Sjuka skönhetsideal - Ergo

18 / NYHETER Ergo #6/ 2009Size zero-trenden har anammats av snart sagt majoriteten kändisaroch tidningarna är fulla av tips på hur du blir smalare, snyggare ochyngre. Få kan leva upp till idealbilden. Som Cindy Crawford en gångsade: ”Even I don’t wake up looking like Cindy Crawford.” Föraktet förden egna kroppen får många att avstå från att göra saker de tyckerom, och i extrema fall välja att isolera sig helt.Den lögnaktiga spegelnsDet går inte att säga exakt vaddet är som gör att vissa människorfokuserar på en liten detalj isitt utseende, förstorar upp denoch till slut inte ser något annat.Skalan är flytande, och rör sigmellan dem som inte lider nämnvärtav sina komplex till dem somhar en patologiskt förvrängd bildav sig själva.Tidskrävande morgonritualer,som att sminka sig i timmarinnan man går ut, är ett varningstecken.Likaså om manslutar att göra saker man tidigaretyckt om, av rädsla för vad andraska tänka om kroppen som väller över åtalla håll och kanter eller håret som växermörkt och tätt överallt.– Det kan handla om hur kroppenkänns. Att man upplever att fettet dallrarså fort man rör på sig, och därför undvikeratt gå till gymmet eller badstranden,säger Ata Ghaderi, docent i klinisk psykologivid Uppsala universitet och en av författarnatill boken ”Lev med din kropp”.HAN BERÄTTAR OM TVÅ KVINNOR han mötti sitt arbete, vi kan kalla dem Anna ochLisa. Anna är fyrtio, högpresterande ochlite överviktig. Definitivt inte fet. I femtonår har hon lidit i tysthet över vad hon uppleversom en extremt stark och obehagligkroppsodör på grund av svett. Hon kännerskam över sin ”fetma” som hon trorär orsak till svettningarna. När hon inteär på jobbet går hon på lågvarv och har desenaste femton åren helt avstått från attdejta. Trots att läkarna anser att hon intesvettas på ett onormalt sätt och att honinte luktar illa, överväger hon operation.Lisa är 27 år och har en historia av ätstörningar.Hon är väldigt missnöjd med sinkropp och lägger ner stora pengar på attta bort hår genom laserbehandlingar. Föratt kompensera för vad hon upplever somextrem hårbeklädnad tränar hon på etttvångsmässigt sätt. Hon tycker inte atthon är värd särskilt mycket och letar därförefter män som hon på något sätt anserär lika ”värdelösa” som hon själv, vilketleder till att hon ger sig in i destruktivarelationer gång på gång.– Det räcker inte med att prata. Man kaninte ändra folks bild av sig själva genomnågra samtal, och vi måste sluta att letaefter en enkel lösning. Det som hjälperär övning och reflektion. Man behöver tasig tid att öva in ett nytt sätt att se på sigsjälv, vilket i praktiken innebär att manförhåller sig och gör på ett annat sätt äntidigare, säger Ata Ghaderi.ÅKE PÅLSHAMMAR, universitetslektor ochmedlem av Hjärnfonden, som i många årsysslat med psykologi och neurovetenskappå institutionen för psykologi, hållermed:– Man måste bli medveten om sina destruktiva,ofta absurda tankemönster.Då först krackelerar bilden. Det är viktigtatt veta att risken för bakslag är stor ochatt man bör träffa en terapeut som mankänner tilltro till. Därifrån kan mansedan få motivation att jobba vidare påegen hand. Utseendet är bara en aspektav problemet. Lätt att prata om, lättare