ARBOGA KEMCENTER - Länsstyrelserna

a02s 2005-02-10 

Länsstyrelsen i Västmanlands Län 

ARBOGA KEMCENTER 

Förstudie med avseende på föroreningar i mark, grundvatten 

och porluft 

Stockholm 2006-01-31 

SWECO VIAK AB 

Östra Regionen 

Per Claesson 

Jan Nilsen 

Kristina Sjödin 

Uppdragsnummer 1154816 000 

SWECO VIAK 

Gjörwellsgatan 22 

Box 34044, 100 26 Stockholm 

Telefon 08-695 60 00 

Telefax 08-695 60 10 

Uppdrag 1154816 000; pecl 

e:\1175\1154816000 kemtvättar, västmanland\19original\till 

pdf\rapport arboga.doc 

Hr

a02s 2005-02-10 

Sammanfattning 

SWECO VIAK har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands Län 

undersökt förekomst av klorerade kolväten vid f d Arboga kemcenter. 

Kemtvätten var belägen på Nygatan 44 i centrala Arboga. Den låg i 

bottenvåningen på ett äldre tvåvåningshus. Det finns ingen 

källarvåning under kemtvättslokalen, men ventiler längst ner på 

fasaden indikerar att det finns en ventilerad grund under huset. 

Porluftsspetsar har etablerats under bottenplattan i den f d 

kemtvättlokalen för att kunna detektera eventuella klorerade kolväten 

i porluften under bottenplattan. Mätningar av föroreningsinnehåll 

skedde med fältinstrument (portabel gaskromatograf) och verifierades 

med analys på laboratorium (med absorbentrör). Mätningar har också 

skett i inomhusluft med hjälp av passiv provtagare. 

Halterna som uppmättes under plattan var låga. I en punkt uppmättes 

något högre halter av trikloreten, som är en nedbrytningsprodukt av 

det ämne som använts som tvättvätska i kemtvätten. Inga spår av 

klorerade kolväten fanns i inomhusluften. 

Föroreningsförekomsten i marken verkar vara begränsad eftersom 

halterna i porluften var så låga. Om höga halter skulle finnas i 

marken, skulle tydligare spår av detta ses i porluftsmätningarna. 

En jämförelse med s k ”lågriskvärden”, nivåer där ingen negativ effekt 

ska kunna förekomma, visar att halterna under plattan i en punkt 

ligger strax över dessa värden för trikloreten. Med tanke på den 

utspädning som sker i inomhusluften bedöms riskerna för människor 

som vistas i lokalerna vara försumbara. Risker förknippade med 

spridning via grundvatten bedöms också vara små. 

Sammantaget bedöms riskerna för människors hälsa och miljön med 

Arboga kemcenter som små. 

SWECO VIAK föreslår att Arboga kemcenter klassas i riskklass 3, 

liten risk, enligt MIFO-metodiken. SWECO VIAK bedömer att ingen 

efterbehandling eller ytterligare undersökningar är nödvändiga. 


2006-01-31 

Arboga kemcenter 

Hr 

1 (14) 



pdf\rapport arboga.doc

a02s 2005-02-10 

Innehållsförteckning 

1 Inledning 3 

2 Bakgrundsmaterial 3 

2.1 Områdesbeskrivning 3 

2.2 Geologi och hydrogeologi 3 

3 Historik 4 

4 Uppdragets genomförande 4 

4.1 Uppdragsorganisation 4 

4.2 Porluftsprovtagning 5 

5 Föroreningssituation 6 

5.1 Lufttryck 7 

6 Samlad riskbedömning 8 

6.1 Karakteristika för klorerade kolväten 8 

6.2 Bedömningsgrunder 10 

6.3 Utspädning 11 

6.4 Känslighet och skyddsvärde 11 

6.5 Riskbedömning 11 

6.6 Riskklassning 12 

7 Förslag på efterbehandling 12 

8 Kvalitetssäkring 13 

9 Referenser 14 

Bilageförteckning: 

1. Geokarta 

2. Skiss med provtagningspunkter för porluft 

3. Fältanteckningar 

4. MIFO-blanketter 

5. Analysresultat 


2006-01-31 


Hr 

2 (14) 




a02s 2005-02-10 

1 Inledning 

SWECO VIAK har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands Län 

undersökt förekomst av klorerade kolväten vid f d Arboga kemcenter. 

Undersökningen har utförts parallellt med undersökningar av fem 

andra f d kemtvättar i Västmanland (SWECO VIAK, 2006 a-d). 

Objektet har av Länsstyrelsen tidigare klassats i riskklass 2 efter 

inventering enligt MIFO fas 1. 

2 Bakgrundsmaterial 

SWECO VIAK har till sitt förfogande haft blanketterna från 

inventeringen i MIFO fas 1, geologiska och hydrogeologiska kartblad 

samt muntlig information från Länsstyrelsen. 

2.1 Områdesbeskrivning 

Kemtvätten var belägen på Nygatan 44 i centrala Arboga. Den låg i 

bottenvåningen på ett äldre tvåvåningshus. Det finns ingen 

källarvåning under kemtvättslokalen, men ventiler längst ner på 

fasaden indikerar att det finns en ventilerad grund under huset. Idag 

är Fonus och Vänsterpartiet hyresgäster i de lokaler kemtvätten hade. 

Fastigheten ägs av Byggnadsfirman Lund AB. På andra våningen 

finns kurslokaler och bostäder. 

2.2 Geologi och hydrogeologi 

Enligt den geologiska kartan ligger den undersökta kemtvätten i ett 

mindre moränområde omgivet av lera. Leran är sannolikt relativt tät, 

vilket innebär att eventuell grundvattenströmning från moränområdet 

sannolikt sker i djupare liggande moränlager under leran. 

