har aldrig ångrat beslutet att byta verksamhetsinriktning” säger Per-Olov Sellén.eftersom många som avlar på enännu tävlingsaktiv hingst hävdar attavkommornas värde äventyras närhingsten presterar dåligt på tävlingsbanan.Per-Olov menar att han delviskan förstå kritiken.- Visst ligger det någonting i dethär resonemanget, samtidigt som densom sysslar med avel måste ha ettmer långsiktigt tänkande. Det är viktigtatt vara försiktig när man startaren avelshingst. Även om saker förståsTravhästen nr 3 • 2005 17

kan inträffa på banan ska man varasäker på att hingsten är bra innan hantas ut i lopp, för tyvärr glöms lätt tidigaremeriter.Jag”På kallblodssidanhar Norge alltidlegat före oss eftersomde länge avlatpå unga hingstar”kommerihåg närkallblodshingstenMarineSvartenkom tillRösåsen.Han hadedå stått iNorge och det spekulerades om atthan var i det närmaste steril eftersomhan uppvisade dåliga resultat.Vi fick knappt några bokningar, tillshan vann V75 på Dannero på nyttsvenskt rekord. Då gick telefonen rödoch han fick 126 ston… så visst vet vivad bara ett lopp kan göra, även i positivriktning.Inga hingstar på gårdenFörutom de fyra hingstarna hos SvanteBåth är Rösåsen hingsthållare åtkallblodet Qvadrigo som med jämnamellanrum kommer till stuteriet församling. Sedan Staro Showbiz stodpå gården under 2003 finns intelängre någon hingst stadigt uppstalladpå stuteriet.- Visst är det roligt att ha en hingstpå gården. I slutet av 90-talet hadevi exempelvis Bork Rigel här och detvar en riktig höjdare. Honom tränadevi, och startade framgångsrikt.Samtidigt underlättar det att inte hanågon hingst här, i synnerhet när deska tävla. Det kan kännas skönt attslippa ha ansvar för träning och såvidare, i sådana fall är det bättre atthingsten står hos en tränare, menarPer-Olov och tillägger:- En fördel med att använda tävlingsaktivahingstar är ju annars attman därmed får in yngre hingstar vilketleder till snabbare generationsväxlingari aveln. Jag tänker exempelvispå Everest Ås som är efter ConwayHall, och Malabar Circle Ås som är efterMalabar Man. Dessa hingstar anses”moderna” i aveln. Tittar man dessutompå kallblodssidan har Norge alltidI början av 90-talet åkte korna ut, och hästarna intog Rösåslegat före oss eftersom de länge avlatpå unga hingstar.Egenägda och leasade stonRösåsen omfattar cirka 80 hektaråkermark (inkluderat arrenden) varav18Travhästen nr 3 • 2005

Aldrig ångrat beslutetUnder vinterhalvåret sköts ruljansenpå stuteriet i första hand av Per-Olovoch Sven-Olov, som när Travhästenhälsar på befinner sig i fjällen. Närdet är säsong tas det in extrapersonal,minst en person till arbetar då pågården.För dagen finns också stuteriets veterinär,Antti Rautalinko, på plats.Han har i skrivande stund hunnitkänna på tre ston, och förberedelsernainför den verkliga säsongsstaren.30 hektar betesmark, och därutöver126 hektar skog. 27 boxar är fördeladepå två stall, dessutom finns utedriftför 1-åringarna.Totalt finns idag cirka 35 hästarpå gården varav åtta stycken är egna”Telefonen gickröd och hanfick 126 ston...”ston. Dessutom finns ett antal leasadeoch lånade ston, några inackorderingar,ett tiotal 1-åringar ochnågra enstaka hästar i ålderskategorin2-5 år.- Vi ser gärna att det blir någonunghäst kvar men vi säljer mer nu änförut. En skillnad är också att vi tidigaremest sålde lokalt till såväl proffssom amatörer medan vi nu, sedannågra år tillbaka, även säljer en del påauktion, säger Per-Olov.På stosidan köps inte nya ston inkontinuerligt, men med hjälp av lånadeoch leasade hästar sker ändåförnyelse.- Just nu har vi lånat två bra stonfrån Menhammar, ett är efter ExpressRide och ett är efter SuperBowl. Dessutom har vi leasat tre intressantaston från Finland. Vad gällerstona är härstamningen det främstaurvalskriteriet, sedan tittar vi påegna eller avkommors prestationer.Förutom tidigare nämnda WinnieWay återfinns, bland Rösåsensegenägda ston, exempelvis WorkingWoman (Workaholic – Kimanne Mariee. Doublemint) som bland annatlämnat Breeders´ Crown-segrarinnanPine Princess (e. Napoletano) meddryga fyra miljonerpå kontot.Två andrafina ston ärMiss Delphi(Speedy Somolli– CarinaKosmos e. Super Bowl) samt BonnieCount (Ideal Du Gazeau – ErvaCount e. Buckeye Count) som ärdräktig med Armbro Trick.Travhästen nr 3 • 2005 19

Per-Olov tittar till 1-åringarna som går på utedrift.TEXT OCH FOTO:Lotta Isacssonlotta@asvtten är i full gång. Under säsong finnsAntti på Rösåsen tre dagar i veckan.Till stor hjälp i arbetet är ocksåPer-Olovs barn; dels sonen Erik medsambon Angela som har seminassistentutbildning,dels dottern Linda.Linda är också den som ofta, inteutan tuffa diskussioner med övrigafamiljen, döper fölen. Temat äridrottsstjärnor och bland de föl somkommit till världen på Rösåsen återfinnsföljaktligen exempelvis tidigarenämnda Cathy Freeman samt MarleneOttey, Ronaldinho, Marion Jonesoch Beckham.- Vi betjänar runt 450 ston undersäsong, dels via de ston som seminerashär och dels via transportspermatill övriga landet. I den siffran ingårockså kall- och halvblodsston, sägerPer-Olov.Han berättar att beslutet att bytaverksamhetsinriktning inte är någotde har ångrat för en sekund ochtror att arbetet på Rösåsen framledeskommer att se ut ungefär som idag.- Vi ska däremot försöka se till attinte ha så många hästar som ska tränaseftersom vi inte blir yngre, varkenbrorsan eller jag. Satsningen skaRösåsens Stuteri– hingstar 2005:Inga fast uppstalladehingstar, men färsk spermatillhandahålles från:Everest Ås (Conway Hall– Evensong Ås e. MackLobell)Express Lavec(Ultra Ducal – Traffic Jam e.Speedy Crown)Luxury Ås (Pine Chip– Nobella Lobell e. ABCFreight)Malabar Circle Ås(Malabar Man – EternalCircle e. Mack Lobell)Qvadrigo (Braute – Nordliljae. Barry)inriktas mer på avelsverksamhetenoch på att ha riktigt bra ston här.Det lutar också åt att vi får se alltfler Rösåsen-hästar på auktionerna.Just nu funderar bröderna Sellén påatt anmäla ett helt gäng till Kriterieauktioneni höst.20Travhästen nr 3 • 2005

ASVT:s medlemstävling!Tippa vinnarna i Breeders´ Crown-kvalen.Alla medlemmar i ASVT kan delta i tävlingen.Obs! Följ tävlingen på www.asvt.seFina priser till vinnarna!Levande fölavgift i Malabar Circle Ås,Express Lavec, Armbro Trick och Fast Photo.Malabar Circle ÅsArmbro TrickExpress LavecFast PhotoTävlingsformulär hämtar du vid entrén på banan respektive kvaldag för Breeders´ Crown. Se tävlingsprogramnedan. Observera att du måste vara på plats för att kunna delta i tävlingen.KvaldagarSön 17/4 FärjestadSön 8/5 ÅbySön 22/5 HagmyrenLör 25/6 RättvikSön 3/7 BodenSön 31/7 BollnäsSön 14/8 TingsrydSön 9/10 MantorpSeminaler4-årigaSön 23/10 Kalmar h/vTis 25/10 Gävle ston3-årigaSön 6/11 Örebro h/vMån 7/11 Halmstad stonFinaler4-årigaLör 5/11 Bergsåker3-årigaLör 19/11 EskilstunaASVT delar ut hederspris till alla uppfödare till vinnande hästar i hela Breeders´ Crown-serien.Folksams satsning i Breeders´ Crown:Uppfödarpremierna uppgår till 20% i nalerna tack vare sponsring genom Folksam.Alla ASVT:s medlemmar får inbjudan till någon av Breeders´ Crown-dagarna och till en lättareförtäring.Publiktävling under samtliga kvaldagar, där förstapriset i varje nal är fondandelar för 7 000 kronor.

Dåligt hö kartläggsEndast avmaskningotillräckligtVikten och nyttan av såväl bra beteshygien och –planeringsom träckprov poängteras i en ny avhandlingfrån SLU. Författare är Eva Osterman-Lind, laboratorieveterinärvid SVA. Att endast, och slentrianmässigt,använda sig av avmaskningsmedel som endaskydd mot inälvsparasiter är i dagsläget inte tillräckligt.Framförallt är det små blodmaskar, hästens vanligasteparasit, som visat resistens mot avmaskningsmedel.Läs mer på http://hippocampus.slu.se.Damklubbsstipendiumdelas ut i juliI höst startar Institutet för jordbruks- och miljöteknik, JTI, enundersökning för att kartlägga vilken typ av mögelsvampar somväxer i lagrat hö, samt vilka hälsorisker detta medför för såväldjur som människor. Hö från tre olika gårdar ska följas upp –från och med inläggningen och till och med maj nästkommandeår. Bland annat kommer provtagning av mögelaktivitet, luftfuktighetoch temperatur att utföras. Allt som allt beräknas utredningenta två år, och förhoppningen är att det färdiga resultatetska kunna ligga till grund i utvecklingen av metoder som hindraråterfuktning av lagrat hö. Läs mer på www.jti.slu.se.Sedan några år tillbaka delar TravSveriges DamklubbarsRiksförening, TSD, ut ett årligt stipendiumtill en kvinnlig kusk som önskar utbilda och vidareutvecklasig inom travsporten. Fjolårets stipendiatblev Pernilla Rickardsson, Mantorp. Nu är det snartdags igen. Årets stipendium på 5 000 kronor delasut i samband med Dam-SM i Kalmar den 29-30 juli.Behöriga att söka är alla kvinnor med giltig körlicensoch som är medlem i en damklubb ansluten tillTSD.Travhästen följerpublikutvecklingenHär följer publikstatistiken för svensktravsport avseende det första kvartalet2005 (januari-mars). Perioden innehåller159 tävlingsdagar och i kolumnenlängst till höger redovisas skillnaden jämförtmed fjolåret.Källa: Statistik från STCArrangemang Publik Publik/dag Förändring/dagLunch-V5 10 684 890 + 76V5-dagar (ej Lunch-V5) 171 168 1 501 - 46V65-dagar 56 382 2 169 - 125V75-dagar 54 954 4 227 - 356Totalt 293 188 1 844 - 100BankategorierStorbanor 127 465 2 405 - 360Mellanbanor 134 753 1 624 - 1Småbanor 30 970 1 347 + 192Travhästen nr 3 • 2005 23

Fasta ramar hosLähdekorpi- Årets tränare vet vad han vill haAllt kretsar kring V75. Det är basen i hela sporten och det är där hästägarna vill se sina hästar tävla.Det menar Kari Lähdekorpi som har nått otroligt bra resultat just i V75-cirkusen och det är naturligtvisingen slump. Unghästar är inte Karis melodi, han vill ha färdiga starthästar.24Travhästen nr 3 • 2005

