Ladda ner Miljöredovisningen för 2002 - Landskrona kommun

Landskrona kommun261 80 LandskronaBesöksadress: Stadshuset, Drottninggatan 7www.landskrona.seMiljöförvaltningenTelefon: 0418-47 06 00Fax: 0418-47 06 03www.landskrona.se/kommun/miljoMiljöförvaltningen har producerat miljöredovisningen på kommunstyrelsensuppdrag. Thomas Hylén och Olle Nordell har varit projektledare.Anders Börjesson har tagit fram de gröna nyckeltalen. HåkanÄrnflykt har sammanställt resultaten av luftmätningarna.Ytterligare information om gröna nyckeltal och miljötillståndet finns påmiljöförvaltningens hemsida, www.landskrona.se/kommun/miljoText och formgivningFotoTryckKommentarISBNNino Simic, OrdkonstPär EliassonWeinco Grafiska, MalmöMiljöredovisning 2002 är tryckt påmiljöpapper, Multiart Silkmiljo@landskrona.se91-631-4008-X

InnehållInledning: Niklas Karlsson 4 Fara och förändringIntroduktion 6 Därför behövs ISORohm and Haas 8 Rohm and Haas håller tätplatsenBoliden Bergsöe 12 De leder renaste smältverketmeiller lithorex 16 ISO kräver stabilitetSealpool 20 Transporter blev måltavlaHydro Chemicals 23 Fjärran från 70-talets SupraThorn Lighting 26 Satsar på lysande imageHaldex Brake Systems 30 Efterlysning: Bättre miljömåttScanDust 34 Domen blev en vändpunktN.B.Olssons Transportservice 38 Kämpar mot miljöbovsstämpelSvenska Lim 41 ISO öppnar dörrar till kunderDSM Resins 43 Opinionstryck ledde till insiktAvslutning 45 Engagemang är grundenMiljötillståndet 47 Luften i LandskronaGröna nyckeltal 51Gröna nyckeltal 52 Nu börjar vi från början

Fara och förändringDet kinesiska tecknet för kris kommer mig osökt i tankarnanär jag läser årets miljöredovisning. Tecknet är sammansatt avtvå delar, där den ena delen betyder varning, fara och denandra delen möjlighet till förändring. Kris betyder därmedbåde fara och förändring. Det är en situation som flera avLandskronas företag känner tillmycket väl.4

Flera av Landskronas företag har under de senaste decenniernaupplevt miljörelaterade kriser: en del har råkat ut fören kris gentemot sina kunder som Seapool, eller gentemot sinagrannar som Rohm and Haas. Ibland har krisen varit av allmänkaraktär som hos N.B.Olssons Transportservice där vägtransporternasmiljöeffekter ifrågasätter åkeriets verksamhet i sig.Ibland blev krisen djup som i fallet ScanDust – som djupastblev den när företagets företrädare dömdes för miljöbrott.Krisen har företagen löst på olika sätt, men gemensamt fördem är att de tagit itu med orsakerna till krisen. Lösningen harvarit ett systematiskt miljöarbete som har lett till miljöcertifiering.De har slutat skylla ohälsan på doktorn och på omgivningensmissuppfattningar. I stället har de påbörjat ett struktureratarbete för att ändra sin verksamhetsstil.Varumärket har visat sig vara minst lika viktigt som andrafaktorer i företagets verksamhet. Miljöcertifieringen stärkervarumärket och bidrar till ökad trovärdighet. Den talar om attföretaget, från miljösynpunkt, har ordning på sin verksamhet.Företag har upptäckt att officiell miljöcertifiering stärkervarumärkets förmåga att hos kunder väcka positiva tankar omföretagets produkter.Även om miljöcertifiering inte gör ett företag miljövänligt,som Haldex påpekar, är det en viktig grund för bra miljö.Landskrona kommun har startat arbetet med att införa miljöledningssystem.Vi kommer inte att lyckas utan ansträngningar,men genom ett gemensamt systematiskt miljöarbete blir vibättre rustade att lösa de miljöproblem som vi alla är en del av.Av de gröna nyckeltalen framgår att vi redan är på god väg,men de visar också att mycket återstår för att vi ska vara nöjdamed miljön i kommunen.

En definitionMiljöledningssystem är en översättningfrån engelska environmental managementsystem. Det definieras som ”den del av detövergripande ledningssystemet somomfattar organisationsstruktur, planering,ansvar, praxis, rutiner, processer ochresurser för att utveckla, införa, uppfylla,revidera och underhålla miljöpolicyn” (artikel3.5 ISO 14001-standarden).Därför behövs ISOMiljöledningssystem är ett förskräckligttråkigt ord. Miljöcertifiering ochmiljösäkring är inte mycket bättre. Delockar varken till entusiastiskt miljöengagemangeller opinionsmässigt gångbarapolitiska initiativ.De är heller inte lätt att väcka intresseför en text som handlar om arbetet medmiljöcertifiering. Ändå är kanske substanseni dessa ord det mest hoppingivande förmiljön i dag när statistik- och opinionsinstitutnästan samfällt rapporterar att miljöintressetär i dalande.Att införa ett miljöledningssystem innebäratt organisationen först gör en analysav sin miljöpåverkan, för att sedan göraupp en plan för hur man ska minska den.Den planen ska innehålla väldefinierademål som kan kontrolleras.Det räcker dock inte: organisationen kaninte lägga sig till ro när målen är uppfyllda.För att behålla ett miljöcertifikat måstemålen höjas ett snäpp inför varje omprövningsom sker med några års mellanrum.Det är just kravet på ständig förbättringsom inger hopp. Visserligen kan en organisationfrån början sätta upp miljömålsom är relativt lätta att nå, men förr ellersenare kommer man till en nivå som kräverrejäl ansträngning.Det är detta, närmast rutinartade mensvåra miljöarbete som inom bara några fådecennier måste leda till att vi upphör attförbruka ändliga resurser och skada livsmiljön.Det är viktigt att miljöarbetet blir en delav de vardagliga rutinerna i en organisationoch därmed oberoende av tillfälligaopinionstrender och politiska svängningar.För, som bekant, det går inte att förhandlamed naturen om hur mycket ändliga resurservi får exploatera och hur mycket växthusgaservi kan släppa ut innan biologiskasystem kollapsar.Det finns inget tvång att upprätthålla ettcertifikat. En organisation kan strunta imiljörevisioner vilket leder till att certifikatdras in. Men få väljer den vägen: i dagväcker det inget uppseende när företagcertifierar sig enligt exempelvis ISO14001 men det skulle sannolikt bli väldigtpinsamt om det fråntogs ett redan inarbetatcertifikat.6

En kommentar är på sin plats efter att hagenomfört intervjuer med ledare i några avLandskronas certifierade företag: denoffentliga insynen och det opinionsmässigatrycket är viktigt för att upprätthållamiljöarbetet.Flera av företagarna intygade att opinionenoch massmedierna hade avgörandebetydelse för beslut om miljösatsningar.Detta är en snäll text. Syftet är inte att idetalj granska om företagen gör allt rättoch peka på begångna misstag, som säkertfinns här, liksom inom annan mänskligverksamhet. Årets miljöredovisning berättarom tankar som styr certifieringen ochom drivkrafterna bakom det faktum attföretag i Landskrona lägger ner så mycketresurser på miljöledningssystem.

Rohm and Haas var Landskronas första miljöcertifieradeföretag enligt ISO 14001. De håller fortfarande förstaplatsensom företaget med bästa kommunikationen med ortsborna.Företaget fick EUs miljökommunikationspris år 2000.Rohm and Haas i tätenDessutom skickar man ut ett Nyhetsbladett par gånger per år.Initiativet till det här ovanligt komplettaSamhällsrådet är Rohm and Haas´ mestuppmärksammade utåtriktade del avmiljöverksamheten. En grupp med medlemmarfrån hela samhällsspektret, föredetta politiker, representanterför Naturskyddsföreningen,Landskrona miljöförening,två skolrektorer och ett region-miljöengagemanget kommer uppifrån,från koncernen,”Motiv: Koncernkrav som är familjeägd.- Familjen Haas,som äger koncernen, vill visserligen tjänaråd träffas två gånger per år för att få informationom Rohm and Haas´ planer och att familjenamnet inte förknippas medpengar, men de är också mycket måna omberätta om sina intryck.något dåligt. De drivs inte av klipparmentalitetoch det ger trygghet.- Vi informerar om vår verksamhet,kända förändringar och våra miljömål och Sven Persson var med redan från början,får respons av grannarna om eventuella 1981, när företagets attityd till offentlighetproblem med lukt eller buller om kvällarna,säger vd Sven Persson. På det sättet får jämfört med i dag.och media var fullständigt den motsattavi tidigt känsla för vad samhället omkring - Då hade vi inte ens vår logotyp ute,oss tycker om oss.vårt mål var att synas så lite som möjligt,En gång per år ger man ut Klara Besked, säger Sven Persson. Vi hade kontakt utåten miljörapport som går ut till Landskronassamtliga cirka 22.000 hushåll. bakom storabara när vi mötte kritik, vi byggde in ossplank.Sven Persson, vd och Johan Ekberg, miljöansvarigpå Rohm and Haas.9

Birgitta Andersson på labbet.I dag ser man till att säga allt som finnsatt säga, inte bara positiva fakta utan ävendet som inte fungerar så bra. I längden tjänarman på det.Man blir tidigtvarse hur samhälletser på ens verksamhetoch kan förebygga problem innan de”Drivkraft: Problemförebyggandeblir för dyrbara. Företaget går betydligtlängre än koncessionen kräver.Ansträngningen att möta Landskronabornaansikte mot ansikte lönar sig: opinionsundersökningarsom Rohm and Haasgenomför vart tredje år bland mellan 200och 300 statistiskt utvalda Landskronabor,visar att inställningen till företaget stadigtförbättras.Erfarenheten säger att ordning och redai miljöarbetet, där även risken för olyckoroch skador är minimal, lönar sig även ekonomiskt.- En skada kan ju kosta enorma summoroch nu har vi haft snart 700 dagar utan enenda arbetsskada, säger Johan Ekberg,som är miljöansvarig på Rohm and Haas.Den framtid är ännu avlägsen när företagetkan göra sig helt oberoende av fossilaråvaror.Man producerar grundingredienser tillfärgframställning, små mikroskopiska kulorsom tillverkas ur exempelvis dieseloljaoch bensin.- Vi tar till oss utvecklingen och vi ärmedvetna om att vi använder ändligaresurser, sägerJohan Ekberg.Vi satsar på attanvända mindre råvaror och en del av demkan bli växtbaserade.Sven Persson ser miljöcertifikatet somett stöd i sitt arbete. Han, som ju är ytterstansvarig för verksamheten i Landskrona,10

