ledareEn ny AT?Hur bra är dagens AT och går den attgöra bättre? Frågan är ständigt aktuell förSYLF som nyligen lanserade en AT policy.På senare tid har allt fler aktörer börjatintressera sig för ämnet, däribland myndigheteroch organisationer som Läkaresällskapet.Varför är AT aktuellt just nu? Av fleraskäl. Såväl läkarutbildningen som ST harpå senare år reformerats och en moderniseringav AT är därmed ett naturligt steg iett totalgrepp på läkares utbildning. Somytterligare ett motiv till översynen angesockså harmonisering av regler inom EU.Läkare från en del EU-länder blir legitimeradedirekt efter examen, vilket skaparen ojämn konkurrenssituation på den internationellaarbetsmarknaden. Som alltidspelar också samhällsekonomi in. Det skainte vara dyrare än nödvändigt att produceraen läkare.SYLFs lokalavdelningar vill bevaraett system med en utbildningstjänstefter universitetsstudierna och är inte positivtinställda till att läkarlegitimationska delas ut direkt efter läkarutbildningeni dess nuvarande form. Detta framkom påSYLFs fullmäktigemöte i våras. Diskussionenutmynnade i att tjänstgöring medyrkes ansvar, under handledning, bör föregåläkarlegitimation.än motsvarande tid som vikarierande underläkareför att behålla sin legitimitet.AT-läkare idag verkar i ett vakuum. Deär inte integrerade i verksamheten och harliten möjlighet till inflytande. AT-läkarnastår ofta utan det naturliga bollplank somen chef utgör. Vem ska en AT-läkare vändasig till då det uppstår problem? Vem harhelhetsansvaret för arbetsmiljö och förfrågor rörande läkarens kompetens, eventuellsjukdom och rehabilitering? Medvem ska AT-läkaren ta upp sina ambitioneratt bli chef, forskare eller kanske klinisklärare? Om man menar allvar medatt läkare måste ta ansvar för sjukvårdensledning behövs tidig utbildning, inte barai ledarskap av det medicinska teamet utanockså i sjukvårdsorganisation. Den ickemedicinskautbildningen måste prioriteras.Frågor om liv och död och om svåraetiska ställningstagande måste få eget utrymmeoch tid för reflektion måste finnas.En diskussion om AT får ofrånkomligenockså en tidsaspekt. Idag får mani genomsnitt vänta 7,2 månader på ATtjänstoch AT-blocken verkar bli längreoch längre – allra senast med specialvariantersom ”psykiatri- och primärvårds-AT”. Vore det då inte bättre att göra alltför att korta ner tiden till specialistbeviset– däribland en kortare AT? Argumentfinns både för och emot. Tolkningen varierar.Ger en lång AT alla läkare en solid ochnödvändig grund eller är det en bemanningslösning,skapad av landstingen, somfördröjer läka rens väg till specialist? Urlönesynvinkel kan det vara bra med flerakarriärsteg, men samtidigt är lönestegetefter AT så stort och arbetsmarknaden förden legitimerade läkaren så mycket störreän för den icke-legitimerade att pengavärdetav AT är svårtolkat.Intresset för SYLFs åsikt i AT-fråganär glädjande stort. Det är egentligeninte förvånande. Våra AT-medlemmarär experter på användarperspektivet ochvåra ST-medlemmar vet hur AT förberettdem för resten av läkarkarriären. Det ärdär för viktigt att vi nu tänker nytt och förfram våra åsikter om både ATs form ochinne håll utan att hålla fast vid det gamlaeller tvångsmässigt förändra. Målet måstealltid vara att förbättra.Varumärket legitimerad läkaremåste stärkas. Innan beslut om ATs varaeller inte vara tas, bör vi inom professionensätta ner foten och diskutera vilkakompetenser en legitimerad läkare ska besittaför att vara värdig titeln. Hur vägenfram till legitimation ser ut måste bli ensenare fråga.Även om principen med tjänstgöringföre legitimation fick starkt stöd, framkommånga synpunkter på AT i dess nuvarandeform. Däribland påtalades en växlandekvalitet på AT, mellan landsting ochregioner men också mellan de olika blockenunder AT, och att de mål som Socialstyrelsenformulerat för tjänstgöringenanvänds mycket sporadiskt för styrningav AT-läkares utbildning. Balansen mellanAT-läkarens produktion och utbildningmåste viktas mer till utbildningens fördeli det avseendet. Tjänstgöring under godhandledning för att erhålla de kompetensersom behövs är målet – något som idagofta får stryka på foten då AT-läkare flitigtanvänds för att fylla hål i schemat. Placeringsom avdelningsunderläkare framfördiktafonen duger inte när man tvingarnya läkare till en tjänst som förbjuder dematt flytta under minst ett och ett halvt år,oftast längre. AT måste tillföra något merSYLF styrelse från vänster: Martin Wohlin, redaktör, Anders Åkvist, Emma Spak, Johan Zelano,Lena Ekelius, ordförande, och Sofia Rydgren. På bilden saknas Mara Bybrant.Foto: P.O. Bejsjö4
