10.07.2015 Views

Marsch för Studentstaden - Ergo

Marsch för Studentstaden - Ergo

Marsch för Studentstaden - Ergo

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Uppsala studentkårs tidning. Grundad 1924.# 42/4–29/4201011/ ”Jag hatar överanvändandet.Av. Punkter. För.Effekt.”21/ ”I’m unaware of evercausing offence in Swedish,and I find this veryworrisome.”29/ ”Människan år 2010 ären världsmedborgare sommåste tolerera, förstå ochkommunicera med alla.”Propparna har gått08/NYHETER Mer resultatinriktadeutvärderingar av lärosätena,tuffare krav på studieprestationerför fortsatt rätt till studiemedel ochminskad detaljstyrning av utbildningen.Det är något av innehålleti högskole- och forskningsministerTobias Krantz (FP) tre senaste propositioner.Sju slåss om årets röster13–19/KÅRVALET Kårvaletnärmar sig och de sju partier somställer upp i år håller som bäst påatt förbereda sig inför den förstamandatperioden utan obligatoriskkåravgift. Valet och det kommandeverksamhetsåret kommer att gå tillkårhistorien. <strong>Ergo</strong> har pratat medrepresentanter för de olika partiernaoch låtit dem redogöra för sinaåsikter i en rad aktuella frågor.POSTTIDNING, Övre Slottsgatan 7, 753 10 UPPSALA<strong>Marsch</strong> för <strong>Studentstaden</strong>10/NYHETERPoet i exil24–25/PORTRÄTTET– Ingenstans säger politikerna helasanningen. Om politikerna hadegjort det hade det inte funnitsnågra problem. Det bangladeshiskasamhället är genomsyrat av islamistiskafundamentalister. Poliser,journalister, politiker, diplomateroch militärer.Det säger Anisur Rahman, fristadsförfattarei Uppsala.04–06/DEBATTETT GIGANTISKTKLIV BAKÅT«PRAKTIKBETYGINTE RÄTTSSÄKRA«


<strong>Ergo</strong> #4 / 2010LEDARE / 03SEKTIONERELLER IDEOLOGIDet börjar dra ihop sig till kårval. Om det blir som det har varit de senasteåren kommer runt en tiondel av kårens medlemmar att rösta. Sedankommer några av kårpartierna gadda ihop sig och bilda en koalitionsom, om inget oförutsett inträffar, styr kåren under nästa verksamhetsår.Som vanligt ägnar <strong>Ergo</strong> en stor del av numret närmast före valet åt attgranska kårpartierna – deras viktigaste frågor inför nästa år och deras prestationerunder året som har gått.Ändå är det inte riktigt som det brukar den här gången. Kårobligatoriets fall den1 juli i år förändrar kårens förutsättningar i grunden. Man måste hitta vägar för attbehålla sina medlemmar. En strategiär att bilda lokala, delvis självstyrande»FRÅGAN ÄR NU OMSEKTIONSBILDNINGENÄR ETT FÖRSTA STEGBORT FRÅN DETPARTIPOLITISKASYSTEMET.«sektioner som sägs kunna bidra till attfå fler att känna sig delaktiga i kårensverksamhet. Sektionsfrågan var längeen stridsfråga i kårfullmäktige mennu tycks det råda nästan total enighetom att sektioner är rätt väg att gå. Åtminstoneär de forna motståndarnaS-studenter och Vänsterns studentförbundmed på noterna.Frågan är nu om sektionsbildningenär ett första steg bort från det partipolitiskasystemet. Sektionerna, som är baserade på fakulteter eller campus, skullekunna komma att utgöra valkretsar i framtidens studentkår.KÅRENS NUVARANDE PARTIPOLITISKA SYSTEM har alltid haft motståndare – blandnationer och studentföreningar men även inom fullmäktige. Partierna drar in rikspolitiskafrågor som saknar relevans för studenterna, menar kritikerna. Vissa menaratt partipolitiken inom kåren blir särskilt problematisk i och med kårobligatorietsfall. En alltför ideologisk kår riskerar att skrämma bort många studenter resonerarman.Partipolitikens förespråkare hävdar å sin sida studenternas rätt att välja att representerasav det parti som delar deras ideologiska övertygelse. De menar att ett sektionsbaseratvalsystem knappast gynnar detta.Man kan också se en risk att ett valsystem baserat på sektioner leder till att starkasektioner helt kommer att dominera kåren, vilket i sin tur leder till att studenternavid andra fakulteter känner sig alienerade och går ur.Det är naturligtvis inte <strong>Ergo</strong>s avsikt att ta ställning i denna fråga. Men vi tycker attdet vore intressant med en rejäl debatt under det kommande året.HEJ STUDENT!Namn: Ylva Stadell.Studerar: Socionomprogrammet.Terminer i Uppsala:7.Bästa kurs: Socialpsykologiskteori.Värsta kurs: Metodoch analys.Senast köpta kurslitteratur: ”Genusperspektivpå yrkesmässiga relationer”av Ingrid Nilsson Motevasel.Här sitter jag och pluggar: Karin Boyebiblioteket.Här slappar jag: Gärna och helst på Geijersgatan40A.Här shoppar jag kläder i Uppsala: Lindexoch ÅhlénsOnödigaste grejen i mitt kylskåp: CatchminiFavoritnation: Uplands.Bästa utgång i Uppsala: BJ.Största framgången: Väntar fortfarande!Favoritresmål: London.Här äter jag lunch: 018.Tränar: Gottsundabadet.Ser på: Grey´s Anatomy.Lyssnar på: Salem Al Fakir.Bästa budgetmaten: SoppaDet gör jag helst en ledig söndag: Ingenting.Vill du sätta in en radannons i <strong>Ergo</strong>?Kostnaden är 50 kr. Skicka max 100tecken till cred@ergo.us.uu.se eller medvanlig post till <strong>Ergo</strong>, Övre Slottsgatan 7,75310 Uppsala.<strong>Ergo</strong> grundades 1924 och ärUppsala studentkårs tidningsedan 1940. Redaktionenär obunden gentemot bådekårstyrelse och opposition.CHEFREDAKTÖR/ANSV. UTGIVAREGusten Holmcred@ergo.us.uu.se018–480 31 30REDAKTÖRHanna Strandbergred@ergo.us.uu.se018–480 31 31SIDREDIGERINGRobert Ringefors ochGusten HolmADLotta HähnelANNONSBOKNINGTomat annonsbyråinfo@tomat.se046–13 74 00/02www.tomat.seUPPLAGA OCHPERIODICITET34 000 exemplar14 nr per årPRENUMERATION150 kr/årANNONSPRISERHelsida fyrfärg: 19 500 krHalvsida fyrfärg: 12 000 krTRYCKERIUNTISSN0345–2875ADRESSÄNDRING018–480 31 00Eftertryck utan redaktionensskriftliga medgivande tillåtsej. För obeställt materialansvaras ej.Utebliven tidning:018-478 10 20distributon@unt.se(endast boende i Uppsala)berglinKOMMANDENUMMER AV ERGO#5 30/4#6 17/5


<strong>Ergo</strong> #4 / 2010DEBATT / 05ÖPPNAAKADEMIN«När universitet, studenter ochpolitiska rörelser diskuterasär det näst intill slentrian attnostalgiskt blicka mot historien.Detta är fel. Aldrig har politiken,dominerad av ständiga tommautspel, bortkollrad bland lösasiffror och uppskattningar, behövtakademin som nu, skriverAxel Lindersson och JohannaPettersson, Rödgrönt akademisktforum.Universitetsbiblioteket Carolina Rediviva.»UNIVERSITETET MÅSTE TATAG I SIN BIBLIOTEKSPOLICY«Uppsala universitet bör ha enbibliotekspolicy som tar hänsyntill både digital och fysisktillgänglighet. Det skriver MoaEkbom, Rädda Carolina, ochKarolina Andersdotter, Piratstudenterna.Replik i debatten om undervisningenpå juridiska institutionen.Med anledning av juridiskafakultetenskommentar i senastenumret av <strong>Ergo</strong> vill jagpassa på att förtydligaden kritik som jag framfört mot bristandevägledning inom juristprogram-I<strong>Ergo</strong> 2/2010 skrev Uppsala studentkårett inlägg om Carolina Rediviva.Bland annat nämndes de planeradegrupparbetsplatserna och den flyttadesäkerhetsgränsen på biblioteket,och att man skulle vara varsam medmoderniseringen så att det inte leder tillatt Carolina enbart blir en turistattraktion.Studentkårens inlägg är en reaktion påde nyligen offentliggjorda planerna påen ombyggnation av Carolina. Även omvi tycker att det är lovvärt att universiteteti någon mån vill satsa på bibliotekettigs det ännu om de viktigaste frågorna,det som utgör själva kärnan. Universitetethar ännu inte någon genomtänktbibliotekspolicy vad gäller sina bibliotek.Man har glömt bort att viktiga kärnvärdensåsom utbildningskvalitet intebara består i lärarledd undervisningutan även av goda biblioteksfaciliteter.Forskningsanknytning ska inte barainnebära att de som föreläser och hållerlektioner själva är aktiva forskare utanstudenterna måste också ha tillgång tillforskningsbibliotek. Universitetet bortseräven från att tredje uppgiften intebara består i författande av populärvetenskapoch offentliga föreläsningar –det bör också innebära att allmänhetenkan bedriva forskning och ha tillgångtill bibliotek.I den nya planen pratas det mycket omgrupparbetsrum men lite om tillgänglighet.I planen nämns ingenting omatt den strikta kontorstid som nu råderför tillgång till bibliotekarier, katalogrumoch i vissa fall läsesalar kommerändras på. För den som vandrar genomkorridorerna på Engelska parken en söndagseftermiddagfinner ofta soffornaoch borden där fullsatta med arbetandestudenter, de har ingen annanstans attvara. Biblioteken ska vara en del av studenternasarbetsmiljö och detta måsteäven innebära studenterna på distans-,met. Till skillnad från vad fakultetenssvar antyder riktas inte kritiken mot denproblembaserade metoden som sådan,utan till hur den fungerar i praktikenpå Uppsala universitet. I likhet med terminernaskursråd tycks många ansvarigaovilliga att lyssna till studenternasanmärkningar. Det publicerade svaretutgör ett utmärkt exempel på detta. Detär beklagligt att Brattström och Lundinändå kan vara av den uppfattningen atthelg- och kvällskurserna som blir en alltstörre del av kursutbudet. Detta kräveratt biblioteken har generösa öppettiderutöver kontorstider – det vill säga kvällaroch helger.»I DEN NYA PLANEN PRA-TAS DET MYCKET OMGRUPPARBETSRUM MENLITE OM TILLGÄNGLIGHET. «Om man nu bortser från dessa fläckarså kvarstår ändå en skrämmande storfråga; vad är framtiden för universitetsbiblioteken?Bibliotek, böcker och informationbefinner sig i en spännande ochoprövad utveckling, men vid UU är detinte tydligt hur man tänker förhålla sigtill detta. Vi efterlyser sålunda att Uppsalauniversitet tar tag i sin bibliotekspolicysom bör ta hänsyn till både digitaloch fysisk tillgänglighet.Karolina Andersdotter, PiratstudenternaMoa Ekbom, Rädda CarolinaANSVARIGA OVILLIGA ATT LYSSNA PÅ STUDENTERNA«”de flesta studenter [...] är nöjda medden feedback de får”. Juridiska fakultetenhar med sitt svar tydligt visat vilketbemötande studenterna får. Dessvärresyns normalt sett inte den här problematikenutåt då ambitionen bland juristprogrammetsstudenter är så hög attutmärkta resultat uppnås oavsett medeller utan lärarnas stöd.Madeleine VarnäsStudenter är idag minst likaaktiva om inte mer engageradeän tidigare, mendetta är ofta något som inteuppmärksammas. En av anledningarnatill detta är att kopplingenmellan akademi, samhälle och politikhar blivit svagare. Politiska partier äridag utlämnade åt intendenter för attfå tillträde till universitetslokaler. Vidmånga lärosäten motarbetas aktivt allauttryck för politisk diskussion i universitetslokalerna.Universiteten har för politiken,och till stor del samhället, bliviten sluten miljö.Vi vill öppna universiteten igen. Villföra forskningen tillbaka som en grundför skapandet av ett samhälle redo för 10-talets utmaningar. Som medlemmar ochsympatisörer i den nya rödgröna rörelsen,och som studenter, vill vi lyfta framden forskning som kan ligga till grundför en politik som skapar jämställdhet,tillväxt och klimatneutralitet. De publikationersom talar om de problem somfinns idag, men även om morgondagenslösningar.Och vi börjar i Uppsala.»UNIVERSITETEN HAR FÖRPOLITIKEN, OCH TILL STORDEL SAMHÄLLET, BLIVIT ENSLUTEN MILJÖ.«Fokus för det nu grundande RödgröntAkademiskt Forum ligger i att överbryggaavstånd mellan akademi och politiskaorganisationer, mellan politiskt engageradeinom och utanför akademin. Den17 april kommer professorer, författare,debattörer, engagerade i politiska partieroch rörelser mötas i V-Dala nationslokaler. En dag där frågan om vilket samhällevi vill ha diskuteras, där förslag ochlösningar presenteras.Som besökare kommer du bland annatatt kunna höra talare som Paulinade los Reyes, Johan Ehrenberg, Irene Molinaoch Stefan de Vylder, debattera samhällsutvecklingenmed representanterfrån bland andra S, V och Mp. Vi villuppmuntra till dialog mellan deltagareoch besökare, och hälsar alla som är intresseradeav vetenskapens betydelse förpolitiken hjärtligt välkomna att besökaforumet. Med närmare 15 seminarieroch debatter på varierande teman, frånnya sociala skiljelinjer till klimatfrågan,garanterar vi att alla besökare kommeratt hitta något av intresse.Vi manar till förändring och önskarockså dig som besökare, deltagare ochdebattör varmt välkommen till RödgröntAkademiskt Forum.Axel Lindersson och Johanna Petterssonför Rödgrönt Akademiskt Forum


06 / DEBATT <strong>Ergo</strong> #4 / 2010»RÄTTSOSÄKRA BETYGPÅ LÄRARPRAKTIKEN«Lärarstudenten Ida Björkmanville veta varför hon bara fick betygetG+ efter ett examinerandebesök på hennes praktik. Honfick veta att det krävdes ”någotutöver det vanliga” för att få VG– någon utförligare beskrivningfanns inte. ”Som student tyckerjag inte att man ska accepteraatt betygssättningen går till såhär”, skriver hon.I<strong>Ergo</strong> nummer 2/2010 fanns enartikel om hur kvaliteten på bedömningenav lärarstudenternaspraktik försämras genom att deexaminerande besöken ska skärasned från två till ett. Det känns motiveratatt även ta upp några fler brister i kvaliteten.Jag går själv lärarutbildningen ochhar nu diskuterat mitt betyg och betygssättningenpå kursen Verksamhetsförlagdutbildning inom Svenska 2 i snartett år. Det står mig helt klart att det intefinns någon rättssäkerhet för studenternai just detta examinerande besöksbedömning.Det gjordes två examinerande besök påmin praktik, av lärare från institutionenför nordiska språk och litteraturvetenskapligainstitutionen. Vi fick naturligtvisingen förhandsinformation om vadsom skulle bedömas. För mig var det besöketfrån den senare institutionen somgick allra bäst.Samtalet med examinatorn från litteraturvetenskapligainstitutionen efteråtvar mycket positivt, jag efterfrågadespecifik kritik för att utvecklas, men honhade ingen att ge. Till min förvåning varsedan betyget endast G+. Jag efterfrågadeen motivering och ville veta vad jagskulle förbättra men detta resulteradei en lång meningslös mejlkonversationdär hon försökte komma undan minfråga och jag ville ha svar. Det kom framatt för att få VG krävs ”något utöver detvanliga”. Detta svar fick jag även frånmin andra examinator som gett mig VG-.Någon utförligare beskrivning för dethögre betyget finns inte. Jag hänvisadetill dokumentet ”Lära till lärare” sombåde studenter och handledare får ochsom innehåller klara nivåskillnader,»TILL SYNES KAN LÄRARNAFRÅN UNIVERSITETETGODTYCKLIGT SÄTTA BETYGEFTER PERSONLIGT TYCKEOCH SMAK, VILKET STU-DENTER UPPENBARLIGENINTE KAN BEGÄRA OM-PRÖVNING PÅ.«men som enligt senare uppgifter inte användsi bedömningen. Det tycks handlaom att ha en speciell utstrålning (ellersom en examinator uttryckte det: ”duser ju inte riktigt ut som en lärare”) snarareän goda lärarkvaliteter. Jag var missnöjdmed betyget G och ifrågasatte alladelar av den totala bedömningen, menfick ingen tillfredsställande motivering.Jag skrev till Betygsombudsmännen(BO) vid universitetet och fick rätt på deflesta punkter. BO pekade dessutom påfler brister som är anmärkningsvärda,kanske särskilt den sistnämnda:ingen av institutionerna hade koll påvem som var huvudexaminator på kurserna(det var gamla studierektorer frånsvunna tider, som inte hade något medkursen att göra. och alltså inte deltagit ibetygsbeslutet);handledaromdömet, som enligt kursplanenska ingå i bedömningen, gör ipraktiken inte det;motiveringen för betyget var bristfällig;ett felaktigt noterat betyg på en skrivuppgiftsom ingick i bedömningen blevinte rättat trots att jag påpekat dettalångt tidigare;inga betygskriterier finns på kurserna.Jag är glad att institutionerna lovat attutarbeta kriterier nu och hoppas att deär givande för studenter och lärare. Detförargar mig dock att BO inte ger mignågot stöd i kritiken av hur min examinerandelektion bedömdes. Detta väljerinstitutionen att inte ens kommenterautan hänvisar till att de följer BO:s rekommendation.Till synes kan lärarnafrån universitetet godtyckligt sättabetyg efter personligt tycke och smak,vilket studenter uppenbarligen intekan begära omprövning på. Detta väljerinstitutionen att inte ens kommenterautan hänvisar till att de följer BO:s rekommendation.Jag var stolt över mininsats, min handledare höll med migoch jag kunde motivera ett högre betyg,men något odefinierat ”utöver det vanliga”krävdes alltså.Jag vill därför uppmana lärarstudenteratt kräva en utförlig motivering till detbetyg som sätts på er under er praktik.Dels för er egen skull – genom positivoch negativ kritik utvecklas vi som lärare– men också för att höja kvalitetenpå vår utbildning genom att institutionernafår fundera på vad som bedömsoch vad de vill se för kvaliteter hos sinastudenter. Detta måste kommunicerastill studenterna innan praktiken så attvi får veta vilka mål vi bör eftersträva.Ida BjörkmanSVAR FRÅN UTBILDNINGSVETENSKAPLI-GA FAKULTETEN: Den utbildningsvetenskapligafakulteten har tagit beslut omatt alla kurser, inklusive VFU-kursernapå lärarprogrammet, vid kursstart skallha tydligt framskrivna betygskriterier.Alla institutioner som har i uppdragav fakulteten att ge kurser inom lärarprogrammetförutsätts följa dessa anvisningar.Fakulteten har också som enprioriterad ambition att följa upp attdessa och andra anvisningar efterlevs.Det kommer bland annat att tas upp idet kvalitetsarbete som fakulteten startatnu under våren och som intensifierasi och med en kvalitetskonferens som arrangerasi augusti.Fakulteten och institutionerna har detyttersta ansvaret för att tillhandahållaall den information som är nödvändigför studiernas genomförande. Men detär också viktigt att påminna om att studenternai enlighet med Uppsala universitetspedagogiska program ocksåhar ett ansvar att se till de får relevantinformation såsom bl.a betygskriterier,och påtala om så inte är fallet.Caroline LibergDekanusUtbildningsvetenskapliga fakultetenSVAR FRÅN LITTERATURVETENSKAPLIGAINSTITUTIONEN OCH INSTITUTIONEN FÖRNORDISKA SPRÅK: Vi beklagar att du uppfattaratt du har blivit orättvist bedömd,men vill understryka att lärarna vidkursens början gick igenom vad som ärbetygsgrundande. Vid betygssättningenav VFU-kursen inom ämnet Svenska tasalltid hänsyn till följande underlag: tvåskriftliga uppgifter (inlämnade av studenten),bedömning av två besök (gjordaav lärare från båda institutionerna), enmuntlig rapport samt handledaromdömen.Vi menar att lärarna har lämnaten fullgod motivering till de betyg somgivits.Tilläggas kan att de brister i administrativarutiner som betygsombudsmännenhar påpekat är åtgärdade. Våra institutionerhar fullt ut följt betygsombudsmännensrekommendationer i dettaärende.Lise Horneman-HansenStudierektor Institutionen för nordiska språkAnn ÖhrbergStudierektorLitteraturvetenskapliga institutionen


Vill du vara med och lösavärldens tuffaste miljöfrågorsom trainee?Naturligtvis.Världens ledare talar om vikten av förnyelsebar energi. På ABB jobbar vi på lösningen redan nu.Är du civilingenjör och vill lösa världens viktiga frågor redan idag? Då kan ABBs topprankade traineeprogramhjälpa dig att flytta fram gränserna för vad du kan. Samtidigt får du möjlighet att byggaovärderliga nätverk runt hela klotet och ta dig vidare i karriären. Låter det som en bra deal för dinframtid? Då är vi intresserade av ditt driv, din professionella kapacitet och begåvning nu.Sök dig vidare på www.abb.se/jobbPepp för plugg och jobbsökande– träffa Jusek på Personalvetardagen 19 aprilDu får bokenKonsten attläsa tankarVill du ha hjälp att slipa på formuleringarna i jobbansökan?Behöver du råd om studier, lön och karriär?Kom till Juseks monter och få svar på dina frågor!Blir du medlem får du boken ”Konsten att läsa tankar”.Medlemskap – 100 kr för hela studietiden!Jusek är akademikerförbundet för jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare.www.jusek.se


