Marsch fÃ¶r Studentstaden - Ergo

More documents

Recommendations

Info

08 / NYHETER <strong>Ergo</strong> #4 / 2010Krantz villse resultatMer resultatinriktade utvärderingarav lärosätena, tuffarekrav på studieprestationer förfortsatt rätt till studiemedeloch minskad detaljstyrning avutbildningen. Det är något avinnehållet i högskole- och forskningsministerTobias Krantz (FP)tre senaste propositioner.Tidigare system för utvärderingarav högre utbildningarhar till stor del handlatom hur lärosätena arbetar.Nu vill regeringen att utvärderingarnaistället ska rikta in sig påresultaten. Med resultat menas hur välstudenterna når examensmålen.Bedömningen ska bygga på tre delar.För det första ska studenternas examensarbetenutvärderas. För det andraska lärosätena själva ange faktorer sompåverkar utbildningens resultat, såsomtillgång på lärare och lärarnas kompetens.Bedömarna ska genom platsbesökfå fördjupad information om utbildningen.För det tredje ska tidigare studenterfå ge besked om utbildningensanvändbarhet på arbetsmarknaden.Utvärderingen ska göras av utomstående,oberoende sakkunniga vart fjärdeår och resultera i ett samlat omdöme påen tregradig skala. Om en utbildning harallvarliga brister ska lärosätets examensrättkunna dras in.De lärosäten som får det högsta betygetska få mer pengar än andra. Tanken är attdet ska få lärosätena att sträva efter atthöja sin kvalitet. Liksom tidigare kommerdock den största delen av resursernaatt fördelas utifrån antalet helårsstudenteroch helårsprestationer.FLERA STUDENTORGANISATIONER är kritiska,däribland Uppsala studentkår. Eninvändning är att det föreslagna systemetär för snävt inriktat mot studenternasprestationer.– Detta är utvärdering av studenter,inte utvärdering av utbildningar, sägerUppsala studentkårs vice ordförandemed utbildningspolitiskt ansvar HannaMörck.Förslaget får även kritik för att vara dåligtförankrat i utbildningssektorn ochinom studentrörelsen, för att allt för storvikt läggs vid studenternas examensarbetenoch för det har en svag internationellkoppling.REGERINGEN HAR ÄVEN lämnat en propositionom förändringar i studiestödssystemet.Studerande som behållersina studiemedel vid vård av sjukt barneller svårt sjuk närstående ska kunnaskriva av sitt studielån från och medtrettioförsta vårddagen, vilket motsvararvad som gäller om man inte kan studerapå grund av egen sjukdom.Cirka 30 000 personer bosatta i utlandetmissköter enligt regeringen återbetalningenav sina studielån. Nu föreslåsCSN kunna säga upp studielån och krävaomedelbar betalning av låntagare somtrots påminnelser och krav inte betalarårsbelopp eller avgifter.För att öka genomströmningen i högskolanvill regeringen införa ett tydligarekrav på studieprestation för fortsatträtt till studiemedel. Man måste alltsåha bedrivit sina tidigare studier i normaltakt för att kunna få några pengarav CSN.Propositionen bygger på Studiesocialakommitténs betänkande från förra året,men de flesta av förslagen därifrån lysermed sin frånvaro.– Propositionen innehåller nästaningenting av det vi tyckte var bra medkommitténs betänkande, till exempelförslaget om deltidssjukskrivning förstudenter. Det här är ett stort svek motstudenterna, säger Stella Papasotiriou,Tobias Krantz vill att utvärderingen av högre utbildning ska bli mer resultatinriktad.Foto: Christin Lenthamreviceordförande med studiesocialt ansvarvid Uppsala studentkår.REGERINGEN VILL TILL SKILLNAd från Autonomiutredningenatt lärosätena äveni fortsättningen ska vara myndighetermen att de ska ges större frihet inomen rad områden. För utbildningens delbetyder det minskad detaljreglering avbland annat studieplaner, disputationoch betygsnämnder. Vissa grundläggandebestämmelser ska dock behållas,exempelvis bestämmelserna om gemensamexamen, examination, rätt till kursochexamensbevis och tillgodoräknandeav utbildning.Uppsala studentkårs vice ordförandeHanna Mörck tror dock att det kan blisvårt att tillgodoräkna sig utbildningarsamtidigt som regleringen av studieplanernatas bort.