Hemv1306

Nationellaskyddsstyrkorna#6–2013rikshemvärnstingetMotioner i massorPlutonchefskursSveriges beredskapNatomedlemskapUndvik skadorSvåra vägvalFramtidens försvar

Foto Lisa BjörkRikshemvärnschefenLedareEn fortsatt hög nivåDU FÅR FRIA HÄNDER ...med Leathermans nya One Hand Tool, somär anpassat för att du ska kunna fixa detuffaste jobben helt på egen hand.Leatherman - alltid med 25 års garanti.Läs mer på www.leatherman.comAuktoriserad distributör för Leatherman i Sverige | Telefon: 08-410 515 80E-post: info@wsf.se | Web: wsf.seH7R.2Ett uppladdningsbart ergonomiskt under med nyljusarkitektur (upp till 330 lumen, 160 meter)På våra nya pannlampor har vi inte bara lagt allt krut på den modernasteelektroniken utan vi har även förbättrat ljusets utformning.LED LENSER® H7R är en av de mest populära pannlamporna meduppladdningsbart batteri. På vår nya LED LENSER® H7R. 2 har viförbättrat de sedan tidigare beprövade egenskaperna och uppdateratlampan med den senaste tekniken samt med praktiska komfortegenskaper.En batteriindikator och möjligheten till att ansluta flerabatteripaket avrundar konceptet.P7.2En global storsäljare blir ännu bättre! (upp till 320 lumen,260m)LED LENSER ® P7 är den bäst säljande modellen i P-serien och harredan övertygat miljontals användare i hela världen. P7.2 en praktiskallroundare som övertygar med sin robusta teknik samt har extremtlång livslängd. Dess patenterade** Advanced Focus System medkomfortabel enhandsfokusering (Speed Focus) hör till världens bästafokuseringssystem. Den nya versionen har vi förbättrat med en störrebrytare, nykonstruerade lins, ett omarbetat kylsystem, nyaste lysdiodsteknikenoch förbättrad ergonomi.Auktoriserad distributör Led Lenser i Sverige | Telefon: 08-410 515 80 | E-post: info@wsf.se | Web: wsf.seFakta om hemvärnet:Alla i hemvärnet är medfrivilligt. Personalen övarmellan 4 och 13 dagar perår beroende på befattning.Uppfyller du ditt avtal får duminst 3 500 kronor per år.Du kan gå ur när du vill.Hemvärnets viktigasteuppgifter är att bevaka,skydda, ytövervaka samtstödja det civila samhälletvid fred, kris och krig.Hemvärnsförbandenska med mycket kort varselkunna sättas in över helalandets yta. Med huvuddeleninom 24 timmar efter orderoch med till fälligt sammansattaenheter inom 6 timmar.År 2014 ska det finnas 40bataljoner med cirka 22 000hemvärnssoldater, varavcirka 17 000 ingår i deNationella skyddsstyrkorna.Alla soldater tillhör någonav de 22 utbildningsgruppernasom finns spridda över helalandet. Utbildningsgruppernaär ansvariga för övningaroch utbildning.Vill du gå med?Gå in på hemvarnet.se,personer som inte gjortvärnplikt kan bli specialistereller gå tremånadersutbildningenGMU.Ett av de mest omfattande rikshemvärnstingenpå många år genomfördes inovember. Jag vill framföra ett varmt tacktill delegaterna, dem som arrangeradetinget både innehållsmässigt och praktisktoch alla gäster.Under två dygn behandlades 105 motioner.Huvuddelen av arbetet genomfördesi olika utskott där diskussionensvågor ibland gick höga. Detta är bra, förnu är många av hemvärnssystemets frågorgenomdiskuterade. Vad händer nu då?Det nyvalda rikshemvärnsrådet har nuatt arbeta med fram förallt de bifallnamotionerna och de särskilda yttrandensom gjorts i olika frågor. Rådet kommeratt behandla dessa och bestämma i vilkenordning och hur de skall drivas framåt.Vissa saker kan gå ganska enkelt medanandra är systemfrågor vilket kan göra attdet kan ta en del tid.Under tinget fick också deltagarnalyssna på ett antal talare, bland andraförsvarsministern, ÖB och ordföranden iriksdagens försvarsutskott. Tillsammanstror jag att de som var delegater fick enganska komplett bild av hur utvecklingeninom Sveriges försvar är tänkt att ske.Samtliga betonade er roll som ett fundamentför det territoriella försvaret menockså som bärare av kunskap om försvarsfrågori vid bemärkelse.Under tinget högtidlighöll vi ochtackade Röda Korset för de 73 år som destöttat hemvärnsförbanden med sjukvårdareoch sjukvårdsutbildning. Uppdragetatt förse förbanden med sjukvårdare genomförsfrån 2014 av Försvarsutbildarna.Nu till något helt annat. Försvarsmaktengår nu efter mycket arbete under höstenin i slutvarvet vad gäller uppdrag och ekonomiför 2014. Dessvärre kan konstaterasatt ekonomin för förbandsverksamheten(det vi övar för, löner, hyror etc) är mycketansträngd. För hemvärnsförbandens delinnebär detta att all verksamhet skallbedrivas på den nivå som vi från börjanplanerat för innevarande år, det vill sägafull utbildning och verksamhet inomhemvärnsförbanden även under nästaår. De begränsningar som jag beslutatom innebär att vi sänker antalet GMUrekrytertill hemvärnet från behovet på1 500 platser till cirka 500 under 2014.Detta innebär att vi måste rekrytera merur ”värnpliktsmagasinet” och från deheltids- och deltidssoldater som avslutarsin anställning i Försvarsmakten. Återrekryteringav dem som tidigare lämnathemvärnet samt minskning av avgångarnablir mycket viktiga och prioriterade åtgärderunder nästa år.Jag vill avslutningsvis rikta ett varmttack till alla de som på olika sätt stödjerhemvärnsförbandens verksamhet ochutbildning samt tillönska er alla en riktigtGod Jul och ett Gott Nytt Hemvärnsår!!Roland EkenbergHemvärnet #6—2013 3

Nyheter #6—2013Av Therese ÅkerstedtFoto Lucas ArnsbyTomas Engström,medicinsk verksamhetschefför hemvärnet, under mötetpå Karlberg i Stockholm.FaktaHemvärnets sjukvårdspersonal:• 40 bataljonsläkare• Cirka 200 sjuksköterskor• Cirka 900 hvsjukvårdare, sjukvårdsgruppchefer/stf(rekryteras avFörsvarsutbildarna)• Cirka 2 000 stridssjukvårdareFoto: peter engmanStort engagemang hosläkare och sjuksköterskorI hemvärnets fyrtio bataljoner ska detfinnas 40 läkare och cirka 200 sjuksköterskor,vilket innebär att hemvärnetkommer att stå för en betydandedel av Försvarsmaktens framtidasjukvårdsresurser.I slutet av oktober anordnades ett möte påKarlberg för den medicinskt legitimeradepersonalen, läkare och sjuksköterskor,som har ett ansvar att följa hälso- ochsjukvårdslagstiftning. Av de 25 läkare ochcirka 70 sjuksköterskor som rekryteratsän så länge så deltog 50 personer.– Syftet var att informera, samverkaoch få goda råd från dem som är verksammai bataljonerna. Vi fick jättebra responsfrån deltagarna och föreläsarna, de hademånga frågor och bra idéer, säger TomasEngström, medicinsk verksamhetschef förhemvärnet.Bland den medicinska personalen finnsbland annat personal från vårdcentraler,ambulanssjuksköterskor, allmänläkareoch kirurger.– Det finns oerhört mycket kompetenssom det är viktigt att vi tar vara på och deär väldigt entusiastiska. Rekryteringen avfler läkare och sjuksköterskor är väldigtangelägen eftersom ett insatsförband somsaknar medicinsk kompetens har svårtatt verka. Tänk om förbandet får en skarpuppgift? säger Tomas Engström.En av dem som deltog var Björn Balla,narkosläkare och överläkare på Hässleholmsjukhus samt bataljonsläkare i 30:eLivgrenadjärbataljonen.– Mötet var mycket bra, man tog uppdet viktigaste på en hög nivå, sammanfattarBjörn Balla som tjänstgjort sombataljonsstabsläkare på NBG 08.Han höll bland annat en föreläsning påmötet om hemvärnssoldaternas fysiskastatus, vilken han försöker förbättra i sinegen bataljon.Erika Björkén är utbildad sjuksköterskaoch ingår i Gränsjägarbataljonen.– Det var väldigt intressant. Jag harvarit med sedan 2007 och började somhvsjukvårdare, därefter gruppchef ochsedan som sjuksköterska. Man har käntsig lite vilsen i befattningen som sjuksköterska,och inte riktigt förstått rollen.Nu fick jag veta att det är något vi måstejobba fram tillsammans. Vi fick informationfrån olika aktörer och det är bra attde har en dialog med oss som jobbar påfältet. För att kunna rekrytera medicinskpersonal måste vi kunna locka med någotoch ge dem en chans att utvecklas, särskiltde som inte har ett militärt intresseeller en militär bakgrund.Hela sjukvårdssystemet i hemvärnet sesöver men just nu har konceptutvecklingenavstannat.– Det behövs medicinskt ansvarigaläkare som fattar de medicinska beslutenoch vilka det är har inte chefsläkaren iFörsvarsmakten beslutat om än, sägerTomas Engström.Andra saker som måste lösas på kortsikt är framtagande av medicinska rutinerför hemvärnet samt att man säkerställertillgången på styrdokument och journalsystem.Tre av de fyra militärregionerna har dessutomrekryterat stabsläkare vilka kommeratt vara en viktig kontaktpunkt gentemotcivila vårdinrättningar och andra myndighetersamt stödja utvecklingen vidövningar och insatser.Anders Lindensved var Försvarsmaktensvårdgivarrepresentant och PerJakobsson företrädde generalläkaren.Dessutom deltog arméöverläkaren MagnusBlimark och Försvarsmedicinscentrumsbemanningsavdelning.har dunyheter?Maila nyhetstips tillreporter@tidningenhemvarnet.seHalkkörning med personbil 8Bilkåren har på uppdrag av Försvarsmaktens trafiksäkerhetschef JohanPihlström genomfört halkkörning med nya PB 8 (Sprint 5T) i samband med eninstruktörsutbildning. Här är ett utdrag av resultaten:Vi använde oss av en PB 8 Sprint 5T lastad med 1 650 kg inklusive två passagerare(max last 1 725 kg) och en PB 8 Sprint 5T olastad med endast en passagerarefram. Det vi hade som referensfordon var en VW Caravelle minibusslastad med 615 kg (max last 680 kg). Lasten bestod av 25 kg sandsäckar somvi fördelade ut realistiskt i lastutrymmen och stolssäten.Underlaget som vi utförde provet på bestod av plåt med vatten och oljasamt grus. Det genomfördes inte någon övning på asfaltsunderlag på grundav att fordonen var utrustade med dubbdäck. Varje moment genomfördesminst två gånger av samtliga elever.Det första momentet bestod av en hård rak inbromsning i 70 kilometer itimmen. Den lastade PB 8 gav en stabil inbromsning och en snittbromssträckapå 110 meter. Den olastade PB 8 slänger och studsar (vidojämnheter) lite med bakdelen och gav en snittbromssträcka på 120meter. Det andra momentet bestod av en hård inbromsning i 70kilometer i timmen samtidigt som föraren gör små/ medelstorarattrörelser. Det innebar inga större förändringar från förstamomentet utan fordonen upplevdes lika stabila med små rattrörelser,hasar lite vid större rattrörelser. Vid det tredje momentetgenomförde vi bromsning och undanmanöver.Noterat: Vid för stora rattrörelser blir både det lastade och olastadefordonet svårare att kontrollera när man kommer upp i strax över 60 kilometeri timmen och man tappar kontrollen en kort stund innan elektronikenhinner i kapp.Förarna under testet var imponerade av fordonet. Det var mycket stabilareän vad de trodde från början och då speciellt PB 8:an som var fulllastad.Ingela Kronlund & Ola EdvardsenLäs hela testrapporten på webbtidningen.6 Hemvärnet #6—2013Hemvärnet #6—2013 7

