pdf, nytt fönster - Skellefteå kommun

Kultur för framtidenSkellefteå kommuns kulturplan 2012–2015

KULTURPLAN 2012KULTURPLAN 2012SammanfattningKulturplanen är en strategi för utveckling av kulturen iSkellefteå. Kulturplanen visar på sju prioriterade områdenunder de kommande åren – med ett längre perspektiv iåtanke. Områdena är inte inbördes rangordnade. I en bilagedel(bilaga 1) behandlas förutsättningar för en fortsatthög kvalitet på de viktiga verksamheter som finns redan idag. Planen visar hur kulturen är en allt viktigare attraktivitets-och tillväxtfaktor i Skellefteå. Utgångspunkter ärmedborgarnas behov och önskemål, kommunens egna bedömningarsamt de nationella och regionala kulturmålen.De sju prioriterade områden är alltså inteinbördes rangordnade:Byggande av ett kulturhus, ett husfrämst för scenkonst i centrum.Med ett sådant uppfylls följande mål: Skapa attraktivitetoch bättre livsmiljö, samt bättre förutsättningar för kulturoch tillväxt.Bättre förutsättningar för ungasmusicerande och professionalism.En regional samordnare skulle skapa bättre förutsättningarför ungas musicerande och framtida professionalism.Fortsatt utveckling av studieförbundoch kulturföreningar.Här är målet att få till stånd mer kultur åt medborgarnai hela kommunen.Samtliga prioriterade områden utgår ifrån Riksdagens nya kulturpolitiska mål (avsnitt5 i bilaga 1) och ska även stödja andra mål som ökad tillväxt och ökat attraktionsvärdeför Skellefteå (avsnitt 3 i bilaga 1) samt bättre folkhälsa (avsnitt 4 i bilaga 1).Fortsatt utveckling av biblioteken,lokala berättarcentra.Målet är att utveckla och säkerställa bibliotekens roll ikommundelarna och att genom detta utveckla Berättarnasstad som etablerat begrepp.En kulturskola med allemansrätt för alla barnoch unga i hela kommunen.Ett mål med kulturskolan är att öka barns och ungasförståelse för, och intresse av, kultur.Deltagande i samhällsplaneringen ochutveckling av kreativa och kulturella näringar.Här är målet att öka Skellefteås tillväxt och öka gradenav kulturell professionalism.Ett samlat grepp kring besöksnäring inriktadpå kultur och kulturarv.Här är målet att öka Skellefteås tillväxt och värna omkommunens kulturarv.1. Särskild prioritering av sju områden:1.1 Kulturhus främst för scenkonst icentrum – investering med hög profil1.1.1 Nuvarande verksamhet inomscenkonst i Skellefteå:Skellefteå satsar mycket på kultur, men det syns och märksinte i samma utsträckning.En tydlig del av Skellefteås kulturutbud är scenkonsten(musik, teater och dans), men dessa verksamheter saknarofta ändamålsmässiga lokaler.Teater är en av våra dyraste konstformer, men samtidigten mycket viktig sådan med starkt folkligt stöd. 35 % avvästerbottningarna går på teater och ligger därmed i toppi landet.I Skellefteå finns Västerbottensteatern. Denna ägs till60 % av Region Västerbotten och 40 % av Skellefteåkommun. Uppdraget från ägarna är att vara en turneranderegionteater.Ett långsiktigt mål är att Västerbottensteatern ska växapå alla plan. Ett viktigt delmål i det arbetet är nya lokalerdär hela verksamheten får plats, inklusive verkstäder ochadministration. Teatern är trångbodd och verksamhetenär utspridd i flera lokaler i staden. Teatersalongen är förliten för större föreställningar, och fungerande foajé medgarde robsutrymme och möjligheter till fika eller matsaknas. Caféscenen är för liten i förhållande till den efterfrågansom finns, trängseln är stor med dålig ventilationsom följd och serveringsmöjligheterna är mycket begränsade.Tillgängligheten är också en viktig anledning för attfinna nya lokaler. Teaterns lokaler i dag är inte tillgängligaför rörelsehindrade och saknar utrymningsvägar för rullstolsburna.I Skellefteå finns även arrangörsföreningar (t.ex. Riksteaterföreningen,som är en väldigt aktiv aktör med mångamedlemmar) och fria teatergrupper, som på olika sätt äri behov av mer ändamålsanpassade scener och rum föratt utveckla sin verksamhet. Riksteatern kan t.ex. inte tahit de största föreställningarna p.g.a. bristande förutsättningarpå och kring de befintliga scenerna. Detsammagäller för utövare och föreningar inom musik, dans ochandra kulturformer. Scenkonsten och föreningarna är i behovav bra lokaler för att kunna utvecklas och nå ut medsin verksamhet och sina kulturyttringar, och därigenomöka kulturutbudet i kommunen. Musiklivet har i dag ingaändamålsmässiga scener som passar för de semiprofessionellaoch de ambitiösa amatörerna, för även om scenerfinns har de alla sina begränsningar, och de befintligascenerna är heller inte optimala för att arrangera konsertermed medelstora turnerande akter. Detsamma gäller fört.ex. dans och dansarrangörer.I dag har Skellefteå även behov av en väl anpassad lokalför konferenser och kongresser, komplett med sidorumoch andra stödjande funktioner, som ett led i utvecklingenav mötesindustrin. De befintliga möjligheterna begränsarvad som förläggs och anordnas i Skellefteå. Även om konferenslokalerinte är en naturlig del av ett kulturhus är detändå en sidoverksamhet som potentiellt kan stödja finansieringen.Teaterlokaler kan konstrueras på ett sådant sättatt de kan multianvändas som ex. konferenslokaler.1.1.2 Framtida prioriteringI denna kulturplan prioriteras byggandet av ett kulturhus,ett hus för scenkonst som främst inhyser Västerbottensteatern,och att detta ska påbörjas under 2014. Målet äratt skapa attraktivitet och bättre livsmiljö, samt bättre förutsättningarför kultur och tillväxt.Mindre scener och rum i huset behövs också för att ökatillgängligheten till ändamålsenliga lokaler för amatöreroch semiprofessionella utövare, så att de kan utvecklasitt kulturutövande. En satsning på ett kulturhus, framförallt för scenkonst, stödjer kulturen som näring och blir enkugge i profileringen av regionen. En satsning på Västerbottensteaternstärker också stadens, kommunens ochregionens profil och attraktivitet på ett flertal sätt.Ett kulturhus måste vara levande, och användas så mycketsom möjligt. Därför är det viktigt att se över vilka andraverksamheter som kan vara i kulturhuset, t.ex. kreativaoch kulturella näringar, restauranger, bibliotek, caféer,resecentrum, möjlighet till konferenser etc.Ett kulturhus stödjer därmed direkt ett prioriterat nationelltmål (förbättrade villkor för den nyskapande kulturen),och innebär både ett främjande av kvalitet och konstnärligförnyelse och en funktion som mötesplats och smältdegeldär olika kulturyttringar kan skapa formella eller informellanätverk.4 5

KULTURPLAN 2012KULTURPLAN 2012Kulturturism är en stor potentiell marknad för Skellefteå.Möjlighet för Riksteaterföreningen att ta emot de störstaturnerande produktionerna på en s.k. A-scen eller Rödscen är en viktig del i att utveckla närturismen och teaternsställning lokalt. Om dessa föreställningar kan väljaatt komma till Skellefteå istället för till andra orter i regionenfinns en möjlighet för Skellefteå att dels behålla sinainhemska publikintäkter och även att potentiellt lockagäster från andra delar i regionen. Om huset i fråga dessutomkonstrueras på så vis att föreställningar av flera olikaslag kan framföras kan även det kontinuerliga besökstaletökas genom en samlad satsning.Genom ”paketlösningar” uppbyggda med ett besök påscenkonsthuset som nav kan även det övriga näringslivetfå en stor chans att öka sin omsättning.Ett modernt kulturhus, främst för scenkonst är en investeringmed hög profil, och genom såväl huset i sig som dekulturyttringar som kan finnas i det ger det Skellefteå enny profil att använda i sin marknadsföring. Kulturen visasexplicit upp som ett prioriterat område, och ett kulturhusblir därför en ytterligare aspekt av Skellefteås varumärke.Detta följer Kulturnämndens styrkort på två vis; delssom ett led i Utveckling och tillväxt, genom att utvecklanärings liv och företagande (t.ex. via utveckling av stadskärnanoch via ökad infrastruktur och tillgänglighet),dels som ett led i Engagerade och nöjda medborgare ochkunder, genom en ökad tillgänglighet till kulturutbudet.Vad gäller kulturhusets inverkan på tillväxten berörs sexav de sju faktorerna. 1 Det stödjer direkt kultur som upplevelsenäring,kultur som livsmiljö, kultur som näring,kultur som profilering, och på ett mer övergripande planäven kultur som grund för samverkan och kultur somkreativitets främjare. Vad gäller hälsoaspekten är ökadtillgång till kultur både som deltagare och betraktare ensjälvklar hälsofrämjande aspekt fullt i linje med UNESCOoch Nationella folkhälsokommitténs tankar. Se t.ex.UNESCO:s målområde 1 om kulturvanor och livsstil. 