2 - ATL

Nr 22008En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl momsUng på cirkelDansk drömUNGA FÖRETAGAREDe startade egetredan i skolan▼▼Svamp slårut askarnaEgen el frånpelletspannanEskils nyaskogspolitikTrämöbleri ny design

PRODUKTIVITET I UTNYTTJANDEGRAD I LÅGA DRIFTSKOSTNADERSkördare och skotare föralla slags gallringarVårt gallringsprogram omfattar fyra skördare och tre skotare. På bilden synsJohn Deere 770D, en liten, smidig, beståndsgående skördare för klen gallring. 970D Eco III är klassenstörre och därefter följer sexhjuliga 1070D Eco III. Vår största gallringsskördare är 1270D Eco III somockså är utmärkt för slutavverkning. Alla skördarna kan levereras med olika kranlängder, hjulbredderoch aggregat. Vill du gallra med flerträdsteknik väljer du mellan flera alternativ.Skotarprogrammet börjar med 9-tonsskotaren 810D Eco III. 1110D Eco III har 12 tons lastkapacitet ochär vår mest flexibla gallringsskotare. I lite grövre bestånd är 1410D Eco III ett populärt alternativ. Skotarnafinns i utföranden med olika ramlängder och ett mycket stort antal varianter på lastutrymmen.John Deere Forestry ABwww.deere.se

INNEHÅLL Nummer 2 2008Nästa nummer utkommer 29 maj • TEMA: Renovera & bygg, Noliaingår som en medlemsförmån ilandets fyra skogsägareföreningartillsammans med en bilaga från respektiveförening. Vid adressändringkontakta din skogsägareförening.Södra Skogsägarnawww.sodra.se0470-890 00Mellanskogwww.mellanskog.se018-17 09 00Skogsägarna Norrskogwww. norrskog.se0612-71 87 00Norra Skogsägarnawww.norra.se090-15 67 00REDAKTIONChefredaktör och ansvarig utgivare:Pär FornlingStålbrandsgatan 5, 214 46 MalmöTelefon: 040-92 25 55Fax: 040-601 64 49E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.seTf redigeringsansvarig:Mikael SylvanderBox 6044, 200 11 MalmöTelefon: 040-601 64 87Fax: 040-601 64 99E-post: mikael.sylvander@lrfmedia.lrf.seANNONSBirgit EmilssonBox 6044, 200 11 MalmöTelefon: 040-601 64 55Fax: 040- 601 64 49E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.seRonny Gustavsson113 92 StockholmTelefon: 08-588 367 97Fax: 08-588 369 99E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.seAnnonsmaterial:annons.visk@lrfmedia.lrf.sePRENUMERATIONTelefon: 040-601 63 65Fax: 040-601 63 55E-post: pren@lrfmedia.lrf.sePrenumerationspris helår(6 nummer) 295 kronor inkl momsLösnummer 55 kronor inkl momsREDAKTIONSRÅDPer Bengtsson, Erik Jonsson, GunillaKjellsson, Anders Olsson, OlaPersson, Sven-Erik Petersson ochKarin Vestlund-Ekerby.Hemsida: www.atl.nu/skog isamarbete med tidningen ATL.För ej beställt material ansvaras ej.Vi Skogsägare produceras av LRFMedia AB på uppdrag av skogsägareföreningarna.TS-upplaga 2005: 98 300Tryck: Hansaprint, ÅboRepro:LRF Media AB, MalmöTidningen är tryckt på PEFCcertifierat papper.UNGA FÖRETAGARE.Ronny Jansson gårigenom hydraulikenför tre uppmärksammaelever på Ösby Naturbruksskolasom redanhar ett eget företag.Trion består av JerryBohlin, Victor Jonssonoch Erik Pettersson.Sidan 18BOKEN i centrum förmånga studiecirklar. Sidan 24Omslagsfoto: Pär Fornling 5 LEDARE: Vår för de kooperativaföretagen6 PROFILEN: Mannen med mångasträngar på sin lyra uppfi nnare, styrelseproffs,direktör och egen företagare.10 NÄRINGSPOLITIK: Mer betalt ger mer bioenergi.12 NYHETER: Avgörande vår i kampen mot barkborrarna.14 POLITIK: Eskil Erlandsson öppnar för ökad produktion.18 UNGA FÖRETAGARE: Möt unga entreprenörer medegna företag och framtidstro.24 KRAFTSAMLING:✔ Cirkel med många idéer✔ Hjälp att välja väg för tillväxt.28 SKOGSGÅRDEN: Lyckad investering i mobilt sågverk.32 MARKNAD:✔ Föreningar i medvind✔ Långsam återgång för trävarumarknaden36 TEKNIK: Nya maskiner för att ta tillvara energi från röjningoch gallring.41 FORSKNING: Hoten från farliga svampar allt värre.44 EKONOMI: Möt danskarna som köper svensk skog.48 MARKNAD: Norra växer med egna byggbutiker.51 FORSKNING: Förädlat frö motar törskateangrepp52 FÖRÄDLAT: Många nya inspirerande trämöbler61 NAMN & NYTT: Ny i skogsstyrelsens styrelse62 KRÖNIKA: ”Därför är jag optimist”. ESKILErlandssonlotsarskogspolitikengenomriksdagen.Sidan 14www.atl.nu/skogTVÅ TIDNINGAR – SAMMA SIDAHANSEliassonär något aven gudfaderför de skogstekniskaföretagen.Sidan 6PIA BARKLUND varnarför svampar som hotarträden. Sidan 41ISAK HEDÉN har ettnästan riktigt motorsåg ochpappa har en mobilsåg.Sidan 28VI SKOGSÄGARE 2/08 3

FÖRMÅNLIG FINANSIERING VIAHANDELSBANKEN FINANSSKYDDSPLÅTAR KOMPLETT SATS.DRIVAXELSKYDD FRAM/BAK.FÖRVARINGSLÅDA.UTAN EXTRA KOSTNAD!Värde 6500:- ink moms för Grizzly 700 och5000:- ink moms för Grizzly 350 och 350 IRS.Gäller till 30/6 2008GRIZZLY 700FÖRST MEDSERVOSTYRNING!GRIZZLY ZLY 350 - IRSGRIZZLY ZLY 350Björntjänst!Det vimlar av fyrhjulingar i Sverige.Det finns hur många märken somhelst i hur många prisklasser somhelst. Men som ofta när man köperen maskin behöver inte lägsta prisetvara bästa köpet. Det är många ATVägaresom stått där med sitt fynd,utan reservdelar, utan servicemöjligheter.Yamaha är marknadsledarenär det gäller fyrhjulingar. Vi harblivit det därför att vi bara byggermaskiner av absolut högsta kvalitet.Robusta 4-hjulingar som tål, orkaroch håller. Dessutom laddade medtekniska finesser och innovationer.Som den berömda transmissioneneller nu senast den unika servostyrningenpå Grizzly 700.Men det finns en skillnad till.Yamaha får bara säljas avauktoriserade återförsäljare medserviceverkstad, reservdelar, tillbehöroch finansieringsalternativ. Stabilaföretag som tar ansvar för att du somkund alltid är nöjd. Det är därför defår sälja Yamaha. Och det är därförsom vi kan erbjuda 5 års garanti.På www.yamaha-motor.se hittar duvåra auktoriserade återförsäljare.Så ta dig en ordentlig funderareom du planerar att köpa en fyrhjuling.Risken finns annars att du gördig själv en björntjänst om du köperbilligt för stunden och chansar iställetför att välja långvarig kvalitet ochekonomi med Yamaha.Grizzly PowerGRIZZLY 700 - GRIZZLY 350 IRS - GRIZZLY 350www.yamaha-motor.se

Konsten att inte se röttNär aktiebörsen är lika uppmuntrande som regnmoln på midsommarafton kan det vara läge attpåminna om alternativen. Det finns tack och lov flera olika företagsformer.Lite längre fram i tidningen kan ni läsa om klustret av teknikföretag i Västerbotten.Det är väldigt roligt att träffa företagare som talar engagerat om nya produkter, produktionsmetoderoch känslan att skapa något i bygden.Man tar gärna några magra år för att bygga upp något långsiktigt i de oftast familjeägda företagen.Den där långsiktigheten är förstås ett problem för ett bolag som ska hålla en mängd aktieägare pågott humör kvartal efter kvartal. Det var väl därför skogsbolagen sålde all sin vattenkraft och Stora-Enso ganska nyligen sålde av skogarna. Långsiktigt var det i varje fall inte.LEDARENMED RUBRIKER värdiga ett världskrig konstaterade Dagens Industri nyligen att skogsägarna haren ”drömsits”. Inledningsvis noterades att ”Skogsägarföreningarna skär guld med täljkniv medanskogsbolagen på börsen talar om kris”. Det var trevlig läsning av flera skäl.Dels för innehållet, som handlar om att alla föreningarna har medvind och att det gynnarmedlemmarna. Dels för att föreningarna lyfts fram i ett sammanhang där den kooperativa företagsformenannars har svårt att göra sig hörd.Det är börsbolagens spelregler som sätter dagordningen och då är tre saker viktigare än allt annat:vinst, vinst och vinst - så snabbt som möjligt. Det är naturligtvis helt i sin ordning, men ibland kananalysen verka enkelspårig och kortsiktig.Resultatet i sig får mindre betydelse. Avgörande är hur bolaget presterar i förhållande till analytikernasförväntningar. Och då handlar det inte så mycket om forskning, utveckling, nya produkter ochlångsiktiga strategier. Åtminstone inte om de är längre än ett kvartal. Ibland känns substansen iföretagets verksamhet och värderingen som olika verkligheter.MEN ÅTER till föreningarna där naturligtvis också resultatet är viktigt. En enkel analys är att devinster som nu återgår till medlemmarna i form av efterlikvid, insatsemissioner och ränta påinsatskapitalet skulle ha hamnat i någon annans fickor med en annan ägandeform.Ändå är verkligheten mer komplex eftersom det egentligen gäller skogsgårdens lönsamhetoch villkor. Då handlar det om allt från virkespriser till näringspolitiska spelregler.I företagsformen ligger också en långsiktighet som rimmar väl med ägarnaslångsiktiga syn på sitt skogsbruk.DET VORE FÖRSTÅS både fel och korkat att döma ut börsbolagen, somändå är motorn i näringslivet. Men visst är det tur att vi lever i en blandekonomimed flera företagsformer.Den konkurrensen har varit till nytta för skogsägarföreningarnaoch omvänt har den historiskt monopolliknande rollen för mjölk-,spannmåls- och slakteriföretag varit ett frö till problemen. Jordbrukethar ibland varit en sluten värld där företagsformen blivit en ursäktför dåliga affärer.Att avskärma sig är ingen bra lösning. Det är bara att acceptera attbörsbolag av flera goda skäl sätter dagordningen och ta till sig det godai konkurrensen utan att ge avkall på kärnan i verksamheten.Inget är i sig bättre eller sämre och bra resultat är alltid viktigt, mende yttersta målen är ändå annorlunda mellan företagsformerna. Det tålatt påminna om rätt ofta, även om det kan vara svårt att göra sig hörd.Kanske går det lättare nu närläsarna av börssidorna serrött, trots att verklighetenhar många fler färger.Pär Fornling, ChefredaktörVI SKOGSÄGARE 2/08

PROFILEN”Det är otroligt roligtmed skogsmaskiner”Triangeln som gjorde Sverige världsledande iskogen har försvagats i hörnen.Med den insikten kommer också möjlighetenatt göra något. Hans Eliasson rycker i mångatåtar...Text & foto: Pär FornlingNär många andra skulle havarvat ner efter ett aktivt yrkeslivbörjade Hans Eliassonpå ny kula.Efter många år som koncernchefför världens näst störstaskogsmaskintillverkare riskeradehan privatekonomin ochen trygg pension genom attköpa Cranab.Utgången var långt ifrånsjälvklar, men det visade sig gåbra. Omsättningen fördubbladesoch Hans Eliasson har självbidragit på verkstadsgolvet genomuppfinningen av vinkelkranen.Med hjälp av en extraled kan den vinklas i sidled ochkomma runt träd som annarsskulle stått i vägen.DET HAR BLIVIT ett antal patentgenom åren. Intresset harockså vidgats från ritbordet tillföretagandets villkor i stort.Det handlar om utmaningaroch möjligheter för skogsteknikenoch hur Sverige kan liggai frontlinjen.Inte genom att flytta tillverkningutomlands eller hänga uppsig på kvartalsbokslut, utanväxa på hemma plan och varalångsiktig.Vi träffas i Vindeln, som haren speciell plats i Hans Eliassonshjärta. I och kring dennalilla västerbottniska ort finns enmängd företag som både konkurreraroch samarbetar i någotsom med modernt språkbrukkallas ”kluster”.Och kanske finns här delar avframtidsvägen för branschen istort.LITE FÖRENKLAT handlardet om att alla ska dra åt sammahåll och hitta kopplingaröver traditionella gränser.Hans Eliasson finns i skärningspunktenmellan näringsliv,politik och forskning.Han äger numera halvaCranab och är dess ordförande,ordförande i Vimek, sitter iNorra skogsägarnas styrelse,Teknikföretagen, universitetet,ingick i näringsministerns teknikgruppoch i flera andra sammanhang.Nätverket är stort och detfinns många trådar att rycka iför att öppna dörrar och hittalösningar. I ordets bästa betydelseär han något av en skogsindustriellgudfader.Hur började det här?– Som pojk var jag otroligtintresserad av traktorer. Jagsamlade broschyrerochkunde varendamodell somVolvo BMgjort. Det växtetill ett kombineratskogsoch teknikintressesom jaghaft hela livet.På lunchen råkar vi träffa Vindelnskommunalråd Ewa-May Karlsson,en av många i nätverket. Det blirett glatt möte och några praktiskaspörsmål kring industrifrågorna.Var växte duupp?– På en gårdi Vilhelmina. Pappa var skogsbondeoch skötte jordbrukskassan.Dessutom köpte och avverkadehan stämplingar.Är du själv skogsägare?– Jag har ett litet skifte uppei Vilhelmina, tillräckligt stortför att ge jaktlicens. Föräldragårdenhar en av mina sex bröder,alla utom en hamnade vi iskogsbranschen.Var kom affärerna in i bilden?– Man kan säga att det är enmognadsprocess. Intresset förföretagande och börsen komnär jag blev äldre och 1982 varjag med och köpte loss Cranabför första gången.Du har alltså köpt sammaföretag två gånger!– Ja faktiskt. I början av 80-talet var jag platschef på Cranab.Då ägde Hiab företaget och detvar kris. Vi var några styckensom köpte ut företaget. Eftermånga turer kom både jag ochCranab till Valmet skogsmaskiner,som i dag ägs av japanskaKomatsu. De var intresseradeav att sälja Cranab och jag köpte75 procent av aktierna.Vem köpte den andra delen?– Fredrik Jonsson. Och dethar sin speciella poäng! Fredrikär son till Allan, en av brödernasom grundade företaget. Brödernastartade också Indexatorsom Fredriks syskon nu äger.Han däremotutveckladeföretagetSlagkraft somgör maskinerför att rensavägrenar. Vislog alltså vårapåsar ihop.I dag ärCranab ochSlagkraft ettföretag. Fredrikär vd ochjag ordförande,vi äger 50 procent vardera.Det fungerar väldigt bra.Varför är det så många skogligateknikföretag i Vindelnoch Västerbotten?– Dels tror jag man inspirerarvarandra. Dels är det ett områdedär väldigt många jobbat iskogen och då försöker duförbättra ditt arbete. Det är svårtatt vara innovatör om du intehar en referens till verkligheten.Vad är egentligen ett kluster?– Det kan vara olika. Vi är enlös sammanslutning av företagsom har flera gemensamma frågor.Vi lägger gärna ut tillverkninghos varandra, har en delutvecklingsprojekt, samarbetarmed universitetet och har närakontakter med kommunen. Enligtnäringsministern är vi ettav få företagsdrivna klustersom börjat underifrån. Påmånga andra håll drivs de uppifrånav politiker.Men det är väl egentligeninget nytt?– På sätt och vis inte. Jag brukarsäga vi var ett kluster innanvi visste det själva. Men det harblivit lite mer formaliserat. Dethar exempelvis gjort att Sveaskogbidragit med 10 miljonerkronor i utvecklingspengar.Hur blev du uppfinnare?– Intresset för att konstruerahar funnits hela tiden. Mitt förstajobb som maskiningenjörvar på Hägglunds i Örnsköldsvik,men det var egentligenskogen som lockade. Påfritiden gjorde jag en ritning påen engreppsskördare, som intefanns på den tiden, och skickadetill Allan på Cranab. Denblev aldrig byggd, men kanskebidrog den till att jag senarefick jobb där.Hur kom du på vinkelkranen?– Tanken var helt enkelt attskördaren vinner på att nå flerträd i gallringarna utan attflytta sig. Den kan dessutomlägga upp större virkeshögar,vilket gör skotningen effektivare.Nu har vi femton kranarute och precis som beräknatvisar det sig att produktionsökningenär kring sju procent.Har du gjort andra uppfinningar?6VI SKOGSÄGARE 2/08

Hans Eliasson trivs i sin roll som ordförande för Cranaboch flera andra styrelseuppdrag. ”Jag kan vara med utanatt stå direkt i frontlinjen med det operativa ansvaret”.– Jag har ett par patent på hurhydraulslangarna kan dras merskyddat i kranen. Det där medslangföring har jag funderatmycket på...Det låter inte som så muntratankar...– Säg inte det! Mekanik ochhur olika saker förhåller sig tillvarandra är väldigt intressant.Vad hände egentligen påValmet skogsmaskiner?– Jag kom dit som chef i börjanav 90-talet. Det blev en tuffstart. Företaget var i en djupkris. Vi samlade produktutvecklingentill Umeå ochkoncentrerade verksamheten iUSA. I stort sett halverades antaletanställda. Under mina tolvår arbetade jag i tre olika finskakoncerner och japanska Komatsu,som nu äger företaget.Har mycket skogsteknik gliditSverige ur händerna?– Man kan nog säga att Finlandtog över vår ledarroll. Deköpte Ösa, Kockums och Umeåmekaniska, som blev Valmetlogging. Jag har jobbat längemed finska ägare och måstesäga att det finns större gehörför den här branschen i Finland.Här är det många som inte inseratt det är en nisch inom teknikindustrindär vi har flera världsledandeföretag.Hur är det utanför Norden?– Inte minst Brasilien är duk-Fortsättning sid 8VI SKOGSÄGARE 2/087

PROFILENFortsättning:”Det ärotroligt...”tiga på skogsteknik. De är redanstora flygplanstillverkareoch det är bara en tidsfrågainnan det kommer skogsmaskinerfrån Brasilien.Hur ska Sverige hålla ställningarna?– Förut brukade vi tala om enutvecklingstriangel mellan teknikföretag,universitet ochskogsbolag. Ett par hörn i dentriangeln har försvagats.På vilket sätt?– Lantbruksuniversitetet harförsvagat sin skogstekniskaforskning och bolagen driverinte på mekaniseringen somförr. För att små företag skaklara produktutvecklingenmåste det också finnas beställareav de nya maskinerna. Manmåste våga köpa Elforest, Bestenoch liknande. Tack och lovhar det hänt en del. Förhoppningsvisrustar också universitetetupp tekniksidan.Har du något bra exempel?– Det finns en del. Exempelvishar Sveaskog beställt Elforestoch på forskningssidanfinns Ifor som drivs av Umeåuniversitet.Vad är Ifor?– Förkortningen betyder IntelligentaFordon Off Road. Dethandlar om att utveckla förarlösamaskiner.Tror du verkligen att vi fårmaskiner utan förare?– Inte så att vi kan ställa utett antal maskiner i skogen somarbetar helt på egen hand, mendelvis finns det redan. Bestenär en förarlös, fjärrstyrd, skördareoch kanske kan vi få skotaresom själva hittar ut tillvägen med virket.Vinkelkranenböjs åt sidangenom en extraled, vilket kommertill nytta igallring när trädstår i vägen. Dåbehöver intemaskinen flyttas,det räcker attböja kranen.Det verkar komplicerat...– Ja, skogsmaskiner är redande mest avancerade fordon vihar i landet, men därmed fårinte användningen försvåras. Ettmål är tvärtom att underlätta förförarna och göra det lättare attta rätt beslut. Han eller hon ärredan så belastad av alla spakaroch funktioner att vi inte barakan hänga på nya grejor.Hur ska arbetet i hytten göraslättare?– Genom att delautomatiserafler moment. Maskinen ska självkunna räkna ut vissa kranrörelser.Nu har exempelvis förarenfått ytterligare en knapp för attsköta vinkelkranen. Helst börhanteringen integreras och bli enautomatisk del av styrsystemet.Vad är på gång i Cranab?– Vi håller på att investera 40miljoner kronor i produktionenoch räknar med fortsatt tillväxt.Företaget omsätter ungefär 400miljoner kronor och har 200personer anställda.Ska ni tillverka i Kina?– Nej, det är aldrig aktuellt.För oss och de andra företageni klustret är det viktigt att ocksåproducera på hemmaplan. Visatsar hellre på att fortsätta automatiseraoch mekanisera.Skickar man ut produktionenfinns risken att konstruktionoch utveckling följer efter. Dettror jag är en delvis ny insiktför hela branschen med teknikföretag.Vad är det egentligen somdriver dig?– Jag tycker att det är så otroligtroligt med skogsmaskiner!Hinner du själv vara i skogen?– Oh ja! Det är många finastunder. Min hustru och jagtillbringar mycket tid i fjällenunder sommaren och jag jagarmed bröderna i Vilhelmina.Logosol M7 frånexkl. moms och fraktPRISHÖJNING!PRIS EFTER 30/4Nu är det full rulle på LOGOSOL!Högsäsongen står runt hörnet ochvi laddar våra lager för att kunnabibehålla våra snabba leveranser. Den30/4 kommer våra priser att höjas sågör ditt köp nu!17400:-18000:-EXKL .MOMSSE VÅRT NYABANDSÅGVERK!WWW.LOGOSOL.SEPRISHÖJNINGPassa på! Gör ditt köp innan den 30/4. www.logosol.se!Telefon: 0611-182 85 • Fax: 0611-182 89E-post: info@logosol.se • Web: www.logosol.se8 VI SKOGSÄGARE 2/08

Upptäck envidareutveckladvärldsledare.Massor av goda nyheter och förstärkta befintliga spetsegenskaper. Det är resultatet när vinu introducerar nya, rejält uppgraderade gallringsskotaren Valmet 830.3. Betydligt störrehyttutrymme, 10 % starkare motor och ökad lyftkraft från 67 till 74 kNm är några av glädjeämnena.Lägg till den redan suveräna smidigheten och framkomligheten och du får envärldsledande kombination av skonsamhet och produktivitet. Av gedigen erfarenhet ochpiggt nytänkande. Upptäck och känn igen nya Valmet 830.3.Vad tycker dina kollegor om Valmet? Se intervjuerna på www.komatsuforest.sewww.komatsuswelog.com