Rikshemvärnstinget #6—2013Av Lisa BjörkFoto Lucas ArnsbyRikshemvärnstingetHeta frågor påvälbesökt tingNär årets rikshemvärnsting öppnadei Södertälje i början på november lätdet så här från rikshemvärnschefenRoland Ekenberg;– Fru Statsråd, valda ombud förSveriges hemvärn, ärade gäster, minadamer och herrar, varmt och hjärtligtvälkomna till rikshemvärnstinget.Tinget som är hemvärnets högsta organinom medinflytandet är en instans där enhemvärnssoldat kan göra sin röst hörd,antingen genom att skicka in motionereller genom att delta som ombud för sittlokala hemvärnsråd. Roland Ekenbergmenade i sitt öppningstal att man skullekunna kalla tinget för hemvärnets riksdag.Helgens Deltagare bestod i år av runt 100representanter från landets hemvärnsråd.Därtill tillkom ett flertal gäster frånövriga Försvarsmakten under lördagen.Tinget besöktes även i tur och ordning avde prominenta gästerna överbefälhavarenSverker Göranson, försvarsminister KarinEnström och försvarsutskottets ordförande,Peter Hultqvist.Först ut var överbefälhaven SverkerGöranson som under fredagseftermiddagenhöll ett långt tal där han berömdehemvärnet och särskilt den övning hanbesökt i Halmstad under hösten. UnderMotioner som biföllsMaterielM7.1/7.2/7.3 Hemvärnspersonal med behovfår korrigerande synhjälpmedel som lämparsig för tjänsteutövning.M8 Fästingmedel till hund.M11.1/11.2 Nya rutiner för grundtillsyn avfordon, släp, kok och elverk.M12 Utrustning tasskydd.M13 Avspärrningsband med informationom lagrum, tillträdes- och fotoförbud.frågestunden fick han svara på en hel delfrågor om rekrytering och personalförsörjning.Överbefälhavaren poängteradeatt man inte ska skilja på Försvarsmaktenoch hemvärnet, vi måste betrakta Försvarsmaktensom en, det är inte ”vi ochde längre”. Han menar att i organisationenfinns det olika anställnings- och rekryteringsformeroch individerna ska kunnaröra sig mellan de olika förbandsdelarnaberoende på var man står i livet och utbildningsmässigt.Efteråt berättade han för tidningen hurhan ser på tinget och medinflytande.– Medinflytandet är väsentligt i allaorganisationer. Det här systemet somfinns i hemvärnet har mycket stor betydelseför kvaliteten i hemvärnets egenverksamhet. Det är demokratiskt, viktigtoch imponerande. Personalens engagemangär det som driver hemvärnet framåtoch det måste man även förvalta för attfortsätta hålla en bra kvalitet.Överbefälhavaren menade att hemvärnetsframtid ser ljus ut och att skillnadensedan han började är som ”natt och dag”.Hemvärnet är på god väg framåt även omdet finns en del att jobba med.– I dag är hemvärnet en effektiv deli insatsorganisationen, man har sänktmedelåldern, fått mer utbildning ochM15.1/15.2 Inför skoter på insatskompanisamt tillför mc-ordonnanser på insatskompanierförarbevis för snöskoter.M16 Stab-och trosstroppen i bandvagnsburnakompanier tillförs släpvagn.M17.2 Duellficka för ak 5-magasin på västenbyts ut till ”Flerbruksficka liten”.M26 Skaffa mindre storlek på skyddshandskeän storlek Small.M32 Tillför annat pistolhölster för flygbruk.M35 Mässdräkt till hemvärnetblivit mer effektiv i sina uppgifter. Mendet gäller att upprätthålla detta, det sköterinte sig självt. Vi måste utveckla alla systemsuccessivt. Under tidigare ting så vardagens KFÖ-system ifrågasatt, men i dagär det en självklarhet, avslutade han.Delegaterna blev redan tidigare underhösten indelade i sex olika utskott. Underden första delen av helgen jobbade varjeutskott med sina tilldelade motioner.Arbetet bestod i att granska, diskutera, taställning och tycka till om sina tilldelademotioner innan själva tingsförhandlingarnabörjar där hela församlingen sedanröstar för eller emot varje motion.När själva tingsförhandlingarna öppnadesunder högtidliga former på lördageftermiddag av rikshemvärnschefen, tilllikaordförande för tinget, gick det snabbtundan med de första motionerna. Motionernaom att tillåta att GSS/T - soldaterplaceras som extra hemvärnssoldaterFörsvarsminister Karin Enström besöktetinget på lördagen. Även hon fick många frågorfrån delegaterna.ErsättningarE7 Förenkla för soldater att lämna in SGIunderlagtill utbildningsgruppen.E8.1 Anpassning av arvode till instruktörer.E8.3 Höjning av instruktörsarvoden.Du kan fortfarande sewebbtv-sändningarnafrån tinget på:http://bambuser.com/channel/rikshvväckte debatt och där flertalet individerville dryfta sin mening i frågan. En delegatansåg att det är en rekryteringsfråga därhemvärnet kan behålla kompetenta individeri organisationen som kan vara medoch stötta hemvärnsförbanden. När desedan lämnar sina GSS/T/K-kontrakt ochvill gå vidare i hemvärnet kanske de kanrekrytera några av sina gamla kolleger. Ettav motargumenten var att när man väl skagöra insats, då vet man inte vilka individerman har tillgång till i sitt förbandeftersom soldater bara kan tjänstgöra påett ställe. Motionen fick bifall.Roland Ekenberg var efteråt nöjd medårets ting där den stora andelen väsentligamotioner var en av anledningarna.OrganisationO6 Hundsjukvårdsansvar inom HV förbanden.PersonalP2 Försvarsmaktslegitimation till bataljons-och kompaniledningar.P4.1/P4.2 Medge placering av GGS/T somextra hemvärnssoldat.UtbildningU7 Förtydliga HvSS kursbeskrivningar till”civilt språk”.Överbefälhavare SverkerGöranson talade om hemvärnetsbetydelse och dessframtid.– Vad jag vet så har det inte varit flermotioner någonsin i modern tid. Den storamängden motioner gör att vi får mycketinput och kunskap om vad soldaterna utei landet tycker är viktiga frågor för dem.Vad tror du antalet motioner beror på?– Jag tror det handlar om att den enskildesoldaten tycker att det är angelägetoch vill vara med och utveckla hemvärnet.Det vi kan se är att vårt införda KFÖ- ochavtalssystem håller väl, och ett antal motionerhandlar om att finputsa systemet.Motionerna som kommer in handlar omangelägna frågor för soldaterna. De somkommer in nu för tiden håller även godkvalitet och är ägnade åt att förbättra.Motionerna blir bara bättre och bättreU15 Ungdomsutbildningen skall vara meriterandeinför GMU.U16.1/16.2 Validering/Validering av kompetenspå lokal nivåObservera att de beslut i motionsprocessensom togs inte är formellt godkända förränprotokollet är justerat. Detta hade ännu inteskett när tidningen gick till tryck.Ronnie Nilsson från 372:a hvkompaniet/Marinbasenställeren fråga under tinget.och därmed även mer användbara, sägerRoland Ekenberg.Vad händer nu?– Nu ställer tinget uppgiften till detnya rådet att driva motionerna och frågornasom vi beslutar här vidare. De harfram till nästa ting på sig att genomförauppdraget, avslutar Roland Ekenberg.Fakta: Så går det tillInskickade motioner inkommer tillhemvärnsombudsmannen senast1 juli varje tingsår.Rikshemvärnsrådet arbetar medmotionerna genom att inhämtafakta både från och tillsammansmed rikshemvärnsavdelningen,funktionsföreträdare i högkvarteretoch frivilligorganisationerna. Resultatetav faktainsamlingen finns iform av rådets förslag i respektivemotions behandling.Under tinget arbetar respektive utskottmed motionerna och tar ställningför eller emot rådets förslag.Tinget ställer uppgiften till det kommanderådet att driva de motionersom bifölls vidare, vilket de har framtill nästa ting på sig att göra.8 Hemvärnet #6—2013Hemvärnet #6—2013 9