Pernilla Svanberg och Alexander Bengtsson kom båda till Rumänien med hjälp av studieförmedlingar. De hade helst läst i Sverige men är ändånöjda och trivs i landet.Foto: ScanpixLäkarstudenter tvingas utomlandsNär svenska studenter intekommer in på läkarutbildningenhemma åker många till Rumänien.Cluj-Napoca ligger i hjärtat av Transsylvanienoch är en av Rumäniens främstastudentstäder. Lite av en rumänsk motsvarighettill Lund eller Uppsala – en gammala<strong>nr</strong>ik universitetsstad med en vackerstadskärna som kryllar av studenter. Såhär i början av terminen, när det är dagsför inskrivning till höstens program ochkurser, bildar de långa köer utanför respektivefakulteter.Och vid den medicinska fakultetenshög kvarter talar varannan i folksamlingensvenska. Närmare bestämt är det 96svenskar som är antagna till skolans internationellaläkarprogram i höst. Tillsammansutgör de mer än hälften av de 168internationella studenterna. Och ännu flerhade det kunnat vara, det fanns över 140sökande från Sverige.– Det är förmodligen en snöbollseffekt,ryktet om utbildningen har spridit sig, förklararskolans prorektor Sorin Dudea.De som söker in är framför allt eleversom inte kommer in på läkarutbildningeni Sverige. Det är alltifrån studenter somhar mediokra gymnasiebetyg till studentersom har högsta möjliga betyg.För några år sedan hade Iuliu Hatieganu-universiteteti princip fri intagningpå sitt internationella läkarprogram. Detenda som då krävdes var avslutade gymnasiestudiereller motsvarade samt en avgiftpå 10 000 rumänska lei per läsår, det villsäga ungefär 25 000 svenska kronor.Eftersom antalet sökande numera ärfler än antalet studieplatser går skolan nuockså på betyg, eventuella tidigare studier,eventuella arbetslivserfarenheter ochskriftliga rekommendationer.Legitimation gäller i hela EUUndervisningen är på engelska eller franska,men den utgår från det rumänskasjukvårdssystemet.– Det är omöjligt för oss att erbjudaspecifik undervisning om sjukvårdssystemensom finns i alla de länder vi har studenterifrån, säger Sorin Dudea, som självundervisar skolans elever i radiologi.Med en rumänsk läkarutbildning i bagagetär det numera lätt att få svensk läkarlegitimation.Rumänien är med i EU sedan2007 och en universitetsexamen från ettEU-land går att använda inom hela denEuropeiska unionen. I praktiken betyderdet att en läkare som till exempel studerati Rumänien endast behöver skicka enkopia på sitt examensbevis och sin läkarlegitimationtillsammans med en kopia avgällande pass för att få ut en svensk läkarlegitimation.Läkarförbundet ser inga problemPer Wahlstedt, handläggare på enheten förbehörighet och patientsäkerhet på Socialstyrelsen,vill inte uttala sig om huruvidaolika utländska läkarutbildningar hållersvensk standard eller inte.– Vår uppgift är att bedöma ansökningarsom kommer in. Uppfyller de formellbehörighet så måste jag godkänna.Många som vill läsa i utlandet ringer ochfrågar om vi kan rekommendera läkarutbildningeni något speciellt land, men detvarken kan eller får vi göra, förklarar PerWahlstedt.Men hur bra tror du att de som har utbildatsig i till exempel Rumänien kommeratt klara sig när de börjar jobba inomden svenska vården?– Det är omöjligt att säga. I vissa länder[som till exempel Rumänien] har man ingenmotsvarighet till svensk AT-tjänst, detfinns arbetsgivare som har uppmärksammatdet. Vi får inte ställa språkkrav heller,utan det är upp till arbetsgivaren. En delutbildningar har samma teoretiska kravsom i Sverige, men inte samma praktiskakrav. Men vi gör ingen skillnad på olikautbildningar, vi måste följa EU-direktivet,säger Per Wahlstedt.<strong>Moderna</strong> Läkare 04/<strong>2009</strong> 5