NÄRINGSPOLITIKPriset på skogsenergi måste uppNär du läser det här bör denskogspolitiska propositionenha presenterats. Jag hoppasden resulterar i de beslut och politiskaställningstaganden vi önskar oss förbehovet av ökad tillväxt i skogen.Vi behöver mycket mera förnybarråvara för att klara omställningen tillett hållbart samhälle som inte tär påjordens ändliga resurser. Och vibehöver växande skogar som kolsänka.När skogen växer binder denkoldioxid. Den koldioxiden frigörs ioch för sig när man exempelvis eldarupp veden, men om användningenersätter fossilt bränsle gör det ändånytta i att motverka växthuseffekten.Och när skogen man huggit växerupp igen binder den ny kol. Därförutgör växande skogar en av de bästakolsänkorna vi har.De som äger skog har en av deviktigaste resurserna Sverige för attbygga ett hållbart samhälle. Menskogen behöver skötas så att tillväxtenökar och så att den producerar ännumera förnybar råvara.För att samhället ska få den råvarasom behövs måste skogsbruket lönasig. I projektet Kraftsamling gör vi iLRF Skogsägarna och föreningarnavad vi kan för att öka lönsamhetengenom att öka tillväxten.❑ ❑ ❑Bioenergi och biodrivmedel har varitförstasidestoff alltsedan EU:s direktivom fördelning av det gemensammamålet mellan medlemsländerna blevoffentligt. Sverige har nu EU:s högstaandel bioenergi, och vi behöver därför”bara” öka 9,2 procent. Även om det■ Aktuellt just nuMars: Regeringen lägger en skogspolitiskproposition.Mars: Miljömålsrådet lämnar sitt förslagom nya miljömål till regeringen.22–25 april: Skogsnäringsvecka iStockholm med många aktiviteter.8–9 maj: Europeiska skogsägarnasorganisation CEPF håller generalförsamlingi Rimforsa.6, 8 resp. 14 maj: Norrskog, Mellanskogrespektive Södra håller stämma.27–28 maj: LRF stämma på Sånga-Säby.kanske inte låter så mycket handlardet om nästan 40 TWH, och det i ettläge där våra grannländer kommeratt titta på våra goda produktionsförutsättningarför bioenergi.Bioenergi kommer att exporteras,förhoppningsvis till bra priser, tillEngland och andra länder som harlångt större beting än Sverige attleva upp till, och med mycket sämreutgångsläge.Priset till skogsägaren på energisortimentetmåste upp. Annarskommer det inte att komma ut meraenergi från skogen än det gör idag.Och transportkostnaden får inteöka relativt sett, för då försvinnereffekten av en prishöjning.Men vad vi använder veden tillframöver beror sannolikt på vilkenteknisk utveckling vi kommer att se.Kanske blir det delvishelt andra produkter äni dag.Linda Hedlund,LRF Skogsägarnalinda.hedlund@skogsagarna.lrf.seACTYON SPORTS XDiDIESEL 4WD SPIRITAUT LUX DUBBELCABACTYON SPORTS PICKUP DUBBELCABFRÅN 185.995,- **232.995,-**inkluderat i detta pris är:> 6-STEGAD AUTOMATLÅDAAutomatisk klimatanläggning*> LÄDERSÄTEN> 18” ALUMINIUM FÄLGAR> ELEKTRONISK KLIMATANL.> FARTHÅLLARE> LÄDERSÄTENWWW.SSANGYONG.SEUppvärmda framsäten* Lädersäten och automatisk klimatanläggning är extra utrustning.* * Priserna är exkl. moms och frakt. Modellen som visas har extrautrustning. Bränsleförbrukningen vid blandad körning från 0,8 l/mil (diesel) CO2 203G/km (diesel). Miljöklass 2005.10 VI SKOGSÄGARE 2/08

Vem hjälper dig omMonica kommer på besök?BLOMQUIST ANNONSBYRÅ FOTO: ESTER SORRIFörst var det Gudrun och sen var det Per. Vem vet vadnästa storm får heta. På sätt och vis var det tur i oturendå, att de riktigt kraftiga stormarna drog fram över delandsändar som hade ett väl fungerande sam arbetemellan våra stödgrupper inom LRF och elbolagen.Sen dess har vi vidareutvecklat dessa stödgrupper.Målet är att de ska nnas i princip i alla kommuner,så att de snabbt kan komma igång och röja snö ochnerfallna träd eller köra ut reservelverk. Det härarbetet är bara ett exempel på hur LRF fungerar.För oavsett det handlar om smärre katastrofer ellerlång siktigt utvecklings arbete för att stärka din rollpå marknaden är vi din intresse - och företagarorganisation– i både med- och motvind.Du som är medlem i LRF vet vad vi talar om.Du som inte är det – hjärtligt välkommen du också!Ring 020 - 44 44 33eller läs mer på www.lrf.seoch på Medlemsnätet.

NYHETERBarkborrehotet kryper närmareÅrets första drabbningmed barkborrarnastår om alla vindfällen.Av Pär FornlingEnligt Skogsstyrelsens beräkningarligger det mellan 1,5 och3 miljoner kubikmeter granskogefter vinterns stormar.– De måste ut ur skogen senastden 1 juli, betonade enhetschefJohanna Frohm vid eninternationell konferens omgranbarkborrar i Växjö.För insekterna är vindfällenrena smörgåsbordet och deförökar sig ungefär dubbelt såeffektivt i liggande skog, jämförtmed att ge sig på stående.Det har funnits en teori omatt nyttja de nedblåsta granarnasom fångstvirke, med andra ordvänta med att föra bort trädentills de är fulla av borrar.Det avvisas kategoriskt av deflesta experter.– Risken är enorm att virkeblir liggande kvar, inte minstför att transportkapaciteten ärbegränsad. Vindfällen ska ut såfort som möjligt, betonar Södrasskogsskötselchef GöranÖrlander.DEN ANDRA fronten i krigetär precis som förra året ”sökoch plock”. Det handlar om attleta upp angripna träd (spanaefter borrmjöl) och få ut demur skogen innan de kläckta insekternahinner ut.Arbetet börjar direkt eftersvärmningen, vilken förväntasbli i slutet av april.– Gå över skogen och kollavarannan vecka, läget kan förändrasfort, råder Gunnar Isacsson,Skogsstyrelsen.DEN TREDJE fronten är fällorna.– Först ska alla vindfällen ut,därefter är det dags för fällorna.Sätt dem 10–20 meter från solbelystagranbryn där man kanförvänta stora angrepp.Gå helst ihop med grannarnaför att täcka in enkvadratmil, säger GunnarIsaksson.Södras taktik i bekämpningenär ungefärsom förra året där fällorna,till vilka mandelar ut feromon, är endel i arbetet.Ett par lärdomar äratt det helst bör varahandhugget virke i fångstvirkesfällorna(med mycket barkkvar) och att ombehandling behövsefter 5–8 veckor.Det är viktigt att verkligentäcka in hela virkesytan vid behandlingmed insekticider.Ett alternativ är plastfällor.Foto: SLUJohanna Frohm,enhetschef påSkogsstyrelsen.Då det gäller effekten lutarforskarna mot att plastfällornafångar ungefär hälften så mycketgranbarkborrar som fångstvirkesfällorna.EN ANNAN fråga som väntarpå svar är vilken effekt fällornahar totalt sett. Här är forskarnalite osäkra och forskningsresultatendröjer. MartinSchroeder, SLU, räknarmed att det hösten 2006fanns 45 miljarder barkborrari området.– Av dessa dog någraprocent i fällorna, somändå inte behöver varafel eftersom det handlarom att rädda levandeskog, men viktigast är attfå ut vindfällen och angripnaträd, säger han.Ungefär en tredjedeldog under vintern och en tredjedelav naturliga orsaker underflygperioden.Mycket information om granbarkborrarfinns på Skogsstyrelsenshemsida.www.skogsstyrelsen.seSnabb, mycket snabb....Efter en lång rad provkörningar, tester och nöjda kunder kan vikonstatera att vårt ackumulerande skogsvårds- och bioenergiaggregatC16.a är exibelt, snabbt och enkelt att använda. Oavsettom det handlar om röjning eller skördning av biomassa klararBracke C16.a av det. Aggregatet är utrustat med en unik kaplösningsom ger rena och snabba skär. Det unika är att vi användeross av en standard-sågkedja! Oberoende granskningar harvisat att Bracke C16.a har upp till 50% högreproduktivitet än andra ackumulerandeaggregat på marknaden. Hör av digtill oss för en demonstration:info@brackeforest.comTfn: 0693 - 105 75www.brackeforest.com12 VI SKOGSÄGARE 2/08

755Kraftpaket sommanövrerasfrån hytten.Arbetar frånbåda sidor.450/450XLOmtycktallroundmaskini en klass för sig.Skotarvagn10, 11 eller14 ton.Med eller utandrift. Cranabkransåklart.För mer info. ring Tel. 0479 - 22059 eller gå in på: www.hypro.se

POLITIK– Jag tror efterfråganpå biomassa ökar ochskogen kan bidra tillen hållbar utvecklingi samhället, sägerEskil Erlandsson.Nya möjligheterför produktionenI förslaget till ny skogspolitik skjuter EskilErlandsson av ett helt fyrverkeri av möjligheter.Många punkter på skogsnäringens önskelista ärpå väg att bli uppfyllda.Text & foto: Pär FornlingFörslaget heter ”En skogspolitiki takt med tiden”.Varför det namnet?– Det kom naturligt underarbetets gång och känns helträtt av flera skäl, inte minst klimatfråganmed ökad efterfråganpå biomassa. Här finnsockså en mångfald av möjlighetersom ligger rätt i tideninom flera områden, sägerskogsminister Eskil Erlandsson.Han är påtagligt nöjd efter entids intensivt arbete med att fåallt klart i tid.Går det som planerat fattarriksdagen beslut innan sommaren.Därefter kan det mestaträda i kraft den 1 januari2009.Är det något du är särskiltglad över?– Det är hela batteriet avolika möjligheter vi erbjuderbrukaren för att öka produktionen.Det ger ekonomisk tillväxtmed jobb i hela landet. Ochsjälvklart ska det ligga underett paraply som skyddar ochbevarar kulturvärden och biologiskmångfald.FÖR DET FÖRSTA kan mankonstatera att det är ganska fåomedelbara beslut och mångafrågor som ska utredas vidare.Men Eskil Erlandsson framhålleratt frågorna inte ska fastnalänge i utredningskvarnen.– Mycket ska vi ha på platsden 1 januari 2009, lovar han.För det andra är det en öppenfråga vad de många utredningarnafår för resultat.Eftersom enda anledningentill att frågorna utreds oftast äratt om möjligt öppna för nyamöjligheter kan man också förväntasig resultat i den vägen.I varje fall talar skogsministerninte om några ytterligarerestriktioner, tvärtom pekarhan åt andra hållet. Ett exempelär främmande trädslag.HÄR FINNS detaljerade regleri skogsvårdslagen om attskogsägaren ska anmäla planteringaröver 0,5 hektar.Contorta, som är det vanligastefrämmande trädslaget,får inte planteras norr om 60:ebreddgraden.Till främmande trädslag iövrigt räknas exempelvis hybridlärk,sitkagran, svartgran,douglasgran och hybridasp.– I dag har vi en rätt hård lagstiftningsom förbjuder storskaliganvändning om främmandeträdslag. Vi ska titta över detta.Om vi inte tror att det kan ledatill sjukdomar och andra skadligaförändringar ska vi ta tilloss denna möjlighet också, sägerEskil Erlandsson.ETT ANNAT exempel är dikesrensning.Där finns egentligenredan många möjligheter,men det har visat sig att mångatvekar för att de inte kännertill reglerna och är rädda attbryta mot lagen.■ Den nya skogspolitikenEn hel del förslag ska förstutredas närmre, inom parentesanges vilka som får i uppdrag attgöra det arbetet.● Skogsstyrelsen nödgas upphöramed att stämpla rotposter.● Skogsstyrelsen får extra pengartill rådgivning där man ska visaskogsägarna möjligheter att ökatillväxten.● Reglerna för gödsling ses överigen.● Möjligheter till intensivgödslingpå begränsade arealer, i förstahand nedlag åkermark (SLU)● I positiv anda visas vad som ärtillåtet och möjligt när det gällerdikesrensning (Skogsstyrelsen,Naturvårdsverket, länsstyrelserna).● Bättre möjligheter att användafrämmande trädslag utreds(Skogsstyrelsen)● Behoven av röjning kartläggsmed sattellit och markägarnainformeras om vinsterna medröjning.● Det ska bli bättre informationför att skydda kulturmiljöerna.En viktig del är att informeramarkägaren var allt frångravrösen till varggropar finns påägorna. (Riksantikvarieämbetet)● Markägarnas frivilliga avsättningarföljs upp (SLU/Skogforsk).● Skogens upptag och utsläpp avväxthusgaser redovisas (SLU/SVO).● De många olycksfallen iskogs- och jordbruket ägnasextra uppmärksamhet.● Mer arbete för bättreskogsodlingsmaterial (Skogforsk).● Bättre koll på viltskadorna,vilket i sin tur ska leda tillrådgivning om viltanpassatskogsbruk.Fortsättning på sidan 1614 VI SKOGSÄGARE 2/08▼

Gratiskatalog!lantbruk • industri • jakt/slakt • trädgårdKedjorochsvärdfrånOregonKatalogbeställning dygnet runt:019-304325www.nimaab.seMed 2008 nr 1 Nima – e t begrepp sedan decennierFraktfri t över 2 0:– ex moms Gä ler t o m augusti 2 08lantbruk • industri • trädgårdsnäring • jakt - slaktMed 2008 nr 1 Nima – e t begrepp sedan decennierFraktfri t över 2 0:– ex moms Gä ler t o m augusti 2 08lantbruk • industri • trädgårdsnäring • jakt -slaktorder – säljare 019–304320växel 019–304300order – säljare 019 –304320växel 019–3043 00Oregon sågsvärdMicroLite Pro 13" 1,3mm 164:– Pris 3st 148:–/stMicroLite Pro 15" 1,3mm 172:– Pris 3st 156:–/stProLite 13" 1,5mm 164:– Pris 3st 148:–/stProLite 15" 1,5mm 164:– Pris 3st 148:–/stOregon sågkedjorMicroLite 95VP 13" 1,3mm 84:– Pris 10st 76:–/stMicroLite 95VP 15" 1,3mm 96:– Pris 10st 86:–/stMicroChisel 13" 1,5mm 84:– Pris 10st 76:–/stMicroChisel 15" 1,5mm 96:– Pris 10st 86:–/stPaketpris på SJ/EUR-pallstativplus 20st EUR-säckar 2000:–Paketpris på vippstativplus 100st 40-literssäckar 2000:–Vi är på Skogsnoliai Umeå 12–14 juni.Storsäck för ved• Ventilerad• Max 1000kg,1,5m 3• 100×100× 150cm• 4 + 4st lyft/hängstroppar• 4st tömningsstropparErbjudande30st 108:–/stord. pris 120:–/stVedtransportörbandbredd 130 resp. 200mmVentilerad storsäckför ved•Max 1000kg,1,5m 3•91×91× 170cm• ÖppningsbarbottenErbjudande20st 164:–/stord. pris 180:–/stGalvaniserad stålplåt.Transportband med vulkademedbringare. Stabilkonstruktion, helt tätundersida. Snäckväxelmotor.0,5 eller 0,75hk.längd 130mm 200mm3m 6240:– 9268:–4m 6824:– 9996:–5m 7316:– 10920:–6m 8124:– 12368:–7m 9656:– 13468:–Vedsäckar, stativ, pallhättor40 liter, 100-pack 2:–/st 2000st 1:80/st60 liter, 100-pack 2:20/st 2000st 2:–/stSJ/Europall, 10-p 18:–/st 200st 16:–/stSäckstativ, kombi. Euro– & hydropall 2180:–Bensindriven vinschKraftfull bensindriven vinsch. Motorpå 51,7cc 2-takt. Max2kW vid 7500rpm.Maxkapacitet enkellina1200kg, vid dubbbelpart2200kg.Trumman rymmer50m vajer 4,8mm.Bensinmotorvinschvajer medföljer ej 12780:–Vajer 50m 1320:–Vedkapsklingorcentrumhål 30mmKolstål 650 860:–Kolstål 700 876:–Hårdmet. 650 1320:–Hårdmet. 700 1356:–Måttband15m.292:–MassavedssaxMax 20cm.Handtag itermoplast.156:–Flera modeller av vedmaskinerNima Maskinteknik ABBox 1505, 701 15 ÖrebroOregonSupercomfortskogskläderSupercomfort TM yttertyg förlåg vikt, andning och maximalrörlighet. Lättviktsmaterial.Oregon®Supercomfort TM medCoolmax TM foder för bästaandning och fuktavstötningför att vara sval ochtorr. CE-märkta. Skyddsklass1 på byxorna och skyddsklass0 på skyddsjackan.Skyddsjacka stl S–XXL 1240:–Hängselbyxa stl S–XXL 1380:–Skogsjacka stl S–XXL 1096:–Midjebyxa stl S–XXL 1276:–Butik: Gryts ind. omr. ÖrebroPris exk moms Fraktfritt över 2000:–Piko M732Kapar med sågklinga. Fler modeller.Order 019-30 43 20Växel 019-30 43 00Balavedkombi410ELKapar med sågsvärd.Fler modeller.Fax 019-36 16 97www.nimaab.se

POLITIK...den nya skogspolitiken● Det ska tas fram metoder,regler och teknik för att få frammer biobränsle från röjningar,klena, gallringar och stubbar(Skogforsk).● För att få bättre generellhänsyn vid avverkningar skaentreprenörer få mer informationoch Skogsstyrelsen ska görareklam för planering när det ärbarmark.Det är helt enkelt svårt attbedöma vilken natuvårds hänsynsom är lämplig under ett täcke avsnö.● Ett alternativ till reservat ochannat skydd kan vara en ”Finskmodell” som bygger på frivilligauppgörelser.● Sanktionsavgifter övervägs. Detinnebär att den som exempelvisinte planterar eller inte anmäleren avverkning får en sortsp-böter i stället för dagens segarätts process med domstol ochåklagare. I praktiken innebärdagens system att väldigt få blirdömda för brott mot skogsvårdslagen(Skogsstyrelsen).● Också de flesta impedimentkommer att räknas somskogsmark. Därmed blir Sverigesskogsmarksbegrepp mer liktandra länders.Det underlättar internationellajämförelser, där Sverige i dagfelaktigt kommer i strykklass.Eftersom impedimenten intebrukas är en effekt av förslagetatt den procentuella andelenskyddad mark ökar.● Konsekvenserna av vattendirektivetses över (Skogsstyrelsen).Man kan säga att den modernaskogspolitiken börjar med1903 års lag som innebar enväldig återbeskogning ett skogarsom på många håll övergåtttill hedmark.Därefter kom 1924 års lagmed blädning och bidrag tillskogsbilvägar.Genom 1948 års lag gjordetrakthyggesbruket entré.SKOG OCH FRAMTID varnamnet på 1973 års utredningsom resulterade i 1979 årsskogspolitik. Därmed kom enhel flora detaljregler med alltfrån krav på röjning till skyldighetatt ersätta gles dålig skogmed ny. För detta och mycketannat kunde man få bidrag,Fortsättning:Nya möjligheterför…– Vi har ett antal hundratusenhektar dikad skogsmarksom riskerar att övergå i någotannat. Nu säger vi till myndigheternaatt tala om vilka möjlighetersom finns och vad jagsom skogsägare får göra. Densom är intresserad ska få denhär möjligheten och den sominte är intresserad kan välja attavstå, säger Eskil Erlandsson.VALMÖJLIGHETEN går somen röd tråd genom propositionen.Frånsett ”p-böterna”(sanktionsavgifter) finns detväldigt lite av tvingande förslagmot skogsägaren.Att börja spana med satellitpå vilka områden som behöverröjas kan uppfattas som ett hot,men enligt Eskil Erlandsson ärdet ett felaktigt synsätt.– Myndigheten hjälper till attta fram vilka områden som behövergås igenom med röjsågen,men det är markägaren somavgör om jobbet ska göras ellerinte.Hur mycket kan produktionenöka genom att alla möjlighetertillvaratas?– Den frågan kommer nästanpå varje möte jag talar skog,men den är egentligen inte upptill mig att svara på. Vi presenterarett helt batteri av möjligaåtgärder för den aktive skogsägaren,sedan är det upp till honomeller henne att ta dem tillsig eller välja bort dem.MILJÖFRÅGORNA finns med,även om mycket handlar omproduktion.På ett övergipande plan vägerproduktionsmålet och miljömåletlika, precis som i dagenspolitik. En viktig del i miljöarbetetär att ytterligare 900 000hektar (jämfört med 1999) skaundantas från vanligt skogsbrukoch skyddas på något sätt.Målet berörs inte i det härförslaget, men tas upp i en propositionom miljömålen somaviserats till slutet av året.Men frågan är hur målet skanås finns delvis med redan nu.KANSKE KOMMER ytterligareett medel vid sidan av reservatoch andra typer av biotopskydd.Historiskt steg med ny skogspolitikFörslaget om en ny skogspolitik är en skogshistoriskmilstolpe. Det var 15 år sedan det senast begav sig,som finansierades med en obligatoriskskogsvårdsavgift.Därefter var det slut på denganska ensidiga inriktningenmot produktion.Efter utredningen ”Skogspolitikeninför 2000-talet” fattaderiksdagen i maj 1993 beslut omden politik som kom att börjagälla i januari 1994 – och fortfarandegäller med några justeringar.Det nya var framför alltatt detaljregleringarna försvannoch skogsägarna fick ”frihetunder ansvar”. Dessutom fickmiljöfrågorna mycket störretyngd och blev ett jämställt målmed produktionen.DÄREFTER HAR skogspolitikenutvärderats ett par gångerUnga contorta-plantor med entillväxt bättre än vanlig tall, enlockande möjlighet med för såkallat främmande trädslag.En kärleksförklaring tillhybridasp, kanske blir detfriare för detta och andrafrämmande trädslag.Redan till den 31 maj skaSkogsstyrelsen och Naturvårdsverketredovisa möjligheternamed en ”finsk modell” för attavsätta natur och kulturmiljöer.Avsättningssystemet, somkallas Metso, går ut på att statenbegär in ”offerter” på naturvärdenoch sedan sluter avtalmed markägaren som kan uppvisadessa värden.Avtalen brukar löpa på ett10-tal år.Nu återstår att se om det gåratt hitta en svensk variant avsystemet.DE NATURVÅRDSAVTAL somsluts i dag är ofta långa (50 år)vilket i många markägaretycker är i längsta laget.Ett annat problem är att ersättningenkommer i en klumpoch därmed försvinner mycketi skatt.av Skogsstyrelsen och riksdagenhar fått några skrivelser,men så mycket nytt har intehänt.I maj 2004 fick landshövdingeni Jämtland, Maggi Mikaelsson,uppdraget att utvärderaskogspolitiken.Ett första delresultat blev attSkogsstyrelsen slogs ihop tillen myndighet.Efter 2,5 år var hela den 900sidor tjocka utredningen ”Mervärdesskog”klar.Överlämnandet blev lite avslageteftersom den gamla regeringen(med skogsministerUlrika Messing) avgått och dennya inte tillträtt.Eskil Erlandsson tog i allafall upp stafettpinnen ochmånga av förslagen från Maggisutredning fullföljs nu.Dessutom har nya saker tillkommiti den proposition somdöpts till ”En skogspolitik i taktmed tiden”.I MAGGIS förslag fanns ett illaförtäckt hot om att återinföraröjningsplikt. Dessa och liknandetankegångar är borta.– Jag är för frivillighet, betonarEskil Erlandsson.Det var ett honnörsord redani 1993 års lag. Detta och mycketannat är sig likt i den nyapropositionen. Men i den såkallade portalparagrafen görsett tillägg om att ”skogen är enförnybar resurs”.– Poängen med att tillföraden formuleringen är att visaför alla, inte minst brukarna,att skogen kan bidra till en hållbarutveckling och är en viktigviktig del i klimatarbetet,säger Eskil Erlandsson.16VI SKOGSÄGARE 2/08