2Målet med denna prioritering är att skapa attraktivitet ochbättre livsmiljö, samt bättre förutsättningar för kultur ochtillväxt.1Mer om dessa finns att läsa i kapitel 3 i bilaga 1.2Mer om detta finns att läsa i kapitel 4 i bilaga 1.1.2 Bättre förutsättningar för ungasmusicerande och professionalism1.2.1 Nuvarande verksamhet inommusik i SkellefteåSkellefteå och Västerbotten har onekligen en rik traditionav musik, både vad gäller populärmusik och vad gällerfolkmusik. Vad länet däremot varit mest uppmärksammatför under de senaste decennierna är just populärmusiken.Under 1990-talet talades det t.ex. om ”pop-undret iSkellefteå”, och kommunen producerade ett antal nationelltoch internationellt framgångsrika band och musiker.Musiklivet i Västerbotten är fortfarande en mycket aktivsektor inom kulturlivet, med många olika yttringar.I Skellefteå finns till exempel en stor musikförening medfokus på populärmusik, ett sjuttiotal körer i olika typer avregi (bl.a. kyrkligt anknutna körer), band och musiker somär aktiva inom studieförbunden etc.Vad som däremot saknas är samarbete över hela länet,det finns ingen samordnande kraft vilket resulterar i attut bytet och nätverkandet mellan dessa olika föreningaroch institutioner har blivit lidande.1.2.2 Framtida prioriteringSkellefteå vill prioritera att musiklivet i kommunen ochlänet återtar sin höga kvalité och sina framgångar. Måletär att skapa bättre förutsättningar för ungas musicerandeoch framtida professionalism.Som ett led i detta vill Skellefteå verka för att en länskonsulentför populärmusik tillsätts, som därmed bör haett liknande uppdrag som de motsvarande konsulenternainom andra kulturformer. Denna ska vara placerad iSkellefteå, men ha hela Västerbotten som sitt arbetsområde.Tanken är att det ska stärka ungas eget musicerandeoch underlätta för arrangemang, samt verka för kompetensutvecklingoch skapandet av aktiva nätverk.En satsning på musik är ett mål som inbegriper inte baraSkellefteå utan hela regionen. En regional samordnareför musik med inriktning mot ungdomar, med samma typav uppdrag som länskonsulenterna inom andra kultursektorer,skulle beröra två prioriterade nationella områden(barn och ungas rätt till kultur och förbättrade villkorför den nyskapande kulturen), två övriga mål (kvalitetoch konstnärlig förnyelse samt internationellt och interkulturelltutbyte) och ingå i ett av de sju områden dit statsbidragkan ges (konst- och kulturfrämjande verksamhet).Ett levande musikliv ger en mer attraktiv livsmiljö, vilketger en region större chans att behålla sina unga invånare.Detta stödjer kulturnämndens fokusområde Utvecklingoch tillväxt, genom att utveckla näringsliv och företagande.I det här fallet handlar det först och främst om attutveckla amatörmusiker till semiprofessionella och professionellamusiker.Ur ett tillväxtperspektiv kan en regional samordnare inommusik stärka de flesta aspekter, eftersom det blir en insatsför att generellt utveckla en stor del av en av de störstakultursektorerna - vilket i sin tur ger både bredd och spets.En satsning på en musiksamordnare, främst för ungdomsmusik,innebär att ungdomar får bättre möjlighet tillarbete, företagande och utbildning, särskilt inom det nyaområdet kreativa företag. Ett utökat musicerande för flerungdomar är även en hälsofrämjande åtgärd, i linje medKulturrådets, UNESCO:s och riksdagens inriktningar.Kulturplanen rekommenderar att detta ska finnas på platsunder 2012.Målet med denna prioritering är att skapa bättre förutsättningarför ungas musicerande och framtida professionalism1.3 Fortsatt utveckling av studieförbundenoch kulturföreningarna1.3.1 Nuvarande verksamhet inomstudieförbund och föreningarÅtta studieförbund har i dag verksamhet i Skellefteå kommun.Under 2009 redovisades totalt cirka 143 500 studietimmari verksamheten, inklusive kulturprogram. Skellefteåkommun ger i dag ett betydande stöd till studieförbunden.Detta administreras i första hand via kulturnämndensverksamhet. Stödet uppgår under 2011 till 5 066 000kronor. Ett antal kommunala verksamheter har samarbetemed studieförbunden i olika former.Inom studieförbundens verksamhet stärks människorsmakt över sina egna liv. Genom den ständigt pågåendedemokratiska samtalskulturen som präglar studieförbundenär deltagarna i centrum, och detta resulterar i ettstörre deltagande i samhället i stort.Allt som allt finns 889 registrerade föreningar i Skellefteå,varav 28 hembygdskretsar, 80 kulturföreningar och 18invandrarföreningar.Såväl studieförbunden som kulturföreningarna bedriververksamhet i hela kommunen.1.3.2 Framtida prioriteringKommunens samarbete med studieförbund och kulturföreningarmåste öka, som ett led inom så väl effektiviseringav de tillgängliga medlen som inom utvecklingen avkulturen runt om i hela kommunen.Ett tätare samarbete och ett framtagande av tydliga överenskommelsermellan kommunen, studieförbunden ochkulturföreningarna ger fler deltagare i kultursammanhangoch en uppväxling av de tillgängliga pengarna via statligamedel.I samband med bidragsgivning ska kommunen sätta upptydliga mål för varje verksamhetsår. Ett mål ska alltidstödja begreppet Skellefteå – Berättarnas stad med mångaolika former av berättande, och dessa mål kan utformasför att stödja även andra strategiska satsningar. Även denfrivilliga delen av kulturskolan kan med fördel knytas tillstudieförbunden.Detta är viktigt för samtliga prioriterade områden; barnoch ungas rätt till kultur, kulturarv för framtiden samt förbättradevillkor för den nyskapande kulturen. Samarbetethar även inverkan på fyra tillväxtfaktorer; kultur som livsmiljö,kultur som grund för samverkan, kultur som kreativitetsfrämjareoch kultur som hälsofrämjare. UNESCO:smålområden inom hälsa appliceras här, eftersom fokus påverksamhet inom studieförbund och föreningar resulterari mer delaktighet och utveckling för de deltagande – vilketberör både målområde 1 och 3. Det speglar även ett nationelltfolkhälsomål; folkbildningens möjlighet att anordnakulturaktiviteter för alla samhällsgrupper bör tillvaratas.Vad gäller kulturnämndens styrkort berör detta fokusområdetEngagerade och nöjda medborgare och kunderi och med att det ökar tillgängligheten till kulturutbudet,särskilt för barn och unga.Målet med denna prioritering är att få till stånd mer kulturåt medborgarna i hela kommunen.6 7

KULTURPLAN 2012KULTURPLAN 2012Barn och unga är den viktigaste tillgång som en kommunkan ha; den är mer värd än guld och gröna skogar.Det faller sig därför naturligt för Skellefteå kommun attlyfta fram barn och unga som ett prioriterat område ikultur arbetet; om kulturen ska skapa tillväxt både för denenskilda människan och för den ekonomiska tillväxtenmåste kulturen gå via barn och unga. Det är på sikt just debarnen och de unga som ska delta i eller ta del av kulturenoch därigenom skapa tillväxt på olika sätt.En kulturskola, som är tillgänglig för alla barn i kommunenbåde på skoltid och på fritid, är inte bara passande medtanke på barnkonventionen utan möter även många av deförslag som inkommit i underlaget till kulturplanen. Detär en uttalad och riktad satsning på barn och unga, ochär därmed även en central del i att möta de rikstäckandekulturmålen. Kulturskolan har potential att direkt berörasåväl två av de tre prioriterade områdena (barn och ungasrätt till kultur och kulturarv för framtiden) som fem avde åtta tillväxtaspekterna (kultur som livsmiljö, kulturellkompetens som marknadsmässig fördel, kultur som grundför samverkan, kultur som kreativitetsfrämjare, kultur somhälsofrämjare). Hälsoaspekten kan knappast överskattas,då kultur för barn och unga är gynnsamt på många sättoch uppfyller ett nationellt folkhälsomål samt två avUNESCO:s målområden. Kultur för barn och unga resulterarbl.a. i mer psykiskt och fysiskt välmående, mer trivseli skolan och hemma, en högre grad av förståelse och inkluderingsamt bättre skolresultat. I förlängningen berörsäven t.ex. kultur som upplevelsenäring och kultur somnäring, eftersom det förutsätts att barn och unga somexponeras för olika typer av kultur och uppmuntras attdelta lättare tar steget till att aktivt utöva och kon sumerakultur i vuxen ålder.Att ge barn och unga möjlighet till mer kultur, kreativitetoch skapande är en grundförutsättning för en långsiktigutveckling av företagsamhet i Skellefteå och därmed ocksåförutsättningar för en breddning och diversifiering avkommunens näringsliv.Detta är en central del i kulturnämndens styrkort, då det iallra högsta grad ger ökad tillgänglighet till kulturutbudetför barn och unga.Målet med denna prioritering är att öka barns och ungasförståelse för, och intresse av, kultur.1.6 Deltagande i samhällsutvecklingenoch utveckling av kreativa näringar1.6.1 Nuvarande verksamhet inom kreativaoch kulturella näringarBegreppet kulturella och kreativa näringar är inte heltenkelt att definiera, då det finns ett antal olika sätt attse på saken. I enighet med Region Västerbotten anammarkulturplanen följande definition med fem huvudkategorier4 :• Kulturarv och naturarv: Museum, historiska miljöer,arkeologiska platser, specifika naturmiljöer• Scenkonst: Teater, dans, opera, cirkus, festivaler,konserter, ljussättning samt konserthus, teatrar,biografer etc.