Moderna Läkare nr 4 2009 - Sveriges läkarförbund

Kunskap förklokare vårdVälkommen till Medicinskariksstämman 25–27 novemberDen Medicinska riksstämman är den svenska läkarkårens viktigastemötesplats. I år kommer vi genomgående att ha fokus påkunskapsöverföring för klokare vård. Som besökare kan du ta delav ett både spännande och kvalificerat vetenskapligt program, bliinspirerad av kollegor i forskningens framkant eller ta del av detsenaste i utställningen.2009 är den Medicinska riksstämman större än någonsin ochkommer att arrangeras parallellt med två mässor från närliggandekompetensområden – bioteknik och laboratorievetenskap. Dettakommer att innebära nya tvärvetenskapliga möten och möjlighetatt diskutera med människor du kanske inte möter någonannanstans.På www.riksstamman.se kan du anmäla dig till de vetenskapligaprogrammen, förregistrera ditt besök, se vilka företag somställer ut och mycket mer.Välkommen till Stockholmsmässan den 25–27 november!Stockholmsmässan, Mässvägen 1 ÄlvsjöTel: 08-749 41 00 Fax: 08-749 61 77

a?rläkare krävs nioiner på läkarprotav hela kursenvikariera inom.t kontrollera attuppfyller dessaatt du i börjanett studieintyg.t är att det skeraldrig dispensan examen. Enock kandidateringsformer, t.ex.har du i principar som en legititföra journal, dun bli anmäld tillinom hälso- ochgränsade. Innanäven under AT)skriva läkemedelten – inte till digmoderna läkareinnehåll 04/2009/2007TemaAtt läsa utomlandsVäl valdalänkarFacklig information inför ditt vikariat13har du frågor?Kontakta din lokala SYLF-avdelning om du blir behandladpå ett orättvist eller felaktigt sätt på dinarbetsplats, eller om du har frågor som rör din anställning.Kontaktuppgifter finns på SYLFs hemsidawww.sylf.seInformation om MSFs lokala avdelningar finns påwww.slf.se/msfDu kan också kontakta Läkarförbundets medlemsrådgivning:08- 790 35 10.Stöd tillvikarier21Foto: Maria Joelsson5-10läkare innanlegitimationRisk förpatienterSveriges yngre läkares förening – SYLFTidskrift Moderna LäkareRedaktör och ansvarig utgivare: Martin Wohlin, e-post martin.wohlin@sylf.se.Grafisk produktion: Josefina Ott Kann.Tryck: Sörmlands Grafiska, 2009.Annonser samt prenumerationer: Joel Hellstrand, SYLFs kansli, Box 5610,114 86 Stockholm, tel 08-790 33 66, fax 08-21 18 68, e-post joel.hellstrand@sylf.se.Styrelse: Ordförande Heidi Stensmyren, Martin Wohlin, Lena Ekelius, Ulf Österstad,Anders Åkvist, Maria Joelsson, Peter Olsson.Kansli: Joel Hellstrand, SYLFs kansli, Box 5610, 114 86 Stockholm, tel 08-790 33 66,fax 08-21 18 68, e-post joel.hellstrand@sylf.se. Pg 768-2, Bg 726-9632.Internet: www.modernalakare.se och www.sylf.se.Sveriges Medicine Studerandes Förbund - MSFTidskrift Appendix:Redaktör och ansvarig utgivare: Mihai Radulesu, e-post mihai.radulescu@msf.se.Styrelse: Ordförande Yosef Tyson, Sabina Chaudry, Björn Welander, Maria Kolk,Aindréas O´Neill, Niklas Gustafsson, Ingrid Sjöstrand, Charbel Thalani, Erik Lidgård.Internet: www.msf.se.Adressändring: Gå in på SYLFs hemsida och ändra din adress om du flyttar eller villha Moderna Läkare till en alternativ adress.Facklig information inför dittförsta vikariatATranking14-1516Att läsa utomlandsFler än 2 000 svenska läkarstudenter läser utomlands.Hur ser deras vardag ut? Vad krävs föratt komma in och ta sig igenom utbildningen?Moderna Läkare har träffat dinablivande kollegor och frågat.Dessutom har årets AT-rankingkommit!Martin WohlinRedaktörLedare 4Läkarstudenter tvingas utomlands 5-6Johanna trivs i Budapest 7Tove började om i Linköping 8-9Att studera i Riga och St. Petersburg 10Ordförande har ordet 11Webbdesign på arbetstid 13AT-ranking 14-15Överbeläggning en patientsäkerhetsrisk 16Nya SPUR kollar in ST 17Ett svek i tålamod 18-19Bästa handledarna, Insändarreplik 19Nya regler för brottsdömda studenter 20Vikariestöd, SYLF Stockholm, Sudoku 21Korsord, Ankan – ny krönikör 24Appendix 25-32Omslagsfoto: Maria Joelssonnästa nummer05/2009utgivningsdag27/11materialdag6/11Moderna Läkare 04/2009 3

ledareEn ny AT?Hur bra är dagens AT och går den attgöra bättre? Frågan är ständigt aktuell förSYLF som nyligen lanserade en AT policy.På senare tid har allt fler aktörer börjatintressera sig för ämnet, däribland myndigheteroch organisationer som Läkaresällskapet.Varför är AT aktuellt just nu? Av fleraskäl. Såväl läkarutbildningen som ST harpå senare år reformerats och en moderniseringav AT är därmed ett naturligt steg iett totalgrepp på läkares utbildning. Somytterligare ett motiv till översynen angesockså harmonisering av regler inom EU.Läkare från en del EU-länder blir legitimeradedirekt efter examen, vilket skaparen ojämn konkurrenssituation på den internationellaarbetsmarknaden. Som alltidspelar också samhällsekonomi in. Det skainte vara dyrare än nödvändigt att produceraen läkare.SYLFs lokalavdelningar vill bevaraett system med en utbildningstjänstefter universitetsstudierna och är inte positivtinställda till att läkarlegitimationska delas ut direkt efter läkarutbildningeni dess nuvarande form. Detta framkom påSYLFs fullmäktigemöte i våras. Diskussionenutmynnade i att tjänstgöring medyrkes ansvar, under handledning, bör föregåläkarlegitimation.än motsvarande tid som vikarierande underläkareför att behålla sin legitimitet.AT-läkare idag verkar i ett vakuum. Deär inte integrerade i verksamheten och harliten möjlighet till inflytande. AT-läkarnastår ofta utan det naturliga bollplank somen chef utgör. Vem ska en AT-läkare vändasig till då det uppstår problem? Vem harhelhetsansvaret för arbetsmiljö och förfrågor rörande läkarens kompetens, eventuellsjukdom och rehabilitering? Medvem ska AT-läkaren ta upp sina ambitioneratt bli chef, forskare eller kanske klinisklärare? Om man menar allvar medatt läkare måste ta ansvar för sjukvårdensledning behövs tidig utbildning, inte barai ledarskap av det medicinska teamet utanockså i sjukvårdsorganisation. Den ickemedicinskautbildningen måste prioriteras.Frågor om liv och död och om svåraetiska ställningstagande måste få eget utrymmeoch tid för reflektion måste finnas.En diskussion om AT får ofrånkomligenockså en tidsaspekt. Idag får mani genomsnitt vänta 7,2 månader på ATtjänstoch AT-blocken verkar bli längreoch längre – allra senast med specialvariantersom ”psykiatri- och primärvårds-AT”. Vore det då inte bättre att göra alltför att korta ner tiden till specialistbeviset– däribland en kortare AT? Argumentfinns både för och emot. Tolkningen varierar.Ger en lång AT alla läkare en solid ochnödvändig grund eller är det en bemanningslösning,skapad av landstingen, somfördröjer läka rens väg till specialist? Urlönesynvinkel kan det vara bra med flerakarriärsteg, men samtidigt är lönestegetefter AT så stort och arbetsmarknaden förden legitimerade läkaren så mycket störreän för den icke-legitimerade att pengavärdetav AT är svårtolkat.Intresset för SYLFs åsikt i AT-fråganär glädjande stort. Det är egentligeninte förvånande. Våra AT-medlemmarär experter på användarperspektivet ochvåra ST-medlemmar vet hur AT förberettdem för resten av läkarkarriären. Det ärdär för viktigt att vi nu tänker nytt och förfram våra åsikter om både ATs form ochinne håll utan att hålla fast vid det gamlaeller tvångsmässigt förändra. Målet måstealltid vara att förbättra.Varumärket legitimerad läkaremåste stärkas. Innan beslut om ATs varaeller inte vara tas, bör vi inom professionensätta ner foten och diskutera vilkakompetenser en legitimerad läkare ska besittaför att vara värdig titeln. Hur vägenfram till legitimation ser ut måste bli ensenare fråga.Även om principen med tjänstgöringföre legitimation fick starkt stöd, framkommånga synpunkter på AT i dess nuvarandeform. Däribland påtalades en växlandekvalitet på AT, mellan landsting ochregioner men också mellan de olika blockenunder AT, och att de mål som Socialstyrelsenformulerat för tjänstgöringenanvänds mycket sporadiskt för styrningav AT-läkares utbildning. Balansen mellanAT-läkarens produktion och utbildningmåste viktas mer till utbildningens fördeli det avseendet. Tjänstgöring under godhandledning för att erhålla de kompetensersom behövs är målet – något som idagofta får stryka på foten då AT-läkare flitigtanvänds för att fylla hål i schemat. Placeringsom avdelningsunderläkare framfördiktafonen duger inte när man tvingarnya läkare till en tjänst som förbjuder dematt flytta under minst ett och ett halvt år,oftast längre. AT måste tillföra något merSYLF styrelse från vänster: Martin Wohlin, redaktör, Anders Åkvist, Emma Spak, Johan Zelano,Lena Ekelius, ordförande, och Sofia Rydgren. På bilden saknas Mara Bybrant.Foto: P.O. Bejsjö4

Pernilla Svanberg och Alexander Bengtsson kom båda till Rumänien med hjälp av studieförmedlingar. De hade helst läst i Sverige men är ändånöjda och trivs i landet.Foto: ScanpixLäkarstudenter tvingas utomlandsNär svenska studenter intekommer in på läkarutbildningenhemma åker många till Rumänien.Cluj-Napoca ligger i hjärtat av Transsylvanienoch är en av Rumäniens främstastudentstäder. Lite av en rumänsk motsvarighettill Lund eller Uppsala – en gammalanrik universitetsstad med en vackerstadskärna som kryllar av studenter. Såhär i början av terminen, när det är dagsför inskrivning till höstens program ochkurser, bildar de långa köer utanför respektivefakulteter.Och vid den medicinska fakultetenshög kvarter talar varannan i folksamlingensvenska. Närmare bestämt är det 96svenskar som är antagna till skolans internationellaläkarprogram i höst. Tillsammansutgör de mer än hälften av de 168internationella studenterna. Och ännu flerhade det kunnat vara, det fanns över 140sökande från Sverige.– Det är förmodligen en snöbollseffekt,ryktet om utbildningen har spridit sig, förklararskolans prorektor Sorin Dudea.De som söker in är framför allt eleversom inte kommer in på läkarutbildningeni Sverige. Det är alltifrån studenter somhar mediokra gymnasiebetyg till studentersom har högsta möjliga betyg.För några år sedan hade Iuliu Hatieganu-universiteteti princip fri intagningpå sitt internationella läkarprogram. Detenda som då krävdes var avslutade gymnasiestudiereller motsvarade samt en avgiftpå 10 000 rumänska lei per läsår, det villsäga ungefär 25 000 svenska kronor.Eftersom antalet sökande numera ärfler än antalet studieplatser går skolan nuockså på betyg, eventuella tidigare studier,eventuella arbetslivserfarenheter ochskriftliga rekommendationer.Legitimation gäller i hela EUUndervisningen är på engelska eller franska,men den utgår från det rumänskasjukvårdssystemet.– Det är omöjligt för oss att erbjudaspecifik undervisning om sjukvårdssystemensom finns i alla de länder vi har studenterifrån, säger Sorin Dudea, som självundervisar skolans elever i radiologi.Med en rumänsk läkarutbildning i bagagetär det numera lätt att få svensk läkarlegitimation.Rumänien är med i EU sedan2007 och en universitetsexamen från ettEU-land går att använda inom hela denEuropeiska unionen. I praktiken betyderdet att en läkare som till exempel studerati Rumänien endast behöver skicka enkopia på sitt examensbevis och sin läkarlegitimationtillsammans med en kopia avgällande pass för att få ut en svensk läkarlegitimation.Läkarförbundet ser inga problemPer Wahlstedt, handläggare på enheten förbehörighet och patientsäkerhet på Socialstyrelsen,vill inte uttala sig om huruvidaolika utländska läkarutbildningar hållersvensk standard eller inte.– Vår uppgift är att bedöma ansökningarsom kommer in. Uppfyller de formellbehörighet så måste jag godkänna.Många som vill läsa i utlandet ringer ochfrågar om vi kan rekommendera läkarutbildningeni något speciellt land, men detvarken kan eller får vi göra, förklarar PerWahlstedt.Men hur bra tror du att de som har utbildatsig i till exempel Rumänien kommeratt klara sig när de börjar jobba inomden svenska vården?– Det är omöjligt att säga. I vissa länder[som till exempel Rumänien] har man ingenmotsvarighet till svensk AT-tjänst, detfinns arbetsgivare som har uppmärksammatdet. Vi får inte ställa språkkrav heller,utan det är upp till arbetsgivaren. En delutbildningar har samma teoretiska kravsom i Sverige, men inte samma praktiskakrav. Men vi gör ingen skillnad på olikautbildningar, vi måste följa EU-direktivet,säger Per Wahlstedt.Moderna Läkare 04/2009 5