”Allt sker i storadrag och mycketrationellt”Mest välkommen tillKaris stall är en starthästsom visat att denhar kapacitet och somkommer från en – enligt honom själv– sämre tränare. Är hästen dessutommedelstor, i gott hull och fräsch, dåär det bingo.- Jag är inte ett dugg intresseradav stammar och sådant, poängterarKari redan i inledningen av samtaletoch försäkrar sig om att ASVT:stidning numera inte bara handlar omblodslinjer…Kari bryr sig nämligen bara omen enda sak – att hästen kan springa.Den ska passa in i hans upplägg avträningsverksamheten och det spelaringen roll vad den har att brås på.Hästen ska vara medeldistansare förhär sker ingen individuellt anpassadträning för extrema stayers ellersprinters. Alla tränar ungefär likadant.Och det är i rikstoton de ska ut!- Som jag lägger upp det får mankanske inte fram några vinnare avklassiska lopp, men man får ut mångastarthästar. Vi gör upp emot 30 starteri veckan och reser med hästar 250gånger om året. Det är en hel del, sägerKari.Alla måste ”duuuga”Det är inte bara media som är nyfiknapå Karis träningsrörelse. För detär ju där svaret finns hur resultatenkan bli så bra. Travhästens utsändefår sällskap av en busslast yrkesaktivatravmänniskor från Mantorp. De frågarallt möjligt, men några enkla rakasvar på hur man når framgång, detfinns inte.Är det detaljerna som gör det? Nej,knappast. Kari ger inte intryck av attbry sig om att peta i småsaker ellerannat ”finlir”. Allt sker i stora dragoch mycket rationellt. Det gäller allt.Det finns inte utrymme för undantag.Vare sig bland hästar eller personal.De måste ”duuuga” helt enkelt.- Alla hästar måste passa in. De fårsamma mat, vi har inte tid att göranågon specialkost till exempel. Detvärsta jag vet är magra hästar. Jag villatt de ska ha rejält hull. Klarar deinte att få det på den mathållning vihar här kan de inte vara kvar, kommenterarKari.Han har löst foderfrågan på enklasttänkbara sätt. Allt grovfoder kommerfrån samma leverantör och med garanteratjämnt näringsvärde. Sammasak med kraftfodret, en sorts pelletstill alla.Även träningen är stereotyp. Tvågånger i veckan körs det rakbana. Bananär något tung och har lite uppförslut.Där går hästarna uppemot åttaheat ibland, alltid sexton stycken ilag. Kari kör själv i täten och bestämmertempot.Hur väljer du häst?- Jag tar alltid en som inte pullar.Det är visserligen Kari som görfortkörningsschemat, men han berättarockså att personalen är så införståddi hur det går till att de klararfortkörningen utan hans medverkanockså.- Att ha bra hästskötare betyderallt. Det är nästan omöjligt att få tagpå folk här hemma. Jag har ett tjugotalanställda och jag hade aldrig klaratmig utan att rekrytera från Finland.Det fungerar bra eftersom såmånga är tvåspråkiga här. Sammanhållningenär jätteviktig och personalenmåste ha samma inställning ochsamma tänkesätt som jag har. Jag harinte så höga krav på meriter, men demåste vilja bli bra hästskötare, annarsär det ingen idé.Alla skötare har sju hästar var ochmed så många starthästar blir detTravhästen nr 3 • 2005 25

Gästerna från Mantorp ställer många frågor och Kari svarar så gott han kan.mycket resa, oftast utan Karis medverkan.Han åker till V75 och tillSolvalla men i övrigt överlåter hanansvaret på personalen.-Jag tror knappast det finns någontränare som ger hästskötarna så stortförtroende som jag, menar Kari.Nykomlingar tränar direktKari får ungefär två-tre förfrågningari veckan från hästägare som vill flyttasina hästar till stallet. De hästar somfår ”tummen upp” och kommer tillKari går direkt in i träningsschematoch får omedelbart bekänna färg.- Ungefär hälften av alla som kommerhit är ofräscha. Då åtgärdar videt och provar vidare. Finns det ingenutveckling i hästen säger jag uppden ganska snabbt. Jag tycker intehästägare ska behöva betala träningsavgifterför hästar som ändå aldrigkommer att tjäna några pengar.Kari menar att man måste vareuppriktig därvidlag. Visst händer detatt någon vill ”prova lite till” och ärdet exempelvis en gammal hästägaresom ber för sin häst så låter sig Kariblidkas.- Hästägarna får överhuvudtagettycka mycket hos mig. De får gärnavara med och välja kusk till exempel,säger Kari som inte kör lopp själv.Stämmer det som Åke Svanstedt sa ien TV-sänd segerintervju ”att den härhade till och med Lähdekorpi kunnatvinna med…”? Är du en dålig löpkuskeller…?- Vi har en lite rå men hjärtlig tonÅke och jag. Skämt åsido, det finnsflera skäl till att jag inte kör lopp.Det främsta är att man måste vara påplats vid varenda start och som jagnämnde tidigare gör vi oerhört mångastarter. Jag vill ha ett annat liv också.Sedan har jag har kört alldeles för fålopp för att kunna hävda mig. Det varbara i början när jag precis fått minlicens som jag var flitig. Vi brukar hanågot lopp här på Halmstad där allasom aldrig kör är med, så förra åretkörde jag väl ett lopp, berättar Kari.Han har lika stort förtroende försina catchdrivers som för personalenoch pratar inte speciellt mycket meddem som får uppsittningar. Just nuär det Per Lennartsson som kör detmesta i rikstoton.- Jag gör mitt jobb som tränare ochPer gör sitt jobb som kusk. Det finnsinte så mycket att prata om, menarKari.Även om Kari skulle vilja pratamed till exempel sina kuskar, så finnsdet knappt möjlighet att ringa ut påtelefonen. Mobilen ringer nämligenoavbrutet. Under de två timmar somTravhästen upptar Karis tid har han28 missade samtal… puh.Vad vill alla, vilka ringer?- Det kan gälla allt mellan himmeloch jord. Kommunikation med hästägareutgör förstås en stor del av samtalenliksom media. Jag pratar numerabara med ”Ronden” och ”Guiden”när det gäller tipsen. Övriga har jagsorterat bort, det går helt enkelt inteatt hantera med 30 starter i veckan.Telefonen kan faktiskt bli en renplåga. Jag är tvungen att koppla av iblandoch få vara ifred, menar Kari.Med kravet att alltid finnas tillgängligkommer vi in på en av de litemer negativa sidorna av travtränaryrket.Finns det något annat som duinte gillar?Svaret kommer blixtsnabbt:- Vintern är ”stjiiit” och jag är deppadhela vinterhalvåret.Dock inte värre än att det ständigtrullar in pengar.Gillar att vara företagareStall Lähdekorpi omsatte 24 miljonerförra året och är en av landets störstatränarrörelser i det avseendet. Familjenhar ytterligare ett stort företagsom hälftenägare i Hallands Djursjukhusdär Karis fru Marjaana arbetarsom klinikveterinär.Kari gillar företagandet och hangör det mesta själv. Han har näsa för26Travhästen nr 3 • 2005

”Jag avskyr att sittai knäet på folk. Detär därför jag inte harnågon sponsor”affärer och handlar gärna med hästar.Det har han alltid gjort.- Numera handlar jag på ett annatsätt. Förr var jag ekonomiskt pressadatt alltid göra en bra affär. Det stadiethar jag kommit över nu. Jag villbara sälja hästar som är på topp ochjag vill se dem lyckas. Att sälja entreåring precis innan den är startklaroch som sedan visar sig vara en miss,det avskyr jag verkligen, säger Kari.Han är delägare i ungefär 50 hästarsom han själv har i träning ochhan påstår i alla fall att han inte allsfäster sig vid hästarna. Men när Travhästensreporter pressar Kari lite såklämmer han i alla fall fram att hansaknar Quattro Qui.- Han betydde mycket och var entrevlig häst som alla kände igen (ganskalätt eftersom han är grålle). Detkändes lite konstigt när han såldesoch åkte härifrån.Som sagt, Kari gillar att göra hästaffärer.Därför åker han aldrig påauktioner och han åker inte runt ochtittar på unghästar för då kommerhan enligt egen utsago alltid hemmed en häst fast han inte alls tänktatt handla…Både hästar och personal måste helt enkelt ”duuuga” för att verksamheten ska fungera – så enkelt är det,menar Kari.Premiera äldre hästar!Kari pratar mycket till förmån för deäldre hästarna och deras ägare. Hantycker de äldre ska premieras genomhögre prispengar i rikstoton.- Många säger att jag talar ”i egensak” när jag framför den här åsikteneftersom jag inte satsar på unghästar iså stor utsträckning. För svensk travsportär det helt fel väg att hela tideninrikta sig på unghästar. Varför forcerahästarna? Hur kul är det att se etttvååringslopp med sex deltagare varavfyra galopperar i första sväng…?Alla vill ha snabba pengar och massorav hästar blir förstörda på vägen,säger Kari. Det pratar man inte om.Han fortsätter;- Vi kan inte apa efter USA. Vi haringet Florida att skicka hästarna tillpå vintern, vi kör inte med medicineringi loppen. I Sverige måste vi hamer tålamod.Att ge de äldre hästarna höjda prisernai vardagstravet från 15 000– till 17 000 kronor är ju ingen somhelst vits, det är i V75 det måste blirmer pengar.I de 75 boxar som finns på gårdeni Holm strax norr om Halmstad stårdet bara starthästar. Gården är ständigtföremål för om- och tillbyggnationer.Det är flera små stall, en delgamla och ganska anspråkslösa, endel alldeles nya. Kari har även hyrtnågra boxar på en granngård.- Men jag vill inte hyra. Jag avskyratt sitta i knäet på folk. Det är därförjag inte har någon sponsor och jagäger mitt stall på banan där jag harytterligare 32 boxar.Gården går inte att bygga ut mer.De 42 ha som tillhör är utnyttjadetill hagar, rakbana och en liten slingapå 3 km. Det finns en skrittmaskinockså. Förutom Karis hästar finnsockså ett femtontal ponnytravare inhysta.Den unga generationen Lähdekorpi,Hanna och Pekka, är målinriktadeponnykuskar som sliter hårt medsina hästar och har anammat pappastävlingsinriktning.- Ska man vinna lopp i ponnytravmåste man byta hästar varje år. Detär ju upplagt så med alla tillägg defår, säger Kari. Han berättar att Maja,den yngsta, satsar på ridning. Ochhennes ponny ska bli gammal och alltidbo på gården…Det vill även Kari göra. Han menaratt Halmstad är landets bästa banaTravhästen nr 3 • 2005 27

Kari påstår att han inte fäster sig vid hästarna, men erkänner trots allt att han ibland saknar Quattro Qui.TEXT OCH FOTO:Suzanne Fredrikssonalla kategorier. Visst skulle det kanskegå att utveckla rörelsen mer viden storbana, men det finns ju mångaandra saker i livet man måste ta hänsyntill.- Vi flyttade in på gården 1990. Sedandess har det hänt en del. Vi ärväl etablerade här hela familjen. Jagär 48 år och jag har tänkt jobba meddet här tills barnen börjar bli vuxna.Utvecklingen av tränarrörelsen måsteske genom kvalitetsförbättring, inte iantal hästar. Resultaten kan bli bättregenom att jag får in bättre hästar,inte fler. Kanske är det jag upplevdei framgångar förra året faktiskt barabörjan, avslutar Kari Lähdekorpi.Kort om Kari ochStall Lähdekorpi• Blev framröstad till Årets Tränare2004 av Svenska HästsportjournalistersKlubb.• Bryr sig inte om hästarnas stammar.• Får Kari frågan ”vad ska jag betäckamed?” blir svaret: ”någotsom grannen inte har”.• Har 10 miljonärer på träningslistan(april) och 22 st som tjänatöver 500 000 kr.• Omdömet ”bäst för dagen” ( mittenav april) får Profit Ås.• Facts Of Life har tjänat mest,3 278 481 kr.• De flesta hästarna i stallet är femtill sju år. Ett tjugotal är tre år,äldsten är nio år (Devileye).• Tycker att alla tränare och kuskarska ha provat att tävla på 800 m.”Då vet man vad mjölksyra är”• Fnyser åt påhittet ”skoinformation”.• Är inte själv pedant, men vill attpersonalen ska vara det.28Travhästen nr 3 • 2005

