Sjuka skönhetsideal - Ergo

Sjuka skönhetsideal - Ergo Sjuka skönhetsideal - Ergo

10.07.2015 Views

18 / NYHETER Ergo #6/ 2009Size zero-trenden har anammats av snart sagt majoriteten kändisaroch tidningarna är fulla av tips på hur du blir smalare, snyggare ochyngre. Få kan leva upp till idealbilden. Som Cindy Crawford en gångsade: ”Even I don’t wake up looking like Cindy Crawford.” Föraktet förden egna kroppen får många att avstå från att göra saker de tyckerom, och i extrema fall välja att isolera sig helt.Den lögnaktiga spegelnsDet går inte att säga exakt vaddet är som gör att vissa människorfokuserar på en liten detalj isitt utseende, förstorar upp denoch till slut inte ser något annat.Skalan är flytande, och rör sigmellan dem som inte lider nämnvärtav sina komplex till dem somhar en patologiskt förvrängd bildav sig själva.Tidskrävande morgonritualer,som att sminka sig i timmarinnan man går ut, är ett varningstecken.Likaså om manslutar att göra saker man tidigaretyckt om, av rädsla för vad andraska tänka om kroppen som väller över åtalla håll och kanter eller håret som växermörkt och tätt överallt.– Det kan handla om hur kroppenkänns. Att man upplever att fettet dallrarså fort man rör på sig, och därför undvikeratt gå till gymmet eller badstranden,säger Ata Ghaderi, docent i klinisk psykologivid Uppsala universitet och en av författarnatill boken ”Lev med din kropp”.HAN BERÄTTAR OM TVÅ KVINNOR han mötti sitt arbete, vi kan kalla dem Anna ochLisa. Anna är fyrtio, högpresterande ochlite överviktig. Definitivt inte fet. I femtonår har hon lidit i tysthet över vad hon uppleversom en extremt stark och obehagligkroppsodör på grund av svett. Hon kännerskam över sin ”fetma” som hon trorär orsak till svettningarna. När hon inteär på jobbet går hon på lågvarv och har desenaste femton åren helt avstått från attdejta. Trots att läkarna anser att hon intesvettas på ett onormalt sätt och att honinte luktar illa, överväger hon operation.Lisa är 27 år och har en historia av ätstörningar.Hon är väldigt missnöjd med sinkropp och lägger ner stora pengar på attta bort hår genom laserbehandlingar. Föratt kompensera för vad hon upplever somextrem hårbeklädnad tränar hon på etttvångsmässigt sätt. Hon tycker inte atthon är värd särskilt mycket och letar därförefter män som hon på något sätt anserär lika ”värdelösa” som hon själv, vilketleder till att hon ger sig in i destruktivarelationer gång på gång.– Det räcker inte med att prata. Man kaninte ändra folks bild av sig själva genomnågra samtal, och vi måste sluta att letaefter en enkel lösning. Det som hjälperär övning och reflektion. Man behöver tasig tid att öva in ett nytt sätt att se på sigsjälv, vilket i praktiken innebär att manförhåller sig och gör på ett annat sätt äntidigare, säger Ata Ghaderi.ÅKE PÅLSHAMMAR, universitetslektor ochmedlem av Hjärnfonden, som i många årsysslat med psykologi och neurovetenskappå institutionen för psykologi, hållermed:– Man måste bli medveten om sina destruktiva,ofta absurda tankemönster.Då först krackelerar bilden. Det är viktigtatt veta att risken för bakslag är stor ochatt man bör träffa en terapeut som mankänner tilltro till. Därifrån kan mansedan få motivation att jobba vidare påegen hand. Utseendet är bara en aspektav problemet. Lätt att prata om, lättare