”Allt detta blir till ett paket av erfarenheter som blir ett plus förutom själva utbildningen.”Eva Nilsson Bågenholm, förbundsordförandei Sveriges Läkarförbund, tyckerinte att det är något problem att en delutländska läkarutbildningar är mer teoretisktinriktade än de svenska, om baraarbetsgivarna tar hänsyn till det och gerstöd och hjälp när de anställer läkare medutländsk examen.Borde det finnas fler studieplatser påde svenska läkarutbildningarna så attsvenska ungdomar slipper åka utomlandsför att studera?– Det är en fråga som har diskuterats imånga år. Det är för få platser i dag, menregeringen har påbörjat en utökning av antaletplatser, säger Eva Nilsson Bågenholm.Fler platser en fråga om solidaritetLäsåret 2007–2008 fick 2 075 svenskarbidrag för att läsa till läkare i utlandet,det är en kraftig ökning från början av2000-talet. Högst på listan över länder ditläkarstudenter söker sig är Danmark, tättföljt av Ungern och Polen. På en fjärde platsoch på kraftig uppgång ligger Rumänien.– Rumänien är ju billigt. Tidigare harmånga åkt till Ungern och Polen. I Ungernkostar utbildningen 50 000 kronoroch i Polen 100 000. I Rumänien kostarden 25 000 per år så naturligtvis finns detekonomiska skäl, konstaterar Högskoleverketschef Anders Flodström.Han tycker det är ett problem att Sve rigeinte utbildar fler läkare på hemma plan.– Jag tycker det är ett ganska stort risktagandeatt lita på att det ska vara attraktivtatt bli läkare i Sverige så att vi skakunna fylla vårt läkarbehov på det sättet.Det finns en risk att det blir läkarbrist.Anders Flodström anser inte att de 105nya studieplatser som regeringen har beslutatska komma till våren är nog. Hanskulle gärna vilja se ytterligare ett parhundra nya utbildningsplatser. Och dethandlar inte bara om att Sverige ska ha enlångsiktig läkarförsörjning.– Sverige är ett av världens rikaste länderoch det kommer att behövas mångaläkare i världen i framtiden. Med en avvärldens bästa läkarutbildningar och i solidaritet med andra länder så borde vi utbildafler läkare i Sverige.Nytt språkPå ett fik i Cluj-Napoca sitter andraårsstudenternaPernilla Svanberg och AlexanderBengtsson. De har just återvänt till Rumänienefter sommarlovet.– Jag måste bättra på min rumänska,ursäktar sig Pernilla Svanberg när hon beställerin sitt kaffe på engelska.Det är obligatoriskt för alla internationellastudenter att läsa rumänska, men detär inte ett prioriterat ämne. Med mångakrävande kurser i medicin på schemat harrumänskan fått stryka på foten. AlexanderBengtsson har lärt sig en del på stanoch på krogen och klarar sig till vardags.Innan de flyttade hit för att plugga hadeingen av dem ens varit i Rumänien.– Jag tänkte först söka till Ungern, menså fick jag ett flygblad om att plugga i Rumänien,berättar Alexander Bengtssonsom kom hit med hjälp av ett av de mångaföre tag som förmedlar studieplatser på rumänskaläkarutbildningar.Pernilla Svanberg kom också hit medhjälp av en studieförmedling.– Jag hade sökt in två gånger i Sverige,men kommit på reservplats. Jag hade hörttalas om dem som sökt in gång på gång iflera år utan att komma in. Jag kände attdet skulle vara slöseri med min tid när jagvisste vad jag ville bli.Ger perspektivBåda två hade läst i Sverige om de fått möjligheten,men är ändå nöjda. De tycker attskolan är bra och de gillar Cluj-Napocaoch Rumänien. De medger att det är litesi och så med skolans administration ochatt information om tentor och kurser ”inteserveras på silverfat”.– Man är ju ändå svensk och van vidatt information ska komma till en automatiskt,men man vänjer sig. Man får perspektivpå saker, säger Pernilla Svanberg.– Här finns mycket mer fattigdom än iSverige, större klyftor mellan folk och alltdetta blir till ett paket av erfarenheter somblir ett plus förutom själva utbildningen.Även om de gillar Rumänien, har ingenav dem planer på att stanna kvar i landetefter studierna. Pernilla Svanberg tror atthon kommer att vara sugen på att flytta tillnågot nytt land.Alexander Bengtsson är mest oroligöver studielånet.– Jag gillar landet, jag gillar folket …men det är alldeles för dålig lön här.Nana HåkanssonPernilla Svanberg och Alexander Bengtsson fikar med kompisen Andrei. Det är obligatoriskt för alla internationella studenter att läsa rumänska,men det är inte ett prioriterat ämne. Alexander har lärt sig en del själv och klarar sig till vardags.Foto: Scanpix6

Johannas utbildning kostar en miljon”Jag ångrar inte en sekundatt jag började på Semmelweis”När Johanna Nordell efter femårs ansökningsförsök inte blevantagen till läkarprogrammeti Sverige, trots en plats somandra reserv, fick hon nog.Hon sökte till läkarutbildningeni Ungern och kom efter enomfattande antagnings processin på Semmel weis University iBudapest .– Då kom glädjetårarna,berättar Johanna.Drömmen om att bli läkare föddes närJohanna var 13 år. På gymnasiet börjadehon fundera på om betygen skulle räckatill. Av skolans SYO-konsulent fick honveta att det fanns möjlighet att läsa utomlandsoch var med på ett informationsmötepå ungerska ambassaden.Till en början var hon skeptisk menefter ett besök vid Semmelweis Universitynågra år senare, där en vän nu studerade,blev hon övertygad om att detta var rättväg.Johanna har precis avslutat en månadspraktik på kardiologen på Karolinskasjukhuset i Stockholm. Studenterna pådet engelska läkarprogrammet i Budapestmåste själva ordna den obligatoriska praktikenpå somrarna och har därför oftastinte möjlighet till sommarjobb.Före tredje året ska studenterna genomföraomvårdnadspraktik. Vissa har dåkun nat jobba som vårdbiträde och fått lön.Den följande praktiken inom internmedicinoch kirurgi sker utan ersättning.Detsamma gäller för det sjätte och sistaåret som består av praktik och examensarbete.– Jag har haft tur. De flesta av minakolleger har haft mycket svårt att ordnapraktik. Terminerna präglas till viss del avstress och jakt på praktikplats. Alla gruvarsig för det.Några åker till Norge sista året och hardå möjlighet att få lön för praktiken.Johanna var till en början skeptisk till att läsa till läkare i Ungern. Efter ett besök på SemmelweisUniversity i Budapest blev hon dock övertygad om att det var rätt väg att gå.Ekonomin styrHar man otur med antagningen i Sverigeblir det en ekonomisk fråga om man kanbli läkare eller inte. De svenskar som förläggersina studier utomlands får CSNmedeloch har möjlighet till extra lån.Men detta räcker inte långt. Johanna räknarmed att hennes utbildning kommer attkosta en miljon kronor.Förutom årsavgift till universitetet tillkommerkostnad för resor. Under sistapraktikåret har studenterna tentor parallelltmed praktiken och måste därför återvändatill Ungern regelbundet.I Ungern erhålls legitimation direkt efteravklarad examen. Johanna ser det somen fördel att inte behöva göra AT efter studierna.– Sista årets kliniska rotationstjänsttror jag lägger tillräcklig grund för denfortsatta karriären. Jag ser inget behov avatt genomgå en liknande tjänst därefter.Det är bättre att man, i dialog med arbetsgivaren,kan lägga upp kommande tjänst,vikariat eller ST, efter egna behov, menarJohanna.Måste brinna för att orkaJohanna är tacksam över att hon valde attstudera utomlands.– Jag ångrar inte en sekund att jag börjadeläsa på Semmelweis. Det är myckethårda studier och jag är övertygad om attdet är till fördel för både mig och minakommande patienter.– Vi har inte mycket fritid. Det är långadagar i skolan, helgerna och kvällarna gårtill studier. Jag rekommenderar dem somvill läsa till läkare att söka till Semmelweis.Däremot gäller det att man verkligenbrinner för yrket, för att orka med dettuffa tempot och klimatet, då man ocksåinte befinner sig på hemmaplan.Lena EkeliusModerna Läkare 04/2009 7

Tove lämnade Budapest– började om i Linköping30 procent av alla svenskar somläser medicin – gör det utomlands.22-åriga Tove Nilssonvar en av dem. Men efter ett åri Budapest åkte hon hem ochbörjade om från början i Linköping.– Jag avråder ingen från att plugga i Ungern.Men här känner jag mig mycket mervälkommen. I Budapest betonades ständigtatt bara en viss procent skulle klarasig igenom utbildningen. Här förmedlassnarare att ”nu ska vi skapa förutsättningarför att ni blir så bra läkare som möjligt”,berättar Tove.När Tove gick ut gymnasiet för fyra årsedan fattades ett MVG till full pott i studentbetyget.”Något med biologi eller något socialt”.Ungefär så gick hennes funderingarnär hon bläddrade i utbildningskatalogerna.Läkare – där tyckte hon sig hitta denultimata kombinationen.– Mina betyg räckte till precis allt utomjust det…Provbodde ett halvårEfter att ha rest ett halvår i Australien,pluggat lite franska på Rivieran och jobbatsom vårdbiträde hemma i Eskilstunafick hon tips om att det gick att plugga tillläkare på engelska i Ungern.– Jag åkte ned och började på den förberedandepremedkursen för att kännamig för hur det var att bo i Budapest.Pluggandet gick bra, hon trivdes medämnena och övertygelsen växte om att detvar läkare hon ville bli.Efter ett halvår kom hon in på alla detre engelskspråkiga läkarutbildningarna iUngern och bestämde sig för SemmelweisUniversity i Budapest.– Trots att jag redan varit där ett halvårblev studiestarten en chock. Nu var detallvar! Stämningen var oerhört hetsig ochlärarna upprepade gång på gång att nugällde det att plugga. ”Bara 20 procent aver kommer att klara er till årskurs 2. Densom inte håller måttet åker ut”. De kördemed ren skrämseltaktik.Och Tove lät sig påverkas. Som honpluggade!– Ja, jag tog det verkligen på allvar. Desom tog det lite lättvindigare tjänade pådet, inser jag så här efteråt.För trots att Tove läste natt och dag såvar professorerna ändå inte nöjda.– Man kom till provet och tyckte manOmstart. Efter ett år i Budapest åkte Tove Nilsson hem och började om i Linköping.kunde allt. Så fick man ändå en fråga sominte gick att svara på. En gång blev jag utskrattadnär jag svarade fel. Det kändessom om det var omöjligt att göra rätt.Brysk start på dissektionerAlla ämnen drog igång parallellt och ianatomin satte dissektionerna igång direktmed fyra timmar i veckan under helahösten.– Utan någon särskild introduktionfick vi en låda med kroppsdelar att börjajobba med. Varifrån de kom fick vi aldrigklart för oss. Första gången var det väldigtotäckt, men efter ett tag blev man avtrubbad.Till slut var det som en bilmotor manskulle meka ihop.Tove jämför med utbildningen i Linköpingdär det dröjde till andra termineninnan studenterna fick se en död människa.– Men innan dess hade vi två introduktionsföreläsningar.Vid den första medverkade studentprästen som betonaderespekt inför den döda kroppen. Vi fickock så tillfälle att tala om egna upplevelserav döden. Vid den andra lektionen fick viin for mation om varifrån kropparna somvi undersöker i anatomin kommer. Att dedone rats frivilligt för att användas i utbildning och forskning. Sedan gick vi tillbår huset i Linköping och fick se en äldrekvinna som låg svept i en kista. Allt skeddelugnt och metodiskt. Vi fick tillfälle atttesta våra egna känslor och fundera överhur vi ska hantera döden i allmänhet i våryrkesroll. Först därefter började vi meddissektioner.Tove tycker att det upplägget var bra.Hon säger att hon blev väldigt avtrubbadi Budapest.– Det var väl en sorts försvarsmekanism.Men det känns viktigt att hitta enbalans där man behåller respekten förmän niskan som individ.Studierna slukade all tidTove klarade alla tentor och fullföljde detförsta året på Semmelweis. Men när honåkte hem till sommaren kände hon att detfick vara nog. Hon ville fortfarande bliläka re, men inte till priset att plugga dagoch natt och ändå känna sig otillräcklig.– Jag hade gett upp alla intressen förstudierna. De som inte tog studiehetsenlika hårt klarade sig bättre. Men min hemlängtantog över när jag inte hann med annatän att sitta och läsa.8