• Konst, design och hantverk: Konst, hantverk,design, arkitektur, reklamdesign• Text, böcker och press: Författande, förlag, tidningar• Media: TV och radio, film och video, foto, interaktivmedia och webb, spel, ljudproduktionI Skellefteå finns näringsverksamhet inom alla dessakategorier. Inom de kulturella och kreativa näringarna ärSkellefteå i dag kanske mest uppmärksammat för denstora mängden företag inom kategorin Media 5 , varav vissaarbetar på internationell toppnivå. Men oavsett indelningarbetar alla dessa typer av näringar med ett kulturelltuttryck i basen för sin verksamhet.Kulturen bör dock ingå i en bredare syn på samhällsplaneringoch samhällsutveckling, som en självklar delinom alla områden. Man kan jämföra det gängse, verksamhetsmässigtavgränsade arbetssättet med, bara för attta ett exempel, ett antal kommuner i Västra Götalandsregionen6 som arbetar enligt en princip eller metod somoftast kallas cultural planning 7 . I denna typ av infallsvinkelingår en mycket bred kartläggning av de kulturella styrkorsom finns inom ett geografiskt område, och utifrån dettaantas ett mer holistiskt och nytänkande tillvägagångssättför att skapa något eller lösa en fråga eller ett problem.Kultur har i det här fallet sin bredaste definition, därkulturen mer eller mindre är summan av alla individer ochmiljöer, men principen kvarstår därmed att även kultur ien något snävare definition har en större roll att spela i enstad, kommun eller regions utveckling än vad som i vanligafall antas – oavsett vilka frågor som behandlas. Kulturensroll i utformningen av det estetiska rummet liggermycket nära till hands i dessa sammanhang, på så sättatt det offentliga rummet blir vackrare och mer uppskattatom det finns en bakomliggande estetisk tanke än omdet enbart består av en serie praktiska beslut som inte tarhänsyn till totalupplevelsen. I Skellefteå finns ett Estetisktråd, men detta kan alltså aktiveras och användas till godeffekt i betydligt högre grad.I samband med samhällsplanering bör även bevarandet avkulturmiljö nämnas, eftersom kulturmiljö i dag inte längrebetraktas enbart i termer av museer och reservat. Synsättethar förändrats från att kulturarvet ska bevaras ochlevandegöras till att kulturarvet ska bevaras och brukas 8- vilket i sin tur betyder att handhavandet av kulturarvet ärnågot som berör långt fler beslut än tidigare. Det är intelängre en skarpt avgränsad fråga, utan bör i dag ses ochappliceras som ett integrerat perspektiv i just samhällsplaneringen.Ett exempel är att förhållandevis nya byggnader(t.ex. något äldre industrilokaler) i dag betraktassom en del av kulturmiljön, och därför inte bör rivas ellerbyggas om utan hänsyn till de förändringar ett visst besluthar på kulturarvet och kulturmiljön. Ett bevarande avkulturmiljöer medför fyra olika värden (det ekonomiska,det sociala, det historiska och det estetiska värdet), somvar och en är ett skäl för att hålla kulturmiljöarbetet iframkant vid planering eller utveckling 9 . Den kompetenssom finns inom området blir därmed en viktig tillgång.4Tillväxtanalys, ”Kulturnäringar i svensk statistik”.Rapport 2009:065Kategorin Media anses ofta i folkmun utgöra de kreativa näringarna,vilket ger att de fyra övriga kategorierna ses som dekulturella näringarna.6Bl.a. Borås, Mariestad, Skaraborg, Tibro och Trollhättan.7Se t.ex. Catlin, ”A cultural planning methodology” eller Landry,”The creative city and the art of city-making”8Svenska kommunförbundet, ”Kontinuitet och förnyelse”, s.219Riksantikvarieämbetet, ”Kulturmiljö på spel”1.6.2 Framtida prioriteringKulturplanen vill se förbättrade förutsättningar för kulturskapareoch entreprenörer inom kulturella och kreativanäringar, och ökad samverkan med näringslivet.Detta bidrar till såväl regional tillväxt som ökad konkurrenskraft.Därför bör graden av kommunikation och utbyteinom kultursektorn och mellan kultursektorn ochandra delar av samhället utökas, för att exempelvis ökasamordning av verksamheter och skapa synergieffekteri möten mellan olika aktörer. Skapandet av exempelvisinkubatorverksamheter och arenor där sektorer så somnäringsliv, kommun och utbildningar tillsammans kanskapa mervärden är positiva inslag som har inverkan på ettprioriterat område (förbättrade villkor för den nyskapandekulturen) och en nationell strategisk prioritering (innovationoch förnyelse) och som dessutom berör samtligatillväxtfaktorer. Skellefteå kommun kan verka för allt dettagenom att tillhandahålla dessa olika plattformar via enkoordinatorroll. Positiva effekter är t.ex. mer attraktivautbildningar, fler anställda inom berörda sektorer och enförbättrad balans mellan inflyttning och utflyttning.Hälsoeffekten av detta bör först och främst ses som detpsykiska välbefinnandet som kommer av att kunna utvecklasitt yrkes- och kulturutövande på olika sätt, medmindre risk för att t.ex. behöva flytta till en annan stadeller söka andra arbeten. Ett starkare näringsliv inomkultursektorn ger på sikt mindre oro inom branschen.En utveckling inom detta stöder kulturnämndens styrkortsmålLångsiktigt hållbar utveckling, genom fokusområdenaUtveckling av näringsliv och företagande (med underområdetUngdomar i arbete, företagande och utbildning)samt Skapa en plattform för kreativa näringar och kulturutövare.Målet med denna prioritering är att öka Skellefteås tillväxtgenom att öka graden av kulturell professionalism.1.7 Samlat grepp kring besöksnäring inriktatpå kultur och kulturarv1.7.1 Nuvarande verksamhet inom turismoch upplevelsenäring med kulturinriktningMänniskan har alltid utövat kultur, det tycks vara ettmänskligt behov och det har lämnat spår efter sig överallt– såväl fysiska som mentala eller samhälleliga. I dagär kulturen också en stark utvecklingsfaktor. Branschenär expansiv och sysselsätter allt fler människor. Här finnsframtidstron och nytänkandet. Intresset för kulturarvetär redan i dag stort, enligt Eurobarometern besökte 74procent av befolkningen historiska platser (fornminnen,kulturminnen, kyrkor, slott etc.) under 2007. InomSkellefteå kommun finns en rad miljöer som lockar, både iSkellefteå stad och runt om i kommunen.Nordanå är en kulturmiljö av riksintresse och ett intressantbesöksmål för såväl lokalbefolkning som turister. Nordanånyttjas redan i dag av ca 250 000 personer per år,och på området drivs stora publika arrangemang somTrästockfestivalen, Berättarfestivalen, Kyrkhelgen, VästerbottensteaternsSommarteater, Julen är bäst på Nordanåoch Matfesten. Efterfrågan på guidningar av området från10 11

KULTURPLAN 2012KULTURPLAN 2012och varumärke som professionell berättarteater skall intro­2.7 Kulturprojektrunt om i kommunen. Biblioteket deponerar böcker ochBarn och unga är en prioriterad grupp för Västerbottensteaternoch de har en mängd verksamheter: Lunchteater,efter-jobbet-teater, sommarteater, berättarteater,UngHästen, barnlördagar med clownfika etc. Västerbottensteaternarbetar även inom ramen för Berättarnasstad och Berättarfestivalen. Teatern ser samarbeten ochsamverkan som en viktig möjlighet att växa och har ettantal samarbetsprojekt tillsammans med t.ex. kulturförvaltningen,socialförvaltningen, Riksteatern ochregionens museer. Västerbottensteatern fungerar som ettprofessionellt nav för teater, vilket är en central och viktigdel i Skellefteås kulturliv.Totalt spelades 546 föreställningar under 2010 ochpubliksiffran var 32 138 personer. 51 % av föreställningarnaspelades för barn och ungdom. Totalt fanns 19 produktionerpå repertoaren under 2010 varav 9 var nyproduktioner.Samtliga föreställningar utom sommar teaternspelas på turné i hela länet. 60 % av Västerbottensteaternsföreställningar 2010 spelades på turné både inomlänet och som Sverigeturné.Västerbottensteaterns vision är ett engagera i hela regionen.För att engagera krävs att föreställningarna håller enhög konstnärlig kvalitet samt att de har ett innehåll somkänns viktigt både för publiken och för de medverkande.Västerbottensteatern vill utveckla berättarteatern som specifiktuttryck för den konstnärliga profilen. Västerbottensregionala kulturarv utgör grund för de berättelser somska spridas i allt vidare cirklar. Västerbottensteaterns profilduceras och etableras internationellt samt ytterligare stärkaspå regional och nationell nivå. Den nya målsättningenär att teatern inom några år ska vara Europas ledande berättarteater.För att uppnå detta krävs utvecklingsinsatser.Produktion av intressanta föreställningar av hög kvalitet ärgrundstommen i arbetet, samt möjlighet att turnera meddem både inom Sverige och utanför landets gränser. Detär viktigt att teatern ges möjlighet att arbeta vidare meduppsökande verksamhet enligt Rum för teatermodellen 10och utveckla den och arrangörsskapet vidare. Finansieringenav ett utökat turnéuppdrag för Västerbottensteatern ärönskvärd och innebär både effektivare resursutnyttjandeoch ett utökat totalt utbud av teater för länets invånare.