Ledningsgravar och gator inne i centrala Arboga är troligen lokala 

spridningsvägar för infiltrerande vatten. Den storskaliga 

flödesriktningen är sannolikt söderut, mot Arbogaån. Avståndet till 

Arbogaån är cirka 180 m. En geologisk karta över Arboga finns i 

bilaga 1. 

Såvitt känt finns två energibrunnar ca 100 meter från objektet, en 

västerut och en österut, samt en brunn med okänt användningsområde 

ca 150 m sydväst om objektet. 


2006-01-31 


Hr 

3 (14) 




a02s 2005-02-10 

Spridningsrisken genom jorden bedöms som måttlig till stor. Utifrån 

jordarterna enligt den geologiska kartan och bedömningsgrunder i 

MIFO-rapporten (NV rapport 4918) bedöms den hydrauliska 

konduktiviteten i jorden vara i storleksordningen 10 -7 m/s. Med tanke 

på topografin i området är lutningen på grundvattenytan i 

storleksordningen 1,5 % och spridningshastigheten i jorden skulle 

därmed vara ca 15 cm/år. I och med att objektet ligger i tätortsmiljö 

finns ledningsgravar i marken som kan underlätta spridning. 

Infiltrationen av vatten bedöms vara relativt liten eftersom objektet 

ligger i den centrala staden där huvuddelen av marken är hårdgjord 

eller bebyggd. Sammantaget bedöms spridningsriskerna i mark och 

till ytvatten som måttliga till stora. 

3 Historik 

Uppgifter kommer från Länsstyrelsen och MIFO-blanketter. 

Tvätteriverksamhet startade 1968 under namnet Rapid Tvättbar. Från 

1971 till ca 1978, då den läggs ner, bedrivs verksamhet under 

namnet Arboga kemcenter. 

Perkloretylen har använts som tvättvätska vid kemtvättning. 

Tvättmaskiner för kemtvätt misstänks ha stått i Fonus lokaler, där det 

idag är en skrubb med elskåp (se skiss i bilaga 2). Möjligen kan 

tvättning även ha skett inne i Vänsterpartiets nuvarande lokal. De 

som vistas i Fonus lokaler har vid tillfällen känt något som de 

beskriver som ”en konstig lösningsmedelslukt”. 

4 Uppdragets genomförande 

4.1 Uppdragsorganisation 

Uppdragsledare har varit Jan Nilsen. Ansvarig miljötekniker i fält och 

handläggare var Per Claesson. Kristina Sjödin har genomfört och 

ansvarat för mätningar med fält-GC och utvärdering av dessa 

mätdata. Kvalitetsgranskare har Anneli Liljemark varit. PB:s 

håltagning AB i Västerås anlitades för håltagning i betong i samband 

med etablering av porluftsspetsar. Laboratorieanalyser på porluft har 

utförts av ALcontrol, som är ackrediterade för de aktuella analyserna. 

Laboratorieanalys av passiv provtagare för inomhusluft har utförts av 

Analytica AB som är ackrediterat för de aktuella analyserna. 


2006-01-31 


Hr 

4 (14) 




a02s 2005-02-10 

Länsstyrelsens handläggare har varit Camilla Lindholm och 

projektledare har varit Helena Segervall. 

Vid provtagningen deltog Anna Ahlberg från Västmanlands läns 

museum för att studera grundläggning och uppbyggnad av det gamla 

huset som har högt kulturellt skyddsvärde. 

4.2 Porluftsprovtagning 

Den 26 maj 2005 genomfördes etablering av porluftsspetsar i fem 

punkter genom betonggolvet i kemtvättslokalen, två i Vänsterpartiets 

lokaler och tre i Fonus lokaler. Mätningar genomfördes senare 

samma dag. 

Etableringen av porluftsspetsar gick till enligt följande. Ett hål med 

diameter 120 mm borrades genom betonggolvet. I samtliga punkter 

fanns ett hålrum under betonggolvet där ett luftdrag kunde kännas. 

Detta tyder på att det finns en ventilerad grund under byggnaden. 

Under detta hålrum fanns packat grus och sten. En porluftsspets med 

påkopplad slang placerades i hålrummet, nere i gruset. I och med att 

det underliggande materialet var hårt packad var det svårt att trycka 

ner spetsarna. Stenar och filtersand lades runt porluftsspetsen så att 

hela spetsen täcktes med sand upp till lite ovanför underkant av 

betongen. Ett lager cement med några centimeters tjocklek lades i 

hålet för att undvika att luft skulle kunna tränga ner och påverka 

mätresultaten. Slutligen sattes ett lock av hårdplast i hålet så att 

hålen inte ska utgöra något hinder för användandet av lokalerna. 

I två av punkterna (1 och 3) påträffades en grundläggning av trä 

under hålrummet. I de punkterna borrades vidare ner genom träet 

och ytterligare porluftsspetsar sattes under träet. I provpunkt ett och 

tre finns således två porluftsspetsar per punkt, på två olika nivåer. 

Spetsarna etablerades för att täcka in den misstänkta källan och för 

att få en så god täckning som möjligt av övriga delar av lokalen. 

Hänsyn togs också för att orsaka så liten inverkan som möjligt på 

lokalens användning idag. Lokaliseringen av provpunkterna redovisas 

på skissen i bilaga 2. Fältanteckningar från provtagningen redovisas i 

bilaga 3. 

Mätning gjordes först med vanlig PID (fotojonisationsdetektor) för att 

avgöra om det verkar finnas några högre halter i någon punkt. Detta 

gjordes också för att avgöra var kolrörsprovet skulle tas. 