Hingstförteckning på asvt.seSedan en tid tillbaka finns en förteckning över uppstallningsplatserför godkända hingstar i Sverige 2005 tillgänglig påwww.asvt.se. Hingstarna presenteras landskap för landskap tillsammansmed uppgifter om ägare/hingsthållare. För de hingstarsom har 20 startande avkommor anges även BLUP-tal.Travhästen följer spelutvecklingenVecka 16 såg spelet ut som följer. Paragrafen längst till högervisar siffrorna för motsvarande vecka 2004.V75 75,3 -3,1%V65 ons 15,5 -0,3%V65 sön 7,7 -48,4%V5 17,3 32,5%DD 37,1 -4,0%V/P 33,0 5,3%Komb 1,5 -25,5%Trio 9,1 -14,4%Tvilling 3,3 -27,7%V3 1,4 12,7%Totalt: 201,1 -0,4%Vid denna period har ATG hittills i år omsatt 3 176 miljoner,jämfört med 3 279 miljoner 2004, en skillnad på –3,1%.Bilddiagnostisktcentrum invigt i SkaraI mitten av april invigde jordbruksminister Ann-Christin Nykvistdet nya bilddiagnostiska centret vid ATG:s Hästsjukhusi Skara. I samband med invigningen utrustades centret meden magnetresonanskamera (MRT), därtill den första i Europasom kan användas för såväl hästar som smådjur. MRT som ären undersökningsmetod utan röntgenstrålning används blandannat vid utvärdering av hältor. Bilderna tolkas via ett kraftigtmagnetfält samt radiovågor och ett dataprogram.AvelshingstenExpress Ride är dödI början av april dog avelshingsten Express Ride, uppstalladpå Menhammar Stuteri. Express Ride som blev 22 år drabbadesav rytmstörningar och extraslag på hjärtat och fick påVeterinärhögskolan i Uppsala diagnosen hjärtmuskelskada.Ändrat adress?…glöm inte att meddela det till ASVT:s kansli.Observera att medlemsregistret nu även håller på attkompletteras med mailadresser. Skicka dina uppgifter tillasvt@asvt.se, alternativt ring eller faxa kansliet; telefonnummer:08-445 23 00, faxnummer: 08-445 23 09.In memoriam:Lars-Erik HofstedtLars-Erik Hofstedt. FOTO: Claes KärrstrandASVT:s hedersledamot Lars-Erik Hofstedt har lämnat oss.Ett sorgligt men inte helt oväntat besked. Lars-Erik har juinte mått så bra under senare tid.En sann vän och hästvän har försvunnit ur vår krets, enperson med stor integritet, djupt engagemang i och lång erfarenhetav vår sport - en klok människa helt enkelt.Lars-Erik hade stor insikt om sammanhangen och han förstodtidigt att uppskatta och respektera oss alla på olika sättinblandade i svensk travsport.Det var Lars-Erik som, när han var STC-ordförande, infördeatt BAS-organisationerna, det vill säga representanterför stora som små uppfödare, hästägare och tränare minst ettpar gånger om året under ordnade former skulle träffa STC: spresidium för tankeutbyte och information - något som resulterati att BAS-organisationerna numera har en gemensamrepresentant i STC:s styrelse.Själv har jag haft förmånen att under Lars-Erik Hofstedtsordförandeskap sitta i såväl Stockholms Travsällskap somSTC:s styrelser där han förde båda klubborna med travsportensbästa för ögonen.Naturligtvis var han med all rätt stolt över och njöt av desvenska travframgångarna både hemma och utomlands somhan varit med om att lägga grunden till - men jag vet ocksåatt han kraftigt ogillade vissa företeelser inom sporten idag.Om detta talade vi ibland när vi sågs i gästrummet på Solvalladär Lars-Erik var en flitig gäst. Men allra mest taladevi om det som höll honom så engagerad ända fram till hansbortgång nämligen om hans egna tävlingshästar, deras framstegoch bekymmer.Lars-Erik var med andra ord en äkta helt vanlig hästmänniskamen också en människa av en sort som vi så väl behövermånga av inom sporten än idag.Det blir tomt efter Lars-Erik.TEXT: Margareta Wallenius-Klebergordförande i ASVTTravhästen nr 3 • 2005 29

E litsto 2005Travhästen presenterar:Gina Roye. Speedy Min-Regina Roy e. Frosty Hanover. Född 1984 i Sverige.Död 2004. 22 starter: 16-1-2, 1.16,7aL, 1 168 620 kronor.Uppfödare: Larsson Uno, Hemse.En stjärna på banan. En stjärnai avelsboxen. Så sammanfattasGina Roys gärning, när hon2005 postumt tilldelas hedersutmärkelsenElitsto.Gina Roy var under sin kortakarriär på tävlingsbanan sinkulls bästa sto. Hon vannbland annat svenskt Trav-Oaks som treåring och följde åretefter upp med triumfer i DrottningSilvias Pokal och Stochampionatet.Gina Roys namn skvallrar om var,och av vem, hon föddes upp. På Gotlandbedrev nämligen Uno Larssoni över 30 år travhästuppfödning, deallra flesta hästarna lystrande till ettnamn där ett ”Roy” ingick.Uno Larsson avled 2003 men ladei praktiken ned hela sin uppfödning imitten av 90-talet. Som ett led i avvecklingenanordnades en auktion,där Gina Roy för 220 000 kronorblev Stall Palemas. Uno Larssons sonMikael fortsatte efter detta med uppfödningsverksamhetenytterligare ettpar år, men detta är nu ett avslutatkapitel för honom.Stark stolinje genom Kara MiaEn annan gren av släktträdet utgörUna Roy (e. Alex Rodney -Kara Miae. Joe´s Pride) med dottern HeavenCan Wait och hennes många framgångsrikaavkommor.Heaven Can Wait utsågs 2002 tillElitsto; Una Roy är syster till ReginaRoy, Gina Roys mor.Gina Roys karriär på tävlingsbanan var kort men inte mindre imponerande. Här som 4-åringmed Stig H Johansson i sulkyn. FOTO: P&R.- Hästarna från den här linjen haralltid utmärkt sig med att vara lättaatt hantera. De var lugna och fina,trevliga och lättlärda, minns MikaelLarsson.Gina Roys mormor Kara Mia blevsvensk egendom 1970 efter en tävlingskarriärsom resulterade i ett1.25-rekord och lite över 5 000 kronorinsprunget.- Uno hade en del hästintressen gemensammamed Bengt Molin, somhjälpte pappa att köpa Kara Mia frånDanmark. Hon köptes som avelsstooch jag minns henne mycket välsom snäll gammal märr, säger MikaelLarsson och tillägger:- Kara Mia och hennes döttrar skapadeden starkaste stolinjen i vår ägo.Gina Roy bästa avkommanGina Roys mor Regina Roy vann 1975Konung Gustaf V:s Pokal och WalterLundbergs Memorial i årsdebutennästkommande säsong. Därefter följdedeltagande i Elitloppet, där hon slutadefyra i sitt försök och sexa i finalen.- Regina Roy såldes som ung menpappa köpte, jag vill minnas att detvar lite turligt, tillbaka henne. Reginavar väldigt skev i ett frambenoch hade därmed en tendens att slåsig. Av den anledningen tävlade honför sin uppfinningsrike tränare SörenNordin med ett par uppblåsbaragummiringar, liknande armbågsskydd,runt frambenen.Gina Roy blev Reginas första och -skulle det visa sig - bästa avkomma.30Travhästen nr 3 • 2005

Andra i syskonskaran har också utmärktsig, till exempel Ide Roy (e.Smokin Yankee) med sex segrar på 59starter och knappa kvartsmiljonen insprunget.Regina Roys sista avkomma,Magnum Roy, var en pålitlig slitaremed tolv segrar på 134 starter ochnärmare 800 000 kronor insprunget.Till avel som femåringRedan som femåring avslutade GinaRoy sin stjärnbeströdda tävlingskarriäroch övergick till avelsarbete.Första avkomman Sugarloaf Roytävlingsdebuterade först som femåring,året därpå vann han rikstotolopp.Nina Roy är den första av i dagslägettre miljonvinnare som Gina Royfött fram. Hon tävlade för Stall Ejaoch tränades av Mats Karlsson. NinaRoy inledde tävlandet med två andraochtvå tredjeplatser på fem startersom treåring. Året efter försökte honupprepa moderns bedrift i Stochampionatetmen missade finalen efteratt ha slutat fyra i sitt försök.Samma placering tog hon veckanefter i Stochampionatets tröstlöpning.Senare på säsongen vann honett Breeders´ Crown-försök och knepvia en tredjeplats i BC-semin en finalplats.Från svårt utgångsläge gickdock Nina Roy lottlös från den bataljen.Året därpå vann Nina Roy ettförsök till Stodivisionen, medan hennespenningmässigt främsta merit noteradesvid segern i Mantorpsloppetsom sexåring, 1997.Nina Roy är Napoletanos näst vinstrikastesvenskfödda dotter (efter PinePrincess).Nagina Light i toppenGina Roys tredje avkomma Oli Royförblev ostartad, men hennes förstaegna dotter gick inte av för hackor:Nagina Light. Hon inledde karriäreni Per Lennartssons träning och vannredan i livets sjätte start Treåringselitenför ston under Elitloppshelgen.En kort tid senare knep hon tredjeplatseni den långa E3-finalen. Efterett misslyckat försök att kvala intill Oaks (och en andraplats i OaksConsolation) flyttades hon till StigH Johansson, för vilken hon slutadefemma i Breeders´ Crown-finalen.Nagina Light tillhörde definitivttoppskiktet av sin kull, men bärgadealdrig någon riktigt tung titel.- Oli Roys tredje avkomma var enSpotlite Lobell-son vid namn BenRoy; en otroligt fin häst som blevuttagen att säljas vid Elitauktionen2002. Vid veterinärundersökning visadehan sig ha ett hjärtfel så allvarligtatt jag tvingades avliva honom.Ett oerhört hårt slag och på något sättdroppen som fick bägaren att rinnaöver för min del. Efter det tappadejag stinget och slutade helt med hästarna,berättar Mikael Larsson.Silvia Roys karriär blev heller intelång, hon gjorde endast 19 starter.Marit Palema imponeradeEfter försäljning hamnade Gina Royi Västergötland, på Stall Palema. Därbetäcktes hon för första gången medAlf Palema; som skulle bli en återkommandeavelspartner under restenav hennes liv.Agneta Palema såldes aldrig. Hontjänade pengar i elva av karriärens 16starter, men någon särdeles lyckad tävlingsindividvar det inte frågan om.- Hon var hemskt skör, höll inteihop för tävling och att låta henne gåtill avel var inget svårt beslut. Hennesavkommor är i alla fall väldigt snygga,berättar Morgan Wilhelmsson, stuteriansvarigpå Stall Palema där Agnetai dagarna väntar sitt tredje föl, dräktigmed Banker Hall.Hennes förstfödde son Nicke Palema(e. Super Arnie) väckte visst intressevid kriterieauktionen i höstas. Där såldeshan för 580 000 kronor och blevdärmed auktionens näst dyraste häst.Nästa Alf Palema-dotter blev bättre:Marit Palema. I Stig H Johanssonsträning kvalade hon in till SvensktTrav-Oaks via en andraplats i uttagningen,men galopperade bort sig i finalen.Året därpå vann hon uttagningtill Stosprintern och slutade sexa i finalen.Den största meriten för MaritPalema är kanske ändå tredjeplatsen iDerbystoet 2002.Ida Palema vann aldrig lopp undersin korta karriär, men var långtifrånnågon oduglig travare. Med knappmarginal missade hon en finalbiljetti uttagningen till Oaks 2002. I startendärefter slutade hon trea i OaksConsolation, men det blev inga flerstarter för Ida Palema som inte hellerlängre finns i livet.Torvald Palema på frammarschTorvald Palema började tävla redansom tvååring och travade - som tvåabakom Needles´n Pins -1.16,6/1 640meter redan under sin första säsong.I Joakim Lövgrens händer blommadeTorvald Palema ut som treåringoch imponerade i starterna på vårenoch försommaren. Därefter drabbadeshan av sjukdom och återfannstorformen först på höstkanten, vilketgav en tredjeplats i Svenskt Travkriteriumoch segrar i de båda E3-revanscherna.Torvald Palema är Gina Roys främstaavkomma, ett faktum som kankomma att understrykas än mer underinnevarande år. Med två mersmakandeinsatser i upptakten av fyraåringssäsongenligger vägen mot ytterligareframgångar vidöppen.Gina Roys sista avkomma föddes2003 och döptes till E.N.V.Palema.Namnet kan härledas till det lokalafotbollslaget Edsvära/Norra Vånga FF.Sina sista år tillbringade Gina Royalltså på Stall Palema i Kvänum. Totaltfick hon nio avkommor, innanhon på grund av allmänna ålderskrämporavlivades hösten 2004.Samtliga avkommorsresultat per den 12/4 2005:90 Sugarloaf Royv e. Sugarcane Hanover50: 7-3-8 16,4M 339 900 kr91 Nina Roys e. Napoletano73: 13-14-9 13,2aK* 1 127 710 kr92 Oli Roys e. Probe Ostartad96 Silvia Roys e. Giant Chill19: 4-3-1 17,2K* 87 800 kr97 Agneta Palemas e. Alf Palema16: 0-1-5 15,5aK 55 800 kr98 Marit Palemas e. Alf Palema49: 9-8-7 12,3aK 1 034 437 kr00 Ida Palema (död)s e. Alf Palema7: 0-0-3 15,3aK 72 500 kr01 Torvald Palemah e. Alf Palema22: 9-4-2 14,5aM 1 836 635 kr03 E.N.V.Palemah e. Alf Palema OstartadTEXT:Martin Källberg,TravrondenTravhästen nr 3 • 2005 31