Även frågan om en utveckling av marknadsavdelningen ären viktig punkt för Västerbottensteatern.10Rum för teater innebär turnerande till bygdegårdar och andramindre lokaler med fullödiga produktioner med flera skådespelare,scenografi, kostym, ljus, ljud och den viktiga pausen iföreställningen.2.6 BerättarfestivalenBerättarfestivalen är ett samverkansprojekt mellan olikaaktörer som vill ta till vara på den starka berättartraditioneni regionen och utveckla berättandets roll iBerättarnas stad Skellefteå. Initiativtagare och huvudarrangörertill festivalen är Kultur Skellefteå, SkellefteåMuseum och Västerbottensteatern och numera ävenVästerbottens museum. Huvudfinansiärer för festivalen ärSkellefteå kommun och Region Västerbotten. Festi valenhar också fått stöd av Kulturrådet och initialt även avFramtidens kultur. En stor resurs i festivalgenomförandetär huvudaktörernas egna personella och andra resurser.De fyra huvudaktörerna står som arrangörer för mångaav programpunkterna, men här finns också många andralokala aktörer som studieförbund, föreningar, skolor,caféer, folkhögskolor, bokhandel, bibliotek med flera.Den årliga Berättarfestivalen är viktig som gemensamsamlingspunkt och manifestation av all berättarverksamhetsom pågår i Skellefteå och i hela regionen. För Västerbottensteaternär festivalen ett sätt att ytterligare förstärkateaterns profil som professionell arena för berättar konsten.Kommunens mål är att utveckla Berättarfestivalen till ettåterkommande kulturevenemang med så väl lokal ochregional som nationell och internationell prägel.Skellefteå kommun driver ett flertal kulturprojekt, varavnågra är Dansväxthuset (Arctic Dance Circle), Skapandeskola, och SESAM (kultur för äldre i samarbete med socialkontoret).Dessa är lokala så väl som regionala, nationellaoch internationella samarbeten.Vidare så är Berättarnas stad ett övergripande projekt därmålet är att göra Skellefteå internationellt och nationelltkänt som en plats där berättandets uttryck och möjligheterstår i fokus som tillväxtfaktor, såväl kulturellt och demokratisktsom för näringsliv och turism.2.8 BibliotekenLäsförståelse är grund till allt lärande. Biblioteken bidrartill informationsförsörjning, stimulering och utvecklingläsförståelse och informationskompetens. Med informationskompetensavses färdigheter att i en miljö medständigt ökande informationsflöde kunna navigera i dennamiljö och identifiera när information behövs och lokalisera,utvärdera och effektivt använda den information sombehövs. Läsförståelse och informationskompetens är enförutsättning för ett aktivt medborgarskap i ett demokratisktsamhälle.Som besökande turist, nyinflyttad innevånare eller asylsökandei kommunen betyder biblioteket mycket för att tadel av och därigenom lättare bli en del av ett lokalsamhälle.På biblioteken kan alla medborgare få tillgång tillgrundläggande information samt hjälp att söka sig vidareoch få kontakt med andra delar av kommunorganisationeneller myndigheter, till gagn både för den personligaoch samhälleliga utvecklingen.Kulturnämnden ansvarar för Stadsbiblioteket, barnensbokbuss, tio närbibliotek och ett högskolebibliotek,Campusbiblioteket. I Byske, Burträsk, Jörn och Kåge ärnärbiblioteken integrerade med skolbibliotek. Campusbiblioteketdrivs via ett samarbete mellan Luleå tekniskauniversitet, Umeå universitet och Skellefteå kommun.Stadsbiblioteket är en central resurs för folkbiblioteken ikommunen och har ett övergripande ansvar för medieförsörjningoch bibliotekens utveckling. Barnens bokbuss besökeralla skolor och förskolor i glesbygden samt för skolori Bergsbyn, Sjungande dalen och Morö Backe. Stadsbiblioteketansvarar för fem arbetsplatsbibliotek på företagljudböcker som hämtas av resp. företag. På Stadsbiblioteketfinns också en uppsökande verksamhet som levererarbokdepositioner till elva äldreboenden, dagaktivitetshusmed flera.Biblioteken är en aktiv del av samhället vilket gör attförändringar i omvärlden påverkar och leder till att verksamheternamåste förändras och anpassas. Bibliotekenhar därför en mängd mål och utvecklingsområden somberör skolbiblioteken, gymnasiebiblioteken och folkbiblioteken.För folkbiblioteken gäller att de digitala tjänsternaska utvecklas, att marknadsföringen ska bli mer aktiv ochoffensiv, att servicen för hela kommunen ska öka (genomaktuella samlingar, tillgänglighet, kunnig personal etc.),att det livslånga lärandet står i fokus samt att bibliotekenska verka för delaktighet och fungera som naturliga ochinbjudande mötesplatser 11 .11Mer om detta finns i ”Biblioteksplan för Skellefteå kommun2012-2014”2.9 Nordanå kulturområdeNordanå kulturområde är en plats där flera aktörer verkar.Kultur Skellefteå, Skellefteå Museum, Västerbottens folkrörelsearkivoch Företagsarkiv i Westerbotten är belägnai den huvudsakliga byggnaden på området. Huvudbyggnadenfick en ny och gemensam entré 2008 och samlingsnamnetför Kulturområdet har sedan dess varit Nordanå.Nordanå är en kulturmiljö av riksintresse. Två gårdsgrupper,bestående av majorsbostället Nyborg med kringbyggnaderfrån 1764, och den s.k. Nordanågården meduthuslänga, uppförda nödåret 1867, ligger på ursprungligplats. Ytterligare byggnader tillkom under 40-talet.Skellefteå museum har funnits på området sedan 1925.Området är intressant som besöksmål för såväl lokalbefolkningsom turister. För att Nordanå ska vara ett levandeoch intressant mål för besökare krävs att byggnadernaoch miljön underhålls på ett tidsenligt sätt. Vidare krävsatt den verksamhet som pågår och fortlöpande utvecklasharmonierar med områdets särart och historia. Nordanåkulturområde är välbesökt och intresset för att besöka ochbruka området på olika sätt växer stadigt.16 17

KULTURPLAN 2012KULTURPLAN 20122.10 Fysisk kulturell infrastrukturkulturplan vill behålla detta perspektiv, och vill belysa detpeka ut de faktiska mekanismer som är i spel. Det finnstermen. Detta är det huvudsakliga verktyget för att struk­Det finns 89 bygde- och byagårdar och motsvarande typerav lokaler i Skellefteå, och allt som allt 101 godkändaallmänna samlingslokaler. Vidare finns en Folkets Park, ochåtta Folkets Hus. Fem av dessa har dessutom biografverksamhet,och i centrum finns den förhållandevis nybyggdabiografen Aveny som har sex salonger med mellan 38 och233 platser.Skellefteå har ett antal scener som är lämpliga för störrearrangemang:• Skellefteå Kraft Arena (6 001 fasta platser ochvarierande antal på golvet, full evenemangsteknik)• Nordanåteatern (425 platser, ljud och ljus för föreställningaroch musik, ny teknik kommer i år)• Anderstorp aula (530 platser, ljud och ljus för föreställningaroch musik)• Västerbottensteatern (150 platser, ljud och ljus förföreställningar och musik)• Folkets park (lokal för 1 000 personer, fast scen medtalanläggning)• Kärnan, Folkets park (lokal för 300 personer)• Mullberget (konsertlokal för 150 personer)• Efyran/Pansalen (lokal för 500 personer, fast scen, ljudoch ljus för musik och DJ)• Hallen Nordanå (lokal för 150 personer, ljud och ljusför föreställningar)• Burträskarnas hus (200 platser, teknik förföreläsningar och föreställningar)• Folkets hus i Skelleftehamn och Boliden kan äventa emot produktioner (möjlighet att enkelt utnyttjamedtaget ljus och ljud)3. Kulturens koppling till tillväxtenKultur ses traditionellt som en del av samhället som ärmycket viktigt, och som inte kan mätas eller studeras inågon större utsträckning. Kulturens egenvärde för utövaren,deltagaren eller betraktaren är helt avgörande,och kulturen blir därmed en omätbar faktor X som betraktassom positiv inte bara för individen utan även fört.ex. relationer och tillit inom ett samhälle 12 . Skellefteåsgenom att se på kulturens egenvärde i ett skarpare ljus.Kulturens högre egenvärde kan sägas bestå av ett antalolika aspekter 13 , som tillsammans i olika kombinationerskapar de ogripbara kvaliteter som kulturen har:• Estetiskt värde – Skönhet, harmoni och form• Andligt värde – Värden som återspeglar människanssträvan efter meningsfullhet• Socialt värde – Värden som skapar socialt sammanhangmellan individer• Historiskt värde – Värden som tillfredsställer mänskligtbehov av historisk förankring• Symboliskt värde – Individer kan ge vidare mening åtföremål och händelser• Autentiskt värde – Värden så som originalitet ochgenuinitetKulturplanen har med det sagt ingen vilja att försöka tilllämpadetta som ett analysverktyg, utan väljer att betraktadessa aspekter och kulturens egenvärde som någontingunikt för varje individ. De värden som den enskilda individenupplever i kulturen är naturligtvis viktigt på mångaplan, till exempel trivsel och personlig utveckling, menlämpar sig därför bäst att betraktas som just en faktor X.Däremot har egenvärdet kontaktytor mot andra faktorersom ingår i analysen.Skellefteå kommun anser att även ett tillväxtperspektiv börtillämpas på kultursektorn. Kulturen inkluderas därmedtillsammans med andra delar av samhället, och lyfts tydligtfram som en potentiell styrka med ytterligare utvecklingspotentialför en kommun eller region. Det är dock inte heltlätt att tillämpa en traditionell tillväxtmodell på kulturen,eftersom den typen av studier ofta berör i första handnäringslivet och därmed får ganska tydliga ekonomiskaverktyg att använda. Det är heller inte optimalt att se enbartpå de enkla kvantitativa mått som finns, till exempelantal besökare, och eftersom volymmått av den typenmissar många aspekter används det tillvägagångssättetbäst som en del av en framtida utvärdering. 