– Utan planer kan det bli svårt att bytalärosäte mitt under en utbildning.Kåren befarar också att de föreslagnaförändringarna leder till att rektor, universitetsstyrelsenoch universitetsbyråkratinfår mer makt på bekostnad avstudenter, doktorander och lärare.Läs mer om propositionen ”En akademii tiden – ökad frihet för universitetoch högskolor” i Per Löwdins spalt på sidan10.GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se»Högskolan ska inte vara en bubbla«Avståndet mellan universitetetoch den stora grupp unga sominte söker sig dit är litet rentfysiskt, men stort på det socialaplanet. Nu startar kampanjenFörsta grenen på högstadieskoloroch runt om på campus.Syftet är breddad rekrytering tilluniversitetet.Förberedelserna har pågått undernågra månader men nu ärdet dags. Intervjuer är gjorda,postrar formgivna och tryckta.Citat kollade, bilder godkända.Musik insamlad. Och så vidare.Uppsala studentkår och mångfaldsbyrånEsmeralda startar sin kampanj Omjag når den första grenen, vars namnbygger på ett citat från Strindbergs FrökenJulie, en pjäs där en av huvudpersonernadrömmer om ett annat liv.– VI HAR VALT UT nio personer för utställningen,framför allt genom Esmeraldasstudentambassadörsprojekt. Vår ambitionvar att visa på någon typ av mångfaldoch vi har främst tittat på deras socialabakgrund – det avgörande har varitatt de inte kommer från familjer medakademisk bakgrund, säger Esmeraldaskoordinator Rose-Marie Widlund, somtillsammans med kårens jämlikhetsansvarigaKarin Tillberg arbetat fram kampanjen.Utställningen bygger på ett antal storapostrar. De nio personerna presenteraspå vardera 1x2,5 meter samtidigt somderas favoritlåtar spelas. Invigningenpå Ekonomikum den nionde april bjuderpå föreläsning, speakers corner ochmingel. Kampanjen drar igång samtidigtpå Valsätraskolan och på Ekonomikum,därefter kommer den att gå parallelltpå högstadieskolor och campus, tvåveckor i taget under sammanlagt åttaveckor. När utställningen byter campusanordnas kårfika.– På högstadiet vill vi informera om högrestudier, visa att möjligheten finns. Istort sett alla undersökningar visar att jutidigare man kan komma in och påverkaungas attityder, desto större är chansenatt lyckas, säger Rose-Marie Widlund.– Vi vill också att de som söker sig tillUppsala universitet stannar kvar. Genomkampanjen på campus hoppas viatt studenterna ska stanna till och tänkaöver sin egen miljö. Uppsala universitetär väldigt homogent jämfört med mångaandra lärosäten i landet, majoriteten avstudenterna är svenskar med akademikerbakgrund.Lärosätet ska spegla samhälletoch vara en språngbräda – inte enbubbla, säger Karin Tillberg.HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se
<strong>Ergo</strong> #4 / 2010NYHETER / 09Stressade studenterVar fjärde student vid Uppsalauniversitet upplever att psykiskohälsa eller stress har varit ettstort hinder för att lyckas påkursen. Samtidigt är de flestaganska nöjda med såväl lokaleroch utrustning som undervisning.Det visar Uppsala studentkårsnya rapport om studenternasarbetsmiljö.Uppsala studentkår har isamarbete med Studenthälsanoch Farmacevtiskastudentkåren frågat Uppsalastudenternaom deraspsykiska och fysiska arbetsmiljö. Totalt915 studenter från alla fakulteter utommedicinska fakulteten har deltagit i undersökningen.25 procent av de svarande uppger attpsykisk ohälsa eller stress har varit ettstort hinder för att lyckas på kursen. 18procent har besvärats av psykiska ellerfysiska symtom som de sätter i sambandmed studiemiljön. Det vanligaste psykiskasymtomet är stress; de vanligaste fysiskasymtomen är huvudvärk, trötthet,magproblem och ryggont. Oroväckande,tycker Stella Papasotiriou, vice kårordförandemed studiesocialt ansvar.– Det finns positiv stress, men det härvisar att många upplever en helt annannivå av stress som också manifesterar sigfysiskt.Hon tror att prestationsångest är envanlig form av stress bland studenterna.