”Svårt: PappersarbetetRåd: Bli inte överambitiöskänner sig trygg i att årliga revisioner,både interna och externa, kräver att allagör sitt yttersta för att få godkänt.- Så snart något ska ändras, måste engrupp gå igenom det och leka djävulensadvokat för att hitta möjliga invändningar,säger Sven Persson. Det tycker jag är jättebraoch skaparett bra beslutsunderlag.En invändningär attpappersarbetet i samband med certifieringenoch även upprätthållandet är rätt såomfattande. Dessutom har man tidvis haftinvändningar mot de externa miljörevisorernasom, tycker man på Rohm and Haas,ibland fokuserar på småproblem men låterbli de stora.Sven Persson och Johan Ekberg hissarvarningsflagg för överdrivna ambitioner isamband med certifieringen: Det gäller attfrån början göra en realistisk miljöanalys,dokumentera sin verkliga nivå och utgådärifrån.I samband med kvalitetscertifieringensiktade man lite för högt från början:- Vi sprang som galningar för att uppfylladet vi hade lovat, säger Sven Persson.Risken är att man inte hinner i kapp sigsjälv.När man sedan skullemiljöcertifiera sig, hademan lärt sig läxan: beskrivningenav den egna verksamheten varrealistisk och målen nåbara.En följd av certifikatet är att Rohm andHaas ställer hårda krav på sina underleverantörer.Tre gånger har man bytt fatrekonditioneraresom inte skött sitt arbete på ett miljöanpassatsätt.- Man vill ju inte att strimlad plast frånvår produktion hamnar i exempelvis pirattillverkadeLegoklossar.

Boliden Bergsöe tar hand om 65.000 ton blybatterier frånSverige och övriga nordiska länder. Blyet smälts och användsfrämst i nya batterier, men även inom elektronik- och byggindustrin.Företaget återvinner även tenn ur metallskrot.De leder renaste smältverket”Motiv: Moral ochkonkurrenskraftBly är farligt på fel ställe i fel sammanhang.Därför är det viktigt att det tasom hand på rätt sätt, säger vd JonHalvarsson. Det gör vi. Vi bedriver en miljöverksamhetoch är en del av kretsloppetoch vi vill vara Europas renaste smältverk.Företaget har därför valt att miljöcertifierasig före kvalitetscertifieringen. Det ärovanligt, de flestaföretag väljer kvalitetssäkringförst. Detär än mer anmärkningsvärtmed tanke på att det är vanligareatt kunder kräver kvalitetssäkring änmiljösäkring.Det var annorlunda förr. På 1960- och1970-talen var företaget ständigt i konfliktmed miljöförvaltningen och misstänktsom en av de större miljöbovarna.Misstron från samhällets sida var stor.I dag är relationen med miljöförvaltningengod.- De misstror oss inte, det visade sig närdet brann i vårt lager för ett par år sedan,säger Jon Halvarsson. Då upplevde vi attde hade förtroende för oss. De ställde relevantafrågor, samma frågor som vi självaställde oss.Motiven till Boliden Bergsöes miljösäkringär flera och tydliga:- Jag bor själv iLandskrona, sägerJon Halvarsson. Ommin granne ständigtfrågar hur jag kan jobba på det där stället,så orkar man inte i längden. När vi rekryterar,måste vi visa att vi är miljömedvetna,annars söker sig ingen hit.Det andra motivet är långsiktigt ekonomiskt:Miljömedvetande är på sikt ett konkurrensmedel.Leverantörer av batterierväljer hellre en miljötänkande partner änen miljöskurk som drar skam även överleverantören. Boliden Bergsöe ligger med-Mikael Lesser, miljö- och marknadsansvarig,och Jon Halvarsson, vd.Detta är Boliden Bergsöe● Boliden Bergsöe är Nordens endasmältverk som återvinner och hanterar blyur blybatterier och annat metallskrot.● Man tar emot mellan 4 och 5 miljonerkasserade batterier.● Företaget producerar 45.000 ton bly och1.200 ton tenn.● 95 procent av produktionen exporteras,främst inom Norden, men även till övrigaEuropa.● 130 personer är anställda i Landskrona.● Företaget har dotterbolag i Danmark,Norge och Finland.13

Svår motgångBranden i batterilagret 2001 var en svårmotgång. Att 14.000 ton batterier skullebörja brinna fanns inte med som ett möjligtkatastrofscenario. Efter branden har nödlägesberedskapenförbättrats och förts in imiljöledningssystemet. Det nya lagret äruppbyggt på ett annat sätt, bland annatmed detektorer och brandväggar.vetet före sina konkurrenter på kontinentenoch har inga problem att hålla sigunder gränsvärdena för utsläpp. Nu närEU allt mer drar åt tumskruvarna, får konkurrenternasvårt att investera i kapp.En kortsiktig företagsekonomisk analyskan dock inte visapå några ekonomiskavinster.Miljöinvesteringarna på företaget kostar20 miljoner kronor per år, vilket inte kanuppvägas av lika stora besparingar påannat håll. Svårigheten med att upprätthållacertifikatet ligger inte i bristande miljöintresse,utan i att förankra de rutiner somföljer med.- De anställda är miljöintresserade mensystemet med rutiner och uppdateringar äribland krångligt, säger Mikael Lesser, försäljnings-och marknadsansvarig. Manfrågar sig varför man måste hålla på medså mycket papper.Ledningen harockså upplevt attmiljörevisorernafokuserar i för stor utsträckning på småsaker:företaget måste redogöra för engångsmateriali kafeet…- … medan vi hellre vill prata omutsläpp till luft, säger Mikael Lesser.Den goda ordningen på verksamheten ären positiv effekt av miljösäkringen. Dels”Svårighet: Krångel med rutinernaTenntackor av återvunnettenn på BolidenBergsöe14

har företaget systematiki arbetet, dels”Råd: Var beredd på kostnadentvingas man ständigtta fram nya och ambitiösare miljömål.För att lyckas med införande gäller detatt nå bred delaktighet.Anställda måste se certifikatet som enhjälp i arbetet, inte som ännu en trist byråkratiskpålaga.När ångrar ni att ni lät certifiera BolidenBergsöe?- När revisionen slår ner på något som vitycker är bagatellartat medan vi tycker attvi har gjort ett bra jobb, säger JonHalvarsson. Det kan leda till mycket arbeteoch vara mycket dyrt att åtgärda.När är ni nöjda med certifikatet?– När en kund frågar om vårt miljöarbete.Vår bransch är traditionell, det är inteså vanligt med miljöcertifiering.Skulle Landskrona kommun vilja miljöcertifierasig, bör man först införa det ivissa begränsade verksamheter: Tekniskaverken och sopomhändertagandet är etttips.- Man måste vara beredd på att miljöcertifieringkostar, det sköter sig inte avsig självt, säger Jon Halvarsson.

Det är inte lätt för ett företag att bli miljöcertifierat. Andraartiklar i den här miljöredovisningen antyder att processen idet närmaste följer en snitslad bana, men riktigt så enkelt ärdet inte. Framgång kräver kontinuitet.ISO kräver stabilitetNär strukturomvandlingen inom dengrafiska branschen ledde till attLithorex flera gånger bytte ägare, innebardet också tillfälliga stopp på vägen mot ettmiljöcertifikat. Därmed inte sagt att någongjorde fel, snarare ger det en antydan omatt miljöcertifiering inte är gjort i en handvändningutan kräver både stabilitet ochkontinuitet.- Det kräver mycket arbete,men det gör ägarbytenockså, säger Bernt Karlsson, produktionschefvid meiller lithorex. Vid flera ägarbytenlades miljöcertifieringen på is, eftersomall energi gick åt till annat.När företaget till slut nådde sitt mål ochfick certifikatet, var det med hjälp avRobert Gilderson från Elanders SkogsGrafiska, där han är miljö- och kvalitetschef.Han inledde certifieringsarbetet pålithorex när företaget ägdes av ElandersAB och fortsätter nu på konsultbasis.”Motiv: ÄgarkravDet var ett ägarkrav som fick meiller lithorexatt börja arbeta för ett ISO-certifikat.Branschens bedömning är att miljökravenmed tiden kommer att öka och attdet är bra att ligga före.- Vi får ofta frågor om exempelvisSvanenmärkning, men jag tror inte att vi idag hade tappat kunder om vi inte hadehaft ISO-certifikat, sägerBernt Karlsson, som docktydligt ser att det finns enmiljötrend.- När man i dag presenterar sitt företag,säger man självklart att det är miljöcertifierat.Samhället har lyft fram miljöfrågornapå ett kraftfullt sätt.Certifikatet underlättar kontakterna medkunder. Ibland ställs företaget inför frågorom sitt miljöarbete. Antingen kan man dåenkelt kryssa i svarsblanketten att man harett certifikat, eller så måste man noga ochdetaljerat redogöra för sina åtgärderBernt Karlsson, produktionschef, ochRobert Gilderson, konsult.meiller lithorex är tyskägtmeiller lithorex ägs av tyska meiller directsom i sin tur ingår i schlott-gruppen.17