– Vi ska titta vidare på reglerna.Beskattningen gör att detkanske inte blir så mycketpengar över som man tänkt sig,konsaterar Eskil Erlandsson.KLIMATFRÅGAN ägnas mycketutrymme.– Brukandet av skogen är enförnybar resurs som är viktigi klimatarbetet på två sätt.Dels binder skogen kol, delskan den användas för att ersättafossila bränslen, sägerEskil Erlandsson.En annan sida av myntet, dådet gäller bioenergi, är att dentraditionella skogsindustrinupplever hårdare konkurrensom råvaran.Vad är budskapet till en råvarupressadindustri?– Jag tycker inte vi ska gå inoch destinera träet till massaindustrineller till något annatspeciellt ställe. Det är marknadensjälvt jätteskicklig på attavgöra. Marknadsekonominfungerar utmärkt och har gettoss det välstånd vi har, sägerEskil Erlandsson.Är biobränslet subventionerat?– Nej, det finns inga subventionertill biobränsle idag, detlever efter marknadens villkor.– Genom propositionen gervi markägaren möjligheter attöka den skogliga produktionenpå flera sätt och därmed ge ossstörre tillgång av råvara. Därtillhar vi teknikutveckling pågång att ta ut mer i form avstubbar. Kanske en tredjedellämnas kvar i form av stubbaroch rötter. Allt detta varkenkan eller vill vi ta tillvara, mendet kan ge en del ytterligaretillskott.– Det är upp till de olika aktörernaatt ta vara på möjligheternasom öppnas, sägerEskil Erlandsson.Dags att stämpla utEnligt förslaget måsteSkogsstyrelsen sluta medatt stämpla rotposter.Den så kallade ”uppdragsverksamheten”(som innebär attSkogsstyrelsen säljer tjänsteroch uppdrag) har länge kritiseratsav skogsägarföreningarna.I första hand har kritikengällt stämplingen av rotposter.Dels tycker man det är en tveksamhandelsmetod, dels eniblandning på virkesmarknaden.Även försäljning av grönaplaner och värderingsuppdraghar kritiserats.ARBETET MED planer ochvärdering blir kvar men rotposternaförsvinner. I propositionenstår att ”En statligmyndighet normalt sett intebör ägna sig åt kommersiellverksamhet, men att det kanfinnas undantag för att nå deskogspolitiska målen”.– Myndigheten ska upphöramed stämplingen, däremot sägervi att handelsformen börvara kvar. Jag förutsätter attnågon annan organisation, exempelvisvirkesmätarföreningen,tar över stämplingen.EN ANNAN förändring förSkogsstyrelsen är att den fåtten styrelse med makt, vilketär ganska ovanligt i statligförvaltning.– Det beror på att myndighetenär förhållandevis stor ochatt verksamheten inte baradrivs med statliga medel, utanen del kommer från uppdragsverksamheten.Den blir mindrenu, men är ändå en stor andel,säger Eskil Erlandsson.Skogsstyrelsen har fått enallmän kritik av att arbeta mermed miljö än produktion.Utan att gå in på den kritikenframhåller ministern i ställetatt den produktionsinriktaderådgivningen nu förstärks.– Skogsstyrelsen får medeloch ett uppdrag att tillhandahållainformation till skogsägarnaom möjligheter för tillväxtpå skogsmarken.Mer om den nyaskogspolitikenpå sidan 22▼Bästevänneni skogenLäs mer om MOWI-produkterna påwww.mowi.seTesta på våra återförsäljares visningar. På hemsidanfinns också en del information om hästensbetydelse för det svenska skogsbruket.Pålitlig, tålig och stark när det som bäst behövs.Ett Mowi-ekipage är skapat för att fungera underalla förhållanden och varierande terräng. Mowikranensöverlägsna rörelseschema och enklamanövrering gör skogsjobbet roligt. Väl skyddadeslangar och cylindrar gör missöden nästan omöjliga.Och Mowi-kranen är som starkast där lyftkraftenbehövs som bäst.Mowi-vagnens kraftiga specialkonstrueradeboggie och låga tyngdpunkt gör terrängkörningenenkel och säker. Ramstyrning en självklarhetliksom kraftig grind och väl tilltagen lastarea.Mowi kan bli din bäste vän i skogen.FTG Cranes ABBlästergatan 2 • 462 73 Vänersborg • Tel 0521-26 26 30 • Fax 0521-26 26 39www.ftgforest.com • info@ftgforest.comDin bäste vän i skogen.VI SKOGSÄGARE 2/08 17

UNGA FÖRETAGARE■ Det är lätt att imponeras av alla ungaföretagare i skogsbruket.Många startar eget direkt efter gymnasiet.Några är en del av landets 2 000 skogsvårdsföretag,andra blir entreprenörer med tyngremaskiner.Ofta hamnar de i skuggan av branscher som ärmer i strålkastarljuset, men här är berättelsernafrån några av många unga företagare i skogenskärnverksamhet.Text & foto: Pär FornlingHär kommerframtidenErik Pettersson, VictorJonsson och Jerry Bohlin,alla 18 år.På Ösby naturbruksgymnasium utanförSala går tre 18-åriga elever som redanhar ett eget företag.Det är; Victor Jonsson, Norrtälje, JerryBohlin, Morgon gåva och Erik Pettersson,Kungsör.Här är deras gemensamma historia:Bemanningsföretaget Kubiken, från vänsterErik Pettersson, Victor Jonsson och JerryBohlin.Vi går tredje och sistaåret på naturbruksgymnasieti Sala. Dåska man arbeta medett speciellt projekt. Vikom på idén att bilda ett bemanningsföretag,så nu driver vi Kubikens skogspersonalUF. Det innebär att företag kanhyra in oss som maskinförare då de behöverförstärkning.Förkortningen UF står för ungt företagande.Det är en lite speciell företagsformför att få fler unga att starta eget. Vifår rådgivning och praktisk hjälp, menegentligen är det som alla andra företag.Det är fullt upp med Kubiken. Tidenför specialarbete är egentligen bara endag i veckan, men vi arbetar ofta bådelördagar och söndagar.Ryktet har spridit sig från mun till munoch det är mycket att göra utan att vi behövtsatsa på någon marknadsföring.Inte minst blir det många körningar åtMellanskog.Vi debiterar kring 200 kronor i timmen,vilket ger ett bra tillskott understudietiden.Att hålla på med maskiner är ett trevligtarbete som vi kommer att fortsättamed i någon form. Och det tycks intevara några problem att hitta jobb.Efter skolan kan vi ombilda Kubikentill ett vanligt aktiebolag, men det återståratt se hur det blir. Vi kommer alla trefrån olika delar av landet och går nogskilda vägar, även om det blir lite sorgligt.Vi trivs med varandra och de andrakompisarna på skolan.18 VI SKOGSÄGARE 2/08

Med den lilla maskinen kör Alexander virke utan stickvägar.Alexander Gustavsson, 24 år:Jag är född på en skogsgård och skogen haralltid intresserat mig. Pappa har dessutomen snickerifabrik. Det har gett goda insikteri om hur det är att driva ett företag, vilketär till bra hjälp. Nyligen fick jag möjlighetatt köpa en egen skogsgård på 70 hektar en knapp mil frånLönsboda. Det var en dröm som gick i uppfyllelse,Efter värnplikten och Osby Naturbruksgymnasium startadejag företaget ”Alexandersmanuella skogsarbeten”.Min idé är attha en liten maskin ochköra förstagallringar.På så sätt behövs ingabreda vägar och markenkörs inte sönder.För egen del vill jaginte vara bunden i enstor maskin, utan jobbasmåskaligt och få omväxlingi jobbet. Nuanvänder jag motorsågenhalva tiden.Pappa hjälpte mig attköpa en Alstor som ären liten skotare. DenAlexander Gustavsson vill inte sittainlåst i en maskinhytt.fungerar bra, men nuhar vi beställt en Scorpion,med en processorfrån Hypro. Tillsammansblir det en investering uppåt en miljon kronor, men detär fortfarande en liten maskin som går i bestånden. En fördelär att den har åtta hjul. Det ger bra bärighet som ofta behövsi det här blöta vädret.Jag behåller min Alstor. Den är lätt att flytta mellan olikajobb med en vanlig bil. Dessutom har den en skopa för dikesrensningsom allt fler efterfrågar.Några planer på att anställa någon har jag inte ännu i allafall, det är skönt att rå sig själv och kunna styra sin egendag.Fler ungaföretagarepå nästa sidaVI SKOGSÄGARE 2/08 19▼

UNGA FÖRETAGAREFortsättning:Här kommer framtidenMarkus Larsson, 22 år:Jag var tidigt inställd på att starta någoteget, men det var inte självklart inomvilken bransch. Skogen låg i alla fall bratill. Jag är född på en skogsgård i Lysvik,mellan Sunne och Torsby.Mitt första jobb var att hjälpa till med att dra ihop massavedoch som 13-åring började jag köra motorsåg.När jag var 18 år bildade jag en enskild firma och två årsenare aktiebolaget Lysvik Jord och Skogsentreprenad. Genomatt låna en miljon kronor kunde jag köpa den förstaskogsmaskinen. I dag består maskinparken av en jordbrukstraktor,två skördare och en skotare.Jag har 4,5 personer anställda, plus en underentreprenöroch omsättningen börjar närma sig fyra miljoner kronor.På gymnasiet läste jag teknisk linje, skogskunskapen komhemifrån och jag har alltid varit bra på att räkna. Det behövs,speciellt när läget är så pressat som nu.Man måsteräkna noga på varje jobb och hela tiden hålla koll på företagetslöpande resultat.Hela branschen är under ekonomisk press. Dieselprisernastiger och ersättningen hålls tillbaks. Så kan det inte fortsätta.På tio års sikt är jag ändå optimist, bolagen tvingashelt enkelt betala bättre för att få några entreprenörer. Mångaär på väg att gå i pension och andra väljer att dra ner genomatt köra själva, utan personal.Då jag kollade i vintras var min arbetstid 300 timmar imånaden, vilket är lite väl mycket. Men jag trivs ändå medskogen, företaget och det fria jobbet. Om jag ska ge ett rådtill andra som funderar att starta något i den här branschenär det att räkna noga och vara tuff i förhandlingarna. Förden som söker jobb är erfarenheten viktig. Jag tycker skolornaborde ha mer praktisk körning i utbildningen. Markus Larsson månar om att ha någorlunda nya maskiner. Foto: Maria Svärdsén20 VI SKOGSÄGARE 2/08

UNGA FÖRETAGAREFortsättning:Här kommer framtidenMarkus Larsson, 22 år:Jag var tidigt inställd på att starta någoteget, men det var inte självklart inomvilken bransch. Skogen låg i alla fall bratill. Jag är född på en skogsgård i Lysvik,mellan Sunne och Torsby.Mitt första jobb var att hjälpa till med att dra ihop massavedoch som 13-åring började jag köra motorsåg.När jag var 18 år bildade jag en enskild firma och två årsenare aktiebolaget Lysvik Jord och Skogsentreprenad. Genomatt låna en miljon kronor kunde jag köpa den förstaskogsmaskinen. I dag består maskinparken av en jordbrukstraktor,två skördare och en skotare.Jag har 4,5 personer anställda, plus en underentreprenöroch omsättningen börjar närma sig fyra miljoner kronor.På gymnasiet läste jag teknisk linje, skogskunskapen komhemifrån och jag har alltid varit bra på att räkna. Det behövs,speciellt när läget är så pressat som nu.Man måsteräkna noga på varje jobb och hela tiden hålla koll på företagetslöpande resultat.Hela branschen är under ekonomisk press. Dieselprisernastiger och ersättningen hålls tillbaks. Så kan det inte fortsätta.På tio års sikt är jag ändå optimist, bolagen tvingashelt enkelt betala bättre för att få några entreprenörer. Mångaär på väg att gå i pension och andra väljer att dra ner genomatt köra själva, utan personal.Då jag kollade i vintras var min arbetstid 300 timmar imånaden, vilket är lite väl mycket. Men jag trivs ändå medskogen, företaget och det fria jobbet. Om jag ska ge ett rådtill andra som funderar att starta något i den här branschenär det att räkna noga och vara tuff i förhandlingarna. Förden som söker jobb är erfarenheten viktig. Jag tycker skolornaborde ha mer praktisk körning i utbildningen. Markus Larsson månar om att ha någorlunda nya maskiner. Foto: Maria Svärdsén20 VI SKOGSÄGARE 2/08

POLITIKRegeringen öppnar för mer gödslingMöjligheten att gödslaför ökad tillväxt lyftsfram i propositionen.Det handlar om allt från vanligskogsmarksgödsling till ett intensivare,plantageliknande,skogsbruk.– Lantbruksuniversitetet får iuppdrag att titta på möjlig hetentill intensivgödsling. I förstahand tänker man sig nyttja de400 000–500 000 hektar somen gång varit betesmark ellerkanske åker och som därefterlämnats obrukade för ett par ellernågra årtionden sedan.– Oftast är det marker utanhöga naturvärden där kan mantänka sig energiskogsodling ellerkanske något snabbväxandelövträd, säger Eskil Erlandsson.På den här nedlagda åkermarkenär utgångspunkten attde ”allmänna råden” om gödslinginte ska vara tillämpbara.För gödsling av vanlig skogsmarkfinns alltså allmänna rådfrån Skogsstyrelsen.Förra året kom myndighetenmed nya allmänna råd somväckt en hel del kritik från näringen,som förväntat sig engenerösare inställning.Då det gäller Götaland avrådsfrån all gödsling, frånsettgran i norra och sydöstra Götaland.I norra Sverige innebar rådenPropositionenkan bana vägför gödslingstraktorer.en lägre gödselgiva än tidigareper trädgeneration.I och för sig är det ändå frittfram för skogsägarna om dehåller sig till miljölagarna, mende allmänna råden väger tungtoch många tvekar.Propositionen innebär attSkogsstyrelsen får göra ett omtagoch titta över de allmännaråden en gång till.I forskningsprojektet Fiberskoghar forskare på lantbruksuniversitetetvisar att intensivgödslingav gran fördubblarproduktionen i norra Sverigeoch ökar produktionen med 50procent i Södra Sverige.Inger Grannes väg 85840 93 HEDETel: 0684- 656 00info@tigercat.seVi bygger ut vårt servicenät!Vi anställer servicepersonal!Tigercat växer i Sverige!Sverige är en viktig och intressant marknad för Tigercat.Vårt svensk-kanadensiska samarbete har resulterat i ettmodellprogram anpassat för den Nordiska marknaden.Inom en framtid kommer vi att introducera ytterligareskördare anpassade för den svenska marknaden.Markberedning Skotare 11-14-18-20 ton Gallringsskördare BGSFråga oss gärna vad vi menar med kvalitéFörsäljning norr:Max Brantholm070- 656 97 00mbrantholm@tigercat.seFörsäljning syd:Daniel Rehnberg070- 571 07 44drehnberg@tigercat.sewww.tigercat.seResande servicetekniker:Hans Mikael Forsell0684- 656 00mforsell@tigercat.se22 VI SKOGSÄGARE 2/08

Miljödriventeknik skaparlönsamhetSkogsbruk ochnaturupplevelserSveaskog driver utvecklingen av ny teknik i skogsbruket. Detgör att vi kan erbjuda våra kunder ännu högre kvalitet och attvi kan utvinna nya sortiment, såsom biobränsle, på ett kostnadseffektivtsätt. En röd tråd i vårt arbete är att hitta tekniker ochmetoder med bästa möjliga miljöprestanda. Vi vet nämligen attmiljödriven teknik skapar lönsamhet.Ett exempel är Sveaskogs inköp av elhybridskotaren El-forest,för transport av virke från skog till bilväg. El-hybridskotarenförbrukar 30 procent mindre bränsle och har lägre koldioxidutsläppän vanliga skotare. Det ger god ekonomi och miljö.Sveaskog ska vara främst påatt utveckla skogens värden

KRAFTSAMLINGMånga idéer och skrattnär skogsägarna samlasRunt hela landet samlar skogsägare kraft istudiecirklar. I jämtländska Kyrkås var det dagsför andra träffen i Kraftsamling skog.Vägen vindlar genom kvällsmörkaskogen och plötsligtsyns en upplyst kyrka. Intillligger den röda sockenstuganoch här samlas traktens skogsägareför att diskutera hur dekan utveckla skogsbruket.– De unga frågar massor ochdet är roligt att vi äldre fårtänka till och berätta om egnaerfarenheter, säger MonicaJacobsson som håller i cirkelnför Studieförbundet Vuxenskolan.Text & foto: Lena HedmanMarkberedning, nya trädslagoch skogsskador är några avsakerna som avhandlas dennakväll.Eva berättar om bävrarnasom dämmer upp och gör ettområde vattensjukt.– Ni kanske ska sälja bäverresoroch ha jakt där, tipsarMonica.Hon berättar om en kvinnligskogsägare som fick besök avduvor som åt upp grönfodret. Istället för att se det som ett problemordnade hon duvjakt.Inversmarkberedning väckerstort intresse och då det gällerträdslag berättar Erik Jonssonom egna erfarenheter av lärk;– Lärk växer snabbare ängran och det är viktigt att lärkträdenfår växa fritt. Det är etthårt trädslag och användsi stället för impregnerat virke.Deltagarna pratar om känslanatt se träd växa upp somman själv planterat.Pelle har kört skördare i skogsom han planterade i trettonårsåldern.Under samtalet omlånga tidsperspektiv och personligarelationer till skogentittar Stefan Nilsson och EvaOlsson på sin dotter Alva somSockenstugan i Kyrkås lyservälkomnande för skogsägarna påväg till studiecirkel.sex månader gammal är medpå sin första skogskurs.■ Vi frågade några av deltagarnavarför de går på cirkeln och vilkakraftsamlingssteg som är på gånghemma på den egna gården.Monica och MatsJacobsson, BrynjeMats är datatekniker och Monicaär undersköterska:– Vi förverkligade en drömgenom köpet av skogsgården1991. Vi har 20 dikor och villutveckla gården ytterligare,därför går vi den här kursen.Skogen blir allt mer värdefulloch vi vill se vart åt det lutar.Vi vill ta del av andras erfarenheteroch lära mer om skogenför att till exempel se skador igod tid.– Hemma handlar det mestaskogsarbetet om att röja, planteraoch hugga ved till husbehov.Vi ska starta Bed &Breakfast och har inrett etthärbre med allt från kaklatbadrum till kristallkrona i taket.Genom att samarbete medandra som har boende ger vidraghjälp till varandra.Stefan Nilsson ochEva Olsson meddottern Alva, KläppeEva arbetar på Kronofogdemyndighetenoch Stefan medfastighetsförvaltning.– Vi bor på Evas släktgårdsedan tre år och har styckat avstamgården. Skogen förvaltarvi ihop med de andra delägarna.– Den här cirkeln ger nyttigkunskap om tillväxt och annat.Ett extra plus är att träffaannat skogsfolk, vilket alltidär bra.– Ett första steg i kraftsamlingensandra har varit att inventeraskogen och göra skogsbruksplanmed hjälp avNorrskog. Vi avverkade ochgjorde markberedning i höstas.Stefan har gått röjningskursoch röjt och tagit hand omvindfällen.24 VI SKOGSÄGARE 2/08

”Skog är mitt storaintresse och jag villhålla mig à jour om vadsom är på gång, därförgår jag den här kursen.Anders Hansson, Bringgården– Jag bor i Östersund men åker ofta tillföräldrahemmet i Bringgården för att arbetemed skogen, där röjning tillhör favoritsysslorna.Jag är ordförande för Norrskogsskogsbruksområde i Lit-Hissmoforsoch vill träffa yngre skogsägare föratt höra hur de tänker, vilket för mig är ettextra plus med den här cirkeln.– På gården har jag gjort föryngringaroch skyddsdikat. Mina grabbar bor i Göteborgoch Stockholm och vill inte flytta hem.Mest logiskt i framtiden är att sälja till någongranne.Pelle Selander, MoPelle driver ett eget jordbruk och arbetarmed maskinentreprenad.– Skog är mitt stora intresse och jag villhålla mig à jour om vad som är på gång,därför går jag den här kursen.– På gården har vi kraftsamlat genomatt köpa till mer skog och funderar på attta på oss helentreprenad när det gäller flisuppvärmningav fastigheter. Vi har byggtegen anläggning hemma för att se hur detfungerar.– Gården har också en egen såg, och detkan bli utveckling även där.Erik Jonsson, Brynje– Jag arbetar med tekniska illustrationeri Stockholm, men efter en bilolycka ärjag på hemgården för att vila upp mig.Jag går den här cirkeln för att lära ochhöra hur andra tänker. Det är lätt att läggaut avverkning till andra, men jag villvara med i processen.– För tio år sedan gjordes en slutavverkning,och snart är det dags för en ny. Minfar skötte skogen med varlig hand, och jagkänner ansvar för att det ska bli bra. I vårska jag åka skidor på skaren och se exaktvar gränserna går.VI SKOGSÄGARE 2/08 25