Hon gjorde högskoleprovet och tre dagarin på höstterminen ringde Linköpingsuniversitet och erbjöd en reservplats.Nu blev studiestarten helt annorlundaän året före.– Efter en veckas introduktion till läkarprogrammetbörjade vi med HEL –Hälsa, Etik, Lärande – tillsammans medblivande logopeder, sjuksköterskor ocharbetsterapeuter. Den var sju veckor långoch hade två syften: Att betona vårdteametrunt patienten och att introducera osstill PBL – problembaserat lärande.Därefter satte studierna i cellbiologi,reproduktion och metabolism igång. Tillskillnad från i Ungern kunde Tove nu koncentrerasig på en kurs i taget.Dessutom fick hon redan första terminenbörja träffa patienter.– Varannan vecka åker vi två och tvåtill en vårdcentral för att intervjua patienter.Den ena intervjuar, den andra filmar.Därefter tittar vi på resultatet tillsammansmed en distriktsläkare.Också i Ungern fick studenterna kommaut i sjukhusmiljö under första året.– Andra terminen gjorde vi studiebesökpå olika kliniker, men då i en större grupptillsammans med en lärare.För- och nackdelar med bådaTove är noga med att betona att hon intevill ge en negativ bild av utbildningen iUngern. Kanske passar den bättre för andraän den gjorde för henne.– Den har helt klart många fördelar.Man får en otroligt stark teoretisk grundatt stå på. Och en bred förståelse för hur viär uppbyggda eftersom så stor tonvikt läggsvid dissektioner. Här är det mera fokus påvad man kan tänkas ha nytta av på kliniken.Teamet och gruppkänslan är viktig.– I Budapest betonas att du måste varasjälvständig eftersom du så småningomkommer att stå helt ensam med besluten.Ingen hjälper dig, du måste själv ta digfram.Det finns för- och nackdelar med bådasynsätten, menar Tove som framhåller attman säkert blir en lika bra läkare så småningomi vilken ände man än börjar.– Man kanske bara utvecklas på olikasätt innan man når fram till en yrkesrollsom man själv bottnar i.– Att jag inte trivdes så bra berodde tillen del på att jag kände mig socialt isolerad.Vi kastades rakt in i studierna ochfick aldrig någon tid över för att få koll påvarandra. I Linköping pågick nollningenunder de två första veckorna och det bidrogtill att jag kände mig välkommen ochsnabbt lärde känna mina klasskamrater.Hinner med livetTrots att det var tufft ångrar hon inte tideni Budapest. Snarare tror hon det är ettplus att hon inte seglat in på en räkmackautan hunnit skaffa sig lite erfarenheter avolika slag innan hon landade i Linköping.Studierna går som på räls, dessutomhar hon hunnit engagera sig i studentkåren,blivit superfadder och ”nollat” vårterminensnykomlingar och engagerat sigsom frivillig i föreningen Kärleksakuten –ett ideellt sexualundervisningsprojekt sombedrivs av läkarstudenter.– I Budapest var det bara plugg. Härhinner jag med att ha ett liv.Text: EVA AXELSSONFoto: ANDERS NILSSON– Jag avråder ingen från att plugga i Ungern.Utbildningen har helt klart många fördelar.Man får en otroligt stark teoretisk grund attstå på, säger Tove Nilsson, här i centralaBudapest.Läkare i Linköping• Hälsouniversitetet i Linköping (HU)startade 1986, som första fakultet i Sverige,utvecklingen av så kallat problembaseratlärande – PBL. Studenterna ges stort egetansvar och studierna utgår från patientfall.Redan under de första veckorna träffarstudenterna patienter för att träna kommunikationmellan läkare och patient.De traditionella ämnena studeras ur etthelhetsperspektiv. Anatomi, histologi, kemioch fysiologi studeras exempelvis inte somseparata ämnen. Istället sker studiernamed utgångspunkt från de olika organsystemen,som rörelseapparaten, hud ochmag-tarmkanalen.Från termin sex ingår klinisk praktiktolv veckor per termin.Vid Högskoleverkets utvärdering avläkarutbildningarna i Sverige 1997 intogLinköping en klar förstaplats och även imotsvarande utvärdering 2007 fick HUbäst värdering. I december 2007 fickläkarutbildningen priset ”Framståendeutbildningsmiljö” av Högskoleverket.Legitimation erhålls, som i övrig svenskläkarutbildning, efter 5,5 års studier och18 månaders AT-tjänstgöring.Läkare i Budapest• Semmelweis University, grundat 1769,är Ungerns äldsta och största hälsouniversitet.Det har fått sitt namn efterförlossningsläkaren Ignác Semmelweissom insåg sambandet mellan dålig hygienoch barnsängsfeber.Totalt har Semmelweis cirka 3 000läkarstuderande. 1983 startade ett tyskspråkigtläkarprogram och 1987 tillkom ettengelskspråkigt. Sedan Ungern blev EUmedlem2004 har studenterna på engelskaprogrammet ökat kraftigt. Just nu finns837 studenter på det engelska programmetoch 429 på det tyska.Studierna bedrivs traditionellt, detvill säga de olika ämnena läses separatoch parallellt. Studiebesök på klinik fråntermin två. Studenterna förväntas görasommarpraktik på olika kliniker underhela studie tiden – många av de svenskastudenterna arrangerar praktiken på egenhand i Sverige.Hela sjätte året av utbildningen bestårav tjänstgöring inom olika specialiteter.Parallellt med praktiken läser studenternateori inom de områden de arbetar i – ochavlägger tentamina.Legitimation erhålls efter totalt sex årsstudier och praktik. De utexamineradeläkarna kan därefter arbeta inom hela EUområdet.Moderna Läkare 04/2009 9

Carl pluggar i Riga,Elvira i St. PetersburgPersonerna på bilden har inget samband med artikeln.Carl Eklundh började umgås medtankarna på läsa medicin utomlands närhan pluggade på komvux. Där var detmånga andra som liksom han ville läsa tillläkare, men såg utsikterna att komma inpå en utbildning i Sverige som nära noghopplösa.Han berättar att en kompis med högstabetyg gav upp när han blivit bortlottad tregånger. Men Carl kände aldrig någon tvekanom vad han ville, frågan var bara hurhan skulle gå till väga.När en väninna berättade att hon skullebörja på tandläkarutbildningen i Riga bestämdesig Carl för att ta steget. Han sökteoch kom in på det engelskspråkiga läkarprogrammetvid Riga Stradins University.Det var tre år sedan och Carl har nuläst fem av tolv terminer.– Det har inte varit någon dans på rosor,berättar Carl. Han känner igen sig imycket av det Tove (se sidan 8) berättar.Tempot är extremt högt och studiemiljönganska kärv.– Jag brukar säga att jag lever medicin,det är en livstil mer än ett studieprogram.Kärv attitydDet tog ett tag innan han vande sig vidlärar nas attityd.– Ibland kan en professor ursäkta sigoch säga ”Jag är snart tillbaks, jag skabara relegera några studenter”.De senaste två terminerna har Carl haftsex duggor i veckan, som han måste klaraför att få tentera.– Jag är förvånad över att jag inte gåttin i väggen, det är mycket blod, svett ochtårar.Mer än en gång har han frågat sig varförhan stannar kvar, men samtidigt ärhan stolt över att han tagit sig igenom deförsta tuffa åren. Det är på sätt och vis enbekräftelse på att motivationen – att endag bli barnläkare – finns där och att hanär på rätt väg.Inte ett andrahandsvalElvira Klasic har haft tankarna på att läsamedicin i bakhuvudet sedan gymnasietiden,men efter studenten var det språkstudiersom lockade. Hon började läsaryska vid universitetet och flyttade underen period till St. Petersburg.När hon kom hem till Stockholm börjadehon läsa lingvistik, men det kändesinte rätt. Egentligen var det ganska självklartatt packa flyttlasset till St. Petersburgännu en gång, för att börja på densex år långa läkarutbildningen där. Nu tillhösten börjar hon sitt tredje år, efter att hahaft ett studieuppehåll.Elvira berättar att hon känner igenbåde Carls och Toves berättelser i andrautländska läkarstudenter som hon pluggatmed i St. Petersburg, men menar att honsjälv har en annan utgångspunkt.Att läsa i Ryssland var för henne ingetandrahandsalternativ, hon trivs bra ochhade inte velat plugga någon annanstans.Hur viktigt är det?Många av Elviras klasskamrater hade aldrigtidigare varit i Ryssland när de börjadestudera och för dem blev kulturkrocken enobehaglig överraskning.– Att bo och studera i ett annat land isex år är ett väldigt stort åtagande. Manmåste vara beredd på att lära sig ett nyttspråk, en ny kultur och andra regler ocharbetssätt. Samtidigt måste man fråga sighur viktigt det egentligen är för en att bliläkare, om man bara kan tänka sig att läsai Sverige?Hon tycker att alla borde pröva pålandet de vill plugga i ett tag innan de bestämmersig, till exempel genom att läsaen språkkurs.– Många kommer till Ryssland för attplugga med inställningen att det ska bliLäkare i Riga• Riga Stradins University bildades 1950och har cirka 4 600 studenter.English programme startades 1990 ochantar cirka 50 studenter per år till medicinochtandläkarprogrammet.Förutom de runt 50 svenskar som justnu studerar vid RSU finns även studenterfrån Norge, Tyskland, England, Frankrikeoch USA. Utbildningen är godkänd inomEU-området och legitimation ges direktefter examen.Undervisningen bedrivs i små grupperom 6-8 studenter per professor och är traditionellt uppbyggd under de första åren,för att senare bli mer problem baserad.Förutom medicinska basvetenskaperläser man under de första två årenfilosofi, latin och lettiska. Från och medfjärde terminen börjar man träffa patienteri helklass och patientkontakten ökardärefter successivt. För att kommuniceramed patienterna krävs dock att man kanlettiska.Studie avgiften för det första året är7 000 euro, den ökar sedan med 500 europer läsår.spännande att uppleva en annan kultur.Men man kan inte bara uppleva rysk kultursom om man tittade på ett vackert vykort.Om man ska bo här i flera år krävsdet att man anstränger sig för att integrerasig.Stärker självförtroendetBåde Carl och Elvira påpekar att studentersom funderar på att läsa utomlands måstetänka över de ekonomiska aspekterna.Studielånen blir betydligt högre och ändåräcker CSN-pengarna inte terminen ut.– Jag tror inte att det hade varit möjligtutan stöd hemifrån, säger Carl och berättaratt alla hans kursare har ekonomisktstöd från sina föräldrar.De är ändå noga med att betona attstudier utomlands ger många positivaerfarenheter. Det stärker självförtroendetatt klara av de utmaningar man ställsinför och de flesta lär sig på köpet ett nyttspråk.Det intensiva utbildningstempot ger islut ändan en gedigen teoretisk kun skapsgrundatt stå på och varken Elvira ellerCarl betvivlar att de kommer att klara sittfram tida yrke lika bra som om de studerati Sverige.jessica svegforsLäkare i St. Petersburg• St. Petersburg State I.P Pavlov MedicalUniversity bildades 1897 som Rysslandsförsta medicinska universitet för kvinnor.Det är döpt efter fysiologen Ivan Pavlovsom upptäckte fenomenet betingninggenom sin forskning på hundars salivering.Universitetet har cirka 6 000 studenteroch utbildningar på ryska, franska ochengelska.Utbildningen bedrivs i små grupper ochär enbart teoretisk de första två åren och iprincip enbart klinisk de sista tre.Efter sex år tar man examen och kanarbeta som läkare i Ryssland.För svensk legitimation krävs AToch innan man kan göra detta krävs ettgodkänt TULE-prov. Det är ett medicinsktkunskapsprov för läkare från länder som ejomfattas av EU-direktiv eller den nordiskaöverenskommelsen och består av en teoretiskoch en praktisk del. Studenter frånSt. Petersburg brukar klara TULE-provetutan problem.Studieavgiften för det engelska läkarprogrammetär 5 900 euro per läsår.10

ordförande har ordetBotten är nådd– arbetsmiljön måste förbättrasIndragna läkarrockar, hårdareschemaläggning, arbete utan lön för attklara vaccinationskrav inför det väntadeinfluensautbrottet och betalning ur egenficka för vaccination som skydd mot sjukdom.De kreativa besparingsåtgärderna ärmånga i det stålbad som flera arbetsgivareinom vårdsektorn har att handskas med.Nu lovar Fredrik Reinfeldt (m) ochAnders Borg (m) extra pengar till landstingenför att förhindra personalneddragningar.Statsministern lugnar oroade själarsom är rädda att deras sektor ska få enmindre del av kakan. Reinfeldt försäkraratt det handlar om ett tillfälligt tillskott.Kortsiktiga lösningar kan varalockande när plånboken gapar tom menär förödande för personalförsörjningen pålång sikt. Arbetsgivaren borde till exempelbeakta omfattningen av de kommandepensionsavgångarna, ökat vård- och omsorgsbehovpå grund av en åldrad befolkningoch rapporter om brist på läkareinnan de skrämmer bort sin personal.Många läkare upplever redan idagatt arbetssituationen är pressad. Det framkommerbland annat i den ST-enkät somSYLF genomfört i början av året. Två avtre ST-läkare anser att fritiden påverkasnegativt av arbetssituationen och en nästanlika stor andel anser att de är så tröttaefter arbetet att det sociala livet blir lidande.48 procent har funderat på att i framtidenarbeta utanför sjukvården. Därtillhar hela 34 procent av ST-läkarna och 30procent av AT-läkarna övervägt att bytayrke på grund av den kliniska arbetsbelastningen.När frågan om läkarbrist diskuteras,fokuseras oftast på utbudet av utbildningsplatseroch landstingens behov avut landsrekrytering för att lösa den mestakuta bristen. Diskussionen borde ocksåomfatta arbetsmiljö och arbetsbelastning.Ovanstående siffror talar för sig själva.Om Sveriges befolkning ska kunna varatrygga i att någon tar hand om dem omde blir sjuka, krävs en rejält förbättradarbets situation för vårdens medarbetare.Den arbetsgivare som önskar sörjaför en stabil, kompetent medarbetarstabför att undvika brist på kvalificerade arbetstagare,vilket är en naturlig konsekvensav missnöje och dåliga arbetsvillkor,borde i högre grad inkludera läkarei beslutsprocesser och i det kontinuerligakvalitets- och förbättringsarbetet. Arbetsgivaresom premierar nytänkande och initiativtagandeoch som låter medarbetarnadelta i beslutsprocessen har betydligtbättre förutsättningar att attrahera STläkarevid valet av framtida arbetsplats.Dessvärre anser ST-läkarna att deras nuvarandearbetsgivare inte uppfyller dessakrav. Kanske är detta orsaken till att såmånga som 76 procent av respondenternai SYLFs ST-enkät anger att de kan tänkasig en framtid som egna företagare och att92 procent kan tänka sig att arbeta inomprivat verksamhet.Mitt i den rådande lågkonjunkturenbör jar nu upptakten inför den kommandeav tals rörelsen. Vårt nuvarande avtal löperut 31 mars 2010 och i samband med attavtalet sägs upp i december ska läkarförbundetöverlämna sitt yrkande till SverigesKommuner och Landsting. SKL kommersannolikt att använda den bistra ekonomiskasituationen i Sverige som ett argumentför en svag löneutveckling men samtidigtmåste hjulen börja rulla igen vilketbland annat en ordentlig löneutvecklingkan bidra med.Nu väljer jag dock att se regeringens”tillfälliga” tillskott i landstingens kassasom en markering att botten är nådd ochhoppas att vi alla kan hjälpas åt att sättagränser och sörja för en dräglig arbetsmiljö.För någon annan lär inte göra arbetetåt oss.Foto: P.O BejsjöLENA EKELIUSOrdförandeModerna Läkare 04/2009 11

Välkommen tillMedicinska riksstämmanden 25–27 november 2009Svenska Läkaresällskapet arrangerar årligen den Medicinska riksstämman,Sveriges största vetenskapliga möte, för sjukvårdens utveckling med siktepå hela vårdteamet.Ett unikt tillfälle till fortbildning över specialitets- och yrkesgränserna.Som besökare kan du ta del av ett kvalificerat seminarieprograminom en rad olika sjukdomsområdenoch ta del av det senaste iutställningen.Kom och låt dig inspireras avforskning i framkant, träffa studiekamrateroch blivande kollegor.Delta i diskussionen om hur vi medökad kunskap och klokare vård kan gedagens och morgondagens patienterden bästa vården.FÖR MER INFORMATION OM:Vetenskapliga programmet www.sls.seUtställningen www.riksstamman.se12P.S Fri entré för dig som är med.stud!