Alkoholen bortameiller lithorex´ miljöarbete har lett till attalkoholen är borta ur produktionsprocessen.Tidigare använde man mellan 15 och20 ton alkohol i våtoffset. Numera behöverman inte en enda liter.genom att svara på flera tiotalsfrågor. Certifikatet förenklarkontakterna.Företaget har haft internnytta av de nya rutiner somarbetats fram. Ett av målen äratt snåla på papperet genomatt minska spillet. Företagetmäter tids- och pappersåtgångför varje order. Ett premielönesystemgör det värtansträngningen för alla omman lyckas spara.- Miljö och ekonomi gårofta hand i hand, säger BerntKarlsson, som dock aldrighar gjort en noggrann analysom besparingen uppvägerkostnaden för att få och, inteminst, upprätthålla certifikatenmed två årliga revisioner.Stefan Jakobsson kollar trycket på en ICA-reklam.”Svårt: Få tidenatt räckaDet svåraste för personalenpå meiller lithorex är attavsätta tillräckligt mycket tidför utbildning och för att hålladokumentationen i trim.18

Alla beslut som kan röra miljöfrågormåste dokumenteras. Det är inte lätt på ettmedelstort företag där beslutsvägarna oftaär korta och snabba. Det är lätt att byta enkemikalie eller ändra en rutin och glömmabort att notera det.Bernt Karlsson ochRobert Gilderson har tregoda råd att dela ut tilldem som siktar mot ISO-certifikat:”Råd: Engagemang ochfokus på resultatet● - Ledningen måste vara engagerad.Personalen gör inte som ledningen sägerutan det som ledningen gör.● Engagera personalen. Det är de som sertill att upprätthålla kraven.● Fokusera på resultatet:se till att ställa uppklara och tydliga mål,gärna såna som minskarkostnaderna samtidigt som de är bra förmiljön.

Leif Nordgren etiketterar och Fredrik Lindh fyller på i lagret.20

Det är inte lätt att välja miljömål. Producerande företag klarardet, men på företag där en stor del av jobbet görs avunderentreprenörer eller i kontorsmiljö är det inte enkelt.Sealpool lyckades och har nått meningsfulla resultat.Transporter blev måltavlaInsatsvaror körs nämligen från blandannat Italien och England till Landskrona.Från Landskrona transporteras produktertill olika kunder och till SKFs centrallageri Belgien, som servar eftermarknaden. Ettmål Sealpool har satt upp för att minskamiljöpåverkan i sambandmed transporter är att de speditörerföretaget anlitar skaHuvudorsaken till certifieringen ärkristallklar: Sealpools största kund,Volvo, började ställa krav på att underleverantörernaskulle visa upp sitt miljöarbete.Volvo kände, i sin tur, att man hadeallmänhetens och mediernas ögon på sig.För Sealpool, ett tidigarefamiljeägt företag som år2000 övergick i SKFs ägo,var kravet varken oväntat eller oöverstig-”Motiv: Kundkravvara miljöcertifierade och arbeta aktivtligt. Det tyngsta arbetet med verksamhetssystemetmed miljöfrågor. Sealpool försökte underhade man bakom sig i sambandmed kvalitetscertifieringen i början av1990-talet.- I arbetet med systemen lade vi ner 90procent på kvalitetssystemet och 10 procenten period också att minska antalet långkörningarfrån Italien till varannan vecka istället för varje vecka men det höll inte:belastningen i produktionen blev ojämnoch orsakade förseningar hos kunder.på miljösystemet, säger Eva Företaget har även satt upp andra målBarkström, miljö-, kvalitets- och personalansvarigpå Sealpool.Transporterna blev den stora måltavlan,eftersom man snabbt konstaterade att deutgjorde företagets största miljöpåverkan.för miljöarbetet och genom det målinriktadearbetet fått både miljömässiga och ekonomiskaeffekter- I uppföljningen av energiförbrukningenupptäckte vi att den plötsligt sprungitEva Barkström, miljö-, kvalitets- och personalansvarigpå Sealpool.21

iväg, säger Eva Barkström. Det hade viinte gjort så snabbt utan ett strukturerat,målinriktat miljöarbete.Upptäckten sparade pengar, liksom detfaktum att mängden rengöringsmedel isamband med städning har halveratssedan mål satts upp för att minska utsläppav kemikalier. Sealpools mål är enkla,lättbegripliga för alla och välmotiverade:det gäller att sortera avfall, släcka eftersig, använda mindre kemikalier och återanvändaemballage i lagret.Det är lätt att tillämpa och sparar pengar.Kerstin Sköld vid paketeringen.”Råd: Engagera alla!- Det har varit lätt att få personalenengagerad, miljö angår alla, säger EvaBarkström, men medger att allt inte gårsom på räls: försöket att få de anställda attcykla eller åka kollektivt till jobbet harinte lyckats. P-platserna utanför är upptagna.Vad krävs för att miljöcertifiering skalyckas och bli meningsfull?- Det är viktigt med engagemang såvälfrån ledning som från medarbetare, sägerEva Barkström. Men allt detta gäller juoavsett projekt.

Namnet Hydro säger inte så mycket i relation till miljö. Mensäg Supra så tänker de flesta på miljöfarlig verksamhet ochförknippar det med Landskronas dåliga miljö på 1970- och1980-talen.Fjärran från 70-talets SupraGamla Supra finns inte längre, verksamhetenköptes av Norsk Hydro,och miljöprofilen är utmärkt, till stor deltack vare den allmänna opinionen.Hydro Chemicals är ett marknadsbolaginom Norsk Hydrosfärenmed 32 anställdai Landskrona. Företagetfick sin ISO14001-certifiering år 2000.Man arbetar inom fem områden: råvarorför civila sprängämnen, kemikalier, blandannat ammoniak, ammoniaklösning ochurea; vattenrening, med en produkt somhar som effekt att eliminera svavelväte iavloppsrör; NOx-reduktion från förbränningsanläggningar;produktion av koldioxid,som är en biprodukt vid tillverkningav ammoniak och som har så skildaanvändningsområden som i läskedryckeroch mineralvatten samt vid vattenreningför att justera Ph-värdet.”Motiv: Opinionstryckoch konkurrenskraft- Orsaken till att vi stärker miljöprofilenär den allmänna opinionen och vår konkurrenskraft,säger Leif Arne Linné, vd påHydro Chemicals. Vi vill vara goda samhällsmedborgare.Han berättar om1970-talet när miljöarbetetinomindustrin befann sigi sin linda. Då arbetade han på ett företagdär chefens dotter var Greenpeace-aktivist.Hon påverkade fadern så starkt attinte bara företaget stärkte sin miljöprofil.När mannen senare blev ordförande förIndustriförbundet, blev organisationenmedveten om att miljöhänsyn är ett brakonkurrensmedel på marknaden.Efter ett tag utkristalliserade sig ettannat kraftfullt motiv för bra miljöarbete:lönsamhet. Företaget gjorde nämligen enanalys av alla sina miljörelaterade åtgärdermellan 1976 och 1982. Det visade sigRonnie Persson, miljöansvarig, och KjellArne Linné, vd på Hydro Chemicals.23

att nästan alla var lönsamma och ledde tillbättre effektivitet.- Det handlade ju ofta om att man sparadepå råvaror ochannan förbrukning,säger Leif Arne Linné.Det visar sig ocksåinom Hydro att deenheter som har brakoll på sin miljöverksamhetockså har brakoll på allt annat, de ärvåra mest effektivaenheter.Ronnie Persson, miljöansvarigpå HydroChemicals, betonarimagens betydelse:- För stora företagbetyder namnet oerhörtmycket, säger han.Efter exempelvis enmiljökatastrof tar detlång tid att jobba upp namnet igen.Hydro Chemicals har ingen egen produktionmenpåverkarleverantöreroch ställer krav på transportörer. Företagetbeställer transporter av cirka 300.000-350.000 ton produkter per år, på landsväg,järnväg och till sjöss. Man ser till att transportörernasfordon är så miljöanpassadesom möjligt och attexempelvis chaufförernaär utbildade försäker hantering av justde produkter somHydro levererar.Som alla andra sombeslutade sig för miljöcertifiering,gjordeman först en miljöutredningför att definieraden egna miljöpåverkan.Det har lett tillatt bara miljöklassadebilar får köpas in,videokonferenser ersätterresande och digitalaprojektorer ersätteroverheadfilmerav plast. Allt detta äråtgärder som både är miljövänliga och –ekonomiska. Ronnie Persson ser inte miljöcertifie-”Överraskning: Miljötänkande lönar sigringen somsärskilt svår.Hydro Chemicals var redan tidigare kvalitetsklassatenligt ISO:s 9000-norm, vilket24

underlättade arbetet med den senare miljöcertifieringen.Varken han eller Leif Arne Linné uppfattaratt kraven från omvärlden skulleminska till följd av att allmänhetens miljöintressesägs minska. Tvärtom, kravenökar hela tiden.- Toleransen för olyckor har minskatalltmer, tycker jag, säger Ronnie Persson,och berättar om ett tillbud i Holland därpersonal hos en av Hydros kunder glömdeatt öppna en ventil på en järnvägsvagninnan den tömdes på ammoniaklösning.Hela vagnen kollapsadevilket orsakade”Råd: Engagemang ochrimlig ambitionsnivåomfattande internsjälvrannsakan bådeinom Hydro som leverantör och kundensföretag.- För industrin innebär denna typ avolyckor negativ publicitet som man intekan acceptera.För att miljöarbetet på ett företag skafungera måste ledningen föregå med gottexempel: den måste aktivt sätta upp nyamål, följa upp dem, helt enkelt ha demsom stående punkt på dagordningen.- Organisationen känner snabbt om manmenar allvar eller inte, säger RonniePersson.Ett gott råd till alla som vill miljöcertifierasig är att redan från början skapa ettbrett engagemang kring frågan. På HydroChemicals tillsattes en projektgrupp medfolk från logistik, försäljning och specialisterpå lagar och förordningar. Det gjordeatt man redan från början hade god förankring.- Glöm inte att hålla uppe tempot i arbetet,säger Ronnie Persson. Det kan varasvårt i stora tunga organisationer men detär viktigt att man hela tiden har milstolparfram till den slutliga certifieringen.- Arbeta decentraliserat,fyller Leif ArneLinné i. Dela uppenheterna. Om manfunderar på att certifiera exempelvisTekniska verken så bör man se vattenreningsom en del, avfallshanteringen somen annan. Annars blir det för långt mellantoppen och dem som är på golvet.Och slutligen, ett råd om ambitionsnivån:- Var inte alltför ambitiös från början,det är viktigare att komma igång medarbetet. Målen måste ställas upp så att deär begripliga för den som jobbar praktiskt,så att han eller hon känner att de kanpåverka resultatet.