08 / NYHETER <strong>Ergo</strong> #4 / 2010Krantz villse resultatMer resultatinriktade utvärderingarav lärosätena, tuffarekrav på studieprestationer förfortsatt rätt till studiemedeloch minskad detaljstyrning avutbildningen. Det är något avinnehållet i högskole- och forskningsministerTobias Krantz (FP)tre senaste propositioner.Tidigare system för utvärderingarav högre utbildningarhar till stor del handlatom hur lärosätena arbetar.Nu vill regeringen att utvärderingarnaistället ska rikta in sig påresultaten. Med resultat menas hur välstudenterna når examensmålen.Bedömningen ska bygga på tre delar.För det första ska studenternas examensarbetenutvärderas. För det andraska lärosätena själva ange faktorer sompåverkar utbildningens resultat, såsomtillgång på lärare och lärarnas kompetens.Bedömarna ska genom platsbesökfå fördjupad information om utbildningen.För det tredje ska tidigare studenterfå ge besked om utbildningensanvändbarhet på arbetsmarknaden.Utvärderingen ska göras av utomstående,oberoende sakkunniga vart fjärdeår och resultera i ett samlat omdöme påen tregradig skala. Om en utbildning harallvarliga brister ska lärosätets examensrättkunna dras in.De lärosäten som får det högsta betygetska få mer pengar än andra. Tanken är attdet ska få lärosätena att sträva efter atthöja sin kvalitet. Liksom tidigare kommerdock den största delen av resursernaatt fördelas utifrån antalet helårsstudenteroch helårsprestationer.FLERA STUDENTORGANISATIONER är kritiska,däribland Uppsala studentkår. Eninvändning är att det föreslagna systemetär för snävt inriktat mot studenternasprestationer.– Detta är utvärdering av studenter,inte utvärdering av utbildningar, sägerUppsala studentkårs vice ordförandemed utbildningspolitiskt ansvar HannaMörck.Förslaget får även kritik för att vara dåligtförankrat i utbildningssektorn ochinom studentrörelsen, för att allt för storvikt läggs vid studenternas examensarbetenoch för det har en svag internationellkoppling.REGERINGEN HAR ÄVEN lämnat en propositionom förändringar i studiestödssystemet.Studerande som behållersina studiemedel vid vård av sjukt barneller svårt sjuk närstående ska kunnaskriva av sitt studielån från och medtrettioförsta vårddagen, vilket motsvararvad som gäller om man inte kan studerapå grund av egen sjukdom.Cirka 30 000 personer bosatta i utlandetmissköter enligt regeringen återbetalningenav sina studielån. Nu föreslåsCSN kunna säga upp studielån och krävaomedelbar betalning av låntagare somtrots påminnelser och krav inte betalarårsbelopp eller avgifter.För att öka genomströmningen i högskolanvill regeringen införa ett tydligarekrav på studieprestation för fortsatträtt till studiemedel. Man måste alltsåha bedrivit sina tidigare studier i normaltakt för att kunna få några pengarav CSN.Propositionen bygger på Studiesocialakommitténs betänkande från förra året,men de flesta av förslagen därifrån lysermed sin frånvaro.– Propositionen innehåller nästaningenting av det vi tyckte var bra medkommitténs betänkande, till exempelförslaget om deltidssjukskrivning förstudenter. Det här är ett stort svek motstudenterna, säger Stella Papasotiriou,Tobias Krantz vill att utvärderingen av högre utbildning ska bli mer resultatinriktad.Foto: Christin Lenthamreviceordförande med studiesocialt ansvarvid Uppsala studentkår.REGERINGEN VILL TILL SKILLNAd från Autonomiutredningenatt lärosätena äveni fortsättningen ska vara myndighetermen att de ska ges större frihet inomen rad områden. För utbildningens delbetyder det minskad detaljreglering avbland annat studieplaner, disputationoch betygsnämnder. Vissa grundläggandebestämmelser ska dock behållas,exempelvis bestämmelserna om gemensamexamen, examination, rätt till kursochexamensbevis och tillgodoräknandeav utbildning.Uppsala studentkårs vice ordförandeHanna Mörck tror dock att det kan blisvårt att tillgodoräkna sig utbildningarsamtidigt som regleringen av studieplanernatas bort.– Utan planer kan det bli svårt att bytalärosäte mitt under en utbildning.Kåren befarar också att de föreslagnaförändringarna leder till att rektor, universitetsstyrelsenoch universitetsbyråkratinfår mer makt på bekostnad avstudenter, doktorander och lärare.Läs mer om propositionen ”En akademii tiden – ökad frihet för universitetoch högskolor” i Per Löwdins spalt på sidan10.GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se»Högskolan ska inte vara en bubbla«Avståndet mellan universitetetoch den stora grupp unga sominte söker sig dit är litet rentfysiskt, men stort på det socialaplanet. Nu startar kampanjenFörsta grenen på högstadieskoloroch runt om på campus.Syftet är breddad rekrytering tilluniversitetet.Förberedelserna har pågått undernågra månader men nu ärdet dags. Intervjuer är gjorda,postrar formgivna och tryckta.Citat kollade, bilder godkända.Musik insamlad. Och så vidare.Uppsala studentkår och mångfaldsbyrånEsmeralda startar sin kampanj Omjag når den första grenen, vars namnbygger på ett citat från Strindbergs FrökenJulie, en pjäs där en av huvudpersonernadrömmer om ett annat liv.– VI HAR VALT UT nio personer för utställningen,framför allt genom Esmeraldasstudentambassadörsprojekt. Vår ambitionvar att visa på någon typ av mångfaldoch vi har främst tittat på deras socialabakgrund – det avgörande har varitatt de inte kommer från familjer medakademisk bakgrund, säger Esmeraldaskoordinator Rose-Marie Widlund, somtillsammans med kårens jämlikhetsansvarigaKarin Tillberg arbetat fram kampanjen.Utställningen bygger på ett antal storapostrar. De nio personerna presenteraspå vardera 1x2,5 meter samtidigt somderas favoritlåtar spelas. Invigningenpå Ekonomikum den nionde april bjuderpå föreläsning, speakers corner ochmingel. Kampanjen drar igång samtidigtpå Valsätraskolan och på Ekonomikum,därefter kommer den att gå parallelltpå högstadieskolor och campus, tvåveckor i taget under sammanlagt åttaveckor. När utställningen byter campusanordnas kårfika.– På högstadiet vill vi informera om högrestudier, visa att möjligheten finns. Istort sett alla undersökningar visar att jutidigare man kan komma in och påverkaungas attityder, desto större är chansenatt lyckas, säger Rose-Marie Widlund.– Vi vill också att de som söker sig tillUppsala universitet stannar kvar. Genomkampanjen på campus hoppas viatt studenterna ska stanna till och tänkaöver sin egen miljö. Uppsala universitetär väldigt homogent jämfört med mångaandra lärosäten i landet, majoriteten avstudenterna är svenskar med akademikerbakgrund.Lärosätet ska spegla samhälletoch vara en språngbräda – inte enbubbla, säger Karin Tillberg.HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se


<strong>Ergo</strong> #4 / 2010NYHETER / 09Stressade studenterVar fjärde student vid Uppsalauniversitet upplever att psykiskohälsa eller stress har varit ettstort hinder för att lyckas påkursen. Samtidigt är de flestaganska nöjda med såväl lokaleroch utrustning som undervisning.Det visar Uppsala studentkårsnya rapport om studenternasarbetsmiljö.Uppsala studentkår har isamarbete med Studenthälsanoch Farmacevtiskastudentkåren frågat Uppsalastudenternaom deraspsykiska och fysiska arbetsmiljö. Totalt915 studenter från alla fakulteter utommedicinska fakulteten har deltagit i undersökningen.25 procent av de svarande uppger attpsykisk ohälsa eller stress har varit ettstort hinder för att lyckas på kursen. 18procent har besvärats av psykiska ellerfysiska symtom som de sätter i sambandmed studiemiljön. Det vanligaste psykiskasymtomet är stress; de vanligaste fysiskasymtomen är huvudvärk, trötthet,magproblem och ryggont. Oroväckande,tycker Stella Papasotiriou, vice kårordförandemed studiesocialt ansvar.– Det finns positiv stress, men det härvisar att många upplever en helt annannivå av stress som också manifesterar sigfysiskt.Hon tror att prestationsångest är envanlig form av stress bland studenterna.– En orsak kan vara bristande återkopplingpå studenternas prestationer. Det ärnågot vi ser i många enkätsvar.I ÖVRIGT FÅR LÄRARNA och undervisningengenomgående ett ganska gottbetyg. Många svarande tycker att deraslärare är tillgängliga och duktiga påatt lära ut och upplever att de krav somställs i utbildningen är tydliga. De flestaär nöjda med examinationsformernaoch arbetsformerna och en klar majoritettycker att utbildningen är relevantför deras framtida arbetsmarknad. Deflesta är också nöjda med den kurs de läserför tillfället.En stor majoritet är nöjda med stämningenpå kursen och de flesta har studiekamrateratt arbeta med när de behöverdet. Bara ett fåtal tycker att konkurrensenpå kursen försvårar samarbetetmellan studenterna.Allt mellan 0,4 och 3 procent av de svarandekänner sig diskriminerade ellerkränkta på grund av kön, könsöverskridandeidentitet eller uttryck, ålder, sexuellläggning, funktionsnedsättning,etnisk tillhörighet eller social tillhörighet.– Det är fruktansvärt att det finns studentersom känner sig diskriminerade.Samtidigt är det glädjande att siffrornainte är högre, säger Stella Papasotiriou.DE SVARANDE är överlag ganska nöjdamed den fysiska arbetsmiljön, som undervisningslokaler,tekniska hjälpmedel,matplatser, kaféer och restaurangersamt gemensamma utrymmen. Däremotefterfrågas fler lugna platser ochUtbildningsvetenskapliga fakultetenfår sämst betyg av allainom en rad områden i kårensarbetsmiljörapport. Nu ska fakultetengöra en egen undersökningför att se vad som behöverförbättras.Utbildningsvetenskapliga fakultetensdekanus CarolineLiberg oroas av resultaten.– Det här en varningsklockaför oss, säger hon.Samtidigt är hon delvis kritisk till undersökningensgenomförande. Enkätenhar delats ut till två kurser på lärarutbildningen,Allmänt utbildningsområde1 och 2, som enligt Caroline Libergomfattar cirka 700 studenter. Av dessahar 108 svarat.– Urvalet är med andra ord ett stort frågetecken.Kårens undersökning gjordes när utbildningsvetenskapligafakulteten hölltill på Seminariet; studenternas missnöjemed den fysiska arbetsmiljön gälleralltså inte de nya lokalerna i Blåsenhus.Men även den psykiska arbetsmiljön fårgenomgående låga betyg. 35 procent avde svarande uppger att psykisk ohälsa ellerstress har varit ett hinder för att lyckasmed studierna. Det är en större andelän någon annanstans. Lärarnas tillgänglighet,förmåga att lära ut, inspirera ochge återkoppling får också lägre betyg änplatser där man kan koppla av.– Bristen på lugna platser kan vara enorsak till den stress som många studenterkänner, säger Stella Papasotiriou.Koppla av – det kan man väl göra hemma?– Ja, många kan det. Men vissa studentgruppervistas på universitetet hela dagarna,och då är det bra att det finns ettrum på campus där de kan varva ner.GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.seArbetsmiljörapporten finns att ladda ner påkårens hemsida: http://www.uppsalastudentkar.nu/sv/node/4862»En varningsklocka«på någon annan fakultet, och ovanligtmånga studenter är missnöjda med examinations-och arbetsformerna. Studenternavid utbildningsvetenskapliga fakultetenär dessutom minst nöjda av allamed den kurs de läser för tillfället.Caroline Liberg berättar att många lärarepå utbildningsvetenskapliga fakultetenblev särskilt bestörta över att hela14 av de 108 svarande säger sig ha blivitdiskriminerade av lärare eller handledare.– Man undrar förstås om det en ochsamma händelse de syftar på, eller fleraolika. Och varför har de inte sökt stöd?För att gå till botten med frågan skanu utbildningsvetenskapliga fakultetengöra en egen enkät som delas ut tillalla studenter vid fakulteten. Frågornaär delvis desamma som i kårens enkät.Undersökningen ska vara färdig i slutetav april.– Om den visar att vi behöver gå vidareså gör vi det, säger Caroline Liberg.MARTIN MICHELSSON, studiebevakarepå utbildningsvetenskapliga fakulteten,påpekar att enkäten delades ut till tvåkurser som alla lärarstudenter går.– Det innebär att vi givet det begränsadeantalet svarande studenter fick ettgott urval och därigenom under förutsättningarnagod representativitet påenkäten.GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.seÖstersjön i fokus på HållbarhetsdagenÖstersjön är temat för åretsupplaga av Hållbarhetsdagen vidUppsala universitet.Östersjöns tillstånd rör ossalla, menar Susanna vonSydow och Lena Lidmarkfrån Uppsala studentkårsmiljögrupp.– De flesta åker ju till kusten för attbada om inte annat, säger Susanna vonSydow.Hållbarhetsdagen arrangeras av kårenoch universitetet i universitetshuset den22 april. Under dagen diskuteras olikaaspekter av Östersjöns miljöproblematik:Varför är Östersjön så känslig? Hurser de olika Östersjöländerna på sitt gemensammahav? Hur kan miljöproblemenlösas?– Tanken är att förläsningarna skakomplettera varandra så att besökarnafår en helhetsbild, säger Lena Lidmark.Utöver föreläsningarna har Uppsalasmånga miljöorganisationer bjudits in .GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.seSusanna von Sydow och Lena Lidmark.NYHETER I KORTHETBiomedicinska analytikerhar en framtidEn ljus arbetsmarknad väntar biomedicinskaanalytiker, yrkeslärare,fritidspedagoger, receptarier ochhögskoleingenjörer, som enligt Högskoleverketsrapport är fem-i-topp pålistan över vilka utbildningar somkommer att leda till jobb i framtiden.Svårast får apotekare, ekonomer, desom läst en konstnärlig utbildning,journalister och socionomer. Ettsvagt intresse från studenternas sidaligger till grund för nästan alla bristgrupperi listan och Högskoleverketkonstaterar att man borde göra dessayrken mer attraktiva snarare än attöka antalet utbildningsplatser. Förpopulära utbildningar, som läkar-,veterinär- och psykologprogrammetberäknas rekryteringsbehovet varafyllt när de som börjar plugga i hösttar ut sin examen – det ser inte likaljust ut som för biomedicinska analytiker,men inte lika mörkt ut som förapotekarna.Rödgröna vill sänka skattpå korridorsrumDen rödgröna oppositionen i riksdagenhar den senaste tiden gått ut imedia och lovat att alla unga som bori studentkorridor ska få sänkt hyra.Ett rum i korridor beskattas idag påsamma sätt som vilken annan lägenhetsom helst, oavsett storlek. Oppositionenställer sig nu bakom Boverketsförslag att beskatta varje studentkorridorsom en bostad, vilket innebäratt studenter i korridor kan få sänktahyror med uppemot 1000 kronor perår.Nio studenterav tio mår braDe allra flesta studenter mår bra ochhar framtidstro. Fler upplever ocksåatt de kan klara en oförutsedd utgiftpå 1000 kronor, enligt en ny rapportfrån CSN.– Undantaget är personer med utländskbakgrund. De upplever att dehar det betydligt tuffare, säger Carl-Johan Stolt, utredare vid CSN.Drygt hälften av studenterna ärnöjda med sin ekonomiska situation.Något fler än tidigare tycker att studiemedlentäcker levnadsomkostnaderna,vilket är ett trendbrott jämförtmed tidigare år – men fortfarandetycker dock de flesta att studiemedletinte räcker till.


10 / NYHETER <strong>Ergo</strong> #4 / 2010Studentprotest. Uppsala studentkårs studentombud Märta Lindqvistoch ordförande Kristina Ekholm (bilden) tog täten i det fackeltåg som iskymningen den 23 mars forcerade snömodden genom Uppsala.Budskapet: bevara <strong>Studentstaden</strong> som studentbostäder! Tåget utgickfrån centralstationen, stannade till utanför Vasakronans kontor påDragarbrunnsgatan och gick därefter vidare till Göteborgs nation.Per LöwdinUniversitetsdirektörensvåta drömStrax före påsk lade regeringenden sedan länge väntade autonomipropositionen.Retorikensäger att universitetenbör bli mer självständiga frånstaten, att universitetet ska vara samhälletskritiska spegel, att universiteten skavara fria att forska och undervisa om vadde vill och att studenterna ska ha frihetenatt läsa sig vad de vill. Det kritiska tänkandetska frodas.Staten styr universiteten genom treinstrument, finansmakten, regleringsmaktenoch utnämningsmakten. Attgöra universiteten finansiellt autonomaär uteslutet. Vill man öka den akademiskaautonomin har regeringen alltså tvåparametrar till sitt förfogande, regleringsmaktenoch utnämningsmakten.Det instrument som varit mest kontroversiellthar varit utnämningsmakten.Ända in på 90-talet utsåg regeringenytterst professorerna vilka förordnadesmed ‘kunglig fullmakt’. Påsenare år har kontroversen främsthandlat om universitetsstyrelsernassammansättning. Sedan 1988tillsätter regeringen majoriteteni dessa. Teoretiskt skulle det varamöjligt att bemanna universitetsstyrelsernamed regeringstrognakadrar som kräver politiskt korrektforskning.I vänsterretoriken har det framställtssom att dessa externa ledamöterföreträder ‘allmänintresset’,i den borgerliga retorikenhar påståtts att universiteten politiserats.Båda dessa påståendenär närmast nys, politiska myter,som odlats i retorik utanför universiteten.Den främsta effektenhar i verkligheten blivit att de föredragandesmakt stärkts enormt. Den harstärkts på bekostnad av institutioneroch fakulteter.Universitetens centralförvaltningarhar således blivit mäktigareoch allt mer välgödda.Man föreställer sig att universitetsbyråkratinssyfte är attbetjäna forskningen och utbildningen.Men idag kan enskilda tjänstemän ha ettmycket större inflytande än de disputeradeforskarna.Logiken talar alltså mycket starkt föratt staten borde avhända sig utnämningsmaktenoch styra universitetengenom anslag och regleringar. Iställetgör man nu tvärtom! Man säger sig avreglerauniversiteten genom att avskaffastora delar av högskoleförordningen.Samtidigt som regeringen ska fortsättaatt utnämna rektor och universitetsstyrelse.Det förslag som ligger på riksdagensbord kan närmast betecknas som enuniversitetsdirektörs våta dröm. Förebärandeatt högskolorna ska ha frihetatt organisera sin verksamhet eftereget gottfinnande försvagar man nämligende kollegiala organen, genom attta bort dem ur högskoleförordningen.Att föreskriva att det ska finnas fakultetsnämnderoch kollegialt beslutsfattandevore nämligen, enligt den somhållit i pennan, otillständig politiskklåfingrighet.Däremot är det uppenbarligen intepolitisk klåfingrighet, att regeringenäven framgent ska utse såväl rektor (efter”hörande” av personal och studenter)som majoriteten av ledamöterna iuniversitetsstyrelserna. I en fri högskolaskulle de snarare väljas kollegialt avlärare och studenter.Kritiken har inte låtit vänta på sig.Universitetskanslern Anders Flodströmhävdar att det inte blir någonökad frihet: “Istället verkar den här reformensfrämsta funktion vara att medhacka och spade ta död på den kollegialabeslutsmodellen. De föreslagna reformernakommer inte att minska detstatliga inflytandet över lärosätena,snarare kommer det att göra statssekreterarentill universitetsdirektör förhela Sverige.”Anna Götlind, ordförande för Universitetslärarnasäger: Regeringen talarom frihet, men därmed avses inte detför alla universitetslärare så grundläggandebegreppet akademisk frihet utanfrihet för universitetsdirektörerna ochhögskoleledningarna.Dagens Nyheter är på ledarplatsutomordentligt kritisk motatt ‘kollegialt beslutsfattande’tas bort ur förordningen.Det är ingen detaljreglering,skiver tidningen, utan en grundbult i denakademiska friheten: universiteten somen självstyrande republik av intellektuella.Förklaringen till att det blivit så tokigtkan närmast sökas i att statssekreterarensom uppenbarligen hålliti pennan är just universitetsdirektör.Någon ökad akademisk frihet blir detknappast! Om inte de borgerliga riksdagsledamöternagenomskådar retorikenoch fronderar. Frågan inställersig om de som lojala mulor kommeratt transportera förslaget ograverat tillriksdagsbeslut?


<strong>Ergo</strong> #4 / 2010NYHETER / 11FORSKNING PÅGÅRForskare förutsäger fetmaDet går delvis att förutsäga vilka schizofrenipatientersom kommer att gå uppi vikt och utveckla fetma. Vidare är detmöjligt att till viss del förutsäga vilka somkommer att ha sjukdomen under kontrollfem år efter insjuknandet. Det visar en nyavhandling av läkaren Robert Bodén.Personer med schizofreni lever i snitt 15-20 år kortare än medelsvensken och sjukdomenär kopplad till en överdödlighet ihjärt-, kärlsjukdomar, fetma och diabetes.Även schizofrenipatienter som inte äröverviktiga har ökad risk för diabetes. Robert Bodénhar gjort en femårsuppföljning av alla förstagångsinsjuknadepatienter med psykossjukdom i landstingetmellan åren 1995 och 2000, med fokus på dem medschizofreni. Sammanlagt 144 personer. Syftet medstudien var från början att undersöka om en speciellbehandling med uppsökande verksamhet: AssertiveCommunity Treatment (ACT), kunde förbättra prognosenför sjukdomen. Men det visade sig att det integick att påvisa några mätbara kliniska fördelar avbehandlingen. Däremot fann Robert Bodén intressantaresultat vad gäller möjligheterna att förutsägaviktuppgång och sjukdomsutveckling i inledningsskedetav schizofreni.– Troligen har sjukdomen med övervikten att göra– läkemedel, rökning, ökad mängd alkohol, mindre motionoch en dålig diet. När man känner av symptom somviljelöshet och apati är det svårt att genomföra livsstilsförändringar.Därför är det viktigt att hitta riskfaktorerför övervikt tidigt i sjukdomsförloppet, innan patientengår upp i vikt. Vid ett bmi över 30 händer något i kroppen– den vill försvara övervikten.Enligt Robert Bodén lider 40 procent av patienter medschizofreni av fetma. En siffra att jämföra med 10 procenti den övriga befolkningen. Det finns en fastställdsamsjuklighet mellan fetma, diabetes och hjärt-, kärlsjukdomarvid schizofreni. Dessutom ger läkemedlenen förändrad ämnesomsättning, som leder till viktuppgång.Robert Bodén berättar att underviktiga ochnormalviktiga personer med schizofreni löper störrerisk att utveckla fetma än de överviktiga, men att det äroklart varför. Att ta reda på om det går att förutsäga vilkapatienter som riskar fetma var ett av delmålen med studien.– Blod-, njur- och leverprover kan delvis avslöja vilkasom löper ökad risk för fetmautveckling – det är troligenegentligen mått på insulinresistens. Detta kommerjag att gå vidare med i en annan studie. Min framtidahypotes är att allvarlig psykisk sjukdom, till exempelschizofreni, ger ett påslag i autonoma nervsystemet, ettstresspåslag som leder till insulinresistens i kroppen ochen ökad risk att gå upp i vikt. Men denna hypotes är inteprövad än.ETT ANNAT DELMÅL i studien var att se om enkla EKGmåttpå obalans i det autonoma nervsystemet kanförutsäga sannolikheten för att patienten kommeratt ha sjukdomen under kontroll fem år efter den förstasjukvårdskontakten. Det kan de.Robert Bodén säger att delvis är avhandlingen ”hypotesgenererandeforskning”, då svaren han fick ledde tillden nya forskningsinriktningen mot autonoma nervsystemetoch insulinresistensen hos personer med schizofreni.– Man kanske kan ingripa mot sjukdomen på heltandra sätt – mot obalansen i autonoma nervsystemet,kanske gå in tidigare mot själva insulinresistensen. Baragenom att kunna identifiera de som är i riskzonen har vikommit en bit på väg.HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.seRobert Bodén försvarade sin avhandling ”Prognostic Factorsin First-Episode Schizophrenia” vid Uppsala universitetden 26 mars.Fetma är ett vanligt problem bland schizofrenisjuka. Robert Bodén har undersökt om det går att förutsäga detta.Foto: Hanna StrandbergKRÖNIKAMALIN NAUWERCKMalin Nauwerck är doktorandi litteraturvetenskapÖveranvändandet. Av. Punkter.Det började på rasterna. Jag minnspingisbordet, fotbollsplanen, biljardbordet– alltid ockuperade avsamma killgäng. Sedan kom idrottslektionerna,timmar av psykisk ochfysisk misshandel: hårda armbågar i bröstenoch mellan revbenen, välja lag, arga sportpojkarsom hatade att förlora (”passa inte till tjejerna”,”men BRA gjort”). En gång om året var det tjejgrejersom dans eller aerobics på gympan. Dåfick de killar som inte ville delta gå och träna pågymmet istället. På grannskolan delades idrottenupp efter kön (likaså hemkunskapen av outgrundlig,förmodligen sexistisk, anledning).Konsekvensen blev att de svagaste killarna underdessa idrottslektioner intog tjejernas plats somhackkycklingar. Samma killar klagade sedan påhård stämning i gruppen utan att förstå att denberodde på att de hade vänt sig mot varandra iställetför mot oss.Ja, jag minns denna aggressivitet. Kanske vardet här som jag insåg att män och idrott är världensmest överskattade och ickeförtjänt högljuddafenomen. Kanske började det här.FORTSÄTTNINGEN KOM FÖRSTÅS. Den kom i formav tv-tablåer dominerade av hockey och längdskidåkning,slagsmålen på tunnelbanan ochwidescreen-skärmarnas blåkalla sken på puben.Den visade sitt fula tryne varje gång det taladesföraktfullt om damfotboll eller ’testosteronstinna’idrottskvinnor från öst.Men framförallt manifesterade den sig genomsportjournalistiken. Jag menar den sportjournalistiksom är Stockholmsbaserad, skriven av mänoch mest handlar om den universella angelägenhetenfotboll. Fifa har fler medlemmar än FN.Fantastiskt. Men vem är det som får utöva dennasport på universalitetens villkor? Ursäkta om jagpåpekar det uppenbara.MIN STÖRSTA INVÄNDNING mot sportjournalistikav denna typ är dock inte att den på ett homoerotiserande,sliskigt sätt framställer män somnorm. Nej, jag hatar allt som den representerar.Jag hatar flosklerna, jag hatar värdeorden. Jaghatar referenserna till ”tv-sofforna ute i Sverige”och de mer eller mindre begåvade liknelsernaav typen ”skeppet som brändes i två ändar”. Jaghatar överanvändandet. Av. Punkter. För. Effekt.Framför allt hatar jag de vulgära, frekvent återkommande,jämförelserna med kalla kriget,atombomben och Berlinmurens fall.Genom sportjournalistiken paras aggressivitetmed sentimentalitet. Med en subtilitet värdigAmerican Idol gör skribenterna allt för att utmejslatårdrypande berättelser om vägen till triumf.Den givna mallen inbjuder till att göra enfotbollsplan av ett grässtrå. Exempel: ett regnigtallsvenskt derby blir storyn om David och Goliat;’slagfältet’ där något ’historiskt’ bevittnas ochdär Ljudet. Av. En. Fotboll. I Nätet vida överträffarvärldens vackraste konstverk. Och återigenreproduceras en svulstig segerkultur där starkär bättre än svag och där det viktiga, tvärtemotvad våra knattetränare lögnaktigt påstod, inte äratt delta utan att vinna. Alltid. Oavsett. För evigt.Amen.