Webbdesign på arbetstidMed hög puls och darrandefingrar knappade jag inwww.allmanmedicin.se i webbläsarensadressrad. Det kundeväl inte vara möjligt att denadressen fortfarande var ledighösten 2006?Några sekunder senare hadejag svaret: ”Fel vid sidhämtning.Adressen hittades inte.” Det toginte många minuter innan jaghade registrerat den. Nu var detbara att börja skapa själva sidan.Idén hade vuxit fram gradvis. Som läkare iallmänhet och allmänmedicinare i synnerhethar man ett stort behov av att snabbthitta information inom ett antal områden.Med den hastighet den medicinska utvecklingenhar är det viktigt att informationenär uppdaterad. Ofta arbetar man ocksåunder tidspress, vilket gör att det ska gåsnabbt att hitta de svar man söker. Meddatorjournal spenderar vi på gott och ontstörre delen av vår arbetstid med en datorinom räckhåll.Fåtal väl valda länkarÄnda sedan medicinstudierna i Lin kö pinghar jag använt nätet mycket och samlatlänkar till favoritsidor som jag besökerofta. Men jag saknade en smidig, bra ochuppdaterad sida som samlade dessa länkaroch gjorde dem lättåtkomliga var man änbefann sig.Våren 2006 hade jag lagt upp en lokallänk sida på den vårdcentral i Falun där jaggjorde min ST. Kanske kunde en vidareutveckladnationell webbsida också uppskattas?Kanske kunde det dessutom blimitt ST-arbete?Svaret på båda frågorna blev ja. Cirka200 timmar arbetstid (5p) hade jag därmedtill mitt förfogande. Hur mycket fritidjag använt är svårt att uppskatta men detfemdubbla är en rimlig uppskattning.Jag hade tidigare gjort enstaka enklarehemsidor men det mesta har jag fått läramig allt eftersom. Det finns tack och lovutmärkta resurser och inspiration på nätet.Tanken med sidan är inte att den skasamla så många länkar som möjligt.Tvärt om ska den innehålla ett fåtal välvalda länkar som presenteras på ett såöverskådligt och stilrent sätt som möjligt.För tydlighetens skull presenteras varjelänk med en liten informationsruta omman placerar muspekaren över den. Ingalösenord behövs och den är öppen för alla.Fredrik Settergren skapade allmanmedicin.seinom ramen för ett ST-arbete. Även somfärdig specialist fortsätter han att utvecklaoch uppdatera sidan och erbjuder platsannonseringför att finansiera den tid det tar.En sökfunktion (anpassad till Google)på sidan ger en träfflista med resultat frånav mig utvalda resurser. Med ett klick nårman därefter direkt till exempel rätt kapiteli läkemedelsboken, rätt sida på Internetmedicin,patientinformation från Sjukvårdsrådgivningen.seeller en SBU-rapporti ämnet.Skriver man sökordet på engelska fårman träffar från Cochrane, TRIP-databaseeller e-medicine för att ta några exempel.Med ett sjukdomsnamn och ”image”är chansen stor att man får en direktlänktill en bild från hudatlasen dermis.net somockså är indexerad. Den här sökfunktionenhar kommit att bli det jag själv uppskattaroch använder mest.200 sökningar per dagEfter att en första version av sidan hadelagts ut på nätet tog jag hjälp av kolleger påtre vårdcentraler för att få synpunkter. Deombads använda sidan under en månadstid och därefter träffade jag dem för feedback.Det ledde till en del justeringar.Sidan har varit igång på riktigt sedani början av februari 2007. Jag har ett statistikverktygsom bland annat räknar besökareoch de ökar stadigt, vilket är glädjande.Jag får också information om vilka länkarsom är populärast, vilket gör att jagkan plocka bort länkar som inte användsså mycket och flytta fram de bästa tillstartsidan.I skrivande stund är det cirka 17 000sidvisningar och 8 000 besök/månad från150 orter. 200 sökningar görs med sökmotornvarje dag!En artikel om webbplatsen i DagensMedicins temanummer om allmänmedicingav besöksstatistiken en skjuts uppåt ochanvändandet spreds från Dalarna till helalandet. I dag är det logiskt nog i Stockholmsområdetsom sidan används mest.Öppnat dörrarMin skriftliga redovisning av arbetet blevi form av en artikel i tidningen Allmänmedicin.Webbplatsen räknades dess utomin i min specialistexamen i all män medicinoch gav mig ett hedersomnämnande underårsmötet i Örebro hösten 2008.Arbetet har öppnat många dörrar dåjag blivit inbjuden att prata i olika sammanhang. En blogg knuten till sidan germig också privilegiet att få utlopp för tankaroch åsikter.Roligast har dock varit all positiv feedbackfrån kolleger ute i landet som harnytta av webbplatsen. Justeringar och förbättringarhemma vid mitt köksbord fårgenomslag hos kolleger runt om i Sverigeredan nästa dag!Det känns lyxigt att ha fått genomföraett så roligt, stimulerande och kreativt STarbete.Alla spin-off-effekter är en bonus.Avsikten med den här artikeln är attinspirera den som känner sig tveksam tillenkät studier, p-värden och cellräkning.Man kan göra något helt annat!Fredrik SettergrenSpecialist i allmänmedicin, MalmöSkapare av allmanmedicin.seModerna Läkare 04/2009 13

SYLFs AT-ranking 2009Ljungby lasarett årets vinnareLjungby lasarett tar hem segerni SYLFs tionde AT-ranking. Andraplaceringenintas av Sjukhuset iLidköping och tredjeplaceringenav Höglandssjukhuset Eksjö, somvar högst i rankingen både 2008och 2006.Årets raket är Lindesbergs lasarett somgjort en resa från plats 35 år 2008 till enfjärdeplacering 2009, ett lyft på hela 31placeringar. Universitetssjukhuset i Linköpinghar också gjort ett ordentligt lyft med28 placeringar och Universitetssjukhuseti Örebro har klättrat upp 23 placeringar.De tre sjukhus som tappat mest jämförtmed föregående år är Hässleholmssjukhusorganisation med -42 placeringar,Universitetssjukhuset MAS med -24 placeringarsamt Kungälvs sjukhus med -20placeringar.Sjukhuset som fått lägst sammanvägtbetyg och därmed hamnar sist i AT-rankingenär Sollefteå sjukhus med blygsamma3,17 i medelbetyg.Betygen varierar mycket mellan sjukhusenmen även inom sjukhusen noterasstora skillnader. Sollefteå sjukhus, somfått ett lågt sammanvägt betyg, erhållertill exempel ett mycket högt medelbetygpå kollegialt stöd främst inom psykiatrin.Som arbetsgivare kan man med hjälp avAT-rankingen identifiera styrkor och brister,vilket kan vara en god hjälp på vägenför att förbättra AT-tjänstgöringen.Dåliga möjlighetertill individuell löneförhandlingEndast 28 procent av AT-läkarna harlöne förhandlat innan påbörjandet av AT.Detta trots att rättigheten till individuellförhandling infördes redan 2004. Då vardet 15 procent som löneförhandlat i sambandmed påbörjandet av AT.Det har således skett en förbättringmen fortsätter det i samma låga takt somnu, kommer det att dröja till år 2037innan samtliga AT-läkare fått löneförhandlainnan påbörjandet av AT. Det äranmärkningsvärt att arbetsgivaren intetar ett större ansvar för att organisationenanpassas så att AT-läkarna får möjlighetatt löneförhandla avtalsenligt.En förutsättning för att lönesättningenska fungera är att man som anställd kännertill lönekriterierna. Resultatet i ATrankingenvisar dock att det enbart ärvarannan AT-läkare som känner till lönekriterierna.För arbetsgivaren kan lönendelvis fungera som ett återkopplingsinstrumentoch motivation för medarbetarnaatt prestera så bra som möjligt. Dennamöjlighet undermineras givetvis om medarbetarenej känner till lönekriteriernaoch det skapar en osund organisationskulturdär lönesättningen kan uppfattas somgodtycklig.En annan förutsättning för en fun gerandeindividuell lönesättning är att manvet vem man ska löneförhandla med. ATrankingenvisar att närmare fyra av tioAT-läkare inte vet vem som är deras lönesättandechef. Detta är ytterligare ett underkännandeav hur den individuella lönesättningenfungerar för AT-läkare.Föräldralediga missgynnasNio av tio AT-läkare anger att deras arbetsgivareger AT-läkare goda möjligheteratt ta ut sin föräldraledighet, vilket är positivt.Av dem som tagit ut föräldraledighetunder sin AT är det dock var fjärde somuppger att de haft en sämre löneutvecklingän de skulle haft om de varit i tjänst.Detta missgynnande av föräldraledigastrider mot föräldraledighetslagen somsäger att ingen arbetstagare som utnyttjarsin rätt till föräldraledighet ska behövatåla sämre villkor än andra, vare sig detgäller löneutveckling, fortbildning ellerkom petens- och karriärutveckling. SYLFser mycket allvarligt på detta.Tung klinisk arbetsbelastningAtt som arbetsgivare kunna anpassa denkliniska arbetsbelastningen till en acceptabelnivå är en förutsättning för att behållaanställda. Nytt i årets enkät är frågan”Har du på grund av den kliniska arbetsbelastningenfunderat på att byta yrke?”där 30 procent svarat ja, 34 procent avkvinnorna och 22 procent av männen.Den kliniska arbetsbelastningen riskeraratt påverka personalförsörjningen genomatt läkare byter yrke eller specialiteteller går i pension i förtid. Det kan kortsiktigtvara lockande att som arbetsgivareöka arbetsbelastningen för anställda mendet riskerar att skrämma bort anställdabåde från den specifika arbetsplatsen ochlångsiktigt från yrket.SYLFs ST-enkät 2009 visade att 34procent av ST-läkarna funderat på att bytayrke på grund av den kliniska arbetsbelastningen,vilket visar att problemet inteenbart berör AT-läkare.En viktig faktor för att motverka entung klinisk arbetsbelastning är ett starktstöd från kollegor. AT-rankingen visar attVårdköer är en frågasom nu är högt prioriteradmen resultatet visar attdet inte enbart är patientersom får köa till Sverigessjukhus utan ävenblivande AT-läkare.14

det kollegiala stödet genomgående får etthögt betyg vilket är mycket glädjande.Yngre läkares vilja att bli chef avtarNytt i årets AT-ranking är frågor om synenpå chefskap. Resultatet visar att detär 62 procent av AT-läkarna som kanskeeller absolut vill bli chef. Till de som svaratnej på frågan ställdes följdfrågan om vaddet är som talar emot ett chefskap. Denviktigaste faktorn är att man får mindrepatientkontakter vilket 59 procent svarat,den näst viktigaste faktorn är att utbildningeninte gett tillräckliga färdighetervilket angetts av var tredje AT-läkare.När resultatet jämförs med SYLFs STenkät2009 och MSFs studentenkät 2008noteras ett drastiskt minskande intresseför chefskap under de första yrkesverksammaåren.I väntan på ATDen genomsnittliga väntetiden från läkarexamentill påbörjandet av AT är sju månaderoch en vecka, vilket är en veckalängre än i 2008 års ranking. Väntetidenvarierar mellan 11,5 månader i Stockholmsläns landsting till 3,8 månader ilands tinget i Värmland.En del av väntetiden mellan läkarexamenoch påbörjandet av AT kan vara frivillig,men detta kan inte förklara varförskillnaderna mellan landstingen/regionernaär så stora.AT-ortens geografi, dess rykte och densökandes sociala situation är de faktorersom enligt AT-rankingen har störst inverkanpå valet av AT-ort. Att ett landstingeller en AT-ort har kort väntetid är komplextatt analysera och det skulle blandannat kunna indikera att AT-orten har ettoattraktivt geografiskt läge eller ett dåligtrykte.Då hälften av AT-läkarna anser att ettgott rykte är viktigt vid valet av AT-ort,bör arbetsgivaren arbeta för att AT-läkarnaskall bli så nöjda att de kan rekommenderaorten till andra sökande.Samtliga examinerade läkare i Sverigemåste förr eller senare göra sin AT och jutidigare de ges möjlighet till detta destostörre nytta ger det läkaren, patienterna,medborgarna och arbetsgivarna. Vård köerär en fråga som nu är högt prioriteradmen resultatet visar att det inte enbart ärpati enter som får köa till Sveriges sjukhusutan även blivande AT-läkare. En nödvändigförkortning av väntetiden får dock inteinnebära att kvalitén blir sämre.Sommarsemester ingen självklarhetSYLF har uppmärksammat att det finnsAT-läkare som används som en läkarbuffertdär de ofta får ta tunga jourpass. Entuff arbetssituation medför att man behöveren fullvärdig semester med möjlighettill återhämtning.I de allmänna bestämmelserna som ären del av läkares kollektivavtal står det attdet ”… ska eftersträvas att arbetstagarenfår en ledighetsperiod av minst fyra veckorunder juni-augusti”.Resultatet från AT-rankingen visar att29 procent av AT-läkarna någon gångunder sin AT haft mindre än fyra veckorssemester under perioden juni-augusti. Detfinns stora regionala skillnader där situationenär sämst i Stockholm och bäst ilandstinget i Östergötland.Det finns förbättringspotential församt liga AT-orter och landsting men övergripandeär det 81 procent av AT-läkarnasom rekommenderar sin AT-ort, vilket ärglädjande. AT-rankingen kan användassom ett verktyg för att AT-läkarna ochverksamhetscheferna tillsammans skakunna utveckla verksamheten.Avslutningsvis vill SYLF sända ett storttack till alla er som besvarat enkäten. Helarapporten och rankinglistan med detaljeradinformation om varjeAT-ort kan laddas nerpå www.sylf.se.Joel HellstrandUtrednings sekreterareSYLFRanking bygger på personliga erfarenheter• AT-rankingen genomförs av SYLF för att blivande AT-läkare ska kunna ta del av hurandra AT-läkare bedömt AT-orterna med avseende på bland annat introduktion, handledningoch möjlighet till löneförhandling. En förhoppning är att rankingen och de olikadelbetygen ska kunna sporra AT-orterna att utvecklas och prestera bättre.I år är svarsfrekvensen 71 procent och rankingen baserar sig på svar från 1 125 personersom gör AT eller nyligen avslutat sin AT. För att en AT-ort ska kunna rankas krävs det attminst fem personer från AT-orten har besvarat enkäten. Placeringen i rankinglistan baseraspå frågan ”Vilket sammanfattande betyg vill du ge din AT?” där 1 är mycket dåligt och 6 ärmycket bra.Moderna Läkare 04/2009 15