Räkna med ökad tillväxtKRAFTSAMLINGGödsling, förädladeplantor, hybridasp,contorta, dikesrensning.Möjligheterna ärmånga, frågan är vadman bör välja i förstahand. Text & foto: Pär FornlingFör att hitta rätt i floran avmöjligheter utvecklar Skogforskett verktyg för att underlättabeslutsfattandet.– Varje skogsgård är unik.Tillväxten skiftar och markägarenhar olika förutsättningaroch målsättningar. Därförhoppas vi kunna ta fram en modellsom lätt kan anpassas förolika situationer, säger BoKarlsson som leder verksamhetenpå Skogforsk i Ekebo.I ett exempel utgår han frånen ganska typisk skogsägaresom kallas Karin. Hon äger en100 hektar stor skogsgård i Götalandmed medelgoda marker:● 40 hektar tallmark (T20–T28)● 60 hektar gran (G24–G36).● 10 hektar inägor.Hennes pappa har skött gårdenenligt skogsvårdslagenskrav och Karin planerar attsatsa lite extra i kraftsamlingensanda.Avverkningen kanöka med 22 procentKostnad Avverkning/kr/år år m 3 skUtgångsläge 15 800 724Förädlade plantor 4 100 124Gödsling 3 700 21Intensivgödsling 2 300 17Summa 10 100 162Förbättring procent + 22I exemplet investerade Karins pappai genomsnitt 15 800 kronor omåret i olika skogsvårdande åtgärder.Genom att investera ytterligare10 100 kronor om året kan honpå sikt öka avverkningen med 162kubikmeter om året.Gödslingen görs tre gånger underomloppstiden. Mest frågeteckenfinns kring lönsamheten för intensivgödsling,som i vilket fall bara kanvara aktuell på en begränsad areal.Bo Karlsson med sticklingar som växer minst 30 procent bättre än ortensmaterial.DEN MEST lönsamma åtgärdenvisar sig vara att ha så förädlatplantmaterial som möjligt.Därefter kommer gödslingen.Mest lönsamt är attgödsla knappa 10 år innan avverkningeftersom hon då fårigen pengarna relativt snabbt.Effekten av gödsling vararknappa 10 år. Man kan alltsågöra en gödsling 20 år innanavverkning och ytterligare enefter 10 år. I kalkylexemplet fören medelgod granmark lönarsig tre gödslingar och varjegödsling höjer tillväxten med19 kubikmeter per hektar.LÖNSAMHETEN beräknasgenom en så kallad nuvärdeskalkyl.Det innebär att alla kostnaderoch intäkter räknas ner till dagensvärde.Att exempelvis plantera oförädladeplantor har ett netto-nuvärdepå 8 500 kronor per hektar(se tabellen) men i ”verkliga”pengar ger det 58 000 kronorom 78 år när skogen avverkas.Skillnaden beror på att kostnadenbelastas med ränta underalla år i väntan på avverkning.– Vi räknar i exemplet meden kalkylränta på 2,5 procent,netto efter skatt och inflation.Det är en ganska vanlig räntesatsi skogliga kalkyler. Nominelltmotsvarar det 6,25 procentsränta. Man kan säga attContorta vinner på tallmark i Norrland (T20)Tillväxt- Omlopps- Kostnad NuvärdeÅtgärd ökning % tid år kr/ha kr/haSjälvföryngring 0 94 5 900 1 700Sådd oförädlat 2 93 6 600 1 400Sådd förädlat 10 89 6 900 2 500Plant oförädlat 5 90 8 900 -200Plant förädlat 20 83 9 000 2 300Sådd contorta 37 78 7 500 7 500Plant contorta 41 76 8 500 6 900Förädlat contorta 52 73 8 600 8 700Om Karins gård hade legat längre norrut hade contorta varit ettalternativ vid föryngring. I exemplet blir lönsamheten väldigtmycket bättre genom att gå från vanlig tall till contorta. Resultatetförväntas vara likartat på magra tallmarker i hela landet,men trädslaget är bara tillåtet norr om 60:e breddgraden.det är som att låna pengar tillen investering och betala 6,25procent i ränta, säger Bo Karlssonoch konstaterar att det ärett pedagogiskt problem att förklaranuvärdesberäkningar.– Det är ju ett löfte om pengarsom man inte har förrän iframtiden.Någon exakt vetenskap är detinte. Kostnader och intäkter ärstatiska och de långa tidsperspektivengör det omöjligt attveta hur mycket en röjning kostarom 15 år eller vad virkesvärdetär om 60 år.– Det är ändå en kompassoch en vägvisare. På så sätt underlättasbesluten, framhållerBo Karlsson.MED TANKE på att räntantickar på år efter år är det enfördel att göra åtgärder somger snabb utdelning eller harlåga investeringskostnader.Ju bättre markens avkastningär ju mer lönande är det att investera.På Karins magra tallmark(T20) är det i princip intelönande att göra någonting utövervad skogsvårdslagen kräver.– Om man följer kalkylenblint kan det vara så, men Karinkanske har en helt annan tro omframtida skogsvärde, då kan detmycket väl vara klokt att investeraför ökad avkastning.– Även om förutsättningarnaskiljer kan vi konstatera att iförsta hand förädlade plantoroch i andra hand gödsling nästanalltid är bra investeringar.Utöver förädlade plantor ochgödsling kan man på liknandesätt analysera lönsamheten förnya trädslag och andra åtgärder,säger Bo Karlsson.Plantering på medelgod granmark (G28)Plantor Tillväxt- Omlopps- Kostnad Nettoökning% tid år kr/ha nuvärde kr/haOförädlat 0 78 12 800 8 500Plantage 10 73 13 100 12 000Sticklingar 20 69 15 000 13 400Av tabellen framgår att det lönar sig att använda såförädlat material som möjligt.Snabbast ökar lönsamheten om man går från oförädlattill förädlade plantageplantor. Merkostnaden är bara300 kronor per hektar men nuvärdet ökar med 3 500kronor.Så länge nuvärdet är över noll är investeringen lönsamenligt kalkylen,26 VI SKOGSÄGARE 2/08

SKOGSGÅRDENEtt mobilt företag på väg mot nya uppdrag.Mattias rullande företagMattias kopplar sågen på dragkroken och åkerut till kunderna. Han har fullt upp att göra ochföretaget har öppnat nya möjligheter för livetpå skogsgården.Text & foto: Pär Fornling– Jag föddes i ett villakvarter,men längtade till landet. Dåchansen kom köpte vi enskogsgård. För att dryga ut inkomsterna,med gården sombas, kom jag att tänka på morfar,berättar Mattias Hedén närvi träffas på gården utanförMörrum.Det världsberömda laxvattnetkan anas i dalgången bakomlövskogen.Monika var mer fundersamtill en början.– Men nu skulle jag inte viljavara utan det här livet. Det ärett mer jordnära, med andravärderingar än i storstaden därjag växte upp, säger hon.Deras treårige son Isak trivsuppenbarligen.Rummet är tapetserat medbilder på skogsmaskiner ochhan är fullt engagerad med attköra en ljudlig motorsåg iplast...NÅGRA KILOMETER därifrånbefinner vi oss vid en betydligtstörre såg och det är härmorfar indirekt kommer in ibilden.– Han hade en gårdssåg ochdet påverkade mig en del närjag köpte det här mobila sågverket.Den där härliga doftenav nysågat hos morfar har jagburit med mig genom livet, berättarMattias medan har förberederdagens sågning.Den här gången är det näratill kunden. Normalt åker haninom en radie på tio mil.– Jag får förfrågningar längrebort än så, men vill inte köraför långt. Det är fullt upp attgöra ändå och så har det faktisktvarit från första början.Familjen trivs hemmapå gården, där en hel delav arbetet kretsar kringskogen och sågverket.Monika jobbar i vården,och treårige Isak är djuptengagerad i maskiner förskogen.Mattias köpte sågen för tre årsedan. En sen onsdagskvällkörde han in med släpet pågårdsplanen och klockan halvåtta morgonen efter ringde enskogsägare i trakten och badom hjälp.Ryktet hade spridit sig fort28 VI SKOGSÄGARE 2/08

ger drag åt skogsgårdenskäl har jag behållit mitt gamlaarbete inom Studiefrämjandetpå deltid, men jag skulle kunnaförsörja mig helt på sågen, sägerMattias innan han drar påhörselkåporna och startar bandsågen.och på den bogen har det fortsatt.– Det finns nästan hur mycketsom helst att göra. Av olikaVIRKET SER förfärligt ut. Detär halvtorra stockar, svårt härjadeav granbarkborrar, någotsom tillhör vardagen.Den typiske kunden är enskogsägare med några tiotalstockar från vindfällen ochinsektskadade träd. Det är ismå volymer, som inte har någotstörre virkesvärde om detsäljs på vanligt sätt.Den andra ytterligheten ärspecialsågningar av extra högkvalité till något speciellt projekt,ofta i ek eller något liteovanligare trädslag.Det kan också vara udda dimensionersom efterfrågas tillnågot bygge.Men för dagen är det dåliggran som bandsågen arbetar sigigenom medan spånen yr i luften.När ytterbrädorna tagitsbort blir det ändå förvånansvärtfint virke.– De här stockarna hade integett många tior stycket, om deens gått att sälja. Nu mångdubblasvärdet jämfört med omvi skulle köpt dem på byggmarknaden.Och framför allt ärdet skönt att ha bräder hemma,säger Eskil Thorell när hanströar upp dagens skörd i enprydlig stapel för torkning.Han är med och assisterar vidEtt uppdragpå väg att bliklart. FramöverfunderarMattias på attkompletteramed en mobilhyvel.sågningen, vilket gör arbeteteffektivare.Mattias debiterar 380 kronori timmen för jobbet.– Inget uppdrag är det andralikt. Men i normalfallet, medhjälp av kunden, brukar jaghinna drygt sex stockar i timmen,berättar han.FÖRETAGET drivs som enFortsättning sid 30VI SKOGSÄGARE 2/0829

SKOGSGÅRDENFortsättning:Mattiasrullande...enskild firma. Totalt har haninvesterat knappa 300 000 kronor,varav sågen utgör ungefär200 000 kronor (plus moms).Till det kommer dragbil, slipmaskinoch lite annan utrustning.Förutsatt att inte sten ellerspik kommer emellan hållerbladen skärpan i två timmar.Dessutom ska de skränkas vartredje gång, vilket till skillnadfrån slipningen är ett ganskamanuellt arbete.Storleken på sågen gav sigsjälv eftersom han ville kunnadra den efter en personbil ochkunna ansluta den till ett vanligtuttag för trefas (med 16amperes säkring).– Det finns traktordrivnamodeller, men jag tycker el ärtrevligare. Virket ska ju ändåStockenroteras irätt lägeoch rätthöjd medhydrauliskstyrning.till gården, då kan man likagärna transportera dit stockarna.NÄSTA INVESTERING blirkanske en mobil hyvel, sägerMattias, som ganska fort kändesig ”varm i kläderna” efterrivstarten.– Men det är klart man lär sighela tiden. Jag möter mycketkunskap hos skogsägarna somvill ha sågningen utförd på speciellasätt och jag är ödmjukinför all kunskap som finns hosden äldre generationen på landet,både när det gäller sågningoch mycket annat.Hemma på gården sköterMonika firmans pappersarbeteparallellt med arbetet inom vården.De är medlemmar i Södraoch gör skogsarbetet själva.– Även om det blir en del virkesinkomsterbehövs någotmer. Jag tycker vi har hittat enfin balans mellan olika verksamheter,säger Mattias Hedén.En fördel med bandsågen är attman kan såga flera block ochbrädor på en gång.Eskil Thorell strölägger skördenefter dagens arbete. ”Det går alltidåt virke på en gård”, konstaterarhan.Den insektsskadadeochhalvtorra stockenser inte mycketut för världen......men gerändå en hel delsnickerivirke.30VI SKOGSÄGARE 2/08

Kampanj lågtrycksservoMaskinprogram från Nordfarm Maskin ABMaskinkatalogen: Höst/ vinter

Kanonår för föreningarnaMARKNAD– I modern tid har föreningarna aldrig varitstarkare än nu och frågan är om det totalt settens var bättre under Koreaboomen.Av Pär FornlingDen bedömningen gör UlfÖsterblom, LRF Skogsägarna,med lång erfarenhet av branschen.Han framhåller att detberor på något mer strukturelltän förra årets ovanligt godakonjunktur.– Jag tycker det hände någotkring sekelskiftet som lett tilldagens situation. Förändringsförmåganhar ökat. Det finns eninsikt om att organisationenhela tiden måste omprövas ochdet finns mer beslutskraft änför några år sedan.Förtrondemannasidan harUlf Österblom,LRFSkogsägarna.effektiviserats genom färreskogsbruksområden och organisationen trimmats i omgångar,både organisatoriskt och påfältet.– Man har blivit effektivareatt hantera sin roll på virkesmarknaden,säger Ulf Österblomoch framhåller att det igoda tider som de här är viktigtatt lyssna på ”slaven på triumfvagnen”.– Faran är att inte nyttja degoda förutsättningarna på virkesmarknadenoch att man inteskaffar sig en god bild av vadskogsägarna, däribland potentielltnya medlemmar, önskarav föreningen.REKORDRESULTAT 1.Mellanskog ökadeomsättningen med drygt10 procent och stärkteföreningen.– Det känns roligt att redovisaett rekordresultat, konstaterarvd Lars Gabrielsson.Historiskt har Mellanskogett antal tuffa år bakom sig,men den finansiella styrkanökar successivt, vilket blandannat visar sig i att soliditetenökade med drygt två procenttill 9 procent.Inte minst viktigt är den positivautvecklingen för Setra,där Mellanskog nu är näststörste ägare med 26 procentav aktierna (Sveaskog 50 procentoch LRF 22 procent). Detbokförda värdet är 40 kronorper aktie och det verkliga värdetvisar sig när Setra, enligtplanerna, introduceras på börsen.Under perioden har den positivautvecklingen på virkesmarknadenfortsatt och föreningenhar tagit flera initiativtill prisökningar Under 1,5 århar priserna för massaved ochtimmer ökat med 40 procent iområdet.Resultat Mellanskog,miljoner kronorOmsättning 3 100 (2 800)Rörelseresultat 46 (13,5)Efter finansposter 59,4 (17,3)Virkesfångst: 5,0 milj m 3 fub (4,65)Medlemsareal: 1,7 miljoner hektarREKORDRESULTAT 2.Förädlingsindustrin fortsätteratt ge draghjälp åtNorrskog.Bildandet av NWP (NorrskogWood Products) år 2004 bleven vändpunkt. Då tog Norrskogfull ägarkontroll över industrinoch kunde kraftsamlalångsiktigt.Precis som förra året redovisarden ekonomiska föreningenett minus men vinsterna i NWPger ett rekordresultat för koncernen.Av det återförs 54 miljonerkronor direkt till medlemmarna.Alla sortiment som levereratseller kontrakterats före oktober2007 får 30 kronor kubikmeterni ett pristillägg.– Då priset på vedråvara stigitså snabbt under året har det varitsvårt att betala rätt pris tillskogsägarna. Därför väljer vi attgöra det här tillägget, förklararordförande Gunnar Heibring.Dessutom betalas 7 procentsränta på insatskapitalet, vilketkostar 7 miljoner kronor.Styrelsen har också beslutatom pristillägg för virke sommätts in efter 2007, vilket belastarkommande års resultatmed 14 miljoner kronor.Resultat Norrskog,miljoner kronorOmsättning 1 804 (1 554)Rörelseresultat 178 (74)Efter finansposter 168 (75)Virkesfångst: 1,54 milj m 3 fub (1,5)Medlemsareal: 1,1 miljoner hektarMILJARDUTDELNING.Efter en ny blåsig periodär Södra redo att dela ut1,3 miljarder kronor tillmedlemmarna.– Enligt styrelsens förslag delas50 procent av rörelseresultatetut. Därmed visas återigen styrkani vår associationsform, denekonomiska föreningen, sägerordförande Lars-Eric Åström.Utdelning fördelas i en treklöver:✔ 650 miljoner kronor utgårsom insatsemissionen (40 procentpå innestående inbetaltinsatskapital).✔ 19,5 procents ränta på insatskapitalet.✔ 352 miljoner kronor i efterlikvidpå virkesleveranserna(12,5 procent).Avkastningen på sysselsattkapital blev 15 procent, vilketär väl i nivå med målet omminst 10 procent över en konjunkturcykel.En av de värdemätare som vdLeif Brodén lägger särskilt storvikt vid är ökningen av produktiviteten,som för helåret var 1,6procent. Det interna målet är engenomsnittlig ökning med 2procent om året.En grundbult är att engagerahela personalen, som förra åretkom med 1 400 förbättringsförslagi stort och smått.En blick på kommande investeringarvisar hur viktig energinär. Av tre miljarder kronorär ungefär 80 procent relateradetill energiområdet.Den verksamhet som lyftmest är sågverken. Så sent som2004 var avkastningen på detoperativa kapitalet närmast nolloch förra året var det 40 procent.Men nu kärvar det påmarknaden. Inför detta åretkonstateras att ”sågverksnäringenfår inrikta sig på klart lägreresultat än rekordåret 2007”.I årsredovisningen finns enanalys av hur känslig föreningenär för olika förändringar.Om exempelvis dollarkursenökar eller minskar med 50 örepåverkas helårsresultatet med400 miljoner kronor:Variabel Förändring Effekt helår+/- milj krUSD/SEK 50 öre 400Massapris 300 kr/ton 600Massaved 25 kr/m 3 fub 225Trävarupris 50 kr/m 3 80Sågtimmer 25 kr/m 3 80På grund av stormen omfattarbokslutet, precis som detförra 1,5 år.För att få jämförbara siffrorredovisas även resultatet på årsbasis:Södra 18 månader,miljoner kronorOmsättning 25 000 (24 000)Rörelseresultat 2 623 (1 426)Efter finansposter 2 610 (1 450)Södra ett årOmsättning 17 794 (15 891)Rörelseresultat 1 669 (1551)Efter finansposter 1 663 (1544)Rörelseresultatför olika enheterSödra skog 115 (55)Södra Cell 1027 (1331)Södra Timber 586 (270)Gapro 43 (13)Virkesfångst: 19,2 milj m 3 fub (18,2)Medlemsareal: 2,3 miljoner hektar (2,2)32 VI SKOGSÄGARE 2/08

Kyliga vindar hos sågverkenStormar i kombinationmed fallande byggande iUSA är två orsaker somskapat oro för sågverken.Nu håller i alla fall råvarumarknadenpå att återgåtill det ”normala” och förreller senare måste USAbygga mer...För ett år sedan drabbades Europaav den svåra stormen Kyrill,som fällde över 50 miljonerkubikmeter.Effekterna av stormen komatt sätta sin prägel på trävarumarknadenoch än i dag upparbetasstormtimmer i Tyskland.Om den europeiska skogenföregående år drabbades avhårda vindar, så har de i år blåstin över sågverken, som har fåttvidkännas ett betydligt svalareklimat. Tyska och österrikiskasågverk som i början på 2007hade råvarubrist, kom genomstormen att snabbt att få tillgångtill stora volymer timmersom resulterade i betydandeproduktionsökningar. Timmerprisernapressades kraftigt ochstora volymer trävaror bjöds uttill betydligt lägre priser.757065Dyr finsk importPrisutveckling för rysktsågtimmer av gran, euro/m 36055504540 2003 2004 2005 2006 2007 2008Redan utan chockhöjningen avimporttullarna har det ryska timrettill Finland blivit dyrare.Diagram: Woodstat/ Vi SkogsägareDET VAR EMELLERTID intebara stormen som kom att påverkaträvarumarknaden.En kraftig minskning i USAsbostadsbyggande fick landetskonsumtion av trävaror att falladramatiskt. Priserna på trävarorkom under stark pressoch vissa sortiment nådde delägsta nivåerna på många år.Om vi till detta lägger dollarnsförsvagning är det lätt attförklara varför den svenska exportentill USA under 2007 föllmed 60 procent jämfört med2006. Europas samlade exporttill USA minskade med 46 procenttill 2 miljoner kubikmeter.Därmed ”stannade” ungefärtvå kubikmeter granvaror kvari Europa, i stället för att skeppasöver Atlanten.BYGGANDET I USA har fallittillbaka till en takt som motsvarar1 miljon lägenheter omåret. Det är inte länge sedankurvan pendlade runt 2 miljoner.Den nuvarande låga nivånförklaras av stora lager avosålda hus som först måste säljasinnan igångsättningarna avnya bostäder stiger igen. Vi böremellertid hålla i minnet attmed hänsyn till demografiskaförhållanden så behövs ett årligtbyggande på ca 1,9 miljonerenheter.Det betyder att byggnationenkommer att ta fart igen, men vifår nog ödmjukt konstatera attdet kan ta en tid med tanke påden ekonomiska turbulens somjust nu präglar i första handUSA.FLYTTAR VI OSS fram tillbörjan på 2008 så har mycketav stormtimret upparbetatsoch vi har än så länge varit förskonadefrån någon störrestormfällning.Prisfallet på sågtimmer hartill stor del återhämtats i de berördaländerna och produktionenhar gått in i ett lugnareskede.I Österrike nådde grantimmerprisernaen topp i januariifjol med 86,32 euro per kubikmeter.Därefter föll priset med10 euro per kubikmeter innanpriskurvan åter vände uppåtoch i december låg priset bara2 euro under toppnoteringen.Det är emellertid inte bara prisetpå sågtimmer i Österrikesom stigit på sistone utan ocksåmassaveden, men priserna liggerändå 7–9 procent undertoppnoteringarna. Bränslesortimenteni Österrike påverkadesinte av stormen utanfortsatte att öka om än i långsammaretakt.Euro/m 3 pbBränsle- 2005 2006 2007 PrisförvedändringBarr 30,29 34,94 36,17 +19 %Löv 48,03 51,17 51,86 +8 %ÄVEN I TYSKLAND har prisernaför gransågtimmer ökatpå sistone, men ligger fortfarande7 procent under toppnivån.När det gäller massavedenlåg producentprisindex i november2007 28 procent översiffran för samma månad 2006.Går vi tillbaka till november2005 är ökningen inte mindreän 72 procent.Under några år har det alltsåvarit en rejäl prisökning påmassaved.I FINLAND är emellertid timmerprisernaunder press. Enligtdet finska SkogsforskningsinstitutetMetla, låg grantimmerpriseti januari 200823 procent under toppnivånvid halvårsskiftet 2007.För furutimret blev sänkningen18 procent,I ett något längre perspektivhar emellertid priserna stigit.Jämfört med början av 2006handlar det om en uppgångmed 24 procent för grantimmeroch 34 procent för furu.Även om den allmänna pressenär nedåt är Finland beroendeav att importera råvaraoch där drar utvecklingen åtandra hållet.För går vi öster ut har denryske presidenten nu slagit fastatt ökningarna av exporttullarnaskall genomföras. Detbetyder en höjning från 10 till15 euro per kubikmeter nu undervåren och sedan en ytterligarehöjning nästa år till 50euro.Sen har vi också fått det nyadirektivet från EU om förnybarenergi...Vi får nog anledning att följaprisutvecklingen på skogsråvaraframöver.Lars GöranOlssonLars Göran Olsson har i över38 år arbetat med statistik ochanalyser inom skogsindustrin, senastsom analytiker hos Skogsindustrierna.Han är nu fristående konsult ochkan nås via: lg@woodstat.se ochwww.woodstat.seSetra bromsar sågverkenSetra har varslat 10 procent av personalenoch minskar produktionen vid fem av sina12 sågverk.– Lagersituationen i branschen har blivitbesvärande hög. Vår bedömning är att dettar minst ett år innan lagernivåerna hamnatpå en mer normal nivå, samt att marginaleroch resultat kommer att bli väsentligtlägre 2008 än under 2007, sägerkoncernchef Kent Torwald.Han räknar med normal produktionstaktförsta halvåret 2009.Rekord för skotarnaEfter stormen Gudrunsåldes 353 stora skotarei landet, vilket varen rekordnotering.Den passerades redanförra året med 382nyregistrerade skotare,enligt statistik somElmi presenterar. Detre största företagen ärJohn Deere, Komatsu/Valmet och Rottne.Vanlig maskin.Skogsexporten 128 miljarderProduktionen av sågade barrträvarornådde ny rekordnivå under 2007 med18,6 miljoner kubikmeter. Exporten vändeneråt och minskade preliminärt till11,5 miljoner kubikmeter, eller med cirka13 procent.Det visar siffror från Skogsindustrierna.Produktionen av papper och papp i sjönkmed 2 procent till 11,9 miljoner ton.Värdet av exporten av skogsindustriprodukteruppgick år 2007 till 128 miljarderkronor, en ökning med 4 procent.VI SKOGSÄGARE 2/08 33