Rikshemvärnstinget #6—2013Av Lisa BjörkFoto Lisa Björk och Lucas ArnsbyHallå där …RikshemvärnstingetFoto: Lisa BjörkYvonne JältsäterStf sjukvårdsgruppchef, 292:a insatskompaniet/Södertörnshvbataljon.Vilken fråga tycker du är den viktigasteatt lyfta?– Att vi får ut information om medinflytandetill soldaterna så att de förstårvad det innebär och hur de kan påverka ihemvärnet. Jag upplever att det mestadelsbara är högre befäl här, från plutonchefoch uppåt. Det är samma sak på förbandet,det är bara befäl som jobbar med ochdiskuterar medinflytandet. Jag vill att detska vara fler soldater som bidrar och lyfterfram medinflytanderollen.Varför tror du att det är så här?– Soldaterna är inte medvetna heltenkelt. Det är dåligt med information tillsoldaterna om medinflytandet. Jag tyckerman ska informera på varje övning, gårunt och prata och lyssna på soldaternaom hur de har det och om de har något attsäga. Inför varje kompaniråd ska man hasom uppgift att redovisa vad soldaternasagt och om man känner att det finnsnågot som behöver lyftas.Thomas EricssonStab och troppchef, 36:e. insatskompaniet/Blekingevästra hvbataljon.Varför är du här?– Jag är här för att kämpa för hemvärnetsframtid och dess utveckling genomatt vara aktiv i ersättningsutskottet ochmotionshandlingarna.Vilken är den viktigaste motionen fördig under detta ting?– Vi har ett par lokala motioner somvi driver, bland annat en om höjd ersättningför instruktörer. Ersättningarna harlegat still i nästan 20 år och motionen harfaktiskt varit uppe på tidigare ting. Men vitycker att man måste försöka driva fråganändå.Vad tycker du är mest intressant?– Det mest intressanta med tinget ärhela processen, att den enskilda soldatensmotion och önskan till förbättringkan komma så här högt och faktiskt göraskillnad. Det är verkligen bra.Karin EnströmFörsvarsministerVarför besöker du tinget?– Det är viktigt för mig att kunna bildamig en uppfattning och träffa de valdaombuden och lyssna på deras frågor. Deär ju här som förtroendevalda och det ärdärmed ett viktigt uppdrag, vilket börbelysas.Hur ser du på tinget och medinflytandet?– Jag tycker att det är viktigt att hemvärnetspersonal har ett medinflytande.Även de värnpliktiga hade på sin tidmedinflytande och de anställda har facketi stället. Det är viktigt att den enskildasoldaten kan påverka på både lokal- ochnationell nivå, så att synpunkter kommerfram. Och att de har synpunkter, det visarju det stora antalet motioner som harskickats in. Jag ser medinflytandet som entillgång, någonting positivt.Hur ser framtiden för hemvärnets personalförsörjningut?– Efter att ha besökt flertalet förbandoch övningar så har jag en positiv bildav ett gott humör och stort engagemanghos hemvärnspersonalen. Men det finnsutmaningar och personalen i hemvärnetär med frivilligt, så om man inte trivs såär det lätt att dra. Det är därför viktigt attbland annat bibehålla en bra verksamhetmed möjlighet till att få öva mer och dåmenar jag främst den typ av verksamhetsom till exempel kompetensutbildningeller annan lokal verksamhet.– Jag vill understryka det positiva jagupplever med att få besöka hemvärnsverksamhetenrunt om i landet. Det germersmak och jag vill gärna fortsätta meddet. Det är väl minst 40 övningar nästa år?Jag får se hur många jag hinner besöka.Från övre vänstra hörnet, ordinarie ledamöter: Jörgen Björklund,Håkan Walldén, Mats Ericsson, Carina Blomqvist Liljegren, KjellBerggren, rikshemvärnschef Roland Ekenberg, chef rikshemvärnsavdelningenMattias Ardin, Richard Wachtmeister, Johannes Jeppsson,Robert Kartler, Maria Rosqvist, Jan-Olof Svensson. Några av ersättarna,från vänster: Torgny Persson, Mats Thorstensson, ChristianGustavsson, Mikael Karlsson, Marie Sandberg.Nytt rikshemvärnsråd valtVarannat år väljs ett nytt rikshemvärnsråd.Rådet arbetar med övergripandemedinflytandefrågor rörandebland annat organisation, verksamhetoch utveckling av hemvärnet. Dessutomska de driva vidare de frågoroch motioner som man har godkänt irikshemvärnstinget.Hur har ni tänkt i valberedningen?– Vi har haft utgångspunkten attlyssna på vad ordföranden (reds anmrikshemvärnschefen Roland Ekenberg) harför syn på rådets arbete och vad han villha ut av ett råd, hur det har sett ut hittillsoch vad som saknats. När den målbildenklarnat går vi vidare. Hemvärnet harutvecklats mycket så även vi har försökttänka lite nytt. Det vi främst har tittatpå är ålder, kön, etnicitet, befattning ochvad man vill med sitt engagemang i rådet.Vi har letat efter soldater som vill drivautvecklingen framåt. De som är nomineradeska vara beredda att driva och arbetaför hela svenska hemvärnet, inte bara detlokala. Vi jobbar även för en föryngringoch försöker få in fler kvinnor. Rådet skaju spegla hela samhället, menar Lia Eidvalli valberedningen.Valberedningen ser även till den geografiskaspridningen på kandidaterna menhade i år svårt att hitta bra kandidater frånalla förband.– Traditionellt ska ju varje landsändavara representerad, varje råd ska ta framkandidater för det. Tyvärr har vi intetyckt att det har funnits bra kandidaterfrån varje hemvärnsråd, säger Lia Eidvall.Hur tycker du att det har gått?– Jag tycker vi har fått fram ett så braförslag som det gick med de kandidatervi har att välja på och vi har varit överensi valberedningen med förslagen. Vi hararbetat länge med detta, det är inte baraihopslängt i en handvändning som en deltror. Jag tror att det finns fler som faktisktvill vara med, men det är svårt att hittadem.Som ledamot får man sitta max två perioder,totalt fyra år. Då man anser att det ärlättare att komma in i arbetet sitter detalltid kvar några stycken från det gamlarådet. I år blev fem av de utsedda ledamöternaomvalda att sitta ytterligare enmandatperiod. En person från valberedningensförslag blev under valet utbyttmed motiveringen att det ska vara bättregeografisk representation.Carina Blomqvist Liljegren är en avdem som blev omvald och sitter ännu enperiod i rikshemvärnsrådet.Saknas på bilden. Ordinarie: Fredrik Bojerud, Alexander Kalotinis,Thomas Sjödelius. Ersättare: Eleonore Lyckeheim, Björn Lindqvist,Carl Ringberger, Olle Dahlberg, Anders Fastesson, Anders Wigelsbo,Nikolas Pieta Theofanous, Ulf Kruger.Hur känns det?– Det känns som att jag har fått ett jättestortfortsatt förtroende, jag känner migoerhört ödmjuk inför uppgiften och det ären stor ära. Jag ska verkligen försöka göramitt allra bästa, inte bara för mitt hemmaförband,för min del är det jätteviktigtatt vi ska jobba för alla. LBFaktaRikshemvärnsrådets viktigaste uppgiftär att ge Försvarsmakten, i formav rikshemvärnschefen, råd i deolika frågor som påverkar eller kanpåverka hemvärnets förband,verksamhet och personal. Rådet haräven som ägare ansvaret för Tidningen Hemvärnet, för hemvärnsmuseumet,för rådets ekonomi samt ärarbetsgivare för den personal som äranställd av rikshemvärnsrådet.Valberedningens uppgift är att utsetolv av de tretton ledamöterna somska sitta i rådet under de kommandetvå åren. Den sista ledamoten väljsut av centrala musikrådet som företräderhemvärnsmusikerna.10 Hemvärnet #6—2013Hemvärnet #6—2013 11

GranskningFramtidsperspektivHar vi ett trovärdigtförsvar?– Vi har en brakvalitet på personaloch materiel.Internationellt har viväldigt bra renomméoch vi levererar påhög nivå med hänsyntill vår storlek. Jag är naturligtvis färgadav de analyser vi har gjort i perspektivstudienmen jag tycker att vi, precis somredovisats, har utmaningar med att varatrovärdiga med nuvarande säkerhetspolitiskainriktning givet den omvärldsutvecklingoch de resurser som Försvarsmaktenhar för sina uppgifter. Det är heltenkelt inte balans och det får genomslag ivår operativa förmåga.Vad är största skillnaden mot tidigare?– Uppgiften kom med kort varsel, tidigarehar studierna gjorts i treårscykler, nuhade vi i princip ett halvår på oss. Det harfått genomslag i hur djupt vi kunnat gå. Vihar inte haft behov, eller till uppgift, attformulera en helt ny försvarsmaktsstruktur.Vi har utgått från att vi inte får merpengar utan har en oförändrad ekonomioch analyserat vilka konsekvenser dagensanslagsramar får. Vi har bedömt trender,konflikternas karaktär och prövat olikascenarier och ytterligheter inom de ekonomiskaramarna. Ekonomiskt sett byggerstudien på ett nollsummespel, lägger vitill något måste vi ta bort något annat.De sista nio sidorna i perspektivstudiensammanfattar studien, dem brukar vi rekommenderaför läsning om man inte harmöjligheten att ta del av hela rapporten.Man talar om att välja mellan kvantitetoch kvalitet, men har vi verkligennågon kvantitet kvar?– Vi har inte full förmågebredd, inteens med insatsorganisation 14, det är detnog bara USA som har. Om vi inte enskiltkan klara ett begränsat väpnat angreppmåste vi ha en vass tröskel genom attvara så högteknologiska att vi kan klara avduellsituationer.– Försvarsmakten tycker att insatsorganisation14 är en lämplig organisationmed tanke på nuvarande omvärldsläge ochdagens hotbild, men föreslår vissa justeringarsom t ex möjligheten att kunnastrida i brigad föreslås i studien. Men vikommer aldrig med prolongerade anslagatt ha råd att uppfylla kraven i inriktningsbeslutetmed tanke på behoven avmaterielomsättning och materielutvecklingvilket leder oss tillbaks till frågan omkvalitet och kvantitet.Finns det ett tydligare nationelltfokus?– Till skillnad från tidigare föreslår viatt närområdet ska vara dimensionerandeför hela Försvarsmaktens utformning,även för markstridskrafterna. Vi görverkligen nytta i internationella operationeroch vi tror på internationell tjänstsom ett sätt att vidmakthålla god kvalitetmen vi kommer inte att ha råd att göra deti samma omfattning som tidigare, manAv Therese ÅkerstedtDet sägs att man ska leva i nuet. För mannenbakom Försvarsmaktens perspektivplan är detdock de kommande tio till tjugo åren som stårpå agendan. Överste Ronny Modigs är chef försektionen för långsiktig utveckling och analys.måste rätta de säkerhetspolitiska ambitionernainternationellt efter de styrkorvi kommer att ha tillgängliga.Vilka är de viktigaste nationella intressena?– Vi föreslår att regeringen bör göra enanalys där de strategiska nationella intressenadefinieras för att utveckla en nationellsäkerhetsstrategi. En sådan analys finnsinte i dag, och vi menar att den krävs föratt definiera de olika säkerhetspolitiskainstrumentens, inte minst Försvarsmaktens,roller. Vad är viktigast och varför?Under 2000-talet har det varit en tydligprofil mot internationella insatser ochdet vidgade säkerhetsbegreppet har fåttgenomslag. Försvarsplaneringen har legat idvala och vi har tappat mycket kompetens.Här håller vi på och återtar kompetens ochhar nu en försvarsplan.Perspektivplanen 2013:Närområdet i fokusKvalitet före kvantitetHög tröskeleffektSamarbete i NordenBidra till politisk handlingsfrihetNya förmågor behöver utvecklasBalans mellan uppgifter och resurserFörmågor som bör stärkas/introduceras:CyberförmågaRymdbaserade förmågorObemannade system.Skydd mot ballistiska robotar ochkryssningsrobotarFjärrstridsmedelÄr uppgifterna otydliga?– Försvarsmaktens uppgifter är tydligtbeskrivna, det som inte är helt klart ärhur man ska utnyttja militära maktmedeli förhållande till andra hot, risker och sårbarhetermot vårt samhälle inom ramenför det vidgade säkerhetsbegreppet. Vimenar att en säkerhetsstrategi behöverskilja på aktörsbaserade hot och risker ochsårbarheter. En översvämning är inget hotmot vår nationella existens, sannolikt inteen it-attack heller om den inte genomförsav en motståndare med förmåga, vilja ochtillfälle att omstörta vårt samhälle.Hur ser ni på den säkerhetspolitiskautvecklingen av framtida konflikter?– Tröskeln för att använda militäramaktmedel kommer att sänkas i och medteknologiutvecklingen. Man kan påverkaandra stater på avstånd utan att utsättade egna medborgarna för fara och det ärlättare att genomföra överraskande operationer.Vi behöver därför bli bättre påövervakning, både med sensorer, underrättelseinhämtningoch i cybervärlden. Vibehöver en offensiv militär cyberförmåga,som kan påverka det fysiska stridsfältetoch vara helt taktiskt integrerad. Vibehöver även kunna skydda våra egnasystem. På stridsfältet kommer gränsernamellan de operativa miljöerna attsuddas ut genom att strid kommer attgenomföras med system i samverkan.En annan utveckling är den av obemannadefarkoster med underrättelse- ochbekämpningsförmåga, vilken kommer attfinnas på alla arenor, inte bara luft utanäven sjö och mark.Hur påverkas vårt närområde?– Omvärldsanalysen visaratt den militära styrkebalansenkommer att förändrasavsevärt till 2020. Rysslandblir starkare, Europa svagareoch USA fokuserar alltmerpå Asien. Det finns inget hotmot Sverige i dag, alla är betjäntaav att Östersjön förblirett fredligt innanhav. Menökad handel och sjötransporter, avbland annat energi som exempelvis deryska gasledningarna, gör att säkerhetsintressenai vårt närområde ökar, inte minstför Ryssland. Östersjön är vårt prioriteradeområde men vi måste även ta hänsyntill utvecklingen i Arktis och övriga Europa.Tittar man globalt kommer skyddetav flöden (finansiella, energi, information,handel, personella) att vara avgörande förvästvärldens fortsatta utveckling.vetamer omnågot?Maila intervjutips tillred@tidningenhemvarnet.seHur skulle vi klara en väpnad konflikt?– Vi har redovisat till regeringen att viinte enskilt klarar ett begränsat militärtväpnat angrepp 2020, vilket det står attvi ska klara, Redan 2020 kommer vi att hastora utmaningar att uppfylla inriktningsbeslutet,utmaningar som accentuerasmot 2030. Vi måste avsevärt utvecklasamarbetet med andra. Vi övar med Natomen får inte ha ömsesidiga försvarsförpliktelservilket begränsar våra möjligheteratt lösa uppgiften tillsammans medandra. Vi föreslår att vi ska öka interoperabilitetenmed Nato och andra partnersför att på så sätt skapa politisk handlingsfrihetatt ta steget och försvara Sverigetillsammans med andra om vi väljer det.Är samarbete lösningen?– Inget tyder på att samarbeteger så substantiellaekonomiska vinster så att vikan komma till rätta med deobalanser Försvarsmaktenhar. Det finns dock mycketatt göra, exempelvis när detgäller utveckling av förmågor,kompetenscentrum och gemensamincidentberedskap. Då kan vi få högreeffekter men inte lösa alla utmaningar. Endel förmågor, t ex på rymdområdet ellerförsvar mot ballistiska robotar, är så dyraatt väldigt få nationer kan utveckla demsjälva. Sverige har en unik fördel med enrymdstation norr om polcirkeln, det börvi använda i samarbeten. Rymden kommeratt bli mer användbar för bland annatövervakning och kommunikation ochNamn: Ronny ModigsBakgrund: Officer vidDalregementet/I 13.1995–2008 Specialförbanden.2006–2008 Förbandschefför Särskilda skyddsgruppen.2008–2011Utvecklade nordiska samarbetet.2011–nutid ChefSektionen för långsiktigutveckling och analys vidLedningsstabens inriktningsavdelning.används även mot oss. Hur vi skyddar ossmot missiler och ballistiska robotar är enannan viktig fråga. Det är tekniskt svårtoch vi behöver uppgradera och eventuelltutöka vårt luftförsvar, inte minst för attkunna skydda befolkningscentrum. Mankan delta i ett gemensamt robotförsvargenom att t ex bidra med sensorer ochinformation, inte nödvändigtvis medbekämpningssystem.Ni vill inte avveckla hemvärnet, vilketman kan få uppfattning av i de tidigareperspektivplanerna?– Absolut inte, hemvärnet har dockprecis som alla andra förbandstyper fått tasin del av de ekonomiska konsekvensernade senaste åren. Som vi ser det är hemvärneten grundbult i det nationella försvaretoch skyddet av viktiga militära och civilaobjekt. Det är inte ifrågasatt från vår sidautan vi har snarare funderat på hur mankan höja den operativa effekten.Ett förslag är att utveckla hemvärnsförbandentill enklare skyttebataljoner?– Vi har tittat på en mängd alternativ,men inte analyserat det djupare. Idéernaär över lag positiva för hemvärnet mendet är ett antal saker som måste till fören så stor ambitionshöjning, bland annatmåste hemvärnsförbanden utvecklasmateriellt och öka sin övningstid avsevärtför att kunna lösa andra mer kvalificeradeuppgifter än i dag. Konsekvenserna ekonomisktoch personalförsörjningsmässigtblir så stora att vi inte har sett det somrimligt att utveckla detta vidare.Foto: Johan Lundahln/Combat Camera14Hemvärnet #6—2013Hemvärnet #6—2013 15