studeraReligionsvetenskappa teologenBli läraredu med!KurserReligionsvetenskap A30 hp campus 100 % + it-distans/nätkurs 50 %På spaning efter existentiella rum:litteratur, kultur och religion30 hp it-distans/nätkurs 50 %Vad är religion?3 hp it-distans/nätkurs 12 %Religion och politik7,5 hp campus 50 %Ht 2010PROGRAMKandidatprogram i religionsvetenskap 180 hpMasterprogram i religionsvetenskap 120 hpMasterprogram i mänskliga rättigheter 120 hpLäs Masterprogrammet i utbildning och undervisningpå tre eller fyra terminer och få en dubbel examen.Sista ansökningsdag 15 aprilwww.uu.sewww.teol.uu.seTeologiska institutionen erbjuder också ettstort antal fristående kurser påcampus och InternetAnsök via www.uu.se/utbildningsenast den 15 april 2010


<strong>Ergo</strong> # 4 / 2010KÅRVALET / 13Hur gickdet sen?Det nuvarande presidiet hadeendast två fokusfrågor när dettillträdde. Att arbeta för attbehålla kårens medlemmar ochlobba mot införandet av studieavgifter.Slaget om studieavgifternaär redan förlorat; hur detblir med medlemmarna återståratt se.KÅRVAL 2010Den 7–21 april är det dags för årets kårval och de sjupartierna som tävlar om studenternas röster håller på attsamla sig inför en sista offensiv. Årets kårval är nämligenspeciellt: det gäller den första mandatperioden efter kårobligatorietsfall. På de följande sidorna presenterar vi partiernasvisioner för det kommande året och ger samtidigt eninblick i händelserna under året som gått.Partierna gör sig redo, listornapå kandidater är långa.Precis som i valet till riksdagenkan du personkryssaden kandidat vars åsikterbäst överensstämmer med dina. Sammanlagtsitter 41 studenter i fullmäktige,kårens högsta beslutande organ, ochdessa har till uppgift att utse kårens styrelseoch de studenter som ska utöva dinrätt till inflytande enligt högskolelagen.Det är de här 41 studenterna som sedanbestämmer vad kåren ska tycka i politiskafrågor, vilken service kåren ska ge digoch hur mycket du ska betala i kåravgift.Styrelsen består i sin tur av 11 studenterfrån olika kårpartier och utses av fullmäktigeför att leda kårens verksamhetoch förvalta dess tillgångar. Styrelsenarbetar utifrån den verksamhetsplanoch budget som bestämts i fullmäktigeoch leds av kårens ordförande och debåda vice ordförandena. På program-och institutionsnivå arbetar studierådoch doktorandråd för att förbättra utbildningenoch varje fakultet har ettantal studiebevakare som är arvoderadestudenter utsedda av fullmäktige för attansvara för utbildningsfrågorna.FRÅGOR SOM FALLER under kårens ansvarsområdeär bland andra jämlikhet,studiemedel, bostäder, cykelvägar,studiekvalitet och hur universitetetsekonomiska resurser ska användas.Kåren driver påverkansarbete och harrepresentanter i universitetsstyrelsen,biblioteksstyrelserna och fakultetsnämnderna.Vad som händer närkårobligatoriet tas bort i juli är svårtatt uttala sig om i dagsläget, men omkåren förlorar medlemmar förlorarden också viktiga resurser att driva sittpåverkansarbete.Förutom det viktiga studentinflytandet,erbjuder kåren idag studentfackligaIllustration: Hanna Strandbergombud, hemförsäkring, lån till hyran,begagnad kurslitteratur, lån av fax, datoroch skrivare samt möjlighet att hyraNorreda torp med badplats, bastu ochfestsal. På kåren finns också ett antal förtroendevaldastudenter, bland andra eninternationellt ansvarig, en jämlikhetsansvarigoch en informationsansvarig,samt ett studentombud och en projektledareför mångfaldsbyrån Esmeralda.Dessa är icke-politiskt tillsatta studentersom är arvoderade för att jobba medsakfrågor inom olika verksamhetsområden.Kårvalet ger dig en stor möjlighet attvara med och bestämma över din ochandra studenters nutid och framtid,särskilt då valdeltagandet brukar varaså pass lågt att enskilda röster spelar storroll. Förra året röstade endast 12,4 procentav studenterna i kårvalet.HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.seEndast två av de ursprungligapresidialerna ingår i detnuvarande presidiet: KristinaEkholm, ordförandeoch Stella Papasotiriou, viceordförande med studiesocialt ansvar.Hanna Mörck har varit arvoderad somutbildningspolitiskt ansvarig sedan i december,men valdes till vice ordförandemed utbildningspolitiskt ansvar på detextrainsatta fullmäktigemötet den 25mars.När presidiet tillträdde ingick Jonas Boströmi trion och man valde från börjanatt bara ha två fokusfrågor, trots att treär det vanliga. Anledningen var kårobligatorietsavskaffande, som i sig var tillräckligtmed arbete – det fick räcka medtvå frågor. Presidiet lovade att förberedakåren för obligatoriets fall och det frivilligamedlemskapet genom att arbetafram lösningar för att behålla medlemmarna.Det arbetet pågår för fullt.PRESIDIALERNA, framför allt kårordförandenKristina Ekholm, har dessutomfigurerat i en rad olika medier för attge kårens syn på saken i frågor som rörUppsalastudenterna. Nyligen anordnadekåren en manifestation för attförsöka rädda <strong>Studentstaden</strong> från attomvandlas till vanliga hyresrätter ellertill bostadsrätter.– Kåren har gjort mer än arbetat medfokusfrågorna och förberedelserna införkårobligatoriets avskaffande. Vi hargjort en arbetsmiljöundersökning ochen bostadsundersökning. Vi håller påmed en kartläggning av cykeltrafikenoch vi håller på att arbeta fram en bostadsportal.Vi har till och med gjort merän vad som var tanken, säger Stella Papasotiriou.VAD GÄLLER FOKUSFRÅGA nummer två:att motarbeta införandet av studieavgifter,menar presidiet att man gjort vadman har kunnat.– Vi har skrivit remisser och debattinlägg,pratat med Tobias Krantz ochAnders Flodström och en rad andra politiker.Jag och Karin Nordlund (internationelltansvarig på kåren, reds anm.)har gjort utspel i UNT och kåren hade enkampanj under Almedalsveckan, sägerKristina Ekholm.Ändå kom förslaget om studieavgifterför studenter från länder utanförEES.– Det har blivit som det har blivit för attregeringen vill ha studieavgifter, sägerHanna Mörck.– Även Socialdemokraterna har röstatför, anmärker Kristina Ekholm.HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se


14 / KÅRVALET<strong>Ergo</strong> #4 / 2010Koalitionen som kraschadeBorgerliga studenters partiombudCarl Nettelblad kände sigöverkörd och valde att avgå somledamot i kårstyrelsen – droppenvar kårfullmäktiges val attifrågasätta ett beslut som tagitsunder mötet.Känslan av att vara överkördbörjade enligt Carl Nettelbladredan under det konstituerandekårfullmäktigemötetförra våren.– Personer från koalitionspartiernaifrågasatte de kandidater styrelsen valtut till poster inom universitetets rådgivandeoch beslutande organ. Ingen avplatserna i senaten gick till Borgerligastudenter (BS) – plötsligt var oppositioneni majoritet i senaten med ungefär 15platser av 20. Överenskommelsen mellanstyrelsepartierna om val till olika posteråsidosattes utan att BS kompenseradesför det. Vi skulle rösta på Uppsala universitetsstudenters (UUS) och Piratstudenternas(PS) kandidater och de på våra.UUS:s partiombud Niclas Karlssonmedger att det konstituerande fullmäktigemötetvar rörigt.– BS har i det stora hela rätt. Det varonödigt att ifrågasätta kandidater manskulle ha stöttat. Vad gäller platserna isenaten fick BS en plats när en person senareavgick.Under våren ansökte kåren om att fåanordna SFS-fullmäktige. Det nya presidietskrev under ansökan, enligt CarlNettelblad utan BS:s kännedom.– Det kom aldrig ens någon fråga tilloss, men eftersom jag satt i styrelsen förSFS fick jag nys om det i alla fall.Arbetet med SFS-fum försenades ochden stora utvärdering av SFS-medlemskapetsom BS ville ha hann inte göras.– Men när styrelsen lagt en propositionär det upp till fullmäktige att beslutaoch röstningen kan gå annorlunda änvad man tänkt, säger Emil Paulsrud.I SLUTET AV HÖSTTERMINEN behövdekåren, som <strong>Ergo</strong> tidigare rapporterat,snabbt hitta en ny vice ordförande medutbildningspolitiskt ansvar. Man hördeav sig till Hanna Mörck, som tidigare suttitpå samma post – då för Vänsterns studentförbund(VSF). Eftersom hon hadetidigare erfarenhet och kunde rycka inmed kort varsel togs hon in som vikarie.– Jag trodde att vi skulle få en formellfråga om vem vi tyckte kunde passa.Grundvillkoret vid konstfum i somrasvar att BS skulle vara nöjda med presidialerna.Det enda jag kunde göra vid styrelsemöteti december var att rösta nejtill Hanna Mörck, säger Carl Nettelblad.– Det kunde ha gjorts bättre. Vi hadediskuterat saken inom PS och insåg entid innan styrelsemötetatt BS skulletycka att det varkontroversiellt attCarl Nettelblad.tillsätta HannaMörck. Jag vet inteom BS kände tillsaken då, sägerEmil Paulsrud.Styrelsen beslutadeatt heltidsarvoderaHannaMörck fram tillnästa fullmäktige.– Jag pratade med UUS två dagar föremötet, och fick då veta att frågan om nyvice ordförande inte skulle vara med.Ändå kom den upp under mötet, berättarCarl Nettelblad.BS ville ha två poster i styrelsen mot attHanna Mörck blev ny vice ordförande. PSmotsatte sig att ändra antalet ledamöterfrån elva till tretton, men inom UUSfanns en ledamot som ändå tänkt avgå –BS skulle få denna. Ett dygn senare mejladedock fullmäktiges ordförande ochsade att han inte godkände avsägelsendå den kommit in under sittande möte.– Vi röstade fram Hanna Mörck underförutsättning att vi fick ytterligare enstyrelsepost och nu fick vi inte det. Denenskilt avgörande bakgrunden till attjag valde att avgå är valet att i efterhandifrågasätta beslut som tagits, men detsammanfattar bara den känsla jag haftunder året – att jag inte har kunnat hakontroll över de beslut som fattats ochhur de genomförts, säger Carl Nettelblad.– Ingen kan stadgarna perfekt, inte ensfullmäktigepresidiet. Det är sånt somhänder. Frågan om att tillsätta HannaMörck skulle inte ha kommit upp på januarifullmäktigehar jag för mig, ochjag kommer inte ihåg vem som lyfte den.BS ville ha två extra ledamöter, vilket deinte skulle ha fått. De skulle ha fått enextra post, men i och med att avsägelsenogiltigförklarades fick de ingen, sägerNiclas Karlsson.HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.seMotionsbrist och låg närvaro i fullmäktigeRekordlåg närvaro och inte enenda motion från oppositionen.Så kan det gångna året i kårfullmäktigesammanfattas liteelakt. Men oppositionspartiernamenar att de har drivit sin politikgenom andra kanaler.Uppsala studentkårs fullmäktigehar under en tidbrottats med sjunkandenärvaro. Senast den 11 marsi år fick mötet ställas in eftersomhälften av ledamöterna inte varnärvarande, vilket krävs för att församlingenska vara beslutsmässig.Gröna studenter har haft hög frånvaroända sedan partiet kom in kårfullmäktige2006. Förra verksamhetsåret varnärvaron 67 procent – sämst av alla partier.I år har närvaron varit lägre blandalla partier, men de gröna behåller sinbottenplacering med bara 33 procentsnärvaro (se faktaruta).Partiombudet Erika Karlénius berättaratt partiet har varit inne i en generationsväxlingdär många äldre medlemmarslussas ut från kårengagemanget.– Det går inte att fylla på listorna underterminen, därför har vi haft problemmed närvaron.Hon påpekar också att kåren är mer änbara fullmäktige.– Vi har varit väldigt aktiva när det gällerannat kårarbete exempelvis inomStudenthälsan och vid omorganisationenav kåren inför kårobligatoriets avskaffande.Till årets kårval finns dock flera nyanamn på Gröna studenters lista.– Vi hoppas kunna uppvisa bot ochbättring.Idag har fullmäktige 41 ledamöter. ErikaKarlénius tror att den siffran bör ses över.– Dålig närvaro är inte bara ett bekymmerför vårt parti utan för fullmäktigegenerellt och vi är därför inte främmandeför att minska antalet ledamöter föratt försöka lösa problemet.REVOLUTIONÄR KOMMUNISTISK ungdomsuppmaning till kåren att bojkottaisraeliska varor har varit en följetongi kårfullmäktige det senaste året. Frånoppositionen har däremot inte en endamotion inkommit. Men Erika Karléniustycker att hennes parti har fått genomslagför sin politik ändå.– Vi upplever att vi har fått gehör förmånga av våra idéer när det gäller vårhögst prioriterade fråga förra verksamhetsåret,decentralisering av kåren. Sedanhör det ju naturligtvis ihop med attvi haft många som inte kunnat lägga nerså mycket tid på fullmäktige.Även S-studenters partiombud AxelLindersson pekar på en generationsväxlinginom sitt parti som en förklaring tilldet svaga engagemanget i fullmäktige.– Många av de personer som tidigarevarit drivande har slutat. Det har medförtatt kraft saknats för att väldigt aktivtdriva en linje i fullmäktige.S-studenter har dock aktivt försöktpåverka kårens beslut genom diskussionerutanför fullmäktige, menar AxelLindersson.– Samtidigt står kåren inför en osäkerframtid vilket gör att man måste ta gemensamtansvar. Det finns i det lägetinget värde i att försvåra styrelsens arbete.Det nuvarande presidiet har dessutomvarit väldigt öppna för responsfrån oppositionen och vi har blivit tillfrågadeoch informerade vid nästanalla beslut. Så visst har oppositionenpåverkat.GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.seKårfullmäktiges ordförande Mathias Johansson blickar ut över en tom möteslokal. – Detär upprörande att så många i fullmäktige tar så lätt på sitt ansvar. Det är något somallvarligt urholkar förtroendet för studentkåren som helhet i en tid när det förtroendetbehövs som mest, säger han.Foto: Gusten HolmNärvaron i kårfullmäktigeParti Närvaro 2009/10 2008/09Borgerliga studenter 50 % 70 %Gröna studenter 33 % 67 %Piratstudenterna 58 % 88 %S-studenter 46 % 68 %Uppsala universitets studenter 75 % 90%Vänsterns studentförbund 80 % 86 %Siffrorna för verksamhetsåret 2009/10 gäller mötena i oktober, december, och januari samt detinställda mötet i februari. <strong>Ergo</strong> har inte fått någon statisk från septemberfullmäktige.


<strong>Ergo</strong> #4 / 2010KÅRVALET / 15»VI TROR PÅ INDIVIDEN«Årets nykomlig i kårvalet ärMUF Student Uppsala. Partietvill utveckla sektionsbildningen,gå ur SFS och införa ett treterminssystemvid universitetet.MUF Student Uppsala är nytt som kårparti,men har funnits som förening sedan2008. Eleonore Lundkvist har varitengagerad sedan starten och har tidigarepolitisk erfarenhet från Moderataungdomsförbundet, där hon varit medsedan hon var femton.Vilka är era tre fokusfrågor?– Vi vill utveckla sektionsbildningen,gå ur SFS och införa treterminssystem.– Sektionsbildningen handlar om attflytta makten till de enskilda studenterna.Man har mer gemensamt med deinstitutioner man läser vid – vi tror attdet är rätt väg att gå när obligatoriet avskaffas.Det blir mer naturligt att knytaan till institutionerna.– Utträdet ur SFS handlar också om lo-kal förankring av verksamheten och attflytta makten till den enskilde studenten.Dessutom känns det väldigt främmandeför mig som sympatiserar med Moderaternaatt vara med i en organisation somfått kritik för att vara alltför vänsterdriven.De rödgröna har varit mer för att drivarikspolitiska frågor, vilket vi inte är. Vivill fokusera på lokala kårfrågor.Eleonore LundkvistSpråkvetare med inriktning motkinesiska, förstanamn på listan,presidiekandidatMUF Student UppsalaNytt parti, ställer upp i kårvaletför första gången– Ett treterminssystem skulle lösa problemetmed att det är svårt att få sommarjobbsamtidigt som det skulle öka genomströmningenvid universitetet. Manskulle bli klar med sin utbildning snabbare.Det här är den största av våra fokusfrågor– de andra partierna tycker ocksåatt det är en bra idé, vilket skulle leda tillett samarbete över partigränserna.Hur når man studenterna?– En uppdaterad hemsida är A och O.Jag hade jättesvårt att hitta handlingarnatill förra kårfullmäktigemötet,det är jätteviktigt att sådant finns tillgängligt.Andra dokument saknadesockså, vilket är riktigt dåligt. Så svårtkan det inte vara. Hemsidan måste sesöver, bättre rutiner.Bör medlemskapet i kår och nation varagemensamt?– Nej. Nationerna ska få vara självständigaom de vill. De erbjuder något somde allra flesta studenter faktiskt efterfrågar– bostäder, arbetslivserfarenhetoch sociala aktiviteter. Då ska man intetvinga på dem kårens verksamhet. Densom vill vara medlem i kåren får ta ställningtill det separat.Vad tycker ni om kårstyrelsens förslagtill sektionsbildning?– Mycket bra. Vi välkomnar att kårensverksamhet flyttas närmare studenterna.HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se»GODA IDÉER ÄR TILLFÖR ATT SPRIDAS«Om Piratstudenterna fårbestämma ska universitetetsdatabaser och tidskrifter görastillgängliga för vem som helst,och all skattefinansierad forskningska publiceras med openaccess. Kravet att det ska blilagligt att kopiera kurslitteraturstår fast.Det är en viktig princip för er att informationgör mer nytta desto mer tillgängligden är. Vad betyder det konkretvid Uppsala universitet?– Bibliotekets IT-resurser, såsom tidskrifteroch databaser, måste görastillgängliga i så stor utsträckning sommöjligt. Om avtalen omöjliggör fritillgänglighet för allmänheten måstekontovillkoren ändras så att exempelvisalumner får möjlighet att fortsätta tadel av resurserna.Ni vill att skattefinansierad forskningska publiceras i så kallade open accesstidskrifterpå nätet som är tillgängligagratis för alla. Men Vetenskapsrådet,som fördelar det statliga ekonomiskastödet till grundforskning, kräver redanatt forskare som får del av deras pengarska publicera med open access. Slår niinte in öppna dörrar?– Det är bara just Vetenskapsrådetspengar som är belagda med det härkravet. Det nuvarande kravet gällerdessutom bara artiklar, inte böcker ochmonografier. Vi vill även följa upp attstudenterna informeras om open accessoch relevanta tidskrifter att använda.Många forskare inom främst naturvetenskapmenar att publicering i välrenommeradetidskrifter som Nature ochScience är en förutsättning för ett internationelltgenomslag. Skulle inte Uppsalauniversitet bli mindre konkurrenskraftigtom man krävde att all forskningska publiceras med open access?– Det är en intressant frågeställning.Samtidigt skulle mer forskning vid universitetetuppmärksammas av fler, vilketvore positivt.Ni vill uppmuntra universitetets användandeav digitala resurser. Varför?– Den nya tekniken gör det möjligtatt hålla nätkurser med samma utbildningskvalitetsom andra kurser. Detkan handla om nätforum för diskussioner,videoföreläsningar och liknande.Många andra högskolor har kommitbetydligt längre än Uppsala universitetmed att inkludera digitala resurser i undervisningen.Tycker ni fortfarande att fildelning avkurslitteratur är okej?– Ja, det borde vara lagligt. Goda idéerär till för att spridas.Hur ska någon kunna producera om detinte finns någon möjlighet att få avkastningför dem?– Det kommer alltid att gå att säljakursböcker. En digital kopia är inte heltjämförbar med ett fysiskt exemplar aven bok för att det är något att hålla i ochgöra markeringar i.GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.seEmil PaulsrudSpråkvetareAndranamnPiratstudenternaNio mandatSitter i kårstyrelsenMatilda NilssonLäser pol kand med inriktning motutvecklingsstudier, förstanamn på listan,presidiekandidatVänsterns studentförbundFem mandat i kårfullmäktige, i opposition»MER LÄRARLEDD TID«Vänsterns studentförbund villkrossa glastaket inom akademin,höja studiemedlet till 9000kronor i månaden och öka denlärarledda tiden.Vänsterns studentförbunds presidiekandidatMatilda Nilsson har länge varitengagerad i kårens verksamhet ochsuttit med i både kårfullmäktige ochkårstyrelsen. Känner själv att hon börjarförstå hur saker och ting fungerar ochatt det är därför man ska kryssa för hennesnamn.Vilka är era tre fokusfrågor?– Vi vill krossa glastaket inom akademin,höja studiemedlet och öka den lärarleddatiden.– Vi vill ha ett fortsatt arbete med institutionernasjämställdhetsplaner, åtgärderoch implementering av dessa. Kvinnorska erbjudas lika karriärmöjlighetersom män och inte hindras av akademinsstrukturer.– SFS studentbudget för 2010 visar atten vanlig student går 624 kronor backvarje månad. Vi menar att studiemedletbör vara minst 9 000 kronor per månad.Flera av posterna i SFS budget måste höjasför att bli realistiska.– Vi vill se en utveckling och implementeringav pedagogiska programmet,vilket till exempel förutsätter god lärarleddtid. VSF kräver minst 15 timmarslärarledd tid i veckan.– Vi kommer även att driva bostadsfrågan– säkra <strong>Studentstaden</strong> och på siktbostadsgaranti åt alla.Hur når man studenterna?– Genom ökad synlighet och mer tydligtarbete på lokal nivå.Bör medlemskapet i kår och nation varagemensamt?– Vi stödjer de initiativ som har gjortsför att få till stånd ett gemensamt medlemskap.Det finns en poäng i att bevarade två ”ben” som länge funnits i Uppsalasstudentvärld, nämligen nationernaoch kåren. Nationerna erbjuder en kreativoch kulturell miljö som kompletterarden utbildningsbevakning som kårengör.Vad tycker ni om kårstyrelsens förslagtill sektionsbildning?– Vi stödjer förslaget. Det är bra attkåren kommer närmare studenternaoch att kåren förankras lokalt. Däremotär det fortfarande viktigt med en stark,enad studentröst – det vill säga en professionelltsammanhållen kår som säkrarstudenternas representation, samt fungerarsom en kanal för samtal med universitetetsledning och centrala organ. Detär något som den lokala studentrepresentationeninte har möjlighet att göra,även om de har en viktig roll i samtaletmed institutioner och fakulteter.HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se


