För Länsstyrelsen i Västra Götalands län samt Tranemo kommun ...

För Länsstyrelsen i Västra Götalands länoch Tranemo kommunÖvervakning av luftföroreningar iVästra Götalands länResultat till och med september 2004Anna Liljergren, redaktörB 1625Aug 2004

Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län. Resultat till och med september 2004.IVL-rapport B1625För Länsstyrelsen i Västra Götalands län samt Tranemo kommunÖvervakning av luftföroreningar i Västra Götalands länResultat till och med september 2004På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län samt Tranemo kommun har IVL mätt nedfall av luftföroreningar,markvattnets kvalitet och lufthalter i Västra Götalands län. Mätningarna startade 1989. Syftet är attbeskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytor, men även visa skillnader mellan olikadelar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Vissa av provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationensobservationsytor, vilket gör att Länsstyrelsens och kommunens data kan jämföras med skogliga uppgifter.Genom samarbete med SMHI utförs även yttäckande modellberäkningar av depositionen sedan 2000/01.Nedfallet av svavel och kväve i södra Sverige visar en gradient med större nedfall i sydväst och avtagande värdenmot nordost, beroende på den dominerande sydvästliga vindriktningen och avståndet till områden medbetydande utsläpp. I Västra Götaland återfinns denna gradient med större nedfall av svavel, kväve och klorid ide sydvästliga delarna än i de östra delarna av länet. Sedan mätningarna startade 1989 har nedfallet av svaveltill skogsytorna minskat till omkring en tredjedel. Någon lika tydlig trend för kväve är svårt att se.Modellberäkningar av det genomsnittliga nedfallet av både svavel och kväve för året 2002/03 till alla typer avmark och sjöytor visar en variationen mellan länets kommuner som beror på gradienten i nedfall mellan sydvästoch nordost. Andelen av nedfallet med inhemskt ursprung är relativt liten, men större för kväve än för svavel.Under det hydrologiska året 2003/04 har svaveldepositionen uppmätt via krondropp fortsatt att minska. På allalokaler, med undantag för Jakobsbyn-Ödegård och Stora Ek, uppmättes den minsta depositionen sedan mätningarnastartade. Depositionen till skogsytorna var i medeltal 4,0 kg antropogent svavel per hektar. Nedfalletav kväve via krondropp var i nivå med de senaste 5 åren, i genomsnitt 5,6 kg/ha. Trots minskat nedfall varmarkvattnet i undersökta lokaler surt, med pH-värden mellan 4,5 och 5,4. De flesta ytor har dessutom fortfarandeförhöjda halter av oorganiskt aluminium, som kan orsaka skador i mark och vatten. Markvattnets syraneutraliserandeförmåga (ANC) har dock ökat något i flera skogsytor, vilket indikerar en viss återhämtningfrån försurning.Lufthalter mäts på en lokal i länet, Hensbacka. Under 2003/04, liksom tidigare år, var halterna av svaveldioxidoch kvävedioxid lägre än både miljökvalitetsnormerna gällande ekosystem och miljömålen gällande hälsa, kulturvärdenoch/eller material. När det gäller EU-direktivet och den svenska miljökvalitetsnormen för marknäraozon så understiger halterna det gränsvärde som skall gälla från 2010 och 2020. Dock överskrids det svenskamålvärdet 50 µg/m 3 som avser tillståndet 2020 vid samtliga lokaler.Figur 1. Principskiss för mätningarna.Uppdragsgivare:Lst i Västra Götalands län, samtTranemo kommunUtförande organ:IVL Svenska Miljöinstitutet ABBox 5302, SE-400 14 GÖTEBORGFörfattare: Anna Liljergren, red.Nyckelord: Deposition, svavel, kväve,skogsytor, försurning, markvatten, lufthalter,Västra Götalands länIVL rapport B 1625Beställs från:Lennart OlssonLänsstyrelsen i Västra Götalands län462 82 VÄNERSBORGellerpublikationsservice@ivl.seIVL, PublikationsserviceBox 21060SE-100 31 STOCKHOLMTel: 08-598 563 00Fax: 08: 598 563 901

Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län. Resultat till och med september 2004.IVL-rapport B1625InnehållsförteckningÖvervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län........................................................................................ 1Innehållsförteckning ........................................................................................................................................... 2Inledning ............................................................................................................................................................. 3Ord att förklara.................................................................................................................................................... 4Förklaring till stationsfigurer .............................................................................................................................. 4Stationsvis redovisning ....................................................................................................................................... 5Tidsutveckling deposition................................................................................................................................. 19Kommunvis deposition ..................................................................................................................................... 20Tidsutveckling markvatten................................................................................................................................ 21Marknära ozon .................................................................................................................................................. 22Data i tabellform - deposition, lufthalter, markvatten....................................................................................... 25Mer information finns påKrondroppsnätets hemsida:www.ivl.se/miljo/projekt/kron/Där finns bland annat:• bakgrund och metodbeskrivning• information om provytorna• databas och kartor för hela Sverige• länk till modellberäknade data• notiser och aktuell information2

Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län. Resultat till och med september 2004.IVL-rapport B1625InledningPå uppdrag av luftvårdsförbund,länsstyrelser, skogsvårdsstyrelseroch kommuner mäter IVL depositionoch markvatten på över 100lokaler i Sverige (figur 2). Syftetär att kvantifiera belastning ochbeskriva effekter i marken. Påvissa lokaler mäts lufthalter avolika föroreningar.Resultaten från undersökningarnasamlas i en databas på IVL därbearbetning sker. Ett mätår är etthydrologiskt år, från oktober tillseptember. Resultat avseendetillstånd och tidsutveckling redovisasi årliga rapporter och påKrondroppsnätets hemsida, underwww.ivl.se. Vissa ord och begreppförklaras i faktarutan påsidan 4. Där finns även en förklaringtill innehållet i stationsfigurerna,som visar resultat från enskildalokaler.Provtagning av nederbörd sker påöppna ytor. Analys av föroreningarger mått på huvudsakligen detvåta nedfallet. Provtagning avkrondropp görs på närbelägnaskogsytor. Skogsmarkens reaktionpå surt nedfall studeras framförallt genom markvattenstudier.Lufthalter mäts med diffusionsprovtagaresom kvantitativt absorberarden gas som analyseras.Huvuddelen av undersökningarnaav luftföroreningar sker i Skogsvårdsorganisationens(SVO) skogligaobservationsytor. SVO undersökerregelbundet skogens ochskogsmarkens tillstånd, som tillväxt,kronutglesning samt barrochmarkkemi. Det gör att luftföroreningarnasinverkan på skogensoch markens tillstånd kan analyseras.De skogliga observationsytornaingår i såväl ett nationellt somett Europeiskt nät och är delvisEU-finansierade. De samordnadeundersökningarna startade i Blekinge1985 och omfattar nu störredelen av landet. Metoderna har iprincip bibehållits sedan början avmätningarna och ingår nu i EUsmanualer för miljöövervakning.Denna redovisning är den förstaenligt Program 2004-2006 förregional övervakning av luftföroreningar.Det är resultat av ettsamarbetsprojekt mellan länen,Naturvårdsverket (NV) och IVLoch har bland annat inneburit ökadsamordning med nationell övervakningav luft, redovisning avresultat både via hemsida ochordinarie rapporter, förbättrademetoder för att undersöka torrtnedfall i skog samt ett program förkvalitetssäkring av mätningarna.Förutom hemsidans redovisningbestod årsrapporteringen 2004 aven samlad rapport över tidsutveckling,trendbrott och nationellamiljömål (IVL Rapport B 1599),som grund för att studera utvecklingenöver tiden och kunna följaupp delmålen för miljömålen”Bara naturlig försurning” och”Frisk luft”. Resultat frånKrondroppsnätets mätningar avdeposition, tillsammans med liknandemätningar i andra länder,har utnyttjats flitigt under 2004som underlag för att utveckla nyametoder för modellberäkningar avgränsöverskridande luftföroreningari Europa. De nya metodernakan med ökad precision beräknanödvändiga utsläppsbegränsningarför nå en rad miljömålbland annat i Sverige.Programmet 2004 till 2006, liknari stora drag utförandet 2003, mennu finns minst en lokal per länmed nederbördskemiska mätningarpå öppet fält. Totalt antalskogslokaler är dock något mindreän förut. Denna rapport redovisarliksom förra året modellberäknadvåtdeposition i figurer och tabeller,som jämförelse tillkrondroppsmätningar. Modellberäknaddeposition med MATCH-Sverige, en spridningsmodellframtagen av SMHI, har ocksåsammanställts kommunvis. Rapportenredovisar modellberäknadtorr och våtdeposition, samt totaldepositionuppdelad på Sverigeseget bidrag och bidrag från andraländer.Svenska miljökvalitetsmål förutsätteratt internationellt avtaladeutsläppsminskningar genomförs.Minskningen kan räknas om till3deposition i olika delar av landetoch jämföras med regionala mätningar.För Götaland år 2010 ärförväntad genomsnittlig belastningi både öppna och skogbevuxnaområden cirka 3 kg svavel och 5,5kg kväve per ha och år.Undersökningarna i Västra Götalandslän är resultat av ettlagarbete där provtagning på ordinarielokaler utförts av I Strid, LAndersson och B Persson frånSVS samt K Gustafwsson, AHolfeldt, B Kihlström, B Melkersson,P Norgren och P Wredin frånlänets kommuner. På IVL har GHedberg, K Koos, I Torbrink, CHållinder, S Honkala, V Andersson,N Nilsson, C Larsson, KHommerberg och B Dusan analyseratproverna. Validering av datahar huvudsakligen utförts avGunnel Hedberg. G Malm ochAnna Liljergren har arbetat meddata-bearbetning och figurframställning.A Liljergren har utvärderatoch rapporterat resultatentillsammans med O Westling ochA Svensson (lufthalter).Figur 2. Krondroppsnätet under2003/04. Samordnade mätningarav luftföroreningar i skogligaobservationsytor.

Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län. Resultat till och med september 2004.IVL-rapport B1625Ord att förklaraANC: ”Acid Neutralising Capacity” (syraneutraliserandeförmåga) beräknas som starka basers katjoner(Ca 2+ , Mg 2+ , Na + , K + ) minus starka syrors anjoner(SO 2- 4 , NO - 3 , Cl - ) räknat i ekvivalenter. Positivt värdeutgörs av syrabuffrande vätekarbonat och organiskaanjoner. Negativt värde uttrycker aciditet.Antropogen: Orsakad av människan.Baskatjoner: Positiva joner av alkalimetaller medursprung i syraneutraliserande föreningar. Viktigast idetta sammanhang är kalcium, magnesium och kalium.BC/ooAl: Kvot mellan baskatjoner (Ca 2+ , Mg 2+ , K + )och oorganiskt aluminium. Baseras på enheten mol ochindikerar markens försurningsstatus. Kvot under 1anses medföra en ekologisk risk.Deposition: Nedfall av luftföroreningar från atmosfären.EMEP: Europeiskt samarbete för kontroll av luftensoch nederbördens sammansättning samt beräkningar avtransport av luftföroreningar över nationsgränser.EU-yta: 223 skogliga observationsytor lades ut 1995-97. 100 ingår i ett Europeiskt nät och 50 av dessa användsäven för regionala mätningar av luftföroreningar.Hydrologiskt år: Omfattar oktober till september,baseras på vattnets cirkulation i naturen.Interncirkulation: Vissa ämnen, till exempel kalcium,magnesium, kalium och mangan, interncirkuleras mellanträd och mark. De deltar i jonbytesprocesser därvätejoner tas upp och baskatjoner avges i trädkronan.Intensivyta: 11 av SVOs skogliga observationsytor.Ingår i Naturvårdsverkets nationella program förkrondroppsmätningar i skog.Jordart: Sönderkrossade och vittrade bergarter bildarjordarter med olika kornstorlekar och sorteringsgrad.De vanligaste jordarterna är morän, olika sediment ochtorv (den senare har bildats av organiskt material).Jordmån: Övre delen av marken som påverkas avmarkorganismer, klimat och vegetation. Vanligastejordmåner i skog på fastmark är podsoler, övergångsjordaroch brunjordar.Krondropp: Nederbörd som passerat trädkronorna.Ger ofta bra mått på total belastning i skog av ämnensom inte påverkas av interncirkulation eller upptag,såsom svavel och klorid. För kväve indikeras i regelupptag eller omvandling i trädkronan. Det gör att nedfalletav kväve i områden med låg eller måttlig belastningvisar högre värden på öppet fält än till marken iskogen. I kraftigt kvävebelastade områden visar krondroppsmätningarstörre deposition än mätningar påöppet fält.Kritisk belastning: Under denna kvantitativa gränskan skadliga effekter på känsliga delar av ekosystemetundvikas. Utgör grund för beslutade utsläppsminskningar.Lufthalter: Luftens innehåll av svaveldioxid (SO 2 ),kvävedioxid (NO 2 ), ammoniak (NH 3 ) och ozon (O 3 )mäts i dessa undersökningar som månadsmedelvärdemed hjälp av diffusionsprovtagare. När det gällernormer och gränsvärden hänvisas till separat faktarutai anslutning till avsnitt om lufthalter samt Krondroppsnätetshemsida.Markvatten: Vatten i markens omättade zon, oftast påväg nedåt mot grundvattnet. Provtas i dessa undersökningarmed lysimetrar, 50 cm ner i mineraljorden.Suger vatten via ett fint, keramiskt filter (typ P 80).pH-värde: Mått på surhetsgrad. Ju lägre pH-värde,desto mer vätejoner och surare förhållanden.SO 4 -S ex : Mängd antropogent svavel i form av sulfatjoner.Svavel från havssalt har räknats bort med hjälpav uppmätt kloridhalt. Används vid jämförelse medmiljökvalitetsmål.Ståndortsindex: För att uppskatta ståndortens förmågaatt producera virke används ett ståndortsindex(H100) som uttrycker den övre höjden vid totalåldern100 år för ett givet trädslag. G står för gran och T förtall.Torrdeposition: Gaser och partiklar som deponeras.Dessa fastnar exempelvis på trädkronor och sköljs nedmed nederbörden mot marken. För svavel och havssaltberäknas torrdeposition i dessa undersökningar somnedfall via krondropp minus nedfall på öppet fält.Total belastning: Summan av våt- och torrdeposition,se ”krondropp”. Beräknas i dessa undersökningar förväte- och baskatjoner.Våtdeposition: Deposition via nederbörd. Mäts i dessaundersökningar genom nederbördskemiska mätningarpå öppet fält eller modellberäknas genom samarbetemed SMHI (högupplöst Sverigemodell).Öppet fält: Öppet område där nederbördskemi ochlufthalter mäts.Förklaring till stationsfigurerFiguren redovisar deposition av ett urval ämnen de tvåsenaste åren och jämförs med ett medelvärde för helaperioden. Åren är indelade i sommar- (april-sep) ochvinterperiod (okt-mars). Olika tidsperioder kan gällauppmätt deposition på öppet fält eller via krondroppalternativt modellberäknad våtdeposition.Markvatten redovisar det senaste årets provtagningar(normalt tre), vilka jämförs med ett långtidsvärde.Medianvärde används för att undvika en kraftig inverkanav enstaka höga halter som ibland uppträder undertorra förhållanden. Saknade värden innebär oftast attmarken varit för torr. Al är uppdelat i total- och organiskhalt. Skillnaden utgör oorganiskt Al som i högahalter medför risk för skador på känsliga organismer imark och vatten. Kemiska beteckningar som används ifigurerna är vätejoner (H + ), sulfatsvavel (SO 4 -S), kloridjoner(Cl - ), nitratkväve (NO 3 -N), ammoniumkväve(NH 4 -N), kalciumjoner (Ca 2+ ) och aluminium (Al).4

Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län. Resultat till och med september 2004.IVL-rapport B1625Stationsvis redovisningFigur 3-12, deposition och markvatten,samt tabell 1-5. Notera attnederbördskemiska mätningar påöppet fält endast genomförs iHensbacka och Björkered Tranemo.På samtliga övriga lokalerredovisas i stället modellberäknadvåtdeposition i figur 3-12. Resultatfrån tidigare års mätningarsom inte redovisas i rapporten,finns utlagda på krondroppsnätetshemsidawww.ivl.se/miljo/projekt/kron/Åboland (O 01): EU-yta på planmark i 57-årig tallskog medståndortsindex T26. Jordartenutgörs av ett sandigt sediment, ochjordmånen är podsol. Mätningarstartade i oktober 1996. Nederbördskemiskamätningar avslutadesi december 2001.Svaveldepositionen (exklusivehavssaltsbidrag) till tallskogen iÅboland uppgick till 3,4 kg/haunder 2003/04. Det är mindre ännågot år tidigare under hela mätperioden.När mätningarna startade1996/97 var nedfallet av svavel7,3 kg/ha. Det innebär att nedfalleti halverats under mätperioden.Tidigare års mätningar har visatatt Åboland, trots det västligaläget i länet, är mindre utsatt försvaveldeposition än flertalet övrigaytor i länet. Det beror på attytan utgörs av tallskog som filtrerarluften sämre än tätare granskog.Nedfallet av kväve (räknatsom summa nitrat- och ammoniumkväve)till marken i skogenuppgick till 4,0 kg/ha, vilket ocksåär mindre än vad som någon gångtidigare uppmätts. I Åboland mätsäven depositionen av organisktkväve som under 2003/04 uppmättestill 1,8 kg/ha. Detta innebäratt kvävenedfallet till marken viakrondropp uppgår till 5,8 kg/ha.Under 2003/04 deponerades 34 kgklorid per hektar, vilket är mer änföregående år (27 kg/ha) menmindre än genomsnittet för helamätperioden (41 kg/ha).Under 2003/04 uppmättes pHvärdenpå 5,0 och 5,1 i markvattneti Åboland, vilket är i nivå medtidigare mätningar i mätserien.Baskatjonhalterna var generellt5lägre än medianvärdena för helamätserien. Halterna av kalciumoch kalium har minskat signifikantsedan 1996/97 då mätserien påbörjadesoch var under 2003/04mindre än 0,7 respektive 0,3 mg/l.Magnesiumhalten i markvattnetvar under 2003/04 i nivå medtidigare mätningar. Under tidserienhar svavelhalten i markvattnetminskat signifikant, från cirka 2,2mg/l till 1,7 mg/l. Det är en naturligföljd av den minskande svavelbelastningeni ytan. Totalhaltenav aluminium har så gott somalltid varit under 0,5 mg/l i Åboland.Halterna av oorganiskt aluminiumvar låga till måttliga underföreliggande år. De minskandehalterna av baskatjoner har resulterati att kvoten mellan baskatjoneroch oorganiskt aluminium harminskat signifikant under mätperioden(från 9 till omkring 4),vilket indikerar ökad försurningsgradi markvattnet. Markvattnetssyraneutraliserande förmåga,ANC, var svagt negativ (omkring-0,015) under 2003/04, vilketinnebär sura förhållanden.Klippan (O 05): 113-årig granskogmed 30 % tallinblandningoch ståndortsindex G22. Jordartenär sandig-moig morän och jordmånenär podsol. Ytan som ärbelägen i ett naturreservat liggerpå en höjd och markvegetation ärav ristyp. Lokalen har varit medsedan mätningarna i länet startade1989. Från och med 2000/01 mätsdeposition enbart i skogsytan.Depositionen av antropogent svaveltill granytan har minskat tydligt,från cirka 15 kg/ha underbörjan av 1990-talet till knappt 5kg/ha. Den huvudsakliga minskningeni Klippan skedde under1990-talet. Denna trend återfinnspå lokaler över hela Sverige. Tydligastär trenden i södra Sverigedär depositionen har varit somhögst. Den främsta förklaringen ärkraftigt minskad torrdeposition avsvavel till följd av reduceradeutsläpp. För kväve är det inte likalätt att se några trender. Under2003/04 uppmättes 4,4 kg oorganisktkväve per hektar viakrondropp, vilket är lägre än medelvärdetför samtliga år i mätserien(5,8 kg/ha).Markvattenprovtagningarna visar iallmänhet en kraftig försurningspåverkan.Låga pH-värdenomkring 4,5 och höga halter avoorganiskt aluminium (drygt 1mg/l) karakteriserar lokalen.Markvattnet har måttliga halter avbaskatjoner. De statistiska beräkningarnavisar endast signifikantminskande halter av kalcium, menäven kalium har minskat tydligt.De måttliga mängderna av baskatjoneroch de höga halterna avoorganiskt aluminium har lett tilllåga BC/ooAl-kvoter (omkring2,0). Kvoterna under 2003/04 varnågot högre än tidigare år (3-7).Markvattnet i Klippan visar förhöjdahalter av ammoniumkväve,speciellt under höst och sommar,de senaste tre åren. Förändringenär signifikant. Även nitrat harunder senare år visat på förhöjdavärden om än rätt låga sådana.Förändringen är i detta fall intesignifikant. Övriga signifikantaförändringar under den fjorton årlånga mätserien är minskandehalter av sulfatsvavel, mangan,järn, total aluminium och TOC,samt ökande syraneutraliserandeförmåga, ANC.Hensbacka (O 35): Granyta,drygt 80 år, med ståndortsindexG26. EU-yta som är etablerad i enredan befintlig provyta. Markenutgörs av sandig morän, jordmånenär podsol. Ytan är lokaliseradi den nedre delen av en sluttningåt norr och markvegetationen ärav ristyp. Lokalen är även en avelva Intensivytor i landet somsedan 2001 ingår i Naturvårdsverketsnationella miljöövervakningav deposition till skog. Blandannat innebär det att vissa mätningar(nederbördskemiska mätningarpå öppet fält) bekostas avnationella anslag. De nederbördskemiskamätningarna samt mätningav lufthalter flyttades hösten2002 till ett hygge närmarekrondroppsytan. Tidigare varmätningarna lokaliserade på ettstort öppet fält, möjligen påverkadav E6.

Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län. Resultat till och med september 2004.IVL-rapport B1625Den årliga nederbörden i Hensbackahar oftast varit över 1000mm. Under det hydrologiska året2003/04 var nederbörden förhållandevishög och uppgick till 1229mm. Våtdepositionen av antropogentsvavel var i nivå med denärmast föregående åren. Nedfalletav svavel uppgick till omkring5,0 kg/ha både på öppet fält och iskogsytan under 2003/04. Dettatyder på liten torrdeposition avsvavel. I början av 1990-talet vardepositionen större i skogsytan. Itakt med att torrdepositionen avsvavel minskat på grund av minskadeutsläpp har värdena förkrondropp och öppet fält närmatsig varandra, och under de fyrasenaste åren har de varit på sammanivå. Depositionen till marken iskogsytor av oorganiskt kväve ärvanligtvis mindre än depositionenpå öppet fält, eftersom ett visstupptag eller omvandling av kvävesker i trädkronorna under normalaförhållanden. Under 2003/04deponerades 10,8 kg/ha på öppetfält och 7,0 kg/ha via krondropp.Även organiskt kväve mäts iHensbacka, både på öppet fält ochi granytan. Det summerade nedfalletav kväve (oorganiskt ochorganiskt) på öppet fält och tillmarken i skogsytan via krondroppuppgick under 2003/04 till 12,2respektive 10,1 kg/ha. Nedfalletav havssalt mätt som klorid varmindre än tidigare år; 25 kg/ha påöppet fält och 47 kg/ha ikrondropp.Markvattnet i Hensbacka karakteriserasav låga pH-värden, lågabaskatjonhalter samt relativt högahalter av oorganiskt aluminium.Under hydrologiska året 2003/04uppmättes pH-värden på 4,5 och4,7, kalciumhalter på 0,4-0,6 mg/l,magnesiumhalter på 0,7-1,3 mg/l,kaliumhalter på 0,2-0,4 mg/l samtoorganiskt aluminium på 0,9-1,5mg/l. Trendanalys visar att halterav svavel, klorid, kalcium, magnesium,natrium, kalium, totalt organisktkol, oorganiskt och totalaluminium har minskat signifikantsedan mätserien startade 1990.Trots sjunkande halter av oorganisktaluminium har BC/ooAlkvotenminskat signifikant, frånomkring 3 till omkring 1,5, vilketberor på minskande halter avbaskatjoner. Detta indikerar ökadförsurningsgrad. Kvoten 1, somofta används som en kritisk gräns,innebär ökad risk för skador påekosystemet om den underskrids.Markvattnets syraneutraliserandeförmåga, ANC, har under de 14 årsom mätningarna pågått samtidigtökat signifikant, från –0,16 till -0,01, vilket indikerar minskadförsurningsgrad. Ökningen i ANCberor dock sannolikt även påsjunkande kloridhalter i markvattnetutöver minskat nedfall avsvavel. Under merparten av mätserienhar ANC varit negativ,vilket uttrycker sura förhållanden.Markvattnets kväveinnehåll i formav ammonium har ökat särskiltunder de senaste fem åren ochökningen är signifikant. Värdenahar vid ett flertal tillfällen varittydligt förhöjda, vilket indikeraratt tillgängligt kväve ej utnyttjasfullt ut i systemet, detta i sin turinnebär risk för kväveutlakningfrån marken.Lufthalter av svaveldioxid (SO 2 ),kvävedioxid (NO 2 ), ammoniak(NH 3 ) och marknära ozon (O 3 ) harmätts i Hensbacka sedan januari1997. Årsmedelhalterna (hydrologisktår) av SO 2 har varierat mellan0,5-0,9 µg/m 3 under åren1997/98 - 2003/04. Under densenaste mätperioden var medelhaltenav SO 2 0,9 µg/m 3 . Under2000/01 och 2001/02 var lokalenplacerad relativt nära E6, vilketpåverkade halterna av NO 2 . Underdessa två år var medelhalterna avNO 2 ca 5,5 µg/m 3 , medan medelhalternaövriga år varit mellan 3-3,5 µg/m 3 . Medelhalterna av NH 3under sommarhalvåret har varieratmellan < 0,3-1,1 µg/m 3 sedanmätningarna startade och var 0,4µg/m 3 under 2003/04. Sommarhalvårshaltenav O 3 var 58 µg/m 3 ,vilket är på medelnivå jämförtmed tidigare år då halterna varitmellan 52-63 µg/m 3 .Halterna av SO 2 i Hensbackaunder 2003/04 har varit på jämförbaranivåer med halterna iGranan, Råö och Södra Averstad.Månadshalterna av SO 2 har varieratnågot olika på lokalerna, men6medelhalterna under perioden harvarit samma. Granan är belägen ca4 mil öster om Hensbacka i VästraGötalands län. EMEP-stationenRåö är belägen söder om Göteborgi Hallands län och SödraAverstad ligger i Värmlands län.Månadsmedelhalterna av NO 2 iHensbacka har under periodenvarit något högre än halterna iGranan och Södra Averstad, menlägre än halterna på Råö. I januari2004 uppmättes den högsta månadshaltenav NH 3 , 5,2 µg/m 3 ,sedan mätningarna startades. Haltenär hög och kan vara påverkadav kontaminering. Det finns dockinget i hanteringen som tyder påkontamination och halten på dennärmaste lokalen med NH 3 -mätningar, Blåbärskullen i Värmlandslän, var av samma storleksordning.Månadsmedelhalterna avO 3 i Hensbacka har under periodengenerellt varit lägre än halternai Granan, Råö och Södra Averstad.Jakobsbyn-Ödegård (P 02): 98-årig granyta (G28) på sandig moigmorän och en jordmån av övergångstyp.Ytan ligger i en sluttningmot sydost och markvegetationenär av ristyp. Från och meddet hydrologiska året 2000/01mäts deposition enbart i skogsytani Jakobsbyn.Svaveldepositionen i skogsytanuppmättes under hydrologiska året2003/04 till 4,5 kg/ha. När mätningarnapåbörjades i Jakobsbyn1989 var nedfallet 9,6 kg/ha. Denhuvudsakliga minskningen skeddeunder första delen av 1990-talet.Någon liknande trend finns inteför kväve, beräknat som summanav nitrat- och ammoniumkväve.5,3 kg kväve per hektar uppmättesi krondroppet, jämfört med medelvärdet5,4 kg/ha sedan mätningarnastartades 1989.Medianvärdet för pH-värdet imarkvatten under mätserien är 5,0i Jakobsbyn, något högre än påflertalet lokaler i länet. Medianvärdetför BC/ooAl-kvoten är 5,6,även det bland de högre i länet.Att förhållandena varit någotbättre än på många andra lokaler ilänet kan delvis bero på att jord-

Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län. Resultat till och med september 2004.IVL-rapport B1625månen är av övergångstyp medmåttlig surhetsgrad. Inga förhöjdakvävehalter har förekommit under2003/04. Sedan mätningarna startade1989 finns det statistisktsäkerställda trender för stigandepH-värde samt minskande halterav svavel, klorid, baskatjoner,mangan, TOC och för aluminium,både oorganiskt och totalt. Deminskande halterna av både baskatjoneroch oorganiskt aluminiumi markvattnet har medfört attBC/ooAl-kvoten varit relativtstabil under hela mätserien. Markvattnetssyraneutraliserande förmåga,ANC, har dock ökat signifikantsedan mätningarna startade,vilket indikerar en minskad försurningsgrad.Efter 1995 är ANC ihuvudsak positiv med undantagför 2002/03. Negativt värde uttryckersura förhållanden.Björkered, Tranemo (P 12):Lokal för undersökning av nederbördpå öppet fält.Mätningarna i Björkered har sedan1987 visat i genomsnitt 900mm nederbörd årligen. Underhydrologiska året 2003/04 varnederbörden högre, 1158 mm.Våtdepositionen av antropogentsvavel, 4,6 kg/ha, är den högstanoteringen sedan 1997/98. Trotsdet är depositionen under genomsnittetsedan mätningarna startade1987; 5,6 kg/ha. Nederbördsmängdenstyr i hög grad våtdepositionen,men i data från den sextonårigamätserien syns ändå entrend av minskande våtdepositionav svavel som beror på minskadkoncentration i nederbörden. Defyra första åren i mätserien deponeradesmellan 6 och 9 kg antropogentsvavel per hektar medanintervallet för de sex senaste årenär 3-5 kg/ha. Kvävedepositionen iBjörkered var 11,5 kg/ha underhydrologiska året 2003/04. Det ären av de högsta noteringarna sedanmätserien startade 1987/88,endast 1988/89 var den högre med11,6 kg/ha . Värdet ligger en tydligtöver hela mätseriens medelvärdesom är 8 kg/ha. Det finnsdärmed ingen tydligt minskandetrend på samma sätt som för svavel.Ösjö (P 52): Granskog, 88 år, medståndortsindex G33, belägen i ensödersluttning. Ytan är en EU-ytasom etablerats i en tidigare utnyttjadprovyta. Jordarten är morändominerad av finmo ochjordmånen är podsol. Ytan ärbördig och markvegetationendomineras av gräs. Från och meddet hydrologiska året 2000/01mäts deposition enbart i skogsytani Ösjö.Ösjö tillhör de lokalerna i länetmed störst nederbördsmängder,sällan under 1000 mm/år. Skogsytani Ösjö brukar även tillhöra delokaler som är mest utsatta fördeposition. Detta kan förklaras avläget i den sydvästra delen avlänet i kombination med provytansläge i en södersluttning. Under2003/04 uppmättes 5,3 kg antropogentsvavel och 9,4 kg oorganisktkväve per hektar i skogsytan.Sedan mätningarna startade 1989har Ösjö nästan uteslutande haftdet största nedfallet av svavel ochkväve av provlokalerna i länet.När mätningarna startade förfjorton år sedan var nedfallet avsvavel och kväve 21,4 respektive15,3 kg/ha.Trots mycket försurande depositionunder lång tid är ytan i Ösjömindre försurningsdrabbad änflertalet ytor i länet. Den bördigajorden i ytan har buffrat väl motförsurning. Kalcium- och magnesiumhalternai markvattnet ärbland de högsta i länet, omkring1,8 mg/l vardera, under hela mätperioden.Däremot har kaliumhaltenvarit mycket låg, omkring0,15 mg/l. Sedan mätningarnastartade har halten av dessa baskatjonerminskat signifikant imarkvattnet. Statistiskt säkerställdaförändringar återfinns även försvavel, klorid, natrium, mangan,aluminium, TOC och BC/ooAlkvoten,som har minskat. Markvattnetssyraneutraliserande förmåga,ANC, och pH-värdet harökat signifikant under perioden.Bullsäng (P 92): EU-yta i granskog,drygt 70 år med ståndortsindexG30. Jordarten är sandig-moigmorän och jordmånen av övergångstyp.Ytan ligger i en sluttningåt nordväst. Från och meddecember 2001 mäts depositionenbart i skogsytan.I Bullsäng, som är länetssydligaste lokal, deponerades 4,4kg antropogent svavel per hektartill skogsytan under 2003/04.Nedfallet är det minsta sedanmätningarna startade 1996.Kvävedepositionen till marken iskogsytan var 11,7 kg/ha(oorganiskt kväve: 7,6 kg/ha,organiskt kväve: 4,1 kg/ha), vilketär högre än tidigare års mätningar.Markvattenmätningarna från Bullsänghar visat att lokalen är en avde mest försurade lokalerna ilänet. Lokalen karakteriseras avlåga pH-värden omkring 4,6, lågabaskatjonhalter, höga oorganiskaaluminiumhalter, låga BC/ooAl–kvoter samt negativt ANC. Under2003/04 var pH-värdet 4,6 till 4,7,halten av kalcium 0,6 till 1 mg/loch oorganiskt aluminium 1,0 till1,2 mg/l. Bullsäng har få signifikantaförändringar i markvattnetsedan mätningarna startade 1996.Sulfatsvavel och mangan harminskat. Nitratkväve och ANChar ökat (dock ej signifikant). Devanligt förekommande förhöjdanitratkvävehalterna i markvattnet iBullsäng kan vara ett tecken på attkväveomsättningen är störd iskogen.Humlered (P 93): EU-yta i 56-årig tallskog med ståndortsindexT24. Ytan ligger på plan mark påett sediment (grovmo), med jordmånenpodsol. Från och meddecember 2001 mäts depositionenbart i skogsytan.Tallskogen i Humlered har underhela åttaårsperioden tillhört deytor med minst svaveldeposition ilänet. Förklaringen är en kombinationav det ostliga läget i länetoch att tallskogen filtrerar luften imindre utsträckning än granskog.När mätningarna startade 1996/97var nedfallet av antropogent svavel3,7 kg/ha, 2003/04 var nedfallet2,1 kg/ha. Även nedfallet avoorganiskt kväve har varit litetjämfört med övriga ytorna i länet,2,9 kg/ha under 2003/04. I Humleredmäts även depositionen av7

Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län. Resultat till och med september 2004.IVL-rapport B1625organiskt kväve som under detsenaste året varit 1,5 kg/ha.Trots att depositionen varit måttligi Humlered jämfört med mångaandra lokaler i länet har markvattenkeminvisat på kraftig försurningunder mätserien. Under2003/04 var markvattnets pHvärdeomkring 4,9, kalciumhalten0,3-0,5 mg/l, magnesiumhalten0,3– 0,4 mg/l, oorganiskt aluminium0,4–0,6 mg/l och BC/ooAlkvoten1,5-1,9. Sedan mätningarnastartade 1996 har pH-värdetoch ANC ökat och halten svavel,kalcium, magnesium, kalium,oorganiskt och totalt aluminiumminskat signifikant i markvattnet.Härslätt (P 94): EU-yta i granskog,77 år med ståndortsindexG28. Jordarten i ytan är moränmed jordmånen brunjord. Ytanligger i en sluttning åt väster. Frånoch med december 2001 mätsdeposition enbart i skogsytan.Sedan nedfallsmätningarna startade1996 i Härslätt har depositionenav antropogent svavel halveratsi granytan. Under det hydrologiskaåret 2003/04 uppmättes2,8 kg svavel per hektar. Sammatydliga trend går inte att finna förkväve (räknat som summan avnitratkväve och ammoniumkväve).Under 2003/04 deponerades3,3 kg oorganiskt kväve per hektari skogsytan. Den sammanlagdadepositionen av oorganiskt ochorganiskt kväve till marken iskogsytan är betydligt högre, 5,4kg/ha, där andelen organiskt kväveuppgår till 2,1 kg/ha.Markvattenmätningarna i Härslättvisar på mindre försurade förhållandenän snittet i länet. Medianvärdenfrån 23 mätningar visarpH-värde 4,9, kalcium 1,2 mg/lsamt 0,4 mg/l för oorganiskt aluminium.Kvävehalterna har nästanalltid varit under detektionsgränserna,vilket är normalt och tyderpå att kväve utnyttjas på ett effektivtsätt. Signifikanta förändringarhar endast kunna fastställas försvavel och mangan som har minskati markvattnet samt för pHvärdetsom har ökat. Den försurningsindikerandekvoten mellanbaskatjoner och oorganiskt aluminiumhar under 2003/04 varieratmellan 2,5 och 6,3, med ett medianvärdepå 5,4. Markvattnetssyraneutraliserande förmåga,ANC, har i allmänhet varit positivunder den åtta år långa mätperioden.Stora Ek (R 09): EU-yta i 63-åriggranskog, ståndortsindex G30, därmätningarna av deposition ochmarkvattenkemi påbörjades hösten1995. Jordarten är sandig moränoch jordmånen av övergångstyp.Ytan ligger på plan mark. Nederbördskemiskamätningar på öppetfält avslutades i december 2001.Stora Ek har generellt haft minstnederbörd samt minst depositionav svavel och kväve, vilket kanförklaras med det nordostliga lägeti länet. Nedfallet av antropogentsvavel och oorganiskt kväve viakrondropp var 1,8 respektive 2,4kg/ha under 2003/04, vilket innebärde lägsta noteringarna i länet.Nedfallet av organiskt bundetkväve var 1,9 kg/ha, vilket summeratinnebär 4,3 kg per hektar tillmarken i skogen.Trots att Stora Ek har minst svavel-och kvävedeposition i länet ärmedianvärdet för pH i markvattnetlågt, 4,7. Det beror sannolikt tillstor del på att halten av naturligtförekommande organiska syror,uppmätt som TOC (totalt organisktkol) i markvattnet, tidvisvarit relativt hög. Baskatjonhalternaär länets högsta, vilket kan beropå en kombination av att jordmånenär av övergångstyp och attdepositionen varit förhållandevisliten under lång tid. Under2003/04 var kalciumhalten 1,9-2,8mg/l. Halten oorganiskt aluminiumvar hög, 1,0-1,1 mg/l. Resultatetblev en BC/ooAl-kvot runt 5.Under den nio år långa mätperiodenhar halterna av kalcium, magnesiumoch kalium minskat signifikanti markvattnet. Markvattnetssyraneutraliserande förmåga,ANC har ökat signifikant. ANCkan påverkas av havssaltsnedfall.Tydligt minskande kloridhaltindikerar att ANC ökningen tillstor del beror på minskat nedfallav naturligt havssalt.Svartedalen (O 50) Station däröppet fält mätningar genomförtssedan 1983. Lokalen ingick tidigarei nederbördskemiska nätet menrapporteras från och med mätåret2003/04 inom krondroppsnätet.Lokalen ligger liksom Hensbackaoch Björkered västligt beläget ilänet.Öppet fält mätningarna för hydrologiskaåret 2003/04 visar ennederbörd på cirka 1100 mm ochen deposition av 4,2 kg svavel och8,7 kg kväve per hektar. Depositionenär något lägre än i Hensbackaoch Björkered, förmodligenberoende på att nederbörden ocksåvarit något lägre.8

Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län. Resultat till och med september 2004.IVL-rapport B1625Åboland (O 01)Tall, 57 årDEPOSITION(O 01)SommarVinterNederbörd på V (mm)MV 02/03563 557602 498=Sommarperiod=VinterperiodMV =ÅrsmedelvärdeV : 2001/2003KD : 1996/2004V =Mod. våtdep.KD =Krondropp0.40.30.20.10kg/haH +KD KD KDMV 02/03 03/04151050kg/ha SO 4 -S exV KD V KD KDMV 02/03 03/0480kg/haCl -8kg/haNO 3 -N8kg/haNH 4 -N6066404420220KD KD KDMV 02/03 03/040V KD V KD KDMV 02/03 03/040V KD V KD KDMV 02/03 03/04MARKVATTEN(O 01)=totalt Aluminium=organiskt AluminiumM =Median 1996-2004S=Saknat värde4U =Under detektionsgräns 3765n=25MpH031103 040802040329mg/l32.521.510.50n=25MCa 2+031103 040802040329mg/l Al32.521.510.50n=25 031103 040802n=23 040329M151050mg/ln=25MSO 4 -S031103 0408020403290.080.060.04mg/lNO 3 -N0.02U U U U0n=25 031103 040802M 040329Figur 3. Depositions- och markvattendata från Åboland, O 01.9

Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län. Resultat till och med september 2004.IVL-rapport B1625Klippan O (O 05)Gran, 113 årDEPOSITION(O 05)SommarVinterNederbörd på V (mm)MV 02/03596 565594 454=Sommarperiod=VinterperiodMV =ÅrsmedelvärdeV : 2001/2003KD : 1989/2004V =Mod. våtdep.KD =Krondropp0.40.30.20.10kg/haH +KD KD KDMV 02/03 03/04151050kg/ha SO 4 -S exV KD V KD KDMV 02/03 03/0480kg/haCl -8kg/haNO 3 -N8kg/haNH 4 -N6066404420220KD KD KDMV 02/03 03/040V KD V KD KDMV 02/03 03/040V KD V KD KDMV 02/03 03/04MARKVATTEN(O 05)=totalt Aluminium=organiskt AluminiumM =Median 1990-2004S=Saknat värde4U =Under detektionsgräns 3765n=44MpH031103 040804040413mg/l32.521.510.50n=42MCa 2+031103 040804040413mg/l Al32.521.510.5S0n=41 031103 040804n=37 040413M151050mg/ln=42MSO 4 -S031103 0408040404130.080.060.04mg/l0.02U0n=42MNO 3 -N031103 040804040413Figur 4. Depositions- och markvattendata från Klippan, O 05.10

Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län. Resultat till och med september 2004.IVL-rapport B1625Jakobsbyn-Ödegård (P 02)Gran, 98 årDEPOSITION(P 02)SommarVinterNederbörd på V (mm)MV 02/03470 423382 396=Sommarperiod=VinterperiodMV =ÅrsmedelvärdeV : 2001/2003KD : 1989/2004V =Mod. våtdep.KD =Krondropp0.40.30.20.10kg/haH +KD KD KDMV 02/03 03/04151050kg/ha SO 4 -S exV KD V KD KDMV 02/03 03/0480kg/haCl -8kg/haNO 3 -N8kg/haNH 4 -N6066404420220KD KD KDMV 02/03 03/040V KD V KD KDMV 02/03 03/040V KD V KD KDMV 02/03 03/04MARKVATTEN(P 02)=totalt Aluminium=organiskt AluminiumM =Median 1989-2004S=Saknat värde4U =Under detektionsgräns 3765n=44MpH031105 040811040331mg/l32.521.510.50n=44MCa 2+031105 040811040331mg/l Al32.521.510.50n=43 031105 040811n=43 040331M151050mg/ln=44MSO 4 -S031105 0408110403310.080.060.04mg/lNO 3 -N0.02U U U U0n=44 031105 040811M 040331Figur 6. Depositions- och markvattendata från Jakobsbyn-Ödegård, P 02.12

Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län. Resultat till och med september 2004.IVL-rapport B1625Björkered, Tranemo (P 12)DEPOSITION(P 12)SommarVinterNederbörd på ÖF (mm)MV 02/03 03/04425 426 559494 379 598=Sommarperiod=VinterperiodMV =ÅrsmedelvärdeÖF : 1987/20040.40.30.20.1kg/haH +15105kg/haSO 4 -S exÖF =Öppet fält 0ÖF ÖF ÖFMV 02/03 03/040ÖF ÖF ÖFMV 02/03 03/0480kg/haCl -8kg/haNO 3 -N8kg/haNH 4 -N6066404420220ÖF ÖF ÖFMV 02/03 03/040ÖF ÖF ÖFMV 02/03 03/040ÖF ÖF ÖFMV 02/03 03/04Figur 7. Depositionsdata (öppet fält) från Björkered, Tranemo, P 12.Svartedalen (O 50)DEPOSITION(O 50)SommarVinterNederbörd på ÖF (mm)03/04521585=Sommarperiod=VinterperiodÖF =Öppet fält0.40.30.20.10kg/haH +ÖF03/04151050kg/haSO 4 -S exÖF03/0480kg/haCl -8kg/haNO 3 -N8kg/haNH 4 -N6066404420220ÖF03/040ÖF03/040ÖF03/04Figur 8. Depositions från Svartedalen O 50.13

Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län. Resultat till och med september 2004.IVL-rapport B1625Ösjö (P 52)Gran, 88 årDEPOSITION(P 52)SommarVinterNederbörd på V (mm)MV 02/03520 534610 484=Sommarperiod=VinterperiodMV =ÅrsmedelvärdeV : 2001/2003KD : 1989/2004V =Mod. våtdep.KD =Krondropp0.40.30.20.10kg/haH +KD KD KDMV 02/03 03/04151050kg/ha SO 4 -S exV KD V KD KDMV 02/03 03/0480kg/haCl -8kg/haNO 3 -N8kg/haNH 4 -N6066404420220KD KD KDMV 02/03 03/040V KD V KD KDMV 02/03 03/040V KD V KD KDMV 02/03 03/04MARKVATTEN(P 52)=totalt Aluminium=organiskt AluminiumM =Median 1989-2004S=Saknat värde4U =Under detektionsgräns 3765n=42MpHS031105 040804040505mg/l32.521.510.50n=42MCa 2+S031105 040804040505mg/l Al32.521.510.5SS0n=42 031105 040804n=38 040505M151050mg/ln=42MSO 4 -SS031105 0408040405050.080.060.04mg/lNO 3 -N0.02U S U U0n=42 031105 040804M 040505Figur 9. Depositions- och markvattendata från Ösjö, P 52.14

Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län. Resultat till och med september 2004.IVL-rapport B1625Bullsäng (P 92)Gran, 74 årDEPOSITION(P 92)SommarVinterNederbörd på V (mm)MV 02/03555 546574 435=Sommarperiod=VinterperiodMV =ÅrsmedelvärdeV : 2001/2003KD : 1996/2004V =Mod. våtdep.KD =Krondropp0.40.30.20.10kg/haH +KD KD KDMV 02/03 03/04151050kg/ha SO 4 -S exV KD V KD KDMV 02/03 03/0480kg/haCl -8kg/haNO 3 -N8kg/haNH 4 -N6066404420220KD KD KDMV 02/03 03/040V KD V KD KDMV 02/03 03/040V KD V KD KDMV 02/03 03/04MARKVATTEN(P 92)=totalt Aluminium=organiskt AluminiumM =Median 1996-2004S=Saknat värde4U =Under detektionsgräns 3765n=21MpH031105 040804040603mg/l32.521.510.50n=21MCa 2+031105 040804040603mg/l Al32.521.510.50n=21 031105 040804n=20 040603M151050mg/ln=21MSO 4 -S031105 0408040406030.080.060.040.02mg/l0n=21MNO 3 -NU031105 040804040603Figur 10. Depositions- och markvattendata från Bullsäng, P 92.15

Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län. Resultat till och med september 2004.IVL-rapport B1625Humlered (P 93)Tall, 56 årDEPOSITION(P 93)SommarVinterNederbörd på V (mm)MV 02/03500 531469 350=Sommarperiod=VinterperiodMV =ÅrsmedelvärdeV : 2001/2003KD : 1996/2004V =Mod. våtdep.KD =Krondropp0.40.30.20.10kg/haH +KD KD KDMV 02/03 03/04151050kg/ha SO 4 -S exV KD V KD KDMV 02/03 03/0480kg/haCl -8kg/haNO 3 -N8kg/haNH 4 -N6066404420220KD KD KDMV 02/03 03/040V KD V KD KDMV 02/03 03/040V KD V KD KDMV 02/03 03/04MARKVATTEN(P 93)=totalt Aluminium=organiskt AluminiumM =Median 1996-2004S=Saknat värde4U =Under detektionsgräns 3765n=24MpH031105 040804040331mg/l32.521.510.50n=24MCa 2+031105 040804040331mg/l Al32.521.510.50n=24 031105 040804n=24 040331M151050mg/ln=24MSO 4 -S031105 0408040403310.080.060.04mg/lNO 3 -N0.02U U U U0n=24 031105 040804M 040331Figur 11. Depositions- och markvattendata från Humlered, P 93.16

Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län. Resultat till och med september 2004.IVL-rapport B1625Kommunvis depositionFigur 15 visar modellberäknadedata för kommunvis deposition avsvavel och kväve inom länet under2002/03, uttryckt som genomsnitti kg per ha i respektive kommun.Beräkningarna har genomförts avSMHI med MATCH-Sverigemodellen (Mesoscale AtmosphericTransport and Chemistry model).Modellen är framtagen för kartläggningav total föroreningsdepositionoch regional fördelning avlufthalter av svavel- och kväveföreningaröver Sverige, samt för8642086420kvantifiering av Sveriges föroreningsbudget.Ett rutnät på 5*5 km har använtsför beräkningarna. Det beräknadenedfallet omfattar både våt ochtorr deposition där hänsyn tagitstill fördelningen mellan skog,öppna fält och sjöytor som finns irespektive ruta. Depositionenanger därför ett genomsnitt förrutans alla markanvändningsklasser.Det modellberäknade totalanedfallet (våt + torr deposition) avsvavel är jämförbart medkrondroppsmätningarna och bådaNH4-NNO3-Nmåtten kan jämföras med till exempelkritisk belastning för försurning.Modellberäknat totaltnedfall av kväve uppskattar denatmosfäriska tillförseln och är intedirekt jämförbart med mätningarna.På öppet fält provtas huvudsakligenvåtdeposition och nedfallav kväve i form av krondropp ärpåverkat av trädet interna cirkulation.Modellberäknad depositionav kväve är bäst lämpad att jämföramed kritiska belastningsgränserför försurning och övergödning.torrdep [kg/ha]våtdep [kg/ha]86420PartilleStenungsundOrustMunkedalDals-EdAleVårgårdaHärrydaÖckeröTjörnSotenäsTanumFärgelandaLerumBollebygdSO4-SGrästorpEssungaKarlsborgGullspångTranemoBengtsforsMellerudLilla EdetMarkSvenljungaHerrljungaVaraGöteneTibroTörebodaGöteborgMölndalKungälvLysekilUddevallaStrömstadVänersborgTrollhättanAlingsåsBoråsUlricehamnÅmålMariestadLidköpingSkaraSkövdeHjoFalköpingTidaholm15129630Tot-Ssvenskt bidrag [kg/ha]utländskt bidrag [kg/ha]15129630Tot-NHärrydaPartilleÖckeröStenungsundTjörnOrustSotenäsMunkedalTanumDals-EdFärgelandaAleLerumVårgårdaBollebygdGrästorpEssungaKarlsborgGullspångTranemoBengtsforsMellerudLilla EdetMarkSvenljungaHerrljungaVaraGöteneTibroTörebodaGöteborgMölndalKungälvLysekilUddevallaStrömstadVänersborgTrollhättanAlingsåsBoråsUlricehamnÅmålMariestadLidköpingSkaraSkövdeHjoTidaholmFalköpingFigur 15. Modellberäknade data för kommunvis deposition av svavel och kväve i kg/ha och år under 2002/03.De tre översta diagrammen visar deposition av NH4-N, NO3-N och SO4-S uppdelat på torr och våtdepositionför respektive kommun. De två nedre diagrammen visar total deposition, både våt och torr,för svavel respektive kväve, uppdelad på Sveriges eget bidrag och den andel som kommer från andraländer. Observera att skalan skiljer sig för de två nedre diagrammen.20

Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län. Resultat till och med september 2004.IVL-rapport B1625Resultaten visar att det finns variationermellan kommunerna inomVästra Götalands län. Högre depositioni vissa kommuner kandels förklaras av att de är västligtbelägna i länet och därmed påverkadeav den nedfallsgradient somfinns över landet samt i vissa fallav att nederbördsmängden ärhögre. För både svavel och kväveligger den totala depositionenhögre än den förväntade depositionår 2010 på 3 kg/ha respektive5,5kg/ha och år. Även utan Sverigesbidrag nås inte den nivån förnärvarande i flertalet kommuner.För svavel kan konstateras attendast en liten del av depositionenhar sitt ursprung i Sverige, medanmotsvarande andel för kväve ärmer betydande. För kväve är därförpotentialen för ytterligareutsläppsminskningar inom landetstörre. I jämförelse med landetsom helhet (figur 16) är depositioneni Västra Götalands län, som iövriga Sydsverige, högre än iNorrland och Svealand. För svaveloch kväve ligger nedfallet någotlägre än genomsnittet för Götaland.6420Tot-SSvenskt bidragUtländskt bidragGötaland Svealand Norrland O län129630Tot-NSvenskt bidragUtländskt bidragGötaland Svealand Norrland O länFigur 16. Modellberäknade data för deposition av svavel och kväve i kg/ha och år i olika delar av landet.Tidsutveckling markvattenLinjär regressionsanalys har gjortsför att konstatera om markvattnetssammansättning förändrats signifikantsedan mätningarna startadepå varje lokal. Sammanställningenger indikationer på utveckling iskogsmark och markvatten påsamtliga lokaler med minst femprovtagningar (∼2 år). Det innebäratt samtliga av länets lokaler ingåri figuren.Figur 15 visar liknande tidsutvecklingsom redovisats tidigare.Tydligast är minskat innehåll avsulfatsvavel, vilket förekommer påtre fjärdedelar av alla lokaler i+Antal lokaler-3525155-5-15-25-35-45SO 4 -SK +Ca 2+Mg 2+TOC fooAlGötaland. Det är en logisk följd avminskad svaveldeposition. Sjunkandehalter redovisas även förkalcium, magnesium, kalium ochmangan. Över hälften av lokalernai Götaland visar signifikant sjunkandehalter av dessa baskatjoneroch på en tredjedel av lokalernahar halterna av mangan tydligtminskat. Förklaringen kan vara enkombination av att buffringsbehovethar minskat, i takt med attnedfallet av försurande svavel harreducerats, samt att markernasinnehåll av baskatjoner har minskat.På en tredjedel av lokalernahar innehållet av organiskt kolminskat och på en något mindreMn 2+Cl -TAl(Ca+Mg+K)/ooAfH +oAlFe 2+/3+NO 3 -Nandel har kvoten mellan baskatjoneroch oorganiskt aluminiumminskat signifikant liksom halternaav klorid. Halterna av oorganisktaluminium har minskat påen tredjedel av lokalerna medanorganiskt aluminium inte visarnågon tydlig trend. Markvattnetssyraneutraliserande förmåga,ANC (se ord att förklara, sidan 4)har ökat på en tredjedel av lokalerna.Detta kan delvis ha sambandmed sjunkande kloridhalter,vilket diskuterats närmare i årsrapporterför 1998/99 och2000/01.Figur 17. Trendberäkningar för markvatten på 52 lokaler i Götaland. Positivt värde på y-axeln anger antallokaler med signifikant ökade halter (+) sedan mätningarna startade på respektive lokal. På sammasätt anger negativt värde antal lokaler med signifikant minskade värden (-).Na +NH 4 -NANC21

Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län. Resultat till och med september 2004.IVL-rapport B1625Marknära ozonMarknära (troposfäriskt) ozon ärden gasformiga luftföroreningsom tillmäts störst betydelse vadgäller direkt inverkan på vegetationeni Europa. Även i Sverigestår marknära ozon, tillsammansmed markförsurande ämnen samtkvävenedfall ifrån luften, för denstörsta negativa inverkan på vegetationsåsom jordbruksgrödoroch skog.Mätningar av ozon med diffussionsprovtagare(passiva mätningar)sker på flera platser i Sverige.Fördelen med passiva mätningarär att de är billiga och enkla,nackdelen är att de inte är helttillräckliga för att bedöma utvecklingenmot olika målvärden förluftkvalitet i Sverige, EU samtinom Luftkonventionen, LRTAP.IVL har på uppdrag av Naturvårdsverketutrett möjligheternaatt utveckla en metod för att medhjälp av månadsmedelvärden förozon kunna ge en uppfattning omozonhalter i relation till de olikamålvärdena (Pihl Karlsson &Karlsson, 2005). Statistiska samband(enkel eller polynom regression)mellan månadsmedelvärdenför ozonkoncentration och olikamålvärden har sökts utifrån timvisaozonkoncentrationer ifrån platserav relevans för svenska förhållandendär ozon mäts kontinuerligt.Då ozonhalternas variation överdygnets timmar varierar kraftigtmellan olika platser har lokalernadär ozon mäts med hjälp av passivaprovtagare klassificerats i trekategorier i relation till geografioch lokal topografi. Två av kategoriernaberör lokaler inomKrondroppsnätet:Kategori 1: Lokaler som antas hahög ozonbildning under dagensamt en hög frekvens av nattligainversioner.Kategori 2: Lokaler som antas hahög ozonbildning under dagensamt en låg frekvens av nattligainversioner.Den statistiska analysen representerar"medelförhållande" ochtar inte hänsyn till extrema, ejvanligen förekommande, kortaozonepisoder. Relativt god korrelation(r 2 mellan 0,78 - 0,86) erhöllsmellan AOT40 1) och månadsmedelför ozonkoncentration.AOT40 beräknas utifrån ozonkoncentrationersom råder under dygnetsljusa timmar. Analysen åtNaturvårdsverket gjordes medutgångspunkt på Svenska ochEuropeiska målvärden varvid ljusatimmar definierades, enligt derasdefinition, mellan 08-20 Centraleuropeisktid (CET). InomLRTAP definieras ljusa timmarsom den period då ljuset överstiger50 W/m 2 , eller perioden mellansolens upp- och nedgång. Enberäkning med CET kan resulterai en underskattning av AOT40 påca 10 % i södra och mellerstaSverige.Olika målvärden som analyserats:Maj-Juli April-Sept Gäller från:LRTAP 6000 µg/m 3 h 1), 2), 6) 10000 µg/m 3 h 1), 3), 6) NuEU-direktiv 18000 µg/m 3 h 1), 4) 2010< 6000 µg/m 3 h 1), 5) 2020Svenskt Miljömål Saknas 2010< 50 µg/m 3 säsongsmedel 2020Svensk miljökvalitetsnorm 18000 µg/m 3 h 1), 4) 20106000 µg/m 3 h 1), 5) 20201) ”Accumulated exposure Over a Threshold 40 ppb. Från varje timvärde subtraheras 40 ppb. Om resultatet är >0 så ackumulerasdetta värde. AOT40 uttrycks antingen som ppb timmar eller som µg/m 3 timmar 1 ppb motsvarar ca 2 µg/m 3 .2) gäller jordbruksgrödor, ljusa timmar definieras som den period då ljuset överstiger 50 W/m 2 , eller perioden mellan solensupp- och nedgång3) gäller skog, ljusa timmar definieras som den period då ljuset överstiger 50 W/m 2 , eller perioden mellan solens upp- ochnedgång4) gäller som medelvärde under 5 år, ljusa timmar definieras som tiden mellan kl 8 och kl 20 mellaneuropeisk tid5) värdet får ej överskridas, ljusa timmar definieras som tiden mellan kl 8 och kl 20 mellaneuropeisk tid6) Kan beräknas på årsbasis eller som medelvärde under 5 årReferens:Pihl Karlsson, G. & Karlsson, P.E. (2005). Metod för kartläggning av överskridande av EU-direktiv och miljömålför marknära ozon. IVL-Rapport till Naturvårdsverket, Miljöanalysavdelningen, Miljöövervakningsenheten.22

Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län. Resultat till och med september 2004.IVL-rapport B1625Beräknade resultat för 2004:Namn Kategori AOT40 Maj-Jul AOT40 Apr-Sept Medelvärde Apr-Septµg/m 3 *h µg/m 3 *h µg/m 3Hensbacka (O 35 A) II 3 699 7 567 58Råö (EMEP-station) II 7 627 * 15 581 * 73* ljusa timmar beräknat mellan 08-20 CET.Beräknade medelvärde under de fem senaste åren:Namn AOT40 Maj-Jul AOT40 Apr-Septµg/m 3 *h µg/m 3 *hHensbacka (O 35 A) 4 257 7 120När det gäller LRTAP så underskriderbåde ozonhalterna 2004och halterna som femårsmedelvärdevid Hensbacka både detkritiska gränsvärdet för jordbruksgrödor(6 000 µg/m 3 *h, majjuli)och det kritiska gränsvärdetför skog (10 000 µg/m 3 *h, aprilseptember).Vid en jämförelsemed LRTAP kan som tidigarenämnts det beräknade AOT40värdet vara underskattat med upptill ca 10%.När det gäller EU-direktivet ochden svenska miljökvalitetsnormenså underskrider halterna vidHensbacka det gränsvärde somskall gälla från 2010 (18 000µg/m 3 *h, maj-juli). De beräknadehalterna vid Hensbacka för 2004underskrider även det gränsvärdesom skall gälla från 2020 (6 000µg/m 3 *h, maj-juli).När det gäller det svenska miljömåletsom skall gälla från 2020,dvs att sommarhalvårsmedelhaltenskall understiga 50 µg/m 3 , såöverstiger halterna vid Hensbackamålvärdet.Den mest närliggande EMEPstationdär man mäter ozon kontinuerligtär Råö. Lokalen i Råöligger precis vid kusten och är enlokal som därför uppvisar högaozonhalter, varför en jämförelsemed dess värden ej är helt rättvisdå lokalen i Hensbacka ligger i ettskogsområde.23

Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län. Resultat till och med september 2004.IVL-rapport B1625LUFTHALTER ug/m 3 NO2 2SO0,93,200NH3O 30,45800Figur 18. Periodmedelvärde (µg/m 3 ) av halter i luft på öppet fält. För SO 2 , och NO 2 gäller oktober 2003 tillseptember 2004 och för O 3 och NH 3 gäller perioden april - september 2004.Faktaruta: Lufthalter och årsmedelvärdenSvaveldioxidHälsa: Miljökvalitetsnormerna är baserade på tim- ochdygnsmedelvärden.Ekosystem: En miljökvalitetsnorm till skydd av ekosystemhar tagits fram och gäller från den 31 december2005. Enligt normen får inte 20 µg/m 3 överskridas,varken som årsmedelvärde eller som vinterhalvårsvärde(oktober-mars).Material: I miljömålet ”Frisk luft” har Naturvårdsverketföreslagit ett delmål som innebär att år 2005 skallårsmedelhalten av svaveldioxid inte överstiga 5 µg/m 3för skydd av kulturvärden och material.Marknära ozonHälsa: Tröskelvärde enligt EUs senaste direktiv(2002/3/EG) är baserade på timhalter.Ekosystem: Målvärde enligt EUs senaste direktiv ärbaserade på timhalter.Material: Naturvårdsverkets förslag till delmål gällandemiljömålet ”Frisk luft” innebär bland annat attmedelhalten under sommarhalvåret inte ska överskrida50 µg/m 3 till skydd av hälsa, kulturvärden och materialår 2020. Enligt EUs senaste ozondirektiv bör inte årsmedelhaltenav ozon överstiga 40 µg/m 3 till skydd avmaterial.KvävedioxidHälsa: Miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid tillskydd av människors hälsa gäller från den 31 december2005. Till skydd av människors hälsa får inte 40µg/m 3 överskridas som årsmedelvärde. Utöver dettafinns miljökvalitetsnormer som är baserade på timochdygnsmedelvärden. Naturvårdsverkets förslag tilldelmål gällande miljömålet ”Frisk luft” innebär bl.a.att årsmedelhalten inte ska överskrida 20 µg/m 3 tillskydd av hälsa, kulturvärden och material år 2010.Ekosystem: En miljökvalitetsnorm till skydd av ekosystemhar tagits fram och gäller från den 31 december2005. Enligt normen får inte 30 µg/m 3 överskridassom årsmedelvärde. Naturvårdsverkets förslag tilldelmål gällande miljömålet ”Frisk luft” innebär blandannat att årsmedelhalten inte ska överskrida 20 µg/m 3till skydd av hälsa, kulturvärden och material år 2010.Material: Naturvårdsverkets förslag till delmål gällandemiljömålet ”Frisk luft” innebär bland annat attårsmedelhalten inte ska överskrida 20 µg/m 3 till skyddav hälsa, kulturvärden och material år 2010.AmmoniakDet finns idag inga gränsvärden eller miljökvalitetsnormerför halter i luft av ammoniak.24

Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län. Resultat till och med september 2004.IVL-rapport B1625Data i tabellform - deposition, lufthalter, markvattenTabell 1a. Data från mätningar på öppet fält i Västra Götalands län. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övrigaparametrar i kg/hektar och år. Obs! Senaste årets data överst!Lokal Period Nedb H + SO 4 -S SO 4 -S ex Cl - NO 3 -N NH 4 -N Ca 2+ Mg 2+ Na + K + Mn 2+mm kg/ha →Hensbacka 03/04 1229 0,26 6,1 5,0 24,8 5,7 5,1 2,5 2,0 15,6 1,7 0,11(O 35 A) 02/03 845 0,18 5,4 4,4 21,8 4,8 3,7 2,6 1,9 13,8 2,3 0,1401/02 1030 0,22 7,7 4,9 60,4 5,3 4,1 3,1 3,8 35,9 2,2 0,1100/01 1228 0,36 7,6 5,9 36,1 7,3 5,0 3,0 2,4 22,9 1,4 0,1699/00 1177 0,24 7,8 5,7 44,6 5,7 5,1 3,4 3,5 27,3 2,1 0,2998/99 1450 0,41 8,2 6,9 28,1 7,1 6,0 2,9 2,0 16,4 2,4 0,1497/98 1155 0,37 7,8 6,4 30,3 6,7 5,0 3,1 2,3 17,5 2,9 0,0996/97 1014 0,33 8,0 6,6 30,0 6,0 5,8 2,2 2,3 17,4 2,0 0,2495/96 672 0,27 6,4 5,7 14,8 4,8 4,3 1,8 1,2 9,6 1,8 0,0894/95 988 0,44 7,4 6,3 23,5 4,8 3,9 3,4 1,6 13,8 1,5 0,0393/94 1198 0,48 8,4 7,2 25,8 5,5 4,6 1,9 1,6 15,3 1,6 0,0492/93 833 0,32 7,6 5,8 37,9 3,9 4,2 1,6 2,6 20,3 2,2 0,0391/92 1164 0,64 15,5 13,0 54,3 10,0 10,7 2,4 3,6 30,5 2,3 0,2390/91 1065 0,43 11,0 9,2 39,2 6,6 6,8 2,5 3,1 23,1 2,0 0,2189/90 957 0,43 10,7 9,4 28,8 6,2 7,7 1,7 1,9 17,2 2,1 0,19Svartedalen 03/04 1106 0,23 5,2 4,2 21,1 4,6 4,1 1,5 1,6 12,7 1,1 0,06Björkered, 03/04 1158 0,16 5,5 4,6 18,3 6,0 5,5 3,2 1,7 11,3 2,2 0,10Tranemo 02/03 805 0,14 4,9 4,1 17,1 4,6 4,4 2,0 1,7 11,0 2,9 0,09(P 12 A) 01/02 1061 0,18 5,0 4,0 21,4 4,3 3,9 1,7 1,5 12,6 1,6 0,1100/01 844 0,16 4,0 3,5 9,7 3,7 3,4 1,4 0,8 6,3 0,9 0,1199/00 1004 0,20 5,0 3,7 26,9 4,4 3,9 2,2 2,1 15,8 1,3 0,2798/99 1181 0,20 5,4 4,4 20,3 4,2 3,7 2,8 1,5 11,9 2,4 0,2497/98 920 0,17 3,9 3,5 10,1 3,3 3,1 1,7 1,0 5,7 1,5 0,1496/97 881 0,24 5,7 4,8 19,7 4,3 4,6 2,6 1,6 10,9 1,4 0,1495/96 569 0,23 4,9 4,6 5,5 3,2 3,1 2,2 0,6 3,6 1,1 0,0794/95 936 0,41 6,5 5,7 17,5 4,0 3,7 2,6 1,2 10,0 1,0 0,0293/94 971 0,40 6,4 5,8 13,1 4,2 4,2 1,3 0,8 7,8 1,2 0,0292/93 915 0,34 7,0 5,9 23,8 4,5 4,7 1,6 1,7 12,7 1,9 0,0191/92 718 0,34 6,3 5,6 14,9 4,3 4,7 1,0 1,0 7,9 1,390/91 775 0,28 6,9 6,2 15,5 4,0 5,4 0,9 1,0 9,2 1,489/90 955 0,37 8,3 7,2 25,0 4,7 4,3 1,7 1,8 14,4 1,788/89 875 0,42 9,7 8,7 21,5 5,8 5,8 2,4 11,087/88 972 0,40 8,2 7,7 12,3 4,9 3,3 1,7 6,7Tabell 1b. Öppet fältdata från Västra Götalands län för ytor där organiskt kväve och totalt organiskt kol (TOC)analyserats, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrari kg/hektar och år. (oorgN = NO 3 -N + NH 4 -N) och (orgN = Kj-N - NH 4 -N)Lokal Period Nedb oorg N org N TOCmm kg/ha →Hensbacka 03/04 1229 10,9 1,4 26(O 35 A) 02/03 845 8,5 1,8 2801/02 1030 9,3 1,4 2500/01 1228 12,3 3,0 2797/98 1155 11,7 1,325

Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län. Resultat till och med september 2004.IVL-rapport B1625Tabell 2a. Krondroppsdata från Västra Götalands län, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb)anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år.Lokal Period Nedb H + SO 4 -S SO 4 -S ex Cl - NO 3 -N NH 4 -N Ca 2+ Mg 2+ Na + K + Mn 2+mm kg/ha →Åboland 03/04 713 0,13 5,0 3,4 34,0 2,6 1,4 3,5 2,9 19,9 9,5 0,20(O 01 A) 02/03 612 0,11 5,1 3,9 26,6 2,9 1,9 2,9 2,4 15,3 9,9 0,4301/02 711 0,09 5,9 4,0 42,1 2,8 2,1 4,1 3,2 24,5 11,8 0,2700/01 838 0,14 6,7 5,2 32,6 3,8 2,0 4,4 2,9 19,0 14,1 1,1199/00 783 0,18 7,4 4,6 61,8 3,4 1,8 4,3 4,5 35,9 12,7 0,9498/99 895 0,22 8,1 6,3 39,9 3,9 2,1 4,3 3,3 23,0 11,3 1,0397/98 748 0,16 7,3 5,6 37,3 4,0 2,9 3,9 3,2 21,6 10,8 0,8396/97 743 0,25 10,0 7,4 56,3 5,5 3,7 5,2 4,6 33,0 10,0 1,15Klippan O 03/04 778 0,10 6,5 4,5 43,0 2,7 1,7(O 05 A) 02/03 601 0,07 6,7 5,2 31,4 2,7 2,701/02 772 0,10 8,1 5,5 56,0 3,3 2,700/01 843 0,10 7,9 6,2 38,5 3,5 2,999/00 840 0,19 9,7 6,2 74,4 3,5 1,998/99 816 0,14 7,8 6,0 38,2 2,0 2,197/98 782 0,14 9,8 7,6 47,1 2,7 2,6 6,6 4,6 25,0 24,6 2,5896/97 717 0,32 14,4 10,9 75,7 4,5 2,8 8,7 6,1 40,0 17,8 4,1295/96 562 0,28 11,7 10,4 27,6 3,2 2,1 5,9 3,3 14,5 15,1 2,7594/95 807 0,38 14,8 12,5 49,4 3,2 1,8 8,1 4,2 27,0 17,8 2,8693/94 789 0,46 14,9 13,0 40,5 2,8 1,8 6,7 4,1 20,8 16,0 2,8992/93 755 0,45 17,0 12,8 90,7 3,6 4,091/92 623 0,42 15,7 13,5 47,7 4,1 3,290/91 619 0,40 17,1 15,0 45,9 3,8 1,989/90 862 0,67 19,6 16,6 66,1 4,9 3,2Hensbacka 03/04 656 0,07 6,6 4,5 46,9 3,9 3,1 5,0 3,7 26,0 18,5 0,19(O 35 A) 02/03 568 0,06 6,9 5,1 39,7 4,5 2,7 4,6 3,6 21,4 17,4 0,5801/02 638 0,06 8,3 5,2 66,6 4,2 2,5 6,3 5,0 39,8 17,9 0,2200/01 816 0,09 7,7 5,9 39,2 4,5 2,9 5,4 3,4 22,2 17,9 0,6999/00 744 0,11 8,9 5,4 74,8 4,2 1,9 6,8 5,6 46,2 17,1 0,7598/99 942 0,16 10,6 7,9 58,6 4,7 2,5 6,3 4,7 31,7 21,5 0,5397/98 766 0,13 10,3 7,5 59,7 5,6 3,5 6,9 4,9 33,4 22,6 0,7696/97 689 0,19 12,1 8,5 78,2 6,7 3,8 7,8 5,8 44,0 18,6 1,0195/96 410 0,11 8,1 6,7 30,2 4,9 2,8 5,1 3,0 17,1 13,8 0,5394/95 661 0,29 12,5 9,9 55,1 5,0 2,3 7,3 4,4 30,7 16,6 0,8893/94 677 0,29 11,9 10,0 40,2 4,4 2,3 6,0 3,7 22,4 14,9 0,7792/93 594 0,22 14,2 10,5 80,7 4,0 3,591/92 591 0,29 16,2 13,1 68,4 6,2 4,390/91 577 0,26 13,0 10,9 46,2 3,7 2,589/90 679 0,46 19,4 15,7 81,2 7,4 4,9Jakobsbyn- 03/04 566 0,06 5,6 4,5 24,2 3,2 2,1Ödegård 02/03 465 0,05 5,2 4,3 18,2 3,5 2,2(P 02 A) 01/02 479 0,03 5,5 4,2 27,4 2,6 1,700/01 721 0,05 7,7 6,8 20,3 4,0 3,099/00 544 0,08 5,6 4,1 32,4 2,8 1,898/99 789 0,12 7,5 6,6 20,9 3,0 2,597/98 661 0,10 7,1 6,2 20,6 3,2 2,696/97 481 0,13 6,5 5,6 19,5 3,0 2,395/96 354 0,18 5,6 5,2 8,8 2,8 1,994/95 553 0,18 8,4 7,7 15,0 2,8 1,9 6,0 1,8 8,4 13,0 1,9393/94 582 0,24 10,3 9,7 13,7 3,5 2,4 6,4 1,9 8,5 11,0 1,6592/93 473 0,14 8,7 7,5 24,2 2,4 1,691/92 385 0,19 8,6 7,8 17,7 3,1 2,2 4,7 1,8 9,2 8,7 1,6290/91 413 0,20 10,4 9,6 17,2 2,8 2,1 5,0 1,8 9,4 10,5 1,2589/90 529 0,32 11,6 10,6 22,8 4,9 3,526

Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län. Resultat till och med september 2004.IVL-rapport B1625Tabell 2a. forts.Lokal Period Nedb H + SO 4 -S SO 4 -S ex Cl - NO 3 -N NH 4 -N Ca 2+ Mg 2+ Na + K + Mn 2+mm kg/ha →Ösjö 03/04 635 0,08 7,7 5,3 51,6 5,6 3,8(P 52 A) 02/03 487 0,07 6,3 4,7 34,5 4,7 3,401/02 640 0,12 9,7 6,4 69,8 6,0 3,900/01 674 0,14 9,9 7,8 45,2 6,9 5,099/00 760 0,19 9,7 6,2 76,8 5,0 2,998/99 790 0,19 12,3 9,6 59,1 4,6 3,397/98 701 0,10 11,0 8,5 55,3 5,3 4,796/97 665 0,25 14,5 11,2 72,3 6,7 5,395/96 385 0,18 11,1 9,8 29,8 4,7 4,994/95 550 0,32 14,0 11,8 46,6 4,7 3,2 8,5 4,4 25,5 13,9 2,9193/94 640 0,38 18,1 15,8 48,9 5,9 3,7 9,2 5,0 26,6 21,3 3,2792/93 661 0,35 19,6 15,5 89,0 5,2 4,991/92 700 0,50 24,4 21,1 72,3 10,0 6,9 12,9 6,6 39,5 17,9 4,1290/91 615 0,48 22,9 20,2 58,3 7,2 4,4 13,3 5,5 29,9 16,9 2,7289/90 710 0,39 24,6 21,4 70,5 8,6 6,6Bullsäng 03/04 679 0,07 6,1 4,4 37,6 4,2 3,4 5,2 3,2 18,9 22,4 1,04(P 92 A) 02/03 494 0,05 5,8 4,5 27,6 3,5 3,4 3,8 2,7 13,4 18,8 1,1701/02 648 0,08 7,3 5,1 49,3 4,0 2,8 5,5 4,0 26,7 18,6 1,2600/01 707 0,11 7,6 6,2 28,5 4,2 3,4 4,6 2,8 15,5 20,9 1,5499/00 685 0,12 8,4 5,6 59,1 3,7 2,3 6,1 4,3 32,6 19,3 1,6698/99 746 0,13 8,2 6,5 36,9 2,9 3,0 4,8 3,0 20,1 19,4 1,5597/98 733 0,12 8,3 6,7 34,3 3,2 2,9 5,0 2,8 18,6 22,6 1,3796/97 616 0,22 10,4 8,2 47,2 4,2 3,6 6,8 3,9 25,4 17,1 1,91Humlered 03/04 699 0,12 2,8 2,1 15,2 1,9 1,0 2,4 1,7 8,6 5,5 0,16(P 93 A) 02/03 640 0,08 3,2 2,6 14,1 2,0 1,2 2,5 1,7 7,4 5,6 0,3601/02 668 0,08 3,5 2,6 19,9 1,7 1,2 2,3 1,8 10,9 6,6 0,1100/01 735 0,13 4,3 3,8 11,1 2,4 1,5 2,6 1,7 6,8 9,7 0,6599/00 716 0,14 4,3 3,1 25,4 2,3 1,4 2,6 2,4 14,4 8,0 0,6198/99 790 0,14 4,4 3,6 19,0 1,9 1,5 2,6 1,8 10,8 7,2 0,2697/98 750 0,14 4,3 3,7 12,5 1,7 2,2 2,4 1,4 6,9 7,2 0,3896/97 679 0,20 4,6 3,7 19,7 2,1 1,3 3,2 2,0 11,0 5,5 0,49Härslätt 03/04 626 0,03 4,1 2,8 28,4 2,0 1,3 5,7 3,3 14,3 17,8 0,29(P 94 A) 02/03 564 0,03 4,7 3,6 23,3 3,1 2,3 4,0 2,5 11,9 17,3 0,7601/02 593 0,03 5,7 4,0 37,2 2,9 2,4 5,9 3,9 20,0 19,2 0,2800/01 860 0,04 6,1 5,0 24,2 3,3 1,9 8,4 3,2 13,2 20,9 1,1299/00 776 0,05 7,2 4,7 54,0 3,5 2,2 6,4 4,3 30,0 18,7 1,2598/99 828 0,06 7,3 5,7 34,7 3,4 2,4 6,2 3,4 19,0 19,6 0,8697/98 684 0,07 6,6 5,2 30,8 3,3 2,8 4,5 2,8 15,9 18,1 0,8396/97 702 0,12 9,7 7,3 53,2 4,4 3,1 7,7 4,6 29,5 19,5 1,46Stora Ek 03/04 523 0,03 2,4 1,8 12,9 1,2 1,2 2,7 1,5 6,7 11,8 0,71(R 09 A) 02/03 363 0,02 2,5 1,9 11,6 1,3 1,0 2,1 1,4 5,9 10,5 0,7201/02 420 0,03 2,8 1,9 20,1 1,0 1,2 2,5 1,8 10,2 14,7 0,7600/01 521 0,04 3,5 3,0 11,0 1,5 1,0 2,7 1,5 6,4 15,3 1,1199/00 362 0,03 3,2 2,4 17,1 1,5 1,3 2,8 1,7 8,9 10,9 1,0798/99 556 0,05 3,4 2,8 12,3 1,5 1,0 2,5 1,5 6,5 9,8 1,0197/98 592 0,05 3,9 3,3 12,3 2,2 1,5 2,7 1,5 6,7 14,8 0,9496/97 483 0,05 4,1 3,3 17,0 1,5 1,0 3,1 2,0 9,0 11,2 1,6795/96 294 0,06 3,2 2,9 6,3 1,4 1,0 1,7 0,9 3,3 6,8 0,7527

Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län. Resultat till och med september 2004.IVL-rapport B1625Tabell 2b. Krondroppsdata från Västra Götalands län för ytor där organiskt kväve och totalt organiskt kol(TOC) analyserats, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrari kg/hektar och år. (oorgN = NO 3 -N + NH 4 -N) och (orgN = Kj-N - NH 4 -N)Lokal Period Nedb oorg N org N TOCmm kg/ha →Åboland 03/04 713 4,0 1,8(O 01 A) 02/03 612 4,8 2,601/02 711 4,9 2,4Hensbacka 03/04 656 6,9 3,1 70(O 35 A) 02/03 568 7,2 3,0 6601/02 638 6,7 3,0 6400/01 816 7,4 3,2 6997/98 766 9,1 3,6Bullsäng 03/04 679 7,6 4,1(P 92 A) 02/03 494 6,9 3,801/02 648 6,9 4,2Humlered 03/04 699 2,8 1,5(P 93 A) 02/03 640 3,2 2,301/02 668 2,9 1,5Härslätt 03/04 626 3,3 2,1(P 94 A) 02/03 564 5,4 2,901/02 593 5,4 2,6Stora Ek 03/04 523 2,4 1,9(R 09 A) 02/03 363 2,3 2,201/02 420 2,2 2,197/98 592 3,7 2,3Tabell 3. Modellberäknade våtdepositionsdata från Västra Götalands län, komplett hydrologisk årsdeposition.Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år.Lokal Period Nedb H + SO 4 -S SO 4 -S ex Cl - NO 3 -N NH 4 -N Ca 2+ Mg 2+ Na + K + Mn 2+mm kg/ha →Åboland 02/03 1055 3,8 3,9 3,8(O 01 A) 01/02 1275 4,8 4,6 4,7Klippan O 02/03 1019 3,9 4,2 4,0(O 05 A) 01/02 1359 5,3 5,5 5,7Jakobsbyn- 02/03 819 2,5 2,6 2,4Ödegård(P 02 A) 01/02 886 3,0 2,8 3,1Ösjö 02/03 1018 3,7 4,1 4,0(P 52 A) 01/02 1242 4,8 5,2 5,3Bullsäng 02/03 981 3,5 3,8 3,8(P 92 A) 01/02 1275 5,2 5,4 5,6Humlered 02/03 881 3,2 3,3 3,3(P 93 A) 01/02 1056 3,9 4,0 4,1Härslätt 02/03 990 3,2 3,4 3,4(P 94 A) 01/02 1009 3,5 3,5 3,7Stora Ek 02/03 625 2,0 2,0 2,3(R 09 A) 01/02 701 2,4 2,4 2,528

Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län. Resultat till och med september 2004.IVL-rapport B1625Tabell 4. Lufthalter i Västra Götalands län, diffusionsprovtagning, µg/m 3 .Hensbacka 0309 0,8 2,6 1,3 50(O 35 A) 0310 0,7 2,8 0,6 400311 0,5 3,7 0,4U 270312 0,7 5,2

Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län. Resultat till och med september 2003.IVL-rapport B1625Tabell 5. Markvattendata från Västra Götalands län.Lokal Datum pH Alk ANC SO 4 -S Cl - NO 3 -N NH 4 -N Ca 2+ Mg 2+ Na + K + Mn 2+ Fe 2+/3+ ooAl tAl TOC BC/ooAlmekv/l → mg/l → mol/molÅboland 2003-11-03 5,1 - -0,050 2,19 7,80

Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län. Resultat till och med september 2003.IVL-rapport B1625Tabell 5. Markvattendata forts.Lokal Datum pH Alk ANC SO 4 -S Cl - NO 3 -N NH 4 -N Ca 2+ Mg 2+ Na + K + Mn 2+ Fe 2+/3+ ooAl tAl TOC BC/ooAlmekv/l → mg/l → mol/molBullsäng 2003-11-05 4,6 - -0,135 4,29 12,40 0,062 0,023 1,04 1,01 7,86 0,37

IVL Svenska Miljöinstitutet ABIVL är ett oberoende och fristående forskningsinstitut som ägs av staten och näringslivet. Vi erbjuder enhelhetssyn, objektivitet och tvärvetenskap för sammansatta miljöfrågor och är en trovärdig partner imiljöarbetet.IVLs mål är att ta fram vetenskapligt baserade beslutsunderlag åt näringsliv och myndigheter i deras arbetetför ett bärkraftigt samhälle.IVLs affärsidé är att genom forskning och uppdrag snabbt förse samhället med ny kunskap i arbetet för enbättre miljö.Forskning- och utvecklingsprojekt publiceras iIVL Rapport:IVL Nyheter:IVL Fakta:IVLs hemsida:IVLs publikationsserie (B-serie)Nyheter om pågående projekt på den nationella och internationella marknadenReferat av forskningsrapporter och projektwww.ivl.seForskning och utveckling som publiceras utanför IVLs publikationsservice registreras i IVLs A-serie.Resultat redovisas även vid seminarier, föreläsningar och konferenser.IVL Svenska Miljöinstitutet ABIVL Swedish Environmental Research Institute LtdP.O. Box 210 60, SE-100 31 StockholmP.O. Box 5302, SE-400 14 GöteborgValhallavägen 81, Stockholm Aschebergssgatan 44Tel:: +46 (0)8 598 563 00 Tel:: +46 (0)31 725 62 00Fax: +46 (0) 8 598 563 90 Fax: +46 (0)31 725 62 90Säte: Stockholm Org.nr: 556116-2446. VAT no: SE556116244601 www.ivl.se