Per-Olof Nilsson, Thorns vd, med EKO-energipriset från 1997.26

Per-Olof Nilsson är en dröm för miljövännerna. När armaturföretagetThorn Lightings vd talar om miljöåtgärder, är detlönsamhet som är drivkraften. Fjärran är den vanliga invändningenatt miljöhänsyn är nödvändigt men dyrt.Satsar på lysande imageDet går att skönja två starka skälbakom företagets miljöarbete: ett personligtgenom Per-Olof Nilssons tidigareerfarenhet och ett med bakgrund i samhälletsengagemang i miljöfrågor.I början av 1980-talet arbetade Per-OlofNilsson på ett företag som råkade i blåsväder.När kringboendeklagade på giftigautsläpp valde företags-”Motiv: Opinionstryckledningen att sparkaoch sparmöjlighetbakut: man förnekadeproblem och försvarade sitt handlande.Motståndet mot aktiv handling blev dyrt:företaget tappade i konkurrenskraft gentemotandra som tidigt insåg värdet av miljöhänsyn.Till slut fick man ändå göraomfattande miljöinvesteringar för att återvinnasitt goda rykte och nå fred medgrannarna.- Min lärdom därifrån är att när snöbollenväl är i rullning, går den inte att stoppa,säger Per-Olof Nilsson. Det är bättreatt utnyttja situationen för att göra någotbra, annars får man dålig image om alltsom skrivs om det egna företaget är negativt.Det andra skälet att satsa på miljö ochmiljöcertifiering har sin grund i debattenom kärnkraft i allmänhetoch Barsebäcksstängning isynnerhet. Sverigeförbrukar totalt ca145-150 TWh el per år. Ungefär en tiondel,14-15 TWh, går åt till belysning.- Samtidigt kom ny teknik som i det närmastekunde halvera den delen av elförbrukningen,säger Per-Olof Nilsson. Denpotentiella besparingen var betydligt störreän Barsebäcks hela produktion som ärcirka 4 TWh.Belysningsbranschen talade om förNutek att man kunde sänka energiförbruk-Per-Olof Nilsson, vd på Thorn LightingPrisat rekordsparandeThorn minskar energiförbrukningen: 1997fick Thorn Nuteks EKO-energipris efter enrad miljöåtgärder: Elförbrukningen minskademellan 1990 och 1997 från 5.200 till4.000 MWh, oljeanvändningen från 2.280till 1.120 MWh och förbrukningen av fjärrvärmefrån 3.500 MWh till 2.500 MWh.Vattenförbrukningen minskade från 23.000kubikmeter 1995 till 4.000 kubikmeter1997!27

ningen genom energieffektiva lösningar.I den vevan erbjöd sig Nutek att genomföraen omfattande energianalys på företagen.Thorn nappade och resultatet blevöver förväntan: Analysen visade på en storbesparingspotential. Åtgärder som företagetgenomförde, ledde till att energiförbrukningenminskade med en fjärdedel påbara två år. Det var inte bara energi mansparade: mängden emballage minskade,företaget valde miljöklassade bilar och sågtill att bränsleförbrukningen minskade.Miljöinvesteringarna var redan från börjanen god affär.- Det finns en mycket tydlig kopplingmellan miljösatsningar och god ekonomi,Birgitta Lundin vid monteringen.säger Per-Olof Nilsson. Jag föredrar attspara påenergi”Svårt: Att skaffa kompetens framföratt sparapå folk.Tack vare att Thorn ligger i frontlinjennär det gäller armaturutveckling, når företagetäven kommersiella framgångar.Cirka 40 procent av produktionen går påexport och marknadsandelarna har ökat påde marknader där företaget finns.Under årens lopp har Thorn genomförtflera stora miljöförbättringar: övergång tillpulverlackering minskade lösningsmedelsutsläppenfrån cirka 200 ton per årtill cirka 3-4 ton i dag.Nyligen övergick man dessutom tillnaturgaseldning, vilket, trots att naturgasär ett fossilt bränsle, minskar miljöskadligautsläpp.Thorn har både 14001- och EMAS-certifiering.Företaget ska dock inte upprätthållaEMAS; orsaken ger en liten fingervisningom den allmänna opinionens betydelseför miljöarbetet på företagen:EMAS kräver en offentlig redovisningav mål, utsläpp och exempelvis energiförbrukning.- I dag finns det ingen som efterfrågarden redovisningen, säger Per-OlofNilsson. Då känns det onödigt att upprätthålladen, eftersom EMAS kräver en delextra arbete.Den största svårigheten vid införandetav miljöledningssystemet var att få tag påkompetenta konsulter som skulle hjälpatill. Thorn var tidigt ute med certifieringen,i dag finns inte det problemet.Per-Olof Nilsson tror att svenska företagaregenerellt sett fortfarande sitter fast iden traditionella åsikten att miljöåtgärderär dyra utan att bidra till förbättring avföretagets produkter.28

- Det största hindret för bättre miljöarbeteär mentalt, säger Per-Olof Nilssonoch visar en karikatyr som han alltid harframför sig på kontoret.Men hindren finns inte bara i företagensjälva utan också i kontakten mellan företagoch kunder. Belysningsbranschen harexempelvis visat att utbyte av armaturer ikommunernas gatu- och parkmiljöer skullelöna sig även om tekniken inte är utsliten.Energibesparingen är så stor att kostnadenför utbyte snabbt lönar sig. ExempletSundsvall är slående: när staden bytteut samtliga sina 16.000 gatljusarmaturer,minskade energiförbrukningen med entredjedel. Besparingen finansierade helainvesteringskostnaden på åtta år, snabbareän armaturernas normala avskrivningstid.Trots det goda exemplet har bara ett fåtalandra kommuner följt efter.Ett annat exempel:- När vi försöker byta ut gamla armaturerpå sjukhus, skolor etc, betraktas detinte som investering utan som en kostnad,säger Per-Olof Nilsson. Även om pay-offtidenbara är två år, kan verksamheternainte klara av hela satsningen som en kostnadunder ett enda år.Kontentan är att miljövänliga satsningarinte går att genomföra eftersom verksamheternafår mindre utrymme för exempelvislärarlöner, trots att bytet vore både miljövänligtoch lönsamt på både kort ochlång sikt.Ett annat problem är att kommersiellfastighetsägare inte har något incitamentatt gå över till miljövänlig teknik: de fårändå betalt av sina hyresgäster.- Här finns en jättepotential för belysningsbranschen,bara om vi kan få fart pådet, säger Per-Olof Nilsson. Vi har justinlett en dialog med Energimyndigheten.Hans råd till dem som vill inleda miljöcertifieringsarbeteär att vara övertygadeom att det är lönsamt. Även en kommunmåste försäkra sig om att miljöcertifieringleder till lägre kostnader och att miljöförbättringarvinner gehör hos allmänheten.- Det sämstaman kan göraär att inteinvolvera hela organisationen, säger Per-”Råd: Det ska vara lönsamt!Olof Nilsson. Det går inte att bara tillsättaen miljöchef som upprättar rutiner, miljöcertifieringkan inte genomföras som enisolerat arbete.- Det är viktigt att hela organisationenäger projektet.

Bo Helander monterar skivbromsar på Haldex Brake Systems.30

När ledningen för Haldex Brake Systems beslutade att miljöcertifieraföretaget, var största delen av jobbet redan gjort.Man hade under lång tid medvetet arbetat med miljöfrågor.Redan under tidigt 1990-tal fanns en separat miljöfunktion.Efterlysning: Bättre miljömåttVi gjorde som många andra: började isoprummet, säger Joacim Wictorsson,miljöansvarig på Haldex. Vi jobbademed källsortering, med att stänga och släckaefter oss, med enkla åtgärder.Redan då fanns ambitionen att göranågot mer. Tanken påmiljöledningssystem låg”Motiv: Kundkrav ochlönsamhetnära till hands: manhade redan tagit motsvarandekvalitetscertifikat och insåg vadsom krävdes.Drivkraften var dubbel: kundkrav ochlönsamhet, argument som anges av fleraföretag i den här intervjuserien. När etttillverkningsföretag går igenom sin produktion,leder det nästan undantagslöst tillhögre effektivitet.- Vi fick mindre restprodukter och vifick betalt för grejer som vi tidigare heltenkelt kastade, minns Joacim Wictorsson.Genomgången av produktionen har exempelvislett till att vi i dag förbrukar likamycket skärvätskor på ett år som tidigarepå bara två månader.Kundkrav är den andra starka drivkraftenbakom miljöcertifiering: Haldex levererarkomponenter till stora kunder, blandannat Scania, som ställerkrav på sina leverantörer.Så är det ofta inom branscherdär vägen till slutkonsumentenär lång och där företagetdärför inte känner av slutkonsumenternasönskemål, menar Joacim Wictorsson. Detfinns alltid en risk att företag, som inteupplever tryck från slutkonsumenten, inteheller har en lika starkt drivkraft att blimiljövänligare.Då är man mer beroende av att någoneldsjäl driver miljöfrågan.- En privatperson som köper kyl ellerfrys, ställer nog frågor om energiförbrukningen,säger han. Men köper man en bil,Joacim Wictorsson, miljöansvarig, ochAngelique Björklund, ansvarig för miljöochkvalitetssystem.31