2006-01-31 


Hr 

5 (14) 




a02s 2005-02-10 

I en provpunkt togs prov i ett absorbentrör med aktivt kol för 

laboratorieanalys för verifiering av de halter som mäts upp med fält- 

GC. 20 liter luft pumpades under en ca 1,5 timme igenom ett kolrör 

med hjälp av en luftpump. Kolröret lämnades sedan till ALcontrol för 

analys med avseende på 9 stycken olika klorerade kolväten. 

Vid den efterföljande provtagningen med fält-GC sugs luft in i fält- 

GC:n (modell Photovac Voyager). Luften passerar en kolonn där 

eventuellt föroreningsinnehåll delas upp. Det tar olika lång tid för varje 

ämne att passera kolonnen – varje ämne har en specifik s k 

retentionstid. Vid slutet av kolonnen finns en känslig PID-detektor 

som kontinuerligt kvantifierar de ämnen som kommer ut ur kolonnen. 

På så sätt erhålls en graf där olika ämnen representeras av toppar i 

grafen. I ett dataprogram beräknas sedan halterna för de olika 

ämnena utifrån denna graf. Detektionsgränsen ligger på cirka 1 ppb 

(parts per billion). 

Då misstanke fanns att det kunde finnas direktkontakt mellan den 

ventilerade grunden och inomhusluften och med tanke på de 

lösningsmedelslukter som personal säger sig ha upplevt utfördes en 

passiv provtagning av inomhusluften under fyra dygn mellan den 4 

och 8 augusti. Provtagaren hängdes upp i ansiktshöjd ovanför disken 

i Fonus lokal. Analys med avseende på klorerade kolväten utfördes 

sedan av Analytica AB. 

5 Föroreningssituation 

Resultaten från mätningar med fält-GC och analys av kolrör 

presenteras i tabell 1 nedan. Resultaten från mätningar med passiv 

provtagare i inomhusluften visar halter under detektionsgränsen 

(

a02s 2005-02-10 

Tabell 1. Resultat från porluftsmätningar med fält-GC, analys på kolrör från 

porluftsspetsar etablerade genom bottenplattan på f d Arboga kemcenter samt 

mätning med passiv provtagare inomhus i Fonus lokal. I punkt 1 och 3 har prover 

tagits i två olika nivåer. A representerar den övre nivån, under betonggolvet. B 

representerar den nedre nivå, under grundläggningen med trä längre ner. 


2006-01-31 


Hr 

Provpunkt Metod trans 1,2 DCE cis 1,2 DCE Trikloreten Tetrakloreten 

(ppb) (ppb) (ppb) (ppb) 

1A fält-GC

a02s 2005-02-10 

6 Samlad riskbedömning 

6.1 Karakteristika för klorerade kolväten 

Informationen i detta avsnitt är huvudsakligen hämtad från Agency for 

toxic substances and disease registry (www.atsdr.cdc.gov) samt från 

databasen Kemiska ämnen (kemi.prevent.se). 

Gemensamma egenskaper för de klorerade kolväten som brukar 

hittas vid kemtvättar är att de är lågmolekylära klorerade kolväten. De 

är lättflyktiga, vilket innebär att de förekommer i porluften på områden 

som är förorenade. De är lösliga i vatten i viss utsträckning, 

tetrakloreten och trikloreten i mindre utsträckning än de övriga. De 

aktuella substanserna bioackumuleras inte. De kan dock brytas ned 

och omvandlas till andra ämnen. Tetrakloreten bryts vanligen ner till 

trikloreten och vidare till dikloreten under anaeroba (syrefria) 

förhållanden. Dikloreten kan sedan brytas ner till vinylklorid (kloreten) 

och vidare till eten och koldioxid och vatten. Detta sker främst under 

aeroba (med syre) förhållanden. 

Kloretenerna är vätskor vid rumstemperatur förutom vinylklorid som 

är en gas. Vätskorna är tyngre än vatten och svårlösliga i vatten. Om 

de tränger ned i marken kan de fortsätta ner genom marken och ner 

genom grundvattnet tills de träffar på ett tätt lager där de stannar. 

Således kan fri fas eller mycket höga halter kloretener finnas i fickor 

på bergytan eller lerytor nere i marken. Kloretenerna kan också 

sprida sig mot grundvattenströmningsriktningen om de täta ytor de 

träffar på lutar åt motsatt håll. Dessa egenskaper gör det besvärligt 

att undersöka och åtgärda kloretenföroreningar. De klorerade 

kolvätenas flyktighet gör dock att undersökningar av halter i porluft 

ger en mycket god indikation på om förekomsten av klorerade 

kolväten i marken. 

Tetrakloreten (perkloretylen) används som tvättvätska vid kemtvättar 

samt för avfettning i metallindustrin. Det används också som råvara 

för framställning av andra produkter. 

Exponering för tetrakloreten som finns i jorden sker huvudsakligen via 

inandning av ångor eller vid intag av förorenat grundvatten. 

Exponering kan också ske genom kontakt med förorenad jord. 

Inandning av höga koncentrationer av tetrakloreten kan ge yrsel, 

huvudvärk, trötthet, balans- och talsvårigheter, medvetslöshet och 

död. Tetrakloreten har orsakat cancer vid djurförsök. Tetrakloreten är 


2006-01-31 


Hr 

8 (14) 




a02s 2005-02-10 

giftigt för vattenorganismer och kan orsaka långtidseffekter I 

vattenmiljön. 

Trikloreten, ”tri”, har sin huvudsakliga användning som 

lösningsmedel i metallindustri, där fett tvättas bort med tri innan 

metallen genomgår annan ytbehandling. Den används också vid 

framställning av andra kemikalier och har ibland använts som 

tvättvätska vid kemtvättar. 

