TANNEFORS KVARNBY - Linköpings kommun

medeltiden fick kyrkan och klostren stora inkomster från sina kvarnar. Även kronan och adelnägde tullkvarnar. Det ledde till en konflikt med de privatägda, mindre kvarnarna. På 1600-talet försökte statsmakten centralisera kvarnnäringen som ett led i att stärka rikets finanser ochen kvarntull infördes 1625. Det innebar att där ”tullkvarnar kunde nås med god bekvämlighet”skulle husbehovskvarnar rivas, annars fick de stå kvar. Under 1700-talet kom förbud mot attuppföra husbehovskvarnar på skatte- och kronojord utan syn. Vid slutet av 1800-talet kommånga kvarnar att moderniseras med ny teknik. Vattenhjulen ersattes av turbiner och man togånga och motorer till hjälp. 43 Under 1890-talet kom elektriciteten till Tannefors.När det gäller kvarnbyggnader benämns våningsplanen som loft eller bottnar. Helmer Solidberättar i sin bok Kvarnarbetarminnen om sin tid vid Erikssons Valskvarn i början av 1920-talet. Kvarnen som var byggd 1893, bestod förutom källaren av valsbotten, rörbotten, siktochputsbotten samt ett vindloft. Dessutom fanns under källaren ett rum helt ingjutet medcementväggar, golv- och takvalv. Detta rum var alltid helt vattenfyllt i och med att de treturbinerna stod där. Under detta golv fanns avloppet från turbinerna. Golvet i turbinrummetkallades skulbotten. På varje botten var golvytan ca 130 kvadratmeter. Källaren var självahjärtat i maskineriet. Det var här som den stora huvudaxeln låg som från turbinerna fickkraften överförd från kuggdrev. Från huvudaxeln överfördes därefter kraften till andra axlaroch transmissioner i hela kvarnverket via stora och breda remskivor. På valsbotten stod tvårader med nio höga brunlackerade dubbelvalsar samt ett par stenar. I rörbotten fanns ett stortantal trärör som förde vidare godset från loftet ovanför. På sikt- och putsbotten hängde femdubbla plansiktar i stativ. De drogs genom en axel under golvet. Det fanns två kärnputsarmellan siktarna. Dessa måste ständigt hållas avkylda vilket ett luft- och fläktsystem ordnade.Högst upp fanns ett vindsloft. En annan del av byggnaden, förutom kvarnverket, utgjordes av44rensfunktionen. Maskiner för rensning av spannmål fanns på varje loft.Bilden ovan visar skvaltkvarnens konstruktion. Bringéus Nils-Arvid, Arbete och redskap, sid 110.43 Sundin Ulla, Bygdens hantverkare och verkstäder, Stockholm 1985, sidorna 78-79.44 Solid Helmer, Kvarnarbetarminnen Stockholm 1986, sidorna 74-75.22