TANNEFORS KVARNBY - Linköpings kommun

Kinda kanals dragning. Karta upprättad 1865 och 1868 av Ernst Wiman. Linköpings kommuns lantmäteri.Den tekniska utvecklingen tog fart under 1800-talet men närhet till vattendrag var fortfarandeavgörande för mer energikrävande verksamhet. Kvarnbyn tycks ha varit den plats i Linköpingdit elektriciteten först kom, eftersom en belysningsanläggning installerades i TanneforsTricotfabrik i början av 1890-talet. Det dröjde dock till omkring 1940 innan samtliga kvarnarhade elektrifierats. Antalet kvarnar var omkring tio under 1870-talet och Tannefors vardärmed en av länets största och för jordbruket mest betydelsefulla kvarnbyar. De flestakvarnar var rena mjölkvarnar som fick kraften från vattenhjul som drev två till tre stenar. Detfanns även sågkvarnar och grynkvarnar. Fram till 1800-talets slut dominerade tullkvarnarnadär bönder kunde mala sin säd mot avgift. Dessa omdanades till handelskvarnar, och vidsekelskiftet 1900 fanns det endast en tullkvarn kvar vilken var i bruk fram till 1944.På 1870-talet rådde det högkonjunktur i landet vilket även påverkade verksamheten iTannefors kvarnby. Kvarnrörelsen började få ge vika för företag inom den expansivatextilbranschen, såsom trikå- och vaddfabriker samt ullspinnerier. Ofta nyttjades de gamlakvarnbyggnaderna eller kvarnfallen av de nya verksamheterna för att maximalt kunna utnyttjavattenkraften. De flesta av dessa företag var små och kortlivade men vissa blev mycketframgångsrika såsom Tannefors Tricotfabrik som grundades 1873 av bröderna Österberg,samt Holmgrens Ullspinneri som ägdes av baptistpastorn och fabrikören J W Holmgren. Detfanns också annan industriell verksamhet såsom Asklunds Tobaksfabrik som drev en såg samten snuskvarn i pappersbrukets gamla byggnader. Ett företag av en helt annan karaktär var detnybildade Vattenaktiebolaget som 1873 lät uppföra en pumpstation på platsen för den gamlaLångholmskvarnen. Här hämtade Linköpings första vattenledningssystem sitt vatten. 2020 Almroth Pontus, Kolsgård Svante, Linköpings historia del 4, Linköping 1978, sidan 119.10