Överbeläggning en patientsäkerhetsriskBrist på vårdplatser med överbeläggningar somföljd har rapporterats vara ett problem på mångasjukhus i Sverige.Vid en oanmäld tillsyn vid sex sjukhuskonstaterar Socialstyrelsen att överbeläggningaroch utlokalisering av patienter snarare var en regelän undantag.Socialstyrelsen visade i en tillsyn år 2003 att det fanns överbeläggningarvid flertalet besökta sjukhus och att hälften av sjukhusenhade patienter som var utlokaliserade till andra avdelningar.Vid granskningen visade det sig att personalen uppfattade systemetmed att utlokalisera patienter som riskfyllt samt att dessapatienter riskerade att få sämre omvårdnad, medicinsk diagnostikoch behandling. Patienterna riskerade även förlängd vårdtid. Enbedömning som delas av Socialstyrelsen.Systemet har permanentatsVid 2008 års tillsyn granskades sex större sjukhus i landet vidoanmälda besök under en dag i augusti. Avsikten var att få enögonblicksbild av hur många överbeläggningar som fanns vidsjukhusens kliniker, samt att bedöma säkerheten för de utlokaliseradepatienterna.Huvudintrycket vid intervjuerna var att platssituationen varansträngd, inte bara på sommaren. Sommarsituationen medfördeextra belastning som man upplevde ledde till ökade patientsäker­hetsrisker, dock utan att man från något sjukhus uppgav att någotallvarligt inträffat.Granskningen visar att vården har vidtagit åtgärder för attskapa rutiner för att hantera överbeläggning och utlokalisering avpatienter, men att de patientsäkerhetsrisker som tidigare påvisadeskvarstår och att systemet snarare har permanentats.– Vi ser allvarligt på att det är så vanligt med överbeläggningaroch utlokaliseringar av patienter, säger Staffan Blom, chef vid denregionala tillsynsenheten i Stockholm. Vi såg inga akuta bristervid besöken, men vårdgivarna verkar ha permanentat systemetoch det kan innebära allvarliga risker för patienterna. Vi kommeratt fortsätta bevaka frågan.Foto: Maria JoelssonFörmånliga försäkringarför dig som är student!MSF och SalusAnsvar har ett samarbete där en av våra största uppgifter bland annat är att se till att dusom medlem har tillgång till ett brett utbud av försäkringar. Ett exempel är att du kan teckna personochhemförsäkringarna som är anpassade för dig som är student, både till innehåll och pris.Ring SalusAnsvar, 0200-87 60 70, eller besök www.salusansvar.se/msfi samarbete medSalusAnsvar — En del av16

Nya SPUR kollar in STNyligen kallades samtligaSPUR-samordnare i Sverige tillen utbildningsdag i Stockholmangående ”nya SPUR i nya ST”.Intresset var stort och salenfullsatt.I nya ST finns ett uttalat krav på regelbundenextern granskning. SPUR (FörbundetSveriges Läkarförbunds och Svenska Läkaresällskapetsstiftelse för utbildningskvalitet)har anpassat sina rutiner och metodertill Socialstyrelsens nya föreskrifter ochallmänna råd (SOSFS 2008:17). Det betyderatt alla utbildande enheter i Sverige nuskall granskas.Socialstyrelsen har definierat vissa kvalitetskravsom ska (föreskrift) respektivebör (allmänna råd) vara uppfyllda. SPURsfrågor och checklistor följer denna uppdelning.Dessutom har SPUR lyft fram andrafrågor av vikt för ST som kallas ”kvalitetsindikatorer”.Det finns också möjlighet för den utbildandeenheten att göra en självvärderinginnan och mellan inspektioner. Verksamhetschefersom inte satsar på ST kan snartfå det riktigt hett om öronen och förloraförmånen att få utbilda ST-läkare.Stärker och höjer kvaliteten i nya STSPUR ansvarar för inspektionsverksamhetenav den utbildande ST-enheten ochSPUR-experterna (SPUREX) är de sombland annat sköter själva utvecklingsarbetet.Inspektionerna syftar till att granska,stärka och höja kvaliteten i nya ST. Meningenär att sjukhusen och klinikerna skafå incitament att förbättra utbildningen.Varje klinik (den utbildande enheten)får ett besök av två inspektörer från denegna specialiteten som gör en bedömningav ”struktur och process” i kombinationmed en enkät. I praktiken åker ett par kollegorunder några dagar ut till en eller ettpar kliniker på en inspektionsrunda. Efteren återkoppling och slutrapport samt ettavstämningsmöte, sammanfattas och rapporterasresultaten från alla inspekteradeutbildande enheter.Allt sker i en vänlig men bestämd andaoch inspektörernas främsta uppgift är såklartatt på alla vis hjälpa den utbildandeenheten.Lägre poäng i nya SPURDen nya poängsättningen kommer attresultera i betydligt lägre poäng jämförtmed gamla SPUR. Ingen utbildande enhetkommer att få speciellt höga poäng ibörjan och i synnerhet inte innan alla nyaTvå glada medlemmar i SPUR-stiftelsens styrelse är HeidiStensmyren och Hans Hjelmqvist. I bakgrunden ses JesperPersson, ordförande i SPUREX.Foto: Ola Björgellkrav i nya ST är uppfyllda. All inspektionkommer att ske enligt kraven i nya ST. Läsmer på www.lakarforbundet.se/spur.Inspektör tillför mervärde till klinikerDet är en verkligt fin fjäder i hatten förden egna kliniken att ha någon eller någrasom är SPUR-inspektörer. Den som blirinspektör tillför därför ett påtagligt mervärdetill sin klinik och blir en av dem sombäst kan förbereda den egna avdelningeninför stundande inspektion.Du som har högst ett år kvar på din STkan bli inspektör.I den egna specialiteten gäller det attfinna en väg för att praktiskt få igång enny SPUR-runda. Det ska vara en enkel ochkostnadseffektiv väg. I specialitetsföreningenSFMR (Bild- och Funktionsmedicin)har vi tagit fram en modell som vi gärnasprider som ett tips till er:I SFMRs styrelse har varje medlem uppgiftenatt själv varainspektör och dessutomleta upp tvåandra (nya) inspektörer.Två mötesplatserfinns för oss i år– en röntgenveckai höst samt riksstämmanföre jul. Ianslutning till dessakon gresser anordnasdär för utbildningsdagarför alla nyaoch gamla inspektöreri Bild- och Funktionsmedicin.Under röntgenveckanerbjuds dess­En glad SPUREX-ledamot,Martin Wohlin, hugger tag iden nya inspektionsmanualen.Foto: Ola Björgellutom ett symposium som är öppet för allamedarbetare. Här kan vi berätta mer omSPUR för undersköterskor, sjuksköterskor,verksamhetschefer, ST-läkare medflera. Det bör ge en större acceptans, bådeför inspektionerna och för ST-läkarnasarbets villkor.Med ST satt i fokus underlättas ocksådet praktiska genomförandet av inspektionen.Nu är det upp till varje specialitet attfå fart på nya SPUR-inspektioner. Jag troratt det blir en perfekt spark i ändan till ossalla, som samtidigt får igång nya ST påriktigt och då är det ju full pott!Ola BjörgellSPUR-samordnare förBild- och FunktionsmedicinÖvergripande Studierektor UMAS, MalmöOrdförande Framtidens SpecialistläkareB O K A R E D A N N U !Moderna Läkare 04/2009 17

Oskar Lundgren vinnare i skrivartävlingSvenska Föreningen för Medicinsk Psykologi (som är en delföreningi Sektionen för Medicinsk Psykologi i Svenska Läkaresällskapet) harsedan ett antal år tillbaka två skrivartävlingar vartannat år. Den enavänder sig till medicine studerande/kandidater och AT-läkare.Vid den senaste omgången – som avgjordes i våras – gick förstapris på 5 000 kronor till medicinstuderande Oskar Lundgren påtermin tio i Linköping. Han fick priset för sitt bidrag ”Ett svek itålamod ”, som publiceras nedan.Tävlingsjuryn hade följande motivering till sitt beslut:”En berättelse om den nya, unga vikarien och ett övergrepp ivården . En fin språkbehandling ger gestalt åt människan bakomdiagnosen . Med stark närvarokänsla skildras huvudpersonens självrannsakandevånda över sin delaktighet.”Vill du veta mer om tävlingen gå in på föreningens hemsidawww.sfmp.se. Där kan du också ta del av flera andra prisbelöntabidrag.Lena SvidénAllmänläkare, sammankallande i tävlingsjurynEtt svek i tålamodav Oskar LundgrenDet första jag mötte när jag gick på mittnattpass var skrik och gråt. En medelålderskvinna jag aldrig träffat tidigare stod i dörrentill avdelningens kök och med tårarnarinnande från trötta ögon gjorde hon sittyttersta för att förolämpa resten av personalstyrkansom stoiskt försökte dricka enkopp kaffe. Då arbetsplatsen i fråga var ensluten psykiatrisk avdelning gissade jag attvi hade fått in en ny patient.Distraherad av min ankomst lämnadehon köksdörren och hälsade med ett ilsket,”Vem faan är du då?”Med ett lite krystat leende förklaradejag lugnt att jag var skötare, sommarvikarierandesådan och en del av nattpersonalensom snart skulle lösa av kaffedrickarnai köket.”Jaha, och hur gammal är du?”, sa honoch hade snabbt fått något vagt flirtigt iblicken.Innan jag hann svara började honskratta hysteriskt och tillade,”Du är hur som helst för ung för mig…du påminner om min son Fredrik”, och såkom återigen tårarna.När kvällsstyrkan gav rapport fick jag vetaatt kvinnan, som vi kan kalla Maria, hadekommit in sent på eftermiddagen tillsammansmed två poliser. De hade tvingatsplocka upp henne i en tobaksaffär där honhade gjort sig osams med ägaren och ställttill en ordentlig scen innan polisen hunnitdit.Vad som hade startat bråket var oklartmen poliserna hade sagt att Maria hadehunnit hälla ut tre burkar lösgodis pågolvet, spottat på butiksägaren och sparkaten annan kund på låret. Den inskrivandeAT-läkaren hade kontaktat Marias18-åriga son, som hade blivit lugnad avbeskedet att hon nu var intagen. Han hadeinsett att hans mamma varit på väg in ien manisk episod och hade vid tre tidigaretillfällen under veckan som gått pratatmed öppenvården. Maria hade inte sovitpå en vecka och sakta men säkert tappatfotfästet, igen…När kvällsfikat serverades hade Marialugn at ner sig och såg nästan lite skamsenut där hon satt och fingrade på en ostfrallaoch drack ett glas mjölk. När de andra patienternagick och la sig satte hon sig i entv-soffa och småskojade med några av ossi personalen. Andra hade hon bestämt sigför att ogilla och de blev istället konstantprovocerade.Jag tillhörde uppenbarligen de godkändaskötarna och jag upptäckte att detgick att ta udden av ett annalkande vredesutbrott genom att skämta. Små sarkastiska eller ironiska kommentarer fickhenne att spricka upp i ett leende och drain taggarna en stund.Timmarna gick och en av de mer rutineradeskötarna, en storväxt och ganska bitterkvinna, började tjata på Maria att det nogvar dags att gå till sitt rum och försökasova. Maria vägrade gång på gång och höllnågra gånger på att elda upp sig till nyatårar, och nya förolämpningar.Maria blev allt tröttare och börjadenicka till i soffan. Där tyckte min bittraskötarkollega att gränsen gick, men efterett nytt vredesutbrott (som jag fick lugnamed en gemensam promenad till patienternasäckliga rökrum) blev det bestämt att viskulle göra ett undantag och lämna Mariai fred, ljudligt snarkandes framför TVn.Strax före tre vaknade Maria och varomänskligt kissnödig. Hon låg kvar påsoffan och skrek på hjälp istället för attta sig till en toalett. Rädd för en olyckshändelsei soffan lyckades den bittra skötarkolleganlura i Maria i en rullstol föromedelbar transport till närmsta toa.Medan Maria skötte sina bestyr hadeskötarkollegan gått för att hämta denmanliga nattsköterskan som tidigare underkvällen inte visat sig ute på avdelningen.När hon kom ut från toan möttes honsåledes av en mindre patrull med en snorkigmanlig sjuksköterska iklädd en för storläkarrock i täten.Maria trotsade som en femåring i en mataffäroch vägrade högljutt följa de orderom att gå till sitt rum som sjuksköterskanmumlade fram genom sin mustasch. Dettablev droppen för den bittra skötaren somhelt sonika började slita i Maria, som avnågon anledning åter satt sig i rullstolen.Kaoset var ett faktum och efter någradiffusa hot om olika former av tvång, ochett halvhjärtat försök att släpa Maria tillrummet, meddelade sjuksköterskan attalter nativet var att få ytterligare en spruta.Under hela denna förveckling hade jag förbluffattagit ett steg bakåt och där hade jagstått och känt mig osäker på om jag bordesäga åt min bittra kollega att sluta dra ochslita i patienten.Maria fick ett ultimatum och blev informeradom vad som väntade om honinte ställde upp på sjuksköterskans krav.Storgråtande fortsatte hon att vägra gå tillsitt rum och valde med en hjärtskärandebeslutsamhet att ta konsekvenserna honnyss fått förklarade för sig.Det kom ytterligare två unga skötare frånvåningen under och assisterade vid insläpandetav Maria till hennes rum. Väl därfick sjuksköterskan ett fullt glas vattenhällt över sig när han erbjöd tabletter attsova på, och i väntan på att bakjourenskulle infinna sig satt vi tre stycken ochhöll fast Maria i hennes säng. Jag hatadevarje sekund och frågade mig själv hur jaghamnat på det här bisarra stället.Det som sedan hände kommer alltid förbliett av mina mest obehagliga minnen fråntiden som mentalskötare. Läkaren komoch förklarade för Maria att då hon hadevägrat att svälja de tabletter sjuksköterskanerbjudit var vi tvungna att ge henneen spruta. Jag fick hålla i ett ben medansjuksköterskan drog ned Marias byxor ochgav henne en spruta i den vänstra skinkan.Maria grät och bad uppgivet,”Snälla… gör inte så här mot mig…”18