AvelsvärderFöre detta ledamoten i avelsvärderingsnämnden, Staffan Philipsson,skriver om bakgrund, erfarenheter och framtid.När urvalet på hingstsidanövergick från premiering tillavelsvärdering 1985 kan mantala om ett systemskifte i ordetsverkliga mening. Före 1985utfördes premieringarna avolika nämnder, på olika platser,i landets fyra olika premieringsdistrikt.Under den här tiden bedömdes allaraser av nämnden och i stort gälldesamma grundsyn för shetlandsponnynsom för den varmblodiga travaren.Exteriören spelade en mycketstor roll, liksom den veterinära bedömningen.En världsstjärna i vår rasriskerade att bli kasserad om benställningarnainte vara någorlundakorrekta och en korrekt och snygghabil travare kunde bli godkänd. Ingetont om personerna i nämnderna –det var själva systemet det var fel på.Från 1978 hade i alla fall travaveln enadjungerad ledamot i nämnden.Ny huvudman, ny metodikI samband med Hästutredningen1982 markerade Lantbruksstyrelsen– som dittills varit huvudman förpremieringsväsendet – att man avsågatt delegera detta uppdrag och ansvartill näringen. För travavelns delblev STC ny huvudman och inför”systemskiftet” 1985 tog arbetet fartmed utformningen av det system somnu varit i bruk i 20 år – Avelsvärderingen.Staten ålade de nya huvudmännenatt använda tillgänglig forskning idet nya systemet – framförallt skullemodern avelsmetodik tillämpas i bedömningarna.Tidpunkten kunde knappast ha varitmera gynnsam: Den ATG-stöddaavelsforskningen hade presenteratmånga intressanta resultat, som blandannat ledde fram till index även påtravare. Veterinär Lars-Erik Magnussonledde ett projekt om sambandmellan travarens exteriör och hållbarhet/prestation.Efter hand komockså resultaten från veterinär BjörnSandgrens (också ATG-stödda) undersökningangående lösa benbitar atttillämpas i systemet.Samtidigt gick Avelsföreningen uttill sina medlemmar (plus proffstränarna)med en enkät, där svaren istora drag gav sitt gillande till en värderingmed minimikrav – både vidavelsgodkännandet och avkommeprövningen.Nu präglades begreppet”den vida tratten”, vilket innebär attrelativt många unga hingstar skulleprövas i aveln, men i gengäld skullekraven vara höga vid avkommebedömningen.Avelsforskningen lade hörnstenarnaArvbarhetsundersökningen för ettantal prestationsmått på travarna visademedelhöga värden (utom förantal starter). Det var en av hörnstenarnai bygget av en ny bedömningsmodell(figur 1).Annan information från ATGforskningenframgår av figur 2. Denjämför säkerheten i den informationman kan få från egna prestationer,härstamning, syskon och avkommeresultat,vilket ligger till grund förhästens förmodade avelsvärde.Några nyckeltal:• Fullständig information om hästensegna prestationer betyder mera förbedömningen av hästens avelsvärdeän all tillgänglig information omhästens härstamning.• Det krävs information om 8 styckenhelsyskon, för att ge samma säkerhetsom hästens egen prestanda.• Redan vid 5 startande avkommor(olika mödrar, olika miljöer i uppfödningoch träning med mera) harman ett säkrare värde än vad hästensegna tävlingsresultat ger. Dettavar de vetenskapliga fakta somanvändes för att få Tibur godkänd,vilket lyckades.• Redan med 20 startande avkommor(med vissa förutsättningar omantal starter med mera) är informationsvärdetså högt som 0,76. Dethar legat som grund för att tidigtkunna ”plocka bort” misslyckadeförärvare från aveln.Nämnden fick ofta höra att man bordeinvänta ett större antal avkommor– men under 20 år har ännu ingenutslagen hingst med så här få avkom-32Travhästen nr 3 • 2005

ingenFig. 1Fig. 3Prestationsmått Arvbarhet(1983) (1988)Antal starter 0,10 0,16Placering 1–3 0,23 0,33Prissumma 0,32 0,36Prissumma/start 0,26 0,23Rekord 0,42 0,32Startfrekvens 0,22 0,31ArvbarhetsundersökningarArvbarhetsvärdet kan variera mellan 0 och 1.Ett värde på 1 innebär att alla skillnader mellanolika hästar helt och hållet beror på arvet.Är arvbarheten 0 betyder det att alla skillnadermellan hästarna helt och hållet beror på miljön –och att inga avelsframsteg kan göras för egenskapen.Värden mellan 0,2 och 0,4 är medelhöga,vilket betyder att man kan nå goda avelsframstegför de egenskaperna.Fig. 2Travhästen nr 3 • 2005 33

Fig. 4ATabellen visar hur de 198 hingstar som bedömdes och godkändes för avel1985–1995 förärvt sig. Studien visar mycket högt samband mellanhingstarnas ingångsvärden och förärvning senare livet.Fig. 4B124 st17 st(13,7%)mor ”vänt på steken”, vilket är en viktigerfarenhet.Efter många givande diskussionerenades man om en värderingsmodellenligt figur 3 (sid 33).30 st(24,2%)45 st(22,8%)29 st(23,4%)40 st(32,2%)35 st 45 st 88 stUnder 1985–1995 var vi mycket beroende av en högsklassig hingstimport– främst från USA – för att hålla en hög kvalitetsnivå på aveln.I en poängvärdering betyder:Prestationer 40 %Härstamning 30 %Veterinära bedömningen 20 %Exteriör 10 %Det viktiga var en vågskålsprincip,som i praktiken betydde att det viktigavar det sammanlagda värdet.Hingsten kunde ha en låg värderingi något moment, om det kompenseradesmed höga poäng i andra. Allahingstar måste i princip ha välfylldastaplar för härstamning och prestationer.Man kan, enkelt uttryckt, sägaatt alla bedömningsmomenten fickvikt efter sitt genetiska värde och allauppgifter har vägts efter sin plats istamtavlan. Kvar fanns fortfarandevissa diskvalificerande defekter avärftlig natur.En annan viktig förändring var attde varmblodiga travarna nu fick enren rasnämnd och alla hingstarna visas/bedömspå en och samma platsvid två tillfällen om året (tidig våroch sen höst på Axevalla). Som huvudmanutser också STC en egen besvärsnämnd.Poängvärderingen gav en rangordning– och en möjlighet att jämföradet skattade avelsvärdet med resultatenfrån avkommebedömningenI nämndens ”interna” poängvärderingkunde hingstarna maximalt få 100poäng och denna poängvärdering lågtill grund för en rangordning, där minimikravet,”ribban”, i princip låg påsamma nivå från år till år. Efter handsom avkommeresultaten kom på dehingstar som godkänts i det nya systemet,blev det naturligtvis oerhörtspännande att se vilka samband mankunde finna mellan godkännandepoängenoch värdebokstaven efter avkommebedömning.1996 gjorde jag därför en sammanställningav de resultat som dåkommit fram. I materialet fanns 19834Travhästen nr 3 • 2005

hingstar (se figur 4A) som avkommebedömtsmellan 1985–1995. Blanddem fanns också hingstar som vargodkända i det gamla premieringssystemet– men de slussades in i den nyapoängvärderingen i efterhand, meddet förbehållet att en redan godkändhingst inte kunde kasseras i det nyasystemet förrän de var framme föravkommebedömning.”Klassindelningen” i tabellen utgårfrån nämndens poängvärdering.Skillnaden mellan högsta och lägstavärde delades i fyra lika delar och antalethingstar i de olika klasserna blevfaktiskt mycket jämn. Det var ocksåav intresse att få fram eventuellaskillnader mellan hingstarnas födelseländer(figur 4B).Resultaten talar nog för sig själva,men en enkel sammanfattning visaratt:• 29 av 30 Elit- eller A-hingstarkommer från Klass I och II.• 22 av 30 Elit- eller A-hingstarkommer från Klass I.• 74% av de icke godkända hingstarnakommer från klass III och IV.• av 55 hingstar från klass IV har endasten AB-hingst kommit fram.Om man studerar hingstarnas födelseländervisar utfallet hur beroendevi varit av en kvalitetsimportför att nå en bra framstegstakt i aveln;endast importer har blivit Elithingstar.Både likheter och olikheter iden senaste undersökningenUnder våren har jag sammanställtmotsvarande resultat från perioden1995–2005, utfört på exakt sammasätt (figur 5A, 5B sid 36). Även härtalar resultaten sitt tydliga språk. Vissasiffror överensstämmer med nästankuslig precision:Andel Elit-, A-, AB-hingstar födda i1995 2005Nordamerika 44,7 % 45,5 %Skandinavien 12,3 % 12,0 %Som tidigare är alla nya Elithingstarimporter av hög klass. Samtligakommer från Nordamerika.Några tydliga skillnader:– 1985–1995 prövades dubbelt såmånga USA-importer som Skandinavienfödda.1995–2005 godkändesfaktiskt färre USA-importer änSkandianvienfödda!– Fördelningen mellan de olika klassernaär inte jämn längre, det visasoch godkänns betydligt färre hingstarfrån de två lägre klasserna. Troligtvisär detta en spontan anpassningtill konkurrenssituationen påavelsmarknaden. Om man nu tyckeratt ”den vida tratten” var alltförvid (se resultaten för Klass IV i tabell/figur4A), har ju marknadentagit rättning av det.– Förärvningen inom gruppenKlass I-hingstar har förskjutits,så att en mindre andel blivit Elit -A-hingstar - och en betydligt störreandel hamnar bland B-och ej godkändahingstar. Kan en av orsakernatill detta vara att antalet importerfrån Nordamerika sjunkit från124 till 55 från den ena 10-årsperiodentill den andra?Hingsturvalet i framtiden– några funderingar”Det vorekatastrofaltför vår avel omvi sviktadeangåendemålet.”När vi nu står inför ett nytt systemskifte,föranlett av en nödvändig anpassningtill internationella överenskommelserom handel och rörlighetöver gränserna, gäller innehållet i enny modell snarare vad vi får göra änvad vi skulle vilja göra.I ett sådant läge måste man frågasig vad som är viktigast, vägen tillmålet eller målet i sig? Jag tror mankan välja olika vägar att nå målet:Lika starkt avelsframsteg som tidigare– eller bättre. Men det vore katastrofaltför vår avel om vi sviktadeangående målet.Om vi fortsättningsvis kommeratt ha bedömningar/värderingar medoffentliga omdömen, tycker jag detfinns en del att förbättra:- Prestationsomdömena kan ”vässas”genom att man alltid anger klassenpå den kull hingsten tävlat i,och man kan ganska lätt positionerahingsten i årgången. Att rabbla allanamn på vunna storlopp är kanskebra, men den genomsnittlige uppfödarenkan ha svårt att tolka värdetav det.- Jag tycker att exteriör- och veterinäromdömenafungerar bra som väg-Travhästen nr 3 • 2005 35

