Carl pluggar i Riga,Elvira i St. PetersburgPersonerna på bilden har inget samband med artikeln.Carl Eklundh började umgås medtankarna på läsa medicin utomlands närhan pluggade på komvux. Där var detmånga andra som liksom han ville läsa tillläkare, men såg utsikterna att komma inpå en utbildning i Sverige som nära noghopplösa.Han berättar att en kompis med högstabetyg gav upp när han blivit bortlottad tregånger. Men Carl kände aldrig någon tvekanom vad han ville, frågan var bara hurhan skulle gå till väga.När en väninna berättade att hon skullebörja på tandläkarutbildningen i Riga bestämdesig Carl för att ta steget. Han sökteoch kom in på det engelskspråkiga läkarprogrammetvid Riga Stradins University.Det var tre år sedan och Carl har nuläst fem av tolv terminer.– Det har inte varit någon dans på rosor,berättar Carl. Han känner igen sig imycket av det Tove (se sidan 8) berättar.Tempot är extremt högt och studiemiljönganska kärv.– Jag brukar säga att jag lever medicin,det är en livstil mer än ett studieprogram.Kärv attitydDet tog ett tag innan han vande sig vidlärar nas attityd.– Ibland kan en professor ursäkta sigoch säga ”Jag är snart tillbaks, jag skabara relegera några studenter”.De senaste två terminerna har Carl haftsex duggor i veckan, som han måste klaraför att få tentera.– Jag är förvånad över att jag inte gåttin i väggen, det är mycket blod, svett ochtårar.Mer än en gång har han frågat sig varförhan stannar kvar, men samtidigt ärhan stolt över att han tagit sig igenom deförsta tuffa åren. Det är på sätt och vis enbekräftelse på att motivationen – att endag bli barnläkare – finns där och att hanär på rätt väg.Inte ett andrahandsvalElvira Klasic har haft tankarna på att läsamedicin i bakhuvudet sedan gymnasietiden,men efter studenten var det språkstudiersom lockade. Hon började läsaryska vid universitetet och flyttade underen period till St. Petersburg.När hon kom hem till Stockholm börjadehon läsa lingvistik, men det kändesinte rätt. Egentligen var det ganska självklartatt packa flyttlasset till St. Petersburgännu en gång, för att börja på densex år långa läkarutbildningen där. Nu tillhösten börjar hon sitt tredje år, efter att hahaft ett studieuppehåll.Elvira berättar att hon känner igenbåde Carls och Toves berättelser i andrautländska läkarstudenter som hon pluggatmed i St. Petersburg, men menar att honsjälv har en annan utgångspunkt.Att läsa i Ryssland var för henne ingetandrahandsalternativ, hon trivs bra ochhade inte velat plugga någon annanstans.Hur viktigt är det?Många av Elviras klasskamrater hade aldrigtidigare varit i Ryssland när de börjadestudera och för dem blev kulturkrocken enobehaglig överraskning.– Att bo och studera i ett annat land isex år är ett väldigt stort åtagande. Manmåste vara beredd på att lära sig ett nyttspråk, en ny kultur och andra regler ocharbetssätt. Samtidigt måste man fråga sighur viktigt det egentligen är för en att bliläkare, om man bara kan tänka sig att läsai Sverige?Hon tycker att alla borde pröva pålandet de vill plugga i ett tag innan de bestämmersig, till exempel genom att läsaen språkkurs.– Många kommer till Ryssland för attplugga med inställningen att det ska bliLäkare i Riga• Riga Stradins University bildades 1950och har cirka 4 600 studenter.English programme startades 1990 ochantar cirka 50 studenter per år till medicinochtandläkarprogrammet.Förutom de runt 50 svenskar som justnu studerar vid RSU finns även studenterfrån Norge, Tyskland, England, Frankrikeoch USA. Utbildningen är godkänd inomEU-området och legitimation ges direktefter examen.Undervisningen bedrivs i små grupperom 6-8 studenter per professor och är traditionellt uppbyggd under de första åren,för att senare bli mer problem baserad.Förutom medicinska basvetenskaperläser man under de första två årenfilosofi, latin och lettiska. Från och medfjärde terminen börjar man träffa patienteri helklass och patientkontakten ökardärefter successivt. För att kommuniceramed patienterna krävs dock att man kanlettiska.Studie avgiften för det första året är7 000 euro, den ökar sedan med 500 europer läsår.spännande att uppleva en annan kultur.Men man kan inte bara uppleva rysk kultursom om man tittade på ett vackert vykort.Om man ska bo här i flera år krävsdet att man anstränger sig för att integrerasig.Stärker självförtroendetBåde Carl och Elvira påpekar att studentersom funderar på att läsa utomlands måstetänka över de ekonomiska aspekterna.Studielånen blir betydligt högre och ändåräcker CSN-pengarna inte terminen ut.