Ergo #6 / 2009NYHETER / 19Ensam ärtillräckligt stark?Psykologstudenterna Lina Gustafssonoch Sofia Andersson harsom sitt examensarbete precisdragit igång en studie där de villundersöka effekten av ett självhjälpsprogramför personer meden negativ självbild.psykologiatt ta på, men i grunden handlar det omdålig självkänsla.Det finns ett antal teorier kring varförvissa människor har lättare än andra för attutveckla en negativ självbild, men det finnsingen enkel förklaring. Snarare tycks dethandla om en kombination av arv och miljö.– En del barn är av naturen känsligare änandra. De har ett mer lättväckt nervsystem,vilket kan leda till att de tar till sig negativakommentarer lättare. Vad som också harkunnat visas är att hjärnhalvornas respektiveaktivitet påverkar. En person vars högrahjärnhalva dominerar, tänker mer negativatankar. Tvärtom hos någon med enmer aktiv vänsterhalva. En annan sak somhar betydelse är vad man haft för relationertill familjemedlemmar när man var barn.Om man känner sig trygg i förvissningenatt man är älskad för den man är löper manmindre risk att påverkas av kommentareroch signaler utifrån senare i livet.PÅ STUDENTHÄLSANS MOTTAGNING stöterman på fenomenet med negativ kroppsuppfattningmed jämna mellanrum,dock sällan som ett isolerat fenomen.– Ofta ingår den här problematiken i ettsammanhang, och vanligast är att manhuvudsakligen lider av prestationsångesteller ätstörningar. De här personerna harhöga krav på sig själva och är inte sällanperfektionister. Vi kan ana en viss ökningav problemen med negativ kroppsuppfattning,även om vi inte kan uttala oss medsäkerhet. Förmodligen har det mycket medidealen i samhället att göra, säger Emil Morath,psykolog på Studenthälsan.HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.seIllustration : Hanna StrandbergSjälvhjälpsboken ”Lev meddin kropp – om acceptansoch självkänsla” bestårav en inledande del medinformation och självskattningsformuläroch en övningsdel i sju steg. Du får tänkatill kring vilka livsvärderingar du har, föratt sedan undersöka hur du tänker ochkänner kring din kropp. Du kommer attbli tvungen att ta reda på hur stor del avdin självkänsla och självbild som hängersamman med din kropp och kroppsuppfattningoch tvingas konfronteras meddina spontana uttalanden om dig självoch din kropp. Sedan får du lära dig attbetrakta och beskriva istället för attbedöma och värdera. Du får lära dig attta hand om din kropp och att vara medvetetnärvarande – vad vill du att ditt livska handla om, vad vill du göra? Slutligengås alla steg igenom och du får med digfärdigheter och samlade kunskaper föratt kunna fortsätta på egen hand. Bokenriktar sig till personer med komplex ochproblem som påverkar livskvaliteten.För mer allvarliga problem bör manprata med en terapeut eller psykolog.Självhjälpsprogrammet somska utvärderas baseras på boken”Lev med din kropp – omacceptans och självkänsla”,skriven av Ata Ghaderi ochThomas Parling på institutionen för psykologi.Metoderna som används byggerpå kognitiv beteendeterapi och act (acceptanceand commitment therapy). Bokensbudskap är att man faktiskt kan levasitt drömliv med den kropp och de förutsättningarman redan har och innehållerolika övningar som bland annat syftar tillatt få läsaren att ifrågasätta sitt tänkandekring den egna kroppen. Nyckelorden ärmedveten närvaro och acceptans.– När man känner att tankar på utseendetbörjar ta tid och energi från vardagenbör man stanna upp och tänka efter.Många är begränsade på ett väldigt subtiltsätt, det finns de som tycker att det är jättejobbigtatt gå före någon annan genomen dörr eller uppför en trappa eftersomde oroar sig för hur rumpan ser ut, är denför stor?, säger Lina Gustafsson.Oron handlar ofta om vikt, och det ärinte ovanligt att personer med en negativkroppsuppfattning lider av anorexi.Men man kan även vara missnöjd medvissa specifika kroppsdelar eller överatt håret börjar tunnas ut. Det finns likamånga komplex som det finns människor.Lina Gustafsson och Sofia Anderssontar upp medias roll i sammanhanget, ochbudskapet: ”Du kan göra någonting åtditt utseende!”, som de menar leder tillett skuldbeläggande av individen och ettkrav på att man måste göra någonting.– Och de mål som folk sätter upp äromöjliga att nå. Strävan efter den perfektakroppen är en miljardindustri!, konstaterarLina Gustafsson.I STUDIEN kommer de att jämföra fyra olikagrupper som fått arbeta självständigtmed boken, med eller utan mejlstöd frånkursledarna och under olika lång tid, föratt se vilken påverkan stöd och behandlingstidhar för resultatet av självhjälpsprogrammet.För tillfället befinner desig i rekryteringsfasen och letar frivilligapersoner med ljus och lykta.– Tidigare studier (där man gett sammabehandling som nu, fast under kortaretid, reds anm.) visar att det är möjligt attskapa ett förhållande till kroppen som utgårfrån vad man själv vill, och vad manklarar av, säger Sofia Andersson.Men behandlingen är inte slut efter studien.– Vill man behålla sin nya självbild måsteman fortsätta att arbeta med sig själv. Resultatetmotsvaras av den tid man läggerner, säger Lina Gustafsson, men tillägger:När människor väl upptäckt att de intemåste lida skapar det incitament för att deska fortsätta ta hand om sig själva.HANNA STRANDBERGKänner du igen dig i problematiken och villdelta i studien? Gå in på:www.anst.uu.se/ataghade/omstudienBI.html