Full snurrbakåt fixarmarkenOlle Hemmingson ärflitig både i skogen ochuppfinnarverkstaden,dessutom är han aktivinom Norrskog.Markberedaren Gärdstafräsenär hans konstruktion. Den harrunda hjul med snedställdaskärblad som gräver sig nergenom att rotera ”baklänges”.Hinder som stenar och rishögarkan den däremot rullaöver.Normalt monteras markberedarenpå en jordbrukstraktor,men nu har han gjort en variantmed en uttjänt skördare sombasmaskin.Poängen är att skördarenbackar fram och skjuter markberedarenframför sig. Hjulentrycker därmed till markberedningsfläckarnaoch man kanplantera omedelbart. Vid konventionellteknik bör tiltanKvistaggregatet och kranen har tagits bort. Aggregatet sitter på en kranarm som är fäst i kranfästets tiltplatta. Enkulled förbinder armen med markberedaren.gärna ligga över vintern för atttryckas till.– Det finns mängder av begagnadeskördare som intelängre används för avverkning.Aggregatet och kranen är slitet,men de har inte körts mångamil. Drivlinan är oftast oslitenoch maskinerna billigare. Pådet här sättet kan de få nytt liv.För egen del monterade jagaggregatet på en strippad Rottnerapid, berättar Olle Hemmingson.Han planerar också att göraett aggregat för sådd mellanmarkberedaren och skördarhjulen.Markberedningsaggregatetkostar kring 150 000 kronormed hydraulpaket.www.hemmingson.nuMarkberedningshjulen ligger påsamma bredd som hjulen påskördaren. De roterar baklängesoch jorden plattas omedelbart tillnär ekipaget kör över hygget.STOPPA GRANBARKBORRENMED MASSIVA INSATSER AV FÄLLOR, FÅNGSTVIRKE,SÖK OCH PLOCK KAN BARKBORREN STOPPAS.VITALA TRÄD OCH ÖKAT ANTAL NATURLIGA FIENDERGÖR INSATSER AV FÄLLOR EXTRA VERKSAMMA I VÅR.• Kompletta system för ved,spannmål, pellets, olja, el eller sol• Solpaneler med hela 767 kWh/m 2• Miljögodkända värmepannormed hela 91 % verkningsgradg• 4 års garantiPannanEn av marknadenseffektivasteNYHET!SolsystemvakuumrörGYLLEBO GÖDNING AB, TORSJÖ 444, 260 70 LJUNGBYHEDTEL:0435-441040 FAX:0435-441705 GYLLEBO.PLANTSKYDD@TELIA.COMWWW.GYLLEBOPLANTSKYDD.COMFör mer info kontakta kt din lokala l rörinstallatör tö eller besök www.trebema.seTREBEMA AB • Tel 0480-870 20 • www.trebema.seVI SKOGSÄGARE 2/08 35

Ljusningpå skyddsfrontenTEKNIKEtt nytt visir släpper inbetydligt mer ljus än detraditionella näten.Det beror på att man i ställetför att använda nät etsar sexkantigahål i tunt, rostfritt, fjäderstål.– De största fördelarna är braljusinsläpp och att det skyddarmot stänk från sidorna, sägerAnders Johansson, Södra.Han arbetar med att ta framoch utvärdera produkter och ärinte minst engagerad i säkerskog.Visiret har tagits fram avHellbergs Safety i Göteborg.Priset är drygt 300 kronorplus moms, dessutom krävs ettspeciellt fäste för andra hjälmarän företagets egna.– En av de saker vi lyft frami utvärderingen är att det börMathilda Clausénhar testat visiret etttag och konstateraratt sikten blivitbättre. ”Exempelvisbehöver jag intefälla upp det för attläsa av måttbandet”,säger hon.vara direkt anpassat till fleraolika hjälmar, säger AndersJohansson.www.hellbergsafety.comJONSEREDS NYA SNÄLLARE MOT MILJÖNHårdare krav på utsläpp både i konventionella tvåtaktsmotorerUSA och EU driver på utvecklingenav motorsågar. Jonse-Andra saker som förbättratsi samma storlek.reds första såg (modell CS2255) är att man gjort sågen mer lättstartad,dels genom en bränsle-som når upp till miljökravenuppges inte bara minska utsläppenmed 60 procent utan också förgasaren, dels genom attpump med bensin direkt tillminska bränsleförbrukningen dragmotståndet i startsnöretmed 20 procent, jämfört med minskat med 40 procent, jämförtmed tidigare modeller.Ett rejält vred gör att det intekrävs något verktyg för att spännakedjan eller byta svärd.Modellen kostar knappa6 000 kronor (inklusive moms)och är tänkt för skogsägare somanvänder sågen någon gångvarje vecka eller månad.Något verktyg krävs inte för attspänna kedjan.RÅSTYRKA, LASTFÖRMÅGAOCH DRIFTSÄKERHET.Dieselmotorer upp till 3,0 lSvenskt rostskyddKnappstyrd4-hjulsdriftSuccécomeback för Isuzu!Isuzu har gjort en rivstart på den svenska pickupmarknadenoch säljer långt över förväntan.Isuzu D-Max är en kraftfull, oöm och slitstark pickupsom kan fås med pickupsegmentets största dieselmotorpå 3,0 liter och urstarka 163 hk. Den motorngår att kombinera med en smidig automatlåda.Det finns även en motor på 2,5 liter och 136 hk.Isuzu har klassledande dragförmåga och lastkapacitet:3000 kg på dragkroken och 1035 kg på flaket.Isuzu D-Max finns som Crew Cab med fyra dörraroch bekvämt utrymme för fem personer. För densom behöver längre lastutrymme finns ExtendedCab med två dörrar och fällbara säten bak.Hög last- & dragviktAutomatväxel med möjlighet till frikopplingD-Max är en stark bil med stark ekonomi.Garantin är på 3 år/10000 mil. Låg bränsleförbrukninggör valet lätt. Välkommen till våra Isuzuhandlare.Vi finns redan på 61 platser med bådeförsäljning och service, du hittar dom påwww.isuzu.se.Tillverkad av Asiens största lastbilstillverkarewww.isuzu.se36 VI SKOGSÄGARE 2/08

FÖR UTBOR I STOCKHOLMPub Treklövern!Mötesplats för jord- och skogsägare i huvudstan.Tisdag 8 april Kvinnor äger skog!Nästan 40 procent av skogsägarna i Sverige är kvinnor. Här får du träffa företrädare för Skogsägarkvinnorna.”Vi växer och är den största intressegruppen för skogsägande kvinnor, men ännu har vi inte nått alla våra mål!”,säger Mia André, ordförande för Skogsägarkvinnorna.Riv ur och spar!Onsdag 7 maj Lär dig mer om skog på distans!Mats Hannerz, Skogforsk, berättar om Kunskap Direkt, en fantastisk plattform där du kan lära dig nästan allt omhur du sköter din skog. Nu kommer även möjligheten att gå distanskurser.Puben med öl och smörgåsar till försäljning öppnar 17.30, föredraget börjar kl 18.00 och pågår ungefär en timmeVi håller till i LRF-huset Franzéngatan 6 (T-bana Stadshagen, uppgång Mariedalsvägen)Anmälan senast 5/4 resp 4/5 till: pia.broberg@skogsagarna.lrf.se eller telefon: 08 – 787 58 95. Begränsat antal platser!Grundkurs i skogsbrukUnder två kvällar går vi igenom grunderna i skogsbruk:Sveriges skogar, Skogsskötselgrunder, Lagar och markägaransvar,Generationsskifte, Virkesförsäljning samtSkogsbruksplan. Under utedagen praktiserar vi det du lärt.6 och 13 maj kl 18 – 21 samt 16 eller 17 maj kl 10 – 15.Plats: LRF-huset, Franzéngatan 6 (T-bana Stadshagen)Pris: Medlem i skogsägareförening och LRF 200 kr.Medlem i skogsägarförening eller LRF 400 kr.Övriga 700 kr. Alla priser inklusive moms.Anmälan senast 29/4 till: pia.broberg@skogsagarna.lrf.seeller telefon: 08 – 787 58 95. Begränsat antal platser!Kraftsamling Skog – Seminariekväll 2En seminarieserie för dig som inte vill binda upp dig för enstudiecirkel eller som komplement till den studiecirkel dugår! Ikväll kommer Göran Örlander, professor i skogsskötseloch skogsskötselchef på Södra, och berättar om desenaste rönen kring effektiv skogsföryngring.15 april kl 18 – 21Plats: LRF-huset, Franzéngatan 6 (T-bana Stadshagen)Pris: Medlemmar i en skogsägarförening eller LRF 100 kr,övriga 200 kr (inkl. moms).Anmälan senast 8/4 till: pia.broberg@skogsagarna.lrf.seeller telefon: 08 – 787 58 95. Begränsat antal platser!Mer information om aktiviteterna finns på www.utbo.lrf.se !Har du funderingar om aktiviteterna eller andra skogliga frågor hör gärna av dig till Karin Vestlund Ekerby,karin.vestlund.ekerby@skogsagarna.lrf.se eller 08 – 787 57 72.Varmt välkomna!Studiecirklar i Kraftsamling SkogCirklar planeras bl a i Stockholm och Haninge se www.sv.se för information om tider och anmälan!Mer information finns även på www.kraftsamlingskog.lrf.se!

TEKNIKNya metoder testasi energirika beståndPå lantbruksuniversitetet experimenterasmed banbrytande sätt att angripa eftersattaröjningar. Och nya beräkningar visar att detfinns oväntat mycket energi att hämta.Text & foto: Pär FornlingTekniken går hand i handmed arbetsmetoderna.Det normala vid gallring itäta ungskogar, eller så kalladekonfliktbestånd, är att man väljerett träd i taget som ska skördas.– Det här är naturligtvis ingafärdiga maskiner, utan en sortsförsöksriggar, förklarar professorTomas Nordfjell när hanvisar de två skördaraggregaten.De kommer direkt från ”uppfinnarverkstaden”med en heldel övrigt att önska av designoch finish, men poängen är tänkandetbakom maskinerna.DEN ENA ÄR ETT ovanligtgrovt sågsvärd som förs in ibeståndet som ett spjut. Därefterfälls sågen ut och dras motbasmaskinen. De klena stammarnalägger sig i ett prydligtstråk efter sågen,Det andra aggregatet är meravancerat. Det klipper av stammarnaoch plockar in flera trädi samma grepp.Ackumulerande aggregat äri sig ingen nyhet, även om dethär greppar osedvanligt storabuntar.DET NYA ÄR ATT det harfyra matarrullar men saknarkvistknivar. Därför komprimerasträdbuntarna, kvistarnabryts utan att ramla av ochmaterialet blir mindre skrymmande.– Även om det vore möjligtatt kvista träden är det inteönskvärt. Vi vill ju ha med såmycket biomassa som möjligt,påpekar Tomas Nordfjell.ALTERNATIVET (som testriggarnabyggts för) är attplocka ut stråk rakt in i beståndet,så kallad ”geometrisk”gallring. Det analyserar DanBergström i sin kommandedoktorsavhandling.– Det verkar lovande. Vid ettpraktiskt försök i Nordmalinggick vi från 4 000 till 1 200stammar per hektar. Det visadesig att skördearbetet blev 10–15procent effektivare.– Vi använde oss av ett aggregatfrån Bracke i ett tallbestånd.Det var alltså dagenstillgängliga teknik. Med aggregatanpassade för geometriskgallring är potentialen betydligtstörre.Dan Bergström och TomasNordfjell med en grovsågkedja som testas i en avförsöksriggarna i täta klenabestånd som det här.En avgörande fråga är förståshur skogen ser ut efteråt.– I det här försöket märksingen kvalitetsskillnad. Det ärTALAR OM NÄR DEN BLIR GAMMALHjälmar är en färskvara ochbryts ner av solljus. Grundregelnär att den som använderhjälmen flitigt bör byta varttredje år.Ett annat sätt är att låta hjälmensjälv tala om när den fåttför mycket uv-strålning. Detgörs genom en röd knapp, såkallad ”uvicator” som blir heltvit då det är dags för hjälmbyte.Tekniken är standard på Stihlsskogshjälm G2000 och lanserasEn finess är ett parskyddsglasögonvilka kan fästas ihjälminredningenoch skjutas uppunder hjälmskaletnär de inte behövs.Den röda knappen visar att hjälmenär ok, men då den färgas helt vit ärdet dags att skaffa ny hjälm.också på hjälmen G3000 underåret.Bli rik på din skogwww.kraftsamlingskog.lrf.se38 VI SKOGSÄGARE 2/08

Ett helt nytt aggregat i försöksstadiet.från riksskogstaxeringen.Utgångspunken är täta, klenabestånd (under 15 meters höjd)med minst 30 ton biomassa(TS) per hektar.faktiskt svårt att särskilja denhär ytan från den konventionelltgallrade, säger Dan Bergström.Nya beräkningar av hurmycket biomassa det finns i eftersattaröjningar och täta ungskogarvisar att potentialen ärstörre än dagens skörd av grot.Tomas Nordfjell har gjort endjupdykning i det så kalladeröjningsberget och uppgifterHAN RÄKNAR MED att skördepotentialenfrån de här skogarnaär 5 miljoner ton (ts) omåret, motsvarande 10 miljonerkubikmeter biomassa.Resultaten kommer senare ivår att presenteras på en världsmässaför bioenergi i Jönköping.NoveFella med feromonet Phero-X-Lure IT doftar oemotståndligtför en utsvulten och kärlekskrank barkborre.STOPPA GRANBARKBORREN!Plastfälla = NoveFella + feromonet Phero-X-Lure ITVirkesfälla = Cyper Plus + feromonet Phero-X-Lure ITRING 0644-72 100 ELLER BESÖK SKOGMA.SEVI SKOGSÄGARE 2/08 39

FORSKNINGEn av mångadrabbade ekar, denutlösande faktorn varkalla vintrar.Dödliga svampar på spårenMängder av askar dör i ett av de värstasjukdomsangrepp som drabbat ett svenskträslag i modern tid.Den dystra slutsatsen drar docenten ochskogspatologen Pia Barklund med oroandeinblickar i skadesvamparnas värld. Av Pär FornlingUr ett historiskt perspektivär det dubbelt oroande. Förvikingarna var det livetsträd.Den väldiga asken Yggdrasilomgav hela världen,evigt skyddad av ödesgudinnornasom hällde sand ochvatten över dess grenar.Men nu ser det illa ut.– Askskottsjukan har ettbetydligt snabbare förlopp änalmsjukan som vi levt medsedan 50-talet, säger PiaBarklund bekymrat, medanhon granskar några askskotti växthuset.Vi är i Uppsala på Lantbruksuniversitetsinstitutionför skoglig mykologi och patologi.Här har hon arbetat sedan1976, med undantag för ettantal år i Afrika, som tagit enstor del av Pia Barklundshjärta.Arbetet i Etiopien och Kenyahar fortsatt på hemmaplangenom forskningsprojekti samarbete med kollegori Etiopien, Uganda och Kenya.STEGET FRÅN Uppsalatill Afrika är faktiskt intelångt. Frågorna är internationellaoch på institutionenfinns forskare från 22 nationer.Man kan säga att dengränslösa forskningen matcharde gränslösa hoten.En friare handel riskeraratt få farliga insekter ochsvampar som fripassagerareoch ett varmare klimat göratt sjukdomar överlever påallt nordligare breddgrader.– Vi får räkna med flersvampangrepp framöver. Askenär illa nog, men det ärtrots allt en trädart med begränsatekonomiskt värde.Det som jag funderar alltmerpå är vårt stora ekonomiskaberoende av endast två trädarter,tall och gran, säger PiaBarklund.MEN ALLT ÄR inte nattsvart.Ibland kommer larmom sånt som visar sig haganska naturliga förklaringar.Både ”ekdöden” och granens”kådblödarsjuka” beroddei första hand på olyckliga,men någorlundanormala, klimatförhållanden.Och kunskapen har tagitjättekliv framåt.– Läroböckerna behöverskrivas om. Med dagens molekylärametoder kan vi artbestämmasvamparna på etthelt annat sätt än tidigare,säger Pia Barklund.Fortsättning sid 4241

Törskateangrepp i Norrbotten.Foto: Hans Samuelsson, SkogsstyrelsenPia Barklundmed någraskott somkanske gerhopp åt asken,det gäller atthitta resistentaträd.En illaangripenplanteringav ask.Foto:Pia BarklundFortsättning:Dödligasvampar...Har du några praktiska exempelpå ny kunskap?– Massor. Tidigare trodde viatt det fanns två arter av törskatesvamp.Nu vet vi att det ären art. Honungsskivling däremotansågs tidigare vara en arti Sverige. Nu vet vi att det ärfyra arter som angriper trädenoch ger röta med olika aggressivitet.Vad är det som drabbar askarna?– Med hjälp av DNA-analyserhar vi konstaterat att boveni dramat är svampen Chalarafraxinea som härjat i Polen iöver tio år.Hur visar sig angreppen?– Ett första tecken är vissnablad och att fjolårsskotten blirbruna och dör som ett resultatav att innerbarken nyligen hardött.Vad händer sedan?– I lindrigare fall utvecklasinte skottdöden vidare. I svårarefall sprider sig svampenfrån de döda skotten till alltgrövre grenar. Angreppen kanväxa in till stammen och gekräftsår. De når efter en tid runtstammen och därmed dödasden del av trädet som är ovanförsåret. Under sommarenuppkommer dessutom helt nyaangrepp på årets skott och blad.Bladen skrynklas och blir förstljusgröna, därefter bruna ochtill sist svarta.Vad kan man göra för atträdda träden?– Man kan prova att klippabort det döda på skotten. I vissafall har det bromsat skadeutvecklingen,men inte alltid.Svårt angripna träd är bäst attta bort. De har visat sig mycketmottagliga och kommer alltidatt vara känsliga för nya angrepp.Hur omfattande kan det bli?– Till de värst drabbade ländernahör Litauen, där har hittills60 procent av asken försvunnit.Vi riskerar att hamnai samma läge.Ska vi räkna ut asken frånSverige?– Det är inte alls säkert. Detfinns motståndskraft hos en delaskar, vilket tyder på att svampentidigare funnits i trädetshistoria, om än inte lika aggressiv.Förhoppningsvis kan vihitta motståndskraftiga fröträd.I dag tycks dock allt materialpå plantskolorna vara mottagligtför sjukdomen.En del av gåtans lösning finnsalltså i trädens historia?– Det kan man säga. Om trädetoch svamparten har en evolutiontillsammans utvecklasförsvarsmekanismer. Omväntär försvaret mot sjukdomarmycket mindre om trädet intemött angriparen tidigare i historien.Almsjukan är ett braexempel. En svamp som almarnainte kände igen kom ini Europa och spred sig epidemiskt.Är det något speciellt somoroar dig, utöver askarna?– Det finns ett par otrevligatallsjukdomar som kommit in iEuropa och som håller på attbreda ut sig. De skulle kunnaställa till stora problem.Tallen verkar redan illa utsatt...– Ja, det är en hel del. Vi hargremeniella-angreppen i färsktminne. För några år sedandrabbade de 400 000 hektar.Nu har vi svåra angrepp avtörskatesvamp i Norrbotten.Hittills har Riksskogstaxeringenredovisat skador på ungefär160 000 hektar inom de områdensom inventerats. Troligenär de totala angreppen betydligtstörre.Hur smittas träden av törskate?– Sporer som utvecklats isvampsåret på tallen flyger ivägtill en örtväxt. Där bildas andrasporer som sprids tillbaka tilltallen och ger nya angrepp. Dethär kallas att värdväxla. Tidigaretrodde vi tulkört och pionvar de viktigaste mellanvärdarna,men ny kunskap frånFinland visar att den lilla blom-42 VI SKOGSÄGARE 2/08

man skogskovall troligen är denviktigaste mellanvärden. Dessutomhar vi en form av svampensom sprids direkt från talltill tall.Kan man hålla efter skogskovallför att minska törskate?– Det är tveksamt om detskulle fungera praktiskt, mendet finns flera exempel på värdväxlingdär liknande insatserhar betydelse. Det mest kändainom skogen är knäckesjukanmed en svamp som värdväxlarmellan tall och asp. Därför ärdet inte bra att ha asp i ung tallskog.Förvärras angreppen?– Det verkar så, men problemenär inte nya. Vi har törskateangreppbelagda från år1912. De finns i hela landet,men är historiskt mest omfattandei Norrbotten.Hur upptäcks att trädendrabbats?– Grenar och toppar dör. Tittarman närmre under juni ellerjuli månad finns ofta röda sporeroch kådindränkta stamsår.Till att börja med noteras oftaDen lillaskogskovallenär en avbanditernabakom törskate.en enstaka död, röd, gren i kronan.Därefter kan trädet varasjukt i många år.Vad kan skogsägarna göra?– Träd som angripits är detbäst att ta bort så att inte flersmittas. Åtminstone ska desmittade träden bort i gallringarna.Är det ett problem?– Uppenbarligen. Jag harofta sett hur man lämnat bådeangripna fröträd och naturvårdsträdpå hyggen. Det ärinte bra. De sprider sina frönsom gror till plantor och trädmed mottaglighet för svampen.Det är en viktigare anledningtill att ta bort träden än sporspridningen.Sporer finns detförmodligen ändå i den omkringståendeskogen.– Det finns alltså resistentaträd?– Ja, här har vi ett positivtexempel där sjukdomen ochträdet har en gemensam evolution.I Skogforsks avkommeprövningari Övertorneå ärbara en tredjedel av träden angripnaav törskate. Därmedfinns förutsättningar att väljafrö från de friska träden ochhöja motståndskraften i framtidabestånd.Hur är det med ekdöden?– Ekdöden i Europa utlöstesav ett par kalla vintrar i rad.Särskilt viktig i Sverige var vintern1986/87. Träden fick frysskadorpå stammarna, och troligtvisdrabbades ävenrotsystemet på träd med ytligarerötter. Ekarna hade svårt atthämta sig under 1990-talet medvarma vintrar och torra somrar,som ledde till sekundära angreppi form av honungsskivlingoch ibland också algsvampar.I början av 90-talet hade viäven kådgråtande granar…– I grunden var det ocksåfrostskador.Kan skogsbruket göra merpå ett övergripande plan föratt mota alla dessa hot?– En sak jag vill lyfta framär betydelsen av att kvantifieraoch beräkna de ekonomiskaföljderna av olika angrepp. Detger mer tryck i frågan. Vi vetexempelvis att rottickan, somkanske är den allvarligastesvampen, kostar skogsbruketmellan 500 miljoner kronor ochen miljard kronor om året iform av rötskador. Det har letttill åtgärder och motiverar attmer görs. För egen del tyckerjag det ofta finns skäl att ocksåbehandla stubbar i slutavverkning.Det vore önskvärt att haliknande beräkningar av andraangrepp, inte minst gremmeniella.Och den enskilde skogsägaren?– Han eller hon bör vara uppmärksam,följa utvecklingenoch vidta åtgärder tidigt närskador uppkommer. En hel delinformation finns på vår hemsidaom skogsskador. Tyvärrmåste vi räkna med fler angreppom klimatet blir varmare.Läs mer om skogsskador på:http://www-skogsskada.slu.seFORSKNINGFRAKTFRITT!Alla våra värmepumparhar även svalkande AC!Spara energi och pengarmed Panasonic Nordicluftvärmepump.Fraktfritt 7-13 april!CITCOP SWEDENGeneralagent för Panasonic Nordic AB.Köp på www.citcop.se eller ring 0300-160 00.VI SKOGSÄGARE 2/08 43