14 Forskningslägetkring kulturens inverkan på tillväxten i en region ärfortfarande i sin linda, och det är i dag svårt att försökaingen koncensus, och i de allra flesta fall saknas det ännudetaljrikedom i den tillgängliga statistiken.Kulturplanen kommer därmed inte att innehålla en typisktillväxtanalys, utan kommer istället att prioritera insatseroch verksamheter utifrån statliga riktlinjer och mål samtde erfarenheter som i vissa fall finns från olika instanser,studier och projekt runt om i landet. Till detta fogasäven prioriteringar från medborgarna, civilsamhället ochSkellefteå kommun.Det finns däremot studier som visar på att det är mycketsannolikt att ett utvecklat kulturliv har en positiv inverkanpå tillväxten i en kommun, inte bara genom dess tillämpningsom en näring i sig men även på en mängd andrasätt, bland annat genom att de i dag mer omätbara delarnaav kulturlivet ger starka tillväxteffekter genom sininverkan på attraktivitet. EU-studien ”The economy ofculture” pekar först och främst på att kulturen och denkreativa sektorn har högre tillväxttakt än EU:s ekonomii övrigt, men den visar också just på att kultur och denkreativa sektorn har indirekta kopplingar till innovationoch utveckling inom tekniksektorn och är av stor betydelseför regional och lokal utveckling. Kultur och kreativitet ärmarknadsdrivande och förstärker dessutom bilden av hurattraktiv en plats är att bo på, leva och verka i. Kopplingenmellan kultur och kreativitet, innovation, entreprenörskapoch EU 2020 har alltså bäring också på tillväxtfrågor. Inomforskning och EU:s olika styrdokument betonas att kulturoch kreativitet är en grund till kreativa invånare och därmedinnovationer och förnyelse. I en kunskapsekonomisom också har identifierat innovation och kreativitet somnödvändiga förmågor i det framtida samhället får detkulturella och kreativa uttrycket en annan betydelse starktkopplad till ekonomisk tillväxt.12Myndigheten för tillväxtanalys ”Kulturnäringars betydelsei ekonomin” 2010 s. 713Throsby, ”Nomenklatur över kulturvärden”14Ibid. s. 93.1 Kulturrådets väsentliga faktorerKulturrådet har i samklang med de nationella målen tagitfram en sammanställning av hur kultur på olika väsen tligasätt ses påverka ett samhälles tillväxt 15 , och till varje punktvisas hur Skellefteås kulturplan tillämpar och de finierarturera och analysera olika insatser och mål.15Kulturrådet, ”Kultur i regionala utvecklingsstrategieroch program”3.1.1 Kultur som upplevelsenäringUpplevelsenäringen är en typisk tillväxtfaktor, eftersomupplevelsenäringen och besöksindustrin förutom att tillhandahållaanställningar även gör ekonomiska vinster ochgenererar skatteunderlag. Sektorn drar därmed in pengartill sin omgivning.Kultur är en stor del av upplevelsenäringen, vilket kan sesi att många välbesökta typer av upplevelser faller inomkultursektorn:• Scenkonstföreställningar (konserter, pjäser,föreställningar etc) 16• Konstutställningar• Museer• Kulturarv (t.ex. fornminnen eller hembygdsgårdarmed tillhörande historisk aktivitet)OECD och UNWTO publicerade 2009 en rapport som visaratt internationella resor ökat med 66 % mellan 1995 och2007, och att 40 % av dessa resor nu har som huvudsyfteatt besöka kultur. Andelen som angett kultur som huvudsyfteför resan har även den ökat under perioden, vilketvisar att en allt större del av en allt större resande populationreser för kulturens skull 17 . Enligt Eurobarometern besökte74 % av befolkningen historiska platser under 2007.Poängen är att kultur på olika sätt är attraktivt både förmer långväga turister och för lokala människor som villsysselsätta, förkovra eller roa sig. En trend inom resandetär att människor i allt större utsträckning väljer kortareresor både i avstånd och tid, därmed blir det lokala ochregionala perspektivet allt viktigare 18 .Kultur kan även i många fall tillhandahålla något mycketunikt för ett specifikt resmål, som människor inte kan hittahemma eller på andra platser: till exempel en konstutställning,speciella teman och kvaliteter inom de lokalakulturyttringarna, fysiska monument eller miljöer. Likartademöjligheter till shopping, sol och bad finns påmånga platser runt om i världen, men kulturen är i högregrad geografiskt specifik. Detta resulterar i att kulturen18 19

KULTURPLAN 2012KULTURPLAN 2012blir en mycket avgörande faktor för besöksnäringen, och• Värden som sprids till andra delar avatt en utveckling av dessa näringar ökar deras omsättning,lyckade marknadsföring; Sydneys operahus, Broadway ochi förlängningen för tillväxten. Turistnäringen är en mycketregionen eller kommunenvilket resulterar i ökade anställningsmöjligheter och ökademuseer i New York, film och musik i Los Angeles, platser­stor näring, den totala omsättningen i Sverige under 2005var 191 miljarder kronor. Att locka till sig bara en litestörre andel av näringen kan därför ge stora vinster för enregion.Till detta tillkommer att den som besöker en kulturellupplevelse ofta utnyttjar, och vill utnyttja, andra näringarpå vägen - vilket ger ringar på vattnet. Trenden är att besökarei allt större utsträckning efterfrågar och eftersöker• Värden som ses som viktiga att bevaratill kommande generationer• Värden som har förmågan att påverka individersidentitet och välfärd utifrån dess existensSumman av kulturens brukarvärden och icke-brukarvärdenblir alltså jämställt med kulturens betydelse för livsmiljön –och detta blir i sin tur ett attraktionsmått.skatteintäkter.De professionella kulturutövarna är dessutom viktiga fördynamiken inom hela kulturområdet, då de fungerar sommotor och inspiration för amatörerna och de semiprofessionellaoch samtidigt uppehåller en naturlig utvecklingsstrukturgenom hela kultursektorn. Om det inte finnsen lokal möjlighet att utveckla sitt kulturutövande tillprofessionell nivå skapas automatiskt en risk att ambitiösana med anknytning till Jan Guillous Arn Magnusson-trilogii Västergötland, Louvren och konstnärskvarteren i Paris,medeltidsveckan på Gotland, Gaudís arkitektur i Barcelona,folkmusik i Dalarna, förhistoriska grottmålningar isödra Frankrike – allt är exempel på att en satsning på attvisa det unika inom kultur ofta ger en distinktion och lokaldefinition gentemot andra liknande platser.23OECD 2009mer ”produktutvecklade” och välpaketerade upplevelser,med större och mer lättillgängligt innehåll 19 . Därför kanen väl utvecklad produkt med kultur som dragplåster ochett stort mått av samordning mot andra tjänster genereraekonomiska mervärden för en hel kommun. Det blir ävenviktigt med tanke på de som besöker en plats en kortaretid och därmed har ont om tid att leta sig fram genomutbudet på egen hand.En annan effekt av en satsning på kultur som upplevelsenäringoch ett ökat mått av paketering eller samordningär att den har möjlighet att synliggöra, och bli en positivprocess för, de kulturyttringar som finns och sker runtomi kommunen. Den geografiskt specifika kulturen, tillexempel de mer kulturhistoriska besöksmålen, finns likagärna på en huvudort som ute på landsbygden. Bättre förutsättningarför lokal kultur, genom ett ökat besökarantalmen även genom satsningarna i sig (till exempel nya ellerupprustade lokaler), kommer även lokalbefolkningen ochverksamhetens kvalitet till gagn.16Scenkonst är ett samlingsnamn på konstformer som framförsdirekt inför en publik17OECD 2009Mer konkret kan detta exemplifieras i termer av kulturarvoch kulturmiljö och hur människor upplever dem. Ien studie utförd i Umeå undersöktes bl.a. i vilken gradin vånarna uppskattar olika delar av staden utifrån ettperspektiv av bevarande eller förnyelse, och slutsatsernapekar på att Umeborna i hög grad värdesätter miljöer ochbyggnader med kulturhistoriska värden 21 . Det är i dagingen stor överraskning, men vad som däremot framkommeri studien är att invånarna i lika hög grad värdesätterkulturmiljöer som de inte bor i eller aktivt besöker.Den livsmiljö som kulturmiljöer och kulturarv skaparsträcker sig alltså utanför det fysiska rummet och dendirekta upplevelsen av att besöka dem. De har därmedstarka indirekta värden, vilket visar på hur kultur påverkarlivsmiljön även på ett högre plan än i termer av direktdeltagande.För Skellefteås kulturplan slås fast att en plats med ettaktivt och mångfasetterat kulturliv är en attraktiv platsatt bo kvar på eller flytta till. Detta kan i sin tur stärka befolkningsutvecklingen,och i förlängningen många andrafaktorer.20Armbrecht, Anderson ”Studie av Vara konserthus”och drivna amatörer flyttar till städer där bättre sådanamöjligheter ges, och då förloras en viktig kugge i kulturlivet.Saknas de professionella blir det övriga utövandetlidande, och i förlängningen kommer det saknas underlagför nya professionella.Vad en kommun eller region kan göra för näringslivetär dock begränsat, eftersom det finns tydliga regler fördet kommunala handlingsutrymmet. En utveckling avkultur som näring står från ett kommunalt perspektivdärmed på två ben; dels en utveckling av det motsvarandekultur utövandet på en grundläggande nivå för att iförlängningen tillhandahålla de kulturella kunskaper ochför mågor som behövs, dels en utveckling av det faktiskaföretagandet 22 – genom t.ex. utbildning eller guidning förnyföretagare eller ökade mått av samverkan.En utveckling av kulturen som näring genererar därmedanställningsmöjligheter, inkomster och skatteunderlag,och det är även en väldigt viktig kugge i arbetet med attha ett offensivt och ambitiöst kulturliv på alla plan.22KK-stiftelsen, ”FUNK – en tillväxtmodell för upplevelseindustrin”3.1.4 Kultur för profilering och marknadsföring3.1.5 Kulturell kompetens sommarknadsmässig fördelDetta anknyter till tanken att övning och kompetens inomkultur kan generera entreprenörskap och kreativt tänkande,och att kulturell träning från unga år och genomhela livet därmed kan bli en hjälp i till exempel arbetslivet.En annan aspekt (som tydligt anknyter till kultur somnäring, se ovan) är att formell kulturell kompetens blir alltviktigare inom expansiva delar av näringslivet, i det härfallet kulturnäringarna och de kreativa näringarna. Västvärlden,Sverige och städer som Skellefteå står inför enstrukturell omvandling, där tjänstesektorn växer mycketkraftigt på bekostnad av t.ex. industri, och därmed förändrasäven arbetsmarknadens behov av kompetens tillförmån för bland annat kulturell kompetens. Att en kommuneller region har arbetskraft som kan