20 / KÅRVALET <strong>Ergo</strong> #4 / 2010Erika KarléniusLäser pol kand, förstanamn på listan,presidiekandidat.Gröna studenterSex mandat i kårfullmäktige, i opposition.»HÖJ STUDIEMEDLET«Ett starkt studentinflytande,förbättrad arbetslivsanknytningoch höjt studiemedel är trefrågor som S-studenter tänkerdriva kommande verksamhetsår.»MER PRAKTIK«Gröna studenter vill granska universitetetsarbete med hållbarutveckling, arbeta med sektionsbildningenoch öka arbetslivsanknytningen.Gröna studenters förstanamn Erika Karléniuskommer från Kiruna och läser polkand-programmet. Hon har varit aktivinom partiet i tre år och var för en sektionsbildningredan från början.Vilka är era tre fokusfrågor?– Vi vill öka arbetslivsanknytningen,granska universitetets arbete med hållbarutveckling och arbeta med sektionsbildningen.– Vi vill underlätta övergången mellanstudier och arbete genom att ökaarbetslivsanknytningen i utbildningen.Konkret handlar det om utökademöjligheter till praktik och traineeplatser,samarbeten kring examensarbetenoch mentorskap. Vi vill ha ett arbetesom relaterar till det vi läser ochdet tror vi att vi kan få till med ökadarbetslivsanknytning tidigt i utbildningen.– Hållbar utveckling ska enligt lag ingåi universitetets utbildningar och vi villfölja upp hur detta genomförs, samt aktivtpåverka universitetet i frågan.– Vi tycker att det är viktigt att decentraliseringenkommer tillstånd och påett ansvarsfullt sätt. Vi vill ha en starkstudiebevakning och finnas närvarandepå varje fakultet. Vi vill att den centralakåren bryts ner till mindre, levande sektionerdär besluten fattas nära studenten,då vi tror att mer inflytande föderintresse – särskilt om det är enkelt attpåverka sin egen situation.Hur når man studenterna?– Kåren står inför en väldig utmaning.Man kommer att få jobba hårt för att ökalegitimitet, förtroende och intresse försin verksamhet. Samtidigt är kårens huvuduppgifter;studiebevakningen ochstudentinflytandet viktigast. Vi kommeratt arbeta för att synas mer, men det skainte gå ut över huvudverksamheten. Detfår inte bli någon form av marknadsföringsprojekt.Bör medlemskapet i kår och nation varagemensamt?– Vi välkomnar ett gemensamt medlemskapdå vi anser att alla inblandadeparter: studenterna, nationerna och kårenhar att vinna på ett samarbete.Vad tycker ni om kårstyrelsens förslagtill sektionsbildning?– Vi stödjer styrelsens förslag.HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.seStudentinflytande är en viktig fråga förer. Men på pappret är ju möjligheternatill inflytande redan goda: studenter harrätt att vara med i alla beslutande ochberedande organ vid universitetet. Vadbehöver förbättras?– Det som brister är främst att mångastudenter inte är medvetna om att dekan vara med och påverka. Därför är detviktigt att nå ut till studenterna.Möjligheten att påverka utbildningenska bland annat säkras genom kursutvärderingar,menar ni. Fungerar inte dagenskursutvärderingar tillräckligt bra?– Min erfarenhet är att studenternasällan får feedback på vad kursutvärderingarnaleder till. De måste få känna attderas synpunkter på utbildningen görskillnad.Hur ska arbetslivsanknytningen förbättras?– Alla ska ha rätt till praktik, inte barade som läser yrkesinriktade utbildningar.Studenter inom exempelvis humanioraska också ges möjlighet att fåkomma i kontakt med arbetslivet.Vem ska ordna alla praktikplatser – universiteteteller studenterna själva?– Det ska vara upp till universitetet.Ni vill ha ”lagenliga jämställdhetsplaner”på institutionerna. Vad är det förfel på dagens jämställdhetsplaner?– Enligt kårens undersökningar uppfyllermånga jämställdhetsplaner intede krav som finns. Universitetet centralthar ansvaret för att se till att reglernaefterlevs av fakulteter och institutioner.Den som inte sköter sig ska få någonform av reprimand. Där brister det idag.Ni vill att studiemedlet ska vara hälftenSebastian CavegårdLäser franskaFemtenamnS-studenterSex mandatI oppositionbidrag och hälften lån. Vill ni även höjadet totala beloppet?– Ja. Tidigare höjdes studiemedlet itakt med reallönerna på arbetsmarknadenmen så har det inte varit på senareår. Därför behövs en rejäl höjning – exakthur stor kan jag inte säga men studiemedletmåste räcka för att studenter skakunna försörja sig utan att jobba extra.Studenter som inte får sommarjobb börenligt er kunna få socialbidrag. Finns detinte en risk att det sänker vissa studentersmotivation att söka sommarjobb?– Det finns alltid en risk, men vi vill intetänka i de termerna.Vad tycker ni om kårstyrelsens förslagtill sektionsbildning?– Vi motsatte oss tidigare sektionsbildningmen sedan kårobligatoriet avskaffatshar partiet tvingats bli mer positiv ifrågan och vi kommer inte att rösta emotdet.GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.sePartierna i korthetGröna studenterMuf Student UppsalaPiratstudenternaVilka är era viktigaste frågor?• Öka arbetslivsanknytningen• Granska universitetets arbete medhållbar utveckling• Arbeta med sektionsbildningen• Utveckla sektionsbildningen• Gå ur SFS• Införa treterminssystem• Verka för att all skattefi nansierad forskningpubliceras med open access.• Tillgängliggöra bibliotekets IT-resurser• Uppmuntra universitetets användandeav digitala resurserVad tycker ni om att universitetetfinansierar kåren?Positivt att universitetet värdesätter kåren,men problematiskt då kåren blir ekonomisktberoende av universitetet.Det är inte optimalt. Vi ser hellre attkåren fi nansieras genom bland annatmedlemsintäkter.På sikt kan det skapa en beroendeställninggentemot universitet. Ett stort problem äratt pengarna tas från grundutbildningen.Ska det kosta att vara medi kåren?Vi har ingen tydlig linje inom partiet. Vi diskuterarsaken just nu.Ja, det sätter en press på kåren att ha enverksamhet som ger valuta för pengarna– svårt att säga exakt hur mycket.Ja, 40–50 kronor per termin behövs förkårens fi nansiering på sikt.Ska kåren vara med i SFS?SFS är ett bra och viktigt verktyg och vitycker att kåren även fortsättningsvis skavara medlem.Nej, vi förespråkar en fri kår som håller sinakostnader nere och istället satsar lokalt.Bara om kåren efter en ordentlig utredninganser att det är motiverat.Är <strong>Studentstaden</strong> hotad?Ja. Vasakronan bör ställa krav på köparenatt denne ska bevara studentbostäderna.Uppenbarligen. Vi ser helst att nationernaköper <strong>Studentstaden</strong>.Det fi nns en risk, men vi ska fortsättaanvända alla de möjligheter till påverkansom vi bara kan.Behövs det fler studentbostäderi Uppsala?Det behövs hyresrätter, vi vill bygga fl er. Närdet nu är valår är det viktigt att kåren utnyttjartillfället att påverka politikerna.Ja, bostäder överlag. Det måste bli enklareatt bygga, man borde bygga mer på höjden.Ja, vi måste förbereda oss för att vi blir fl erstudenter framöver. Kommunen måsteskapa incitament för byggande.Vad tycker ni om att positivsärbehandling stoppas?Det viktiga nu är att man ser över antagningssystemenoch vilka strukturer som gör attutbildningar blir så segregerade.Det är bra. Att bekämpa kollektivism medännu mer kollektivism tror vi inte löserproblemet.Det kan vara problematiskt att ta bort möjlighetenatt använda positiv särbehandlingi relevanta fall.Vad tycker ni om genusmärkningav universitetsinstitutioner?Vi var för förslaget. Även om det inte blirnågon certifi ering är genusarbetet oerhörtviktigt och bör fortsätta.Vi är väldigt emot. Vi förstår inte hur undervisningenskulle bli bättre av att hälftenvar kvinnor och hälften män.Man ska alltid sträva efter jämställdhetmen man kan inte bryta ner allt i mätbaramål.


<strong>Ergo</strong> #4 / 2009KÅRVALET / 17»KÅREN BEHÖVS«Uppsala universitets studentervill fortsätta decentraliseringsarbetet,öka studentinflytandet ochlobba för mer lärarledd tid.Uppsala universitets studenters förstanamnJohan Gärdebo har tidigare erfarenhetav kåren, men inte som kårpolitikerutan som studentambassadör förkårens mångfaldsbyrå ESMeralda. Atthan är pappa och har en annan bakgrundkommer han att ha användning för i politikentror han.Vilka är era tre fokusfrågor?– Att fortsätta arbetet med decentraliseringen,öka studentinflytandet genomstudiebevakarna och lobba för mer lärarleddtid.– Vi vill ha en kontinuitet i arbetet medsektionsbildningen, dess betydelse kaninte nog understrykas. Man tar de strukturersom redan finns och använder demfullt ut.– Kåren kommer att finnas precis runthörnet, då studiebevakarna länkar studenternatill kåren centralt. Det är viktigtockså när vi ska värva medlemmar – attden som informerar är någon studenternaredan känner till och kan relatera till.Det ska vara enkelt att nå kåren, och därär studiebevakarna avgörande.– För att höja utbildningskvalitetenmåste den lärarledda tiden inom vissaämnen ökas, man måste se till att lärarnaär kompetenta och har pedagogiska kunskaper.Kursutvärderingar måste följasupp och eventuellt åtgärdas.Hur når man studenterna?– Det är viktigt att inte klampa in pånationernas och ämnesföreningarnasområden. Det vore olyckligt att konkurreramed dessa. De som är medlemmar inationerna ska veta vad kåren gör genomsamarbete – kåren kan aldrig nå ut tillstudenterna på samma sätt, men det skahandla om information. Vi gör inte ettmer seriöst arbete än nationerna, utanett annat.Bör medlemskapet i kår och nation varagemensamt?– Ja. Uppsala är en unik studentstad därnationerna och kåren delar på en studentkårsuppgifter. Kombinationen görUppsala till Sveriges bästa studentstad.UUS har varit med och utformat kårstyrelsensförslag till sektionsbildning. Varför?–Det är ett steg i rätt riktning för attstärka studentinflytandet. Makten kommernärmare studenterna – vägen fråntyckande till motioner blir mindre bådesocialt och psykologiskt. Man träffar studiebevakarenpå plats och ser att man harmöjlighet att förändra saker på ett lokaltplan.HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.seJohan GärdeboLäser en fi l kand i historia, förstanamn pålistan, presidiekandidatUppsala universitetsstudenterTio mandat i kårfullmäktige, ingår istyrelsen.Camilla AmftDoktorand i tyskaAndranamnRädda CarolinaMissade med liten marginal ett mandati förra årets kårval.»VÄRNA BIBLIOTEKEN«Det handlar om mer än det gulahuset på Dag Hammarskjöldsväg 1 – hela universitetsbiblioteketbehöver en uppryckning,menar enfrågepartiet RäddaCarolina.Varför behöver Carolina Rediviva räddas?– Carolina är ju föremål för en hel delexperiment – det skulle bli konsthall ochallt möjligt. Vi är i inte emot att det byggsgrupprum så länge det inte inkräktar påkärnverksamheten. Men vi beklagar omdet skulle innebära att referenslitteratureni C-salen inte längre är tillgänglig förstudenterna.– Samtidigt är Carolina en symbol förhela universitetsbiblioteket. Vi vill lyftabiblioteksfrågorna i allmänhet. Uppsalauniversitetsbibliotek har tidigare varitett bibliotek i världsklass men har tappatden statusen.Vad behöver göras?– Vi vill bland annat se över finansiering,inköp, tillgänglighet, läsplatser,forskarbord och arbetsplatser.Får biblioteken för lite pengar idag?– Det är lätt att bara skrika efter merpengar. Men man borde se över hur resursfördelningenfungerar. Jag har märktatt publikationer inom mitt vetenskapsområdefrån runt år 2000 och framåt ärväldigt svåra att få tag på i Uppsala. Gårman däremot tillbaka till 70-talet finnsnästan allt. En bibliotekarie som jag harvarit i kontakt med menar att iakttagelsenär helt riktig; 1999 gjordes en reformav fördelningen av pengar som slog motinköpen.Har läsplatserna också dragits ner?– Ja, det är helt omöjligt att få ett forskarbordnumera. Jag har kolleger somverkligen har försökt, men misslyckats.Många av oss har ju våra kontor. Men detfinns en hel del forskare som saknar enegen arbetsplats, masterstudenter somskriver uppsats och andra som behöveren bas. Och många forskare som har egnakontor har en stor del av sin referenslitteraturpå Carolina.Vad tycker ni om e-böcker?– Vi är kritiska till att lägga ut allt förmycket på digitala resurser. Om de av någonanledning dras in går de inte längreatt nå.Varför behövs längre öppettider på biblioteken?– Många av oss har erfarenheter frånutlandet. På många håll har bibliotekenöppet till midnatt. Det innebärinte att man måste ha full service vidde tiderna, men att studenterna hartillgång till läsplatser och annat.GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.seS-studenter Uppsala universitets studenter Vänsterns studentförbundRädda Carolina• Säkrat studentinfl ytande• Bättre arbetslivsanknytning• Förbättra studenternas ekonomi• Fortsätta arbetet med decentraliseringen• Öka studentinfl ytandet genom studiebevakarna• Lobba för mer lärarledd tid• Krossa glastaket inom akademin• Höja studiemedlet• Höja utbildningskvalitetenBiblioteksfrågornaFrågan är om kåren kommer att kunnabedriva sitt granskningsarbete samtidigtsom den är beroende av universitetetsfi n a n si e r i n g.Det är inte positivt att kåren hamnar i enberoendeställning till dem vi ska granska.Kåren måste fortsätta värna om sitt oberoende.Det är dock bra att fi nansieringen inteär villkorad.Ja. Det är svårt att säga vad medlemsavgiftenbör vara.Ja, för att kunna ta emot pengarna från universitetet,men den bör inte överstiga 45 kronor.Ja, en symbolisk summa för att markera ettmedlemskap med förmåner.Ja, vi ska självklart vara en del av en starknationell röst för studentinfl ytande.Ja. SFS är den mest effektiva remissinstansentill regeringen, medlemskap ger Uppsalastudenternamer möjligheter att påverka.Ja, en enad studentröst mot regeringen ochvidare ut i Europa genom ESU. Vår möjlighetatt påverka tex studiemedlet och Bologna.Ja, risken att en privat fi nansiär ombildarstudentbostäderna till bostadsrätter hög.Ja. Det bästa vore att nationerna, Akademiförvaltningenoch kåren köpte <strong>Studentstaden</strong>tillsammans.Det verkar så. Det allmänna eller studenterna,genom kår och nation, skulle kunna gåin som köpare.Ja. Det behövs krafttag från staten för attstimulera byggandet av studentbostäder.SFS påverkansarbete spelar en viktig roll.Ja. Vi vill fortsätta arbetet med SSCO, GSF ochLUS för att påverka regeringen att göra detmer attraktivt att bygga studentbostäder.Ja. Kommunen borde bygga fl er hyresrätter.Vi ser gärna även att nationerna ytterligareutökar sitt bestånd.Med avskaffandet försvinner ett verktyg föratt främja kvinnors akademiska karriär ochatt minska social snedrekrytering.Bra att begreppen reds ut, men man behöverhitta en lösning för att kunna öka jämställdheten.Förslaget är ogenomtänkt, då man inte i sambandpresenterat några förslag på hur manlöser jämställdhetsproblematiken.Genusmärkning kan vara positivt om detleder till en ökad medvetenhet om kvinnorssituation.Att jämställdheten på universitetet kartläggsär bra – och att även lyfta fram de andrajämlikhetsaspekterna.De funktioner i förslaget som handlar om attredovisa fakta kring jämställdhet kan varaett steg i rätt riktning.


Rädda CarolinaRädda Carolina (RC) ställer återigen upp i kårvalet.Rösta på RC om du…1 vill bevara Carolina som den kulturmiljö biblioteket är2 tycker att universitetsbiblioteken ska vara prioriterade3 vill ha bättre öppettider4 tycker att tysta läsesalar är lika viktiga som grupprum5 vill ha ett dynamiskt bibliotek öppet för alla6 tycker att biblioteken ska utvecklas och förnyas, samtidigtsom kärnverksamheten värnasLäs mer på:http://raddacarolina.wordpress.comFrågor? Kontakta oss: raddacarolina@gmail.comRädda Carolina1 för levande universitetsbibliotek i världsklass!


Var med och förändra kåren:RÖSTA UUSSäkerställ utbildningsbevakningen!För ett bevarat studentinflytande.Utbildning med anpassad undervisning!För en ökad mångfald.Värna nationerna!För ett fortsatt rikt studentliv.www.karvalet.nudin kod finns på kårlegetUppsala universitets studenter är ett kårparti i Uppsala studentkårsfullmäktige. V i tillhör i ngen särskild politisk ideologi utan f öreträderalla studenter oavsett bakgrund eller fakultet. Vår främsta prioriteringär att kårens verksamhet ska ha ett brett stöd och god förankringbland medlemmarna. Rösta på UUS på www.karvalet.nu - 7-21 april!Vi kräver:Höjt studiemedel!Bostadstrygghet!Mer lärarleddundervisning!Rösta påS-studenteri kårvalet ‘10Läs mer på www.s-info.se/laboremus


20 / REPORTAGET <strong>Ergo</strong> #4 / 2010Leken är viktig för gruppdynamiken och får oss att reflektera över oss själva och vår omgivning.Ronja står upp mot våldetI El Salvador är våldet en naturligdel av tillvaron. Barnen är somvanligt de som lider mest närfattigdom, marginalisering ochminnen efter ett brutalt inbördeskriglämnar de vuxna oförmögnaatt garantera det skyddde är skyldiga att skapa. Det ärhär Colin och Ronja kommer ini bilden. I landet där ingen läserböcker.ERGO I VÄRLDENMINNA LEVINFlickan uppmanas av sin klasskamratatt visa mig sina ärr.Och då får jag se dem. Ärr påben och armar, märken jaginte sett förrän nu eftersom dedolts av skoluniformens kjol och tröjormed långa ärmar. Blygt berättar hon attdet är hennes mamma som misshandlarhenne. ”Hur ofta slår hon dig?” frågarjag. ”Jämt. Varje dag” svarar hon tyst.”Ibland här också” säger hon och måttarmed knytnäven mot hakan. Jag är denförsta vuxna utanför familjen som fårveta det här. Hon har inte velat berättaför någon på skolan, av rädsla för konsekvenserna.Pappan, jag ser i hennes ögonnär hon talar om honom att hon dyrkarhonom, vet men gör ingenting.Hon har ingen som skyddar henne. Nuhar hon beslutat sig för att lita på mig.När vi åter riktar uppmärksamhetenmot boken om Colin och de utrotningshotadeaporna, verkar det som att honaldrig vill sluta läsa.NÄR JAG för ett och ett halvt år sedanbeslutade mig för att starta ett våldsförebyggandelitteraturprojekt i El Salvador,ett av världens mest våldsdrabbadeländer, visste jag att det skulle bli tungt.Tungt att bära på dessa barns berättelser.Tungt att ha deras fulla förtroende.Tungt att kanske kunna nå en bit meninte ända fram. Jag frågar mig om enmänniska kan bära hur många livsödensom helst i sitt hjärta utan att låta cynismenvinna till slut.Ronja Rövardotter är min vän och allieradei kampen om barnens tankar,drömmar och framtidsutsikter. Mellanmig, Ronja och barnen står ett helt samhällepräglat av fysiskt och psykiskt våld.Misshandel i hemmet är vardagsmathär i El Salvador. På gatorna härjar dekriminella gängen. Får man motorstoppsent en kväll är polisen den sista manhoppas ska dyka upp. För många barn ärskolan den enda plats där de kan kännasig trygga, och det är därför vi i Schoolsfor the Future har valt skolorna somvåra främsta samarbetspartners. Hosmånga lärare här finns en glöd som samtidigtger mig energi och fyller mig medsorg. Deras passion inspirerar mig, menhopplösheten ligger alltid så stapplandenära. Vad gör man när man ser och vill såmycket, men allting runt omkring tycksverka i motsatt riktning? Vad gör mannär man ser ännu en elev bli gravid vidfjorton års ålder, ännu en ung man bliindragen i droghandel eller mördas påväg hem från skolan? Bara under åretsförsta två månader har tio skolungdomarskjutits till döds på öppen gata.NÅGOT MÅSTE MAN TRO PÅ när livet ser utsom det gör här. De flesta salvadoranervänder sig till Gud. Jag sätter mitt hopptill Ronja. Till böckerna och ordets makt.Jag vet att ord kan förändra människorsliv, till det bättre eller till det sämre. Jagtror att lustfylld, reflekterande läsningkan få ett barn att börja drömma, hoppasoch bestämma sig för att ta sitt livi egna händer. Varje barn har den därnyfikenheten och det där trotset inomsig, och om man hjälper det att skapaen egen relation till böckernas värld såkan det bli räddningen när inget annatstöd finns där. Det blir en egen värld somingen kan förstöra. En plats där fantasinfår växa bland rumpnissar och grådvärgar(barnen kan inte sluta skratta!) ochleda till drömmar, som leder till handlingoch förändring.När jag ser de elvaåriga barnen i vårtpilotprojekt vet jag att det är sant. De villinte annat än att läsa, läsa, läsa. De önskaratt vi kunde hålla på hela dagen ochkvällen, varje dag, och de skriver i småilla stavade brev till mig att boken är envän som man måste ta hand om. De villskriva mer, diskutera mer och leka mer,precis det som vi gör när vi träffas de därtvå timmarna varje vecka.FLICKAN MED ÄRREN har bett mig att inteberätta för någon om det hon sagt. Mammanhotade nyligen att döda henneshund om något kom fram. Jag vet att jagmåste fortsätta samla på mig livsöden,måste fortsätta känna tyngden. Den dagdet inte gör ont längre är det dags attgöra något annat. Så varje gång jag liggersömnlös för någon gör jag det medtacksamhet.Minna Levin från Uppsala är sociolog ochskrev uppsats i El Salvador 2008. Vid hemkomstenstartade hon den ideella organisationenSchools for the Future, och driver nutillsammans med engagerade medarbetareett våldsförebyggande litteraturprojekt i ElSalvador.


<strong>Ergo</strong> #4 / 2010NYHETER / 21Vatten över huvudet och pilsner under västenTentorna haglar i jämn takt överuppsalastudenterna så här årsoch tillsammans med snöyranskapade detta en stark känsla avatt vilja vara någon helt annanstans.Lyckligtvis kände Wannerwalloch några vänner detsammaoch lägligt nog gick det csnanpassadeflyg till staden sompå senare år seglat upp i våramedvetanden som ett mecka för(fin)kultur, billig öl, och freihet.Wir fahren nach Berlin!Gardinerna hänger på sniskanoch solen tillåts väcka migäven på den sista av de fyradagarna på resan. Huvudvärkenger sig till känna i sammaögonblick som jag med plirande ögon urskiljergårdagens tomma flaskor och detluktar fränt i rummet som vi alla delar.Klockan är tre och jag vet att vi inte kommerhinna med något annat än att käkaen klassisk tysk döner (≈ kebab) vid denDAVID HAAS &CHRISTIAN WANNERWALLsönderbombade kyrkan innan mörkretfaller, museerna stänger och alla ansvarsfullamänniskor går till sängs. Detvar inte tänkt att bli så här, så mycketvet jag. När vi (lite sådär skönt spontant,som man ska göra) bokade resan var vialla relativt överens om vad vi ville görai Berlin. Berömda Pergamonmuseet, detarkitektiskt gränssprängande JudischeMusée (vi kom inte längre än kön) och ytterligarenågra platser med många vuxenpoängskulle avverkas. På planet hadevi skrattat gott åt varandras historier omnitiska föräldrar med strikta schemannerpackade bredvid badshortsen. Hur vialla fått uppleva hur väckning och uppstigningalltid tycktes ske i gryningensförsta stund endast för att därefter bliintryckt i baksätet i en familjebil på vägtill ingenstans av intresse.VID FEM SITTER VI med varsin döner ochtillhörande pilsner. Stämningen är dämpadoch luften tycks ha gått ur var ochen av oss. I luften finns en känsla av misslyckandeoch ”vad fan var det som händeegentligen”. Ingen kan (vill?) sätta ordpå dessa känslor, och sett till vad vi gjortmed våra dagar i Berlin vet vi nog intesjälva vad som gick fel. Inte förrän ljusetträffar Wannerwall på ett sätt som förförsta får honom att se ut som sina 24 år,inser jag vad som gått fel.NÄR VI VAR SJUTTON var livet som en film,och som alla andra gick vi långt vid sidanav alla upptrampade stigar och sov glattbort dagarna för att möta natten. Men viär äldre nu och känslan av att man börbete sig därefter trycker på mer och merför varje år. Dessvärre tog vi med studentlevernetsom Uppsala vaggat in oss i ochdet spontana tänket att göra vad mankänner för och kanske inte alltid vadman planerat. Detta i en kombinationmed Berlins nattliga utbud som håller envaken långt längre än nationernas 01.00fick oss att uppleva kulturen och konstensom genom en tjock dimma. Kanske ärdet insikter som dessa som gör att det ärvi som om 20 år väcker barnen och tvingardem in i kombin inför en utflykt tillalla gamla sevärdheter och museer somi vår ungdom gick oss förbi. Judische Musée,nästa gång tar vi oss in.Berlinerdomen. Ett måste för den kultiveradeTysklandsbesökaren.Foto: Oscar GustafssonGWENDOLYNHAEVENSThe Soundof SilenceEver seen a ‘how to’ book titled“Basic Knitting: The HardWay” or “499 Booby-traps inMexican Cuisine”? Me neither,and yet the language-learningseries 1001 Pitfalls in... (given Language) appearsto sell quite well. You’d think a titlelike this would put the prospective buyeroff the whole idea of learning the skill(let alone buying the book). They mustbe aimed less at the tourist prepping fora week in Paris than the serious studentof language. The student who doesn’twant their intelligence insulted: they’vealready figured out that languages arecunning by nature and that the road tofluency is more pot-hole than pavementfor the first few months. They appreciatethe hazards a book like this can signalalong the way.PERSONALLY, I THINK language learnersshould also wear warning signs—like thegreen “övningskörning” signs magneticallyclinging to the bumpers of learner-driver’scars—to keep native speakersvigilant for erratic speaking, and wrongturns. Especially when we learners get tothe stage when we can put together a somewhatlucid sentence; because at thispoint we can make sense, but not alwaysthe sense we quite mean. And we still lackthe proficiency to understand our mistakes.My sign should probably have blinkinglights on it. I’ve raised unnecessary concernfrom a grandmotherly Swiss womanwhile out on a solo Alpine ramble: “Ichbin ganz allein (I’m lonely),” I told her.Then—holding out my camera—asked ifshe could take my photo. She looked asthough she would adopt me right off themountain top (all I’d meant to say wasthat I was ‘on my own’.) Another time Irepeatedly disappointed the owner ofa Guest-house in Austria, who inquiredkindly each morning if I’d ausgeschlafen—slept well—and was greeted with an evermoresnippety “No, I did not.” Confused,he’d nod his head slowly; meanwhile,I thought I was being accused of lazilysleeping-in. Then there was the time I hollered,“Look at you! You got fat!” at a Québécoisfriend after several months apart.I’d meant the opposite, of course, butdidn’t understand my faux pas—or herstartled expression—until months later.I’M UNAWARE OF EVER CAUSING offencein Swedish, and I find this very worrisome.Worrisome, because I have no doubtthat, over the years, I’ve let slip any numberof odd, offensive, maybe even hurtfulcomments—and yet I’ve never beenmade aware of them. Unlike the surprisedor confused reactions I’ve receivedfrom my blunders in other countries,here people seem to have an uncannyability to remain expressionless, regardlessof what confusion or upset may bechurning inside them.Either it’s these ‘silences’ of facial expressionwhich cloak my mistakes, or it’sthe real silences, which carry their own,sometimes contradictory, meanings inSwedish conversation. Silence #1 agreeswith, or affirms what the speaker hassaid. Silence #2 means the listener probablyunderstands, but doesn’t have an opinionabout the matter at hand (but youcan stop explaining). Then there’s Silence#3: diplomatic, total disagreement.This one sounded just like #1 for me untilrecently. Now, all silences sound like #3and it’s made me rather paranoid.I’m sure there are other, finer meaningsof the silences, but I haven’t developed theultrasonic bat-hearing necessary to decipherthem yet. Who knew the most difficult‘pitfall’ of learning Swedish wouldn’tinvolve language at all—but silence. FORSKARSTIPENDIUMVärmlands nation utlyser ett Uddeholms forskarstipendium à f.n.75 000 kr/termin.Stipendiet får uppbäras i tre år och kan tilldelas ”medlem av Värmlandsnation i Uppsala som är (eller skall bli) heltidsstuderande inom forskarutbildningenvid Uppsala universitet, och som med hänsyn till framsteg istudier och andra omständigheter må anses därav förtjänt”. Sökanden skallvara svensk medborgare.Samma ansökningsblanketter som vanliga stipendium (finns både på Söderbomskahuset samt via vår hemsida).RESESTIPENDIERUddeholms resestipendium utdelas till förtjänt medlem av Värmlandsnation i Uppsala, som är svensk medborgare och bedriver heltidsstudiervid Uppsala universitet på grund- eller forskarutbildningsnivå. För vårterminen2010 utdelas sannolikt mellan 5 och 10 stipendier.Särskilda ansökningshandlingar för resestipendier finns att hämta i Söderbomskahuset eller samt via vår hemsida.Sista ansökningsdag den 19 april. För mer information, se nationenshemsida www.varmlandsnation.se under fliken stipendier.Vid frågor kontakta stipendiesekreterarna.Martin PetterssonBelinda Nilsson070 956 2228 070 679 1575stipsek@varmlandsnation.seGWENDOLYN HAEVENS, originally fromCanada, is a Graduate Student studyingNorth American Literature at the UppsalaUniversity English Department.