diskuterar man knappast bromsbeläggningensmiljöpåverkan.Joacim Wictorsson och AngeliqueBjörklund, miljö- och kvalitetsansvarig,pekar på miljöcertifieringens baksida: EttISO 14001-certifikat säger ingenting omett företags egentliga miljöpåverkan. Dettalar om att företaget har ställt upp mål försitt miljöarbete och att det undan förundan höjer ribban.Certifiering i sig betyderinte att ett företagär miljövänligt.”Råd: Gör en grundligmiljöutredningDetta faktum betyder inte att certifieringär ett spel för galleriet: det kräver aktivtmiljöarbete och ständig förbättring frånden nivå man befinner sig. Kravet på ständigförbättring skapar dock problem förföretag som omedelbartgenomför alla miljöåtgärdersom vid tillfälletär tekniskt möjliga. Detblir helt enkelt svårt att ställa upp nästauppsättning mål, som ju ska vara ett snäppambitiösare.Angelique Björklund och JoacimWictorsson efterlyser en vidareutvecklingav ISO-standarden.Det ska vara möjligt att bedöma miljöpåverkani absoluta termer. I princip bordeman kunna jämföra biltillverkare medvarandra och avgöra vem som är mest miljövänlig.De pekar på behovet av globala databasersom redovisar brett erkända nyckeltalför en produkts miljöbelastning.Exempel finns men har ännu inte slagitigenom.- Vi vill kunna göra en livscykelanalysför alla produkter, säger JoacimWictorsson och nämner ELU-tal somexempel på vad han menar.Redan i dag ställer större kunder krav påden typen av redovisning men problemetär att de alla utvecklar egna kriterier utanatt samordna sig. De talar helt enkelt intesamma språk om miljön.- Det är viktigt att vi i framtiden nårfram till en gemensambedömningsgrund, sägerAngelique Björklund.Ett råd till den organisationsom vill miljöcertifiera sig är attinledningsvis göra en grundlig miljöutredning,se till att de anställda redan från börjanär engagerade.Joacim Wictorsson och AngeliqueBjörklund är övertygade om att miljöfrågornai framtiden blir än viktigare. Bra32

miljöarbete blir ett konkurrensmedel påmarknaden på samma sätt som kvalitet vardet för något decennium sedan. Idag, närnästan alla bilar håller hög kvalitet, krävsandra argument om man vill få kundenintresserad – miljöanpassning är ett.

Det går knappast att skriva om ScanDust och miljösäkringutan att ta avstamp i 1980-talets miljödomar för miljöbrott.Men det vore orättvist att inte i samma andetag påpeka attScanDust i dag uppfyller miljökraven - och det med råge.Domen blev en vändpunktutanför företaget, att det fanns annat änteknik.De flesta anställda var tekniker, de jobbadeför att göra processen så bra sommöjligt och hade ingen tanke på koncessionsvillkoren.Debatten och domarnaIhyllan vid receptionen upptas en stordel av bok- och tidskriftshyllan av tvåtjocka böcker från Världsnaturfonden, enom hotade skogar och en om världensvackraste nationalparker. Det är tydligt attScanDust värnar om sin miljöprofil.Jag gör intervjun med en av huvudrollsinnehavarnai miljöprocesseni slutet av 1980-talet, nuvarande vd:nUlf Helgeson, på den tiden produktions-blev källa till aktivt miljöarbete påScanDust. Företagets”Motiv: Opinionstryck image var körd i botten…- Jag minns fortfarandetidningsrubriken när jag blev vd 1988:chef och en av dem som dömdes för miljöbrott.Utan tvekan är det tack vare … och det var uppenbart att något måste”Miljöbov blir vd”…honom som ScanDust av i dag har göras. ScanDust satte igång med att strukturerasina miljöåtgärder och sätta upputsläppsnivåer som är långt under de tillåtna,det är hans förtjänst att företagets mål. När man i mitten av 1990-taletanställda inte längre behöver skämmas för bestämde sig för att införa miljöcertifieringenligt ISO 14001, var det mesta job-att berätta var de jobbar.- Processen och massmediadrevet under bet redan gjort.1980-talet var en läxa, ett brutalt uppvaknande,säger Ulf Helgeson. Plötsligt blev tiskt inte drivkraften bakom just certifie-- Händelserna under 1980-talet var fak-vi medvetna om att det fanns människor ringsarbetet, säger Ulf Helgeson. Då hadeUlf Helgeson, vd för ScanDust.Skandalernas Scandust på den gamla menallt annat än goda tiden - klipp från 1988. Idag är miljöprofilen den motsatta.35

vi redan rutiner som vi kunde lägga in imiljöledningssystemet.Kravet på ISO-certifiering kom frånSKF, som då ägde ScanDust. Företagethade beslutat att en tredjedel av alla dotterbolagskulle certifieras, ett beslut sominkluderade”Svårt: Inledande miljöanalyssamtligasvenska döttrar.- Om vi inte hade klarat det, hade koncernenSKF AB heller inte fått godkänt,säger Ulf Helgeson.- Vi jobbade stenhårt med det, det hadeinte varit roligt att sitta med Svarte-Petteri den situationen.Arbetet inför certifieringen var svårareän Ulf Helgeson hade räknat med. I dagberäknar han att det gick åt två manår baraför att sammanfatta det som redan fanns.Företaget måste tydligt motivera sina prioriteringari miljöarbetet, varför exempelviskvicksilverutsläpp är viktigare att stoppaän stoftutsläpp.- En del prioriteringar hade vi värderatkänslomässigt, nu skulle allt präntas nerpå papper, säger Ulf Helgeson.I historiens backspegel ser han attScanDust siktade för högt från början –Återvunnenmetall rinner ursmältugnen.36

allt skulle göras meddetsamma. Deursprungliga 60-talet punkter fick skärasner till 20. Fortfarande har man mål somman inte har uppnått, men en del gicksnabbare än någon trott: utsläppen till lufthalverades på bara ett par år.Ulf Helgeson listarnågra faktorer som är heltavgörande för att certifieringenska lyckas ochgöra nytta:Cheferna måste vara engagerade; meden passiv ledning, blir certifikatet bara enpappersprodukt.De som ska tillämpa miljöledningssystemet,måste förstå varför deras arbetsuppgifterär viktiga. Oftahandlar det om enklasaker, att städa, attsortera sopor, att inteöppna en kran som inte ska öppnas… Om”Råd: Förståelse ochengagemang”Hinder: Mental inställnngett tiotal anställda slutar varje år, måste denya omedelbart få utbildning.- Det är svårast när det gäller kemikalier,säger Ulf Helgeson. Om en försäljarekommer till en underhållschef och erbjuderen ny kemikalie, måste allt dokumenterasi minsta detalj. Det är lätt att glömmabort, här finns en krock mellan ett teoretisktsystem och ett praktiskt.Har ni någon nytta av ISO-certifikatet?- Ja, det har vi. Det ger oss styrka i relationtill våra kunder, vikan inte prata miljötänkandeom vi själva integör som vi säger. Detsom våra kunder köper av oss är egentligensäkerhet: när de lämnar över sitt farligaavfall till oss, vet de att de slipper kritikfrån massmedia och myndigheter i sinaegna hemländer.Ulf Helgeson ser egentligen inga hinderför att införa ettmiljöledningssystem.Om man villinföra det och om man har rimliga begreppom vad det kostar, är hindret bara mentalt.Man måste vinna även över dem somtycker att ISO-reglerna bara är ännu etttråkigt och krångligt regelverk som måsteföljas.

Jonas Olsson, en i brödratrion som ägerN.B.Olssons Transportservice.Små fakta om N.B.OlssonsN.B.Olssons Transportservice har 53 fastanställda. Omsättningen är mellan 50 och60 miljoner kronor per år. N.B.OlssonsTransportservice är även etablerade iEskilstuna samt StockholmDe är tre bröder. Deras firma har funnits i familjen sedan1927. De vet att deras bransch är en miljöbov och föregårdärför med gott exempel: N.B.Olssons Transportservice harmiljöcertifikat sedan hösten 2002.Kämpar mot miljöbovsstämpelSåväl moral som marknadstänkandeoch ekonomi är motiv för företagetsmiljöledningssystem. Här är miljö & kvalitéansvarigJonas Olssons ord om…… moral:- Vi är tre bröder ochvi känner att vi vill visabåde för oss själva ochutåt att vi kan och vill minska utsläpp. Detär viktigt för oss idag, men än viktigare förden generation som kommer… marknadstänkande:- Vi har kunder som ställer krav påaktivt miljöarbete. Så kommer alla attarbeta i framtiden.… ekonomi:- Det finns goda möjligheter att minskakostnaderna för drivmedel om vi tillexempel utbildar våra chaufförer i eco-driving.En del teoretiska uträkningar, måhändareklamfinansierade men kanske inte helt”Motiv: Moral, kundkravlönsamhetuppåt väggarna, säger att besparingspotentialenpå drivmedel är hela ca 20 procent.Lägre bränsleförbrukning ger lägre kostnaderoch lägre kostnader syns direkt påbankkontot.Än har man inte hunnitmed en analys avden eventuella besparingen,men statistiken finns och uträkningenkommer hösten 2003.Miljötänkandet leder också till attN.B.Olssons fordonspark är modernare änmånga andras: bara fem procent av fordonenär äldre än fem år. Ju nyare fordondesto bättre motorer som använder mindrebränsle och släpper ut mindre avgaser ochpartiklar.Ett företag kan ju arbeta aktivt med miljönutan att för den skull ISO-certifierasig.Varför valde ni ISO?- Från början var det ett rent marknads-38

mässigt beslut,säger JonasOlsson. Menunder årets lopphar vi ändratsyn på det.Han tyckeratt diskussionernahar letttill bättre sammanhållningbland personalen,man träffasoftare och diskuterar varför man gör sieller så. Det leder till större delaktighetoch ändrade rutiner.Införandet av ISO-normerna var inte alldeleslätt. Företaget hade ont om personalsamtidigt som den kommersiella framgångengjorde att transportvolymernaväxte.Man engagerade ett par konsulter somfår högt betyg av Jonas Olsson. De arbetadeinte över huvudet på företagets egetfolk, vilket hade gjort certifieringenmeningslös, utan parallellt med anställdapå N.B.Olssons.- De ändrade vårt sätt att tänka men dekunde också anpassa arbetet till oss ochvåra speciella villkor, säger Jonas Olsson.Allra svårastär att få allaanställda attengagera sig.Det är inte såatt någon direktmotarbetarmiljöarbetetmen någradyker exempelvisaldrigupp på mötenoch visar tydligtatt de är oengagerade. Att få med ävendem är en viktig uppgift under 2003.Jonas Olsson tycker att Landskronakommun borde uppmuntra fler företag attcertifierasig. I och”Svårt 1: Att få tiden att räckamedstämpelnSvårt 2: Skapa engagemangsom smutsig stad, har företag nytta av miljöstämpeli relationerna med sina kunder.- När man pratar med stockholmareassocierar de omedelbart till smutsig luftoch ungdomskriminalitet, säger JonasOlsson. Då är det skönt att visa upp ISOcertifikatet.Han menar att kommunen borde blibättre på backa upp små och medelstora39