GranskningAv Therese ÅkerstedtFoto Anton Thorstensson/FörsvarsmaktenDuellenI år deltog svenska förband i ett trettiotal internationella övningar.Till de större hörde bland annat Northern Coast, Steadfast Jazz, JointWarrior, Red Flag och Arctic challenge exercise 2013. Vartannat årdeltar vi även i Cold Response i Norge. På bilden luftlandsätter tyska27:e luftburna brigaden fallskärmsjägare på Gotland för att evakueracivila under övningen Northern Coasts.Överbefälhavaren Sverker Göranson har sagt att Sverigebara klarar av att försvara sig mot ett angrepp med ettbegränsat mål i ungefär en vecka. Vi ställde därför frågan:Bör Sverige ansöka om Natomedlemskap?NEJSven HirdmanLedamot Krigsvetenskapsakademien, tidigarestatssekreterare och svensk ambassadör iMoskva.Vilka är argumenten mot ett Natomedlemskap?– Vad betyder Natomedlemskap om viär i en krigssituation? Blir det en krigssituationi Europa så blir vi med alla säkerhetindragna och kommer att utsättas förmotåtgärder, i form av krigshandlingar.Är vi inte med är det fortfarande en risk,men har vi ett bättre försvar så har vi ensportslig chans att inte bli anfallna. Vihar inte en så strategisk betydelse att detmotiverar ett isolerat anfall mot Sverige.Vad har Gotland för betydelse?– Det finns flera krigsscenarier: ettisolerat angrepp på oss är osannolikt.Vid en lokal konflikt mellan Baltikumoch Ryssland finns däremot risken attNato vill utnyttja svenskt territorium ochRyssland vill förhindra det. Men Baltikumhar hela Natos avskräckande styrkabakom sig och ett nytt krig i Europa ärosannolikt.– I fredstid skulle ett svenskt Natomedlemskappåverka den säkerhetspolitiskasituationen i Östersjöområdetnegativt. Ökad rysk militär verksamhetkring Östersjön och ökad övningsverksamhetför Nato leder till ökad spänningoch risk för incidenter vilket är en klarförsämring av vårt försvarspolitiska läge.Vår säkerhet blir inte bättre av detta.Men vår överbefälhavare säger att viinte kan försvara oss själva mer än envecka?– Vi har rustat ner för mycket. Vi haren folkrättslig skyldighet att upprätthållavår territoriella integritet. Alla länderhar militärövningar och vimåste kunna övervaka vårtterritorium och skydda detmot kränkningar. Kan vi intedet, får det utrikespolitiskakonsekvenser.Vad är då lösningen?– Öka försvarsanslagen med femtioprocent, från 1 till 1,5 procent mot tidigare3 procent. Satsa på vår utrikespolitikoch genom diplomati verka för nedrustningoch mera öppenhet mellan stormakternaoch deras allierade och på så sättminska riskerna.Ett argument för medlemskap är attvi får ökat inflytande, bland annat vidinternationella insatser?– Det är ett dåligt argument, det ärNato som vill ha med oss. Vi har det inflytandevi behöver i de operationer vi väljeratt delta i. Vi har fått många förmåner ochhar närmare relation med USA än vissaNatoländer. Utomeuropeiska operationerbör göras via EU och FN, inte Nato.Är det inte en fara att viredan ses som medlemmareftersom vi övar medNatoländer?– Vi har samma teknologiska standarderså det är inte konstigt att vi övartillsammans. Även om vissa vill se osssom ”hemliga Natomedlemmar”, så är detväldigt tydligt att antingen är man medeller inte, vilket generalsekreterarenAnders Fogh Rasmussenuttalat. Andra ländervet att vi ärmilitärt alliansfria. Vi har sammapolitik som Finland. För övrigt ärdet helt osannolikt att en folkomröstningi Sverige skulle ge stöd förNatomedlemskap.Gör inte solidaritetsförklaringendet svårt för oss att stå utanför enkonflikt?– Den är inte trovärdig. Att ett landsom inte kan försvara sig självt skaförsvara andra är orimligt. Den förpliktarinte Sverige, och andra länder har ingenskyldighet att hjälpa oss militärt. Solidaritetsklausuleni EU-fördraget har annankaraktär, men där kan vi avgöra vilken typav hjälp vi vill bidra med.JAMike WinnerstigLedamot i Krigsvetenskapsakademien,fil dr statsvetenskapVad talar för ett medlemskapi dag?– Under det kalla kriget hängdevår säkerhetspolitikihoplogiskt;vi skulleinte lägga oss i om andrablev angripna och vi kundeförsvara oss själva under entid. Vi hade även ett totalförsvarsom i dag i stort settär nedlagt. Vi har gjort enså dramatisk förändring avSveriges försvar att vi intelängre kan hävdaatt vikanförsvarahela landet,vilketen alliansfristatmåste kunna för att varatrovärdig. Att gå med iNato nu skulle göra vårsäkerhetspolitik logisk ochtrovärdig igen. Ett alliansmedlemskapär som en försäkring och visaknar just nu en sådan.– En annan skillnad är att under detkalla kriget hade vi två konkurrerandemaktblock och Finlands avtal med Sovjetunionengjorde att de inte kunde gå medi Nato. Hade vi gått med hade Finlandhamnat i en väldig dåligt situation medeventuella krav från Sovjetunionen omflygbaser på finsk mark och liknande. Denrisken löper inte Finland i dag, utan bådeSverige och Finland skulle kunna gå med iNato utan problem.Hur påverkar den svenska solidaritetsförklaringenvår säkerhet?– Solidaritetsförklaringen från 2009innebär att vi kommer att spela en aktivroll om ett annat nordiskt land ellerEU-land blir angripet. Problemet är att viminskat vår militära förmåga samtidigtsom vi sagt att vi inte står utanför konflikter.Om någon har negativa avsikter ivårt närområde vet de att Sverige kommeratt stå på andra sidan. Vi är nu i detläget att vi inte kan försvara oss själva,inte har någraalliansgarantierfrån någon annan samtidigt som vi lovatatt hjälpa till om andra blir angripna. Detär en uppenbart ohållbar situation på långsikt.Hur tolkar du Försvarsmaktens perspektivplan?– Oavsett vilken framtida inriktningman väljer för Försvarsmakten så framhållsdär på flera ställen att vi är beroendeav andra och behöver militär hjälp för försvaretav Sverige. Detta är radikalt menrealistiskt. Vi kan inte försvara oss heltsjälva längre.Du hävdar bland annat att Nato är denenda fungerande militära organisationeni Europa?– Ja, när det gäller militärt försvari Europa. Vi får starkast möjliga militäraskydd, Nato står för 54 procent avvärldens samlade militära utgifter. Ingentror längre att EU kommer att ha någonbetydande roll i försvaret av EU-länderna.Tre av fem nordiska länder är redan medi Nato och de vill inte ersätta det mednågot annat samarbete.Vad menar du med att Sverige riskeraratt skapa strategisk osäkerhet?– Vi har bland annat haft flygövningarmed Norge, USA och Storbritannien därvi tillsammans övat luftstrid och bekämpatmarkmål i Norrbotten. En eventuellangripare måste anta att vi tränar meddem som vi tänker slåss tillsammansmed. Men blir det en konflikt så vet ingenvilken sida vi är på, eftersom vi inte öppettalat om detta. Vissa säger att det förhållandetär krigsavhållande men det kanäven göra att vi blir indragna utan backupav Nato eller annat militärt samarbete.En del hävdar att det kommer attpåverka relationen med Rysslandnegativt?– Kommer Ryssland att angripa oss omvi går med i Nato? I så fall borde det ävengällt alla länder som gått med under de senastefemton åren, och som också nästanalla är EU-medlemmar. Ryssarna kommerinte att tycka om att vi öppet går med mende kommer att acceptera detta fort. Vihar möjlighet att välja själva och vi måstekunna föra en politisk debatt om frågan.Hur påverkar det oss internationellt?– Går vi med i Nato som är en helt mellanstatligorganisation så får vi ett starktinternationellt inflytande och har möjlighetatt lägga in veto även mot förslag frånUSA. Ska vi samarbeta, öva och delta iinternationella insatser så borde vi varamed och bestämma.16Hemvärnet #6—2013Hemvärnet #6—2013 17