Exponering för människor sker huvudsakligen genom inandning av 

ångor eller genom intag av förorenat dricksvatten. Exponering kan 

också ske genom kontakt med förorenad jord. Tri har flera kända 

hälsoskadliga effekter. Vi långvarig exponering kan skador på lever 

och njurar uppstå. Tri har orsakat cancer vid djurförsök. Exponering 

för ångor av tri kan ge huvudvärk och påverka nervsystemet. Vid 

hudkontakt kan irritation uppstå. Tri är också skadligt för 

vattenorganismer. 

Cis-1,2-dikloreten och trans-1,2-dikloreten förekommer i naturen 

huvudsakligen som ett resultat av nedbrytning av andra klorerade 

föreningar, t ex trikloreten och tetrakloreten. 

Människor exponeras för dikloreten främst genom inandning av ångor 

på ett förorenat område, eller vid intag av förorenat dricksvatten. 

Dikloreten har visat sig vara farligt vid inandning. Det kan då ge yrsel 

och trötthet. Det kan också orsaka effekter på lever och blod. 

Dikloreten är inte klassat som cancerframkallande. Dikloreten är 

skadligt för vattenorganismer. 

Vinylklorid används för att tillverka PVC-plast (polyvinylklorid). 

Vinylklorid kan också bildas vid nedbrytning av andra klorerade 

föreningar, t ex dikloretener, trikloreten och tetrakloreten. 

Exponering för vinylklorid sker via inandning av förorenad luft eller via 

intag av förorenat grundvatten. Inandning av höga halter vinylklorid 

kan ge yrsel och trötthet, medvetslöshet och död. Lång exponering 

för höga nivåer av vinylklorid kan ge skador på lever och 

nervsystemet. Vinylklorid är dokumenterat cancerframkallande hos 

människor. Vanligast är levercancer, men även hjärntumörer, 

lungcancer och leukemi har upptäckts. Vinylklorid bedöms som den 

farligaste av de klorerade kolvätena på grund av att vinylklorid är 

cancerframkallande och mycket flyktigt. 


2006-01-31 


Hr 

9 (14) 




a02s 2005-02-10 

6.2 Bedömningsgrunder 

I tabell 2 nedan redovisas jämförvärden för klorerade kolväten i luft. 

Nivågränsvärde (NGV) och korttidsvärde (KTV) är hygieniska 

gränsvärden enligt AFS 2000:3. Dessa är utgivna av 

Arbetarskyddsstyrelsen och är tänkt att skydda mot kemiska 

arbetsmiljörisker. NGV anger högsta godtagbara genomsnittshalt 

under en arbetsdag och KTV är medelvärde för exponering under 15 

minuter. Dessa gränsvärden är dock framtagna av arbetsmiljöskäl i 

industrier där man hanterar de aktuella kemikalierna. De är därför 

egentligen inte tillämpbara för riskbedömning men anges ändå här 

som en jämförelse. 

De svenska referensvärdena är hämtade från IMM:s rapport 1/98, 

”Risk assessment of carcinogenic air pollutants” och är baserat på 

LOEL-värden (Lowest Observed Effect Level) från djurförsök, med 

osäkerhetsfaktorer på 1000-5000 gånger. De är så kallade 

”lågriskvärden” som anger en nivå där ingen risk för effekter ska 

kunna föreligga. 

Det finns olika typer av värden framtagna i andra länder, men det är 

de svenska som används vid beräkning av Naturvårdsverkets 

riktvärden (enligt den nya vägledning för riskbedömningar som nu är 

ute på remiss). Värden i andra länder är i vissa fall betydligt lägre, 

beroende på en annan syn på risker med låga halter (i Sverige antas 

att det finns en tröskel under vilken effekter inte finns, i t ex USA 

antas att effekter finns oavsett halt), och acceptabel cancerrisk (ett 

fall på 100 000 personer i Sverige, ett fall på 1 000 000 i USA). Vi har 

valt att använda de svenska referensvärdena eftersom de utgår från 

svenska normer. 

För dikloretenerna saknas värden i ovanstående publikationer. 

Tabell 2. Gränsvärden och riktvärden för klorerade kolväten i luft 


2006-01-31 


Vinylklorid 

(ppb) 

Trikloreten 

(ppb) 

Tetrakloreten 

(ppb) 

Nivågränsvärde, 

NGV 1 000 10 000 10 000 

Korttidsvärde, 

KTV 5 000 25 000 25 000 

Referensvärde 

Sverige 1 4,3 100 

Hr 

10 (14) 




a02s 2005-02-10 

6.3 Utspädning 

De värden som anges i tabell 2 ovan gäller för inandningsluft. De 

halter som uppmätts är för porluften under plattan. Halterna i 

inomhusluften blir betydligt lägre eftersom luften kommer att spädas 

ut genom den luftomsättning som finns i huset. Erfarenhetsmässigt 

och utifrån Naturvårdsverkets spädningsmodeller så brukar 

utspädningen vara åtminstone 1000 gånger. Om det finns 

direktkontakt mellan den ventilerade grunden och inomhusluften kan 

utspädningen vara mindre i detta fall. 

6.4 Känslighet och skyddsvärde 

Objektet ligger i tättbebyggt område och ingen särskilt skyddsvärd 

miljö finns såvitt känt i närområdet. Skyddsvärdet bedöms därför som 

måttligt enligt NV 4918. 

De som jobbar på Fonus vistas i lokalen så gott som dagligen. De 

som nyttjar Vänsterpartiets lokal vistas där mer sällan. Inga bostäder 

finns på bottenvåningen vid kemtvätten. Objektet ligger i centrala 

Arboga vilket innebär att människor passerar förbi området i relativt 

stor omfattning. Känsligheten bedöms dock som störst för de som 

arbetar på Fonus. Andra som passerar eller vistas tillfälligt vid f d 

kemtvätten eller bor på andra våningen i huset bedöms exponeras i 

betydligt mindre utsträckning. Känsligheten bedöms som stor enligt 

NV 4918. 