FIRA VALBORG I UPPSALA!Veckan innan Valborg välkomnar Uppsala teknolog- och naturvetarkår alla tillForsfestival på Polacksbacken med flottbyggen och aktiviteter. På Valborg är detprogram från morgon till kväll. En favorit i repris är Uppsala studentnationerskampanj ”Varannan vatten” som genomförs på nationerna. Ha roligt på Valborg.Drick mycket vatten så orkar du mer!Program den 30 april09.00–10.00 Ankrace i Fyrisån. Köp en anka för att vinna fina priser och samtidigtstödja Akademiska sjukhusets barnfond.Arrangör: Uppsala teknolog- och naturvetarkår10.00 –12.00 Forsränning i Fyrisån. Kom och se 100 flottar ta sig fram medvarierad framgång i forsar och fall. Start vid Eddaspången och målgångvid Islandsfallet.Arrangör: Uppsala teknolog- och naturvetarkår10.00–17.00 Konserter i Ekonomikumparken. Lokala band på scenen och brastämning i parken hela dagen.Arrangör: Ljudbild Uppsala och Studentradion11.45 Sillunch för alla på Uppsala Konsert & Kongress. Med traditionellatillbehör, allsång och underhållning.Biljetter på www.ukk.se och Ticnet.Arrangörer: Uppsala kommun, Uppsala universitet, Uppsala Konsert &Kongress, Uppsala Tourism och Uppsala studentnationer12.00–14.30 Nationernas kulturscen i universitetsparken. Uppsalas studentnationerbjuder på det bästa av körer, spex, orkestrar och teater medanpubliken intar picknick i universitetsparken.Arrangör: Uppsala studentnationer15.00 Mösspåtagning. Uppsala universitets rektor hälsar våren välkommenfrån Carolina Redivivas balkong genom att vara den förste att ta på denvita studentmössan. När alla följer hans exempel och springer nedförCarolinabacken eller skyndar till nationerna är våren här!Arrangör: Universitetsbiblioteket, Uppsala universitet15.00 Phontrattarne spelar upp till dans utanför Norrlands nation så helatrottoaren svänger!Arrangör: Norrlands nation15.15 OD:s valborgskonsert. OD hälsar våren välkommen i universitetsaulan(fri entré). Alla som inte ryms i aulan kan njuta av konserten iuniversitetsparken via högtalare.Arrangör: Sångsällskapet Orphei Drängar21.00 Slottsbackshyllning vid Gunillaklockan. Allmänna Sången sjungerin våren, Kuratorskonventet ordförande, Curator Curatorum, håller talettill våren och studentnationers fanborgar flankerar med nationsfanoroch kårstandar.Arrangör: Uppsala studentkår, Uppsala studentnationer ochAllmänna sångenLäs mer om Valborgsfirandet i Uppsala på www.uppsala.toUppsala. Valborgsstad. Varje dag sedan 1477.


Nyhet! Ett hus med bara ettor.Och ett med bara tvåor.I Sundbyberg Strand bygger vi två nya hus.Ett med bara ettor, ett med bara tvåor. Tillsammansen helt ny tanke. Brf. Sjöbodarna.Här bor du i första klass med egen balkong,rostfria vitvaror, egen tvättmaskin och riktigthög standard i alla materialval.I vår nya StilStudio kan du forma ditt kök ochbadrum i egen stil utifrån nästan tolvtusenkombinationer av fria val. Allt till en månadsavgiftsom är lägre än du tror.Välkommen till Säljstart den 3 maj klockan13–18, Råsundavägen 1–3, Solna.Kontakt: Mathias Sandberg på 08-553 635 11eller mathias.sandberg@riksbyggen.sewww.riksbyggen.se/sjobodarna


24 / PORTRÄTTET <strong>Ergo</strong> #4 / 2010I hemlandet Bangladesh går Anisur Rahman inte längresäker på grund av sin kritik mot islamistiska fundamentalisteroch bristen på demokrati. Men ett fristadsstipendiumi Uppsala ger honom möjlighet att ägna sig åt sittskrivande.Den ofrivilligejournalistenIden bangladeshiska politiken är sanningeninte alltid välkommen. Dethar Anisur Rahman fått uppleva.– Ingenstans säger politikernahela sanningen. Om politikernahade gjort det hade det inte funnitsnågra problem. Det bangladeshiskasamhället är genomsyrat av islamistiskafundamentalister. Poliser, journalister,politiker, diplomater och militärer.Trots att Bangladesh idag har enkvinnlig premiärminister har man intelyckats få bort den islamistiska fundamentalismenur den högsta ledningen.Islamisterna har kontakter och representanterlångt in i maktkretsarna, sägerhan.– Extremism är den sista utvägen förvissa människor och alla religiösa extremisterär emot mänskligheten. De tolereraringa andra grupper. I min hembylever garofolket, en etnisk minoritet,som ibland blir dödade av såväl polis somislamister och jag har uppmärksammatdetta i mina artiklar.Många av hans texter är kritiska motden islamistiska fundamentalismenoch bristen på demokrati i Bangladesh.Vid ett flertal tillfällen har han blivit trakasseradav polisen. Även islamister haruttalat hot mot honom.I Bangladesh arbetade Anisur Rahmansom journalist för att kunna försörja sig.Han blir fortfarande publicerad i bangladeshiskatidningar och tidskrifter dåoch då.– Jag personligen vill inte vara journalistöverhuvudtaget. Journalistik ochkreativt skrivande är inte vänner. Poesioch kreativt skrivande är fria och det ärjag själv som bestämmer vad, när ochhur man ska skriva, till skillnad frånjournalistiken som har en deadline, enbestämd struktur och en redaktör somständigt är efter en. Det är svårt för enpoet att skriva journalistiskt. Journalistikenska leva i en dag, medan poesin skaleva för all framtid.ENLIGT ANISUR RAHMAN kan man intelära sig skriva poesi eller göras till poet.Men sin karaktäristiska bengaliengelskaaccent förklarar han att poesi är ”detspontana överflödet av mäktiga känslor”,som den brittiske poeten WilliamWordsworth uttryckte saken.– Den kommer som en blixt i himlenoch man kan inte styra över det spontana,säger Anisur Rahman. Han menaratt den enda orienteringen man kan fåär att läsa poesi.– Den svenske poeten Tomas Tranströmerär total perfektion. Om en dikt inteär perfekt kommer den en dag att dö ochförlora sina läsares uppmärksamhet.Det kommer Tranströmers verk aldrigatt göra. Om man vill bli poet ska manleva sitt liv som hans. Andra exempel påperfekta poeter är den bangladeshiskenobelprisvinnaren Rabindranath Tagore,William Shakespeare, Ted Hughes,och Allen Ginsberg.För att bli en bra poet måste man läsamycket menar Anisur. Varje dag börjarhan med att läsa något.»OM MAN HAR MYCKETPENGAR I SIN FICKA HARMAN MÅNGA VALMÖJLIG-HETER PÅ MARKNADEN.SAMMA SAK GÄLLER FÖRORD OCH POESI.«– Om man har mycket pengar i sinficka har man många valmöjligheter påmarknaden. Samma sak gäller för ordoch poesi, säger han.Jag ber att får höra något han har skrivitpå bengali och han vecklar upp ettpapper som legat ihoprullat i bröstfickan.– Den här skrev jag i morse. Min datorhar inte det bengaliska typsnittet installeratså det är skrivet med latinska bokstäver.Han läser upp dikten. Tyvärr är det allförsällan man får höra en poet läsa uppsina egna dikter.När han läst klart berättar han att desstitel är ”En pensels medvetande”. Denhandlar om att medvetandet inte harnågon kontroll över vårt tänkande ellervad som händer runtomkring oss. Kanskereflekterar den Anisurs egen livssituation.I HÖSTAS HOTADES ANISUR av utvisning.Internationella Pen-klubben var mycketkritiska beslutet och gick ut med ettupprop till stöd för Rahman. Efter attha överklagat Migrationsverkets utvisningsbeslutfick han i november beskedom att han får stanna. Hans syn på detnya landet är delad.– Sverige är inte mitt land. Ens land ärden egna kulturen, språket, landskapet,sångerna och lukterna. En författaremåste vara nära sammanlänkad medsitt språk, folk och land. Bengali är mittspråk, bengaler är mitt folk och Bangladeshmitt land. Jag försöker hålla miguppdaterad om saker som händer därhemma och använda mig av det när jagskriver. I mitt gamla hem i huvudstadenDhaka hade jag en stor samling böcker.Det har jag inte här och det är för mig enkulturchock och det får mig att kännamig isolerad. Men jag försöker hålla migsynlig genom att föreläsa på universitetetoch inför andra grupper, säger AnisurRahman.– Jag vill vara ödmjuk. Svenskar är inteså ödmjuka. Ni är för organiserade. IDhaka kunde jag ringa en vän och sägaatt jag skulle till ett kafé eller en bokhandeloch de kom genast dit. I Sverige måsteman schemalägga allt. För att prata mednågon måsta man först stämma träff.Det var en stor chock för mig. Jag älskaratt ha en ödmjuk syn på livet, inte en såintensiv som här. Livet är inte schemalagt,födseln var inte heller och dödenkommer inte vara det. Visst, ibland kandet vara bra att planera saker, men detbehöver inte alltid vara så. Att se livetfrån andras perspektiv och att se till andrasbehov är viktigt för mig. Jag är inteframförallt poet, inte journalist ellerbangladeshier. Min identitet är människaoch som människa är inte bara minabehov viktiga för mig. Andras behov betydermycket. När man tänker så är detsvårt att schemalägga saker, säger han.DET ÄR VIKTIGT för en poet att inte ha ettrutinarbete, att inte ha en karriär menarAnisur.– Jag har inga rutiner, jag är totalt fri,men egentligen är jag inte fri alls. Jaghar inget fast arbete men mycket arbeteatt göra säger han.Vad som händer i framtiden vet haninte, bara att han kommer att skriva.Helst skulle han vilja vara i Bangladeshså snart som möjligt, men vet inte näreller om det kan bli så.– Det kan ta många långa år men hoppetlever kvar. Jag har en dröm om attvara tillbaka i min hemby innan jag fyllerfemtio.FREDRIK HAGLUND– I Dhaka kunde jag ringa en vän och säga att jag skullsäger Anisur Rahman.Uppsala är sedan 2008 en avflera svenska städer som hyserförfattare som tvingats fly sinahemländer på grund av hot ellertrakasserier. Fristadsstipendiaternafår under en viss tidbetalt boende och pengar till detnödvändigaste.


<strong>Ergo</strong> #4 / 2010PORTRÄTTET / 25Välkommen tillÅRETS STUDENT-& ALUMNDAG21 APRIL16.30–18.15 Universitetshusets aulaKonferencierPrisutdelningPer NaroskinÅRETS UPPSALASTUDENTÅRETS ALUMNÅRETS NATIONSEVENEMANGEva Hamilton, vd SVT.Utsedd till Årets Ledare 2009.Studerade internationell ekonomi.”Att leda Sveriges största medieföretag”Michael Sohlman, vd Nobelstiftelsen.Har kallats Nobelfestligheternas egenNapoleon. Utsedd till en av Sveriges100 främsta makthavare. Fil. Kand.”Berömda män som varit i Uppsala”Linda Nyberg, programledare.Arbetar just nu med en kunglig dokumentärseriesom visas under våren.Studerade statskunskap och psykologi.”Från Nelson Mandela till Linda Skugge”etill ett kafé eller en bokhandel och de kom genast dit. I Sverige måste man schemalägga allt,Foto: Fredrik HaglundLitterära workshops på stadsbiblioteketUnder våren arrangerar AnisurRahman tillsammans med Uppsalakommun litterära workshopsi Bayerska rummet på stadsbiblioteket. Tillställningarnapågår från 17.30 – 19:30, är gratis ochöppna för alla.Till varje träff kommer en gästföreläsare.28 april: Magnus Dahlerus29 april: Krister Gustavsson26 maj: Jasim Mohamed27 maj: Maria Modig, Jonas Modig och HenrikC. EnbohmModerator: Sanna Honnér, ordf. UFKungliga Akademiska kapelletTenor Daniel JohanssonEvenemanget är ett samarbete medKuratorskonventet, Uppsalastudentkår, Farmaceutiskastudentkåren ochUtrikespolitiskaföreningeni Uppsala.www.uu.se


Anna Maria Lundins stipendiefondUtlyser härmed ett antal utrikes resestipendier för forskarstuderande.Behörig att erhålla stipendium är forskarstuderandevid Uppsala Universitet som vid avresedatum är inne på minstsin tredje medlemstermin i Smålands nation. Stipendienämndenhar fastslagit principer för tillsättning av stipendier. För vidareinformation se www.smalands.nu.Ansökan görs elektroniskt via Smålands nations hemsida. Vidfrågor kontakta nationens förste kurator. Sista ansökningsdag är15 april.CG & C Cervins stipendiefondUtlyser härmed ett antal grundutbildnings- och forskarstipendier.Behörig att söka är medlem av Smålands nation.Ansökan görs elektronsikt via Smålands nations hemsida,www.smalands.nu. Vid frågor kontakta nationens förste kurator.Sista ansökningsdag är 15 april.Bevakning av CG & C Cervins stipendierNu är det dags att bevaka sitt CG & C Cervins-stipendium. Fylli bevakningsblanketten och lämna in den tillsammans med studieresultatoch registreringsintyg för innevarande termin.Bevakningsblankett finns att tillgå på www.smalands.nu och hosförste kurator, som även besvarar eventuella frågor. Bevakningenskall vara förste kurator tillhanda senast 15 april. Poststämpelräknas.VILL DU BO PÅ STUDENTVÄGENellerI NYBYGGDA STUDENTLÄGENHETERINVID EKONOMIKUM?Ansökningsperiod 1-21 april 2010 för rum, dubbletter och lägenhetersom blir ledigförklarade inför HT-10.OBS ! Tidigare inlämnad ansökan utgår.STUDENTVÄGEN: rum, dubbletter och lägenheterBehöriga att söka: Aktivt studerande medlem i Norrlands-, Gästrike-Hälsinge- eller Stockholms nation samt den som avser att bli medlem tillHT-10. För lägenhetsansökan på Studentvägen krävs minst 2 terminersnationstillhörighet.EKONOMIKUM: lägenheterBehöriga att söka: Aktivt studerande medlem i Norrlands- eller, Gästrike-Hälsinge nation med 2 terminers nationstillhörighet.Under ansökningsperioden avgör dina terminer vid resp. nation din köplats.Ansökningshandlingar och information finns att få på respektive nation ellerpå expeditionen för Stiftelsen Norrlandsgårdarna, Gästrike-Hälsinge- ochStockholms Nations Studentbostäder samt www.studentvagen.se.Ansökan skall lämnas på Studentvägen 25 senast 21 april.Studentvägen 25, 752 34 UppsalaTel 018 - 51 85 10 • Fax 018- 51 63 94 • www.studentvagen.seKontoret öppet mån - fred. kl. 8.00-11.00 och 12.30-16.00.Varför låta din bostad stå tom när du kan tjäna pengarpå att hyra ut den?Uppsala International Summer Session (UISS) kommer att ta emot ca200 studenter och andra yrkesverksamma från världens alla hörn i åldrarna18-70 år, som kommer hit för att studera svenska under 8 sommarveckor.Därför behöver vi möblerade rum och lägenheter att hyra ut frånden 20 juni till 14 augusti!Är du intresserad av att hyra ut din bostad, hela perioden eller delar av den,eller om du har ytterligare frågor och funderingar, tveka inte att kontakta oss.Sista anmälningsdag är den 19 maj!Ersättning:2700:-/mån för rum och dublett3500:-/mån för l-rumslägenhet (26-32 kvm)4000:-/mån för l-rumslägenhet (32-40 kvm)5000:-/mån för 2-rumslägenhet5800:-/mån för 3-rumslägenhet6500:-/mån för 4-rumslägenhetKom på andra tankar – läsIdé- och lärdomshistoriaDet mest allmänbildande ämne du kan läsaHelfartskurser från A- till masternivå…… och ett antal mindre tematiska kurserVälkommen med din ansökan senast 15 aprilFör mer information, gå in på vår hemsida www.uiss.org eller kontakta osspå uiss_bostad@hotmail.com eller på tel: 0762-09 42 19 (tis-tor 14-16)Tack på förhand och trevlig sommar!Drs. Nelleke Dorrestijn, director VISS,Emma Bendz, bostadsansvarig VISSwww.idehist.uu.se


<strong>Ergo</strong> #4 / 2010 KULTUR / 27SCENVulgär Shakespeare i haschdimmaPremiär den 18 mars på Storascenen, Uppsala stadsteater.Av William Shakespeare.Regi: Dritëro Kasapi.Medverkande på bilden: ÖzzNûjen och Mats Blomgren.Jodå, nog är det Puck (Özz Nûjen)som kommer in på scenen.Med en spliff i mungipan och enklänning på huvudet, men nogär det han. I bakgrunden står ettpar tält, några bajamajor och i taket hängeren flagga med orden ”One love” på. Viär i den förtrollade skogen och på reggaefestivaleni Uppsala och haschdimmanligger tät. Jag tycker till och med att detluktar sött från scenen. Då plötsligt dykerJimmie Åkesson (Aksel Morisse) upp,iklädd en lejondräkt. ”Men här får ni intevara och lyssna på er neeeeegermusik, dethär är ju Svääriges vagga” skriker han påsin lite gulliga småländska och publikentjuter av skratt. Kort därefter går Åkessonut och in kommer en Hermia (Eva Fritjofson),misstänkt lik Marie-Louise Ekman,som letar efter sin älskade Lysander (MatsBlomgren) som i sin tur har blivit förhäxadav en älskogsört – gissa vilken?SÅ HÅLLER DET PÅ, fram och tillbaka i Shakespearesklassiska förväxlingskomedi.En berättelse om en brakfylla där allt gårfel men sedan rättas till genom ett gudomligt(nåja) ingripande. I Uppsala harman valt att vara samtida, här haglar detoneliners om allt från Ebba von Sydowsstiltips till Göran Hägglund ”verklighetensfolk”, och man har valt att vara burlesk.Allt är maximalt tillskruvat och alltär vulgärt. Här kommer Demetrius (GustavLevin) springande, en slipsnisse medett baseballträ i högsta hugg, på jakt efterLysander. ”Vart är du din jävel” skrikerhan och slår i bajamajorna. Så, en sekundsenare står Puck och hånar en fjortonåringi publiken: ”fan så du skrattar helatiden, har du ADHD eller?” Sammantagetpåminner det mig om Stockholmsstadsteaters nya stjärna Alexander MörkEidem när han är som mest vansinnig.Ett spektakel i klass med hans ”PuntillaMatti” eller ”Djungelboken”. Eller, varförinte, hans egen version av ”En midsommarnattsdröm”.Folkparksvarianten.Och nog är det roligt med denna burleskastil, trots att den är så plump och smaklös.För trots alla sex- och haschskämt bärsUppsalas ”En midsommarnattsdröm” avatt den är så genomarbetad. Visst är detsmaklöst, men det ska vara smaklöst. Ochvisst är det högljutt. Shakespeares pjäsär smaklös och högljudd; dess charm ärkombinationen och den samtidiga intelligensen.Så är det också i Uppsala: härblandar man det smaklösa med en sylvasspolitisk satir i form av en pjäs i pjäsen. Niminns det kanske från originalmanuset:skådespelarna Petter Kvitten och NiklasBotten med flera som skulle ge en pjäs åtDemetrius och Hermia på deras bröllopsdag.Här heter de istället Mona Sahlin,Fredrik Reinfeldt och Jimmie Åkessonoch paret är Daniel Westling och kronprinsessanVictoria.JAG SKRATTAR EMELLANÅT så att jag fårtårar i ögonen. Det här är så påhittigt, såmodigt och så oemotståndligt. Och detär så bra skrivet. Jag undrar vem som harkommit på alla de här skämten. I häftetstår fyra namn under bearbetningen.Vem är geniet? Så sitter jag och tänkernär det plötsligt är någonting som börjarstöra mig. För är inte allting lite för bra?Är inte samtidssatiren lite för smart? Ochär inte replikerna lite överbearbetade?Mitt i allt gapskratt får jag plötsligt enkänsla av att pjäsen och texten har gliditisär. För i ena stunden sitter jag och tittarpå en supersmart satir om populistiskatendenser i svensk samtidspolitik och så,i nästa stund är det knagglig blankversfrån 1600-talet. Plötsligt känns alltingbara väldigt konstruerat och väldigt nervöst.Det är som om man på stadsteaterngjort en lista över allt som det ska skämtasom: invandrare, check. Kungaparet,check. Krisen, check. Och för att göra detextra häftigt ska det dessutom vara i enShakespearepjäs. CheckÖzz Nûjen som Puck i ett nutida Uppsala.Nu är jag orättvis. Jag får det att låta somom ”En midsommarnattsdröm” är själlösoch det är den definitivt inte. Här finnsmycket genuin skaparglädje och jag tvivlarinte på att regissören Dritëro Kasapioch den oerhört kompetenta ensemblenjobbat sig bitvis rusiga av inspiration.Fotograf: Urban JörénMen det är ändå någonting som stör mig.Det är helt enkelt lite för tillslipat, lite förgenomtänkt. När jag går ut från stadsteaterni snöslasket är jag alldeles utmattad.Känner mig både glad och irriterad påsamma gång.RASMUS LANDSTRÖMObehagligt nära om skammens alla formerHata MigTeater C, ReginateaternSkådespelare: Anna HaglundText: Dag ThelanderMusik: Niclas AnderssonVilken roll fyller skammen förmänniskan? Evolutionärtfelsteg eller samhällelig nödvändighet?Att känna måttligtmed skam är motiverat då detleder till ett altruistiskt förhållningssätt tillsin omgivning. Men då skammen på ett opåkallatvis blir övermäktig, kan den förutomatt framkalla dåligt självförtroende, i längdenäven kan ge upphov till gagnlös självcentreringoch handlingsförlamning. Ochman är så att säga fast i skuldfällan. Ett sättatt råda bot på skammen, förminska ochruska den av sig, kan då vara att börja talaom den. Lämpligen inför publik. I UppsalaförankradeTeater C:s både allvarliga ochhumoristiska uppsättning ”Hata mig”, somspelas på Reginateatern med fyra föreställningarfram till mitten av april, diskuterasFoto: Hanna Standbergjust skam men också dess illvilliga skugga;den något annorlunda skulden, den åtföljandeångesten och självföraktet. Föreställningenär ett slags samtidsanknutet tillkännagivandeoch utforskande av det som manallra främst borde hålla för sig själv. Överteaterns intima, naturalistiska scen kastaren ensam glödlampa inledningsvis sitt ljusöver en vit säng, som med sin ringa storlekändå lyckas uppta en betydande del av scenutrymmet.Häri finner vi föreställningensenda skådespelare; den uppvaknandeFrida, spelad avpyjamaskläddAnna Haglundmed oredigt håroch metallgråögonmask uppdrageni pannan.Genom en seriesånger får vi följaFrida och hennesåterblickarpå och återvändandetill gårda-Anna Haglund.gens urspårade utekväll och dess till synesgenanta snedsteg. Med referenser till lokalaknytpunkter delges man historier om felskickadesms till kollegan, hur Frida erkännersig ha förstört sin väns framtida författarkarriäroch hur Frida som bortklemaddotter med silverfatsförutsättningar ändåinte kan leva upp till bilden av sig själv ochomgivningens förväntningar. Detta är denvärsta sortens skam, berättas det; den rentexistentiella skammen som infinner sigdå möjligheterna påstås vara obegränsademen man ändå misslyckas på grund av attman är för bortskämd, för lat, för dålig.HAGLUNDS MESTADELS STARKA, men iblandbräckliga sångröst ackompanjerasav Niclas Andersson med nyskriven musiksom rör sig från klassiska, klingandepianoslingor i varierande tempo till jazzgungigagitarriff, folkvisemelodier ochavslutningsvis ett tretaktigt pianokomp.För föreställningens enkla, men kärnfullatext – som för övrigt lyfts fram väl av Haglund– står Dag Thelander, senast aktuellvid Reginateatern med musikalen ”När musikentog slut”. I Hata mig rör sig texten överdet smärtsamma känslospektrumet, menaldrig utan att ljusa undertoner som bjudertill leenden, slår upp här och var. Uppsättningensfemtio minuter känns lagom, menpjäsen skulle heller inte förlora på att varalängre, för att på så vis göra ”djupdykningen”i ämnet än mer djup. Trots ämnesvaletblir det heller aldrig riktigt obekvämt. Menkanske är det fel – vilket Thelander nog skulleinstämma i – att förvänta sig att kännaskam då det pratas som skamliga saker? Omobehagselementet tog överhanden skullesamtalets funktion att förminska, förlöjligaden onödiga skammen förloras. Måhändamed följden ytterligare handlingsförlamning?Att Hata mig spelas på Reginateaternslilla scen, för liten publik sittande nära inpåär nog till pjäsens fördel. Parallellen tillBerthold Brecht, som Thelander i en intervjusagt sig inspireras av, blir avslutningsvisinte så pjåkig. Ingen anledning att kännaskam här alltså.JOSEFINE EK