tillhanda hållade kulturella kompetenser som efterfrågas av närings livetökar möjligheten för dessa näringar att växa ytterligare,och därmed kan även sysselsättningsgraden och nyetableringaröka 24 . Denna faktor kan ökas genom utbildningeller genom inflyttning. Ur ett kulturperspektiv beror dendels på hur väl utbildningarna anpassas och lockar sö­18Nätverket för upplevelseindustrin, ”Nybyggarna” 200719Nätverket för upplevelseindustrin, ”Nybyggarna” 20073.1.2 Kultur som livsmiljöDenna faktor är mer svårdefinierad, eftersom den behandlarhur det totala kulturutbudet såväl inom konsumeringoch utövande som genom indirekta former påverkar enkommun eller regions attraktivitet. I regionala studier benämnsdetta bl.a. som ”icke-brukarvärde”, alltså indirektavärden som påverkar även de som inte aktivt deltar i enviss kulturyttring, och inbegriper tre delar 20 :21Olsson, ”Från bevarande till skapande av värde”3.1.3 Kultur som näringDetta är likt kultur som upplevelsenäring en tydlig tillväxtfaktor,och inbegriper förutom näringar inom detraditionella kulturområdena (professionella och semiprofessionellautövare av till exempel musik eller teater,instruktörer och konsulenter, administrativ personal, stödjandepersonal, arrangörer m.m.) en expansiv samling avnäringar som kallas kreativa näringar (till exempel olikaformer av media, design och liknande – närmare definitionföljer längre fram i kartläggningen av sektorn). Tanken ärAtt använda kultur som profilering, genom att lyfta framdet unika eller starka, ger en möjlighet att visa upp en mermångsidig bild av en kommun eller region för resten avvärlden. Om kulturen lyfts inom en kommuns profil motomvärlden kan det locka fler människor och satsningar änom bara andra värden visas upp, och ju attraktivare kultursom finns desto mer finns det att använda inom denmarknadsföringen. Det är återigen värt att poängtera att40 % av det internationella resandet är med kultur somhuvudsyfte 23 , vilket understryker kulturens vikt inom profilering.Man kan notera att vissa städer och regioner använderkultur och kulturarv till hög grad inom sin mycketkande, och dels på områdets övriga attraktivitetsfaktorer– möjlighet att konsumera och utöva kultur, etc.24Florida, ”The flight of the creative class”3.1.6 Kultur som grund för samverkanMed detta menas att kultur av alla möjliga slag har en stormöjlighet att fungera som en immateriell mötesplats förintegration mellan olika grupper av människor, synsätt ochprocesser, och att därigenom minska klyftor och avstånd iett samhälle. Okunskap byts mot samverkan, och genomatt människor kommer närmare genom kultur skapas bl.a.ekonomiska mervärden. Att olika typer av individer eller20 21

KULTURPLAN 2012KULTURPLAN 2012organisationer hittar gemensam mark inom kulturen, ochperspektiv på kulturpolitiken och att den ska vara baseradratals studier 29 . Några av de påvisade sambanden mellanFör att uppnå målen ska kulturpolitiken:därigenom lär sig om andra och känner tillit, påverkar tillväxtenpositivt genom skapandet av informella nätverk därpå forskning som ställer nya frågor och utvecklar nyaforskningsansatser. Kultur och fritid lyfts fram som ett ex­kultur och hälsa är lägre dödlighet i alla ålders grupper,lägre stressnivåer och lägre risk för högriskbe teenden• Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning ochtill att utveckla sina skapande förmågordet s.k. sociala kapitalet underlättar för olika sociala ochekonomiska processer 25 - alltifrån en individs anställningsmöjligheteroch möjligheter för företag att sam arbeta tillen ökad grad av deltagande i samhällsfrågor och demokrati.För det egna välbefinnandet är meningsfull kontaktmellan människor i sig positivt 26 , speciellt i städer och andramiljöer där nära släktband, grannsämja och liknandesociala strukturer lätt blir svagare, och i det sammanhangetblir kulturen en viktig samlingsplats.25Coleman, Portes, Burt, Rothstein, Bourdieu m.fl.26Anderson, 20023.1.7 Kultur som kreativitetsfrämjareHär är tanken att människor genom att utöva eller upplevakultur utvecklar sin kreativitet, och att denna kreativitetsprider sig till andra saker som personen tar sig för.Detta är en aspekt som liknar kulturell kompetens sommarknadsmässig fördel, men samtidigt är betydligt mindreformaliserad. Ett närliggande exempel är studier som visaratt musicerande och musikundervisning hos barn kanförändra hjärnfunktioner, ge högre mätbar intelligenskvotoch ge högre resultat inom matematik och andra ämnen 27 .Kopplingen till tillväxten blir därför att kultur ger en meraktiv och kreativ befolkning, vilket i sin tur ger bl.a. kreativaoch drivna företagare och arbetstagare.27Theorell, ”Kulturrådets paneldiskussion” 15 juni 20104. Kultur som hälsofrämjareKulturplanen vill särskilt lyfta fram kulturen som hälsofrämjare.Kulturrådet har med detta som en aspekt blandde väsentliga tillväxtfaktorerna, men kulturplanen väljeratt lyfta hälsofrågan extra tydligt.Kulturpolitiken har två inriktningar. Den ena är att stödjaoch utveckla det professionella kulturlivet och medborgarnasmöjlighet att ta del av detta. Den andra är att bidra tillatt den kulturella dimensionen integreras i samhällslivetoch finns med i alla politiska sakområden. Den senare inriktningenaktualiserades av UNESCO 1992.UNESCO poängterar att utveckling inte bara handlar omvaror och tjänster utan också omfattar valet av livsstil ochtillgång till ett rikt kulturliv. Enligt UNESCO behövs ett nyttempel på en strategisk arena för att skapa goda livsvillkor ilokalsamhället och för att främja en lokal utveckling.Kulturella faktorer kan bidra till att uppfylla de nationellafolkhälsomålen samtidigt som de rimmar med de kulturpolitiska.Förutom det övergripande målet att skapa samhälleligaförutsättningar för en god hälsa på lika villkorför hela befolkningen, är fyra av elva målområden särskiltrelevanta när det gäller kulturens betydelse för hälsa:• Målområde 1 handlar om delaktighet och inflytande isamhället. Här är en diskussion om begreppet socialtkapital aktuell, då det också inbegriper kulturvanoroch livsstilar. 28• Målområde 3 tar upp vikten av trygga och goda uppväxtvillkor.För barns och ungas hälsa och utvecklingär det särskilt viktigt att sörja för hälsans fysiska,psykiska, emotionella, sociala, intellektuella och andligaaspekter. Barn och unga måste få möjligheteratt utvecklas inom alla dessa områden eftersom desamspelar och förstärker varandra. Utveckling ochinlärning underlättas också av det egna skapandetoch av deltagande i olika konstnärliga och kulturellauttrycksformer.• Målområde 4 handlar om ökad hälsa i arbetslivet.Det finns en rad exempel på insatser där kulturellaaktiviteter används för att förebygga utmattningoch ohälsa och främja och förbättra hälsan hosarbetstagare.• Målområde 6 tar upp behovet av en mer hälsofrämjandehälso- och sjukvård, där aktuell forskning visarpå värdet av kultur i vård och rehabilitering.Kulturupplevelser har alltså inte bara ett egenvärde utan ärviktiga för människors välbefinnande och hälsa.UNESCO slår vidare fast att kulturen som hälsofrämjare ärett väl utforskat område, där t.ex. musik och dans, berättandeoch skrivande, konst, drama och teater är kulturyttringarsom på olika sätt både psykiskt och fysiskt ger enpositiv inverkan såväl i förebyggande som i behandlandesyften. Att kultur är en hälsofrämjare såväl inom rehabiliterandesom förebyggande syften slås även fast av Nationellafolkhälsokommittén, efter att ha undersökt hund­bland barn och unga. I andra studier framkommer detbl.a. att en känsla av ensamhet försvårar psykiska ochfysiska bekymmer, och att engagemang i en hobby, till exempelnågon form av kultur, ger den känsla av samhörighetsom i många fall behövs för att bli friskare 30 .En viktig aspekt är dock graden av valfrihet, eftersom allaindivider inte reagerar likadant på alla kulturformer.De nationella folkhälsomålen ser de följande insatsernasom särskilt angelägna när det gäller kulturens möjlighetatt bidra till en mer jämlik hälsa 31 :• Hälsofrämjande och rehabiliterande kulturverksamhetbör regelmässigt ingå i arbetet på förskolor, skolor och arbetsplatser.• Personer som bor i särskilda boendeformer bör gesreell tillgång till hälsofrämjande och rehabiliterandekulturaktiviteter.• Skärningsfältet kultur–hälsa bör beaktas inom allapolitikområden både centralt, regionalt och lokalt.• Folkbildningens möjlighet att anordna kulturaktiviteterför alla samhällsgrupper bör tillvaratas.Västerbottens läns landsting och Skellefteå kommun harantagit program för att invånarna i Västerbotten ochSkellefteå år 2020 ska ha världens bästa hälsa 32 . Dennakulturplan är ett led i kommunens strävan mot bättre folkhälsa,och stödjer därmed dessa två program.28Se 3.1.6 – ”Kultur som samverkan”29Statens folkhälsoinstitut, ”Kultur för hälsa”30Ruth, Öberg, Tornstam 198831Hälsa på lika villkor – nationella mål för folkhälsan, SOU2000:91, Bilagedel B32”Folkhälsopolitiskt program” respektive ”Må bättre! Skellefteåkommuns folkhälsopolitiska program”5. Nationella målRiksdagen har slagit fast följande mål, som en kulturplan börförhålla sig till:Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obundenkraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighetatt delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärligkvalitet ska prägla samhällets utveckling 33 .• Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse• Främja ett levande kulturarv som bevaras, används ochutvecklas• Främja internationellt och interkulturellt utbyte ochsamverkan• Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kulturTill detta läggs särskilt fokus på följande tre områden,även de från statlig nivå 34 :• Barn och ungas rätt till kultur• Kulturarv för framtiden• Förbättrade villkor för den nyskapande kulturenFör en kommunal kulturplan blir det givetvis även intressantatt se vilka typer av verksamheter som det kan utgå statligamedel till, och det är de följande sju:• Professionell teater-, dans- och musikverksamhet• Museiverksamhet• Biblioteksverksamhet• Konst- och kulturfrämjande verksamhet• Regional enskild arkivverksamhet• Filmkulturell verksamhet• Hemslöjdsfrämjande verksamhetI en kommunal kulturplan finns det möjlighet att sätta uppmål som inte faller inom dessa, men det är samtidigt positivtom en satsning kan få statlig finansiering.Från kommunens sida finns det även en vilja att kultur skainnehålla aspekter av nätverk, genom samarbeten och olikamötesytor både inom och utom den uppenbara kultur sektorn,och att kulturen ska genomsyras av delaktighet och högkvalitet.Vad begreppet kultur innefattar varierar oerhört från sammanhangtill sammanhang, och kultur kan lika gärnadefinieras som ”finkultur” som varandes en summa av allatankar och känslor som finns i ett samhälle. Inga definitionerkan sägas vara felaktiga, men i en kommunal kulturplan somsyftar till praktiska satsningar måste dock en hanterbar gränsdras. I denna plan definieras kultur som traditionella kulturyttringar(dans, teater, musik, hembygd, kulturarv, konst,hantverk etc.) och dess olika tillämpningar (t.ex. kreativanäringar). Planen ser även berättandet som något somgenomsyrar samtliga kulturyttringar.33”Spela samman”, SOU 2010:1134”Tid för kultur”, prop. 2009/10:322 23

KULTURPLAN 2012KULTURPLAN 20126. Kulturplanens metod och utblickmot fortsatt arbetemen inte inkluderade i den gängse bilden av kultur i motsvarandeutsträckning, som fotokonst eller filmskapande,• Kostnad för utredande och utförande av kulturhusfrämst för scenkonst (kostnad tas fram i den• Mer attraktiv livsmiljö p.g.a. levande musikliv(vilket ger större chans att behålla unga invånare)Förutom ett internt arbete inom kommunförvaltningarna,Västerbottensteatern, Skellefteå museum etc. harpro cessen innehållit en dialog med medborgare, studieförbund,föreningar och näringsliv. Inom denna dialoghar det hållits allmänna möten på samtliga bibliotek ikommunen och anordnats seminarier eller workshopssorterade efter kulturområde. Vidare har en webbundersökningpublicerats och annonserats, och det har genomförtsen uppsökande verksamhet mot studieförbundenoch gymnasieelever.Genom detta arbete har det framkommit en mängd förslagpå förbättrings- och utvecklingsområden, och ävenom många av dessa täcks genom kulturplanens prioriteradeområden och mål har det givetvis uppdagatsmånga idéer och tankar som inte kan tas med just i dennaplan. Däremot kommer alla förslag att samlas och lämnastill berörda instanser för vidare bearbetning, och på så vishar medborgardialogen bidragit till det löpande kulturarbeteti lika hög grad som den har bidragit till kulturplanen.En lista över de inkomna förslagen återfinns ioch vissa av dem är mer nydanande, som stå-upp-komikeller liverollspel 37 . Detta hänger samman med problematikenatt finna av de unga och de yngre vuxna i en undersökningsom denna – för att vara relevant måste bilden avkulturen försöka förändras i samma takt som kulturen.Den begränsade medborgardialog som hann utförastill denna plan nådde mestadels de som vet att de ärintresserade av traditionella kulturformer. Till nästa revideringbör en mer utförlig medborgardialog med ettöppnare anslag utföras, och startas i god tid, så att desom inte är aktiva eller organiserade inom kultur också görsig hörda. Likt centrumplanering och trafikplanering påverkarkulturplanering alla invånare, men det är betydligtfärre som är medvetna om det. Det tillvägagångssätt somappliceras i och med den här planen är att kontinuerligt,eller rent praktiskt sett årsvis, föra en dialog med medborgarna.På så vis håller man fingret på pulsen, och hörvad kommunens hjärta vill säga.35Se t.ex. Svensson, ”Kartläggning av uppföljningssystem och indikatoreri för kultur och kulturarv i regionalt utvecklingsarbete”.kommande planeringsfasen)Förväntat resultat:• Nyskapande kulturliv genom korsbefruktning avolika kulturyttringar• Fler turnerande gästspel inom scenkonst– som ger besökstal och inspiration• Utveckling av länsteatern/regionteatern• Ökat besökstal via kongresser och konferenser(hotellnätter och shopping, men även marknadsföringvia ”word of mouth” och liknande)• Högre profil och bättre marknadsföring för Skellefteå(kulturhus som symbolvärde)• Utveckling av Berättarnas stad och berättandetsom begrepp (regional specialitet)• Kulturen mer synlig och lättillgänglig• Bättre förutsättningar för lokala artister attutveckla sitt utövandeUppföljningsindikatorer:• Öka antalet samarrangemang inom länet,nationellt och internationellt• Öka antalet organiserade amatörer• Öka antalet semiprofessionella och professionellamusikutövare7.3 Fortsatt utveckling av studieförbundenoch kulturföreningarnaMål:• Mer kultur åt medborgarna i hela kommunenInsats:• Tätare samarbete och framtagande av tydligareöverenskommelser med studieförbunden ochkultur föreningarnaTillskjutna resurser:• Nya riktlinjerbilaga 1.I avsnittet om kulturens koppling till tillväxten framkomdet att det i dag inte finns några allmänt erkända analysverktygför att grundligt undersöka en kultursatsningstotala inverkan på ett samhälle. Det tas dock i dag stegför att man inom en snar framtid ska kunna utvärderakultursatsningar systematiskt och i ett vidare perspektiv,t.ex. genom sammanställningar och analyser av tidigaregenom förda kulturprogram 35 och bildandet av Myndighetenför kulturanalys 36 . Förutom uppföljning av defokus erade indikatorerna, som i sig då bara berättar endel av sanningen, rekommenderar därför kulturplanenatt en djupare analys om möjligt utförs i samband medut värderingen av denna plan, eller införs i kommanderevideringar.Något som kommande revideringar också bör ha i åtankeär det faktum att kultur inte enbart består av de traditionellakulturformerna – konst, musik, teater etc. Under36www.kulturanalys.se37Liverollspel (ofta benämnt enbart live, eller LARP) är en kulturformsom kombinerar element från traditionellt rollspelande medinslag av bl.a. improvisationsteater och hemslöjd.7. Uppställning av mål, insatser och indikatorer7.1 Kulturhus främst för scenkonst i centrum– investering med hög profilMål:• Skapa attraktivitet och bättre livsmiljö, samt bättreförutsättningar för kultur och tillväxt.Insats:• För att nå målet ska planering och uppförande av ettkulturhus främst för scenkonst med plats för scener(bl.a. A-scen/Röd scen och mindre scener), övrigastödjande lokaler, konferenslokaler och ev. caféer ochliknande attraktiva näringar ske.Uppföljningsindikatorer:• Öka antalet teaterbesök• Öka antalet scenkonstarrangemang• Öka antalet konferenser och kongresser7.2 Bättre förutsättningar för ungas musicerandeoch framtida professionalismMål:• Skapa bättre förutsättningar för ungas musicerandeoch framtida professionalismInsats:• Att Skellefteå verkar för en regional musikkonsulentTillskjutna resurser:• En regional tjänstFörväntat resultat:Förväntat resultat:• Fler deltagare i kultursammanhang• Draghjälp till övergripande strategiska kulturellasatsningar (t.ex. berättandet eller musik)• Uppväxling av pengar via statliga medel (vilket germer kultur för pengarna)• Mer kultur i kommundelarna, i och med att studieförbundoch föreningar finns över hela kommunenUppföljningsindikatorer:• Högre nyttjandegrad av studieförbunden inomkommunala verksamheter• Högre grad av uppväxling med statliga medel• Fler deltagare i anordnade aktiviteterarbetet med denna kulturplan har det framkommit attframför allt de yngre uppskattar många olika uttryck sominte är helt självklara i den traditionella bilden av kultur.Några av dessa uttryck är i själva verket väl etableradeTillskjutna resurser:• Återupprättande av Västerbotten som Sveriges bästamusiklän (vilket ger profil och attraktivitet)• Bättre folkhälsa genom ökat deltagande i kulturlivet24 25