Medan molekylerna i sprutan fann sina receptorersatt jag och en av de unga skötarnapå varsin stol i Marias rum, och kortasnyftningar från sängen var de enda ljudsom bröt den tunga tystnaden.När Maria somnat gick jag långsamtut till köket där jag fann två kollegor somjag nu kände en djup avsmak för. Sjuksköterskanskyllde hela den problematiskahändelseutvecklingen på en alltför dåligintagningsmedicinering då Maria kom tillkliniken.”De här maniska patienterna måste fåordentlig hjälp att landa och de ska sprutasordentligt när de kommer in så att dekan få sova”, sa han och försvann in på sinexpedition.Anders årets handledarei Sundsvall• Dr Anders Själander på Sundsvalls sjukhusvaldes till årets handledare 2008 medföljande motivering:”Med en näst intill övermänsklig kunskapsmassa,kombinerad med stor empatiför patienten och en utpräglad helhetssyn,handleds yngre kollegor, trots stor arbetsbelastning,med vänlighet, stort tålamodoch frihet under ansvar.”Själv satte jag mig i ett mörkt hörn i dagrummet,som nu hade blivit kusligt tyst,och försökte greppa vad det var jag egentligenhade varit med om. Av alla tusentankar som for genom huvudet trängdemånga frågor upp till ytan: Hade vi gjortdet rätta? Hade vi gett Maria en god vård?Visste hon inte sitt eget bästa? Vad kundevi ha gjort annorlunda?Det skulle inte vara svårt att rättfärdigatvångsinjiceringen som nödvändig ochkorrekt, men jag kunde inte komma ifrånden besvärliga känslan att det inte hade behövtsom de som förde befälet denna nattbara hade haft en liten gnutta tålamod.Jag hade hela kvällen sett en kvinna varsögon skrek efter kontakt och närhet, somvädjade efter hjälp, och det var smärtsamtuppenbart att hon var livrädd för att sittaensam i ett litet trångt rum med rastlösheten,ensamheten och den avgrundsdjupasmärtan.Den danska filosofen Kirkegaard har skriviten ofta citerad dikt om att man för atthjälpa en människa måste möta henne precisdär hon befinner sig. Den här nattenmisslyckades vi fullständigt med detta.Jag har tänkt på denna natt mångagånger och jag önskar att jag hade haftmodet att säga åt min äldre kollega attsluta dra och slita i patienten. Men jag varen nykomling, en ung läkarstudent mednågra veckors erfarenhet av psykiatri jämförtmed mina kollegors decennium. Jagvar inte stark nog att sätta mig på tvärenoch fann mig inte tillräckligt snabbt för attgöra något. Jag kommer inte undan mitteget ansvar; jag var där och jag stod inteupp för patientens bästa. Samtidig kan jagse klart att det största sveket begicks avmina äldre kollegor som uppenbarligenhade glömt bort de värden all sjukvårdmåste vila på om den inte ska bli ovärdig,omänsklig och skada mer än den läker ochtröstar.Copyright: författaren och sfmp 2009Jan tilldelad årets”Gyllene vingar”• Det årliga ST-handledarpriset ”Gyllenevingar” i NU-sjukvården gick i år till JanMartinik med motiveringen:”Vi tycker att Jan Martinik, överläkarepå kvinnokliniken, är väl värd en uppmuntransom uppskattad handledare försitt sätt att uppmuntra och entusiasmeraoss ST-läkare att våga förskjuta våra gränserför vad vi kan klara av. Han har förmåganatt se oss som individer och ge bra ochkonstruktiv stöttning samtidigt som hanlär oss att stå på egna ben. Han är mycketkunnig inom sitt område och lyckas förmedlasin kunskap.”Replik till insändare• I förra numret av denna tidning ifrågasätter Stockholmsläkaren Gunnar Bergquist attbrottet som den morddömde läkarstudenten har begått ska betraktas som särskilt allvarligteftersom motivet var politiskt. I stället borde det, enligt Bergquist, snarast verkaförmildrande. Bergquist berättar om överste von Stauffenberg som försökte, men misslyckades,att ta livet av Hitler och undrar om vi inte skulle ha accepterat von Stauffenbergsom läkarstudent i dag. Det är just det som är min poäng.Den morddömde läkarstudenten var organiserad nazist. Han mördade en vänstersinnadperson, en antirasist och antinazist. von Stauffenberg försökte ta kål på en massmördandediktator. Han ville befria världen från den person vars ideologi ledde till att översex miljoner människor fängslades, torterades och dödades för att de var vänster, judar,romer, HBT-personer eller hade ett funktionshinder. Han ville göra slut på den man varsideologi den nu omdiskuterade läkarstudenten anslöt sig till och som konsekvens mördadesyndikalisten Björn Söderberg. Den som vägrar att se skillnaden mellan dessa handlingarvill inte jag möta i vården.Fast kanske har Bergquist rätt. ”Första bästa” patient eller kollega behöver nog intekänna obehag – såvida han eller hon inte råkar ha Downs syndrom, vara jude, homosexuell,romsk eller socialist. Och om nu något skulle hända – ja, då är ju motivet inte såallvarligt, bara politiskt.Daniel JohanssonLäkarstudent och doktorand, LundModerna Läkare 04/2009 19

Nya regler föreslås för brottsdömda studenter• Universitet och högskolor ska kunnadra in rätten för en student att genomgåverksamhetsförlagd utbildning (VFU) omde som är ansvariga för verksamhetensäger nej till att ta emot studenten.Det föreslår Högskoleverket (HSV) tillregeringen. Samtidigt ställer sig verketbak om Uppsala universitet i ett aktuelltfall om en morddömd läkarstudent.En läkarstudent har anmält Uppsalauniversitet till Justitiekanslern (JK) för attuniversitetet inte har ordnat en plats förVFU åt honom. Tre landsting har svaratnej på grund av att han dömts till fängelseför mord. Studenten kan därför inte fortsättasin utbildning. Högskoleverket anseri sitt yttrande till JK att Uppsala universitetgjort tillräckligt och därmed inte begåttnågot fel.HSV menar i sin rapport till regeringenatt kontrollen av vilka studenter som gjortsig skyldiga till brott ska göras av de verksamhetsansvariga,inte av universiteteteller högskolan.För att stärka studentens rättssäkerhetbör högskolans beslut kunna överklagastill Överklagandenämnden för högskolan.Nämnden ska pröva om högskolan gjorttillräckligt för att ordna en plats för studentenpå VFU:n.Situationen för den morddömda läkarstudentenvid Uppsala universitet visar attdet finns ett behov av sådana regler.Läs hela rapporten och yttrandet till JKpå www.hsv.se.AT-prov 2010ProvdagFredag 26 februariFredag 21 majFredag 27 augustiFredag 19 novemberSista anmälningdag5 februari30 april6 augusti29 oktoberProvtiden är fem timmar, klockan 9.00-14.00.Möjlighet till dispens från den muntliga examinationen kanfås genom så kallad ”sit-in” under AT-perioden.Anmälnings- och informationsmaterial finns att hämta påwww.ki.se under Utbildning/AT.B O K A R E D A N N U !Underläkaretill StorbritannienScanloc söker underläkare för vikariat och visstidsanställningtill både den statliga NHS- och privata sjukvården.Scanloc är ett svenskt/engelskt företag som sedan 1995rekryterat läkare och sjuksköterskor till Storbritannien.Vi hjälper dig med att skaffa brittisk legitimation,bostad m.m.Träffa Scanloc i Sverige/Danmark i september.För mer informationwww.scanloc.comTel 0044 1424 777 000 info@scanloc.comRegent House, Station Approach, Battle, East Sussex TN33 0BQ, England20