GranskningAv Therese ÅkerstedtDe regionalastabernaI januari i år upprättades de fyra militärregionernavars uppgifter är att ledaterritoriell verksamhet och samverkamed det civila samhället. Det innebär atthemvärnsförbanden har fått en tydlig chefsom leder dem vid olika former av militärainsatser och som samordnar stödettill det civila samhället i fred.Huvuduppgifter:1. Samverka med regionala ochlokala aktörer.2. Leda säkerhets- och underrättelsetjänstinom regionen.3. Leda underställda förband(hemvärns- och/eller insatsförband)4. Upprätthålla regionalskyddsobjektsförteckning.5. Genomföra regional försvarsplaneringoch stödjahögre chef med försvarsplanering.Militärregion Väst (skövde)Stabsbefattningar: 57(Yrkesofficerare: 24, reservofficerare: 17)Ledningspluton: 44Militärregion syd (revinge)Stabsbefattningar: 57(Yrkesofficerare: 24, reservofficerare: 17)Ledningspluton: 446. Stödja operativ- och/eller taktisk chef som löseruppgift inom regionen.Övriga uppgifter:1. Samordna stödet till mobilisering/aktiveringinom egenregion.2. Samordna transporter inomregionen.3. Utgöra Försvarsmaktens representanti lokal och regionalkrisberedskapsplanering.4. Understödja tilltransporteradeinternationella enheterregionalt.Typinsatser1. Leda daglig säkerhets- ochunderrättelsetjänst, samverkanoch att upprätthålla anbefalldberedskap inom tilldelatområde.2. Leda beredskapsförband,bevakningsförband (äventillfälligt sammansatta) och/eller mindre stödinsatser tillsamhället. (krigsförband/hvförband,omedelbart/inom någratimmar, från timmar till veckor)Militärregion Nord (Boden)Stabsbefattningar: 57(Yrkesofficerare: 24, reservofficerare: 17)Ledningspluton: 44Militärregion mitt (kungsängen)Stabsbefattningar: 82(Yrkesofficerare: 32, reservofficerare: 44)Ledningspluton: 443. Ledning och samverkanvid en begränsad kris och/eller större stödinsatser tillsamhället. (Hävda markterritoriellintegritet (i fred), efterregeringsbeslut även civilaskyddsobjekt. Krigsförband/hvförband, omedelbart/inomnågra timmar, från timmar tillveckor)4. Ledning och samverkan vidallvarlig kris eller väpnat angrepppå svenskt territorium.(Möjliggöra krigsförbandensverksamhet, trygga samhällskritiskinfrastruktur. Efterdygn.)VVi har besökt Militärregion Väst somhar sitt säte i Skövde. Fredrik Ståhlberg,chef för Skaraborgs regemente, är tillikaregionens chef. Området omfattar VästraGötaland, Halland, Örebro och Värmland.– Vi har bara funnits i elva månaderså vi är en väldigt ny organisation. Vi harlagt mycket tid på att knyta kontaktermed länsstyrelserna, länspolismästarnaoch andra civila aktörer, säger FredrikStåhlberg.– Det känns väldigt bra, äntligen tar viett regionalt ansvar och samordnar Försvarsmaktensstöd till samhället. Hemvärnetär regionens absolut viktigaste resursoch med det goda samarbete vi har inomVäst har vi bättre möjligheter till samordningoch stöd. Det finns en uppsjö medpositiva exempel där hemvärnsförbandenlöst uppgiften på ett alldeles utmärkt sätt,det beror på den kompetens som finns iförbanden, säger Fredrik Ståhlberg.I regionen finns fyra organisationsenhetersom utbildar hemvärnsförband:Skaraborgs regemente, Luftvärnsregementet,Försvarsmedicincentrum ochLivregementets husarer. Dessutom liggerTrängregementet, Skaraborgs flygflottiljsamt Försvarsmaktens telenät- och markteleförbandinom regionens ansvarsområde.Hur går arbetet med försvarsplaneringen?– Vi har kommit en bra bit på vägenoch jag har ordergivning strax innan jul tillhemvärnsbataljonscheferna och chefernaför respektive organisationsenhet som enfortsättning på försvarsplaneringen. Hemvärnsförbandenhar redan i dag ett antaluppgifter att jobba mot. Genom försvarsplaneringenkan vi bli lite mer spetsigai uppgifterna och genom att förbättrastyrningen från militärregionen kan vi bliännu bättre. Det är ett konstant arbete ochvi kommer att överse det varje år.Vilka utmaningar ser du?– En av de viktigaste frågorna ärledningssystem, att vi får en bra tillförselav materiel i närtid så vi kan leda hemvärnsverksamheten,även om vi går upp iberedskap.Hur har responsen varit?– Vi har blivit väldigt bra mottagna,både av civila myndigheter och avhemvärnspersonalen. Det är med storödmjukhet som vi tar oss an uppgifteneftersom hemvärnet arbetat med det härDet är med storödmjukhet som vitar oss an uppgifteneftersom hemvärnetarbetat med det hären lång tid.Fredrik Ståhlbergen lång tid. Det är berömvärt med vilkenkraft och vilja hemvärnssoldaterna tarsig an uppgifterna och de civila aktörernakänner att de behöver öka sitt engagemang.Du är både regementschef och chefför militärregionen, hur går det attkombinera?– Man måste ha en väldigt genomarbetatledningsplan och mina staber germig ett utmärkt stöd. Det är i stabernasom analys och beredning sker, vilketger mig ett bra beslutsunderlag. Minutmaning är att jag som chef MRV hartio hemvärnsbataljoner och som chef P4har sju krigsförband att utveckla så jagkan inte alltid vara med på alla övningar.I år har jag lagt ett femtontal helger på attbesöka hemvärnsförbanden och nästa årska jag kraftsamla på dem i Halland ochVärmland.18Hemvärnet #6—2013Hemvärnet #6—2013 19

GranskningAv Therese ÅkerstedtSå fungerar MR-stabenStefahn AlmströmChef underrättelse- och säkerhetsavdelningenJ 2. Stridsvagnsutbildning P 4, utbildningschefunderrättelseskolan K 3, stf regementschef K 3.– För mig var det dags att göra något nytt,underrättelse och säkerhetstjänst är bådeviktigt och intressant att arbeta med.Vad arbetar ni med?– Vi genomför kontroller men vi skaframför allt stötta organisationen ochhitta bristerna i förväg så vi inte gör fel.Eftersom det är ett så stort område såhänder det något varje dag, från borttappadmateriel till inbrott. Vi gör utredningaroch bedömningar, arbetar med informationssäkerhetoch signalskyddstjänstförutom att kontrollera vapenhanteringoch att stöldbegärlig materiel och skyddsobjektenhar rätt säkerhetsskydd.Är det något särskilt att tänka på kopplat tillhemvärnsverksamheten?– Det är jätteviktigt att få öva på skarpaskyddsobjekt samtidigt som man hållerpå sekretessen. Hemvärnssoldater övar jupå andra platser i samhället än övningsfältså det finns behov av ökad vaksamhet såman inte blir av med materiel eller till ochmed vapen.Vi har intervjuat några av officerarnai Militärregion Väst om deras befattning.Agne GustavssonChef planerings- och utbildningsavdelningenJ 5. Pansarofficer P 4, stabschef P 4, rikshemvärnsavdelningenpå Högkvarteret, ChefSkaraborgsgruppen.– Jag ville vara med från början och medmin bakgrund på rikshemvärnsavdelningenoch som utbildningsgruppchef kan jagbidra med hemvärnskunskap.Vad ansvarar du för?– Jag arbetar med planeringsuppgifter,verksamheten under året samt denövergripande försvarsplaneringen bådeinom Försvarsmakten och mot det civilakontaktnätet som exempelvis elbolag. Jagtar hjälp av olika planeringsgrupper ocharbetar även med erfarenhetshantering påstaben och ansvarar för utbildningar ochövningar som LTÖ:er och fältövningar.Hur ser planerna ut nästa år?– Under nästa år ska vi agera högrechef vid hemvärnsbataljonernas förbandsKFÖ:er, vi har gjort en plan på tre år föratt beta av bataljonerna. Vi arbetar intemed utbildningen av hemvärnsförbanden,vilket utbildningsgrupperna gör, utan baramed dem som krigsförband. Däremot kanvi ge riktlinjer om vad de bör kunna utifrånderas tänkta krigsuppgifter.Hans Lindgren,Ledningschef J 6. Arbetat med ledningsfrågorpå A 9 och regementsstaben P 4.– Jag blev placeradhär, det är lite aven nystart at fåsamverka medcivila myndigheter.Vad gör ni?– På minavdelning har vihand om signalskydd,samband,informationssystemoch ledningsplutonen.Jag stöder även chefen för militärregioneni ledningsfrågor. Den största utmaningenär att få ihop ledningen med hemvärnsförbanden,ledningssoldater och ledningsbefälär en bristvara. Vi måste ocksårekrytera ledningsplutonen och utbilda desoldaterna.– Det första halvåret hade jag även detövergripande ansvaret för försvarsplaneringen.Vi har återupptagit den nationellaförsvarsplaneringen och i det ligger att seöver skyddsobjekten samt vilka uppgifterhemvärnsförbanden ska ha. Militärregionernaansvarar för registerhållningen avskyddsobjekten, vissa kan man öva vid ifredstid, andra inte.Hur är det med ledningsmateriel?– Det är mycket ledningsmateriel påväg in men det finns stora brister. Medmer avancerade ledningssystem kommerdet att bli behov av driftledare och annanspecialiserad personal i hemvärnet.Kan ni lösa det med egna utbildningar?– Det tror jag absolut, men det är svårtatt utbilda soldater från grunden. Man behöveren civil utbildning som driftledningav informationssystem eller it-tekniker, såkan vi utbilda dem i de militära applikationerna.Claes-Göran JohanssonStabschef. Artillerist A 8, A 9, Pliktverket, P 4.– Jag blev tillfrågad och såg det som enutmaning med ett nytt förband som skullesättas upp. Jag började arbetet med stabenden 1 december 2012. Folk har visatett stort intresse och i dagsläget saknarvi bara fem befattningar och vi rekryterarför dem nu. Det är specialbefattningar somläkare, tekniker och personalchef.Vad gör stabschefen?– Jag ansvarar för MRV:s stab som förbandschef.Uppgiften är att leda och samordnastabens verksamhet. Jag samverkaräven med civila aktörer och ingår tillsammansmed länsstyrelsernas beredskapsdirektöreri styrgruppen för ett projektsom ska utveckla civil – militär samverkani fred som kris och krig.Hur har uppstartsarbetet gått?– Jättebra, personalen är väldigt positivoch engagerad i uppbyggnaden av staben.Vi tar fram rutiner för insatser fråneftersök till kriser och höjd beredskap. Viär insatta dagligen i allt från underrättelsetjänsttill stöd för samhället. Vecka45 genomförde vi en ledningsträningsövningdär bland annat länsstyrelsen frånHalland deltog. Scenariot var en storm typGudrun och en omfattande våldshandling.Det var en nyttig övning som visade att viär på rätt väg. Vi genomför en fältövningvarje år, där hemvärnsbataljonschefernaoch utbildningsgruppcheferna bjuds in,då övar vi med olika scenarier. Under2014 koncentrerar vi oss på krigsliknandeförhållanden med höjd beredskap och påatt leda de hemvärnsbataljoner som finns ivårt område.Har ni fått ett bra mottagande?– Ja, mottagandet från civila myndigheteroch hemvärn har varit väldigt positivt.Torbjörns SvahnInsatsledare J 3. Infanterist I 5 Borås, Mentori Afghanistan (OMLT-team) för skyttekompani,Chef för insats- och bevakningsavdelningensamt garnisonsavdelningen på P 4,– Jag ångrar inte en sekund att jagkom hit, det är en nytändning ochroligt att bygga upp något från början.Jag har exempelvis tagit framen checklista med grundläggandeinformation om olika typer av insatser.Tjänsten är mycket intressant och detgläder mig att gå till jobbet och arbetamed hemvärnet, de ställer upp mangrantoch är professionella. Jag visste väldigtlite om hemvärnet innan och hade nog endel fördomar, men det har ändrats till detpositiva.Vad är insatsledarens roll?– Vi är fem insatsledare som går på ettrullande schema dagtid. All militär personalpå staben turas om att gå vakthavandebefäl på kvällar och nätter. Vi är det civilasamhällets väg in till Försvarsmakten ochdet finns alltid någon i tjänst här i huset.– Vi skriver krigsdagbok, sammanställerveckorapporter och rapporterar till chefenInsats. Det sker mycket annat än skarpinsatsledning, vi sammanställer ävenstatistik om insatserna och vi går kurserför kompetensutveckling och kunskapsinhämtningsamt övar personliga färdighetersom pistolskytte och har fysisk träning.Vad gör ni när telefonen ringer?– Vi leder och samordnar och tar detjuridiska beslutet vid LSO-insatser, enligtLagen om stöd vid olyckor. Vid andra typerav insatser som ammunitionsröjning är detchefen Insats som fattar beslut. Vid etteftersök ringer vi och ger en muntlig ordertill den organisationsenhet det gäller,exempelvis Luftvärnsregementet som i sintur kontaktar Hallands hemvärnsbataljon.Sedan gör vi en skriftlig order och hör avoss regelbundet om läget och om polisenbehöver eventuell extra hjälp. När polisensinsatsledare anseratt insatsen skaavslutas såskriver vi enformell order.Vi har haft26 eftersökochsju andrastödinsatseri vårregion i år, tillen kostnad påöver en miljon.Linda KitsTjf chef 3:e hvledningspluton för regionalstab.Strilbefäl flygvapnet, Stf ledningsplutonchef42:a Mekbat.– Egentligen är ledningsplutonchefen enhemvärnsbefattning, men för att kunnastarta upp rekryteringen och utbildningenoch snabbt få ihop en pluton så sattes enyrkesofficer på befattningen de första tvååren. I dag rekryterade jag två soldater tillså vi har totalt 13 av 44 befattningar tillsatta,de första soldaterna börjar tjänstgöravid årsskiftet.Vad är ledningsplutonensuppgifter?– Ledningsplutonenbestår avhemvärnspersonalsom skallstödja militärregionstabenmedsambandstjänst,expeditionstjänstochtransporter. Personaleni plutonen fårmöjligheten att stödjaen stab som arbetarskarpt dygnet runt medinsatser i hela västra Sverige, vi arbetar påen hög nivå eftersom stabens högre chefär chefen Insats på Högkvarteret.Vad gör de olika delarna?– Plutonen består av en chefsgrupp, ensambandsgrupp, två stabsgrupper och entransport- och ordonnanstropp. Plutonchefenoch chefsgruppen leder plutonenså att personalen som arbetar i skiftdygnet runt kan sköta sina arbetsuppgifter.Stabsgrupperna består av stabsassistentersom stödjer staben med expeditionstjänst.Sambandsgruppen bestårav signalister och driftledare som stöderstaben med drift av sambands- och ledningssystem.Transport- och ordonnanstroppenstöder staben med transporter vidbland annat chefsbesök och har bandvagnar,Toyota Land Cruiser, minibussar ochpersonbilar, även mc-ordonnanser ingåri troppen.– Det finns många tekniskabefattningar på sambandsgruppensom datatekniker och driftledaresom kräver speciell utbildningoch det kommer att krävas visslokal utbildning både av stabs- ochsambandsgrupperna. Vi kommeratt lägga upp övningarna som för devanliga hemvärnsförbanden med KFÖoch SÖF.20 Hemvärnet #6—2013Hemvärnet #6—2013 21