Från dansk åkermarktill svenska granskogarHanne och Søren Wagner är två av mångadanskar som köpt skog i Sverige.Det var inte meningen från början, men ettförsta köp gav mersmak. Nu spanar de eftermer.Text & foto: Pär FornlingVägbeskrivningen är exakt,hela vägen från Öresundsbronoch upp mot den småländskagranskogen. Någon mil innanTingsryd är det enligt anvisningendags att börja spana:”...Sväng höger efter denstora stenskulpturen, som lyserröd om natten, och fortsätt pålite krokiga vägar ett par kilometer...”Plötsligt dyker det lilla rödahuset upp på vänster sida omvägen.HÄR KOM Hanne och Sørenkörande sommaren 2003 då enlång resa, kantad av besvikelser,nådde sitt mål.I soffhörnan framför kakelugnen,där en välkomnandebrasa sprakar gemytligt, berättarde entusiastiskt om vad somhände efter den där bilturen.Det är en av väldigt mångahistorier på samma tema. Avalla skogsgårdar som byterägare på den öppna marknadenköps nästan fem procent av någonfrån ettannat land ochtrenden ärökande. I förstahand är detdanskar, norrmän, tyskar ochholländare som söker sig tillSverige.–Marken är fortfarande relativtbillig och vi hoppas kunnaköpa mer. Motsvarande skog iDanmark skulle nog kostat tregånger så mycket, sägerSøren.Han lägger in ett par vedträni brasan och berättar om livethemma i Danmark.De bägge har ett lantbruk på28 hektar mitt på Själland, femmil från Köpenhamn.– Vi köpte vår gård 1987 för60 000 kronor per hektar, idaghar priset ökat till 200 000danska kronor per hektar, berättarSören.– Nu funderar vi på att trappaner inför pensionen och säljaåkermarken. Vi har ett intresseav att bruka jorden, då liggerdet nära till hands att gå övertill skog som kräver mindrearbete.PÅ LIKNANDE SÄTT resonerarflera danska jordbrukaresom köpt egendomar i Sverige.Dessutom slipper de att skattabort en tredjedel av vinstenfrån försäljningen av jordbruketom pengarna investeras iskogsmark.En sån affär planerar Hanneoch Søren, men det är att gå”Motsvarande skog i Danmark skullenog kostat tre gånger så mycket.händelserna i förväg.Efter många år av semestrari Sverige tyckte paret det vardags att hitta något eget.– Vi åkte runt inom en radiepå 2,5 timmars körning frånDanmark. Det blev många missarinnan vi råkade kommaförbi egendomsmäklaren iBli rik på din skogwww.kraftsamlingskog.lrf.seHuset nyttjas året runt, här finns chansen att uppleva lite riktig vinter ochpå sommaren är det nära till badsjön.Tingsryd som tipsade om dethär stället.– Till huset hörde fem hektarskog som vi egentligen inteville ha, men allt såldes i ettstycke, berättar Hanne.Därmed blev de lyckligaägare till den lilla egendomenvid sjön Mien för 560 000 kronor.Någorlunda lyckliga i allafall, huset visade sig angripetav husbock och behövde saneras.Det gjorde att prislappenreducerades något och bostadenblev omedelbart renoverad,därmed slutade även den historienlyckligt.Så var det skogen.BÄGGE HARfötterna i lantbruketoch talarom att förvaltamarkens resurser på bästa sätt.Hanne arbetar dessutom somsekreterare på en av Danmarksstörsta skogsförvaltare, ”StiftelsenSorø akademi” med4 000 hektar skog.Hon går med liv och lust inför de skogliga frågorna.– Det var uppenbart att dennyinköpa skogen behövde röjas.Vi kontaktade därför tre virkesköpare;Vida, Södra och JGA.Valet blev enkelt eftersom endastJGA svarade på vårt brev.Hanne och Søren är väl förtrognamed den danska lantbrukskooperationen,men harinte haft någon kontakt med desvenska skogsägarföreningarna.– Det kanske är bra, men vivet för lite, säger Hanne.EFTER EN lyckad gallring fickde smak för skogsbruket ochbörjade leta efter mer mark.Förra året köpte de 28 hektargranskog en knapp mil bort.– Vi betalade 400 kronor perskogskubikmeter, vilket jagtycker verkar rimligt. Om någotår kanske vi säljer lantbruket iDanmark, då är det läge attköpa ännu mer, berättar Sørennär vi lämnat kakelugnsvärmenför en promenad i den täta resligagranskogen.– Här behövs också gallras,konstaterar Hanne och slår därmedhål på en del fördomar.Det finns en oro för att utländskaköpare blir passivaägare som mest vill ha skogenför rekreation. Det gäller i varjefall inte Hanne och Søren.– Vi är förvånade över att detfinns så mycket skog i Sverigedär inte växtkraften tas tillvara,den bara står och stampar, risigoch väldigt tät. Danskt skogsbrukhar mer likhet med jordbruket,där skötseln är ganskaintensiv, säger Hanne.44 VI SKOGSÄGARE 2/08

Huset nyttjas året runt, här finns chansen att uppleva lite riktig vinter och på sommaren är det nära till badsjön.De väljer att köpa alla skogligatjänster, vilket också ärganska typiskt för de nya danskaköparna.– Vi tar vara på en del vedsjälva, men det är bättre att låtaproffsen göra jobbet. Kanskekan vi göra en del planteringnär tiden tillåter, säger Søren.MEN VARFÖR köper manegentligen skog? Även om detfinns skattetekniska skäl kanändå avkastningen förväntasvara rätt blygsam, jämfört medandra investeringar.– Vi tror nog att skogsmarkenfortsätter att stiga i värde, liksomatt den svenska kronannärmar sig den danska. Det kansäkert vara en förnuftig pensionsbesparingutan alltförmycket arbete.Dessutom älskar vi naturen.– Värdepapper är inget alternativför oss som är uppföddamed lantbruk och vill ha någotmer jordnära, säger Søren ochHanne faller honom i orden;– Det är en speciell känsla attäga en egen skog. Förhoppningsvisvill våra två vuxna barn,Robert och Vibeke, ta över endag. De följer ofta med hit ochdelar vårt intresse. Och det ärväldigt trevligt här i bygden.■ Fler utländska köpare...Andelen utländska köpare har ökat markant, från 3,6 procent till4,7 under det senaste halvåret. I de södra delarna av landet ökarförfrågningarna från holländare, men det är i synnerhet danskarsom investerar i skogsfastigheter med tillhörande bostad. Finns detdessutom en sjö på fastigheten går priset ofta upp.I Norrlands inland investerar både danskar och norrmän allt mer,speciellt när det gäller fjällnära fastigheter.Också i Mälardalen har mäklarna för första gången sett ett ökatutländskt intresse.– Norrmännen köper ofta för att komma åt jakträttigheteroch danskarna ser mer till naturupplevelsen. Svensk skog ärmycket prisvärd i förhållande till andra europeiska länder, det servåra utländska kunder, som har en annan jämförelsemall änsvenskar, säger Lars Wesslund, ansvarig för mäklerifrågor på LRFKonsult.Baltikum lockar svenskar▼VI SKOGSÄGARE 2/08 45

EKONOMIDanmark stängt för svenskarnaVid nästan varje försäljning av en skogsgårdi Götaland finns en dansk bland kärnan avspekulanter. Svenskar däremot sneglar motBaltikum.Av Pär Fornling– Andelen utländska förvärvökar klart. Under senaste halvåretvar andelen 4,7 procent,vilket ska jämföras med 3,6procent för perioden innandess, berättar Lars Wesslund,ansvarig för mäklerifrågor påLRF Konsult.TOTALT SÄLJS ungefär 5 000gårdar om året på öppna marknaden.Av dessa förmedlarLRF Konsult en femtedel ochdet är dessa 1 000 köp statistikengrundar sig på.Om andelen är representativför hela landet får 250 gårdarom året utländska ägare.– I första hand är det danskarsom investerar i skogsfastighetermed tillhörande bostad, mendet finns också flera holländaresom köper både jordbruk ochskog. Vi har också norska kundersom oftast är intresseradeav jakt i norra Sverige.För holländare handlar detoftast om mjölkgårdar. Hälftenav alla nystartade mjölkföretagdrivs av en utlänning. Enligt enundersökning av Jordbruksverketär det både relativt låg prisoch bra företagsvillkor somlockar.MEN INTRESSET för skogsgårdari stort märks framförallt i Götaland där en typiskförsäljning kan vara en fastighetmed ett hus och 50 hektarskog.– Normalt får vi anbud frånrunt 10 personer. Om gården liggerinom några timmars körningfrån bron är oftast en av dessadansk, säger Lars Wesslund.Han konstaterar att svenskskog är mycket prisvärd i förhållandetill andra europeiskaländer.En fråga många oroar sig förär hur aktiva de nya skogsägarnaär.– De jag jobbat med hittillsär genomgående seriösa köparesom vill bruka sin skog. Oftasttar man hjälp av någon skogsförvaltare,berättar Lars Wesslund.NÅGON MÖJLIGHET försvenskar att göra motsvarandeaffärer i Danmark eller Norgefinns inte, det sätter förvärslagarnastopp för.Däremot finns ett gryende intresseatt köpa skog i Baltikum.Lars-Georg Hedlund, Skogssällskapet,förmedlar fastigheteri Lettland till bolag ochprivatpersoner.– Hittills handlar det om ungefär700 affärer, allt frånhundra till flera tusen hektar.– För att få köpa skog måsteman bilda ett lettiskt bolag,men det är inga praktiska problem.Äganderätten är starkoch lantmäteriet arbetar påsamma sätt som i Sverige, sägerLars-Georg Hedlund, som bistårmed både bolagsbildningenoch efterföljande förvaltning.Oftast handlar det om hårthuggna gårdar med ung björkskogi kombination med en delbetes- och åkermark.Det är med andra ord en investeringpå sikt, men markenär bördig och det finns förutsättningaratt få fram bra skogpå sikt.– Priset ligger kring 8 000–9 000 kronor per hektar. Omden legat i Götaland hade detkanske varit fyra gånger såhögt. Den billigaste svenskaåkermarken, i Norrlands inlandkanske kostar 15 000 kronor.Här är halva priset och mycketbättre odlingsförutsättningar.– För fem år sedan låg prisetkring 2 000 kronor, men därefterhar mycket hänt, konstaterarLars-Georg Hedlund, somsjälv arbetat 15 år i Lettland.– Det har varit en fantastiskutveckling inom många områdenoch då det gäller skogsbruketär virkespriserna nu väl inivå med de svenska, ofta är detill och med högre. Därför exporterasen del timmer till sågverki Baltikum, berättar han.E NS VE NS K S ÅLD HONDAME D5ÅR SIG A R A NTOmfattar ävennäringsidkareKöp originalet tillpriset av en kopiaNu kan alla som köper en ny Honda TRX420cc eller större av 2008 års modellköpa en Honda CRF50 för endast6.499 kronor.Ordinarie pris är 12.995 kronor.CRF50-kampanjen löper under april månad 2008. Erbjudandet går ej att kombinera med andra erbjudanden. Alla priser inklusive moms.www.honda.se46 VI SKOGSÄGARE 2/08

Lyft för Norras byggaffärMARKNADEfter rekordåret ärNorra redo för entuffare marknad, menåret har börjat bra.Vi träffar Bo T Holm i byggbutikendär han känner sig välhemma, både privat och i rollensom vd för Norra Skogsägarna.Efter förra årets köpav Jernbolaget i Lycksele harföreningen tre affärer inom”Norra trä och bygg”, som nublivit ett eget affärsområde.– Vi riktar in oss på privatmarknadenoch mindre byggaresom ska kunna hitta ettfullt sortiment hos oss, sägerBo T Holm.Han är själv en bland denväxande skaran passioneradehemmabyggare, något sommärks i butikerna. Kring 25 000kubikmeter från de egna sågverkensäljs i egen regi.Norra är den enda föreningensom når hela vägen fram tillslutkunden av skogsprodukterna,vilket ger en bra fingertoppskänslaför marknaden.VERKSAMHETSÅRET sträckersig till den 1 september.Därmed prickade man precisin toppen på konjunkturen.Under hösten drog orosmolnenin och branschen som helhetmärkte av nedgången detfjärde kvartalet.– För vår del gjorde vi ändåett bra första kvartal och harännu inte märkt så mycket påmarknaden. Men vi får nogräkna med en lågkonjunktur.Hur lång den blir är ovanligtsvårt att säga eftersom mycketär politiskt styrtgenom räntesättningoch andraåtgärder, konstaterarBo T Holm.Text & foto: Pär FornlingI SKOGEN är detå andra sidan fulltupp. Kontrakteringenav virke ärså stor att avverkningsmaskinernainte hinner med och detrotstående lagret växer, vilket isig pekar på ett annat problem.Det finns helt enkelt inte tillräckligtmed entreprenörer.”Det finnsnog fleraskäl till medvinden,som visar sig bådei fler medlemmaroch mer virke.Fortsätter det så här kommerförra årets virkesfångst på 1,6miljoner kubikmeter att slåsmed råge och föreningen nårmålet på 2 miljoner kubikmeterinom några år.– Det finns nog flera skäl tillmedvinden, som visar sig bådei fler medlemmar och mer virke.Vi driver viktiga näringspolitiskafrågor och skäms inteför vår kooperativa profil. Dessutomhar förstås priset betydelse,säger Bo T Holm.MÅLET ÄR ATT vara prisbildandeoch betala så mycketsom möjligt direkt.Blir detdärefter någotöver kan man,som efter förraåret, kompletteramed efterlikvidpå virkesleveranserna.Vinsten i industrin är alltsåinte det viktigaste, där räckerdet med en rörelsemarginal på”några få procent” för en tryggtillväxt.Den ökande virkesfångstenbehövs för att utveckla sågverken.Under året presenterasförsta delen i ett investeringsprogrampå upp till 400 miljonerkronor under några år. Detblir en flerdubbling av investeringstaktensom länge gått påsparlåga med omkring 30 miljonerkronor om året.Miljötillstånden ger utrymmeatt närmast fördubbla produktionenfrån dagens 350 000kubikmeter, men råvarutillgångenär en begränsning.I stället handlar mycket omatt effektivisera och förädla.Visserligen görs neddragningarpå andra håll och Setralägger ner sågverket på Seskarö,men Bo T Holm räknarända med fortsatt knapphet avråvara i området.– Vi har ännu inte sett defulla konsekvenserna av Sveaskogsneddragna avverkningsvolymer.SVEASKOG betraktas för övrigtmed blandade känslor.– Jag ser inga som helst skältill varför ett statligt företag skavara virkesköpare på privatmarknaden,säger Bo T Holm.Bo T Holm på offensivenbland byggmarknaderna,där satsningarna stärksgenom ett eget marknadsområde.En fråga på samma tema ärSkogsstyrelsens ”uppdragsverksamhet”som innebär att mansäljer ett antal tjänster, däriblandstämpling av rotposter.– Det är inte rimligt att myndighetenägnar sig åt det somnästan är en rufflarmetod, medstora fel och mycket osäkerhet.– Ett sånt system ska inte statenska gå i bräschen för. Det ären av de saker jag hoppas förändrasgenom den skogspolitiskapropositionen, säger Bo THolm.ÄVEN OM ALLT tuffar på ibra takt, finns dramatik underytan. Exporten till Japan, somlänge varit näst största marknaden,har nästan upphört. IUSA är det samma sak, ävenom Norra inte brukar skeppavirke dit får inbromsningen påden amerikanska husmarknadenindirekta följder på andramarknader.Nästan tre fjärdedelar av intäkternafrån virkesförsäljningenkommer från svenska marknadendär det fortfarande är bratryck, speciellt i byggbutikerna.48 VI SKOGSÄGARE 2/08

Ny företagsbokNär man ska köpa skogär det bra att känna tillhur marknaden fungeraroch hur ett skogsköp gårtill.När man väl är skogsägare ärman också företagareoch då behövskunskaper om reglerför brukandet av skogenoch hur man kanutveckla sitt företag.På ålderns höst är detdags att överlåtaskogsfastigheten ochdå behövs ofta råd hurdet går till juridisktoch skattemässigt.Skogsägarens Företagsbok2008 utgår från skogsägarenslivskurva och ger svar på degrundläggande frågorna somrör en skogsfastighet i de olikafaserna med fokus på företagandetoch aktuell beskattningav näringsverksamheten.Boken är tänkt att fungerasom en första rådgivare tillskogsägaren innan man sökersig till mer fördjupad rådgivning.Skogsägarnas Företagsbok2008 är ett samprojektmellan LRFKonsult Skogsbyrån ochLRF Skogsägarna. Huvudförfattareär JanLindberg och Jan Bertholdsson,båda frånLRF Konsult Skogsbyrån.Boken kan beställasfrån LRF Skogsägarna påinfo@skogsagarna.lrf.se. Prisetär 200 kr exkl. moms och frakt.Priset för medlemmar i LRFeller i en skogsägarförening är150 kr.Grundläggande om röjsåg”Röjsågning och annanskogsvårdsteknik”är den talandetiteln på en ny handbokfrån Skogsstyrelsensförlag.Det är mycketgrundläggande ochman behöver i pincipinte ha sett en röjsåginnan för att efter 50-talet sidor kunna ge sig ut iskogen med sågen.Upplägget är detsammasom förlagetsklassiska motorsågsbok.Möjligen känns illustrationernalite ålderdomliga,men deär funktionella ochman lär sig allt frånatt skränka klingantill att mäta ut provytor.Priset är 200 kronor, inklusivemoms.Barkborrefällan NoveFella medferomonet Phero-X-Lure IT doftaroemotståndligt för en utsvulten ochkärlekskrank barkborre.Barkborrefälla - NoveFella.Effektiv, stark och hållbar. Kan stå ute över vintern och användas under flerasäsonger. Lätt att montera. Komplett, behöver ingen extra stolpe förförankring. Rekommenderat antal: 10 st per hektar, utplacerasgruppvis 25-30 meter från skogskant på färskt hygge eller vidstormfälld skog. Totallängd: 1,5 m.Feromon - Phero-X-Lure IT.För applicering i feromonfällor, fångstträd eller virkesfällor.Verkningstid: cirka 14 veckor. Fp 10 st. _________________________ 790:-Läs mer om Barkborrefällan NoveFella på sidorna 215 i katalog nr 59.Innehåller Roundup®. För behandlingav träd och stubbar för att minimerarot- och stubbskott. Används vid gatu-/vägkorsningar, avverkningsytor,ledningsgator, gallringsytor, vägsidormm. Med ECOPLUG® används endast10% av den kemikaliemängd per ytenhetjämfört med de äldre metoderna.Fp 10 st ___________________85:-Fp 25 st _________________ 169:-Fp 100 st _________________485:-För att ta bort stubb- och rotskott.Ecoplug är godkänd i certifieratskogsbruk enligt FSC standard.Verktygsset.Huggpiphammare, hölster och bälte._______________________1595:-Läs mer om Ecoplug på sidan 215 i katalog nr 59.BÖCKERwww.klaralv.com • info@klaralv.comSKOGSVÅRD&SKOGLIG PLANERINGYrkesinriktad utbildning inom natur-,vilt- och fiskevård med biologisk mångfaldi centrum. Du lär dig att inventera ochplanera för en hållbar förvaltning avnaturen. Vi är ofta ute i skog och mark!Yrkesinriktad ettårig eftergymnasialutbildning. Skräddarsydd för dig som villkunna sköta en skogsfastighet eller arbetasom entreprenör eller anställd inom skogsbranschen.Kursen öppnar dörrar till flerahögskoleutbildningar.VILT- OCH NATURVÅRDSLINJENFrån:Sågmall - Cut Control.Ett enkelt hjälpmedel till motorsågarvid uppmätning och kapning av stockar.Produkten består av en avståndsmall (i fyra längder), som kompletteras meden snabbkoppling till motorsågen. Ändplattan på avståndsmallen lägggs motstockens ände. Därefter kan man kapa stocken exakt i avsedd längd.Cut Control 100 cm ________395:- Cut Control 33 cm ________365:-Cut Control 50 cm ________375:- Cut Control 25 cm ________365:-Snabbkoppling Cut Control _________________________________ 55:-Läs mer om Sågmallen Cut Control på sidorna 206 i katalog nr 59.Klarälvdalens folkhögskolaKlarälvdalens folkhögskola är en del avRegion Värmland0563-252 00 • Klarälvdalens folkhögskola, 680 51 StölletViS2VI SKOGSÄGARE 2/08 49

FORSKNINGFrö för friskare tallFrön med motståndskraftmot törskate finnstillgängliga inom kort.I Norrbotten är stora arealerangripna av törskatesvampen,men det finns hopp inför framtiden(se intervju med PiaBarklund sidan 41).– Redan i höst kan ett partimed plantagefrön för norraSverige finnas tillgängliga förpraktisk användning. Dessafrön kan öka andelen skadefriaträd med ca 10 procent på enföryngringsyta där den genomsnittligaskadefrekvensenskulle vara 50 procent, sägerPå drygt tjugo år har skogsbruketsbränsleförbrukning minskatfrån 5,4 till 3,7 liter dieselper avverkad kubikmeter.– Med ny teknik, Eco-driving,elhybridskotare och störrelastvolym kan den positivautvecklingen fortsätta, sägerClaes Löfroth, Skogforsk.Torgny Persson, Skogforsk.Och det går att få fram frönmed ännu högre motståndskraft.– Genom att bygga en nyfröplantage, där både mammanoch pappan har hög resistens ellergöra kontrollerade korsningarmellan resistenta träd i plantagerna,fördubblas vinsterna.Våra resultat talar för att andelenoskadade träd då skullekunna öka från 50 till nästan 70procent, säger Torgny Persson.Han poängterar att dessa siffrorän så länge bara är uppskattningaroch att försöketmåste följas ytterligare en tidför att ge säkra svar.Större virkeslass är bra för miljönEco-driving handlar om attanpassa arbetssättet.I försök har erfarna förarefått ner bränsleförbrukningenmed 10 procent efter utbildning.Att utöka den tillåtna maxlängdenpå virkesfordonen, föratt få plats med ytterligare enEn tall angripen av törskate.Foto: Pia Barklundvirkestrave, är ett annat förslag.Skogforsk driver projektet ETT(En Trave Till) för att utvärderadenna möjlighet.Förstudier visar att skogsbruketstransportkostnader kanminska med ca 20 procent ochmiljöbelastningen med 20–30procent med en trave till.Bättre mätresulteträddar virkesvärde– Bra mätning av stocklängdoch diameter är avgörande omvirkesvärdet ska kunna tas tillvaravid avverkning, konstaterarJohan J Möller på Skogforsk.Tester av ett nytt kvalitetssäkringssystemvisar att precisioneni skördarnas längd- ochdiametermätning kan bli 10procentenheter bättre genomatt systematiskt kontrollera ochfölja upp mätresultaten.Men på längre sikt krävs troligenett byte av teknik. Ett alternativär då beröringsfri teknik,där mätningen görs medlaser, mikrovågor och kamera.– Den förbättrar inte baramätprecisionen. Med beröringsfriteknik kan man ocksåmäta nya virkesegenskaper,som till exempel krökar ochfibervinkel. Dessutom finnspotential att öka produktiviteten,eftersom mätningen frikopplasfrån kvistningen, sägerBjörn Hannrup, Skogforsk.I ett pågående projekt utvecklarSkogforsk beröringsfriatekniker tillsammans med LuleåTekniska Universitet, SPTrätek och Komatsu Forest.