6.5 Riskbedömning 

De uppmätta halterna i porluften ligger överlag lågt och endast i ett 

fall över vad som betecknas som lågrisknivå i inomhusluft. 

Mätningarna i inomhusluft visar inte några spår av klorerade kolväten 

i inomhusluften. Med tanke på den utspädning som sker i 

inomhusluften bedöms riskerna för människor som vistas i lokalerna 

vara försumbara. 

Föroreningsförekomsten i marken verkar vara begränsad eftersom 

halterna i porluften var så låga. 

Risker förknippade med spridning via grundvatten bedöms också 

vara små. Att det skulle finnas en pågående eller möjlig framtida 

spridning av klorerade kolväten i någon större omfattning från 

objektet bedöms som mycket osannolikt när halterna som mätts upp i 

porluften är så pass låga. 


2006-01-31 


Hr 

11 (14) 




a02s 2005-02-10 

Sammantaget bedöms riskerna för människors hälsa och miljön med 

f d Arboga kemcenter som små. 

6.6 Riskklassning 

Det föreslås att Arboga kemcenter klassas i riskklass 3, måttlig risk, 

enligt MIFO-metodiken. 

Detta baseras på att porluftsmätningar indikerar att föroreningsförekomsten 

är relativt liten. Porluftsmätningarna och mätningar 

inomhus visar också att halterna av klorerade kolväten i porluften 

under huset med största sannolikhet inte medför några skadliga 

halter i inomhusluften. Spridningsriskerna har bedömts som måttliga 

till stora. Den ringa förekomsten av föroreningar i mark som indikeras 

av porluftsmätningarna gör att risken att föroreningar ska spridas och 

kunna ge effekter i Arbogaån bedöms som mycket små. Det saknas 

också särskilt skyddsvärda miljöer eller känsliga objekt i det direkta 

närområdet. Detta tillsammans med att föroreningar trots allt 

påträffats, om än i låga halter, motiverar placering i riskklass 3, liten 

risk. MIFO-blanketter redovisas i bilaga 4. 

7 Förslag på efterbehandling 

SWECO VIAK bedömer att ingen efterbehandling eller ytterligare 

undersökningar är nödvändiga med avseende på klorerade kolväten. 

Om personal i lokalerna även fortsättningsvis känner av och besväras 

av lösningsmedelslukt bör hyresgästerna eller fastighetsägaren 

överväga att utreda vad det är som ger upphov till dessa lukter. Ett 

första steg skulle kunna vara någon form av passiv provtagning av 

inomhusluft av den typ som genomförts i denna utredning, men med 

bredare analysomfattning. 


2006-01-31 


Hr 

12 (14) 




a02s 2005-02-10 

8 Kvalitetssäkring 

Samtliga fältinstrument har kalibrerats varje morgon då mätning ska 

genomföras. Kalibrering har utföras enligt instruktionsboken för 

respektive instrument. 

Prov från kolrör för verifiering av halter uppmätta med fält-GC gav en 

avvikelse på i medeltal 37 % vid undersökningarna av de sex 

kemtvättar som genomförts parallellt med samma metodik och under 

samma tidsperiod runt om i Västmanland. I totalt tre kolrörsprover av 

sex detekterades halter över detektionsgränsen, i två av dem bara för 

tetrakloreten, i det tredje även för trikloreten och cis-1,2-dikloreten. 

Den maximala avvikelsen från halten uppmätt med fält-GC var 56 %. 

SWECO VIAK bedömer därmed att tillförlitligheten hos halterna mätta 

med fält-GC var relativt god. 

Vinylklorid visade sig vara svår att detektera med den kolonn som 

användes vid provtagningarna. För att kontrollera vinylkloridförekomst 

genomfördes vid några provpunkter i de parallella undersökningarna 

vid andra kemtvättar kontroll med en annan kolonn, anpassad för 

vinylklorid, bl a i punkt 7 vid Surahammars kemiska tvätt där höga 

halter av andra klorerade kolväten uppmättes. Där användes också 

ett Drägerrör – ett direktvisande adsorbentrör – för vinylklorid. Inga 

halter över detektionsgränser (ca 5 ppb) påträffades. 

SWECO VIAK AB 

Östra Regionen 

Jan Nilsen Per Claesson 

Uppdragsledare Ansvarig handläggare 


2006-01-31 


Hr 

13 (14) 




a02s 2005-02-10 

9 Referenser 

ATSDR (Agency for toxic substances and disease registry) – 

ToxFAQs och Public Health Statements, http://www.atsdr.cdc.gov, 

2005-09-08 

Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet (IMM), 1998 – Risk 

assessment of carcinogenic air pollutants, IMM-rapport 1/98, Katarina 

Victorin 

Kemiska ämnen, databas, http://kemi.prevent.se 

Naturvårdsverket, 1998 – Metodik för inventering av förorenade 

områden, NV rapport 4918 

SWECO VIAK, 2006-01-31 – Köpings kemiska tvätt och Tvättelegans 

i Köping, förstudie 

SWECO VIAK, 2006-01-31 – Surahammars kemiska tvätt, förstudie 

SWECO VIAK, 2006-01-31 – Centraltvätten Hedåsen, förstudie 

SWECO VIAK, 2006-01-31 – Fagersta kemiska tvätt- och press, 

förstudie 


2006-01-31 


Hr 

14 (14) 




Bilaga 3 


Fältanteckningar, 050526 

Etablering av porluftsspetsar genom betonggolv 

Punkt Djup (cm) Material Kommentar 

1 0-8 Trä Grundläggning verkar vara 

8-26 Spån stock direkt på marken. Det 

26-56 Trä är på senare år uppreglat och 

56- Ev sa/le nytt golv byggt, fyllt med sågspån. 

Verkar vara drag under 

det uppbyggda golvet. En 30 

mm träborr använd genom 

stocken, går ej att se ner. 