företag i deras miljöarbete. Det handlarinte om pengar, påpekar han, utan omgoda råd och kanske gemensamma informationsmöten.Han föreslår även en miljösatsning:”Råd: Lagom ambitionsnivå - Låt allt gods somska in till stan lastasom på vår terminal, och låt oss distribueradet, säger Jonas Olsson. Det skulle innebäramindre trafik och bättre miljö i centrum.När alla distributörer själva kör in icentrum, har många halvtomma bilar. Menom allt lastades om utanför stadskärnan,skulle det räcka med 3-4 lastbilar per dagi Landskrona.Han har lagt fram förslaget, men fåringet gehör för det. Hans råd till små ochmedelstora företag som funderar att certifierasig är helt enkelt att fråga grannen.Det är viktigt att veta vad man ger sig in i.- Tänk på att vara försiktig med målen,varnar Jonas Olsson. En fallgrop sommånga trillar i är att man vill för mycket.

Svenska Lim i Landskrona utvecklar bland annat produktersom baserar sig på förnybara råvaror, närmare bestämt stärkelsei industripotatis, som odlas av bönder i Skåne ochBlekinge. Produkterna används främst inom pappersindustrinISO öppnar dörrar till kunderMycket av kraven som ställs i sambandmed en certifiering, återfinnsredan inom lagstiftningen.Därför var det inte svårt för SvenskaLim att bestämma sig för att satsa på ISOcertifiering.- Vi vill gärna profileravårt företag som miljöanpassat,säger KristerJönsson, som är kvalitets- och miljöansvarig.Det Norske Veritas, utfärdade den förstacertifikatet 1999. Nu, när certifikatet eftertre år ska förnyas, blir det i stället genomIntegria, vars revisorer fungerar som samarbetspartner,tipsar om saker som kangöras bättre utan alltför tydliga pekpinnar.Certifikatet underlättar kontakter medkunder. Både Astra Zeneca och PerstorpPharma finns bland köparna och är kräsnanär det gäller underleverantörer. OmSvenska Lim inte hade haft certifikatet,”Motiv: Kundtryckhade läkemedelsföretagen sänt egna revisorerför att nagelfara företagets miljöarbete.Nu räcker det med att man visar uppISO 14001-certifikatet, för att även demest kräsna köpare ska vara nöjda.- Vår certifiering fungerar som ett slagsdörröppnare till kunderna,säger Krister Jönsson.Annars hade vi tvingatsbesvara en massa frågor om vårt miljöarbete.Det finns, som ofta, en direkt ekonomiskaspekt på miljöarbetet.Ett av miljömålen är att minska mängdenavfall, som ju egentligen är råvarorsom företaget har köpt för dyra pengar. Jumindre avfall, desto lägre produktionskostnad.- Den starkaste kraften som verkar ipositiv riktning kommer inifrån oss själva,säger Krister Jönsson. Det är en vilja attbättre ta vara på de resurser som vi spelarmed.Krister Jönsson, miljö- och kvalitetsansvarigpå Svenska Lim.Sveriges äldstaSvenska Lim är Sveriges äldsta limföretag,etablerat redan 1901. Tillsammans medflera andra bolag i Sverige, Danmark,Tyskland, Finland och Tjeckien ingår det ikoncernen Lyckeby Stärkelsen.Koncernen i sin tur ägs av nära 1.000 stärkelsepotatisodlarei sydöstra Sverigegenom den ekonomiska föreningenSveriges Stärkelseproducenter.41

A och O för att lyckas med certifieringsarbetet,menar Krister”Råd: Engagera alla Jönsson, är att ledningenmåste vara med ochmotivera medarbetarna. Det går visserligenatt låta en konsult sätta ihop fina pappermen företaget får säkerligen bakläxanär revisorerna går ut i verksamheten föratt kolla efterlevnaden.- I alla organisationer gäller det att varaövertydlig uppifrån om man vill lyckas,säger Krister Jönsson.

Det fanns en tid när DSM Resins för Landskronaborna varsynonymt med dålig lukt. Det är det inte längre. Miljöarbetesedan slutet av 1980-talet har gett resultat. I dag är luktklagomålmycket sällsynta.Opinionstryck ledde till insikt”Motiv: OpinionstryckVi genomförde ett stort arbete i sambandmed koncessionsförhandlingarna1988, säger vd Alf Jönsson. Före 1988figurerade vi ofta i miljödebatten när visläppte ut illaluktande gaser från processen.Med lukten följde allmänhetens naturligaoro att utsläppenkunde orsaka både canceroch allergier. Debattenvar så besvärande att företaget tog ettdefinitivt policybeslut som slog fast attman inte ville figurera som miljöbov.- Vi bestämde oss för att själva ta handom alla illaluktande gaser, säger AlfJönsson.Företaget byggde en kemisk destruktionsanläggningdär gaserna vid 950 graderomvandlas till koldioxid och vattenånga.I dag är företagets image helt ändrat:under 2001 kom det in bara ett luktklagomål,under 2002 inte ett enda. Förhållandettill myndigheter är numera gott.Beslutet att införa 14001-certifiering varett naturligt steg i miljöarbetet. DSM kvalitetscertifieradesig enligt ISO-normen1993 och fick miljöcertifikatet 1998.På företaget är man mycket väl medvetenom att resurserna ärändliga och att inriktningenmåste vara attersätta dem med förnybara råvaror.Arbetet har stöd från koncernen DSMsom har sitt säte i Holland. Även där harman varit i konflikt med miljöorganisationeroch även där städar man numera uppredan innan kraven sätts på pränt.Cirka hälften av den årliga investeringeni Landskrona tillskrivs arbetsmiljö- ochmiljöförbättringar.- Ett förståndigt företag vet vad som ärpå gång, säger Alf Jönsson och reflekteraröver behovet av lagar och regler. LagarBertil Winér, säkerhets- och kvalitetsansvarig,och Alf Jönsson, vd på DSM Resins.DSM gör hälften av färgenDSM Resins tillverkar årligen 20.000 tonbindemedel till färgindustrin. Bland kundernafinns Nordsjö, Beckers och Akzo Nobel.Bindemedel är en viktig komponent i färger,som består till cirka 50 procent av bindemedel,30 procent pigment, 15 procentlösningsmedel och 5 procent unika företagshemligheter,olika från företag till företag.43

Några av DSMs miljömål● Till 2005 ska energianvändningen perproducerad enhet ha minskat med 5 procent.● Mängden emballage ska minska – merska transporteras med tankbil.● Vikten per leverans ska ökas med 30procent för att minska transportbehovet.● Vissa kemikalier ska tas bort ur produktionen– företaget misstänker att de omfem–sex år finns på listor över förbjudnaämnen.● Antalet råvaror i produktionen ska minska:1999 använde man 146 råvaror, i dagär siffran nere på 86.FramgångEn tydlig framgång i miljöarbetet är attblyet är borta ur produktionen. Tidigaregick det åt cirka 300 kilo per år, i dag ingetalls.kommer inte som gubben i lådan, det finnsförhandsinformation och förarbeten somsträcker sig längre tillbaka i tiden än självalagen.Han menar att lagar behövs sompåtryckning. De måste skrivas så att företagfår rimlig tid attreagera.- Ett förståndigt företagändrar på marknadsbildergenom attförbereda kunder på förändringar, ett förståndigtsamhälle har dialog och diskussionermed företag, säger han.Om man vet att vissa ämnen ska förbjudasexempelvis 2007, sätter DSM Resinsribban högre för att vara på den säkrasidan.Framgång i miljöarbetet avgörs av enkombination av dialogmellan myndigheter ochföretag samt lagstiftning.Även om DSM Resinsredan före miljöcertifikatet”Svårt: Hitta resurserRåd: Begränsa uppgiftenTommy Mårtensson rengör en avDSMs fem reaktorer.hade ett kvalitetscertifikat enligt ISO-normen,är miljöcertifiering inte alldelesenkelt.- Det finns trots allt en tröskel i miljömedvetandet,säger Bertil Winér, säkerhetsoch kvalitetsansvarig. För att upprätthållacertifikatetkrävs ständiga förbättringar,vilket kräverett nytt tänkesätt.Inte bara det, detkräver också resurser. Ett relativt litetföretag, som exempelvis DSM Resins, kaninte avdela specialresurser till certifieringsarbetet.Jobbet läggs ovanpå andrauppdrag. Å andra sidan är fördelen att desom arbetar på en viss plats i produktionenockså får ansvar att skriva ned de rutinersom ska gälla som villkor för ISO-certifikatet.- Tänk efter vad i systemet som är viktigastatt ändra, uppmanar Alf Jönsson demsom vill arbeta enligt ISO-norm. Begränsaer, annars blir det en oöverskådlig arbetsuppgift.● Låt specialister inom sina respektiveområden skriva ner kraven i ISO-normen.● Ha regelbundna genomgångar på företaget.DSM har en genomgång per månad.● Räkna med att det blir mycket arbete.