28 / RECENSIONER<strong>Ergo</strong> #4 / 2010Betygen sätts i skala 0–5BÖCKERIrrande spanska ordAzril Bacal Roij“Refracciones itinerantes”(La peña de Uppsala)”Refracciones itinerantes”.Känns det svårförståeligt?Frukten intet – det är nämligentiteln på den spanskspråkigadiktsamling som UppsalasociologenAzril Bacal Roijväljer att publicera i Sverige.Till en början ser jag påutgivningen som ogenomtänkt;svensk poesi har idagen redan snäv läsekrets – gesdå inte en spansk diktsamlingutgiven i ett land därlångtifrån alla är spansktaligasmå utsikter till överlevnad? Möjligen. Den Peruföddepoeten själv menar att han genom att publiceraRefracciones itinerantes på spanska kan låta det latinamerikanskaarvet sätta fotspår i den svenska myllan.Som om den blåögda kolibri som förekommer blanddikterna plötsligt slog sig ned i ett av Engelska parkensträd. Och genast värjer jag mig från språkproblematiken;i en tid då de stora slakthusen (läs Bonniers, Norstedtsmed flera) publicerar allt färre översatta titlar– eftersom man inte vill betala översättarna och hellresatsar på svenska deckare – och på en bokmarknad meden rådande bestsellerism på vilken fyra elefanter är flerän fem myror vill jag hylla modet i att ge ut ”smal” litteratursom breddar bokhyllorna.Refracciones itinerantes betyder ungefär ”kringflackandeljusbrytningar”. Kanske är det just vad diktsamlingen– ja, till och med Bacal Roij själv – är. För ett flackandeär det. I bokens sju sviter eller kapitel stöter läsarenpå allsköns tankar och idéer. Med risk för att dömas tilldöden för biografisk läsning tycks det redan i bokensinledande ”monologer” gå att skönja den medelåldersmannens existentiella funderingar. Överallt bland dikternafigurerar den skoningslösa tiden, det går att höraden obönhörliga klockans tickande och poetens bedjanom att den ska slå långsammare. Här råder rädslan attdö ensam, känslan av att inte veta vart man är på väg,och vissheten om att tiden och döden skiljer familjeroch vänner åt. Författaren frågar sig varför han börskynda dit ingen väntar på honom. I sviten ”Cantigas”(”Små sånger”) hör vi en underbart sydamerikansktnostalgisk röst om allvaret i ekonas röster, i smärtsamtvackra Fado otoñal (Höstlig fado, möjligen samlingenshöjdpunkt) rullar poetens känslor likt ett hjul utan hejd– timmen för avsked närmar sig. Men än finns tid; BacalRoij hinner med att ryta som en puma om rättvisa ochhunger, och han hinner, innan klockan slår, självklartmed kärleken och erotiken, exempelvis när han i dikten”Claudia” en dröm om att ”plocka blommans blad”. Menständigt tidens gång. Sista timmens längtan och pina,denna evigt närvarande duende som tvingar fram tjutmot fullmånen och vrål av smärta. Det är denna duendesom genomsyrar spansk och latinamerikansk poesi, detär denna duende som skapat Refracciones itinerantesoch som närmast desperat vill göra oss sorgligt medvetnaom livets förgänglighet.Refracciones itinerales är en diktsamling i ordets rättabemärkelse. Aningen spretigt och osammanhängandebildar betraktelser ihopsamlade från en längre tidsperiodett sammelsurium av tankar, rädslor och idéer. Ariadnehar haft annat för sig än att spinna, för det löper sannerligeningen röd tråd genom verket. Med boken i handkänner sig Theseus möjligen berikad såväl estetiskt somexistentiellt, men föga tröstar den honom som fortfarandebefinner sig i labyrinten, med Minotauros ännuflåsande i nacken. Men kanske är det ändå den känslanBacal Roij vill skänka oss. Poetens ord förtäljer oss att pålivets korsvägar gives ingen hjälp, ingen tillflyktsort finnesnär vi hör golvklockans dystra slag och tiden hotaratt ta ut sin slutgiltiga rätt.BJÖRN EKDAHLEn kylslagen framtidMartin Engberg“Stjärnpalatset”(Nordstedts)Martin Engberg debuterade2006 med novellsamlingenTecknen runt huset och fortsätterhär med Stjärnpalatset,en roman som tar plats i enannorlunda framtid. Det ärSverige, det är kallt, och isenkryper över landet och kommerså småningom att täcka det.Människorna försöker anpassasig till en förändrad värld, i ennatur som inte lyssnar på dem.På en bondgård växer Katharinaupp hos sina föräldrar Jonoch Ingrid. Hon vet att hon är speciell – hon ska få träffaImperatorn. Inte i dag, men snart, när hon är redo. I enkartong uppe på vindsrummet förvarar hon ägget, ochhon övar varje dag, som om det var hennes eget liv honbar fram till Imperatorn.Där har vi början av Katharinas liv, och det är henne viföljer hela boken igenom. Tråkigt nog, måste jag säga,för Engbergs roman börjar egentligen ett kapitel innanvi träffar Katharina första gången, och det är ett riktigtbra stycke. Men det är nästan helt glömt när boken fårsin andra start och Katharinas liv ritas upp och förändrasframför oss. Det ska dröja ända till de sista sidornainnan den stämning som målades upp återkommer.Större delen av romanen behandlar dock Katharinasjälv, i hennes gestalt som 13-åring i samhället där honväxte upp hos Jon och Ingrid, hur hon finner Stjärnkrigarenoch tar emot en främling i huset. Blandat med dettager Engberg oss en bild av den framtid, det nu, där alltingegentligen utspelar sig. Vi får läsa om det som kallasDrivhuset, den plats Katharina befinner sig på. Det råderett spänt lugn inför den annalkande isen.Även Katharinas upplevelser behandlas med dettalugn och denna kyla i upplevelserna. Allting beskrivs såkallt, vasst, ljust och mörkt. Vetenskapligt, måste jag noglite nedlåtande tillägga, även om jag verkligen inte harnågot emot vetenskap. Det är Katharinas entoniga ochoinspirerande berättande som får mig att släpa blickenöver sidorna. Jag försöker finna anledningar för användningenav detta språk, och kan faktiskt tänka mig ettpar, men det verkar inte som att Engberg tänkte på dem.Han visade det i alla fall inte. Och den omfattning Katarinasberättande har i boken gör att Engbergs korthuggnaspråk så småningom trubbar av den läslust som väcktesi det första kapitlet.Martin Engberg spelar dock med tunga brickor i sitthuvudsakliga spel. Vad händer med våra minnen när vidör? Och när mänskligheten i detta frusna tankeexperimentgår mot en långsam men obeveklig förändringav livet måste den anpassa sig. Där livet som vi kännerdet inte kan överleva kanske något annat kan. Vad dettaär, och dess betingelser och relationer till människan ärgrundläggande i Engbergs komposition. Tyvärr skriverhan en smått oengagerande berättelse som bara nätt ochjämt når fram.En kropp av mörkerSara Stridsberg“Darling River”(Albert Bonniers Förlag)MIKAEL WÄRLANDERDet finns i Sara Stridsbergs prosa ett säreget mörker, somvore texten ett stort svart hål i vilket läsaren sugs in ochkonsumeras. Att läsa Stridsberg är som att färdas rakt ini ett kompakt och nattsvart mörker. Det är en lika fantastisksom skrämmande upplevelse.Den före detta uppsalastudenten Stridsberg slog igenomstort 2006 med den smått mästerliga ”Drömfakulteten”.En bok som förärade henne såväl Nordiska rådetslitteraturpris som Uppsala studentkårs Frödingstipendium.Mycket välförtjänt bör läggas till. Drömfakultetenvar verkligen en av 00-talets allra bästa böcker. Stridsberg,som de senaste åren också etablerat sig som framgångsrikdramatiker, återvänder nu till prosan med enroman som tar avstamp i Vladimir Nabokovs megaklassiker”Lolita”. Det är ett djärvt drag att ge sig på ett sådantikoniskt verk. Ett drag som visar sig gå hem.”Doloresvariationer” lyder underrubriken till Stridsbergsbok, vilket är en lyckad rubricering. I romanen spelasdet upp fyra variationer kring temat Dolores Haze,den tolvåriga flicka som Nabokov lät sin motbjudandeprotagonist Humbert Humbert förälska sig i och sedermeragöra världsberömd under smeknamnet Lolita. Defyra parallella spåren binds samman av den kulturellasymbolgestalt Lolita med åren blivit. Det handlar delsom den vuxna och gravida Dolores som plågas av minnenfrån de övergrepp hennes styvfar i barndomenutsatte henne för, de som skildras i Nabokovs roman.Dolores går nu mot den blodiga och oundvikliga barnsängsdöden.Det handlar också om flickan Lo som av sinfar matas med alkohol och socker och som om kvällarnatvingas prostituera sig vid Darling River. Det handlar ommodern som med sin kamera och sin saluförda kropp reseri städernas utkanter. Det handlar också om den i enbur instängda aphonan samt vetenskapsmannen somlär henne teckna. Den senare en historia som lär ha variten av de ursprungliga inspirationskällorna för Nabokovi arbetet med Lolita.Om Nabokov med hjälp av Humbert Humberts frodigaspråkkonster skildrade det manliga begärets blick såskildrar Stridsberg med kylig saklighet flickorna somfastnat i denna blick. Stridsbergs stil är fotografisk. Honskriver i starka och drabbande bilder. Det är som villhon blixtbelysa dessa flickor som fixerats och framkallatsi den manliga sexualitetens mörkrum, i vilket deförlorat sina själar och reducerats till objekt. Det tycksdock inte som att det är Stridsbergs intention att frigöradessa kvinnor ur deras bildlighet. De förblir fotografier,handlingsförlamade i de manliga förövarnas skugga. Detycks statiska. Och det är ett problem, både litterärt ochmoraliskt.Men de bilder Stridsberg målar upp innehåller i sig självaen sådan besvärjande kraft att alla eventuella invändningarsnart får stå tillbaka. Allra bäst är det när honbeskriver det fysiska –de blödande, värkande, växandekropparna. Då förvandlas texten själv till kropp. En slagslitteraturens inkarnation äger rum och man kan nästankänna, dofta och ta på alla dessa ruttnande kroppar. Detär lysande språklig fysikalitet jämbördig med den hosstorheter som Birgitta Trotzig eller Mare Kandre.Och ur textens kropp strålar alltså ständigt detta unikamörker. Ett mörker som bländar, skrämmer och förför.Det är denna inneboende mörka stämma som ger textendess obetvingliga styrka och övertygar om att Stridsbergmed ”Darling” River nu lagt ännu en grundsten till byggandetav ett stort författarskap.Sara Stridsberg.JOHN SJÖGRENFoto: Robert Blombäck


<strong>Ergo</strong> #4 / 2010RECENSIONER / 29Betygen sätts i skala 0–5MUSIKdigare kanske mer känd som T-Roc) har det alltid varitviktigt att han presenterats på rätt sätt, under rätt omständigheter.Att få göra sin grej fullt ut – utan att bliallt för styrd av någon annan – har varit viktigt. Det harockså medfört att saker har fått ta tid. Men samtidigt ärTony Komas tydliga ställningstagande också något hanblivit erkänd för – att han vågat vara så självständig ochgått sin egen väg, värderat sin kunskap och tackat nej tillmycket av det andra som ”tillhör” branschen. Nu i efterhandfår jag hoppas att Tony Koma har känt att det lönatsig. För denna artonspåriga debut sticker faktiskt ut urmängden av nya, unga förmågor som vill slå igenom, ochgör att man spetsar öronen och lyssnar. Skivan sätter signästan direkt och känns som en fräsch, fräck fläkt inomden svenska hiphopscenen. ”Prelude” är en mångfacetterad,ibland invecklad men samtidigt snyggt förpackadhiphopplatta med prydliga melodiska tongångar (i I’mNot Sorry) och tydliga oldschoolflirtar (i Back 4 Good).Skivan består av en dansantare respektive en lugnaredel. Tony Koma slår hårt och kraftfullt underifrån samtidigtsom det ibland är naket skört och berörande.ELLEN PERSSONJazzbandet “Trinity“ har ett idealiskt koncept.Gammalt och nytt i blandningTrinityParis Eyes(Do Music Records)På flera sätt är Trinity den idealiska bandidén för att ta sigfram på den svenska jazzscenen. Åtminstone om man fårtro deras debutalbum. De baserar sin musik på klassikersom ”Puttin’ on the ritz”, ”Just friends” och titelspåret”Paris Eyes”, men smyckar dem med ganska vågade modernaimprovisationsutsvävningar. Perfekt för en jazzpubliksom gärna ser sig själva som lyssnare i fronten av alltsom liknar avant garde men innerst inne mest hänger påjazzklubbar för att få smak av en svunnen tid av jazztobakoch kvinnor i åtsittande glansiga klänningar.Att uppfylla lite av båda kriterierna garanterar ettspäckat spelschema så länge man gör det bra. Och detgör Karl Olandersson (trumpet), Ali Djeridi (trummor)och Andreas Hellqvist (hammondorgel) på ett sätt somborde få även såväl frijazzvurmare som nostalgipuristeröver på deras sida. Jag hade gärna sett att de låtit den modernasidan som kommer fram mer live att växa lite friare,men när Andreas Hellqvists hammondorgel rockarloss i mitten av ”The Preatcher” utan att tränga undande andra instrumenten är det svårt att argumentera förnågot annat än det som sker.Lever upp till förväntanANDREAS JAKOBSSONKlotet“Det har aldrig hänt och kommer aldrig atthända igen”(Musea Records)Liksom många andra nybildade progressiva rockbandTungvrickare går sin egen vägTony Koma“Prelude”(JotaRecords)Foto: Stefan Bohlinstartade Klotet med att göra musik som den lät på detsvenska 70-talet. Den musiken gjorde mycket för denmusikaliska utvecklingen även i helt andra genrer då,men att kopiera formeln rakt av nu blir mest att sysslamed dött avbildande. Det förstod Uppsalabandet ochhittade en högst originell stil, som bland annat ledde tillkontrakt med det franska proggbolaget Musea Records.På sin andra fullängdare spelar Klotet progressiv rocksom delar ljudbild med garagerock, punk och metal istället för att lockas in på den naturromantiska genrenormen.Det låter hårt, kantigt och skitigt. Här och varletar sig punktemperamentet och industrimonotoninin även i låtstrukturerna, men oftast stannar det i kantenoch bakgrunden som en definition av Klotets särart.Med tanke på att själva grundbulten i progressiv rocki musikstilens ungdom var att hela tiden leta sig vidaremusikaliskt så har genren stått uppseendeväckande stillde senaste tjugo åren. Uppsalabandet Kaipa har länge varitett undantag med sitt folkmusikexperimenterande.Nu kan även Klotet sälla sig till den lilla skaran band ivärlden som håller musiken levande genom att sprängagränserna i välljudande bitar.ANDREAS JAKOBSSONHan har flera gånger kallats för Sveriges svar på Eminem,på grund av sina ofta vassa texter och sin rappatungvrickarkapacitet i hiphopgenren. Tony Koma ärsåledes ingen newbie inom den svenska hiphopeliten,utan har varit med på ett hört i många år. Ett kontraktpå de större bolagen har länge varit på gång men det harändå dröjt på grund av olika orsaker. För Tony Koma, (ti-FILMNyansrikt dramaLondon RiverRegi: Rachid BoucharebSF BioEfter sprängattentatet i Londons tunnelbana 2005 åkeroroliga Elisabeth (Brenda Blethyn) till huvudstaden föratt leta efter sin dotter som hon inte hört av på länge.Samtidigt har afrikanske Ousmane (Sotigui Kouyaté)kommit från Frankrike till London för att träffa sin sonsom han inte har träffat sedan denne var barn i Afrika.Elisabeth och Ousmane upptäcker att deras barn harlevt tillsammans under tiden då attacken skedde.Efter filmer som ”Little Senegal” och ”Indigènes”känns Rachid Boucharebs senaste verk som en naturligfortsättning på en fin karriär. I ”London River” arbetarregissören med det lilla uttrycket. Det märks att budgetenhar varit begränsad. Handkamera och små medel ien realistisk miljö. Dessutom är filmen något kort, förkort i mitt tycke. 10–15 minuter till hade möjliggjort ennågot djupare kännedom om figurerna och deras psykologi.87 minuter känns något avhugget för en sådan härhistoria.Men under den stund berättelsen varar sker mycket.Stora känslor skildras i litet format. Historien vankarfram i lugn takt men under ytan känner man de två föräldrarnasbullrande nervositet i jakten efter barnen. Vägentill upptäckten är dock lika viktig som upptäcktensjälv. Skickligt lyckas Bouchareb undvika många av deklichéer som annars förstör många liknande försök attskildra kulturella möten. Blethyn och Kouyaté skiner isina huvudroller och i Boucharebs regi får de agera fullkomligtnaturligt.London River är ett mänskligt och nyansrikt dramaom möten. Bouchareb har träffsäkert valt mångkulturellaLondon som plats för handlingen. Elisabeth är intepå något sätt mer hemma i där än Ousmane. Häri liggerfilmens huvudstyrka, i förtydligandet av att människanår 2010 är en världsmedborgare som måste tolerera, förståoch kommunicera med alla, oavsett härkomst. Förterrorismen drabbar alla och vållar lika stora sår hos enafrikan som en europé. Kanske något att tänka på nästagång man stöter på en sverigedemokrat.HANIF SABZEVARI