Specialborrfixar stubbarnaStubbfräs är ett nyttkoncept för att ta tillvarastubbar efter avverkning.En tidsstudie visar att teknikenhar potential att klara sig ikonkurrensen med andra system.– Stubbfräsen produceradeendast något mindre per timmeän andra, mer mogna system,som vi studerat. Med tanke påatt det är en tidig prototyp ochatt arbetsmetodiken inte är färdigutveckladär det en fullt acceptabelprestation, säger Henrikvon Hofsten, Skogforsk.I stället för att bryta upp helastubben fräser stubbfräsen utden vedrika kärnan och lyfterupp den.En fördel är att markskadornadå blir mindre än vid konventionellstubbrytning, menvolymsutbytet blir å andra sidanlägre, eftersom man fräserav och lämnar kvar en del avde grövre sidorötterna i marken.Uppfinningen av LennartNyman fungerar likt enjättelik hålborr.■ Så fungerar stubbfräsenKärnan i tekniken är en stor järncylinder med 70 cm diameter ochmed tandad nedre kant. Inne i fräsen sitter en utstötare somtrycker ut stubben sedan den lyfts.Fräsen sätts över stubben och roteras så att rotbenen rivs av.Därefter kan stubben lyftas upp och läggas åt sidan.Den är uppfunnen och tillverkad av Lennart Nyman i Trångsviken.Sida på internet ska hjälpa skydda fornlämningarMånga fornlämningar och andrakulturmiljöer skadas vidavverkning och markberedning.Med bättre kunskap ökarchansen att de kan sparas förframtiden. En ny möjlighet äratt ta hjälp av internet och”Kunskap direkt” under rubrikenSkogens kulturarv.Där finns beskrivningar ochillustrationer av olika kulturlämningaroch kulturmiljöer,filmsekvenser, checklistor förskoglig planering och skötselrådför olika skogliga åtgärder.– En förutsättning för attkunna skydda kulturmiljöernaär att man känner igen dem ochkänner till var de finns, sägerMats Hannerz på Skogforsk,som arbetat med projektet.– Här har skogsägaren ett underlagför att börja planeraskogsskötseln. Inför avverkningeller markberedning ska mandock alltid kontakta länsstyrelsenför att få en mer heltäckandebild över fornlämningarna.Annan bra information ärSkogens Pärlor (Skogsstyrelsenshemsida) och Fornsök(riksantikvarieämbetet).www.kunskapdirekt.se/kulturarvNytt från Skogforskproduceras av SkogsbruketsForskningsinstitutKontaktperson på Skogforsk ärAnna Franck, tel 018-18 85 76anna.franck@skogforsk.seRätt placering fördina skogspengarVälkommen in och prata skogskonto och andra placeringsalternativeller läs mer på swedbank.se/lantbrukVI SKOGSÄGARE 2/0851

FÖRÄDLATLJUSET kommer frånsvensk björk genom”Ny svensk slöjd” iStockholm med trionTim Alpen, Erik Björkoch Mattias Karlsson.ASK är ett favoritmaterialför TorPalm som går påMalmstensskolan.Där har hangjort den härsmäckra ochelegantagungstolen.chillumdesign@ gmail.comMÖRKT trä i ek ellervalnöt får ljus av deninbyggda lampan.Bordet, designat avMårten Cyren, görsav SB Nord i Boden.www.sbnord.comBordet som verkar komma från tropikernakan mycket väl vara gjort av svensk björk.Man kan säga att möbelmarknadenär het på flera sätt. Industrinfortsätter växa och förraåret var produktionsvärdetnästan 22 miljarder kronor. Avdet kom två tredjedelar frånexportmarknaden.VILKA TRÄSLAG och trenderär det då som gäller?Den årliga möbelmässan iÄlvsjö är en bra temperaturmätare.Ek är fortfarande något av enfavorit, men flera unga designerslyfter fram ask. Den kangärna vara obehandlad för attText & foto: Pär Fornlingfå lite naturlig patina.Björk tycks lite hetare änfuru, men furun är på gång iolika varianter; oljad, betsad,målad och som kvistfria limskivormed stående årsringar(så kallad stjärnsågning).Valnöt, som kom för några årsedan, finns bara i detaljer. Ominte annat blev det för dyrt.EN NY VARIANT mörka möblergörs av värmebehandlat trä.Det har varit mycket tal omden nygamla metoden, mendet är först nu möblerna börjardyka upp på allvar.Här kan man verkligen talaom att det hettar till.Virket värms långsamt i enugn till runt 200 grader. All fuktförsvinner och träet blir genomfärgati en mörk kulör.Dessutom blir det mer rötbeständigt,men det är mindreviktigt i de här sammanhangen.MED ANDRA ord är det liteav ett smörgåsbord av bådeträslag och färger, vilket är enpoäng i sig.Det sparsmakade och minimalistiskafår ge vika för någotmer ombonat och hemtrevligt,gärna i en mix av gammalt ochnytt. Att blanda in loppmarknadsfyndoch duka med uddaglas lär vara helt rätt.VÄRMEBEHANDLAT träsom oljats. Matsalsgruppen ärav massiv björk från finskaEsse och bänken är av värmebehandladlärk från estländskaHome art.www. essemobel.fiwww.homeart.ee52 VI SKOGSÄGARE 2/08

LISTIG sammanfogninggör att denstabila trebentapallen kan bli treenbenta pallar,som kräver en vissbalanskonst. AvHege Dedichen.hege.dedichen@hotmail.comGÄNGA trä går utmärkt,titta bara på hyvelbänkarna.Stephan Brian påMalmstensskolan har sammanfogatbåde bordet ochstolen i björk med gängning.www.stephanbrian.comEN GLAD gul barnmöbel avMathilda Lindblom och SannaLindström. Den tillverkasi björk och ingår i en kollektiondär det också finnshurtsar med kaninöron.www.heirloom.seHANTVERK avklassiskt snitt, medsnideri och bildhuggeri,ligger bakommöblerna eftermodeller från 1700-talet. De i kvistrenfuru görs av ett litetsnickeri i Mariefred.I butiken kostarbåde skåpet ochstolen kring 6 000 kr.www.antikgarden.seEK är ett hållbart träslag i sig och iett bord med fem centimeter tjockaskivor, som väger 150 kilo, måstevara outslitligt. Kvistar och skavankeringår i den rustika framtoningen.Bilden visar mekanismen för attlägga i en utdragsskiva. Priset ärkring 30 000 kronor. www.antix.frROLIGASTE upphängningen ärden här spegeln som med småmedel blir levande. Materialetär ek formad av Colm Keller, påhögskolan för design och konsthantverki Göteborg.BJÖRK eller ek är genomgående trämaterialet hos gotländska GAD. Tillnyheterna hör stolarna Lansa (kappa 4 000 kr) och bordet Bläse, medkalkstensskiva, för 17 000 kr. www.gad.seEN MUNTER soluppgång i massiv furu, precis som alla möbler från Tengbertsi Tibro. Modellen heter Solgrind. priset för sängen är kring 9 000 kr.www.tengberts.seTRÄ – en tillväxtmotor.Det ärnamnet på ensatsning vid träcentrumi Nässjö,där man utbildarelever till denväxande träindustrin.De fick i uppdragatt göra användbaraprodukter i svensktträ.Två av resultatenär; bänken i ekoch stationen försopsortering, somtål att stå ute ochbli en prydnad iträdgården.www.tracentrum.seVI SKOGSÄGARE 2/08 53

SkogsmarknadenFör annonsering, ring Birgit Emilsson, tel 040-601 64 55, fax 040-601 64 49 ellerRonny Gustavsson, tel 08-588 367 97, fax 08-588 369 79. Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se- som skyddar skogen!Motverkar oljespill & rotröta, underlättar sortering18 år och över 3 000 system! Även manuell stubbehandlingsutrustning!Kontakta oss direkt eller tala med din maskinsäljareTel 0550-157 80 Fax 0550-157 70 www.snskogstjanst.seMinska värmekostnadenSatsa på fliseldning ugnar från 40-499 kW,flisfickor 1-4 m 3 mekaniskt drivna ochstörre hydrauldrivna flisfickor.Skruvarna klarar grovflis.✁Vi säljer kompletta system.Även spannmålsbrännareSe www.stensbroflis.comKjell Andersson Tel 044-33 02 47, 070-338 74 47Sportsman500 cc -0859 900:-+ momsMaskinen på bilden är extrautrustadDet har aldrigvarit billigareatt köpa enMarknadsledaren i NordenCentralgatan 31570 33 MariannelundTel 0496-101 90, 070-634 62 42www.terrangservice.seTanakaborren med Arjoskäretför plantering av barrots- och pluggplantorRing och beställ broschyr!011-39 11 23MILITÄRUTRUSTNINGMIKE AND NIKE´internetbutikwww.bbfab.sePostorder eller produktbladRing 0589-178 50Vi harSKOGSPLANTOR!Täckrot / BarrotTall och Gran 1, 3, 4 årVi levererar plantornatill gården i södra ochmellersta SverigeBohus-DalsSkogsplantorRoger GustafssonTel 0526-430 54070-638 69 31RING 0644-72 100 ELLER BESÖK SKOGMA.SEGallring, vindfällen,älgtransport, plantutkörningMyreback MASKINOXENMINILUNNAREBox 12, 667 21 Forshaga • Tel 054-87 23 10 • www.myreback.comKeto skördaraggregat,finns i alla storlekar, medsuverän bandmatningMikael Anders Ingemarsson,Skogsberg,FalköpingTel 0515-77 78 00,0703-21 34 95Micke Bohm, HebyTel 0224-344 54,0705-70 56 95Jonny Karlsson,FrösekeTel 0481-643 70076-854 27 26Hans Hedlund,HedenäsetTel 0927-303 35070-379 47 04www.gjmaskin.se54 VI SKOGSÄGARE 2/08

Band- och slirskydd som tar dig dit du vill!För omgående leverans!Tel. 0652-366 90 • Fax 0652-405 50E-post hsp@hsp.se • www.hsp.seTa vara på din stormfällda skogSKOGS AB • 070 39 73 654STOCKMATARE FÖR PROFFSÄven för automatisk driftNyhetFörädla skogen • Öka värdetMed Bamsesågen och Bamsefräsenkan du förverkliga dina drömmarLogcon Hortinorr abLogcon Eesti OüTel 070-652 38 18 LarsSpeciell utformningger en stock i taget(patent)Plåt i stegenJM:s Plåt & Mek/Conprowww.conproab.se • 0910-880 19 www.logcon.se info@logcon.seMekanism förabsolut parallellmatningSPECIALIST PÅ TIMMERHANTERINGRaka sågstockar som krokiga vedstockar.Vi matar dem en och en ur en buntSÅGVERK, PAPPERSBRUK, BRÄNNVED450 SSP är den helautomatiska vedfabriken.Välj mellan traktor- och eldrift eller en supersnåldieselmotor från HatzBigBag vedsäck1,5 m 3 från 99:- SågkedjorKlipp- och gripaggregatetHUMMERNmed fällgreppBråbo-liften AB SE-616 22 ÅBY www.brabo.seKRANRing och beställbroschyr+46 11 39 11 23Manövreras medkranensvanliga manöverhandtagPilkemasterden helhydrauliska vedmaskinenAlltid frihemleveransStorgatan 107, 881 40Sollefteå Tel 0620-146 00Stockholm 08-661 99 30Generalagent för:www.vedmaskin.combergman@binderberger.comTitta gärna på vår nyapresentationsfilm, såser du hur aggregatetfungerar i verkligheten.Se filmen påwww.hummern.se!Klipp- och gripöppning135 mmWadell-Patent AB Tel: +46 11 39 11 23 Fax: +46 11 39 11 63Smidig!Fällgreppet håller fast stammen efter klippet ochgör det möjligt att med perfekt kontroll läggastammen på önskad plats. Hummern går automatisktöver till vertikalt läge när trädstammenflyttas från stubben.VI SKOGSÄGARE 2/08 55

VISSTE DU ATTvärma upp en normalvillapå 150 m 2 kostar/årVimmerbyklyvenVÄLKOMNA PÅVÅRVISNING 11-12 APRILStark, robust, snabbEl hydr, resp kombiel/traktor, bensindrivenFinns i 50-110 cm klyvlängdTurbingatan 8, Box 185, 598 23 VimmerbyTel 0492-100 75, 070-717 67 88www.fagerstromsmaskin.sefax 0492-170 04OljaElFjärrvärmePelletsGäller till30/4Flis31 800:- 37 200:- 20 100:- 15 000:- 6 600:-Veto har mer än 50 års erfarenhet avbioenergi. Det självklara valet för digsom vill ha frihet att välja bränsle.Timmerfräsen,kedjesågverk(el) ochtotalt 9 m räls.69’000:-(rek c:a pris exkl moms)FLISOMAT med enpåbyggnad 2 700 literStokerbrännare i storlekar 40–120 kWsom klarar även industriflis upp till75 mm. Brännhuvud med rörligtroster finns som tillval för dig som villelda spannmål. I en normalvillaräcker en påfyllning ca 1 ggr/månadunder vintern med pellets.VETOMAT 500 literVillabrännare för max40 kW som lämpar sig för allabiobränslen såsom flis, spån,briketter, pellets och torv.I en normalvilla räcker enpåfyllning/5 dygn undervintern med pellets.VÄRMEPANNOR 30–750 kWBRÄNNARE 20–640 kWVÄRMECENTRALER 30–640 kWÅTERFÖRSÄLJARE:DOROTEA Lajksjö Energi & Miljö 0942-310 50GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40KALMAR FS Effekt värme 0480-47 33 86KARLSTAD Solbergsgård 070-646 36 64KUNGÄLV Johnssons El 070-541 63 96LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-29 61 60MULLSJÖ NT Energi 0392-133 31RONNEBY Stjärnprodukter AB 0457-100 00SKELLEFTEÅ Rili 070-333 06 19ÅRE Temab Mekan AB 0640-410 91ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA Bygg 070-329 36 07GENERALAGENT I SVERIGEwww.energiteknik.netMer info och närmaste återförsäljare hittar du på vårhemsida www.lennartsfors.com eller 0573-392 00POLARPRODpresenterar den nya”Folktraktorn”Unik traktor till unikt pris, fr 62 000:- + momsGäller för 244E ren traktor begränsat antal24 hästkrafter4-hjulsdriftServostyrningKraftuttag 2 hastHydrauluttag2 ut - 2 inRegistreringsbarEuropagodkändaSe Spec vårhemsida:www.polarprod.seKan utrustas efterbehov ex:Lastare medskopaGrävaggregatRotorklipparePallgafflarSnöbladGräsdäckJordfräs m mFinns från 20 hk – 120 hk. Med eller utan hyttVi har sålt dessa traktorer i 3 år, mer än 200 sålda.Kvaliteten kan inte beskrivas på annat sätt än att den är enastående.Driftsäker, lättstartad, enkel att sköta, enkel att hantera, enkel att serva.Se mer:www.polarprod.se0640-420 0256 VI SKOGSÄGARE 2/08

Plan- och rikthyvlar till specialprisKombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité medräfflade gjutjärnsbord för låg friktion vid hyvling.Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängningför precis justering och god stabilitet på planbordet.Direkt frånimportörenPris 8 796:-exkl momsPlan- och rikthyvelPT310Motor 400 V 2,2 kW/3 hkKutterdiameter 70 mmVarvtal kutter 5 000 rpmMatningshastighet 7 m/minSpånstos 100 mmRikthyvlingsbredd 310 mmBordsstorlek 1 040x312 mmPlanhyvlingsbredd 305 mmPlanhyvlingshöjd 200 mmVikt 175 kgArtikelnummer 104030Storgatan 75 Box 102, 383 23 MönsteråsOrdertel 0499-143 19, Fax 0499-140 66Besök oss på internet: http://www.drift-underhall.seRejäla hyvlade riktbord i gjutjärn. 4 stål i kuttern. Planbordet i gjutgodshöjs och sänks med mittenpelare efter graderad skala i mm.En maskin för proffs, industri, snickeri, skolor, hemmaproffs m m.Maskinen levereras fullt utrustad med stål i kutter och spånstos.Plan- och rikthyvelMSP 410 MMotor 400 V 3kW/4 hkKutterdiameter 95 mmVarvtal kutter 4 200 rpmMatningshastighet 8 m/minutSpånstos 100 mmRikthyvlingsbredd 400 mmBordsstorlek 1 670x440 mmPlanhyvlingsbredd 410 mmPlanhyvlingshöjd 230 mmVikt 350 kgArtikelnummer 102920Mängder av modellerse vår hemsida ellerbeställ vår nyaproduktkatalog 2008Direkt frånimportörenPris 21 000:-exkl momsSpecialerbjudande påplan- & rikthyvlar, spånsugar,kombimaskiner,div storlekar!SÖKES STORA LANT- OCH SKOGS-EGENDOMAR I GÖTALANDSkånegårdar är privatägt. Fristående från banker, försäkringsbolag, revisionsbyråeroch lantbrukskooperationen kan vi arbeta helt förutsättningslöst meduppdragsgivarens bästa som främsta målsättning.Ekonomisk energiframställningFlistugg med ”antistress”Kraftig konstruktion som klara stammarupp till Ø160 mm. Maskinen haren svängradie på hela 180° ochdrivs av eget hydraulsystem.Standard med “antistresssystem”som skyddar motorn motöverbelastning.Besök trejon.se för flermodeller och information.TREJON Sko-801Sedan många år marknadsför vi regelbundet våra fastigheter i Danmark och Holland.Skånegårdar är därmed ett välkänt begrepp även där. Var tredje skogsfastighet vi säljerförvärvas av danska familjer.BOLAGSSKOGAR SÖKESEfterfrågan på skogar i bolagsform är mycket stor.Vi har kompetens att hantera bolagsaffärer.Kontakta oss gärna för ett förutsättningslöst resonemang.Kostnadsfri värdeuppskattning av fastigheten.LANTEGENDOMAR: FÖRMEDLING, RÅDGIVNING, VÄRDERINGSkånegårdar AB, Bredg 25, LundKontorstid tel: 046-19 04 40,fax: 046-12 32 50www.skanegardar.seKontakta Ditt Trejon Centerför en god affär!Säkert skogsbrukHelautomatisk Vedhantering !1 m 3 /minVedprocessorIIÄven lämpligför sågytorSNABB - SÄKER - EFFEKTIVFör broschyrNy bred och effektivutmatningstransportörNy knivdesign och nyttlängdregleringssystem➛ Klarar grövre ved,rakt kapsnitt, jämnvedlängdLägg långved på inmatningstransportören.Maskinen sköter resten.Matar in, kapar, klyver och lastar.Allt medan du lägger påny långved...och information DAHLBERG MASKIN AB Frök 406, 870 52 Nyland, tel 0612-503 62Två tidningar - samma sidawww.atl.nu/skogHuvudkontor:Företagsvägen 9911 35 VännäsbyTfn: 0935-399 00Fax: 0935-399 19E-post:info@trejon.seVinsch underlättar i skogenMulti vinsch är utvecklad för skiftande lunningsarbetenoch liknande jobb. Finns i två modeller med dragkraft3000 eller 5000 kg. Standard med kedjor och kraftiglunningsbanke.Tillbehör somlunningspulka,kastblock och”skogskompis” göratt arbetet i skogenfl yter smidigare.VI SKOGSÄGARE 2/08 57