Två spetsar etablerade och 

betong gjutet emellan och 

ovanför. 

Spetsar på ca 25 och 60 cm 

2 0-3 Platta Luftdrag anas under betongen 

3-8 Betong Spets på ca 20 cm djup 

8-14 Grov betong 

14- St/sa/gr 

3 0-8 Trä Luftdrag känns under övre 

8-10 luft/spån trälagret. Undre trälagret 

10-17 Betong borrat med 30 mm träborr, går 

17-20 Trä ej att se under. 

20- Luft/löst Två spetsar etablerade och 

packat mtrl betong gjutet emellan och 

ovanför. 

Spetsar på ca 10 och 70 cm 

4 0-10 Betong Svårt att borra genom stenen 

10-15 Gr/st/sa i botten, troligen stor sten- 

15- Stenblock bumling.Luftdrag känns under 

betongen. 

Spets på ca 15 cm djup 

5 0-1 Matta Hårt packad sten under 

1-3 Stenplatta betongen, svårt att "gräva". 

3-7 Betong Ett luftdrag känns under 

7-8 Spån betongen - luftad grund? 

8-20 Betong Spets på ca 30 cm djup 

20- Sten (grov) 

Arboga, fältanteckningar 

2005-09-21 

E:\1175\1154816000 Kemtvättar, Västmanland\19ORIGINAL\Till pdf\Fältanteckningar Arboga 1 (1)

Blankett A Administrativa uppgifter Sid 1(2) 

Objekt 

Arboga kem-center 

ID nr 

F1984-0130 

Inventeringens namn Kemtvättar 2004 

Dossiernummer 

Län (namn, kod) Västmanlands län 

19 

Kommun (namn, kod) Arboga 

Topografiska kartan Eskilstuna 10G NV 

Ekonomiska (gula) kartan 10G 7a 

Fastighetens koordinater (rikets nät) X: 6585985 Y: 1501828 Z: 

Fastighetsbeteckning (enl. CFD) Sturestaden 3:2 

Byggnader och anläggningar, 

nuvarande och tidigare, översiktligt: 

En byggnad från 1800-tal 

Objektets adress Nygatan 44 

Anläggningsägare Namn: Vänsterpartiet samt Fonus 

Tidigare anläggningsägare 

Adress: Nygatan 44 

Postnr: 732 30 

Postort: ARBOGA 

Rapid tvättbar, Arboga kemcenter 

Nuvarande fastighetsägare om annan 

än anäggn.ägare med adress 

Kontaktpersoner med adress hos 

tillsynsmyndighet el dyl 

Fastighetens storlek (m²) 615 m² 

Finns tidigare utredningar 

Om ja, ange vilka 

Finns andra källor (kartor, foton etc) 

Om ja, ange vilka samt var de finns 

Fixpunkter (placering) 

Kommun 

Arboga 

Preliminär riskklassning enligt BKL 2 

Inventeringsfas enl. MIFO 2 

Bransch Kemtvätt 

Branschkod enligt SNI 

Anteckningar för bransch 

Finns brunnar/undersökningsrör 

Om ja, ange läge, skick och typ 

BYGGNADSFIRMAN LUND AB 

BOX 145 

732 23 ARBOGA 

Upprättad 

Camilla Lindholm 2004-05-26 

Senast reviderad 

Per Claesson, SWECO VI 2005-09-21 

1984 

Arboga Kemcenter - Förstudie med avseende på 

föroreningar i mark, grundvatten och porluft, SWECO 

VIAK, 2005. Dnr 5776431-05 

Telefonkataloger från 1968, 1970, 1971, 1973, 1975, 1977 

Deklaration miljöfarligt avfall från 1976 

Två borrade energibrunnar är belägna ca 100 meter från 

objektet. En väster om objektet och en öster. De har 

koordinaterna X: 6586020 Y: 1501930 samt X: 6585954 

Y: 1501741 

Dessutom finns en brunn ca 150 meter SV om objektet 

Utskrivet 2006-02-22 F1984-0130

Blankett A Administrativa uppgifter Sid 2(2) 

där användningen är okänd. Den har koordinater X: 

6585900 Y: 1501700 

Utskrivet 2006-02-22 F1984-0130

Blankett B Verksamhets-, områdes- & omgivningsbeskrivning Sid 1(3) 

Objekt 


ID nr 

F1984-0130 

Fältbesök (namn, datum) Camilla Lindholm 2004-07-01 

Fältbesök (namn, datum) Camilla Lindholm, Per Claesson, Jan Nilsen 2005-05-03 

Verksamhetsbeskrivning 

Anläggningens status Nedlagd efter 1969 

Anläggningsområdets tillgänglighet 

Verksamhetstid (ungefärligt antal år) Ca 10? - osäkert slutdatum 

Driftstart (år) Ca 1968 

Driftslut (år) Ca 1978? 

Antal miljöstörande verksamhetsår ca 10?- osäkert slutdatum 

Produktion (produkt och mängd, om 

möjligt årtal för produkterna) 

Beskrivning nuvarande processer 

(översiktligt) 

Beskrivning tidigare processer 

(översiktligt) 

Avloppsvatten från processerna, 

nuvarande hantering 

Avloppsvatten från processerna, 

tidigare hantering 

Synliga vegetationsskador inom 

objektet 

Föreningsverksamhet(Vänsterpartiet) samt Fonus finns i 

byggnaden.Eventuellt finns bostäder ovanpå. 

Kemtvätt med perkloretylen 

I processerna hanterade kemikalier Perkloretylen, Sumal automatic vattentvättmedel. 

Restprodukter från processerna, 

mellanlagring (förekomst och typ) 

Efterbehandlingsåtgärder, 

genomförda 

Typ av genomförda åtgärder 

Efterbehandlingsåtgärder, planerade. 