18 / NYHETER <strong>Ergo</strong> #6/ 2009Size zero-trenden har anammats av snart sagt majoriteten kändisaroch tidningarna är fulla av tips på hur du blir smalare, snyggare ochyngre. Få kan leva upp till idealbilden. Som Cindy Crawford en gångsade: ”Even I don’t wake up looking like Cindy Crawford.” Föraktet förden egna kroppen får många att avstå från att göra saker de tyckerom, och i extrema fall välja att isolera sig helt.Den lögnaktiga spegelnsDet går inte att säga exakt vaddet är som gör att vissa människorfokuserar på en liten detalj isitt utseende, förstorar upp denoch till slut inte ser något annat.Skalan är flytande, och rör sigmellan dem som inte lider nämnvärtav sina komplex till dem somhar en patologiskt förvrängd bildav sig själva.Tidskrävande morgonritualer,som att sminka sig i timmarinnan man går ut, är ett varningstecken.Likaså om manslutar att göra saker man tidigaretyckt om, av rädsla för vad andraska tänka om kroppen som väller över åtalla håll och kanter eller håret som växermörkt och tätt överallt.– Det kan handla om hur kroppenkänns. Att man upplever att fettet dallrarså fort man rör på sig, och därför undvikeratt gå till gymmet eller badstranden,säger Ata Ghaderi, docent i klinisk psykologivid Uppsala universitet och en av författarnatill boken ”Lev med din kropp”.HAN BERÄTTAR OM TVÅ KVINNOR han mötti sitt arbete, vi kan kalla dem Anna ochLisa. Anna är fyrtio, högpresterande ochlite överviktig. Definitivt inte fet. I femtonår har hon lidit i tysthet över vad hon uppleversom en extremt stark och obehagligkroppsodör på grund av svett. Hon kännerskam över sin ”fetma” som hon trorär orsak till svettningarna. När hon inteär på jobbet går hon på lågvarv och har desenaste femton åren helt avstått från attdejta. Trots att läkarna anser att hon intesvettas på ett onormalt sätt och att honinte luktar illa, överväger hon operation.Lisa är 27 år och har en historia av ätstörningar.Hon är väldigt missnöjd med sinkropp och lägger ner stora pengar på attta bort hår genom laserbehandlingar. Föratt kompensera för vad hon upplever somextrem hårbeklädnad tränar hon på etttvångsmässigt sätt. Hon tycker inte atthon är värd särskilt mycket och letar därförefter män som hon på något sätt anserär lika ”värdelösa” som hon själv, vilketleder till att hon ger sig in i destruktivarelationer gång på gång.– Det räcker inte med att prata. Man kaninte ändra folks bild av sig själva genomnågra samtal, och vi måste sluta att letaefter en enkel lösning. Det som hjälperär övning och reflektion. Man behöver tasig tid att öva in ett nytt sätt att se på sigsjälv, vilket i praktiken innebär att manförhåller sig och gör på ett annat sätt äntidigare, säger Ata Ghaderi.ÅKE PÅLSHAMMAR, universitetslektor ochmedlem av Hjärnfonden, som i många årsysslat med psykologi och neurovetenskappå institutionen för psykologi, hållermed:– Man måste bli medveten om sina destruktiva,ofta absurda tankemönster.Då först krackelerar bilden. Det är viktigtatt veta att risken för bakslag är stor ochatt man bör träffa en terapeut som mankänner tilltro till. Därifrån kan mansedan få motivation att jobba vidare påegen hand. Utseendet är bara en aspektav problemet. Lätt att prata om, lättare

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!