30 / KALENDARIUM<strong>Ergo</strong> #4 / 2010VÄLKOMMEN TILL ERGOS KALENDARIUM. Vi tar gärna emot dinaevenemangstips. Vi reserverar oss för eventuella ändringar. Nästa<strong>Ergo</strong> kommer den 30/4. Lämningsdatum till nästa nummer är19/4. E-post: red@ergo.us.uu.se Tel: 018-480 31 31 Fax: 018-480 31 29.För studentföreningarna är 18/4 sista lämningsdag. Skicka tillHanna Strandberg. E-post: red@ergo.us.uu.se Tel: 018-480 31 31Fax: 018-480 31 29ROCK & POP8/4 Bistro Hijazz: Ida Long.9/4 Katalin: Tomas AnderssonWij.15/4 Katalin: Sarah Dawn Finer.21/4 Katalin: D-A-D.24/4 Katalin: Eva Eastwood.28/4 UKK: Jill Johnson.JAZZ & BLUES13/4 UKK: Jan SlottenäsStorband.14/4 Katalin: Rigmor Gustafsson& R.S.Q.V.17/4 Katalin: Fyra Vindar/Palladium.20/4 Bistro Hijazz: TAL trio.22/4 Bistro Hijazz: Daniel Lantztrio plays Bond.23/4 Katalin: Eric Bibb.25/4 Katalin: Uppsala Jazzklubb.FOLKLIKT2/4 Bistro Hijazz: Prog/Rock/Bluesafton.2/4 UKK: After Dark tar medBabsan på turné!3/4 Bistro Hijazz: Neighbourhood.6/4 Bistro Hijazz: Vide.8/4 Katalin: Rolandz.9/4 Bistro Hijazz: Klara Kazmi.10/4 Katalin: Tingsek.10/4 Bistro Hijazz: La Populär.11/4 Kulturoasen: Leneh + band& Three of a kind.13/4 Bistro Hijazz: Krack.15/4 Bistro Hijazz: Tetra.16/4 Katalin: Frifot.16/4 Bistro Hijazz: Zibur.17/4 Bistro Hijazz: SusanneBergman.17/4 Kulturoasen: Marie Bergman.22/4 Katalin: Rikard Wolff.23/4 Bistro Hijazz: MercheCorisco.24/4 Bistro Hijazz: Rachelle vanZanten.25/4 Kulturoasen: Morfis Bixur.27/4 Bistro Hijazz: Punsch.29/4 Katalin: Ellen Jewell Band.29/4 Bistro Hijazz: Tandoori Hill.29/4 UKK: Mariza.KLASSISKT & KÖR2/4 UKK: Harmony Heights.5/4 UKK: Karlsson på taket.15/4 UKK: Sveriges RadiosSymfoniorkester.17/4 UKK: Anders Widmark.18/4 UKK: Uppsala Kammarkör.20/4 Musicum: Kammarmusik.21/4 UKK: Musikalen Changes.24/4 UKK: Owe Thörnqvist.26/4 Universitetsaulan: BlueMonday.27/4 UKK: Uri Caine Ensemble.KONST &UTSTÄLLNINGARBror Hjorths Hus: Märit Runsten– teckning och skulptur och AugustSörenson – lera. T o m 18/4. SpöketLaban, Tummen och Lilla Anna– och alla de andra. Inger och LasseSandbergs originalillustrationer.24/4–6/6.Kaleido konsthantverk: KaleidosStipendiat 2010: Material Girls(Moa Lönn, Maria Johansson,Joanna Günther) – keramik & glas.T o m 4/4. Carina Marklund – textil.10/4–2/5.Uppsala konstmuseum: GustafFängström – måleri, collage ochteckningar. T o m 18/4. Karin Ohlin– skulptur. T o m 2/5.Uppsala stadsbibliotek: Minneapolisminnen.T o m 14/4. TemaGrekland. 17/4–29/4.TEATER & SCENUppsala stadsteater: EvaporatedLandscapes 7–8/4 på Lilla scenen.Laurie Anderson 7–10/4 på Storascenen. Pretty Bassic 7/4 på Ettan.Baktruppen Light Metal Band 8/4på Ettan. The Croquis Reloaded 9/4på Ettan. This is the Hello Monster9/4 på Lilla scenen. Saralunden,Periodonero, Moth, Catti Brandeliusoch Laurie Anderson 10/4 påolika scener. Den banala kärleken13–15, 20–21/4 på Stora scenen.Samtalskväll 13 & 20/4 i Salongen.Skiftande fokus 14–15/4 på Lillascenen. En midsommarnattsdröm16–17, 22–24, 27–29/4 på Storascenen. Ett år av magiskt tänkande16–17, 22–24, 27–29/4 på Lillascenen. Den blomstertid nu kommer20/4 på Ettan. Den metrosexuellemannen 20–21/4 på Lillascenen.Reginateatern: Uppsala lokalaPoetry Slam 5/4. Skäms – Amok6/4. Reginalunch – P4 Lajv medMeta Roos 7/4. ÖFA presenterar: Iass Jazz 7/4. Lise & Gertrud – Liv äratt ta sig ut 10/4. Hata mig – TeaterC 11–12/4. The Ukulele Orchestraof GB 14–15/4. Niklas Strömstedt16/4. David Batra & Thomas Oredsson17/4. Phontrattarne – GrandShow 2010 21–28/4.FÖREDRAG& DEBATT6/4 Jag föddes som satirikermen längtade efter värme. KerstinStrandberg berättar om sitt författarskap.Stadsbiblioteket kl 18.30.Entré 50 kr.11/4 Kan några entusiasterpåverka utveckling och hälsa i ettfattigt samhälle i Kenya? Medprofessor Per Olof Osterman. EvaLagerwalls väg 8 kl 13.30.12/4 Informationsmöte omU-CAN, Uppsala-Umeå ComprehensiveCancer Consortium. Grönwallsalen,Akademiska sjukhuset ing 70kl 15.00.12/4 Politikercafé – riksdagsvalet2010. Med Socialdemokraterna.Stadsbiblioteket kl 18.30.13/4 Foregrounding students’voices: Cogenerative dialogues asfeminist pedagogy/research tool inscience educationTisdagslunchermed professor Kate Scantiebury.Lunchrummet, Centrum kl 12.00.13/4 När skolan dras in i föräldrarskonfi kter. Med professor ElisabetNäsman. Eng 2-1024, Engelskaparken kl 18.15.13/4 Makt i möten – om professionenMed Gunilla Stenkula ochGunnar Birgegård. Stadsbiblioteketkl 18.30. Entré: 40 kr.14/4 Northbound! Transnationalnetworks of emigration of Jewsfrom Nazi-Germany – the exampleSweden. Med fi l. Dr Clemens Maier-Wolthausen. Eng 2–1077, Engelskaparken kl 18.15.14/4 Rwandan Gacaca Courts,and making of a documentary fi lm.Med fi lmaren Bengt Nilsson. Eng2–1077, Engelska parken kl 16.15.15/4 Det (o)kända Balkan. Vanföreställningari väst och realiteter iöst. Med fi l. Dr Tomislav Dulic. Eng4–1020, Engelska parken kl 18.15.15/4 Internationella Programkontoretinformerar om sin verksamhet.Von Kraemers allé 1, Blåsenhuskl 15.15.15/4 Holocaustmahnmal - Bittealle aussteigen..., Jüdisches Museum– Bitte alle aussteigen...Gedenktourismus in Berlin als neueForm der Bildungsreise. Med fi ldr. Clemens Maier-Wolthausen.Konferensrum 16-3062, Inst. förmoderna språk, Engelska parkenkl 10.15.16–17/4 Hela vida världen i vårvardag – en konferens om globaliseringoch internationalisering.Campus Blåsenhus.19/4 Politikercafé – riksdagsvalet2010. Med Folkpartiet. Stadsbiblioteketkl 18.00.19/4 Generation Gratis. MedChristian Tengblad och Jytte Guteland.Stadsbiblioteket kl 18.30.20/4 Svensk språkpolitik – motökad eller minskad mångfald? Eng 2-1077, Engelska parken kl 18.15.20/4 Hon var ingen FlorenceNightingale – människan bakommyten. Med Åsa Moberg, författare.Grönwallsalen, Akademiskasjukhuset ing 70 kl 19.00.20/4 Viktor Rydberg och kvinnligheten.Med Andreas Hedberg.Stadsbiblioteket kl 18.30.21/4 Aktuell forskning om iti undervisningen. Med StefanHrastinski. ULLs lärosal, plan 2,Blåsenhus kl 12.30.21/4 Mellan assimilationstrycketoch strävan efter kulturell differens.Judisk delaktighet i Göteborgsliberala stadskultur 1870-1917.Med Christoph Buller. Eng 2-1077,Engelska parken kl 18.15.22/4 Assimilation, Subkulturund kreative Teilhabe. Juden inDeutschland und Schweden unddie Ambivalenzen des bürgerlichenProjektes. Med Christoph Buller.Rum 16-3062, Inst. för modernaspråk, Engelska parken kl 10.15.24/4 Kulturlördag tema Grekland.Med författaren Teodor Kallifatides.Stadsbiblioteket kl 13.00.26/4 Politikercafé – riksdagsvalet2010. Med Miljöpartiet. Stadsbiblioteketkl 18.00.27/4 Praxisutveckling närdiskrimineringsgrunderna religion,etnicitet och kön krockar – vem ärmest diskriminerad? Med MadeleineSultán Sjöqvist. Eng 4-1020,Engelska parken kl 19.00.27/4 Volontär på världens tak.Med Filip Nilsson. Stadsbiblioteketkl 18.30.28/4 Undervisning med virtuellabläcktavlor. Med Kyril Tintarev ochJesper Rydén. ULLs lärosal, plan 2,Blåsenhus kl 12.30.28/4 Västerländskt vemod ochösterländsk brand. Svensk-judiskkulturhistoria från 1774–1933.Med Corinne Susanek. Eng 2–1077,Engelska parken kl 18.15.28/4 Science Café – TrädgårdenMelodifestivalsveteranen Jill Johnson gästar Katalin den 28 april.Foto: www.jilljohnson.sei Linnés Hammarby. Med KatarinaAndreasen och Marlette Manktelow.Stadsbiblioteket kl 18.00.28/4 Vision Uppsala 2030– Hållbar i längden? Med professorCarl-Johan Engström. Stadsbiblioteketkl 18.30.29/4 Neue Heimat Schweden.Cordelia Edvardsons und Ebba SörbomsAutobiografi k zur Shoah. MedCorinne Susanek. Rum 16–3062,Inst. för moderna språk, Engelskaparken kl 10.15.29/4 Internationella samfundetoch statsbyggnadsprojekten iBosnien-Hercegovina och Kosovo.Med Roland Kostic. Eng 4–1020,Engelska parken kl 18.15.ÖVRIGT2–4/4 After Dark tar med Babsanpå turné på UKK.4/4 På expedition i växternasvärld – visning i Tropiska växthuset,Botaniska trädgården.7, 14, 21 & 28/4 Klubb Agaton– onsdagar på Bistro Hijazz.7/4 Klimataktion visar fi lmen ”Endof Suburbia”, följt av diskussion påCafé Genomfarten.14/4 Författarafton & mat medtema Kina på Kulturoasen.17–18/4 Hälsomässa på Kulturoasen.20/4 Forskning Pågår...omfunktionshinder: Miljö, människaeller mitt emellan? Konferens iuniversitetshuset.22/4 Big Comedy på UKK.25/4 ”Dyngkåt och hur helig somhelst” med Mia Skäringer på UKK.25/4 Cykeldag på Kulturoasen. Seöver cykeln och lär dig meka.26/4 The Umbilical Brothers påUKK.28/4 Författarafton med tematrädgård på Kulturoasen.STUDENT-FÖRENINGARUniversitetskyrkan7/4 kl 18.00. Stilla mässa. Plats:Helga Trefaldighets kyrka.14/4 kl 18.00. Stilla mässa. Plats:Helga Trefaldighets kyrka.21/4 kl 18.00. Stilla mässa. Plats:Helga Trefaldighets kyrka.25/4 kl 18.00. Konsert med gospelkörenGod Tune under ledning avHanna Lindholm. Plats: Missionskyrkan.28/4 kl 18.00. Stilla mässa. Plats:Helga Trefaldighets kyrka.För mer info, se hemsidan:info@studentprast.uu.seLaboremus14/4 kl 18.00. ”Global jämställdhet”(Jämställdhet ur ett internationelltperspektiv). Plats: Hörsal 2,Ekonomikum.28/4 kl 18.00. ”Den nya mansrollen– alla tjänar på jämställdhet”. Plats:Hörsal 2, Ekonomikum.Spartakisterna12/4 kl18.30. ”En sågning av nationalekonominvid universitetet”. MedAris Patris och Jonas Karlsson,tidigare nationalekonomistuderandevid Uppsala universitet. Plats:Hyresgästföreningens lokaler,Sernanders väg 2.27/4 kl 18.30. “Peak Oil – Vadhänder med ekonomin när den billigaenergin sinar?” Med KristoferJakobsson, doktorand i globalaenergisystem, Uppsala universitet.Plats: Hyresgästföreningenslokaler, Sernanders väg 2.För mer info, se hemsidan: www.spartakisterna.netUtrikespolitiska föreningen12/4 kl 19.15. “Knarkpyramidensbotten”. Med Magnus Linton,författare. Plats: Hörsal 1, Ekonomikum.19/4 kl 19.15. “Hur resor förändrarvärlden – Om mobilitet i politik ochsamhälle”. Med Maria Rankka ochFredrik Johansson, författare.Plats: Hörsal 1, Ekonomikum.21/4 kl 16.30. “Årets student- &alumndag: ’Globalt ledarskap – hurden enskilde kan göra världen tillen bättre plats’”. Med MichaelSohlman, VD Nobelstiftelsen, LindaNyberg, programledare för GomorronSverige, Eva Hamilton, VDSveriges Television. I samarbetemed Uppsala Universitet. Plats:universitetsaulan.22/4 kl 19.15. “Är Afrika så sjuktsom det sägs?”. Med Sven Britton,professor emeritus i infektionssjukdomarvid Karolinska Institutet.Plats: Sal IX, Universitetshuset.26/4 kl 19.15. “Arvet efter Bush ochförväntningarna på Obama – Vadgör Sverige och EU?”. Med PierreSchori, diplomat och författare till“Draksåddens år”. Plats: Sal IX,Universitetshuset.Föredragen är som vanligt gratisför medlemmar, övriga betalar 30kronor. Ett medlemskap kostar 100kronor för två terminer och kantecknas i anslutning till föredragen.


Spec. mott. i gynekologiDr Marcus RöbeckDr Bo SikströmGratis prev-medelsbesökLandstingets patientavgifteroch frikort gäller.Akuta tider.Östra Ågatan 9, nära GotlandsTel 15 68 60, kl 8-16Köp 2 betalaför 1!Super Cheese Bacon Meal(värde 75 kr)Gäller lördagar och söndagar helavårterminen.Super Meal 49 kr alla dagar!Ofvandahls SibyllaSysslomansgatan 5Tel. 018-10 86 00Stans snabbasteCykelaffär!Nya och begagnadecyklarVi säljer inga”billiga” cyklar.Vi säljercyklar billigt!CarolinamottagningenCykel-VIKTORSvartbäcksgatan 25Öppet: Vard 8–17 • Tel 018-10 10 19SÄLJER • KÖPER • BYTER • REPARERARUPPSALA>>>>STADSTEATERGospelkörenGod TuneTUPPINTERNATIONELLSCENKONSTFESTIVAL7-10 APRILLAURIE ANDERSONMETTE INGVARTSENPRETTY BASSICBAKTRUPPENGERALD KURDIANCUQUI JEREZCOSMESIFRANCESCA GRILLISARALUNDENCATTI BRANDELIUSKÖP FESTIVALPASSET!BILJ/INFO 018-14 62 00WWW.TUPP.NUWWW.UPPSALASTADSTEATER.SEKonsertSön25/4Kl 18.00MissionskyrkanUniversitetskyrkanFräsch och modern salong.Alla studenter är välkomna!Långt hår 260 krKort hår 230 kr018-10 62 65Öppet Mån-fre 9-18, Lör 10-15S:t Olofsgatan 15, UppsalaVälkommen att besöka vår nya salong: Vi har kinesisk massage, vaxning,fotvård och ansiktsbehandlingar.Hair & Beauty LoungePensionärer och studenter, 15% rabatt. 018-10 28 88 • Drottninggatan 2ALLT INOM SKÄMT,MASKERAD OCH PARTYFINNS HOS LEKIABolandsgatan 20 • www.buttericks.sewww.lekia.nu • Tel: 018-14 11 14uppsala@lekia.nu%


32 / NATIONER <strong>Ergo</strong> #4 / 20106/4 Nationen öppnar igen efter påsk6/4 Standup Downstairs9/4 Spela. Nationens open mic-klubb där såvälerkända som okända talanger intar scenen.10/4 Boom goes the Dynamite medlivescen11/4 Söndagsfiket Frk Nyhlins Eftr, 12–1612/4 Måndag i puben14/4 Städdag med efterföljande sexa på kvällen16/4 Restaurang Smaka, 18–0117/4 Klubb Katushka! med Uppsalastajtaste och galnaste dansgolv, 21–0118/4 Söndagsfiket Frk Nyhlins Eftr, 12–1623/4 Restaurang Smaka, 18–0124/4 Valborgsgasque med 04-släpp!25/4 Söndagsfiket Frk Nyhlins Eftr, 12–1626/4 Måndag i puben29/4 Kvalborg med klubb Glasnost30/4 Valborg med champagnegalopp(start 15.00)1/5 Majmiddag1Q och 2Q har mottagningstid tisdag till fredag12–13 samt måndag och torsdag 17–191Q Hanna:1q@kalmar.nation.uu.se2Q Kristoffer: 2q@kalmar.nation.uu.se3Q Anders: 3q@kalmar.nation.uu.seTelefon 018-694980www.kalmarnation.seKALMARwww.kalmarnation.seDu bestämde det, ja. Och jag sade ja.GOTLANDSgotlandsnation.se2–4/4 GotLAN Saknar du Joltcola, sena nätteroch svettiga mjukisbyxor? Vill du skjuta dina vänner?Kom på LAN!10/4 Klubbverkargasque Kubbverkareunder det förra decenniet träffas åter på nationenför att minnas, roas och äta gott.15/4 Bad med HK-nämnden Hembygdsochkulturnämnden vill bada med dig! Ta dig tillFyrishov och bli blöt.17/4 Herrmiddag Tema: ”Frankrike – som dualdrig sett det förut”. Nationens damer ordnar enordentlig fest för alla herrar, som enligt utsagokommer att bli oförglömlig. Mer info på hemsidan.Anmälan till kuratelet senast 11/4.23/4 Pubrunda med HK-nämnden Det ärdags att lära känna varandra ännu bättre – genomatt ta sig runt till alla nationer i stan.26/4 Filmkväll med HK-nämnden Brafi lmer, bara bra fi lmer. Mottot för fi lmkvällen ärkort och koncist.30/4 Sillunch 11dk Kom på världens bästauppladdning för Valborgsfi randet, sillunchen. Endignande buffé med första parkett till Forsränningen.Anmälan till kuratelet senast 25/4.30/4 Sillounge 15 Trött på att spruta bortalla dina pengar? Spara dem till vecka 29 i sommar.Kom på sillounge och drick drinkar istället!Skön loungemusik och förhoppningsvis solsken ifestsalen.1/5 Majmiddag 17 dk Årets fi naste sittning,med installation av jubelkuratorer och kanske nyahedersledamöter. Anmälan till kuratelet senastden 25 april.Bettys pub onsdag–torsdag 18–00, fredag18–01Lördagsfika 12–15Söndagsfika 12–15Pluggfika vardagar 10–15Biblioteket torsdagar 17–19Fotboll söndagar 19 i Tiundaskolan, bastu efteråtGotlands nation, Östra Ågatan 13, 753 22UppsalaExpeditionstid för 1Q & 2Q: måndag–onsdag11–13, torsdag 17–191Q Gustaf 13 09 81 1q@gotlandsnation.se2Q Fannie 15 82 22 2q@gotlandsnation.se3Q Ebba 12 74 58 3q@gotlandsnation.sewww.gotlandsnation.seGotlands nation – uuunderbara människor!GÖTEBORGSwww.goteborgsnation.se7/4 Helkväll på Göteborgs Nation. 18.00:nyinvigning av puben med skumpa, oliver, nötter,bandklippning, fanfarer och annat. 19.00: Battle ofthe nations, Göteborgs mot VG. Ca kl 21: MusikquizLIVE med Maria Olebark bakom micken. Kom itid om du vill ha ett bord! Fina priser utlovas!9/4 Fredámiddag. För 100 kr får du en oförglömmligkväll. Anmälan: 3q@goteborgsnation.se17/4 Landsmannaföreningens lunch.Anmälan: 3q@goteborgsnation.se23/4 Fredámiddag24/4 Herrmiddag. Nationens damer bjudertill fest! Killar, gubbar, män, Glenn, detta vill nu intemissa! Anmälan: 3q@goteborgsnation.se29/4 Glöm det hetsiga Kvalborg, slipp stå ilång och tråkig kö och mys in Valborg på GöteborgsNations musikpub istället.30/4 Valborg! Göteborgs Nation fi rartraditionsenligt med den bästa sillunchen denhär sidan Göta kanal. 11.00 har vi mat i mängderoch stor sittning på vår utegård! Anmälan:3q@goteborgsnation.se. Valborgssläppet börjar22.00, förköpsbiljetter kan köpas på expeditionentre veckor innan!1/5 Räkan! Räkfrossa är ordet, håll utkik påanmälningsdatumet för detta är en fest du INTEvill missa!Göteborgs pub tis–tor 18.00–24.00, fre18.00–01.00Söndagsbrunch 12–14Bibliotek mån–fre 10.00–18.00Expeditionstider:Mån–Tor: 11–13Tor även 16–18Tel: 018-13 20 06Mail: 1Q/2Q/3Q@goteborgsnation.sewww.goteborgsnation.seGöteborgs nation – Vi kan dansa också!VÄSTGÖTAwww.vastgotanation.se14/4 Smash – Pingisklubb och glädje till bramusik och trevligt sällskap.17/4 Seniorskollegium Seniorer på Västgötanation är varmt välkomna på seniorskollegiet medmedföljande sexa.24/4 Herrmiddag Nationens herrar inbjudstill sittning med hemligt tema av damerna.29/4 Kvalborg Ladda upp för Valborgshelgeni stans mysigaste trädgård! DJ, god mat och trevligtsällskap när Djäknen har öppet från 18-01!30/4 Valborg Årets fest! Champagnegaloppkl 15–18 med liveband och DJ. Dansgolv iträdgården!1/5 Majmiddag 17dk Vår mest högklassigasittning med en traditionell femrätters middag.Anmälan till 1Q senast 24/4.Biblioteket med kurslitteratur för konstvetenskap,öppet måndagar 18–20Lunch Vegetarisk sopplunch med ekologisk ambition.Öppet tis–fre 12–14Ölkällaren Djäknen Uppsalas mysigaste pub,nu med ny spännande öl! Öppet tis–tors 18–24,fre–lör 18–01.Helgfika Massor med gott fi ka. Öppet lör–sön11.30–15.00.Brädspel Torsdagar kl 18Mottagningstider: 1Q & 2Q mån 15–17,tis–ons 11–13, tor 16–18Mail: 1/2/3q@vastgotanationTfn: 1Q 136360, 2Q och uthyrningsfrågor132494, 3Q 125863www.vastgotanation.seVästgöta Nation – Lustslottet vid Fyrisån!1–5/4 Påsklov. Värmlands viker in sina hovaroch pustar ut några dagar.9/4 Klubb 054 : 4 barer, 2 dansgolv, öppettill 01!16/4 Klubb 054 : 4 barer, 2 dansgolv, öppettill 01!17/4 RMC – Rally Monte Carl – en heldagmed rebusrally i Upplands skogar och sedan enhejdundrande sexa efteråt!23/4 Klubb 054 : 4 barer, 2 dansgolv, öppettill 01!29/4 KVALBORG: Öppet 18–02. Skogen ochArvikafestivalen invaderar Värmlands. Arvikabaroch härliga överraskningar väntar. Så gör somBengt Alsterlind och fi ra Kvalborg i Värmland!30/4 VALBORG: Champagnegalopp15:00– ca 17:00, öppet 23–04, Bara På Låtsaskör härlig storbandsstämning i stora salen! Niläste rätt, liveband! Arvikafestivalen är medoss här också och fi xar festivalstämning helaValborg!1/5 Jubileumsbal! Värmlands invaderar Uppsalaslott. En av Värmlands nations 350-årsjubileumsårshöjdpunkter som är slutsåld.CAFÉ måndag–torsdag 11–16CAFÉ fredag 11–14LUNCH måndag–fredag 12–14 för 48:-,värmlänningar äter för 40:- soppa 30:-PUB tisdag–torsdag 18–00KLUBB 054 fredagar 18–01 (02)SÔNDAFIKA Söndagar 12–15 Baguetter, bakverk,kaffe, fi ka – bra priser och himla trevligt!FOTBOLLSPUB Kom och kolla på ChampionsLeague på storbild i vår härliga pub. Alla stormatchervisas!Mottagningstider för 1Q och 2Q: Mån–Ons11–13, Tors 17–19 samt Fre 11–12Heltidarna VT2010:1Q Magdalena 13 44 45 1Q@varmlandsnation.se2Q Henrik 13 40 20 2Q@varmlandsnation.se3Q Hannes 13 40 30 3Q@varmlandsnation.seKlubbmästare Daniel 69 34 35KLM@varmlandsnation.seKöksmästare Klara 13 04 46KXM@varmlandsnation.seHovmästare Elin UTH@varmlandsnation.sewww.varmlandsnation.seVÄRMLANDSwww.varmlandsnation.comVärmlands – Päivä mettä fruttialainen?STOCKHOLMSwww.stockholms.se2–5/4 Påsklov Nationen håller stängt.18/4 Ämbetsmannadag Nationens ämbetsmändiskuterar viktiga frågor.29/4 Valborgspub Värm upp inför Sista Aprilmed liveband, DJs och jordens drag. Vi slår uppportarna kl 16.00 och håller på till 01.00.30/4 ChampagnegaloppVåren och årets höjdpunkt! Fira vårens intåg medbubbel och fest på Stockholms. Du kan bli blöt, klädig därefter! Vi kör igång kl 15.00 och stänger kl17.001/5 Majmiddag Traditionell middag medinslag som årets krönika om vad som på Nationentilldragit sig haver, Rudolfspex (since 1853 andstill going strong) och stipendieutdelning.Varje vecka:Lunch mån–fre 11.30-13.15Café The-Centralen mån–fre 14.00–17.00Pub Storstad tis–ons 18.00–23.00Källare Holmiana tors 18.00–21.00Lounge Avgång tors 19.00–21.00Klubb Utgång tors 21.00–01.00Café Sundays sön 12.00–16.001Qs mottagningstiderMån & Tis 10–11.30Ons & Fre 13–15Tors 14–16018–146 3331q@stockholms.seStockholms Nation – Man kan ju gå till andra nationer,men det är ju inte rätt!SÖDERMAN-LANDS-NERIKESwww.snerike.se2–5/4 Påskstängt6/4 Tuesdays by Snerikes, klubb 18–0110/4 Damsupé, släpp till 03. Frågor, klmnerikes.se13/4 Tuesdays by Snerikes, klubb 18–0120/4 Tuesdays by Snerikes, klubb 18–0127/4 Tuesdays by Snerikes, klubb 18–0129/4 Kvalborg på Snerikes, klubb 18–0130/4 Valborg på Snerikes, Champagnegaloppfrån 15Restaurang måndag–lördag 18–01Borsdbokning, bordsbokning@snerikes.seHelgfika lördag & söndag 11–15, öppet ävenutan nationskortÄrtsoppa torsdagar 16.30–18.00, öppet ävenutan nationskortMottagningstid Tis–Fre 11–13, Tis & Tors17–181Q Erik Strömberg 154061, 1q@snerikes.se2Q Jesper Rogner 154062, 2q@snerikes.se3Q Erik Ringheim 154063, 3q@snerikes.seMedlemsärenden 154060, sekr@snerikes.seSnerikes, Åh! Nu börjar min vision!NORRLANDSwww.norrlandsnation.se1–5/4 Påskstängt9/4 Jazz Kom och dansa till storband! Alla, ävende utan nationskort, är välkomna!9/4 Evening med Marit Bergman och EveningCrew. Gratis inträde hela kvällen för norrlänningaroch innan 22.00 för övriga, därefter 60 kronor.Öppet 21–01. Nationskort.14/4 Restaurang Hjortron Välkommen tillvår lyxiga restaurang som serverar norrländskadelikatesser. Endast bordsbokning, ring 018–5670 70 eller maila kansli@norrlandsnation.se. Merinfo på hemsidan. Nationskort.21/4 Premiär för storspexet MosesNilson! Biljettpris 90 kr för studerande och 120kr för övriga. De går att köpa i dörren eller boka påbiljetter@nonsensspex.se. Föreställningar 22/4och 24–25/4.23/4 Walk this Way med DJ Large och DJ