Typ av plan. åtgärder 

1976: Perkloretylenrester (180 kg på 3 månader) 

Konflikter Skola beläget intill. Objektet är beläget inom ett område 

utmärkt som riksintresse för kulturmiljön. 

Området och omgivningen 

Markanvändning på objektet 

Markanvändning inom 

påverkansområdet 

Avstånd från objekt till 

bostadsbebyggelse (m) 

Kommun 

Arboga 

Synliga vegetationsskador inom 

påverkansområdet 

Dominerande markförhållande inom 

området 

Upprättad 




Endast hygiensikt avloppsvatten till kommunens nät 

? - Inga uppgiifter 

Tätort/Bebyggelse 


0-50 

Genomsläppliga jordarter (sandig morän) 

Utskrivet 2006-02-22 F1984-0130


Topografi, lutning (%) 1,5 % 

Typ av närrecipient 

Närrecipient (namn) Arbogaån 

Avstånd från förorening till 

närrecipient (m) 

180 meter 

Huvudavrinningsområde enligt SMHI Norrström, 61 

Byggnader och anläggningar 

Byggnader, även rivna (ålder och 

skick) 

Förorenade markområden 

Förorenat grundvatten 

Förorenade sediment 

Deponier 

Dagvatten 

Dagvattendränering (typ) 

Dagvattenrecipient (typ) 

Övrigt 

Äldre hus 

Lokalisering av förorenad mark Kan misstänkas under huset. 

Volym förorenade massor (m³) 

Utbredning av förorening, yta (m²) 

Koordinater på förorenade 

markområdet (rikets nät) 

Föroreningar 

Lokalisering av förorenat grundvatten 

Volym förorenat grundvatten (m³) 

Utbredning av förorening, yta (m²) 

Koordinater på det förorenade 

grundvattenmagasinet (rikets nät) 

Föroreningar 

Övrigt 

Å 

X: Y: Z: 

Kan misstänkas under huset. 

X: 

Ingen källare finns. Troligen finns en ventilerad grund under 

huset. Ventiler på nere på socklarna ut mot gatan antyder 

detta. Vid borrning genom betonggolvet fanns ett hålrum 

Utskrivet 2006-02-22 F1984-0130 

Y: 

Z:


under betongplattan där ett luftdrag kunde kännas. Kanske 

har den ventilerade grunden direktkontakt med inomhusluften. 

Utskrivet 2006-02-22 F1984-0130

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(2) 

Objekt 


ID nr 

F1984-0130 

Mark 

Antal prov 5 luft 

Jämförelse görs med Högsta värdet 

Tillstånd 

Mindre allvarligt 

Övriga klorerade 

kolväten 

Ämne där bedömning av tillstånd inte är 

möjlig p g a brist på jämförelsedata 

Måttligt allvarligt 

Trikloreten 

Allvarligt Mycket allvarligt 

Ingen/liten påverkan Måttlig påverkan Stor påverkan Mycket stor påverk. 

Avvikelse från 

jämförvärde. 

Ämne där bedömning av avvikelse inte är 


Klorerade kolväten 

Mängd förorening 

Volym för. massor 

Beskrivning 

provtagningar 

Grundvatten 

Liten 

X 

Använda referenser IMM, rapport 1/98 

Antal prov 

Jämförelse görs med 

Tillstånd 

Ytvatten 

Kommun 

Arboga 



X 

Upprättad 


Måttlig Stor Mycket stor 

Provtagning av porluft under betongplatta 

Mindre allvarligt Måttligt allvarligt Allvarligt Mycket allvarligt 






Använda referenser 

Beskrivning 

provtagningar 

Antal prov 

Utskrivet 2006-02-22 F1984-0130

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 2(2) 


Tillstånd 



Sediment 

Byggnader och anläggningar 








Beskrivning 

provtagningar 

Antal prov 


Tillstånd 









Mängd 

Volym 


Beskrivning 

provtagningar 

Antal prov 1 luft 

Mängd förorening 

Volym för. massor 


Beskrivning 

provtagningar 

Liten Måttlig Stor Mycket stor 

Liten 

X 

X 


Provtagning av inomhusluft med passiv provtagare - analys med 

avseende på klorerade kolväten. Alla halter under detektionsgräns (

Blankett D Spridningsförutsättningar Sid 1(3) 

Objekt 


ID nr 

F1984-0130 

Från byggnader och anläggningar 

Föroreningar i byggnader och 

anläggningar 

Spridningssätt 

Konstaterad historisk spridning 

Övrigt 

Uppskattad andel utlakning/år (%) 

Från mark till byggnader 

Flyktiga föroreningar i marken Klorerade kolväten 

Markens genomsläpplighet (m/år) 

Byggnadens genomsläpplighet (m/år) 

Konstaterad historisk spridning Ingen 

Övrigt 

Kommun 

Arboga 

Uppskattad hastighet för 

gasinträngning i byggnader 

Mark och grundvatten 

Föroreningars lokalisering i marken 

idag, markera även på kartan 

Osannolikt att några föroreningar finns i bygganden 

Kan vara snabb om direktkontakt finns mellan den 

ventilerade grunden och inomhusluften. 