Fig. 5AINGÅNGSVÄRDE ELIT A AB B EJ GODKÄNDKLASS I 5 st 5 st 14 st 7 st 13 st44 st (11,4%) (11,4%) (31,8%) (15,9%) (29,5%)KLASS II 1 st7 st 15 st 29 st—52 st (1,9%) (13,5%) (28,8%) (55,8%)KLASS III1 st 2 st 11 st— —14 st (7,1%) (14,3%) (78,6%)KLASS IV7 st— — — —7 st (100%)TOTALT 6 st 5 st 22 st 24 st 60 st117 st (5,1%) (4,3%) (18,8%) (20,5%) (51,3%)Tabellen visar utfallet av de 117 hingstar som avkommebedömdes underperioden 1995–2005.Fig. 5BFÖDELSELAND ELIT A AB B EJ GODKÄNDNORDAMERIKA 6 st 4 st 15 st 10 st 20 st55 st (10,9%) (7,3%) (27,3%) (18,2%) (36,3%)SKANDINAVIEN1 st 6 st 12 st 39 st—58 st (1,7%) (10,3%) (20,7%) (67,3%)FRANKRIKE4 stTOTALT117 st— — 1 st 2 st 1 stUnder 1995–2005 var vi fortfarande mycket beroende av hingstimportenfrån USA för att befästa vårt goda avelsframsteg. Samtliga 6 Elitingstarär importer därifrån.ledare för stoägare. Exteriörbeskrivningarnahar i stort sett hållit kurseni sin systematik och i sitt ordval. Däremottror jag inte att poängen fråndessa bedömningar egentligen tillfördet förmodade avelsvärdet någonting,6 st 5 st 22 st 24 st 60 stav två skäl:• När det gäller veterinärpoängen haren pilotundersökning visat negativasamband mellan hingstens veterinärpoängoch kommande förärvning.Med andra ord: de bästaförärvarna (som regel också oftastmed de tuffaste prestationerna) harsom grupp haft fler veterinära anmärkningarefter tävlingskarriärenän de sämre, och det har inte haftnågon betydelse för hingstens avelsresultat.• Det stora värdet med exteriörbeskrivningarnaligger på det individuellaplanet. Stoägarna kanvälja eller undvika hingstar tillsina ston, allt beroende på hurstoet och hingsten ser ut. Sammahingst kan exteriört vara rätt valtill ett visst sto men fel till ett annat.Det ligger dessutom mycket idet engelska uttrycket om fullbloden:”They run in all shapes”. Mendet är alldeles uppenbart att travarensexteriör – som i allra högstagrad formats av kraven på prestationoch hållbarhet – är på väg motvad som i dagligt tal brukar kallas”korrekt”. Under de 20 år som travarnabeskrivits efter en enhetligmall kan man notera att hos dagenstravare framträder den långamanken, djup och liggande bog,sluttande kors och något fransysktframbensställ med något gracilaframskenor. (Observera att måttligtfransyskt frambensställ är ettrastypiskt drag hos varmblodstravarenoch inte skall ses som en inkorrekthet.)Travaren är numeraofta väl inskenad fram och bakoch har något vinklad has. Figur 6visar en sammanställning av 189hingstar (2001) som beskrivits iavelsvärderingen. Noterbart kanvara att dubbelt så många hingstari materialet har vinklad has, jämförtmed den raka hasen. Dessutomhar en klart större andel avde mestvinnande hingstarna (över36Travhästen nr 3 • 2005

5 milj. kr) vinklad has (35% mot22% totalt). Samtidigt kan man seatt den korta bogen och den stupandebogen liksom det raka korsetär på väg att försvinna. Inte hellerser man hingstar som är knipta underframknän och has särskilt ofta.- Det är nog tveksamt om dagens såkallade riktlinjer får/kan användasi en ny urvalsmodell. Men om detfinns kvar minimikrav i framtiden,finns också behovet att före köp/importveta om hingsten klarar kraveneller inte. Det enklaste, rakaste ochavelsmässigt mest korrekta sättetatt lösa problemet är att utfärda ettbindande förhandsbesked som är ensammanvägd värdering av prestandaoch härstamning. Det går enkeltatt ordna om man vill och fungerarutmärkt inom andra raser. Jaghar svårt att förstå varför man väljeratt använda ett i avelsurvalet trubbigtvapen, när man kan använda ettskarpt.Riktlinjerna har använts somstrikta, fyrkantiga regler (var detegentligen meningen?) som har skapattolkningstvister och förvirring.Detta har helt klart gått ut övernämnderna. Förtroendet för demhar minskat i takt med att beslut/motiveringar tagits – för att i mångafall ändras. Så kan det helt enkeltinte fortsätta.- Besvärsnämndens uppgift äratt granska överklagade beslut, ochskall ändra Avelsvärderingsnämndensbeslut endast om formella feli hantering/bedömning har gjorts.Tendensen har länge varit att besvärsnämndenockså tar på sig rollensom avelsvärderare, vilket undergräverförtroendet för Avelsvärderingsnämnden.Självklart måste besvärsnämndenhålla rågången ren kring sitteget uppdrag.Nya tider medför nya kravAtt följa Avelsvärderingen – först genomförarbeten, sedan som ledamot inämnden och nu som åskådare – harför mig varit en spännande resa.Min uppfattning är att metodensom sådan mer än väl klarat de kravman har rätt att ställa på den. Resultatentalar sitt tydliga språk, och deborde kunna ligga som bas för att gåFig. 6Sammanställning av exteriöromdömen på189 godkända avelshingstar:vidare. Den översyn som Avelsvärderingssystemetnu tvingas gå igenom,tror jag hade behövts ändå, men avandra skäl.I en ny tid, där Sverige och svensktravavel ingår i ett större sammanhang,börjar nu ett arbete för atttillgodose olika krav och intressen.Det är inget lätt jobb – men mångaföretag i det här landet har genomgåttliknande anpassningar med gottresultat. Jag önskar alla som arbetarmed detta lycka till!Hög markerad manke 23,7 %Lång manke 53,8 %Kort manke 10,8 %Djup bog 58,6 %Kort bog 2,7 %Liggande bog 40,3 %Stupande bog 4,3 %Sluttande kors 29,0 %Rakt kors 2,2 %Fransysk fram 42,5 %Tåvid fram 16,7 % 59,2 %Gracila framskenor 24,2 %Väl inskenad fram 33,9 %Knipt under framknän 7,5 %Vinklad has 22,0 % (34,7 %)*Rak has 10,8 %Väl inskenad bak 37,1 %* Siffran avser hingstar som tjänat över 5 milj. kr.TEXT:Staffan PhilipssonTravhästen nr 3 • 2005 37

GuldnålenVid ASVT:s årsstämma i början av mars utdelades tvånya guldnålar. Guldnålen är föreningens främsta utmärkelseoch utdelas till person eller personer som uträttatett synnerligen betydelsefullt arbete för svensk travhästaveloch travhästuppfödning. Här följer ett utdragur guldnålskommitténs motiveringar:ASVT:s ordförandeMargareta Wallenius-Kleber tillsammansmed Lars-Erik Magnusson(mitten) ochKarl-Erik Bender vidårsstämman 2005.Foto: Claes KärrstrandGuldnål nr 13:Lars-Erik Magnusson”En av dem som vi hyllar för framståendeinsatser i de stora hästkarlarnasled heter Lars-Erik Magnusson,veterinärmedicine doktor. Påsitt ytterst försynta sätt har hanmånga gånger spelat en huvudroll iden svåra konsten att bedöma travare,avelsdjur och andra, och bota derasskavanker – inte minst beundratoch omvittnat här i Västergötland– styrd av ett djupt och äkta intressei kombination med en häpnadsväckandefingertoppskänsla och kunskap.Lars-Erik Magnusson disputeradepå ett av ålder i hästkretsar intressantämne. Med sinnrika mätmetoderetablerade han samband mellanvarmblodiga travares exteriör å enasidan och kapacitet och hållbarhet åden andra. Hans avhandling väckteden största uppmärksamhet inomalla grenar där sporthästar figurerar,trots att avhandlingen i sig gälldevarmblodiga travare.Under många år var Lars-Erik38Travhästen nr 3 • 2005