Företagare som har intervjuats för årets miljöredovisning harsamlat mycket erfarenhet om arbetet med miljöcertifiering.Tanken är att Landskrona kommun ska kunna dra nytta avderas råd.Engagemang är grundenEtt viktigt skäl för att välja miljöcertifieringsom bärande tema för årets miljöredovisningär att Landskrona kommunhar påbörjat arbetet med ett miljöledningssystem.Förhoppningen är att företagenserfarenheter ska underlätta kommunensväg genom processen. Därför har samtligaintervjuade ombetts ge några goda rådNästan alla, vilket inte framgår av texterna,för det vore en alltför tjatig upprepning,lyfter fram vikten av engagemang.● För det första: Ledningens engagemang.Det finns inget alternativ till att ledningeni sin helhet, i kommunens fall bådeden politiska och på tjänstemannanivå,engagerar sig fullt ut, pekar med hela handenoch visar med all önskvärd tydlighetatt den prioriterar strukturerat miljöarbetesom en väg mot ett miljöledningssystem.De anställda gör som ledningen gör, intesom ledningen säger. Arbetet upplevs intesjälvklart som roligt, det är ibland petigtoch definitivt krävande. Om ledningenvacklar i beslutet att införa ett miljöledningssystem,blir det svårt att få det påplats.● För det andra: Anställdas engagemang.Det är de anställda som ska genomföraoch upprätthålla miljöledningssystemet.De återkommande revisionerna tar siktepå att utreda efterlevnaden av konkretaoch lättdefinierade mål som satts upp förverksamheten och som sällan cheferna harmöjlighet att styra. Det är därför viktigt attövriga anställda kontinuerligt får utbildningi miljöfrågor så att de förstår varfördet är så viktigt med exempelvis noggranndokumentation och att man tänker på attnyanställda får introduktionsutbildning.● För det tredje: Det är verksamheten somsjälv sätter upp målen. Det går att låtakonsulter skriva ihop fina papper, men detär definitivt en dålig idé. Det blir i så fallväldigt svårt att klara revisionerna och45

Dessa företag är certifieradeI den här miljöredovisningen har vi publiceratreportage från några av Landskronasmiljöcertifierade företag. Det finns fler. Härär en lista på de företag som var miljöcertifieradeunder våren 2003. Uppgifterna ärhämtade från Företagsfakta samt webbsajtenMiljöcertifierade företag i Sverige,www.environ-cert.com/sweden/sweden.htmABB TechnologyProducts AB HVP SwedeWaterBASMetal ABBoliden Bergsöe ABDSM Resins Scandinavia ABEmbra ABHaldex Brake Products ABHydro Chemicals ABLandora Färgindustri ABmeiller lithorex ABN.B.Olssons TransportserviceRohm and Haas Nordiska ABScandiflex Pac ABScanDust ABSealpool ABSvenska Lim ABThorn Lighting ABAv dessa företag är Scandiflex Pac AB ochThorn Lighting AB certifierade både enligtISO 14001 och enligt EUs miljöstyrningsochmiljörevisionsordning EMAS.upprätthålla systemet. Bästa sättet är attlåta dem som direkt arbetar i verksamheternaformulera målsättningen. Det är ettbra sätt att både skapa engagemang ochvara realistisk.● Strävan efter realism är ett fjärde gottråd.En allför ambitiöst lagd hög ribba, försvårarmiljöarbetet och tvingar verksamhetenatt under den första tiden springaikapp sig själv. Risken finns att man heltenkelt inte orkar ända fram, vilket skaparbesvikelse och ilska och motverkar syftetmed miljöledningssystem: att arbeta medmiljön på ett strukturerat, rutinartat ochlugnt sätt vilket innebär att man ser problemen,prioriterar vad som är viktigast attkomma tillrätta med och genomför åtgärder.Därefter definierar man nya lite ambitiösaremål och fortsätter arbetet.● Tänk på att det kostar: Eventuell miljöcertifieringär inte billigt och inte heller attupprätthålla certifikatet. Miljörevisorernasårliga besök kostar – anmärkningar vidförsta tillfället som resulterar i återbesökkostar dessutom ytterligare ett antal intehelt billiga timmar. Den största kostnadenuppkommer dock i den egna organisationengenom all tid som läggs ner på arbetet.● Detta leder till nästa goda råd: Sök lönsamhet.Alla företagare i denna miljöredovisninghar inte samma erfarenhet av deomedelbara ekonomiska konsekvensernaav ett miljöledningssystem. Klart är attföretagen knappast hade klarat sig utan,beroende på att kunder annars hade väntdem ryggen – i den meningen är miljösäkringalltid ekonomiskt motiverad även omkostnaderna ökar.Men flera, med Thorn Lightings Per-Olof Nilsson i spetsen, hävdar att miljöledningssystem,kostnaderna till trots, oftasparar pengar åt verksamheten.Fundera därför över om det finns målsom både sparar pengar och är bra för miljön.

Luften i LandskronaMätningarna av utomhusluften i Landskrona inleddes redan1973. Numera omfattar de svaveldioxid, kvävedioxid, sot,ozon och flyktiga organiska ämnen. Värdena visar den lokalabakgrundsbelastningen, inte de maximala föroreningsnivåernavid exempelvis hårt trafikerade gator. Dessutom mäts blyinnehålleti grönsaker och gräs, nedfallet av metallstoftoch förekomsten av småpartiklar i luften.Håkan Ärnflykt, miljöinspektör, ansvarar för sammanställningenav miljötillståndet47

● SvaveldioxidHalterna av svaveldioxid har minskat med hela 95 procentsedan mätningarna startade 1973. Orsakerna är att användningenav eldningsolja har minskat, att svavelhalten i oljan harsänkts, att alltfler bostäder har eluppvärmning, att fjärrvärmenhar blivit betydande i Landskrona och att användningen avbiobränslen ökar. Dessutom har halterna svaveldioxid minskatäven utomlands, vilket har stor betydelse för luften iLandskrona.Varför vill vi stoppa utsläpp av svaveldioxid?Ämnet skadar både människors hälsa och naturen.Framför allt personer med luftvägsbesvär drabbas av irritationäven om halterna av svaveldioxid är långt under risknivån.I naturen har det försurande effekt på mark och grundvatten.Höga halter leder till urlakning av metaller och grundämnenfrån marken. När pH-värdet sjunker under en viss nivå kanexempelvis träden inte längre tillgodogöra sig tillräckligt mednäring. Svaveldioxid anses ha en stor del av skulden till skogsdöden.● KvävedioxidMellan 70 och 80 procent av kvävedioxiden kommer utifrån.Av de övriga mellan 20 och 30 procent som släpps ut iLandskrona, svarar väg- och sjötrafik samt arbetsmaskiner fördrygt två tredjedelar. Värdet under vinterhalvåret var 13mikrogram per kubikmeter luft. 50 mikrogram per kubikmeterär gränsvärdet.Eftersom mätningarna visar bakgrundsnivåerna i tätortenkan man utgå från att halterna vid starkt trafikerade gator ärungefär dubbelt så höga.Varför tar vi skada av kväveoxid?Även detta ämne har en lite försurande effekt liksom svaveldioxidenmen framför allt får människor med luftvägsbesvärsvårare att andas. Kvävedioxiden gör att luftvägarna drarihop sig och att slembildningen ökar.µg/m 3 3873/743679/801484/85889/906 794/ 95/95 964 3 3 2 2 1,5Vinterhalvårsmedelvärden av svaveldioxid 1973-2002. Miljökvalitetsnorm 50 µg/m396/9797/9898/9999/0000/0101/02µg/m 3 2628 27 2723182017 18 1815181288/8989/9090/9191/9292/9393/9494/9595/9696/9797/9898/9999/0000/01Vinterhalvårsmedelvärden av svaveldioxid 1988-2002. Gränsvärde 50 µg/m31301/0248

● Marknära ozonOzonhalterna är höga och har stadigt ökat i Sverige. Till störstadelen beror det på att biltrafiken på kontinenten har ökat.Det är således svårt att lokalt göra något åt ozonhalterna iLandskronaluften men vi bör naturligtvis sträva efter att vårautsläpp inte ska orsaka problem på annat håll.Naturvårdsverket har beräknat att utsläppen av kolväten ochkväveoxider på kontinenten måste minska med bortåt 80 procentför att ozonhalterna i Sverige inte ska överstiga EU-direktivet.EU-direktivet för skydd av vegetationen överskredsunder 110 av sommarhalvårets 180 dagar. EU-direktivet förskydd av hälsa överskreds cirka 10 gånger.Varför vill vi inte ha marknära ozon?Marknära ozon har effekt både på människor och natur: framförallt astmatiker drabbas av problem som liknar dem somorsakas av kvävedioxid. Naturen drabbas genom att marknäraozon förstör klorofyllet i växter, vilket medför ett skördebortfall.Ozon kan ha stor betydelse för skador på skogen.● Flyktiga organiska ämnenHalterna har minskat kraftigt sedan mätningarna påbörjades1992. Den största enskilda orsaken är att bensenhalterna i bensinhar sjunkit. När blyet togs ur bensinen, höjdes bensenhaltentill 5 procent. Nu är den nere i 1 procent.Vinterhalvårsmedelvärdet 2001/2002 var 1,7 mikrogram perkubikmeter luft och överskrider lågrisknivån på 1,3 mikrogram.Mätpunkten visar den lokala bakgrundsnivån. Värdet längsexempelvis trafikerade gator är säkerligen väsentligt högre.Varför är flyktiga organiska ämnen farliga?Ämnena är cancerogena och orsakar främst benmärgscancer.Det finns ingen lägsta nivå när ämnet är ofarligt.µg/m 3 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 0240 416177597974667074 756169µg/m 3 92/5,44,32,9 2,93,22,12,7Inga mätningarInga mätningar1,7Sommarmedelvärden för ozon.9393/9494/9595/9696/9797/9898/9999/0000/01Vinterhalvårsmedelvärden av bensen 1992-2002. Lågrisknivå är 1,3 µg/m3.01/0249