Spridningshastighet för ämnen som transporteras med vatten i mark 

Föroreningar som sprids med vatten Klorerade kolväten 

Markens genomsläpplighet i mest 

genomsläppliga lagret (m/s) 

Viss förekomst under byggnaden 

10-7 (i sandig morän) ? - bedömt utifrån jordartskartan, inga 

jordprov tagna 

Lutning på grundvattenytan (%) 1,5% ? - bedömt utifrån topografi 

Grundvattenströmning (m/år) ca 0,2 ? - osäkert p g a osäkerheter för genomsläpplighet och 

lutning 

Nedbrytbara föroreningar Klorerade kolväten 

Nedbrytningshastighet (halveringstid) ? - förutsättnignarna för nedbrytning oklara 

Föroreningar som binds i marken Trikloreten, tetrakloreten 

Halt organiskt kol i marken (%) Kan vara relativt stor i ytliga jordlager - lång kulturpåverkan 

Andra förutsättningar för bindning i 

marken (t ex lerinnehåll) 

Naturliga transportvägar (t ex 

torrsprickor i lera) 

Antropogena transportvägar (t ex 

ledningsgravar) 

Upprättad 


Ledningsgravar i gatorna i centrala Arboga 

Konstaterad historisk spridning (m/år) 

Övrigt 

Ingen konstaterad spridning 

Uppskattning av spridningshastighet 

i mark och grundvatten (m/år) 

Relativt stor, några decimeter/år i morän, kan vara betydligt 

större via ledningsgravar 

Spridningshastighet för ämnen som transporteras via damning från mark 

Utskrivet 2006-02-22 F1984-0130


Föroreningar som sprids med damm - 

Markytans torrhet 

Vegetationstäckning (% och typ) 

Exponering för vind 


Övrigt 

Uppskattning av spridnings-hastighet 

med damm (m/år) 

Spridningshastighet för ämnen som transporteras som separat fas i marken 

Föroreningar som sprids i separat fas Klorerade kolväten 

Markens genomsläpplighet (m/s) 

Separata fasens viskositet 


Övrigt Finns troligen inte i fri fas - låga halter i porluften 

Uppskattad spridningshastighet som 

separat fas i mark (m/år) 

Mark/grundvatten till ytvatten 

Redan förorenade ytvatten, 

konstaterad historisk spridning 

Hotade ytvatten (namn) Arbogaån 

Föroreningars hastighet i 

mark/grundvatten (m/år) 

Avstånd från förorening till hotat 

ytvatten (m) 

Ytavrinning på marken, diken, avlopp nej 

Varierande grundvattennivåer, 

översvämningar, högvatten 

Övrigt 

Uppskattad spridningstid till ytvatten 

(år) 

Ytvatten 

Föroreningar som sprids i ytvatten 

Ytvattnets transporthastighet (km/år) 

/omsättningstid (år) 

Utspädning leder till oskadliga halter i 

ytvattnet 

Ojämn spridning i ytvatten 

Konstaterad historisk spridning 

Övrigt 

Uppskattad spridningshastighet i 

ytvatten (km/år) 

Sediment 

Redan förorenade sediment, 

konstaterad historisk spridning 

Föroreningar som sprids via vatten 

till sediment 

180 m 

Via mark hundratals år, via ledningsgravar i lerlager kan det 

gå betydligt snabbare 

Utskrivet 2006-02-22 F1984-0130


Förutsättningar för sedimentation i 

olika delar av vattensystemet 

Båttrafik som rör upp sediment 

Muddring 

Kraftiga vågor 

Gasbildning 

Föroreningar i separat fas i sediment 

Övrigt 

Jämn utbredning (m/år) 

Ojämn utbredning, markera även på 

kartan 

Utskrivet 2006-02-22 F1984-0130

Blankett E Samlad riskbedömning Sid 1(2) 

Objekt 


ID nr 

F1984-0130 

Föroreningarnas farlighet (F) 

Låg Måttlig Hög Mycket hög 

Föroreningsnivå (N) 

Klorerade 

lösningsmedel 

Medium Liten 


Byggn/anläggn 

Mark Övriga klorerade 

lösningsmedel 

Grundvatten 

Ytvatten 

Sediment 

Spridningsförutsättningar 

Trikloreten 

Medium Små 

Måttliga Stora Mycket stora 

Från byggn/anläggn 

Till byggnader X 

I mark och 

grundvatten 

Till ytvatten X 

I ytvatten 

I sediment 

Känslighet/skyddsvärde (KoS) 

Byggn/anläggn 

Liten Måttlig Stor 

Mark & grundvatten K(gv), S K(mark) 

Ytvatten & sediment S K 

Bedömningen av K/S baseras på 

markanvändningen 

Markanvändning enligt 

Kort beskrivning av 

exponeringssituationerna 

Riskklassning 

Kommun 

Arboga 

Verksamhet/Bransch Kemtvätt 


Upprättad 




Pågående markanvändning 

Gasinträngning i huset där människor arbetar. 

X 

K 

Mycket stor 

Utskrivet 2006-02-22 F1984-0130

Blankett E Samlad riskbedömning Sid 2(2) 

Inventerarens intryck 

Riskklass 

Motivering 

Andra prioriteringsgrunder 

Andra prioriteringsgrunder 

Exponering av föroreningar sker idag 

på följande sätt 

Länkar 

Andra förorenade områden som hotar 

samma recipient 

Andra för. områden som har sitt 

ursprung i samma verksamhet 

Övrigt 

Övrigt 

Inga lukter eller direkta tecken på föroreningsförekomst. 

Gammalt hus med ventilerad grund - skulle kunna innebära 

problem inomhus om det finns föroreningar under huset, 

troligen lätt att de tar sig in i inomhusluften 

3 (enligt fas 2) 

Porluftsmätningar visar låga halter under plattan och 

mätningar i inomhusluft visar inga spår av föroreningar. Alltså 

bedöms riskerna för de som arbetar i lokalerna som mycket 

små. Det saknas särskilt skyddsvärda miljöer eller känsliga 

objekt i närheten. Bostäder finns endast på andra våningen. 

Detta tillsammans med att föroreningar trots allt påträffats 

motiverar placering i riskklass 3, måttlig risk. 

Utskrivet 2006-02-22 F1984-0130

ARBOGA KEMCENTER - Länsstyrelserna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?