– En orsak kan vara bristande återkopplingpå studenternas prestationer. Det ärnågot vi ser i många enkätsvar.I ÖVRIGT FÅR LÄRARNA och undervisningengenomgående ett ganska gottbetyg. Många svarande tycker att deraslärare är tillgängliga och duktiga påatt lära ut och upplever att de krav somställs i utbildningen är tydliga. De flestaär nöjda med examinationsformernaoch arbetsformerna och en klar majoritettycker att utbildningen är relevantför deras framtida arbetsmarknad. Deflesta är också nöjda med den kurs de läserför tillfället.En stor majoritet är nöjda med stämningenpå kursen och de flesta har studiekamrateratt arbeta med när de behöverdet. Bara ett fåtal tycker att konkurrensenpå kursen försvårar samarbetetmellan studenterna.Allt mellan 0,4 och 3 procent av de svarandekänner sig diskriminerade ellerkränkta på grund av kön, könsöverskridandeidentitet eller uttryck, ålder, sexuellläggning, funktionsnedsättning,etnisk tillhörighet eller social tillhörighet.– Det är fruktansvärt att det finns studentersom känner sig diskriminerade.Samtidigt är det glädjande att siffrornainte är högre, säger Stella Papasotiriou.DE SVARANDE är överlag ganska nöjdamed den fysiska arbetsmiljön, som undervisningslokaler,tekniska hjälpmedel,matplatser, kaféer och restaurangersamt gemensamma utrymmen. Däremotefterfrågas fler lugna platser ochUtbildningsvetenskapliga fakultetenfår sämst betyg av allainom en rad områden i kårensarbetsmiljörapport. Nu ska fakultetengöra en egen undersökningför att se vad som behöverförbättras.Utbildningsvetenskapliga fakultetensdekanus CarolineLiberg oroas av resultaten.– Det här en varningsklockaför oss, säger hon.Samtidigt är hon delvis kritisk till undersökningensgenomförande. Enkätenhar delats ut till två kurser på lärarutbildningen,Allmänt utbildningsområde1 och 2, som enligt Caroline Libergomfattar cirka 700 studenter. Av dessahar 108 svarat.– Urvalet är med andra ord ett stort frågetecken.Kårens undersökning gjordes när utbildningsvetenskapligafakulteten hölltill på Seminariet; studenternas missnöjemed den fysiska arbetsmiljön gälleralltså inte de nya lokalerna i Blåsenhus.Men även den psykiska arbetsmiljön fårgenomgående låga betyg. 35 procent avde svarande uppger att psykisk ohälsa ellerstress har varit ett hinder för att lyckasmed studierna. Det är en större andelän någon annanstans. Lärarnas tillgänglighet,förmåga att lära ut, inspirera ochge återkoppling får också lägre betyg änplatser där man kan koppla av.– Bristen på lugna platser kan vara enorsak till den stress som många studenterkänner, säger Stella Papasotiriou.Koppla av – det kan man väl göra hemma?– Ja, många kan det. Men vissa studentgruppervistas på universitetet hela dagarna,och då är det bra att det finns ettrum på campus där de kan varva ner.GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.seArbetsmiljörapporten finns att ladda ner påkårens hemsida: http://www.uppsalastudentkar.nu/sv/node/4862»En varningsklocka«på någon annan fakultet, och ovanligtmånga studenter är missnöjda med examinations-och arbetsformerna. Studenternavid utbildningsvetenskapliga fakultetenär dessutom minst nöjda av allamed den kurs de läser för tillfället.Caroline Liberg berättar att många lärarepå utbildningsvetenskapliga fakultetenblev särskilt bestörta över att hela14 av de 108 svarande säger sig ha blivitdiskriminerade av lärare eller handledare.– Man undrar förstås om det en ochsamma händelse de syftar på, eller fleraolika. Och varför har de inte sökt stöd?För att gå till botten med frågan skanu utbildningsvetenskapliga fakultetengöra en egen enkät som delas ut tillalla studenter vid fakulteten. Frågornaär delvis desamma som i kårens enkät.Undersökningen ska vara färdig i slutetav april.– Om den visar att vi behöver gå vidareså gör vi det, säger Caroline Liberg.MARTIN MICHELSSON, studiebevakarepå utbildningsvetenskapliga fakulteten,påpekar att enkäten delades ut till tvåkurser som alla lärarstudenter går.