GranskningAv Therese ForsbergFoto Staffan ClaessonCivil beredskapSveriges beredskap bygger på antagandet att ett väpnatangrepp är osannolikt. Riskerna som identifieras handlarframför allt om terrorism, allvarliga olyckor, väderkatastrofer,långvariga elavbrott eller kollapsade it-system. Sedankalla kriget tog slut och Sverige blev medlem i EU byggerberedskapen på att handeln fortsätter även i en krissituation.Hemvärnssoldater samverkar medpolisen vid en inpasseringskontrollunder en övning i Göteborgs hamn.Detta är scenariot: Något mycketallvarligt, oförutsett händer. Sverigetvingas stänga sina gränser, handeln medutlandet upphör. Hur klarar samhället attupprätthålla grundläggande behov av tillexempel vatten, mat och medicin? Exakthur allvarlig en kris blir är starkt beroendepå hur långvarig den är och krisens art.Många aspekter av beredskapen hängerstarkt ihop: hamnsäkerhet, import avdrivmedel, logistik och livsmedel tillexempel.Här intill presenteras i grova drag hurberedskapen och sårbarheten ser ut förolika aspekter som är viktiga för att samhälletska fungera.LäkemedelVarje landsting har ansvar för att haberedskapslager med läkemedel. Normalthar de lager för någradagar upp till en veckasbruk. Socialstyrelsenhar lager med begränsademängder medicin,framför allt mot virus vidallvarliga influensautbrott, men ocksåmotgifter mot till exempel ormbett ochrabies. Sverige är starkt importberoendeav läkemedel sedan Astra Zeneca har lagtner sin inhemska tillverkning.LivsmedelsberedskapSveriges självförsörjningsgrad pålivsmedel varierar starkt mellan olikaprodukter. Jordbruket ärberoende av import avinsatsmedel, som gödsel,foder och diesel.Brist på kvävegödselskulle snabbt innebäramindre avkastning framförallt på specialiserade växtodlingsgårdar.Gårdar som har både djur och växtodlingblir mindre sårbara, men det beror ocksåpå hur mycket importerat djurfoder somproduktionen är beroende av. Sverige haringa beredskapslager med livsmedel ochinsatsmedel kvar. I butik finns varor förupp till två dagars normal konsumtion.HamnarEn tredjedel av all handel till och frånSverige passerar Göteborgs hamn, somär Skandinaviens största. Sedan terrorattackernai USA 2001skärptes reglerna försäkerhet i hamnar.Alla hamnar ska ha enhamnskyddsplan, somtill exempel reglerar hurmänniskor har tillträdetill olika delar av hamnområdet.Det finns tre skyddsnivåer.Den högsta är när risken för att någotska hända bedöms som överhängande.Då kan till exempel tillträdet begränsasoch id-kontroll ske för alla som rör sig påområdet.ElektricitetBeredskap för elförsörjningenfinns påmånga olika nivåeri samhället. Svenskakraftnät kan bistå medtill exempel personal ochmaterial, Försvarsmakten med transporteroch Myndigheten för samhällsskyddoch beredskap har elverk i lager som kanlånas ut till drabbade områden. Det finnsockså reservkraftverk som producerar eloberoende av stamnätet, men de kan intetäcka det normala dagliga behovet av el.Centrala samhällsfunktioner som landetsstyrelse, polisen, SOS Alarm och störresjukhus har egna reservkraftstationer.Under stormen Gudrun blev 730 000hushåll strömlösa.VattenDricksvattentillgången ärberoende av att vattnetinte är farligt och attdistributionen fungerar.En del kommuner harreservvattentäkter och endel vattenverk har reservkraftsaggregat.Dricksvattenproduktionenhar gradvis blivit meroch mer automatiserad och beroende avolika typer av datorbaserade styrsystem.Det innebär risk för att obehöriga kan tasig in i systemen. Det finns en krisgruppsom förvaltar sex nationella lager medutrustning för nödvattenförsörjning.BetalmedelI samhället finns sedlartill ett värde av 91 miljarderkronor och detaljhandeln omsatte2011 omkring 575 miljarder. Transaktionerav pengar blir allt mer beroendeav fungerande telekommunikation ochelförsörjning. En annan sårbarhet är attmarknaden för elektroniska betaltjänsterär starkt beroende av ett fåtal aktörer.KommunikationLångvariga elavbrott är det största hotetmot kommunikationssystem. Det fastatelenätet avvecklas, detmobila nätet byggsut. Det finns påolika håll belastningsproblemochproblem med dåligtäckning i mobilnätet.I en krissituation i mobil- och telenätetfinns inga garantier för att det går att ringatill SOS Alarm. Om det inte går att nå SOSAlarm via telefon kan räddningstjänstenbesluta om att ställa ut fordon som kananvändas för nödsamtal. Teracomsom distribuerar radio- och tvsändningarhar reservkraftverk tillsina sändare precis som vissa störrenyhetsredaktioner.DrivmedelAlla länder inom IEA-samarbetet ska halager med olja som ska räcka i 90 dagar.I EU råder dieselbrist. För en fungerandedistribution av varor och för ett fungerandejordbruk är Sverigestarkt dieselberoende.Kraftigt höjda drivmedelspriserskulledrabba distributionenav varor och riskera att slåut stora delar av jordbruket. Det finnsockså en liten inhemsk dieselproduktion iSverige baserad på bioenergi.– Utan diesel stannar gårdarna ochhela logistikkedjan. Det är en väldigtstor sårbarhet. Det finns i dag ett stortunderskott av diesel i Europa till följd avatt det blivit populärt med dieselbilar förprivatpersoner. Det finns en risk med attpriser går upp eller att man i ett politisktläge stryper en kran för att markera något,säger Pär Bygdesson som är vd på Livsmedelshandlarna.22 Hemvärnet #6—2013Hemvärnet #6—2013 23

Reportage Utbildning i BohuslänAv Therese ÅkerstedtSkarpladdadePlutonen framrycker mot sitt anfallsmål när de stöter påbeväpnade motståndare. Plutonchefen fattar beslutet attgöra en kringgång med två grupper för att så snabbt sommöjligt lösa sin huvuduppgift, att ta och skydda objektet.rekryterHemvärnet #6—2013 25

16 : 0612 : 11Hunden gör enmarkering ochförpatrullen gören kort paus innanman fortsättermot anfallsmålet.15 : 33– Magasinsbyte!Stridsskjutning med skarpammunition i terräng ställerhöga krav på säkerheten, efternästan tre månaders utbildningär rekryterna väldrillade.VVi befinner oss på ett regnigt övningsfältpå västkusten. Soldaterna i plutonenbestår av GMU-rekryter från flygvapnetmed ak 5:or och grupp- och plutoncheferär hemvärnsbefäl med ak 4:or. Bohusdalsgruppenstio dagar långa plutonchefskurshar lagts ihop med slutövningen för de tvåGMU-plutonerna från Bohusdalsgruppenrespektive Skaraborgs flygflottilj.När förrådet är taget använder man ettav de två hundekipagen från hemvärnetför att söka av byggnaden. När eld upphörljuder samlas man för utvärdering.– Det är inte fienden som är det viktigasteutan objektet. Ni hade förpatrullmed hund som gav två indikationer påmänniskor som stämde, säger instruktören.– Vilka mer lärdomar kan vi dra? fortsätterhan.– Sambandet med plutonchefen, vitappade kontakten, säger Robert Gustafssonsom varit gruppchef.Under anfallet blev det problem medradiosambandet och Fredrik Olaussonsom agerat plutonchef är självkritisk.– Det gick inte som planerat, jag stressadeupp mig och började tänka irrationellt.Jag behöver bättre organisation pågruppcheferna så de är med mig i börjanav framryckningen, så man minimerarkommunikationsbristerna, säger han.– Jag ska sakta ner och tänka mer iklossar, jag är nere och rör i gruppnivå. Jagär gruppchef och går mest kursen för attstötta min plutonchef, det tog lite tid menvi tog objektet. Det är jäkligt kul att vi kansamöva med GMU, sammanfattar han.Instruktören poängterar att en växelvisframryckning med två grupper under strid12 : 53ska ledas av plutonchefen, men att gruppchefernamåste underlätta för chefen medpositiv rapportering.Rekryterna och hemvärnssoldaterna gårtillbaka till startpunkten för att ladda omoch byta befattningshavare innan nästagenomförande. Daniel Ridell, ställföreträdandeGMU-plutonchef, tillhör liksomrekryterna Norrbottens flygflottilj i Luleå.Men de tjänstgör på Skaraborgs flygflottilji Såtenäs.– Det är bra för GMU-rekryterna attse någon annan truppföra och få göra litemer avancerade saker än de egentligen skaklara efter tre månader. Fokus ligger ju påenskild soldat men under plutonchefskursenhar de även fått öva skarp strid iNär objektet är taget görs ett yttregenomsök av byggnaden för att hittaeventuella tecken på sabotage.pluton. Vi har lyckats få upp dem till enhög nivå och plutonchefskursen har eleverså det är genomförbart. Det gör att vi ibefälslaget kan vara säkerhetskontrollanter.Det har inte varit soldater på Såtenässedan 2005 så alla tycker det är kul att fårekryter igen.Vad tycker du om övningen?– Det är ett väldigt bra upplägg medordning och reda. Det är en förmån för ossatt vara med.Plutonchefskursen har bara elva eleverkvar, eftersom det varit bortfall på grundav sjukdom och arbete.– Vi har uppfattat att chefsutbildningenär så central att vi genomför denändå, vi har två elever utifrån, säger denRekryten Agnes Holmer ärredo för ännu ett genomförande,planen är att fortsättai hemvärnet efter muck.kursansvariga på Bohusdalsgruppen innancheferna samlas vid fordonen för en nyordergivning.Medan regnet ökar i styrka hörsspridda meningar från ordergivningen.– Andra grupp, beredd ta höjden norrom objektet.– Ljuddisciplin, radiotystnad framtill stridskontakt. Jag leder bakom förstagrupp.Plutonen får en ny chans att ta objektet.Den första gruppen möter hårt motståndoch tvingas framrycka växelvis för attkunna ta stridsställning bakom en murdär de kan understödja de andra gruppernasframryckning. När det börjarlugna ner sig och de andra grupperna nått”Det var en impulsgrej,jag vartrött på livet”anfallsmålet frågar jag en av rekryternavarför han sökt sig hit.– Det var en impulsgrej, jag var trött pålivet. Det har varit skitkul och mer läroriktän jag trodde. Jag har inte ångrat migen sekund och har lärt mig mycket mer änatt skjuta med vapen. Jag ska fortsätta påF 7 efteråt, säger Oskar Wodén, som medsina 22 år tillhör de äldsta i plutonen.Hans stridsparskamrat Erik Scheveliusflikar in:– Ja, det har varit mycket lärorikt, man17 : 36Mörkret och den snåriga terrängengör det svårt att se målen men gnistornavisar var kulorna träffar.är mer härdard och har en annan syn påallt. Man uppskattar sin lediga tid mycketmer. Maten, befälen och hela F 7 har varitklanderfritt.Hur har det gått?– Övningen är en sammanfattning pådet vi gjort, men lite större. Det fungerarbra, hemvärnssoldaterna har rutin sedantidigare, även om de är lite ringrostiga,säger Oskar Wodén.– Det enda negativa är väl vädret denhär veckan. Det är bra att man byter befälefter några veckor, även om vissa är kvarhela tiden, säger Erik Schevelius innan viblir avbrutna av gruppchefen:– Första grupp orientering, jag ska gåin och samverka vid objektet, försvara ochbevaka tagen terräng.– Jag tar befälet över första grupp,bekräftar Oskar Wodén.26 Hemvärnet #6—2013Hemvärnet #6—2013 27