Magnusson chef för hovslageriskolani Skara. Denna syssla har starktbidragit till att antalet verkligt kunnigahovslagare i Sverige bättre fyllerde aktivas både kvalitativa och kvantitativaönskemål. Genom ett antalföreläsningar ute i landet i Avelsföreningensregi, oegennyttigt och i tättsamarbete med föreningen, spredskunskaper över hela landet.Lars-Erik Magnusson har därmeden stor vänskara bland landets uppfödare,vilka bland annat kunnatglädja sig åt en bok där teckningar avområdets mästare, Staffan Philipsson,åtföljt av Lars-Erik Magnussonsanalyser och kommentarer kring olikaexteriöra detaljer på travaren ingick.Uppfödarna har givits en extramöjlighet att genom Lars-Erik Magnussonsforskning och kunskapergöra sina val av avelsdjur med ytterligareinstrument i handen.”Guldnål nr 14:Karl-Erik Bender”En av norra Europas genom tidernamest framgångsrika uppfödareav varmblodiga travhästar heterKarl-Erik Bender och bor i Edsvärai Västergötland. Relativt tidigt somhästägare sökte sig Karl-Erik Bendertill hästmaterialet i USA, redan dåkunnig om travarna och deras stamtavlor.Det var ingen slump att Karl-Erik Bender åkte upp till travarrasenshemort, Goshen, för att köpa någrahästar av Arden Homested Stable,bakom vilken pseudonym döljer sigfamiljerna Harriman och Gerry… tvåstora namn inte endast i travhistorienutan jämväl i USA:s, alltsedan befrielsekriget.Bland de som inhandladesfanns då 2-åriga stoet Haha Arden.Hon var dotter till Florlis, SpeedyScott´s betvingare i första heatet avHambletonian 1963, och Mirthful.Den senare var efter Rodney ochMimi Hanover och därmed helsystermed superhingsten Speedster. Mirthfulhade tidigare med Florlis faderFlorican lämnat Hambletonian-vinnarenFlirth, som alltså var 3/4-brodermed Haha Arden.Det är lätt att konstatera att HahaArden gav startsignalen till StuteriPalemas gyllene tid. Hon lämnade iKristina Palema och Emilie Palematvå vinnare av Stochampionatet ochdet verkliga lyftet upp på internationelltoppnivå kom genom den lätttävlande Rosie Palema, moder tillsuperhästen Gidde Palema, vilkenunder två års tid med all rätt kanrankas som Europas ledande travaresäsongerna 2003 och 2004. Elitloppssegern2004 var logisk.Gidde Palemas fader, Alf Palema,tävlade i USA för Karl-Erik Benderoch segrade i det lopp som gör anspråkpå att vara det hårdaste och förframtida avel mest positivt utpekande,Hambletonian. Karl-Erik Bendervärjde sig mot amerikanska uppfödareslocktoner i dollar-dur och toghem Alf Palema till Sverige och stalladeupp honom här till ett pris somlugnt kan betraktas som rimligt.”I guldnålskommittén ingår BoFransson, Elis Ljungek och GertLindberg.Salmonellasmittat sojamjöli foderblandningI slutet av mars användes av misstag salmonellasmittatsojamjöl i tillverkning av en foderblandningpå Lantmännens anläggning iLidköping. Prover från dels den färdiga foderbladningen,dels rester av blandningensom fanns kvar i behållare på fabriken visadeinte på smitta. Av den anledningen informeradesinte de gårdar som mottog foderleveransernaom det inträffade.Center Field godkändefter överklaganMuscles Yankee-sonen Center Field som vidavelsvärderingen på Sundbyholm i februarifick nobben av Avelsvärderingsnämnden,godkändes för svensk avel i slutet av mars.Beslutet omprövades, och ändrades, sedanhingstens delägare Thomas Moberg lämnatin en överklagan till Besvärsnämnden.Sadelskola i Agrias regiMontésporten växer – och därmed ökar kravenpå utrustningen. En av utrustningensgrundpelare är sadeln då en illa anpassad sadelkan vålla såväl rygg- och ledproblem somhältor. Under våren pågår en sadelskola påwww.agria.se med många matnyttiga tipsför den som vill lära sig mer om vad man skatänka på i valet av sadel.Travhästen nr 3 • 2005 39

Fullspäckatprogrampå Hippocampusdagarna– ”Hippo” betyder häst. ”Campus” är dubbelbottnat; dels syftar ordet på campusområdet härpå SLU, dels är campus en del av hjärnan som har med lärande att göra. Ambitionen under dehär dagarna är att förmedla en del av den kunskap som finns vid SLU och SVA.Så inledde SLU:s Jan Erik-Lindberg årets Hippocampusdagar som pågick onsdag till torsdagden 16-17 mars.Hippocampusdagarna lockadecirka 200 deltagare.Sammanlagt hölls 30föredrag, fördelat på 26föreläsare, inom alltifrån vildhästbeteendetill foder, inälvsparasiter, träningsrelateradeskador och stallmiljö.– Träning av hästar är alltid en balansgång,och den balansgången hanterartränaren/ägaren genom merkunskap, framhöll Lars Roepstorff,SLU, och vars föredrag bar titeln”Hur påverkas hästens ben av rörelse,belastning och underlag?”.Bland annat kom det att handla omskillnaden mellan stötbelastning (närhoven träffar marken) och maximalbelastning (när benet/skenan är vertikalt).Lars berättade att vid träningpå hårt underlag är stötbelastningenstörre än den maximala belastningen.Hovkapseln är då det område som tarmest stryk och därmed är mest skadeutsatt.Kraften vid maximal belastningökar när underlaget är mjukare,och det är orsaken till att sen- och gaffelbandsskadori första hand uppkommervid träning på mjukt underlag.Tungt fodermedelFöreläste på onsdagen gjorde ävenbland andra Kristina Dahlborn, SLU,som inledde sitt föredrag ”Vatten, detstörsta och viktigaste fodermedlet?”med orden:– Det har varit kallt ute ett tag, iperioder ned mot -25 grader, och jaghar femton hästar hemma. Vattenkopparnahar frusit, och under sådanaperioder lär man sig återigenatt vatten är ett tungt fodermedel – imånga bemärkelser.Föredraget handlade om hur hästensom, liksom människan, till 60-70procent består av vatten upprätthålleren bra vätskebalans mellan denvätska kroppen tillförs – via bl a foderoch dricksvatten – och den vätskakroppen utsöndrar – via bl a träck,urin och svett. Kristina uppmanadeockså deltagarna att se över sina vattningsmetoder.En häst som äter 8 kilohö och 2 kilo havre per dag får i sigcirka 1 liter vatten via fodret. Övrigacirka 20-25 liter måste komma frånen bra vattenkälla.– Vattenkopp är inte alltid att föredraeftersom flödet, cirka 2-3 liter/minut, är för dåligt. Hästar föredrarett flöde på minst 8 liter/mi-40Travhästen nr 3 • 2005

”Bara saltsten räcker inteför högpresterande hästar”menade Anna Jansson sompå torsdagen föreläste omvätskebalans och saltförlust.minska, ett tillskott av salt i fodret.En trav- eller galopphäst kan exempelvisbehöva ett tillskott på upptill 100 gram salt efter tävling ellersnabbjobb. Ett mycket bra alternativär också om hästen dricker en saltlösningsom innehåller max 9 gramsalt per liter vatten. Lösningen kansmaksättas med hjälp av exempelvismelass.nut vilket har att göra med att hästardricker snabbt och intensivt. Undersökningarvisar också att hästar alltidväljer hink före vattenkopp.En av de föreläsningar som lockadetill flest igenkännande skratt underonsdagen hölls av Hanna Persson,SLU. Hanna föreläste på temat ”Hästeni staden”, med anledning av atthästarna idag hålls allt närmare våratätorter. Det handlade om allemansrätt,säkerhetsfrågor, sociala beteendenoch mycket av det vi alla vet mensällan formulerar i ord:– Vad gäller allergenrisken står denofta i direkt proportion till hur godrelationen är mellan hästägaren ochgrannen…Saltbalansen viktigÄmnet vatten återkom under torsdagen.Denna gång var det Anna Jansson,SLU, som föreläste om vätskebalanshos den arbetande hästen.Vid arbete svettas hästen och svettningensfunktion är att förhindra”överhettning” av kroppen. Därmedförlorar kroppen också salter (elektrolyter)i form av framförallt natrium,klorid – det vill säga vanligt koksalt– och kalcium.- Många hästar erbjuds salt från ensaltsten men vad gäller högpresterandehästar är inte det tillräckligt, menadeAnna.Just högpresterande hästar behöver,för att inte blodvolymen skaIndelning trav/ridsport?Hippocampusdagarna hade lockat tillsig en spännande blandning åhörarefrån de flesta av hästsektorns delar.Tanken kring de två dagarna tycksockså ha varit att erbjuda ”någontingför alla”.Faktum kvarstår dock: 30 föredragpå två dagar är i mastigaste laget.Med ett par undantag hade föreläsarna15 minuter vardera tillgodo,och det medförde att det hela bitvisblev snuttifierat och osammanhängande.Arrangemanget skulle ha tjänatpå att ha varvat med några fler tyngreföredrag där föreläsarna tilläts dykalite djupare ned i sitt ämne. Måhändakräver detta någon form av indelningutifrån exempelvis travsport- /ridsportinriktning.Bortsett från detta var Hippocampusdagarnaett intressant och mycketväl genomfört arrangemang medskickliga föreläsare.FOTNOT:Hippocampus är ett hästforsknings- ochinformationscentrum vid SLU och SVA.Verksamheten startade i november 2002via ett anslag för hästforskning sombeviljades av SLU. Hippocampusdagarnaarrangerades för första gången 2004.TEXT OCH FOTO:Lotta Isacssonlotta@asvtTravhästen nr 3 • 2005 41

- Information från STC –Avelsvärderingnu och i framtidenDet lutar åt att nuvarande avelsvärderingssystem kvarstår även under nästa år. Påbilden Turbo Sund vid avelsvärderingen på Sundbyholm i februari i år.FOTO: Claes KärrstrandHästpassEG-kommissionens beslut 93/623/EEG av den 20 oktober 1993 regleraratt det skall finnas en identitetshandling(pass) som skall åtfölja alla registreradehästdjur. Reglerna om identifiering,det vill säga reglerna om hästpass,finns i 14-16§§ i Statens Jordbruksverksföreskrifter (1994:82) om hästdjursom används till aveln och identifieringav hästdjur.Från och med den 1 januari 2006skall alla hästar åtföljas av ett hästpass.Redan när beslutet togs fick allaberörda organisationer en övergångstidpå drygt fem år vilket innebar årsskiftet2005/2006. Beslutet om hästpassär precis som en del andra gemensammaeuropeiska bestämmelser inte heltanpassat till de svenska förhållandenamen måste likväl genomföras. Helahäst-Sverige håller nu på för fullt medatt framställa hästpass inför årsskiftet.Ny stambokAvelsvärderingens utformning,nu och i framtiden, har alltid varitett betydelsefullt ämne somengagerat många. I dagsläget serdet ut som om det statliga kravetpå avelsvärdering av hingstarkommer att kvarstå även under2006. Med andra ord kommer vimed största sannolikhet att hanuvarande avelsvärderingssystemkvar även under nästa år.De riktlinjer som finns i STC:sreglemente gällande hingstarnasoch avkommornas prestationermåste dock ses över. Inte minstde senaste avelsvärderingarnahar visat att det regelverk somidag omger detta måste förtydligas,för att så långt som möjligtundvika tolkningsdiskussioner iframtiden.Detta arbete är tänkt att görasunder sommaren 2005, för att sedanvara beslutat och klart införhöstens avelsvärderingar. ÄvenASVT har via avelsrådet en storroll i detta viktiga och svåra arbete.Arbetet med en ny varmblodsstambok,band XX (20), har påbörjats. Det ärett mycket digert material omfattande11 328 moderston och 1 682 fadershingstarsamt inte mindre än 43 244avkommor som skall bearbetas ochsammanställas till en ny utgåva avstamboken.Roland Nordin som är primus motori framställning av stamböcker, harsom målsättning att boken skall finnastryckt och färdig i slutet av sommaren2005. En stambok ger ju en unik ögonblicksbildav landets travhästavel, avstort värde även i dataålderns tidevarv.Hästpass krävs vid slaktFrån och med den 1 maj infördesnya regler vid slakt av häst. Förändringarnainnebär att:- hästar som lämnas till slakt ska hasitt hästpass med sig.- besiktningsveterinären ska kontrolleraatt hästen enligt passet äravsedd för livsmedelsproduktion.- om pass saknas, eller om passetskulle visa att hästen behandlatsmed läkemedel vilket innehållersubstanser som ej är godkända fördjur avsedda för livsmedelsproduktion,ska besiktningsveterinärenavvisa hästen från slakt ellerkassera kroppen.För mer information: kontakta Livsmedelsverkettel 018-17 55 00.44Travhästen nr 3 • 2005

Boka före 27 majoch du har chansen att vinnaen fri levande fölavgift!Armbro Trick Luxury Ås Rite On LineEverest ÅsCalvin CaparExpress LavecI samband med Elitauktionenutlottas minst en fölavgift i varjeAHAB-hingst. Dragningen skerpå Scandic Infra City den 27 majkl 19.00. Varje inbokat sto hardärmed chans att vinna en frifölavgift i vald hingst. Ta därförchansen och boka in dina ston tillAHAB:s hingstar och kom till åretsElitauktion. Närvarande vinnarebelönas även på plats!Fast PhotoThai TanicGiant Chill Turbo Sund Malabar Circle ÅsAvelsföreningens Hingstdepå AB * 08-445 23 00 * bokning@asvt.se * www.asvt.se