Stöd till vikarier• Hur mycket jour får man gå? Vilka intygfår man utfärda? Får jag skriva ut p-pillertill min flickvän? Kan chefen neka migledigt för att gå till doktorn?Alltför ofta hamnar man som vikarierandeolegitimerad läkare, på somrar elleri väntan på AT, i en maktlös position därman blir utnyttjad och får ta alltför stortansvar, eftersom man inte vet vad somär rimligt att kräva och vilka regler somgäller.SYLF Göteborg påbörjade ett arbetemed att ta fram ett konkret informationsmaterialsom ett stöd inför det förstavikariatet. Idén plockades upp avSYLFs central styrelse, som i dag stoltkan presentera foldern ”Läkare innanlegitimation ”.En pdf-version av foldern finns atthämta på www.sylf.se. Det går också braatt beställa foldrar. Mejla en beställning påönskat antal till cecilia.henzel@sylf.se.Christian ÖhrnSYLF Göteborgvem fårvikariera?För att få vikariera som underläkare krävs niofullgjorda och godkända terminer på läkarprogrammet,samt att man klarat av hela kurseni den specialitet man skall vikariera inom.Det åligger arbetsgivaren att kontrollera attdu vid anställningens början uppfyller dessakrav. Detta sker oftast genom att du i börjanav anställningen får visa upp ett studieintyg.En förutsättning för vikariatet är att det skerunder handledning.Inom primärvården får man aldrig dispensatt vikariera som läkare innan examen. Endel vårdcentraler erbjuder dock kandidaterarbete under andra anställningsformer, t.ex.som läkarassistenter.Som vikarierande underläkare har du i principsamma skyldigheter och ansvar som en legitimeradläkare. Du är skyldig att föra journal, duhar personligt ansvar, och kan bli anmäld tillHSAN som all annan personal inom hälso- ochsjukvården.Dina befogenheter är dock begränsade. Innandu fått din legitimation (alltså även under AT)får du endast ordinera och förskriva läkemedeltill patienter du vårdar i tjänsten – inte till digsjälv, vänner eller familj.vLönesättningen är individuell och du har alltid rättatt löneförhandla inför en ny anställning. Det skerdock inte automatiskt. Be om ett lönesamtal med dinlönesättande chef innan du skriver på anställningskontraktet.SYLF anser att lönesamtalet bör varaskilt från anställningsintervjun. Det vanligaste ärdock att lönesamtalet sker under anställninsintervjunvilket gör att man bör förbereda sig för detta.Tacka inte ja till tjänsten förrän ni är överens omlön och andra anställningsvillkor. SYLF anser attanställningsprocessen bör se ut så här:erbjudandeom tjänstlönesamtalanställningsintervjuanställningsavtalFacklig information inför ditt vikariatlöneförhandlingnej-svarInom landsting, kommun och statlig sektor finnskollektivavtal som omfattar läkarstudenter somvikarierar - Med stud avtalet. I detta avtal finns informationom gällande regler för lönesättning. KontaktaSYLF eller MSF för att få information om vad somgäller och för att få kunskap om hur löneläget serut där du sökt vikariat.har du frågor?Kontakta din lokala SYLF-avdelning om du blir behandladpå ett orättvist eller felaktigt sätt på dinarbetsplats, eller om du har frågor som rör din anställning.Kontaktuppgifter finns på SYLFs hemsidawww.sylf.seInformation om MSFs lokala avdelningar finns påwww.slf.se/msfDu kan också kontakta Läkarförbundets medlemsrådgivning:08- 790 35 10.På vissa orter är det svårt att få förhandla sin lön som ny läkare.Många sjukhus och regioner har rekommendationer om ingångslönersom de lönesättande cheferna i princip måste följa. Dockfinns det många andra saker som kan tas in i förhandlingen.Kan chefen inte höja lönen så kanske du istället kan få andraförmåner. SYLF anser att man ska kunna förhandla om följandeförmåner:• Avsatt studietid, då du inte behöver vara påarbetsplatsen.• Relevant litteratur e ler utrustning (t.ex.ett stetoskop eller en handdator med FASS)bekostad av arbetsgivaren.• Möjlighet att åka på en konferens.• Betalda resor till och från arbetet.Om du har ett arbete på annan ort än den du är skrivenpå kan du göra skatteavdrag. Mer om detta och annaninformation finns på: www.skatteverket.se“Lönesättningen ärindividuell och duhar alltid rätt attlöneförhandla infören ny anställning”uppsägningDet normala är att man som olegitimerad läkare har en tidsbegränsadanställning. Om det i ditt anställningsavtal står attanställningen gäller ”från X tillsvidare, dock längst t.o.m. X” ärdet möjligt att säga upp avtalet. Det vanligaste är dock att detstår “från X till X” vilket innebär att avtalet ej går att säga uppvarken från dig eller arbetsgivaren. Detta kan vara viktigt attkontrollera innan avtalet skrivs på. Tala med din chef i god tidinnan anställningen löper ut om du är intresserad av en förlängdanställning.läkare innanlegitimationFacklig information inför dittförsta vikariatintroduktionEn bra introduktion är en förutsättning för att duskall kunna arbeta och fungera på kliniken, mentyvärr se rutinerna olika ut. Se därför till att i godtid innan ditt vikariat börjar få reda på:• Vart du går och vem du ska l träffa förstadagen.• När och vem som visar dig runt i lokalernaoch introducerar dig i arbetet.• Kontrolera om det finns möjlighet att gåbrevid en kollega första veckan/veckorna.• Att du har ett schema.• Hur du får behörighet till journalsystemoch andra IT-system och vem som ansvararför att utbilda dig i de system som du interedan kan.• Hur du får behörighetskort och nycklar.Obs!• Få klart för dig vem som är din chef.• Se till att få ett tjänstgöringsintyg efteravslutat vikariat och gärna också ett rekommendationsbrevfrån någon överordnadsom du arbetat med.• Be alltid om att få en utsedd personlighandledare som du kan vända dig till medfrågor och som du har regelbundna mötenmed.• Alla vårdgivare är skyldiga att ha en patientförsäkring.Oftast gäller enbart grundskyddeti lagstiftningen (LAF) för digsom är vikarierande läkarstudent om duskulle råka ut för en arbetsskada. Om duvill komplettera ditt försäkringsskydd kandu kontakta Salus Ansvar.SYLF StockholmVälkommen tillhöstaktiviteterna!• Afterwork den 14/9 kl 17.00 på Villagatan5, Läkarförbundets klubbvåning.Mingel och presentation av den senastelöne statistiken. Anmälan till afterwork@sylfstockholm.se.Temakväll forskning den 15/10kl 18.00 på Kommendörs gatan 9,Läkarförbundets konferenslokaler. Tvåforskande läkare berättar om varför detycker att läkare ska forska och Karolinskauniversitetssjukhusets FoU-direktörSten Lindahl berättar om vilken framtidKS ser för en underläkare som börjarforska idag. Anmälan till temaforskning@sylfstockholm.se senast den 1/10.Kom ihåg att du alltid kan ta kontaktmed oss (www.sylfstockholm.se,styrelsen@sylfstockholm.se) om du harfackliga frågor, synpunkter på verksamheteneller vill engagera dig.Mara Bybrant, ordförande7 1 87 1 5 28 28 4 354 7 5 66 23 1 8 2 94Sudokuregler• Varje tom ruta ska fyllasmed en siffra, 1-9. Varje rad(lodrätt och vågrätt) ska innehållasamtliga siffror från 1 till 9.Varje region på 3x3 rutor skainnehålla samtliga siffror från1 till 9. Ingen siffra får förekommamer än en gång påvarje rad eller inom varje region.Sudoku-lösning ML 3/094 9 3 5 1 8 7 6 26 2 8 4 9 7 3 1 55 1 7 2 3 6 4 8 91 7 6 8 2 9 5 4 32 4 9 3 5 1 6 7 88 3 5 7 6 4 2 9 17 6 2 1 8 5 9 3 49 5 1 6 4 3 8 2 73 8 4 9 7 2 1 5 6Sudokutävling• Ta tiden för hur lång tiddet tar dig att fullständigtlösa Sudokut och maila tillML@sylf.se.Maria snabbast• Vinnaren i förra numretssudokutävling heter Lea Brightoch tiden är 68 minuter.Detta sudoku var det hittillssvåraste. Vinnartiden blev långtöver en timme och antalettävlande var färre än tidigare,vilket tyder på att många gavupp på vägen. Därför är äranoch gratulationerna desto störretill Lea som är den snabbasteoch vassaste sudokulösarenbland Moderna Läkares läsare.Moderna Läkare 04/2009 21

TILLS | FOTO: RENATO TANFÖR ALLA:bRomsmedicineRnA mot ms bRomsAR ävensAmhäLLets kostnAdeRDet finns idag ingen bot mot MS. Men med nya effektiva läkemedel gårdet att bromsa sjukdomsförloppet. De nya bromsmedicinerna dämparnybildningen av inflammationer i hjärnan. Genombrotten betyder attdet går att leva ett normalt liv utan symtom, samtidigt som samhälletsparar pengar för varje år som handikapp undviks. Den sammanlagdakostnaden för MS beräknas årligen till 5,5 miljarder kronor.Att förlänga tiden innan sjukdomen övergår i ett skede som kräverstöd och hjälp dygnet runt innebär stora ekonomiska vinster.Att bromsa MS hejdar både onödigt lidande och onödiga kostnader.

Ankan ny krönikörML har en ny krönikör som kallarsig Ankan. Hon börjar med enkortare text per nummer fram tillårsskiftet. Därefter blir det längrekrönikor.Brevets darrhänta skrift avslöjarmig och självförtroendet svikerstundtals. Bakom de trycktabokstäverna blir jag trygg. Ochtexten är läslig. Ändå kan jagvara personlig.Jag har bloggat påmodernalakare.se drygt ett åroch har nu äran att adresseramina texter till pappersversionen.Jag önskar servera er ett blandatdestillat ur mitt liv. Utbildadläkare och ensamståendemamma som motstår det mestai livet utom frestelser (liksomandra desperata hemmafruar?).Jag lever i tron att det finns enanled ning till livets nyckfullhet.Då är det lättare att accepteranär själen värker. Vi har ont omtid men stanna upp när en tårbehöver torkas. Även dagar somsviker tar slut. Det vackra ochoutforskade ger en tillvaro värdatt leva för.Vinnare korsordstävlingML 03/09Jessica VibergTeodor OskarssonLisa JanssonKorsordstävlingLös korsordet, fyll i nedan, kryssa i önskat pris till höger,riv ut och posta till: Joel Hellstrand, SYLFs kansli, Box 5610,114 86 Stockholm. Märk kuvertet ”Korsord”. De tre första rättalösningarna vinner!Namn: .......................................................................................................................................Adress: ...............................................................................................................................................................................................................................................................................................E-post: .......................................................................................................................................Mobil: ........................................................................................................................................Priser (välj ett) SYLF-sjal SYLF-slips Litet paraply Godis Tygkasse Liten kylväska Liten första hjälpen-väska24

Snart slut på AT(-mässorna)?Dålig uppslutning på MSF:s arbetsmarknadskvällar gör att landstingen överväger att strunta i denna möjlighettill kontakt med studenterna, till stor nackdel för oss studenter.På arBetsmarKNadsKVälleN fårde äldre studenterna chansen att träffa representanterfrån landstingen och få informationom deras AT-tjänster. Med följerockså en till två AT-läkare som kan berättaom hur deras AT har varit. MSF, som arrangerarkvällen, får chansen att berätta liteom vad man jobbat med och Linn Lindquistfrån kansliet informerar om ens rättigheterom hur man ska löneförhandla. Det är engynnsam symbios där vi studenter får svarpå många av våra frågor om AT-platsernaoch landstingen självklart kan locka blivandeläkare till sina sjukhus.Men på senare tid har ett missnöje märktsbland landstingen, som gärna vill se flerkandidater på arbetsmarknadskvällarna.Man har börjat ifrågasätta om man överhuvudtagetska vara med. Landsting som ärnära till studieorterna kan välja att iställetbjuda en klass på middag och på så sätt haen hel klass för sig själv under en kväll, mendet är många orter som då inte får chansenatt träffa detta landsting alls om de intedessutom väljer att delta på AT-kvällarna.För att landstingen ska satsa både på punktmarkeringoch bredd måste de känna att deträffar tillräckligt med studenter, och allrahelst studenter från termin 8 och uppåt.Någonting som inte alltid är så lätt medalla scheman som ska passa. Ofta är någonklass utplacerad när AT-kvällen är och studenternakan då kanske inte närvara. Därförkan det vara en bra idé att delta tidigareän vad man annars tänkt, helt enkelt för attman kanske inte kan komma nästa gång.Hur ska man göra om man har ett muntligtavtal om en AT-tjänst eller underläkarvikoch tjänsten ”försvinner”? Hur länge kanman be sin potentiella arbetsgivare att väntainnan man tackar ja till tjänsten? Hur skajag höja min lön? Och många andra frågorfår du svar på under AT-mässan. Missa deninte i din ort! I år är schemat något ändratför att det ska passa med så många studentersscheman som möjligt. Håll utskick efteraffischer och mejlutskick och hjälp till attframtidsäkra AT-kvällen för efterföljandeterminer.Mihai RadulescuChefredaktör AppendixLedamot i förbundsstyrelsenPå AT-kvällenfår du bl a:Träffa representanter och ATläkarefrån många landsting.Träffa MSF och Linn Lindquistfrån kansliet som kansvara på dina fackliga frågor.Träffa läkartidningenLadda upp med mackor, fikaoch kaffe eller te. Och mängderav godis!Fylla på förråden med pennor,post it-lappar, reflexband,usb-minnen och andragive aways som landstingenanvänder för att locka digmed. Förra året fanns t o men solcellsmobil-laddare…8Foto: Mihai Radulescu

Exempel påutbytesprogramLINNAEUS-PALME- för utbyten i utvecklingsländer.Minimitiden är 12 veckor.ERASMUS- för utbyten inom Europa.Minimitiden är 3 månader.NORDPLUS- ett utbytesnätverk med allaläkarutbildningar i Norden.Minimitiden är 4 veckor.IFMSA- Prekliniska och kliniska utbyten ica 40 länder världen över. Minimitiden är2 respektive 4 veckor.Ordna eget utbyteOm du ordnar ett eget utbyte istället för attåka genom ett utbytesprogram så måste duoftast sköta alla kontakter själv. En fördelär dock att du då kan välja mer självständigtnär- och hur länge du vill vara borta.Anja och Clara spenderaden vårterminen på utbyte i Peru.Tips och rådtill dig som villåka på utbyteKontakta din lokala utbytesansvarige föratt få information om vilka utbyten ocheventuella resestipendier som finns.När du har bestämt var du vill åka, hörefter om någon annan student varit därtidigare. På så sätt kan du få ovärderligatips för just det stället. Ibland ligger ocksåreseberättelserna på nätet.Kontakta den kursledning som berörs föratt få information och för att få höra vilkakrav de har på placeringen för attgodkänna utbytet.Beroende på var du åker, var beredd att tamed dig sjukhuskläder, handsprit, plasthandskarosv. (Kolla hur mycket vikt flygbolagettillåter.)Undersök vilka hälsorisker som kan finnasoch om det behövs vaccinationer eller läkemedelinför resan.Se till att ha en bra försäkring och ta medkopior på pass och försäkringsbevis. Kollaom ditt universitet har en försäkring förutlandsstudier/utlandspraktik.Räkna inte med att alla kan engelska utansatsa på att ha baskunskaper i språket ilandet du reser till så får du ut så mycketmer av vistelsen.