KULTURPLAN 2012KULTURPLAN 20127.4 Fortsatt utveckling av biblioteken:Lokala berättarcentraMål:• Att utveckla och säkerställa bibliotekens roll ikommundelarna, och att genom detta utvecklaBerättarnas stad som etablerat begreppInsats:• Samordning mellan biblioteken och kulturutbudetTillskjutna resurser:• Samordning kring kultur och programverksamhetpå bibliotekenFörväntat resultat:• Mer kultur i kommundelarna, vilket ger mer levandeoch attraktiva kommundelar• Berättarnas Stad blir mer trovärdigt som begrepp,vilket ger en mer unik profil för marknadsföringUppföljningsindikatorer:• Öka antalet programverksamheter• Öka antalet besökare (såväl skolbarn somfrivilligt på kvällstid)7.5 Kulturskola med allemansrätt för alla barnoch unga i hela kommunenMål:• Öka barn och ungas förståelse för,och intresse av, kulturInsats:• Erbjuda mer kultur, via skolornaTillskjutna resurser:• Skapande av kulturskola enl. tidigareutredning (6 mkr)Förväntat resultat:• Ökning av antalet unga kulturdeltagareoch kulturkonsumenter• Ökad folkhälsa (friskare och mer välmåendebarn och unga med bättre betyg)Uppföljningsindikatorer:• Attrahera en större andel av skolungdomarna till defrivilliga aktiviteterna• Se en ökning i unga deltagare i t.ex. studieförbundoch kulturföreningar• Bättre resultat i skolornas ”brukarenkäter”7.6 Deltagande i samhällsutvecklingen och utvecklingav kreativa näringarMål:• Öka Skellefteås tillväxt genom att öka graden avkulturell professionalismInsats:• Samordning mellan näringsliv, offentlig sektor, utbildningssektorvia en kommunalt tillhandahållenplattform/mötesplats för kreativa näringar, kulturlivet,företagslotsar, utbildningar etc. 38Tillskjutna resurser:• En koordinatorfunktionFörväntat resultat:• Mer anpassade och uppenbart attraktiva utbildningar• Fler professionella kulturutövare• Fler anställda i de kreativa näringarna, vilket gerekonomisk tillväxt• Ökad inflyttning och mindre behov för människor attflytta ut från kommunen för utbildning eller arbeteUppföljningsindikatorer:• Ökad grad av professionalism och kommersialiseringinom kulturen (fler som lever helt eller delvis på sittkulturutövande)• Ökad omsättning inom kreativa näringar• Nya kreativa och kulturella utbildningar• Fler sökande till kreativa och kulturella utbildningar• Fler som anställs från kreativa och kulturellautbildningar38Se t.ex. KK-stiftelsens FUNK-modell7.7 Samlat grepp kring besöksnäring inriktatpå kultur och kulturarvMål:• Öka antalet besökare till upplevelser med kulturinriktningoch värna om kommunens kulturarvInsats:• Samordning, synliggörande och paketering av denkultur och det kulturarv som finns i Skellefteå• Utveckling av Nordanåområdet• Ökad samordning mellan kommunen, Västerbottensteatern,Skellefteå museum, besöksnäringenoch kulturutövarna/föreningarna, och som ett ledi detta ökat samarbete mellan kulturavdelningen,Tillväxtkontoret och Destination SkellefteåTillskjutna resurser:• En nordanåsamordnare eller nordanåutvecklare (funktionmed mandat från samtliga inblandade aktörer)som även ingår i ny gruppering som synliggör ochsamordnar kultur (stort som smått, materiellt ochimmateriellt) till säljbara paket som vidarebefordrastill t.ex. Destination Skellefteå och turistbyrån (dennaorganisation bör bestå av kompetens från kulturavdelningen,Västerbottensteatern och Skellefteåmuseum, de kulturella näringarna och besöksnäringen).Samkörning med befintliga processerinom området ska ske för bästa effektivitet.Förväntat resultat:• Fler kända besöksmål i kommunen ger mer omsättningbåde inom kultursektorerna och besöksnäringarnagenom fler och mer aktiverade besökarefrån regionen och resten av världen.• Kulturarvet och industrihistorien blir belyst som encentral del i kommunen och kulturutbudet (t.ex.Skellefteå museum, gruvbygden, samisk kultur etc.)Uppföljningsindikatorer:• Ökade besökstal på kulturella resemål (föreställningar,kulturminnesmärken etc.)• Fler besökare och arrangemang på Nordanå (inkl. allainstitutioner som finns på området)• Ökad beläggningsgrad på hotell, campingar etc.26 27

KULTURPLAN 2012KULTURPLAN 2012Bilaga 2Medborgardialogerna i sammanfattningArbetet med kulturplanen innehöll kontakt med medborgarnaoch detta skedde på följande sätt:• Allmänna möten på alla bibliotek i kommunen (Stadsbiblioteket,Jörn, Byske, Bureå, Boliden, Lövånger,Morö Backe, Ursviken, Skelleftehamn, Burträsk, Kåge)• Webbenkät för allmänheten• Möte med representanter från studieförbunden• Möten med föreningar och andra intressenter ellerutövare fördelade per kulturområde• Besök på Anderstorps gymnasieskola• Det har även kommit in några spontana förslagoch synpunkter via andra vägarAlla kontakter med medborgarna utgick från olikavariationer på följande frågeställningar:• Hur ser kulturen ut om tio år?• Hur kan kulturen stärka Skellefteå?• Hur ska kultur vara - vad är viktigt för att någotska bli lyckat, uppskattat eller levande?• Vilka delar av kulturlivet känns särskilt viktiga för er?Vad behövs i Skellefteå, och vad behöver Skellefteåmer av?De allmänna mötena på biblioteken attraherade i förstahand en äldre målgrupp och var i flera fall tämligen välbesökta.Förutom ett missnöje med hur medborgardialogenutformats (främst kort framförhållning) och marknadsförtsså framkom några tydliga övergripande attityder:• Människor är stolta över sin hembygd och vill på olikasätt lyfta fram det unika med området• Det finns en förståelse för att det måste satsas påkultur i centrum, men kulturen i centrum bör vara lättatt nå och använda även för de som bor runt om ikommunen• Det går lika bra att resa ut från centrum somtill centrum för att uppleva kultur• Kulturen är oerhört viktig för samhälletoch människorna• Den kultur som finns runt om i kommunen bör synliggörasoch stödjas, genom t.ex. en kartläggningav alla befintliga kulturyttringar och en attraktivarepaketering• Biblioteken ses som oerhört centrala för de mindresamhällenas identitet• Kultur är ett mångbottnat begrepp som innehållermer än de traditionella kulturformerna, och i mångafall ses även t.ex. idrott som kultur• Medborgardialogen bör ske mer eller mindre året runt• Det är oerhört viktigt att barn och ungafår uppleva kultur• Kulturens framtid handlar mycket om attityder hosallmänhet och beslutsfattareFörutom detta diskuterades en mängd mer specifikafrågor, både inom kulturfrågan och inom andra områden.Webbenkäten utgick även den från ett liknande batterifrågor och genererade ett sextiotal uttömmande svar.De övergripande resultaten här ser ut som följer:• Kulturhuset är en fråga som berör människor och ärett uppskattat initiativ• Kulturhuset bör ligga i centrum• Kultur kan göra Skellefteå en mer levande ochattraktiv plats på en mängd olika sätt• Det måste finnas fler platser där man kan utövakultur (scener, lokaler, rum etc.)• Kultur måste komma närmare människors vardag,både mentalt och fysiskt• Kultur för barn och unga måste prioriteras• Teater, dans, konst, biblioteken, slöjd/hantverk ochmusik ligger många varmt om hjärtat, men det måstefinnas möjlighet till korsbefruktning mellan olikakulturyttringar• Det måste komma till stånd fler och bättre sam arbetenmellan olika organisationer och institutioner• Det bör satsas mer pengar på kulturen• Delaktighet och tillgänglighet är viktiga egenskaperför kulturella yttringar och arrangemang• Kulturen bör vara i ständig förändring ochvara mångfasetteradÄven här dök det upp många förslag som inte faller undersammanfattningen ovan.Studieförbundens stora vision är att kommunen använderdem mer och har ett öppnare samarbete i olika sammanhang.De ser att de på så vis kan hjälpa till att utveckla såväl kulturen som Skellefteå kommun i stort. Deltagandeoch amatörutövande är viktigt för dem – breddkultur ochdeltagarkultur. Kommunen bör även lägga mer resurser påatt fungera som en megafon för kultur i annan regi; t.ex.annonsering om amatörkultur.De olika kulturföreningarna och kulturutövarna bjöds intill möten sorterade per kulturområde; musik, scenkonst,hemslöjd/hantverk och konst. Några av de tydligaste synpunkternasom uppdagades är de följande:• Det saknas många gånger arrangörer• Föreningslivet är A och O för kommunens kulturliv• Kommunens förtroende och stöd är mycket viktigt,reglerna måste vara snabba och enkla• Frågan om engagemang är livsviktig för många föreningarsöverlevnad och verksamhet, mycket måsteske ideellt vilket är ett problematiskt• Yngre människor måste vilja ta plats i styrelser o. dyl.• Fritidsgårdarna är viktiga för musiklivet och återväxten• Scener och rum saknas för de flesta verksamheter• Nätverk och samarbete är viktigt• Föreningslivet är viktigt för byar och mindre samhällensattraktivitet och livskraft• Mer pengar måste satsas på kulturen på olika sätt• Mötesplatser är viktiga, likt grundläggande strukturerför utställningar/arrangemang och ersättningar• Kulturen är mycket viktig både för sitt egenvärde ochför sin samhälleliga inverkanÅterigen så framkom många övriga synpunkter.Besöken på Anderstorps gymnasium visade upp tvåmycket olika sidor av hur gymnasieungdomar och människori stort uppfattar kultur. Vissa har ett friskt ochintresserat angreppssätt kring vad kultur är och innebär,och andra uppfattar inte att de överhuvudtaget kommer ikontakt med kultur. Nedan följer ett urval av synpunkter:• Kulturhuset är välkommet och bör ligga centralt• Ett samlat och förbättrat grepp kringmarknadsföring är viktigt• Kulturutbudet bör vara mer varierat• Yttringar som foto, stand-up comedy och spel ärockså populära kulturformer• Fler lokaler och mötesplatser med utökadeöppettider känns angeläget• Kultur måste ha en bredare definition; traditionellkultur är inte intressant och andra intressen bördärför införlivas (motor, mat och dryck, idrott etc.)• Film och musik är de största gemensamma nämnarna• Biblioteken uppfattas som gammeldags jämförtmed vad som finns online• Efyran har förlorat sin dragningskraft, ingen tycksgå dit längreHär inkom en hel del väldigt konkreta förslag.Mötesanteckningar och inkomna svar finns i sin helhet påkulturavdelningen, där materialet kommer att bearbetasvidare för potentiellt införlivande i det löpande arbetet.28 29

KULTURPLAN 2012KULTURPLAN 201230 31