Viking Kronos.FOTO: Claes KärrstrandSegerstatistikAvelshingstar med minst 50avkommor, 3-7 år. Per den 17/4 2005.Antal Antal Seger- Åldersavkommorsegrar kvot fördelning1 Viking Kronos 141 28 19,86 3-52 Coktail Jet 122 23 18,85 3-73 Supergill 117 19 16,24 3-64 Huxtable Hornline 77 12 15,58 4-55 Express Ride 224 30 13,39 3-76 Jobie Tempest 90 12 13,33 3-47 Nordin Hanover 71 9 12,68 4-68 Super Arnie 548 69 12,59 3-79 Alf Palema 536 64 11,94 3-710 Silver Pine 286 34 11,89 3-511 Pine Chip 144 17 11,81 3-612 Turbo Thrust 511 59 11,55 3-713 Buvetier d’Aunou 106 12 11,32 3-614 The Bad Boy 106 12 11,32 3-515 Mack Lobell 75 8 10,67 4-5, 716 David Raymond 86 9 10,47 3-417 Sugarcane Hanover 222 23 10,36 3-718 Starchip Entrprise 174 18 10,34 3-419 Armbro Goal 60 6 10,00 4-720 Keepitinthefamily 123 12 9,76 3-421 Shogun Lobell 115 11 9,57 5-722 Smasher 433 40 9,24 3-723 Easy Lover 66 6 9,09 3-4, 624 Arnaqueur 55 5 9,09 5-725 Tap In 325 29 8,92 3-626 Ride The Night 281 25 8,90 3-527 Bolets Igor 68 6 8,82 3, 5-728 Running Sea 189 16 8,47 3-729 Deliberate Speed 154 13 8,44 3-530 Spotlite Lobell 427 36 8,43 3-731 Gentle Star 151 12 7,95 3-532 Extrem 211 16 7,58 4-733 Confident Victory 134 10 7,46 3-534 Lindy’s Crown 597 44 7,37 3-735 Meadowbr. Lucky 163 12 7,36 3-536 Meadow Road 238 17 7,14 3-737 Zoot Suit 129 9 6,98 3-738 Beseiged 144 10 6,94 3-639 SJ’s Photo 116 8 6,90 3-440 Giant Force 322 22 6,83 4-741 Go Hammering 76 5 6,58 5-742 Camino 78 5 6,41 4-643 Count’s Pride 156 10 6,41 3-744 Meadow Gallant 268 17 6,34 3-745 JR Broline 253 16 6,32 4-746 Gum Ball 211 13 6,16 4-647 Shibur 214 13 6,07 3-748 On Guard 99 6 6,06 4-749 Tamin Sandy 185 11 5,95 4-750 Speedy Tomali 139 8 5,76 4-651 Demilo Hanover 70 4 5,71 3, 5-652 Take Chances 53 3 5,66 3-453 Texas 54 3 5,56 6-754 Turnpike Taylor 75 4 5,33 5-755 Defi d’Aunou 113 6 5,31 3-756 Piper Cub 118 6 5,08 3-757 Earthquake 147 7 4,76 3-558 Super Tilly 277 13 4,69 3-559 Wall Street Banker 171 8 4,68 3-460 Dancer’s Victory 174 8 4,60 3-561 Barbeque 154 7 4,55 3-4, 662 Peace On Earth 176 8 4,55 3-763 Västerbo Gracias 164 7 4,27 5-764 Kosar 143 6 4,20 3, 6-7Antal Antal Seger- Åldersavkommorsegrar kvot fördelning65 Giant Chill 531 22 4,14 3-766 Zoogin 169 7 4,14 3-467 Dylan Lobell 97 4 4,12 3-4, 668 Somatic 246 10 4,07 3, 5-769 Tres Solide L 99 4 4,04 3-570 Vip Tilly 100 4 4,00 3-771 Backstreet Guy 152 6 3,95 4-772 Sierra Kosmos 53 2 3,77 4-673 Copiad 404 15 3,71 3-774 King Lavec 162 6 3,70 3-775 Super News 55 2 3,64 6-776 Foolish Crown 111 4 3,60 3-777 Continental Spirit 56 2 3,57 5-778 Why Not 57 2 3,51 5-779 Choctaw Brave 59 2 3,39 5-680 Dream Lover 266 9 3,38 3-781 Armbro Kissed 97 3 3,09 3, 582 Good As Gold 100 3 3,00 3, 5, 783 Baron Karsk 247 7 2,83 3-784 Bravo Sund 71 2 2,82 5-785 Buzzin Brian 182 5 2,75 3-586 Prince Mystic 73 2 2,74 6-787 Foreign Office 479 13 2,71 3-788 Noble Tilly 112 3 2,68 4-789 Self Confident 76 2 2,63 4, 6-790 Lucky Tilly 117 3 2,56 3-791 A Worthy Lad 118 3 2,54 3-592 Victor Victor 79 2 2,53 3, 693 Comets Tail 119 3 2,52 3-494 Pale Amber 120 3 2,50 3-795 Shan Rags 85 2 2,35 6-796 Embassy Lobell 174 4 2,30 5-797 Rosalind’s Guy 90 2 2,22 3-5, 798 Anders Crown 137 3 2,19 5-799 Napoletano 186 4 2,15 3-7100 Min Kaos 98 2 2,04 4-7101 His Majesty 52 1 1,92 3, 5102 Progress Value 52 1 1,92 3103 Red Xing 53 1 1,89 3104 Market Leader 57 1 1,75 4, 7105 Suitcase 114 2 1,75 5-7106 Clash Hammering 60 1 1,67 6-7107 Mr Drew 248 4 1,61 4-7108 Firm Tribute 124 2 1,61 5-7109 Callit 125 2 1,60 5-7110 Southern Newton 67 1 1,49 6-7111 Ideal Sund 68 1 1,47 4-6112 Lord of All 71 1 1,41 7113 Scott S Hanover 76 1 1,32 3-7114 Treasure Ås 77 1 1,30 3-5, 7115 Pearsall Hanover 82 1 1,22 3-4116 Gift Box 176 2 1,14 4, 6-7117 Indus 90 1 1,11 3, 5-7118 Mr Moxy 109 1 0,92 6-7119 Carmody Lobell 114 1 0,88 3-4120 Opus Broline 121 1 0,83 3-7121 Union Shark 126 1 0,79 4-7122 Atas Rocket 58 0 0,00 6-7123 Buck Newton 62 0 0,00 6-7124 Activity 68 0 0,00 4-6125 Ideal du Suede 76 0 0,00 5-7126 Defiant One 79 0 0,00 5-7127 Lillis Frisäng 84 0 0,00 5-7128 Pythagoras 85 0 0,00 4-6Travhästen nr 3 • 2005 47

Födda 2001, per den 17/4 2005.Rankad på snitt per registrerad avkomma.Hingstar med minst 20 avkommor.Fadershingst Antal Antal Insprungna pengarÅrgång 01 avkommor segrar Segerkvot Startat Procent Totalt Snitt1 Viking Kronos (I) 51 14 27,45% 37 72,55% 9 961 127 kr 195 316 kr2 Pearsall Hanover (US) * 45 1 2,22% 23 51,11% 5 343 920 kr 118 754 kr3 Muscles Yankee (US) 23 5 21,74% 15 65,22% 2 149 120 kr 93 440 kr4 Coktail Jet (F) 29 7 24,14% 24 82,76% 2 488 477 kr 85 810 kr5 SJ’s Photo (US) 21 6 28,57% 17 80,95% 1 632 020 kr 77 715 kr6 Express Ride (US) 54 10 18,52% 39 72,22% 3 872 608 kr 71 715 kr7 Alf Palema (US) 110 27 24,55% 71 64,55% 6 927 537 kr 62 978 kr8 Super Arnie (US) 103 23 22,33% 73 70,87% 5 849 080 kr 56 787 kr9 Spotlite Lobell (US) 100 15 15,00% 69 69,00% 5 063 806 kr 50 638 kr10 Supergill (US) 22 5 22,73% 19 86,36% 1 051 557 kr 47 798 kr11 Defi d’Aunou (F) 22 2 9,09% 11 50,00% 1 041 000 kr 47 318 kr12 Buvetier d’Aunou (F) 30 3 10,00% 16 53,33% 1 277 400 kr 42 580 kr13 Jobie Tempest (US) * 58 11 18,97% 30 51,72% 2 315 537 kr 39 923 kr14 Lindy’s Crown (US) 101 14 13,86% 51 50,50% 3 761 672 kr 37 244 kr15 Earthquake (US) 45 2 4,44% 19 42,22% 1 560 870 kr 34 686 kr16 Running Sea (US) 39 3 7,69% 22 56,41% 1 127 552 kr 28 912 kr17 Harry’s Bar (US) 31 3 9,68% 16 51,61% 856 689 kr 27 635 kr18 Barbeque (US) 68 5 7,35% 37 54,41% 1 807 619 kr 26 583 kr19 Copiad 95 8 8,42% 45 47,37% 2 517 131 kr 26 496 kr20 Silver Pine (US) 112 14 12,50% 65 58,04% 2 924 192 kr 26 109 kr21 Confident Victory (US) 36 2 5,56% 16 44,44% 935 267 kr 25 980 kr22 The Bad Boy 55 7 12,73% 25 45,45% 1 391 270 kr 25 296 kr23 Buzzin Brian (US) 85 2 2,35% 49 57,65% 2 136 200 kr 25 132 kr24 Comets Tail (US) * 75 3 4,00% 43 57,33% 1 861 202 kr 24 816 kr25 Deliberate Speed (US) 59 7 11,86% 26 44,07% 1 383 441 kr 23 448 kr26 Take Chances (US) * 33 3 9,09% 15 45,45% 752 244 kr 22 795 kr27 Smasher (US) 97 14 14,43% 44 45,36% 2 190 243 kr 22 580 kr28 Mack Lobell (US) 20 3 15,00% 11 55,00% 443 400 kr 22 170 kr29 David Raymond (US) * 60 8 13,33% 31 51,67% 1 312 901 kr 21 882 kr30 Ride The Night (SF) 85 12 14,12% 34 40,00% 1 852 909 kr 21 799 kr31 Turbo Thrust (US) 97 15 15,46% 50 51,55% 1 934 520 kr 19 944 kr32 Keepitinthefamily (US) * 86 12 13,95% 31 36,05% 1 660 910 kr 19 313 kr33 Meadowbr. Lucky (US) 62 4 6,45% 21 33,87% 1 162 400 kr 18 748 kr34 Super Tilly 110 9 8,18% 60 54,55% 2 000 512 kr 18 186 kr35 Speedy Tomali (US) 40 2 5,00% 18 45,00% 711 222 kr 17 781 kr36 Starchip Entrprise (US) * 86 14 16,28% 46 53,49% 1 520 189 kr 17 677 kr37 Nordin Hanover (US) 33 7 21,21% 15 45,45% 580 703 kr 17 597 kr38 Foolish Crown (US) 32 1 3,13% 12 37,50% 534 350 kr 16 698 kr39 Zoogin 74 5 6,76% 43 58,11% 1 185 426 kr 16 019 kr40 Gentle Star (N) 83 7 8,43% 36 43,37% 1 295 170 kr 15 604 kr41 Foreign Office (F) 78 2 2,56% 38 48,72% 1 209 536 kr 15 507 kr42 Tap In (US) 55 4 7,27% 26 47,27% 821 865 kr 14 943 kr43 King Lavec 20 3 0,00% 5 25,00% 294 500 kr 14 725 kr44 Felix Santana (D) * 31 0 22,58% 14 45,16% 423 719 kr 13 668 kr45 Shibur 32 2 6,25% 14 43,75% 400 546 kr 12 517 kr46 Dancer’s Victory (US) * 96 6 6,25% 45 46,88% 1 094 609 kr 11 402 kr47 Mr Drew (US) 21 0 0,00% 8 38,10% 230 600 kr 10 981 kr48 Wall Street Banker (US) * 96 4 4,17% 38 39,58% 1 043 955 kr 10 875 kr49 Gum Ball (US) 26 0 0,00% 12 46,15% 264 395 kr 10 169 kr50 Carmody Lobell (US) 54 0 0,00% 18 33,33% 544 767 kr 10 088 kr51 Giant Chill (US) 85 1 1,18% 39 45,88% 697 711 kr 8 208 kr52 On Guard 23 3 13,04% 8 34,78% 188 700 kr 8 204 kr53 Dylan Lobell (US) 44 1 2,27% 18 40,91% 325 416 kr 7 396 kr54 Camino (F) 22 1 4,55% 6 27,27% 159 700 kr 7 259 kr55 Giant Force (US) 44 2 4,55% 16 36,36% 285 781 kr 6 495 kr56 A Worthy Lad (CA) 42 0 0,00% 18 42,86% 194 034 kr 4 620 kr57 Backstreet Guy (US) 23 0 0,00% 8 34,78% 103 000 kr 4 478 kr58 Activity 25 0 0,00% 6 24,00% 110 950 kr 4 438 kr59 Piper Cub 22 0 0,00% 3 13,64% 88 694 kr 4 032 kr60 Dream Lover 29 1 3,45% 6 20,69% 115 000 kr 3 966 kr61 Meadow Road 39 1 2,56% 15 38,46% 142 784 kr 3 661 kr62 Meadow Gallant (US) 24 0 0,00% 7 29,17% 74 850 kr 3 119 kr63 Huxtable Hornline 27 0 0,00% 7 25,93% 73 000 kr 2 704 kr64 Rosalind’s Guy (US) 26 1 3,85% 4 15,38% 25 000 kr 962 kr65 Opus Broline 21 0 0,00% 4 19,05% 9 799 kr 467 kr66 Pythagoras (F) 26 0 0,00% 2 7,69% 5 000 kr 192 krTotalt 3498 347 9,92% 1710 48,89% 99 301 304 kr 28 388 kr* = första årgången4-årings statistikTravhästen nr 3 • 2005 49