– Det innebär att vi givet det begränsadeantalet svarande studenter fick ettgott urval och därigenom under förutsättningarnagod representativitet påenkäten.GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.seÖstersjön i fokus på HållbarhetsdagenÖstersjön är temat för åretsupplaga av Hållbarhetsdagen vidUppsala universitet.Östersjöns tillstånd rör ossalla, menar Susanna vonSydow och Lena Lidmarkfrån Uppsala studentkårsmiljögrupp.– De flesta åker ju till kusten för attbada om inte annat, säger Susanna vonSydow.Hållbarhetsdagen arrangeras av kårenoch universitetet i universitetshuset den22 april. Under dagen diskuteras olikaaspekter av Östersjöns miljöproblematik:Varför är Östersjön så känslig? Hurser de olika Östersjöländerna på sitt gemensammahav? Hur kan miljöproblemenlösas?– Tanken är att förläsningarna skakomplettera varandra så att besökarnafår en helhetsbild, säger Lena Lidmark.Utöver föreläsningarna har Uppsalasmånga miljöorganisationer bjudits in .GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.seSusanna von Sydow och Lena Lidmark.NYHETER I KORTHETBiomedicinska analytikerhar en framtidEn ljus arbetsmarknad väntar biomedicinskaanalytiker, yrkeslärare,fritidspedagoger, receptarier ochhögskoleingenjörer, som enligt Högskoleverketsrapport är fem-i-topp pålistan över vilka utbildningar somkommer att leda till jobb i framtiden.Svårast får apotekare, ekonomer, desom läst en konstnärlig utbildning,journalister och socionomer. Ettsvagt intresse från studenternas sidaligger till grund för nästan alla bristgrupperi listan och Högskoleverketkonstaterar att man borde göra dessayrken mer attraktiva snarare än attöka antalet utbildningsplatser. Förpopulära utbildningar, som läkar-,veterinär- och psykologprogrammetberäknas rekryteringsbehovet varafyllt när de som börjar plugga i hösttar ut sin examen – det ser inte likaljust ut som för biomedicinska analytiker,men inte lika mörkt ut som förapotekarna.Rödgröna vill sänka skattpå korridorsrumDen rödgröna oppositionen i riksdagenhar den senaste tiden gått ut imedia och lovat att alla unga som bori studentkorridor ska få sänkt hyra.Ett rum i korridor beskattas idag påsamma sätt som vilken annan lägenhetsom helst, oavsett storlek. Oppositionenställer sig nu bakom Boverketsförslag att beskatta varje studentkorridorsom en bostad, vilket innebäratt studenter i korridor kan få sänktahyror med uppemot 1000 kronor perår.Nio studenterav tio mår braDe allra flesta studenter mår bra ochhar framtidstro. Fler upplever ocksåatt de kan klara en oförutsedd utgiftpå 1000 kronor, enligt en ny rapportfrån CSN.– Undantaget är personer med utländskbakgrund. De upplever att dehar det betydligt tuffare, säger Carl-Johan Stolt, utredare vid CSN.Drygt hälften av studenterna ärnöjda med sin ekonomiska situation.Något fler än tidigare tycker att studiemedlentäcker levnadsomkostnaderna,vilket är ett trendbrott jämförtmed tidigare år – men fortfarandetycker dock de flesta att studiemedletinte räcker till.
Page 1: Uppsala studentkårs tidning. Grund
Page 5 and 6: Ergo #4 / 2010DEBATT / 05ÖPPNAAKAD
Page 7: Vill du vara med och lösavärldens
Page 11 and 12: Ergo #4 / 2010NYHETER / 11FORSKNING
Page 13 and 14: Ergo # 4 / 2010KÅRVALET / 13Hur gi
Page 15 and 16: Ergo #4 / 2010KÅRVALET / 15»VI TR
Page 17 and 18: Ergo #4 / 2009KÅRVALET / 17»KÅRE
Page 19 and 20: Var med och förändra kåren:RÖST
Page 21 and 22: Ergo #4 / 2010NYHETER / 21Vatten ö
Page 23 and 24: Nyhet! Ett hus med bara ettor.Och e
Page 25 and 26: Ergo #4 / 2010PORTRÄTTET / 25Välk
Page 27 and 28: Ergo #4 / 2010 KULTUR / 27SCENVulg
Page 29 and 30: Ergo #4 / 2010RECENSIONER / 29Betyg
Page 31 and 32: Spec. mott. i gynekologiDr Marcus R
Page 33 and 34: Ergo #4 / 2010NATIONER / 33Akilles
Page 35: KÅRSIDORNAInternational officerSig

Marsch fÃ¶r Studentstaden - Ergo

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?