● BlyVarför är blyet skadligt?Bly ger skador i centrala nervsystemet. Blyets skadlighet gällerinte minst påverkan på barns hjärna och nervsystem; barnunder utveckling kan få svåra skador. Blyet misstänks även haskadliga effekter på det ofödda barnet.De gamla romarna hade blyglaserade vattenledningar och krukorsom de drack vatten ur. En del historiker har kastat framhypotesen att allmän blyförgiftning var orsaken till det romerskarikets fall.Bly i nedfallande stoftNedfallet av bly är av förklarliga skäl högst intill BolidenBergsöe, där nedfallet under 2002 var cirka 30 gånger högreän vid mätplatsen vid Syngenta (Hilleshög). Nedfallet sjönkkraftigt efter 1989 men har därefter legat kvar på ungefärsamma nivå. Som jämförelse kan nämnas att nedfallet iLandskrona är betydligt högre än i Malmö. Det gäller även blyi mossor och bly i svävande stoft, undersökningar som interedovisas här.mg/m 2 /mån29502015211888 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02Bly i nedfallande stoft 1988-2002. (Mäts i milligram per kvadratmeter och månad.)231625182517 17Inga mätningar22Bly i sallat och grönkålHalterna har minskat kraftigt sedan mätstarten 1981. NärBoliden Bergsöe lät spola av markytorna med vatten och sopbilarsopa, medförde det en kraftig sänkning redan 1982.Blyhalten i sallat har sedan 1994 legat under gränsvärdet.Ännu kvarstår dock rekommendationen att inte odla grönkål.mg bly/kg kål0,302,641,030,821,390,380,840,701,600,610,370,7381 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02● Småpartiklar2001 började man mäta halten av partiklar, PM10, som ärmindre än 10 mikrometer i diameter. Medelvärdet under vinterhalvåret2001/2002 var 21 mikrogram per kubikmeter luft.Miljökvalitetsnormen är 40 mikrogram. Även om normen inteöverskrids är nivån så hög att kontrollerna fortsätter.Varför är småpartiklar farliga?Små partiklar kan bestå av fasta ämnen eller vätska och följermed luften in i lungorna. Ju mindre partiklar, desto längre inkommer de. Vid sidan av blyet är det kanske vårt största miljörelateradeproblem. Trafik och vedeldning står för en stordel. Fler dör i Stockholm av partiklar än i trafikolyckor.2,320,710,180,220,490,130,710,280,370,460,75Bly i grönkål 1981-2002. (Mäts i milligram bly per kilo grönkål.)Streckad linje markerar livsmedelsverkets gränsvärde 0,30 mg bly/kg.50

Gröna nyckeltalGrundidén med gröna nyckeltal är att de enkelt ska visa omutvecklingen går bra eller dåligt. Nu är det inte alltid alldelesenkelt att dra några slutsatser av de siffror som finns: det ärkomplicerat att samla in uppgifterna och dessutom gör utvecklingeninom mätteknik och analys att man måste omvärderatidigare mätresultat. När det händer tvingas maninleda en ny mätserie.Anders Börjeson har på miljöförvaltningens uppdragsammanställt Landskronas Gröna nyckeltal.51

Under flera år har Landskrona kommunköpt mätresultat av SCB,Statistiska Centralbyrån. Det gällerbland annat total energianvändning ibostäder, service samt transporter ochutsläpp av koldioxid.- De är tal som är väldigt svåra atträkna ut, säger Anders Börjeson, somtagit fram nyckeltalen för Landskronakommun. Man måste skaffa uppgifterfrån många olika källor och det är justdet som SCB gör.För något år sedan köpte Landskronasiffror för 1990 och de då senast tillgängligaför 1999.Nu har det gått dithän att uppgifternaläggs ut gratis på nätet. När man nyligenNu börjar vi från börjangick in på SCBs hemsidor för att laddahem de aktuella uppgifterna, visade detsig att värdena för tidigare år hadeändrats; de siffror man hade sedan tidigarestämde inte längre.- När vi tog kontakt med SCB berättadede att de hade gjort nya beräkningaroch använde nya metoder, säger AndersBörjeson. Det betyder att våra gamlavärden som vi utgått från hela tidenegentligen är värdelösa.Från och med i år ska Miljöförvaltningenta hem siffror för varje år för attfå kontinuitet i bedömningen.Men man får börja från början. AndersBörjeson listar fyra kriterier för grönanyckeltal:Så här fungerar betygssystemet☺ # $Denne leende gubbe är ettgott betyg för ett nyckeltal.Han är nöjd därför attLandskronas miljö är påväg åt rätt håll.Nja, riktigt illa är det välinte, men bättre måste detbli om framtidsmålen skauppfyllas.● De ska vara relevanta och speglanationella eller kommunala mål.● De ska kunna tas fram under en följdav år och ge en tidsserie som speglarutvecklingen.● Underlaget ska kunna tas fram medrimlig arbetsinsats och till en rimligkostnad. Beräkningsmetoderna ska inteändras.● Om beräkningsmetoderna ändå måsteändras, ska man inleda en ny tidsserie.På följande sidor redovisar vi några avLandskrona kommuns nyckeltal, AndersBörjeson ger en kort förklaring på vadmätningarna visar och sätter ett begripligtbetyg på hur det går med måluppfyllelsen.Aj då, det ser inte bra ut.Målen hägrar långt i fjärran.Här får vi minsannlägga manken till.52

● SlamÅteranvändning av slam är en, lindrigt uttryckt, kontroversiellfråga. Höga halter av kadmium, kvicksilver och bly gör attman inte gärna vill sprida ut slammet på åkrarna.Livsmedelsindustrierna är motståndare till slam i jordbruketoch LRF avråder sina medlemmar från att ta emot det. ILandskrona var andelen slam som klarade Naturvårdsverketsgränsvärde bara 43 procent år 2002.- Från september 2002 klarade allt slam gränsvärdet, menmedelvärdet för året är dåligt, säger Anders Börjeson.Sedan ett tag tillbaka sprids slam på Gipsön, där det finns ettvindkraftspark och där vi så småningom får ett grönskandenaturområde.Halten bly i slam har ökat. Det spekuleras i att branden iBoliden Bergsöes batterilager 2001 är huvudorsaken.$● AvfallDen totala avfallsmängden per hushåll är relativt oförändradmen en allt mindre andel deponeras.Teknisk utveckling på avfallsanläggningarna leder till attalltmer kan återvinnas.☺Bly i slamHalten har ökat från 84 mg per kilo torrslam 1998 till 104 mg 2002.Målsättningen är att mängden ska understiga 100 mg per kilo.Deponerat hushållsavfallMängden har minskat från 125 kilo per invånare 1999 till 67 kilo2002. Målsättningen är att allt mindre ska deponeras.● EnergiDet saknas bra underlag för att bedöma energiförbrukningen.En siffra finns och är positiv, nämligen antalet en- och tvåfamiljshussom är anslutna till fjärrvärme.Antalet ökar med cirka 10 procent per år.- Fjärrvärme är en fördel, dels används bränslet effektivareän i privata pannor, dels försöker man komma ifrån el i uppvärmningav hus, säger Anders Börjeson. Dessutom är reningenbättre i en fjärrvärmeanläggning än hos enskilda.☺En- och tvåfamiljshus anslutna till fjärrvärmeAntalet har ökat från 566 år 1999 till 756 år 2002.Målsättningen är en kontinuerlig ökning.Kommunen som organisation● Kommunens fordon2008 ska vartenda kommunalt fordon drivas med el eller biobränsle.År 2002 var bara 6 av 185 fordon miljöanpassade idetta avseende. Sällan har ett mål verkat mer ouppnåeligt.För något år sedan prövade man RME, men det blev inte densuccé som man hoppades på.Som bekant är en trådbusslinje på gång och därefter ska mansatsa på gas i bussar.$Andel fordon som drivs med el eller biobränsle2002 var bara 3,2 procent av kommunens fordon miljöanpassade.Målsättningen är 100 procent år 2008.53

● Inköp av varor och tjänsterÅr 2008 ska ekologiska livsmedel svara för 50 procent avKostverksamhetens inköp till förskolor, skolor och äldreomsorg.Siffran i dag är betydligt under 5 procent.- På Kostverksamheten säger de att de inte kan köpa ekologiskalivsmedel om inte kunderna efterfrågar dem och ärberedda att betala merkostnaden, säger Anders Börjeson.Det finns dock exempel från andra håll i Sverige där kostnadernainte blir högre med ekologiska livsmedel. En av förutsättningarnaär att matsedeln anpassas efter säsongen.$● Kommunens transporterKommunanställda reser alltmer med tåg och flyger allt mindre.Det är bra. Likaså minskar mängden bränsle som köps intill kommunens fordon, samtidigt som antalet tjänsteresor iprivatbilar också minskar. Det är också bra.☺☺Inköp av ekologiska livsmedelEkologiska livsmedel svarar för mindre än 5 procent av inköpen, kanskeså lite som 1 procent. Målet är 50 procent år 2008.Förhållandet mellan flyg- och tågresorKostnaden för flygresor har minskat från 37 procent till 32 procentav det totala resandet med flyg och tåg. Målet är att andelen skaminska till 20 procent.Transportenergi för tjänsteresorDen förbrukade energin har minskat från 1.500 kWh per årsarbetaretill 1.270 kWh. Målet är en minskning med 20 procent mellan1998 och 2008.● EnergiMellan 1998 och 2008 ska energiförbrukningen i kommunenslokaler minska med 20 procent. Det syns inte ett spår av någonminskning, förbrukningen pendlar konstant kring sammamedelvärde.- Alla enkla åtgärder är redan gjorda, säger Anders Börjeson.På längre sikt minskar förbrukningen genom ny teknik inybyggen eller genom renovering av gamla hus.Han påpekar att det i många fall går åt lika mycket eller merenergi för att hålla nere temperaturen i stora lokaler som för attvärma upp dem. Människor och alla elektriska apparateravger mer värme än vi tror.- Det här talar man sällan om, säger Anders Börjeson. Mendet finns lägen när det är ett dåligt råd att man ska sänka temperaturen.Kanske måste man då i stället acceptera någon gradför hög värme för att spara energi.$Användning av el och värme i kommunlokalerEl- och värmeförbrukningen har ökat från 214 kWh per kvm 1998 till224 kWh 2002. Målet är minskning med minst 20 procent till 2008.54

MILJÖREDO VISNING2002