Av 32 rekryter så återstår 26, varav21 är med på övningen.– Det mesta berodde på skador, baratvå hoppade av frivilligt, säger OskarWodén.Upplevde ni någon gallring bland rekryterna?– Nej, men de första två veckorna vartuffa, omställningen är så stor att det blirsom en gallring, säger Erik Schevelius.– Jag tror att de är väldigt rädda om osseftersom de inte haft GMU tidigare, tillläggerOskar Wodén.En av soldaterna får order om att hämtamat till gruppen, lunchen äts i stridsställningen.Under eftermiddagen och nattenska de upprätta förläggning och skyddaobjektet innan övningen avslutas undermorgondagen.På en annan del av övningsfältet fyllerrekryterna från Bohusdalsgruppen magasinenmed skarp ammunition.– Rekryterna har inte sett terrängeninnan så det är en tillämpad stridsskjutning.Vi är inte bättre än när vi gör detförsta gången, i krig gör man det bara engång, säger övningsledaren Said Karlsson.Mellan varje genomförande bytergrupperna plats och plutonchefselevernabefattningar. Den här veckan ingår i projektet”Aldrig ge upp” då rekryterna skaarbeta med sitt fysiska stridsvärde. Vilketi det här fallet innebär en vecka i fält varavden första delen med begränsat med matoch sömn.– Det har varit kallt och långdraget, jagstod post i en och en halv timme och vifick springa ut två gånger vid larmminor.Jag har varit illamående i en vecka och ärblöt, trött och hungrig. Men nu regnar detinte och veckan är snart över, säger JonasAlsterqvist.– Tempot är lägre nu än i början avveckan, kommenterar Alexander Ceraolo.Vad ska ni göra efteråt?– Jag ska gå med i hemvärnet tillsjag fixat upp betygen, sedan ska jag sökaheltidstjänst som soldat, säger JonasAlsterqvist.– Jag ska söka till hemvärnet i Stockholmdär jag bor, jag gick GMU här eftersomdet var färre sökande och min far bori Vänersborg, säger Alexander Ceraolo.Det kommer inte att bli någon riktig söndagsmiddagför hemvärnsekryterna i kvälloch förutom de rekryter som är sjuka haralla legat i fält sedan i måndags.– Det är imponerande att ingen hoppatav slutövningen. I måndags när de gick utskulle det bli orkan, de slapp det men detär mentalt jobbigt när det regnat sex dagarav sju, säger Said Karlsson som även ärkompanichef för GMU-soldaterna.– Det togs ut 41 sökande, varav 39från vårt upptagningsområde. Vi var i allastäder och besökte gymnasieskolor och 11av rekryterna är rekryterade från gymnasisekolorna.De 29 som är kvar är jättebraoch över hälften av dem har sagt att de ärintresserade av hemvärnet.Understödsgruppen har nått fram tillfältkanten och börjar bekämpa mål medankön tar sig fram genom ett skogsparti tillnästa stridsställning där fler mål hopparupp. Terrängen blir allt mer kuperadoch skogbeklädd. Det blir allt svårare förrekryterna att hitta bra eldställningar därde kan se målen och i vissa fall måste dekrypa fram. Gömd bland undervegetationenfinns ytterligare mål, huvuden ochhalvfigurer som bara syns på nära håll.Gruppcheferna måste skrika för att görasig hörda över eldgivningen och gnistorbildas där kulorna träffar sten. När anfalletavbryts har plutonen tagit runt enkilometer terräng. Efter en snabb utvärderingär det bara att återgå till starten införnästa genomförande.– Alla kan inte byta stridsställningsamtidigt. När ni skjuter på ett mål sårapportera till gruppchefen om fienden ärbekämpad, poängterar Said Karlsson.Johan Sund är ställföreträdande plutonchefi ett bevakningskompani. Att taterräng är inget han brukar öva, särskiltinte skarpt.– Vi rullar in efter att insats har tagitterrängen, men det här är en väldigt braövning med bra befäl. Det är väldigt omväxlandeatt leda rekryterna mot att ha enpluton man haft i flera år där man vet vadsoldaterna går för. Jag går kursen för attbli en bättre plutonchef.Hur var det att agera gruppchef?– Det var en flash-back tio år tillbaka itiden, man behöver veta hur det fungerar,säger han och nämner att det inte skulleskada att vara i lite bättre fysisk form.– Ni behöver kunna gruppchefskapetså ni kan ställa krav på era gruppchefer,förtydligar en av instruktörerna.Det har redan börjat skymma närrekryten Agnes Holmer laddar om sinamagasin. Ansiktet är lerigt och hon blöderpå ena kinden efter att ha gått in i en gren.– Nu är man lite sliten, vi har ju varitute sedan i måndags, säger hon.– Vi har blivit väldigt blöta. Just nu ärdet väldigt skönt att det snart är över menvad ska man göra efteråt? Nu har man hafttre månader utan egentid, och nu får manmassor. Jag kommer att få abstinens närjag är borta från plutonen, säger LovisaÅvall.Ska ni fortsätta inom hemvärnet?– Jag tror det, säger Agnes Holmer.– Inte just nu men kanske senare, nu ärjag trött på skogen, säger Lovisa Åvall.Medan mörkret sänker sig över övningsfältetgör plutonen ytterligare ettanfall. När övningen avbryts syns målenbara som svarta konturer mot himlen. Detär rekryternas sista natt i fält.”Nu har man haft tre månader utanegen tid, och nu får man massor. Jagkommer att få abstinens när jag är bortafrån plutonen”Eleverna på plutonchefskursenfår lärasig att ge tydliga orderäven under stress.28 Hemvärnet #6—2013Hemvärnet #2—2013 29

Reportage VästmanlandAv Therese ÅkerstedtTa ochgenomsökKorridoren ligger öde och tyst. Detenda som hörs är ljudet av kängoroch tung andhämtning. Den slitnainteriören med graffitti och gamlamöbler för tankarna till en zombiefilm.Plastglaset för fönstren göratt dagsljuset inte kan bryta igenomdet dunkel som råder. Gruppchefengör tecknet för att ta och genomsöka.Stridparet gör ett kort stopp företrappavsatsen för att samordna siginnan de fortsätter med vapnen i anläggning.De har en omfattande uppgiftframför sig, i Solbackens gamlasanatorium finns cirka 300 rum.Insatssoldaterna i Västmanlandshvbataljon övade i Dalarna undersin SÖF, särskild övning förband.Förutom att öva strid i bebyggelsei Solbacken mellan Hedemora ochSäter hade de även stridsskjutning,bland annat i mörker, på övningsfälteti Falun.30Hemvärnet #6—2013Hemvärnet #6—2013 31

4311. I strid i bebyggelse krävs både hörselpropparoch kåpa. När kulsprutanöppnar eld i korridoren lysermynningsflamman upp omgivningenoch både tänder och färgflagorna påväggarna skakar.22. Solberget är på över 5 000 kvadratmeterså det finns gott om utrymmeatt öva på utan att soldaterna lärkänna terrängen. Det ansträngandearbetet och den varma och tunga utrustningengör att soldaterna förlorarmycket vätska så regelbundna pauserär nödvändiga för att behålla skärpan.3. Efter att soldaterna drillats i stridsparoch gruppvis gör hela plutonenett gemensamt tagande av en flygel.Inbrytningsgruppen framrycker tilldörren för att se till att resten avplutonen får en säker inpassage tillbyggnaden.4. Glasögonen immar igen och mörkeroch damm gör att allt blir lite dimmigt.Ju svårare uppgiften blir destoviktigare är det att göra en sak i tagetså man inte riskerar att bekämpasina egna.5. Fienden finns i korridoren utanför,stridparet väntar på att få framåt avgruppchefen.532 Hemvärnet #6—2013Hemvärnet #6—2013 33

Stridsvärde TräningAv Håkan JörgensenFoto Lisa BjörkFOTO: therese ÅkerstedtTeknikövningarUtfall med rotationTränar rörlighet och styrka inedre och mellerstadelen av ryggen samt lår ochsäte.Gör ett utfallssteg och vridöverkroppen över det främrebenet när du är i nedersta läget,vrid tillbaka överkroppen, klivupp/tillbaka och tag ett stegmed andra benet och upprepamed vridning åt andra hållet.BäckenlyftTränar styrka i baksida lår, säte och ländrygg.Ligg på marken med ett ben sträckt i luften.Andra benet ska vara böjt i ungefär 45 gradersvinkel i höftled och knäled. Pressa uppbäckenet så högt det går, sänk sakta ner,upprepa. Upprepa därefter med andrabenet i luften.Kissande hunden med armlyftTränar styrka, balans och rörlighet image, ländrygg och axlar.Använd gärna en stock eller annat attbalansera på. Placera höger knä ochvänster hand enligt bilden. Stockenska ha 45 graders vinkel. Motståendesidas arm och ben sträcks rakt utoch dras in om vartannat. Upprepa medandra sidans arm och ben.DiamantenTränar rörlighet och styrka i axel och armbåge.Ligg på mage som på bilden med ca 45 gradersvinkel i både axel- och armbågsleder. Behållarmbågarna mot underlaget och jobba uppsamt ner med enbart underarmarnautan att ändra vinkeln i armbågslederna.En soldat som är stridsutrustad medhjälm, kroppsskydd, vapen och stridsvästbär över 20 kilo extra vikt. Barakängorna väger över 1,5 kg. Bilden ärfrån patrulltävlingen på HvSS.Minska skaderiskenVill du slippa värkande muskler och maximera din ork? Under övning belastashemvärnssoldaternas ryggar, axlar och nacke ovanligt hårt eftersom vi intebär stridsutrustning till vardags. Genom att träna både grov- och finmotorikkan du förebygga skador och öka stridsvärdet.GrovmotorikI tidigare artiklar har vi gett exempelpå konditionsträning och enkel styrketräningmed kroppen som redskap, attvara aktiv och träna på dessa sätt ger enbra grund för en hållbar kropp med godprestationsförmåga. Vid löpning ochtill exempel armböj och situps användsfrämst kroppens stora muskelgrupper pågrund av den relativt höga belastningen.Man skulle kunna använda begreppetgrovmotoriska rörelser i sammanhanget,grova och enkla rörelser med hög belastning.Denna träning ger god styrka ochkondition vilket är viktigt vid anfall ellerbyggande av stridsställningar.FinmotorikUnder marscher som pågår flera timmareller när soldaten bär sin utrustning isamband med vakttjänst blir belastningeninte så hög, snarare lång och utdragen.För att orka med detta krävs också en brakondition och styrka, men vad som lättglöms bort är den finmotoriska delen avett sådant arbete. Finmotorik i detta sammanhanginnebär de små rörelser/korrigeringarsom mindre muskler gör för atthålla ryggraden rak, för att hålla armarnapå plats i axellederna och för att hållahuvudet ”på skaft” trots belastning frånstridssele, vapen och hjälm. Musklernasom utför dessa rörelser behöver ocksåtränas, om de är svaga eller ovana vidbelastning spelar det ingen roll hur starksoldaten är i övrigt.Gör så härMed åtta enkla övningar kommer soldatenåt att aktivera de muskler som är viktigaför ländrygg och höfter samt axel- ochnackpartiet.Utför övningarna två till tre gånger iveckan för bästa effekt. Gör många repetitioner,gärna femtio till hundra styckenoch dela upp antalet i två till tre set meden minuts vila mellan varje set. Gör övningarnakontrollerat och lugnt.Övningarna ger god finmotorik, styrka,balans, rörlighet och god cirkulationvilket leder till mindre värk och bättrefunktion.MusslanTränar stabilisering avlåren samt rörligheti höftled.Ligg på sidanmed knäledernai ungefär 90graders vinkel och benen vinklade framåt från höften i ca 45graders vinkel. Håll hälarna ihop, ryggraden rak och utan att tippaövre höften bakåt lyfter du övre benets knä så högt det går, jobbasakta ner och upp med ett ben i taget.Raka benlyftTränar styrka och balans i ländrygg.Ligg på magen med båda höftkammarna mot underlaget.Jobba med ett ben i taget, sträck knäledoch lyft benet så högt det går, sänk sakta ner.Skicka stenenTränar styrka och rörlighet i axel och nacke.Ligg på mage, håll armbågslederna så raka som möjligt.Pannan mot underlaget och sträckta handleder. Gör encirkelrörelse med armarna där du lämnar över en steneller annat föremål från vänster till höger hand och viceversa när händerna är rakt framför dig och bakom ryggen.Låt aldrig händerna nudda marken eller din rygg.SätesstretchTränar rörlighet i säte, ländrygg och lår.Placera ett ben enligt bilden på en bänk ellersten som är i höjd med dina höfter. Lårbenetska peka rakt fram och det ska vara 90graders vinkel i knäleden. Böj dig framåtoch pressa naveln mot låret. Undvik attböja ryggraden för mycket, rörelsen skaske i höftleden. Gunga försiktigt fram ochtillbaka.34 Hemvärnet #6—2013Hemvärnet #6—2013 35