<strong>Ergo</strong> #4 / 2010NATIONER / 33Akilles som resident DJ:s. Hemlig gäst-DJ! Gratisinträde hela kvällen för norrlänningar och innan22.00 för övriga, därefter 60 kr. Öppet 21–02.Nationskort.28/4 –1/5 VALBORG PÅ NORRLANDS28 april MELTING POT Uppsalas hetaste Reggaeklubb!Husbandet Congoman crew bjuder pågrym musik! Kvällens gäst är Mysticman och DJ:s Uppright Sound! Gratis inträde hela kvällen förnorrlänningar och innan 22.00 för övriga, därefter60 kr. Öppet 21–01. Nationskort.29/4 SKILSMÄSSOGASK Hela huset ochOrvars öppet 19–02! Förköp 60 kr för norrlänningar,80 kr för övriga. I dörren 100 kronor föralla. Nationskort.30/4 CHAMPAGNEGALOPP 15-17. En riktigsprutgalopp med LIVEBAND på innergården! 100 kr.Nationskort. Även sprutfri gratis galopp på balkongen.Nationskort. Phontrattarne spelar på stentrappan.VALBORGSGASK Hela huset och Orvars öppet20–04! Förköp 80 kr för norrlänningar, 100 kr förövriga, i dörren 100 kr för alla. Nationskort.1/5 Majmiddag Pris 420/400 kronor. Anmälantill 1Q.Förköpsbiljetter till Kvalborg och Valborgsläpps 12/4 till frikorts- och KK-innehavare, 13/4för norrlänningar och 14/4 för övriga.Varje dagMajs Café mån–tors 9–18, fre 9–14. Frukostbuffévarje dag 9–11. Lunch 12–14 med hemlagadhusmanskost, alltid två rätter varav en vegetarisk.Se hemsidan för meny! Pris 35–45 kr.NYHET! Kvällscafé varje onsdag 19-23. Scones,foccaccia och annat gott för en billig penning!Lördagsfi ka alla lördagar 13–15.Orvars krog mån–tor 18–01, fre 14–01, lör15–01, sön 18–23.www.norrlandsnation.seNorrlands nation – störst i Uppsala, störst påValborg!ÖSTGÖTAwww.ostgotanation.se2/4 i afton: DANS! Påskklubb! Öppnar kl19.00, gratis innan 21, därefter 20 för östgötaroch 60 för övriga.7/4 StorTages Extra stor pubkväll i vår pubTages. Tages fl yttar upp till mellanvåningen.9/4 Underground Öppnar klockan 19.00,gratis innan 21 därefter 20 kr för östgötar och 60kr för övriga!10/4 Dammiddagen. Festen för nationensalla damer som arrangeras av nationens herrar.Biljetterna kostar 300 kr och kan köpas fram till5/4 hos 1q under mottagningstider.12/4 Biljettsläpp Majmiddagen, för ämbetsmän.13–17 i Mjölkbaren13/4 Biljettsläpp Majmiddagen, för landsmän.13–17 i Mjölkbaren14/4 Biljettsläpp Majmiddagen, för övrigagäster. 13–17 i Mjölkbaren16/4 Hits. Klubben som spelar hits från 50-talet och framåt. Öppnar kl 19.00, gratis innan 21därefter 20 kr för östgötar och 60 kr för övriga!23/4 Bakelit med Frantic Sunday live! Portarnaslår upp 19.00. Efter 21.00 kostar det 20 föröstgötar och 60 för alla andra.25/4 Städsöndag. Alla som vill är välkomnaatt hjälpa till att få huset skinande rent! Kl 9serveras frukost på nationen och därefter börjarstädandet vid 10.26/4 Biljettsläpp Vårbalen, för ämbetsmän.13–17 i Mjölkbaren27/4 Biljettsläpp Vårbalen, för landsmän.13–17 i Mjölkbaren28/4 Biljettsläpp Vårbalen, för övrigagäster. 13–17 i Mjölkbaren29/4 Kvalborg. Värm upp ordentligt inför valborggenom att festa loss på denna speciella Kvalborgsklubb.Öppet 17–01. 20 kr för östgötar, 60 övriga.30/4 Champagnegalopp! 15.00 öppnarvårens största fest på nationens gård. Det kostar100 kronor i dörren. Ta med kontanter!30/4 Valborgssläpp! Öppnar kl 22 och är öppettill 04. Förköp till släppet säljs t o m 29/4 hos1Q för 80 kr (60 för landsmän), annars kostar det100 kronor i dörren (80 för landsmän).1/5 Majmiddag. Nationens äldsta tillställningdär seniorer och hedersledamöter installeras avinspektor. Kl 12dk drar det igång. Pris: 360 kronor(340 kronor för östgötar).1/5 Majmiddagsläpp. Kl 22–04 .För nyheter och mer info kolla in ostgotanation.se.Mjölkbaren: mån–tor 13–17 (med våffelbuffé!)After School: fredagar 13–17, nationskortLördagsfika: 13–15.30Tages pub: Mån–tor från 19Öster om Etern, NY SÄNDNINGSTID, tisdagar16–17 i studentradion 98,91Q:s mottagningstider: Mån, Ons, Fre 11–13,Tis, Tors 11–13Kontakt:1Q Christian, 134311, 1q@ostgotanation.se2Q Henrik, 134312, 2q@ostgotanation.se3Q Fredrik, även bordsbokning, 134313,3q@ostgotanation.seÖstgöta Nation – Nej, jag tycker inte han ska få nånbulle. Han kan bli mätt!20/4 Fia-EPTU. 18-01. V-Dala Spelgilleanordnar en kväll utöver det vanliga. Kom ochspela fi a med knuff som du aldrig sett det förut! Enbar öppen.24/4 Handen på Hjärtat. 21–01. Påscen: Monty. Inträde 60:-, gratis för V-Dalingar.Nationskort.29/4 Kvalborgsgask. Släpp 20–03. På scen:Joel Alme. Släppet kostar 100:- Nationskort.30/4 Karnevalborg.1/5 Majmiddag. 16dk. Pris 300:-, klädselkavaj och studentmössa. Konstvandring 15.00.Puben har öppet måndag till söndag, 18–01.Kom och prova vår goda hemlagade mat och bredaölsortiment. Livemusik på onsdagar och extra fi nmat på söndagar! Nationskort.Lördagsfika 12–15 Ej nationskort.Söndags Brunch 11–14 Ej nationskort.Kuratorsexpeditionen: mån 10–13, tis15–18, ons 11–13 och 16–19, tor 15–18 samtfre 10–13.Ekonomiexpeditionen: mån–fre 10–11.Biblioteket: mån–tor 15–18, samt fredag 10–13.Läsesalarna: 22 tysta läseplatser samt gruppstudierum.Mån–fre 10–18. Trådlöst bredband.Telefon: Kuratorsexpeditionen 10 53 39, Biblioteket13 15 86, Klubbverket 13 48 59 ochPuben 12 29 48.E-post: 1q/2q/bibliotekarie/klv/puben@v-dala.seBesöksadress Sankt Larsgatan 13, 750 02UppsalaPostadressVästmanlands-Dala nationBox 2062, 753 11 Uppsalawww.v-dala.seVÄSTMAN-LANDS-DALAwww.v-dala.seVästmanlands-Dala nation – för studenternas nyttaoch nöje sedan 1639UPLANDSwww.uplandsnation.se6/4 Landskap från 19:00. Nu är det dagsatt välja vår tronarvinge och kommande förstekurator!21/4 Städdag från klockan 13putsar vi ochfejar och oljar utemöbler. Nu ska nationen bli fi n!24/4 Uplands nationsrally Det här vill maninte missa! För mer information www.tinyurl.com/unr201027–29/4 kvalborg i trädgården För att verkligenfi ra in Valborg smygöppnar svantes trädgårdsina portar och fi rar in valborg i dagarna tre!30/4 Champagnegalopp i Trädgården! Vi sesdär! På scen, Yad kalaschnikov!1/5 Majmiddag En trevlig gasque för densom väljer att lugnare valborg och en njutningsfullförsta maj. Anmälan görs till förste kurator. Förmer information besök vår hemsida.Svantes källare erbjuder ett brett ölsortiment ochmängder med god mat. Varför inte uppleva en Upländskklassiker såsom pubvärden Jonathan. Svantes källare harsom alltid öppet måndag-lördag 18–01 Välkommen in!Restaurang Riksäpplet varje fredag kan du njutaav fi nare mat, fi nare viner, njutningsfull atmosfär ochfortfarande anpassat efter studentens plånbok. Efterrestaurangen förgylls kvällen med Uplands eftertraktadejazzbar. För bordsbokning, kontakta 3Q.Jazzbar varje fredag 18–01Klubb Igel Varje tisdag från 18:00 börjar förfestenpå Uplands!Mahjong-måndag med Olof. Olof börjar nubli riktigt bra på Mahjong och spöar dig vilken dagsom helst, men helst på måndagar förstås!Brädspelsonsdag Vad är väl en onsdag utanBattlestar Galactica, Settlers, poker eller varförinte ett parti Bondespelet? Grå, trist eller baravärdelös? Kom hit och spela från 19:00!Café Wijkman förser dig varje lördag mellan 12 och16 med alltifrån smörgåstårta och fyllda baguetter tillutsökta chokladbakelser och morotskaka. Ett måste förden fikasugne studenten! Inget krav på terminskort.Söndagsfilmen En söndag utan fi lm måstevara lite som minestronesoppa utan pasta. Varmtvälkommen varje söndag klockan 19:00 önskarSkräck-Stina och DramAdam!Biblioteket har öppet måndag–fredag 16–18samt lördag 12–16. I det fi nner du bland mycketannat Adam, som hjälper dig hitta rätt i en djungelav kurslitteratur som innefattar de hetaste titlarnainom kulturantropologi, fysik, kemi och matematik.Expeditionen har öppet mån–tis, fre 11–13samt onsdagar 13–16.Vill du veta mer om nationens aktiviteter? Gå in påwww.uplandsnation.se.Kontaktuppgifter:1Q: 1q@uplandsnation.se – 018-1521512Q: 2q@uplandsnation.se – 018-1521523Q: 3q@uplandsnation.se – 018 152153Uplands nation – Du klär i rött!1/4–11/4: Påskghuben har öppet varje dagzGÄSTRIKE-HÄLSINGEwww.ghnation.seKuratorskonventetcc/cp/vcc@kuratorskonventet.seCC Adam Roigart,018–480 31 50,Mottagningstid: tis 11–13, tors 17–19CP Björn Svensson, 018–480 31 51Mottagningstid: tors 17–19VCC Johan Ottosson 018–480 31 5518–0114/4: Klubb diod 21–01. Kom hit och dansadansa dansa16/4: Damsupé. Herrar som anordnar enfantastisk kväll för damer Š. -04 släpp!18/4: Städdag. Kom hit och städa i 3 timmarså får du gå gratis på städsexan.22/4: Funktionärsmiddag för alla funktionärer.24/4: 2 Ghröna rum och kök, med stjärnkockarnaSara & Emil!29/4: Kvalborg på GH, klassisk storslagenhiphopklubb. 18–0230/4: Champagngalopp i trädgården medKung Henry och dj lo-kut. Start 15:001/5: 1:a majmiddag, kom på en traditionellsittning den 1:a maj.Pub Ghuben: månd–lör 18–01, söndagar 18–24Lördagsfika: lördagar 12–15Lördagsrestaurang Två Rum och Kök:lördagar 18.30–01. Boka bord hos 3Qpå 018 666143 eller 3q@ghnation.seSöndagsbrunch: 11–13.30, ingen brunch påstäddagar.Mottagningstid månd–tors 11–13, tis 17–19,tors 15–171Q Mats: 666 141, 1q@ghnation.se2Q Olle:666 142, 2q@ghnation.se3Q Suzan: 666 143, 3q@ghnation.seKXM Linda: 666 144, kxm@ghnation.sewww.ghnation.seGiftermål mellan syskon är ju alltid lite komplicerat.SMÅLANDSwww.smalands.nu29/3-5/4 Nationen tar påsklov.8/4 Städdag10/4 Spektakelgasque! Tema: Antiken,klädsel: toga, Tid: 17.00, Pris: 295 kr/245 kr (alk.fri). Anmälan till 1Q t o m 6/4.17/4 Landskap II. Kl. 17.00 i Stora festsalen.24/4 Damsupé! Festen för damerna av herrarnapå hemligt tema! Klädsel: kavaj+hatt, tid: 17dk, pris:295 kr/245 kr (alk.fri), biljett köps hos 1Q t o m 20/4.29/4 Smålands LIVE!30/4 Valborg! Kl 12: Lawn concert, Kl 15:Cahmpagnegalopp, Kl 23: Plasquegasquesläpp1/5 Majmiddag! Vårens mest traditionellahögtidsfest!Pub Hyttan: mån–tors 18–00, fre 18–01Onsdagsquiz: onsdagar 20.00Fredagslyx: fredagar 15–18Lördagsfika 12–15Bibliotek: läsplatser från 10 på vardagar, utlåningmåndagar 16–18Mottagningstid:mån–ons 10–13, tors 17–191Q, Nina, 1q@smalands.nation.uu.sewww.smalands.nuDet är ju inte skrivet på riktig tyska. Smålands!GästkortförsäljningGästkort säljs till studenter som inte studerar i Uppsala men som villbesöka studentnationerna. Entréplan Övre Slottsgatan 7, 018–480 31 47,gastkort@kk.nation.uu.se.Öppettider: tis-fre 17.00–19.00, lör 13.00–15.00


KÅRSIDORNAOrdförande har ordetVisioner…Just nu sitter jag med ett dokumentsom vår paraplyorganisation Sverigesförenade studentkårer (SFS) har skrivit.Det är ett visionsdokument som handlarom vilka mål som behövs för att ”Dengoda högskolan” ska uppnås. Dethandlar bland annat om hur studenternasinflytande över utbildningen ochderas kritiska förhållningssätt är enförutsättning för att skapa utbildningarmed högsta möjliga kvalitet ochkunskapsförmedling.Både SFS och Uppsala studentkårtycker det är ett absolut måste attalla studenter har rätt att påverka sinutbildning och känna sig delaktiga.När en av universitetets nyckelroller isamhället är att sprida kritiskt tänkandeär ju det mest gynnsamma att utveckladetta ömsesidiga kunskapsutbyte mellanuniversitetet och studenterna. Den friatanken och det kritiska förhållningssättsom finns inom akademin bidrar till attföra samhället framåt, och universitetetär en plats där fria tankar utvecklas.”Genom ett utvecklat kunskaps-utbytemellan högskolan och övriga samhälletgynnas samhällets ekonomiska,kunskapsmässiga och demokratiskautveckling, likväl som utbildningen ochforskningens aktualitet och kvalitet,”står det i visionsdokumentet.Hur ska detta uppnås på bästa sätt?Förmodligen kommer regeringensnart att rösta igenom en propositionsom handlar om att högskolorna ochuniversiteten ska få mer frihet. Klartuniversitetet tackar och tar emot. Dethade ju varit konstigt om ledningen frånuniversitetet hade svarat ”Nej snälla, geoss inte mer bestämmanderätt”.Konsekvensen av detta förslag blirdock att studenter och forskare fårmindre att säga till om och universitetetsstyrelse får mer makt. Det vore myckettråkigt om lagen inte längre säger att vistudenter måste vara med och påverkahur vi vill att vår utbildning ska varauppbyggd, utan att det är upp tilllärosätena själva att bestämma om vi fårvara med och påverka. Det skulle ledatill sämre kvalitet i vår utbildning.Jag vill poängtera att om detta förslagröstas igenom i riksdagen (vilket detförmodligen gör) så finns det en starkvilja från universitetet att ha kvar detstudentinflytande som finns. Uppsalauniversitet är måna om att studenternaska vara med och påverka inomuniversitetets samtliga organ. Men detär här och nu. Vi vill inte vara tvungnaatt förlita oss på universitetets godavilja, utan studenternas rättsäkerhet ochpåverkansrätt måste regleras i lagar ochförordningar.“Om jag når den första grenen ...... så kommer jag attkunna klättra som på enstege.” säger Jean i AugustStrindbergs pjäs Fröken Julie.Han trivs inte där han äroch drömmer om en annanframtid. Citatet har fått genamn åt en utställning därdu får träffa nio personermed olika bakgrund som påolika sätt försöker förverkligasina drömmar inomhögskolevärlden.Det var efter julsemestern som jagfull av energi steg in på kontoret ochlyckades övertyga jämlikhetsansvarig,informationsansvarig och presidiumom det roliga i att bedriva kampanjför breddad rekrytering. Aldrig hadejag kunnat ana att min lilla idé omen fotoutställning skulle resulterai en fullskalig kampanj med finainbjudningskort, extern finansieringoch egen webbplats.Kampanjen har ett tvådelat syfte:dels att väcka tankar kring breddadrekrytering men utställningen skallockså inspirera till högre studier. Underåtta veckor ska utställningen turneramellan fyra universitetscampus ochfyra högstadieskolor för att inspireratill drömmar om högre studier. Allautställningspersoner har stött påhinder i livet. Trots det har de vågatdrömma och har eller är på god vägatt förverkliga de drömmarna. Det ärhelt fantastistiskt att människor trotsegen vardag och egna svårigheterställer sig till förfogande för att verkasom förebild. Det är stort.ESMeralda är ett kårinitiativ somsedan 2004 har arbetat för attuppmärksamma och motverka densociala och etniska snedrekryteringentill universitet och högskola.Projekt som läxläsningen ochstudentambassadörerna är välkändaverksamheter för såväl studenter somuniversitetsanställda och i börjanav terminen beviljades ESMeraldafortsatt finansiering av såväl Uppsalauniversitet som Uppsala kommun iytterligare tre år.Jag sitter i det här trädet sedan treterminer tillbaka och det går barabättre och bättre. Tack vare ett stortengagemang från studenter och inteminst från ESMeradlas projektledareär vi med och förändrar världen. Påindividnivå gör vi skillnad; vi vidgarvyer, vi förstorar ramar och vi bryternormer.Min kollega Karin Tillberg arbetari samma rum som jag. Somjämlikhetsansvarig på Uppsalastudentkår arbetar hon till vardagsmed alla diskrimineringsgrunderoch hon påminner mig dagligen omvarför jag arbetar med det jag gör.Häromdagen var jag lite hängig överatt vi trots våra ambitioner inte lyckasvisa så mycket mångfald som jag skullevilja i utställningen. Då tittade hon påmig med det där skarpa utrycket ochfrågade hur jag hade tänkt mig attvisa mångfald på nio personer. Honhar rätt. Sanningen är den att allamänniskor är vandrande mångfaldoch om vi ska ha en heltäckandeutställning måste vi fotografera allastudenter.Om jag når den första grenen...En utställning om breddad rekrytering.Uppsala studentkåroch ESMeralda isamarbete med:Karin påminde mig också om att vimed utställningen skapar ett forumför en studentgrupp som sällan hörs,det är värt nog så mycket. Uppsalauniversitet är ett extremt homogentlärosäte och om vi vill ändra på detså måste frågan upp på dagordningen.Universitetet har ett särskilt ansvar församhällsutvecklingen. Därför vill viprata rättvisa, utbildningskvalité ochbreddad rekrytering.Informationsansvarige Maria Arpeär den som fångar upp alla våraidéer och gör om dem till bilder iInDesign. Lösryckta formuleringaroch visioner filtreras genom henneshuvud och dator och ut kommer enkampanjlogga, en utställning, affischer,broschyrer och inbjudningskort. SomKarin Tillberg sagt kanske hundragånger under kampanjens gång: ”jaghar inte riktigt ditt öga Maria.”I skrivande stund arbetar vi för fulltför att hinna klart med vår utställningi tid. Jag vill avslutningsvis säga attalla inte behöver läsa vidare eftergymnasiet. Universitetet är ett trädbland många som går att klättra uppi. Våra utställningspersoner drömmerom allt mellan himmel och jord.Allt från att starta egen firma till attha ett eget bibliotek eller att cyklajorden runt . Universitetet är förstagrenen att nå för att förverkliga endel av de drömmarna. Vad drömmerdu om? Kom och berätta för oss påinvigningskalaset på Ekonomikumden 9 april. Välkomna!... så kommer jag att kunna klättra som på en stege!Invigning på EkonomikumLokstallarna, 9/4 2010 kl 14!Speaker’s cornerHur arbetar man praktiskt förbreddad rekrytering och mångfald?Föreläsning 15:30(Hörsal 2)Vad är den teoretiska bakgrunden?Filmvisning kl 15:00 och 17:00(Hörsal 2)Jag kan inte en enda snapsvisa.- röster om den öppna högskolan.Rose-Marie WidlundKoordinator ESMeraldawww.forstagrenen.seUtställningen kommer att turnera enligt följande:Campus: Högstadieskolor:9/4 - 26/4 Ekonomikum Valsätraskolan 12/4 - 25/427/4 - 10/5 BMC Gottsundaskolan 26/4 - 9/511/5 - 24/5 Ångström Sävjaskolan 10/5 - 23/425/5 - 7/6 Engelska parken Almunge skola 24/5 - 7/6Välkomna!Kristina EkholmOrdförandeUppsala studentkåroch: Uppsala universitets kommittéför etnisk och social mångfald.Dessutom:Tilltugg och dryck!


KÅRSIDORNAInternational officerSigns of springWhen I was a child we used tocelebrate Easter by dressing up likeEaster witches and going aroundthe village asking for candy fromthe neighbours. My two youngerbrothers and I had colourful scarveson our head, big skirts and aprons.Our mother painted our cheeksred and put freckles on our noses.In our hands we had broomsticksand copper coffeepots to keep thecollected candy in.My closest neighbours lived akilometre away, and since my youngestbrother was too young to keep upwith our eager walk, I had to pull himin a cart behind us. The frost in theground would just be staring to let goof the gravel road, making the pullingof my brother quite arduous.Around this time of year, my fatherused to take down trees in our forest.This sent out a subtle smell of resin,bark and sawdust, a smell that hasbeen recorded in my mind as a certainsign of spring.If we spotted a Tussilago in the ditchon our way, we would stop to pick thepoor flower that had just managed tocrawl up from the ground, hopingthat bearing flowers would render usmore candy.Our elderly neighbours used tostand in their windows looking forus when we came, they had preparedsome fika, and perhaps even a littlegift of five Swedish crowns to put inour coffee pots. It seems like a lot ofwork for five crowns, but this is oneof my dearest childhood memories.Uppsala studentkårOf course, there was also the thrillingegg hunt. Our mother woke us upearly and gave us instructions; shewould tell us only in which buildingof the farm she had hidden the eggs,not more.In the afternoon our grandmotherwould come over to have Easterdinner with us, and every year wegot equally disappointed when weopened the heavy Easter eggs she hadgotten us.We were hoping for lusciouschocolate and bonbons, big lollipopsand chewing gum to blow stickybubbles with. But the fact that theeggs were so heavy was becauseshe had put an orange in them. Mygrandmother always said we were aspoilt and ungrateful generation.Tel: 018–480 31 00reception@us.uu.seÖvre Slottsgatan 7,753 10 UppsalaHör av dig till oss så slussar vidig vidare till rätt person!Öppet:mån-ons kl. 9–17,tors 9–18,fre 9–16www.uppsalastudentkar.nuFoto: Maria ArpeKarin NordlundInternatinal officerUppsala student union

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!