– Jag tror inte att det hade varit möjligtutan stöd hemifrån, säger Carl och berättaratt alla hans kursare har ekonomisktstöd från sina föräldrar.De är ändå noga med att betona attstudier utomlands ger många positivaerfarenheter. Det stärker självförtroendetatt klara av de utmaningar man ställsinför och de flesta lär sig på köpet ett nyttspråk.Det intensiva utbildningstempot ger islut ändan en gedigen teoretisk kun skapsgrundatt stå på och varken Elvira ellerCarl betvivlar att de kommer att klara sittfram tida yrke lika bra som om de studerati Sverige.jessica svegforsLäkare i St. Petersburg• St. Petersburg State I.P Pavlov MedicalUniversity bildades 1897 som Rysslandsförsta medicinska universitet för kvinnor.Det är döpt efter fysiologen Ivan Pavlovsom upptäckte fenomenet betingninggenom sin forskning på hundars salivering.Universitetet har cirka 6 000 studenteroch utbildningar på ryska, franska ochengelska.Utbildningen bedrivs i små grupper ochär enbart teoretisk de första två åren och iprincip enbart klinisk de sista tre.Efter sex år tar man examen och kanarbeta som läkare i Ryssland.För svensk legitimation krävs AToch innan man kan göra detta krävs ettgodkänt TULE-prov. Det är ett medicinsktkunskapsprov för läkare från länder som ejomfattas av EU-direktiv eller den nordiskaöverenskommelsen och består av en teoretiskoch en praktisk del. Studenter frånSt. Petersburg brukar klara TULE-provetutan problem.Studieavgiften för det engelska läkarprogrammetär 5 900 euro per läsår.10
ordförande har ordetBotten är nådd– arbetsmiljön måste förbättrasIndragna läkarrockar, hårdareschemaläggning, arbete utan lön för attklara vaccinationskrav inför det väntadeinfluensautbrottet och betalning ur egenficka för vaccination som skydd mot sjukdom.De kreativa besparingsåtgärderna ärmånga i det stålbad som flera arbetsgivareinom vårdsektorn har att handskas med.Nu lovar Fredrik Reinfeldt (m) ochAnders Borg (m) extra pengar till landstingenför att förhindra personalneddragningar.Statsministern lugnar oroade själarsom är rädda att deras sektor ska få enmindre del av kakan. Reinfeldt försäkraratt det handlar om ett tillfälligt tillskott.Kortsiktiga lösningar kan varalockande när plånboken gapar tom menär förödande för personalförsörjningen pålång sikt. Arbetsgivaren borde till exempelbeakta omfattningen av de kommandepensionsavgångarna, ökat vård- och omsorgsbehovpå grund av en åldrad befolkningoch rapporter om brist på läkareinnan de skrämmer bort sin personal.Många läkare upplever redan idagatt arbetssituationen är pressad. Det framkommerbland annat i den ST-enkät somSYLF genomfört i början av året. Två avtre ST-läkare anser att fritiden påverkasnegativt av arbetssituationen och en nästanlika stor andel anser att de är så tröttaefter arbetet att det sociala livet blir lidande.48 procent har funderat på att i framtidenarbeta utanför sjukvården. Därtillhar hela 34 procent av ST-läkarna och 30procent av AT-läkarna övervägt att bytayrke på grund av den kliniska arbetsbelastningen.När frågan om läkarbrist diskuteras,fokuseras oftast på utbudet av utbildningsplatseroch landstingens behov avut landsrekrytering för att lösa den mestakuta bristen. Diskussionen borde ocksåomfatta arbetsmiljö och arbetsbelastning.Ovanstående siffror talar för sig själva.Om <strong>Sveriges</strong> befolkning ska kunna varatrygga i att någon tar hand om dem omde blir sjuka, krävs en rejält förbättradarbets situation för vårdens medarbetare.Den arbetsgivare som önskar sörjaför en stabil, kompetent medarbetarstabför att undvika brist på kvalificerade arbetstagare,vilket är en naturlig konsekvensav missnöje och dåliga arbetsvillkor,borde i högre grad inkludera läkarei beslutsprocesser och i det kontinuerligakvalitets- och förbättringsarbetet. Arbetsgivaresom premierar nytänkande och initiativtagandeoch som låter medarbetarnadelta i beslutsprocessen har betydligtbättre förutsättningar att attrahera STläkarevid valet av framtida arbetsplats.Dessvärre anser ST-läkarna att deras nuvarandearbetsgivare inte uppfyller dessakrav. Kanske är detta orsaken till att såmånga som 76 procent av respondenternai SYLFs ST-enkät anger att de kan tänkasig en framtid som egna företagare och att92 procent kan tänka sig att arbeta inomprivat verksamhet.Mitt i den rådande lågkonjunkturenbör jar nu upptakten inför den kommandeav tals rörelsen. Vårt nuvarande avtal löperut 31 mars 2010 och i samband med attavtalet sägs upp i december ska läkarförbundetöverlämna sitt yrkande till <strong>Sveriges</strong>Kommuner och Landsting. SKL kommersannolikt att använda den bistra ekonomiskasituationen i Sverige som ett argumentför en svag löneutveckling men samtidigtmåste hjulen börja rulla igen vilketbland annat en ordentlig löneutvecklingkan bidra med.Nu väljer jag dock att se regeringens”tillfälliga” tillskott i landstingens kassasom en markering att botten är nådd ochhoppas att vi alla kan hjälpas åt att sättagränser och sörja för en dräglig arbetsmiljö.För någon annan lär inte göra arbetetåt oss.Foto: P.O BejsjöLENA EKELIUSOrdförande<strong>Moderna</strong> Läkare 04/<strong>2009</strong> 11