Foto: Pontus StenbergFoto: Thomas Widlund12Läsarnas bilder1. Under sista helgen i oktobercertifierades sju nya hundekipagetill Södermanlands två insatskompanier.På bild ser vi Malin Husöyshund som heter Benji och är en vitherdehund, oslagbart kamoufleradvintertid.2. Budkaveln överlämnades frånFältjägarbataljonen (14:e ) till Västerbottensbataljon (13:e) på Känsötidigare i höstas.34Foto: Niclas BågenheimFoto: ERIC PRYTZ Foto: Martin eneborg3vecka&Ledningsträningsövning,LTÖ, förhvbataljonsstaberUtgivningav nummer 1.VårUtgivningav nummer 2.5vecka28Februari2maj23veckaHv-skallet, nationellpatrulltävling medhundekipage och fyrasoldater, i Villingsberg.Representanterfrån varje bataljon.Vinter12Januari14JanuariFolk och Försvarsrikskonferens i Sälen21FebruariUtbildningskontroll vinterför mc-ordonnanser iÄlvdalen.10marsSommar19marsNorska militärövningenCold Responsegenomförs.Svenska hemvärnsförbanddeltar.18vecka30veckaKMU hemvärnsgruppchefpå HvSS.KalendernMusikkårer går vaktparad i samband med högvakt på Kungliga slottet12 – 13 april: Hvmk Lund17 – 18 maj: Hvmk Kalmar24 – 25 maj: Hvmk Eslöv29 – 30 maj Hvmk Blekinge28 – 29 juni: Hvmk Ängelholm4 – 6 juli: Hvmk Guldsmedshyttan11 – 13 juli: Hvmk Östergötland9 – 10 augusti: Hvmk Umeå33veckaRikshemvärnschefensungdomstävling på HvSS.13juniUtgivningav nummer 4.Utgivningav nummer 5.Utgivningav nummer 3.26september7november23 – 24 augusti: Hvmk Östergötland6 – 7 september: Hvmk BohusDal13 – 14 september: Hvmk Helsingborg20 – 21 september: Hvmk Lycksele27 – 28 september: Hvmk Gävle4 – 5 oktober: Hvmk Uppsala11 – 12 oktober: Hvmk Halland18 – 19 oktober: Hvmk NorrbottenTIPSA OSS!34veckaHv-patrull, nationellpatrulltävling på HvSS.Soldater från varjebataljon.37vecka12decemberHar ni evenemang,spelningar, rekryteringseventeller övningar som bordevara med i kalendern?Mejla redaktionenHöstRikshemvärnschefensinsatsövningUtgivningav nummer 6.3. PSG-utbildning på Rinkaby övningsfälttidigare under hösten förflertalet av Skånes hemvärnsbataljoner.OBS Datumen är preliminäraoch kan komma att ändras.4. Under Uppsala insatskompanis SÖF islutet av september övades förflyttningi skydd av rök, på obestämdort.5. I oktober hölls plutonchefskurs tvåpå HvSS. Under första kursen läserman metodik, nu var det dags förtaktik. Kursen har även ett utbytemed bland annat Norge, däravdeltagarna från grannlandet, sombidrar med ett annat arbetssätt.5svårt att komma på vad du vill ha i julklapp?Önska dig nya kängor!Internationell 2-dagars marsch i Göteborg14-15 juni 2014www.ElfsborgsmarschEn.sE36 Hemvärnet #6—2013Hemvärnet #6—2013 37

Kultur BokrecensionerAv ObservationsplatsenTipsRyska elitförbandörfattaren och tillika hemvärnsbefäletLars Gyllenhaal har tillsammans medsin kollega underrättelseexpertenJoakim von Braun skrivit boken. Fråntiden före den ryska revolutionen tarförfattarna med läsaren på en exposéöver de ryska elitförbandens utvecklingöver hela 1900-talet fram till den nya ryskastaten och dess säkerhetsbehov.Ämnet är stort och i det perspektivet tacksamtatt skriva om. Något motsvarande verk finns intepå svenska och även i den engelsktalande delen avvärlden är utbudet begränsat. Att i detta sammanhangvara banbrytande är en utmaning somförfattarna lyckas delvis med.Att beskriva förbandens utveckling i ett historisktperspektiv, bland annat med svenska anknytningarfrån Spanska inbördeskriget och nya sensatio-Soldater ur luftlandsättningstruppernas(VDV) eget spetsnaz(specialförband). Denfrämre soldaten haren uniform i tysktkamouflagemönster,vapnet är en kspmodell Petjeneg,som börjadeinföras 1999.Säg rysk elitsoldat och de flesta tänker ”spetsnaz”.Att verkligheten är så mycket större beskrivs iden nyutkomna boken Ryska elitförband. Vibad Rysslandsbevakaren Observationsplatsenom en recension.FOTO: Vitalij Kuzminnella uppgifter från ubåtsjakternas dagar, är ettlyckat grepp. Svårigheterna kommer när manskall beskriva förbandens utveckling i ett samtidaperspektiv. Elitförbandens förmågor omgärdas fördet mesta av sekretess och de ryska är i detta ingetundantag. Trots dessa försvårande omständigheterhåller boken som ett övergripande verk, ävenom den inte innehåller några nya uppgifter kringdagens förband.Insatser med spetsnazförband i Georgienkrigetförbises tyvärr helt. Avsnittet om marininfanterietär även onödigt kort och förbanden i vår närmasteomgivning förtjänar en bättre beskrivning. Bokenspänner över det stora ämnesområdet, något somäven märks i kvaliteten. Förtjänsterna till trots,som till exempel redogörelserna av GRU spetsnazbrigader,blir kontrasten större när en motsvarandeförteckning av luftlandsättningstruppernas förbandsaknas. För den svenska läsarkretsen kan detvara av intresse att läsa mer om 76:eluftlandsättningsdivisionen i Pskoveller 336:e marininfanteribrigaden iBaltijsk.För de läsare som vill ha en sammanfattandebok är den helt rätt, ochObservationsplatsen bedömer attden kommer att återfinnas i mångahårda paket denna jul.Observationsplatsen, oplatsen.wordpress.comRedaktionen görnedslag i kulturutbudetTitel: I fjärrpatrullernaFörfattare: Patrik BerghällExakt hur arbetade de, Finlands elitsoldaterunder andra världskriget? Hur togde sig bakom fiendens linjer? Vad gjordede när de blev jagade av sovjetiska förband?Vill man läsa svaren i en lättlästmen dock trovärdig form – ja då ska manabsolut läsa den nya boken ”I fjärrpatrullerna”av Patrik Berghäll. Det finnsnu flera böcker på svenska om Finlandsfjärrpatrullmän. Så om man har läst någon av dem,varför läsa en till? Jo, för att denna bok är utformadpå ett mer spännande sätt än tidigare böcker, idialogform. Men samtidigt innehåller boken väldigtkonkreta faktarutor och relevanta fotografier ochkartor. Enbart faktarutan ”Specialförbandensframgångsfaktorer” i sig gör att denna bok är värdsitt pris. LG.Militära fordon samt utrustningDelta i vårutlottning!Motivera varför just dubehöver ett exemplar av”Ryska elitförband” eller”Parsifal direktivet”,mejla adm@tidningenhemvarnet.seKåsa • BesticK • Gummistövlar 90 • tältlyKta • Fältspade • Grävspade • värmejacKa 90 • värmeByxa 90 • ryGGsäcKar • masKerinGsnät • teleFonväxel • snösKyFFel • FörBandsväsKor • vattendunKarKoKKärl • Byxa Bdu • pulKa • HandsKar • linne • doG taG • vantarM90 SKjoRTA beg69 krFälTbyxA M59,från stl c42-62220 krHandla från vår webbshop nu – och betala i februari.M90 FälTjAcKA485 krRyggSäcKcoMbAT 1Titel: Parsifal direktivetFörfattare: Kaj KarlssonI den fristående efterföljaren till”Operation Nordanvind” får viåterigen möta kustjägarofficerenoch operatören Gustav Sterner. Hanär ledare för Red Team, en hemliggrupp specialister, som upptäckerett förberett sabotage mot Ringhalsunder ett säkerhetstest. Spårenleder till i EU:s toppskikt ...TÅ.UngeRSK gUlASchgRyTASTällningFRAKTVid förskottsbetalning0-10 kg (ej skrymmande) 49:-Vid efterkrav postförskott0-10 kg (ej skrymmande) 109:-Active Life EquipmentKundtjänst växel 08.00-17.00,Öppettider Butik: Måndag – Fredag 12-18,Lördagar 10-14, övrig tid telefonkontakt.Kvarngatan 10, Slutarp / Falköping,Tel: 0515-33399, Fax: 0515 - 333 90,info@surplus.sewww.surplus.seStor SortEring Av produktEr i M90cAMoufLAgE LiknAndE förSvArEtS. nu finnS vi ävEn på fAcEbook.Kåsa • BesticK • Gummistövlar 90 • tältlyKta • Fältspade • Grävspade • värmejacKa 90 • värmeByxa 90 • ryGGsäcKar • masKerinGsnät • teleFonväxel • snösKyFFel • FörBandsväsKor • vattendunKar295 kr350 krM59 SKjoRTA,stl 37-49från 45 kr175 krKoKKärl • Byxa Bdu • pulKa • HandsKar • linne • doG taG • vantar38 Hemvärnet #6—2013Hemvärnet #6—2013 39

Posttidning BAdressändring: Är du med i hemvärnet så kontaktar du dinutbildningsgrupp, övriga mejlar adm@tidningenhemvarnet.seUtbilda dig till hundförarei Hemvärnet.KamratskapNyttaActionKompetensSpänningIntresserad?Besök www.brukshundklubben.se/tjanstehundFotografer: Kamratskap, action & kompentens: Magnus Frödeberg. Nytta: Elisabeth Gustavsson STARK fotografi & design. Spänning: Jonas Strandberg