3-årings statistikFödda 2002, Per den 17/4 2005Rankad på snitt per registrerad avkomma.Hingstar med minst 20 avkommor.Fadershingst Antal Antal Insprungna pengarÅrgång 02 avkommor segrar Segerkvot Startat Procent Totalt Snitt1 Buzzin Brian (US) 47 1 2,13% 4 8,51% 813 550 kr 17 310 kr2 Pine Chip (US) 75 8 10,67% 17 22,67% 1 263 995 kr 16 853 kr3 Silver Pine (US) 58 0 0,00% 9 15,52% 685 066 kr 11 811 kr4 Rite On Line (US) * 23 4 17,39% 8 34,78% 262 605 kr 11 418 kr5 Supergill (US) 30 5 16,67% 8 26,67% 299 200 kr 9 973 kr6 Express Ride (US) 49 6 12,24% 17 34,69% 445 084 kr 9 083 kr7 Viking Kronos (I) 30 0 0,00% 8 26,67% 256 800 kr 8 560 kr8 Spotlite Lobell (US) 102 4 3,92% 22 21,57% 836 313 kr 8 199 kr9 Juliano Star (F) * 81 6 7,41% 19 23,46% 655 695 kr 8 095 kr10 Super Arnie (US) 103 3 2,91% 20 19,42% 787 570 kr 7 646 kr11 General November (D) 20 1 5,00% 5 25,00% 145 000 kr 7 250 kr12 Trade Balance (US) * 36 0 0,00% 5 13,89% 249 700 kr 6 936 kr13 Comets Tail (US) 44 0 0,00% 9 20,45% 290 959 kr 6 613 kr14 Smasher (US) 68 2 2,94% 10 14,71% 435 000 kr 6 397 kr15 Zoogin 87 2 2,30% 7 8,05% 533 600 kr 6 133 kr16 Buvetier d’Aunou (F) 43 2 4,65% 8 18,60% 256 058 kr 5 955 kr17 Tres Solide L 48 0 0,00% 6 12,50% 283 000 kr 5 896 kr18 Wall Street Banker (US) 79 4 5,06% 8 10,13% 434 000 kr 5 494 kr19 Turbo Thrust (US) 104 4 3,85% 18 17,31% 552 594 kr 5 313 kr20 Keepitinthefamily (US) 39 0 0,00% 3 7,69% 201 200 kr 5 159 kr21 Tap In (US) 75 0 0,00% 12 16,00% 375 333 kr 5 004 kr22 Armbro Trick (US) * 48 3 6,25% 8 16,67% 228 700 kr 4 765 kr23 Coktail Jet (F) 23 2 8,70% 4 17,39% 94 500 kr 4 109 kr24 Starchip Entrprise (US) 91 4 4,40% 14 15,38% 355 064 kr 3 902 kr25 His Majesty 38 0 0,00% 1 2,63% 110 250 kr 2 901 kr26 Pearsall Hanover (US) 38 0 0,00% 3 7,89% 108 970 kr 2 868 kr27 Meadowbr. Lucky (US) 36 2 5,56% 3 8,33% 103 200 kr 2 867 kr28 David Raymond (US) 27 1 3,70% 3 11,11% 76 500 kr 2 833 kr29 Lindy’s Crown (US) 89 4 4,49% 9 10,11% 244 300 kr 2 745 kr30 Alf Palema (US) 98 1 1,02% 9 9,18% 267 707 kr 2 732 kr31 Jobie Tempest (US) 32 1 3,13% 5 15,63% 83 088 kr 2 597 kr32 Red Xing (US) 45 1 2,22% 6 13,33% 111 200 kr 2 471 kr33 Robur (I) 21 0 0,00% 1 4,76% 50 000 kr 2 381 kr34 SJ’s Photo (US) 75 2 2,67% 13 17,33% 151 993 kr 2 027 kr35 Giant Chill (US) 93 3 3,23% 10 10,75% 187 200 kr 2 013 kr36 Running Sea (US) 63 1 1,59% 11 17,46% 122 353 kr 1 942 kr37 Kosar (US) 26 0 0,00% 1 3,85% 49 000 kr 1 885 kr38 Foreign Office (F) 70 2 2,86% 4 5,71% 116 000 kr 1 657 kr39 Gobernador (F) 29 1 3,45% 3 10,34% 46 000 kr 1 586 kr40 Smok’n Lantern (US) * 82 0 0,00% 13 15,85% 126 300 kr 1 540 kr41 Dancer’s Victory (US) 56 1 1,79% 7 12,50% 79 300 kr 1 416 kr42 Gentle Star (N) 42 1 2,38% 3 7,14% 58 300 kr 1 388 kr43 Super Tilly 91 1 1,10% 9 9,89% 124 700 kr 1 370 kr44 Indian Silver (SF) * 48 0 0,00% 5 10,42% 64 000 kr 1 333 kr45 Peace On Earth 63 1 1,59% 7 11,11% 80 900 kr 1 284 kr46 Kodac (US) * 35 0 0,00% 5 14,29% 42 000 kr 1 200 kr47 Barbeque (US) 60 1 1,67% 5 8,33% 69 499 kr 1 158 kr48 Victor Victor (US) * 56 0 0,00% 4 7,14% 55 500 kr 991 kr49 Opus Broline 25 0 0,00% 1 4,00% 20 000 kr 800 kr50 Carmody Lobell (US) 55 1 1,82% 5 9,09% 43 240 kr 786 kr51 Confident Victory (US) 41 1 2,44% 3 7,32% 27 000 kr 659 kr52 Dream Lover 20 0 0,00% 1 5,00% 12 200 kr 610 kr53 Ride The Night (SF) 77 0 0,00% 4 5,19% 40 000 kr 519 kr54 Good As Gold 48 0 0,00% 3 6,25% 24 300 kr 506 kr55 King Lavec 58 0 0,00% 7 12,07% 29 100 kr 502 kr56 Zoot Suit (US) 21 0 0,00% 6 28,57% 10 500 kr 500 kr57 Earthquake (US) 28 0 0,00% 2 7,14% 13 200 kr 471 kr58 Take Chances (US) 21 0 0,00% 2 9,52% 9 500 kr 452 kr59 Easy Lover 27 0 0,00% 2 7,41% 10 500 kr 389 kr60 A Worthy Lad (CA) 25 0 0,00% 1 4,00% 2 600 kr 104 kr61 Deliberate Speed (US) 45 0 0,00% 1 2,22% 3 500 kr 78 kr62 Progress Value 33 0 0,00% 1 3,03% 2 000 kr 61 kr63 Dylan Lobell (US) 24 0 0,00% 2 8,33% 483 kr 20 kr64 Meadow Gallant (US) 21 0 0,00% 0 0,00% 0 kr 0 kr65 Napoletano (US) 22 0 0,00% 0 0,00% 0 kr 0 kr66 Pale Amber 30 0 0,00% 0 0,00% 0 kr 0 kr67 Baron Karsk 51 0 0,00% 1 1,96% 0 kr 0 krTotalt 3388 87 2,57% 431 12,72% 13 516 969 kr 3 990 kr* = första årgången50Travhästen nr 3 • 2005

Uppfödarstatistik*De 25 vinstrikaste svenska uppfödarna per den 6/4 2005.Alla startande i Sverige (inkl exporter) + svenskregistrerade hästars starter utomlands, inkl bonus.Antal Starter Segrar Prissummahästar1 Västerbo Stuteri AB, Heby 33 92 8 3 620 641 kr2 Ohlsson Nils-Erik, Olsson C&M 1 7 1 3 521 425 kr3 Lorentzon Ann-Christin & Magnusson J-E, Vislanda 75 247 27 2 654 505 kr4 Menhammar Stuteri AB, Ekerö 102 271 41 2 593 288 kr5 Corebus AB, Danderyd 3 11 3 2 100 771 kr6 Heffering Richard, Connecticut, USA 1 3 0 1 596 572 kr7 Bender Karl-Erik, Kvänum 33 103 17 1 504 559 kr8 Lindh Ulrik & Ylva, Götene 44 140 16 1 175 666 kr9 Wiklund Tomas & Peter 2 7 0 1 037 772 kr10 Stable Flying Profit HB, Sundbyberg 4 18 5 988 000 kr11 Olofsson Ronny & Vanja 17 51 5 978 779 kr12 Erikssunds Trotting AB, Sigtuna 36 98 12 924 923 kr13 AB Hornline, Västervik 55 170 16 836 891 kr14 Nilsson Staffan B, Ramkvilla 35 115 13 724 721 kr15 K.G. Bertmarks Hingstdepå AB, Malmö 7 19 4 701 550 kr16 Misty Trotting AB, Strängnäs 12 33 8 692 200 kr17 Stall Tilly Mg AB, Almunge 20 57 11 682 494 kr18 Brodda Stuteri AB, Skurup 23 76 12 654 100 kr19 Oxalis AB, Solna 15 51 9 614 534 kr20 Nilsson Roland, Grönskåra 1 5 4 600 000 kr21 Barkevall Fredrik, Kalmar 12 35 3 537 250 kr22 Håleryd AB, Örkelljunga 16 54 5 521 717 kr23 Emory Estate AB, Skänninge 1 8 2 521 000 kr24 Fredriksson Roland & Roger 36 107 7 497 974 kr25 Stuteri Kemppi AB, Upplands Väsby 20 67 7 478 640 krExporterade hästars resultat uppdateras vid årsskiftet. Denna statistik ska därför ses som preliminär under året.64Travhästen nr 3 • 2005