Tur & retur: Suecia-Perúdet är midNatt en lördag tidigt ifebruari och vi ska snart landa på flygplatseni Lima. Den peruanske medpassagerarenpå flyget har en stund tidigare berättatatt var och varannan taxi inte riktigt är attlita på. "Räkna med att bli rånade" sägerhan och skrattar. Vi ler artigt tillbaka ochtänker på våra stora resväskor med datorer,stetoskop och kursböcker. "Och räkna medatt vara magsjuka" tillägger han ochskrattar ännu mer.Lättnaden var stor när vi efter vår förstataxiresa i landet kom fram till adressen därvi skulle bo. Vi hade fått tips omboendet av en student från Uppsala somvarit på samma utbyte genom Linnaeus-Palme programmet året innan. Studentkollektivetsom vi fick nycklar till ingav enkänsla av Villa Villekulla. Det hade omkringtio små rum och en takterrass medytterligare två små hytter. Där ute på taketstod vi första natten och tittade ut överstaden som rymmer drygt nio miljonerinvånare och som även skulle vara vårt hemde närmsta tre månaderna.Vår första VecKa av utbytet i Perukännetecknades av varningar, försiktighetsrekommendationeroch ännu mervarningar. Vissa peruaner frågade till ochmed rakt ut: "Varför vill ni göra praktikHÄR?" För oss var svaret klart sedan länge.Vi ville lära känna en bit av Sydamerika ochfå ta del av ett annat lands sjukvård. Vi hadeförväntat oss att möta fattigdom, annorlundabehandlingsmetoder, mindre resurseroch sämre hygien. Vad vi inte räknat medvar att det bland all fattigdom även fannsöverflödig rikedom med gnistrande lyxigabilar och moderna privata kliniker.De stora klasskillnadernavar för oss den störstakulturkrocken.Majoriteten av invånarna hade förstås endasttillgång till de offentliga sjukhusen därockså vi gjorde vår praktik. Vi praktiseradeäven på sjukhus där patientens kostnadertäcktes av arbetsförsäkringar. Dessasjukhus höll en lite högre standard än deoffentliga, men var fortfarande långt ifråneuropeisk sjukvårdsnivå.Vi läste termin 7 respektive 8 så en typiskdag fylldes av mottagning, avdelningsarbete,akutsjukvård eller operation. Mottagningsdagarnavar ofta de mest intensivaeftersom alla patienter kallades dit tillklockan åtta, för att sedan tas emot någongång under dagen. Stämningen i väntrummet,där ibland närmare hundra personerträngdes, kunde bli ganska kaotisk. Undervår ortopediplacering kunde läkarna taemot uppemot femtio patienter varderaunder en förmiddag. För oss gällde det dåatt försöka hjälpa till att hålla reda på allapatienters pappersjournaler och sen försökalära oss tolka de röntgenplåtar som handledarenhöll upp framför fönstret.hälsosituatioNeN i landet skilde sigmycket från vad vi var vana vid. En slåendeskillnad var den höga incidensen av tuberkulossom landets regering inte fått buktmed. I norra delarna av Peru där Amazonasdjungel breder ut sig var istället malaria ochparasitsjukdomar vanligare.Under vårt påsklov flög vi till det gamlaInkarikets nav- staden Cuzco för att vandraInka-leden. Efter fyra dagars vandring påsom mest 4200 meters höjd nådde vi vårtmål och ett av världens sju nya underverk,Machu Picchu. En klar höjdpunkt undervår tid i Peru. Andra starka minnen äralla möten med patienter, handledare ochandra studenter. Det var roligt att få kännasig som en del av det peruanska sjukvårdssystemet.De dagar då vi självständigt fickha patientsamtal eller göra små kirurgiskaingrepp som de lärde oss, kände vi att viväxte.Efter tre månader i Peru klev vi den sistaapril av flygbussen i Uppsala. Stadenvimlade av valborgsfirande studenter ochsolen sken. Vi var trötta men lyckliga ochmed oss hem hade vi upplevelser och kunskaperfrån en oförglömlig vår.Anja Hasselblad & Clara PattonMSF Medlemmar6Alla fotton: Clara Patton

intresseorganisationAndrei Brunea, intiativtagare till MSF UtlandKarl rosBorg, även han ortsansvarig,som studerar på Medical University of Lublinsedan 2006. Han upplever att utlandsstuderandemåste integrera sig på egenhand i det svenska sjukvårdssystemet, ochhan hoppas att detta kommer att bli enklaremed kollektivt stöd och informationfrån MSF Utland. Dessutom anser han attstudiemedelsfrågan är viktig, något som ärän mer aktuellt i dessa finanskristider.Här i Sverige driver vi i MSF utlandsstudenternasfrågor genom bland annat SACO därvi betonar just studiemedelsfrågan. Dessutomär vi engagerade i EMSA där vi arbetarmed frågor av internationell karaktär samti Nordic Medicine Students’ Associationdär vi jobbar med att öka tillgänglighetenav information om de nordiska ländernasolika utbildnings- och AT-system. Dessutomhar vi en post i MSF’s Förbundsstyrelsetillägnad MSF Utland, för närvarande dediceradundertecknad, och vi har ständigtMSF Utland uppe på dagordningen vidvåra möten. Självfallet är även våra medlemmarutomlands fullvärdiga medlemmari Läkarförbundet med bland annat rätt tilljuridisk rådgivning, möjlighet till att hyrasemesterhus och prenumerera på Läkartidningentill kraftigt reducerat pris.På MSF:s hemsida kan man hitta all möjlignyttig information såsom upplysningar omden svenska grundutbildningen och om vikariat,AT samt ST. Här presenteras ävenkontinuerligt information som lönestatistikoch vår AT–guide. Under fliken Lokalavdelningarfinner man MSF Utlands hemsidadär vi presenterar de olika ortsansvariga,svarar på frågor och publicerar aktuell information.Planen är att alla orter ska fåvarsin flik med ortsinformation där mankan se vad som sker på var ort.Är du läkarstudent vid ett utländskt univer-sitet, har frågor eller idéer om MSF Utlandoch vill engagera dig? Surfa då in på vårhemsida, kika runt lite och maila gärna dinortsansvarig för mer information!Artikelförfattare:Alexandra MåneheimMSFs förbundsstyrelse ochansvarig för MSF UtlandAppendix 04/2009 5Foto: Mihai Radulescu

MSF Utland – en växandeOrdförande Yosef tyson, MSF Utlands Andrei Brunea, vice ordf Maria Ehlin Kolk och Fredrik Eklöf från kansliet fick på MSFsfullmäktigemöte i Uppsala chans till djupare diskution om svenska läkarstudenter som läser utomlands situation.Liksom en läkarstudent som undertecknadkommer att sitta hemma i sin studentlägenhetmed dagens sjuttioelfte kopp kaffe,så kommer en medikus i Budapest, enmedycznych studentów i Gdansk, en medicin-studerendei Århus och en медицинастудент i Kiev, samt en študent medicine iLjubljana och en student la medicină i Bukarest,alla ha en sak gemensamt förutomsina studier – framför oss kommer vi haett rykande färskt nummer av Appendix!Från och med augusti kommer nämligenalla medlemmar i MSF oavsett studieortfå vår tidning hemskickad till sin bostadsadress.Alltså även om man bor utanförSvea rikes gränser, något som har blivitallt vanligare de senaste åren. Idag läserså många som en tredjedel av alla Sverigesläkarstudenter sin utbildning utomlands.Som läkarstudent utomlands kan mankänna att det är svårt att veta hur manska gå till väga under studietiden och vidstudiernas slut – måste man göra någonform av test eller AT innan man kommeratt kunna jobba som läkare i Sverige? Kanman läsa delar av sin utbildning hemma?Finns det möjlighet att få någon form avpraktisk erfarenhet av det svenska sjukvårdssystemet?Hur gör man ifall man tarett sommarvikariat i Sverige och hamnar itrångmål? Det finns många frågor!I ett försök att finnas till och underlätta fördessa studenter startades intresseorganisationenMSF Utland efter ett beslut i MSF’sFUM 2008 och organisationen växer alltmer - idag har vi 332 medlemmar! Måletär att MSF Utland ska fortsätta växa ochatt vi ska ha aktiva medlemmar på allastudieorter. Det är viktigt att det finns enlokal representant som kan agera kontaktpersonåt svenskarna på orten, för på så sättkommer allt fler studenter utomlands att fåstöd och få göra sin röst hörd. Det handlarbland annat om AT–frågan och möjlighettill praktisk träning i Sverige, och inte minststudiestödet från CSN som är ett ständigtaber för de flesta studenter.Andrei Brunea, läkarstudent i Rumänienoch initiativtagare till MSF Utland (internationelltockså kallat SMSA SwedishMedicine Students Abroad), startade enfacebook-grupp som idag har hela 1146medlemmar, vilket visar det stora behovetför en kanal och mötesplats för läkarstudenterutomlands. Andrei säger att han år2007 insåg att de var oerhört många ochatt de inte hade någon som kunde föra derastalan hemma i Sverige. Han känner attdet finns för lite information att tillgå ochatt studenterna i de olika länderna behöverenas och samarbeta för att förbättra sinaförhållanden både under och efter studietiden.När han själv kände att han ville gåmed i MSF för att få stöd och information,upptäckte han att MSF mest hade riktat sigmot studenter i Sverige och därmed föddesidén till MSF Utland.Behzad Nateghi studerar vid GdanskMedical University sedan 2005 och han äransvarig för MSF Utland på sin ort. Tillsammansmed ett par andra aktiva hållerhan just nu på att starta upp organisationeni Gdansk och tanken är att den ska fungerasom en länk mellan studenterna på platsoch Sverige. De vill exempelvis erbjuda arbetsmarknadsdagarmed framtida arbetsgivaresamt hålla kurser om olika anställningsformersom exempelvis läkarassistentoch praktikat. Behzad hoppas även på attkunna ordna gemensamma fester och utflykterför svenskarna på plats.4Foto: Mihai Radulescu

Appendix 04/2009 3Foto: Mihai RadulescuSlut på CSN?Sök pengar från Läkarförbundetsunderstödsfond.Hittills har alla som varit berättigade och fyllt i ansökanrätt fått stipendiet. Pengarna delas ut tillalla stipendiater så beloppet beror från termin tilltermin, men brukar ligga runt 10 000kr.Du måste vara medlem i MSF, är du inte det kandu ansöka på: www.slf.se/msfMöjlighet för medicine studerande att få bidrag ur Läkarförbundets understödsfondSveriges läkarförbunds understödsfond har till ändamål att ge stöd åt förbundsmedlemmar som råkat i nödställd belägenhet och åtbehövande änkor och oförsörjda barn efter förbundsmedlemmar.Till förbundsmedlemmar i nödställd belägenhet räknas också medlemmar i Medicine Studerandes Förbund som ej beviljas statligastudiebidrag och studielån och som i övrigt saknar medel till sin försörjning. Stipendier från understödsfonden kan därför beviljastill medicinestuderande på följande villkor:•••••••Understöd beviljas terminsvis och kan normalt erhållas endast för en termin per student.Högst 100 % av summan av gällande studiebidrag och studielån kan beviljas.Sökande skall påvisa goda studieresultat, dvs. om ej särskilda skäl föreligger, skall den sökande ha följt normal studieplan i läkarutbildningenunder minst sex terminer.Bidrag kan beviljas för studier under termin 7 till 11, för utlandsstudier gäller termin 7 till 13 där så utbildningens längd kräverdetta.Understödet kan ej erhållas retroaktivt för avslutade terminer.Sökande skall vid ansökningstillfället vara medlem i Medicine Studerandes Förbund, och så ha varit i minst ett år.Lägsta belopp per sökande skall vara 10 000 kr för en hel termin, dvs. 20 veckor. Beviljat antal bidrag skall om så fordras reducerasgenom skärpt behovsprövning eller i sista hand lottning.Ansökan för HT 2009 skall vara ställd till Centralstyrelsen och inlämnad senast den 15 september 2009 till Sveriges läkarförbund, Box5610, 114 86 STOCKHOLM. Ansökan skall åtföljas av:• Ett kort personligt brev.• Kopia av senaste skattedeklaration.• Kopia av senaste betyg (utdrag ur Ladok).• Kopia på registreringsintyg för aktuell termin.• Intyg på goda studieresultat, undertecknat av två lärare.• Kopia av avslag från CSN gällande studiemedelsansökan. Saknas avslag skall någon annan form av intyg från CSN bifogas somvisar att den sökande inte uppbär studiestöd• Information om bank och gällande kontonummer dit fonden kan utbetala ett eventuellt stipendium.Observera att begränsade medel finns för bidrag och utöver behovsprövning kan därför annan prövning göras.För ytterligare information kontakta: Inga-Maj Juselius, Sveriges läkarförbund påtelefon: 08-790 33 33 eller via e- post: inga-maj.juselius@slf.se

appendixAT för svenska läkarstudenter som läst utomlands?Nu är tiden för att söka AT. Platserna istorstäderna är populära och kräver oftaatt man vickat något år. Lättare är det attfå AT direkt ute på landsbygden. Idag läseren tredjedel av alla svenska läkarstudenterutomlands, varav de första börjar vändahemåt nu för att arbeta. Dessa studenterglöms ofta bort när man talar om denframtida möjliga läkarbristen, men det äringet jag tänker orda mer om idag.Utlandsstudenterna är en väldigt heterogengrupp med olika grad av teoretiskaoch praktiska förkunskaper. Vissa har haftmycket praktik med ett ”AT-liknande” åri slutet av utbildningen medans andra harmindre klinisk erfarenhet. Likaså skiljersig önskemålen mellan studenterna åt. Demed mindre klinisk erfarenhet vill ofta hamöjlighet att göra AT under handledning,vilket de ofta nekas då de redan är legitimeradei och med examen och det råderrörelsefrihet på den europeiska arbetsmarknaden(AT syftar till legitimation, vilketde redan har). Andra med mer kliniskpraktik vill sällan göra AT utan vill direktut och påbörja ST.Några pratar om att man borde införaett introduktionsår som liknar AT underhandledning för utlandsstudenterna, så attde kommer in i svenska sjukvårdssystemet.En god tanke men då gruppen är så passdivers är det svårt att sätta ihop ett år somskulle passa alla, dessutom kanske inte allabehöver gå det heller.Bättre vore då om arbetsgivarnakunde erbjuda för de som villett individanpassat program, såatt de får de erfarenheter sombehövs. Precis som med AT kandetta vara en rekryteringsgrundför många landsting av framtidaläkare.Men, introduktion till svenska sjukvårdssystemetkan komma redan mycket tidigare!Många utlandsstuderande har sommarpraktikdå de är ute och auskulterar ivården. Deras universitet låter studenternaoftast, om de så önskar, göra praktiken i sitthemland. Dock är kunskapen i Sverige litenom dessa studenter och de har ofta svårt atthitta praktik, såvida man inte har bra kontakter.Dessa studenter är en otrolig resurssom snart kommer tillbaka för att jobba.Genom att erbjuda studenterna sommarpraktik/auskultationöppnar man upp fören framtida rekrytering av dessa när de ärfärdiga. På så sätt kan även här landstingendra nytta av studenterna i framtiden.Vi i MSF ser dessa studenter som en storresurs för vår framtida sjukvård. De har erfarenhetermed sig från andra länder somkan bidra till vårt sjukvårdssystem. Det ärdags att även landstingen börjar ta med dessai sina kalkyler och också ser dem som enframtida resurs. Med små medel som ovankommer de snabbt känna sig varma i fötternanär de återvänder.Yosef TysonOrdförande MSF2Foto: Mihai Radulescu

appendixMedicine Studerandes Förbunds nationella tidning #04/2009Foto: Märta Ullgren