RH-PusherTrädfällriktare• 6 st olika modeller• lyftkraft från 1,5 ton till 3,6 ton• utväxling från 20 ggr till 50 ggr• marknadsledande• robust konstruktion• minimalt underhållFör mer info kontakta Din motorsågsförsäljare ellerReipal ABTel 0413-249 48, fax 0413-249 84MÄKLARSAMFUNDETwww.egendomsmaklarna.seÅterförsäljare Sökes!Problem med oljeläckage iHydraulsystem? Servostyrning? Växellåda?Automatlåda? Vevaxeltätning? Konverter?ORION 288 Tätningsrekonditioneraretätar läckande tätningar av gummi tex o-ringar och packboxar ialla cirkulerande oljesystem, under drift, snabbt och permanent.Ingen demontering krävs!INTERNOVA SVENSKA ABMiljöanpassade Smörjmedel Tfn: 0660-29 70 50Svedjevägen 6, 894 35 SJÄLEVADEmail: info@orionoljor.seProffs på ATV tillbehör!!www.kranman.comTel 0525-430 19Tor SigfridssonFalköping0515-72 16 30Bo PetterssonUppsala018-374 375Arne BengtssonVarberg0340-371 00Anders NyhlénBorås/Göteborg0320-395 20En ägare av Edsbyhuggenvärnar om miljönTraktordriftEldriftELVERKKVM Traktorelverkmed lågvarvig 1500-varvsgeneratorAnders NilssonHässleholm0451-824 00Örjan HanssonFalköping0515-72 16 30Anders JonssonLidköping0510-604 10Gunnar GrenholmHudiksvall0650-74 33 43- Professionella Egendomsmäklare för Din gård -50-100 gårdar under försäljningSka du sälja? Vi har ca 40 000 ”gårdsbesök” i veckan. Ring oss!!Inlopp 250 x 250 mmHydrauldriftVarvtalsvaktFjärrstyrning16, 30, 42, 53, 63, 75 kVA30 kVA NU! 19.800:-GENMAC DieselelverkFör reservkraft eller stationärdrift. Manuell eller automatiskstart. Storlek 6–500 kVA.Begär specialprospekt.Fraktfritt! Exkl momsUtrustning för flis och spåneldningEtt komplett system frånskog till värme20 kWh - 1000 kWhBegär broschyrBox 127, 828 22 Edsbyn Tel 0271-233 04E-mail: info@woxnadalensenergi.seTel 0512-930 55www.kvanumsjarn.seFlistuggarNYHET från AgromekPC ’’pelletsfl istugg’’CombigripkranFlis och spåneldning medförugn är den effektivasteoch enklaste metoden attförbränna träbränslen medvarierande kvalitéAB JOHN ÖHRÉNHånåknivägen 12792 36 MORATel 0250-105 30 fax 0250-124 46UtmanatraditionernaSnabba, starka, miljövänligaNya och begagnade Pinox-maskinerOKQ8 oljor, GB SvärdAlex Skogsservice AB08-530 444 33. Fax 08-530 440 93070-296 15 08 / 070-780 97 51www.pinox.com360° svängRäckvidd 4 m. Hydr rotatorPris från 40.500:-Moms och frakt tillk.på samtliga priser.Tel 0514-105 05Fax 0514-518 78Internet: www.sonnys.seE-mail: jorgen@sonnys.se58 VI SKOGSÄGARE 2/08

VEDPANNAMolle45 kWMiljögodkänd50 cm.vedlängd26.000:-inkl momsMollepannan ABAcktjära 2209, 821 91 BollnäsTel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52,fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.seVednätsäckartill EUR pall, 40, 60 LPrisex: 40 L packlåda+1 000 nätsäck 3 200:-även storsäckarTel 0410-33 10 550708-40 11 33www.ino-q.seTRÄSPIKTill vandringsleder, motionsspår,älgpassnr, fågelholkar, träpaneler,snickerier m mwww.traspik.seEldträ tel/fax 0624-106 33HANDVINSCHMOMENT K1 OCH K2Belastning: 300 kg och 600 kgMontering: Ett träd eller en stolpeFör hårt professionellt brukWebbutiken: www.alfera.fiAlfera Välikuja 1FI-16900 Lammitel. +358-3 6332 228Klyvert 2000Vedmaskinen som kapar, klyveroch transporterarVill du att din skog ska må bättre?Då skall du minska skadorna på träd och rötter. Detgör du, samtidigt som du ökar framkomligheten, med:Häglinge SGDen nya hjulupphängningengör det lättareför skogsvagnen att tasig fram i svår terräng.maxlast8 tonHÄGLINGE VAGNENSösdala 2097, 280 10 SÖSDALATelefon 0451-631 11 • Mobil 0708-522 204Endast 28.900:-exkl momsRing för broschyr, film eller demonstration.Magnabo ABSE-449 90 NolTel 0303 –74 32 43info@klyvert.se • www.klyvert.seTel. 0528–700 00,kvällar 0528–700 11www.bjmmaskin.seANDERSNisula 150 ELätt energiklippPassar även tillhuggarvagnskranenFälldiameter 15 cmAnders Skogsskördare AB0123-290 60, 070-341 10 13anders.skordare@telia.com • www.andersskordare.seNisula 280 EEnergiklippAckumulerandefällhuvudFälldiameter 20 cmSKÖRDAREVI SKOGSÄGARE 2/08 59

Ecosågen Twin 400Mobilt eller stationärt enmanssågverkInbyggt kantverk“Quattro”4 sågklingorSe Video på vår hemsidawww.ecosagen.seTillbehör:Timringsfräs för hustimring, 4”- 8” blockbreddGrovsåg för övergrovt timmer, max 80 cmTel 0499-102 41 070-244 75 40Traktor YT0 404Utrustadmed euro3godkänddieselmotorRing oss vid köp av traktorer,maskiner eller griplastareSkopor, pallgafflar och kranbommarsäljes till fördelaktiga priser.Anders Bil & Maskin ABTel 0495-202 80, 070-606 12 23www.anders-bilmaskinab.nuValmet och nyare JD-traktorer köpes kontantBEGAGNADE FYRHJULINGARRÄTT PRIS DIREKT - FRI FRAKT INOM SVERIGETimmervagn 6 880:- + momsÄven service, delar och tillbehörSundsvall: Tel 060-12 55 77 • Fax 060-12 55 76WWW.FRITIDSDEPAN.SEGrävaggregat 13 modellerFrån 34 900:-Vedprocessor förgrävmaskin / lastare- Förvaringstält - lagerhallar- fordonstält - båtförvaringKANON-PRIS!CG NORD AB • www.cgnord.seTel: 0321-500 53MINISÅGVERKLjunglöfs 2:anEnmanssågverkWalthers Plåt ABTel:0653-205 35Walthers.plat@peltec.pp.seInfo och video påwww.lotico.seSelion–kedjesåg på stång!Selion kedjesåg är behändigatt arbeta med.Undvik förslitning ochbelastningsskador genomatt arbeta med ettlätt och balanseratverktyg. Det kraftfullalithium-jon-batterietbärs bekvämt på ryggen.Selion kedjesåg påstång finns i olika längderfrån 1,3 till 3,0 m.Ergonomi & Miljö –Du behöver inga hörselkåpor,belastar intemiljön och dig själv medavgaser, du kan t.o.m.känna doften från trädslagetdu sågar i.Sätt bara batteriet påladdning i stället för attköpa/fylla på dyr bensin.Kontakta oss snarast!NYHET!batteridrivenkedjesågpå stångTel. 0414-242 60NR 3 2008TEMARenovera& ByggNoliaUtgivning29/5Sista bokningsdag 18/4Sista materialdag 25/4CE-GodkändTMT-Maskin Traryd070-675 00 68www.tmtmaskin.seLevererad till nöjda kunder sedan 1990TIMMERSÅGEN– Elmotor 6-7, 5kW • Direktdrift • 16A • Hjälpmatning– Max såglängd 6,3 m • Max diam. 500/1000 mm– Stabil • Hög ytkvalitet • Effektiv kedjesmörjning– Dubbla sågsvärd • Stockriktare • Skyddsbur– Konkurenskraftiga priser • Kort leveranstidKickons Svets AB, 522 93 TIDAHOLMTel 0502-12325 Fax 0502-14521www.lantbruksNet.se/kickons info@kickons.seKontaktaBirgit EmilssonTel 040-601 64 55Fax 040-601 64 49birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.seRonny GustavssonTel 08-588 367 97Fax 08-588 369 79ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se60 VI SKOGSÄGARE 2/08

Ritar om kartanNorrskog är i full färd med attsjösätta en ny organisation. Antaletskogsbruksområden (sbo)minskas från 24 till 16, efter enmotion från förra årets stämma.Föreningens fältorganisationfår sex skogsdistrikt i ställetför dagens två regioner.En ny tjänst som fältchef tillsättsmed övergripande ansvarför sex distriktschefer. Distriktschefernaleder var sin grupp påfyra till tio skogsinspektorer.HistoriskHistorien presenterasi form av eninnehållsrik radio.nätradioFör den somvill ha eninblick i endel av skogsägarfören-ingarnas historia rekommenderasett besök på Södras hemsida(www.sodra.com). Medanledning av att föreningenfyller 70 år har man gjort enpresentation som är en fascinerandehistoria i sig.För att ta del av informationenkrävs en någorlunda braanslutning till internet.Lyssna på träFör att få fart på träbyggandetutlyste dåvarande skogsministernUlrica Messing en tävlingmed det talande namnet ”Byggstort och spännande i trä”.Konserthuset Studio Acusticumi Piteå har belönats. Däranvänds trä av flera skäl, inteminst för att få en akustik ivärldsklass. Företaget Deromei Halland med ett eget träbyggnadssystemhar också fått pris.Tävlingen är en del i Sverigesnationella träbyggnadsstrategi.Läs mer på www.regeringen.se/nationellatrabyggnadsstrateginAnte får endröm uppfylldmed assistansav SörenBjörklund.Foto: MariaOdelströmAnte ficksin drömtur■ EFTER ATT HA varit platschefför massabruket i Väröhar Gunilla Saltin blivit chef förhela Södra Cell, med1 700 anställda och enförsäljning på närmre10 miljarder kronorom året.Hon efterträder StenHolmberg som nyligengått i pension.Ny platschef i Värö ärJonas Eriksson.Jan Sandström nypå styrelsestol.■ OLLE TERLANDär ny koncernchef iRottneros efter LarsBlecko. Han fick en tuffstart genom att presentera årsresultatetpå minus 360 miljonerkronor (-24).■ NY GENERALDIREKTÖRför Energimyndigheten är TomasKåberg. Inte minst har han godaHan är redan ett välkänt ansikte iSkogssverige.Ni har säkert sett honom någongång i reklamen för Kraftsamlingskog, där femårigeAnte Adsten är omslagspojke.Också till vardags gillar hanskogen. Familjen bor i Östersundoch äger skog i Västerbotten,dit Ante gärna följermed, både på utflykter och arbetemed plantering eller någotannat.En av hans drömmar var attfå en tur i en riktig skogsmaskin,och den är nu uppfylld.Som tack för hjälpen med projektetbjöds han in att kännahur det är att åka i en skotare,under överseende av entreprenörenSören Björklund.insikter i bioenergi efter fleraår som ordförande i Svebio(Svenska bioenergiföreningen).■ JAN SANDSTRÖMhar valts in i Skogsstyrelsensstyrelse. Därmedfortsätter han aktivt attarbeta med skogsfrågorna.Fram till pensioneringen,helt nyligen, har hanunder många år arbetatpå LRF Skogsägarna mednäringspolitiska frågor iallmänhet och äganderättfrågori synnerhet. Ny istyrelsen är också revisorBirgit Flening.■ LRF UNGDOM har fått enordförande med erfarenhet frånskogen. Det är 26-årige JohnEnander från Ulricehamn. Efterjobbet som skördarförarefortsatte han studera och tarVictoria inledermässa om bioenergiKronprinsessan Victoria ochnäringsminister Maud Olofssonöppnar och inleder WorldBioenergy 2008 på Elmia iJönköping. Mässan hålls sistaveckan i maj.www.worldbioenergy.seBelönat ex-jobbFör att använda förarlösa skogsmaskinermåste de kunna detekteranärliggande träd ochuppskatta avstånd mellan trädoch skogsmaskin.Man har kommit en bra bit påvägen genom ett examensarbeteav Wajid Ali, Umeå universitet,som utforskat olika metoder förklassificering med hjälp av färg,struktur och mönster.För detta har han tilldelatsBo Rydins pris för sitt examensarbetei datavetenskap.Priset är på 30 000 kronor.i sommar examen som skogsmästare.■ MAGNUS NIKLASSON,som medverkar med marknadsanalyseri den här tidningenhar börjat på Skogsindustrierna.Han ingår i den nya enheten förbransch och marknadsanalysunder ledning av MarianneSvensén. Magnus har tidigarearbetat för LRF Skogsägarna.■ NÄSTAN EN tredjedel avvärldens papper och kartongtillverkas av europeiska företag.De driver gemensammafrågor i CEPI (Confederation ofEuropeanPaper Industries). Totalt handlardet om 800 företag och 1 200bruk. Ny ordförande för CEPIär Holmens vd Magnus Hall,som efterträtt holländaren FritsBeurskens.NAMN & NYTTLäs tidigare nummerpå www.atl.nu/skogTvå tidningar – samma sidaVI SKOGSÄGARE 2/08 61

Skogsägare i vinnande lagetKRÖNIKANPå Kastrup, efter ett av de alltvanligare besöken i Bryssel,läser jag dagens svenskatidningar och möts som så ofta av såkallade analytiker som talar om attskogsindustrin är i en avgörande kris.Höga energi- och virkespriser hotarframtida investeringar. En mogenverksamhet har sett sina bästa dagar.Även vissa företrädare i näringenbidrar till klagolåten.I Bryssel träffade jag såvälparlamentsledamöter som personalpå kommissionen. Vi diskuteradeenergifrågan och hur man kan uppnåmålet att Sveriges energisystem år2020 består av 20 procent förnyelsebarenergi. Samstämmigheten varstor att jord och skog kommer attvara en betydelsefull sektor, ja tilloch med spela en avgörande roll. Härfanns optimism och framtidstro. Ochsjälv är jag är inte det minsta orolig.Inget är visserligen beständigt, menur en förändring kommer normaltnågot positivt. Jag är som skogsägareoptimist och realist. Vi sitter på enresurs i den del av världen som harrik tillgång på vatten och med enskog som växer så det knakar. Vi hörtill det vinnande laget – eller för talaracerspråk: vi står i pole position.❑ ❑ ❑Tänk på att varje träd i vårt landbestår till 50 procent förnyelsebar(koldioxidneutral) energi och till 50procent av råmaterial som kan gemassa, papper och sågade produkteroch samtidigt fungera som kolsänka,det vill säga binda kolet. Ju fler trädvi kan producera desto större blirtalen och desto närmare kommer viEU:s mål. Med svensk tradition avskogsskötsel kombinerad med naturvårdkan vi gå i spetsen och visa vägen.Det kan tyckas vara kaxigt, menvarför inte ibland sträcka på ryggenoch känna viss stolthet över vad vigjort och vad vi kan göra. I ställetför att gnälla. Och glöm inte bort attredan i dag kommer drygt 25 procentav energin som vi använder i vårtland från biomassa, som till närmare99 procent kommer från skogen ochskogsindustrin. Inte för inte lederSverige Europaligan om förnyelsebarenergi.Lyckligtvis är det alltså inte barajag som är optimist. De investeringsbeslutsom tagits i näringen, i tillexempel nya sydsvenska sågverk, imassabruk och i pelletsanläggningarpekar på framtidstro.❑ ❑ ❑Som jag sagt så många gånger tidigarei mina krönikor så är vi beredda att tavårt ansvar, men då måste också detpolitiska systemet ta sitt. Regeringoch riksdag måste såväl här hemmai Sverige som i Bryssel säkerställakonkurrensneutrala villkor för vårnäring och ge oss långsiktiga spelregler.Till sist kan jag konstatera att vihar fyra starka skogsägarföreningarsom är bra för skogsägarna och försina medlemmar. En sund industristrukturhar hjälpt till att nå derekordresultat som föreningarna nuuppvisat. Genom samverkan inomoch mellan föreningarna kan visäkerställa skogsgårdarnas ekonomioch göra det möjligt för kommandegenerationer att ta vid och hoppas påframtiden.Christer SegerstéenOrdförande LRF Skogsägarna62 VI SKOGSÄGARE 2/08

FARMA– det gröna valet!Marknadens funktionellaste design, modernt tänkandeoch en unik driftssäkerhet har fört fram FARMA tillpositionen som marknadsledare i Norra Europa ochSveriges mest sålda skogsvagn.Vädrets makter kan vara kännbara för verksammainom skogsbruk men med vårt bredda sortimentfinner du vagnar som kan hjälpa dig att ta väl handom skogen vid allt från gallring till slutavverkning.Genom att använda dig av en skogsvagn i ditt arbetevärnar du miljön och kan därtill välja dina egnaskotningstillfällen även vid de mest dystra markförhållanden.FARMA sortiment består av 8 modeller från denminsta vedvagnen på 6 ton till den professionelladrivna vagnen på 12 ton med 6,5 m kran. Vi levereraralla typer av kranstyrning och reglage till ett oslagbartpris. Hos oss finner du alltid något som passar dig.Kontakta din FARMA-handlare så berättar dom mer!NIAB– en komplett partner!NIAB 5-15 är en lättskött, driftsäker och servicevänligmaskin. Den tål rejäla tag och klarar allt från förstagallringen till slutavverkningen. NIAB 5-15 har högkapacitet och en rad tekniska fi nesser som gör arbetetrationellt. NIAB kan enkelt kopplas till i principvilken jordbrukstraktor som helst.Genom att tillföra NIAB i ditt skogsarbete höjerdu kapaciteten och ökar din skogsproduktiongenom minskade stickvägsförluster. Träden fällsmanuellt för att sedan vinschas in till traktorn. Dehanteras, kvistas och kapas upp i längder för attslutligen sorteras i lämpliga högar med hjälp avprocessorn. NIAB tar bort de farligaste och tyngstaarbetsmomenten till en mycket rimlig investeringskostnad.NIAB fi nns även som automat, då med beteckningen5–15 C. Automaten är utrustad med längd- och diametermätningsamt styrsystem.Öppenhet är ledordet!Hos oss på Fors MW/Farma Norden arbetar vi för att erbjuda dig den bästaav service. Ett led i detta arbete är att kommunicera regelbundet medmarknaden. Genom vår hemsida kan du finna allt från modell och tillbehörspresentation,instruktionsböcker till närmaste handlare.Genom vår nya satsning på blogg ges du som läsare en unik inblick i ettföretags resa. Läs om med och motgångar där och då de händer! Vårpersonal runt om i världen kommer att gästblogga och ge en direkt inblick iett expansivt företags bolagsutveckling.www.forsmw.blogspot.comwww.forsmw.comFabrik:E-mail: info@forsmw.comwww.forsmw.comFARMA NORDEN ABInformation försäljning:Carl-Erik Åkesson 0550-102 58.Göran Carlsson 0224-774 40.Teknisk support ochreservdelar: 011-165 770.Alla priser exkl. moms och frakt.Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljareför närmare information se hemsidawww.forsmw.comVi förbehåller oss rätten till ändringar av specifi kationersamt pris utan föregående information.

Posttidning BLRF Media ABBox 6132, 200 11 MalmöVI KRAFTSAMLAR FÖR SKOGENHÅLLBART FAMILJESKOGSBRUKUtbildningar för Privatskogsbruket, Sågverks- och TrämanufakturindustrinPrivatskogsbrukets egen universitetsutbildningIngenjörsexamen med storaframtidsmöjligheterVid Växjö universitet kan du läsa en högskoleingenjörsutbildningi Skog och träteknik. Vi ger dig en kompetensi privatskogsbrukets förvaltning samtidigt somdu utbildas för ett ingenjörsyrke inom sågverks- ochträmanufakturindustrin. Programmets målsättning äratt ge kunskaper om virkesproduktion, träförädling ochmarknad som gör det möjligt att arbeta i de olika leden ikedjan från skog till färdig produkt. Vi erbjuder ett stortnätverk med företag i regionen, och under utbildningenhar du även en praktikperiod förlagd ute på industrin. Detges även goda möjligheter till utlandsstudier.Moderna studiemetoderGemensamt för våra utbildningar är att de ges med i enmodern studiemiljö. Vi använder oss av en så kallad E-learningplattform, ett virtuellt klassrum på Internet därdu loggar in. Här får du tillgång till ditt kursmaterial,får löpande information om kursen, kommunicerar meddina lärare och med andra studenter via chat, mail ellerdiskussionsforum, får tekniskt stöd via helpdesk, serpå streamade föreläsningar och utför uppgifter inom deolika ämnesområden du studerar. Dessutom träffas viflera gånger per läsår för att göra studiebesök, lyssna påintressanta föreläsningar, ha övningar i fält eller utföralaborationer i vårt stora trälabb.Hållbart familjeskogsbrukPrivatskogsbrukets universitetsutbildningEn unik möjlighet att på hemorten lära dig allt du behöverför att förvalta en skogsfastighet! Vi finns i Sveriges störstaträhus, mitt i en spännande forskningsmiljö med mötenmellan arkitekter, designers, ekonomer, ingenjörer ochjägmästare. Hos oss kan du studera totalt 90 högskolepoäng,uppdelat på kursblock om 15 eller 30 hp. Vi inleder med30 hp grundläggande kunskaper inom skogsskötsel,skogsuppskattning, beskattning, skogsekonomi, fastighetsteknik,jaktadministration och träförädling. Följande30 hp fördjupar sig inom dessa områden, men beröräven privatskogsbrukets affärsmöjligheter – hur du somskogsägare kan diversifiera dina inkomstkällor genomudda sortiment, jakt- och vildmarksupplevelser. De sista 30hp fokuserar på lövskog, och vi går igenom de vanligasteskötselprinciperna för de svenska lövträden med avseendepå virkesproduktion och rekreation. Vi diskuterar ävenavsättningsmöjligheterna för lövvirke. Kurserna är öppnabåde för dig som är skogsägare och för dig med ett särskiltintresse för skogen.Nyheter hösten 2008Höstterminen 2007 startade en ny, och hittills mycketlyckad, satsning på lövskog. Nu pågår arbetet för fullt föratt utveckla både befintliga och nya kurser och konceptinför hösten 2008. En av nyheterna är att du som lästvåra kurser i Hållbart familjeskogsbruk nu kan bygga utdin kompetens och ta ut en högskoleexamen i Skog ochträteknik.Kontakt och intresseanmälanFör mer information kontakta studievägledare StanleyNeergaard, stanley.neergaard@vxu.se, 0470-70 86 25,programansvarig Göran Peterson, goran.peterson@vxu.se,0470-70 88 25 eller utbildnings-koordinator Ulrika Berg,ulrika.berg@vxu.se, 0470-70 80 06.Eller besök vår informationssida www.privatskogsbruk.nu!Där kan du även anmäla ditt intresse för våra utbildningar,så sänder vi dig vårt informationsmaterial.Du kan välja att studera vår kurser på halvfart ellerkvartsfart. Förutom studiefarten skiljer sig de bådaalternativen även till viss del i upplägg, där man vidkvartsfart hinner med ett större antal träffar under kursensgång. Detta kan underlätta för dig som har mycket annatpå gång i ditt liv, eller för dig som känner att du behöver liteextra stöd med såväl teknik som med dina skogsstudier.