4 - ATL

Nr 42007En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl momsNya hotfrån rotrötan▼Första ronden motgranbarkborrarnaKritikmot flerreservat▼▼Det hettar till påvirkesmarknadenSkogsteknikräddade AlftaKICKSTART FÖRKRAFTSAMLINGENMed fågelhundi fjällvärldenLandet runt i vedeldad bilTäljdakonst-verk

Två säkra tipsför lönsammaregallringGallring kan vara knepigt ur såväl produktivitets- som förarperspektiv. Om du inte har enValmet 901.3 vill säga, marknadens förmodligen mest fulländade gallringsskördare. Förklaringenligger i en perfekt sammansättning spetsegenskaper som optimerar både arbetsglädjenoch lönsamheten. Och inte nog med det. Med allroundaggregatet Valmet 350.1 närmastoslagbara snabbhet och smidighet höjer du upp din totala gallringskapacitet ytterligare.Välj Valmet 901.3 och 350.1 och varje gallringsuppdrag blir förbluffande lätt och lönande.Vad tycker dina kollegor om Valmet? Se intervjuerna på www.komatsuforest.seIngår i Komatsukoncernenwww.sweloghb.com

INNEHÅLL Nummer 4 2007Nästa nummer utkommer 18 oktober • TEMA: Bilar, ATV och förädlingingår som en medlemsförmån ilandets fyra skogsägareföreningartillsammans med en bilaga från respektiveförening. Vid adressändringkontakta din skogsägareförening.Södra Skogsägarnawww.sodra.se0470-890 00Mellanskogwww.mellanskog.se018-17 09 00Skogsägarna Norrskogwww. norrskog.se0612-71 87 00Norra Skogsägarnawww.norra.se090-15 67 00REDAKTIONChefredaktör och ansvarig utgivare:Pär FornlingStålbrandsgatan 5, 214 46 MalmöTelefon: 040-92 25 55Fax: 040-601 64 49E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.seTf redigeringsansvarig:Mikael SylvanderBox 6044, 200 11 MalmöTelefon: 040-601 64 87Fax: 040-601 64 99E-post: mikael.sylvander@lrfmedia.lrf.seANNONSBirgit EmilssonBox 6044, 200 11 MalmöTelefon: 040-601 64 55Fax: 040- 601 64 49E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.seRonny Gustavsson113 92 StockholmTelefon: 08-588 367 97Fax: 08-588 369 99E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.seAnnonsmaterial:annons.visk@lrfmedia.lrf.sePRENUMERATIONTelefon: 040-601 63 65Fax: 040-601 63 55E-post: pren@lrfmedia.lrf.sePrenumerationspris helår(6 nummer) 295 kronor inkl momsLösnummer 55 kronor inkl momsREDAKTIONSRÅDPer Bengtsson, Erik Jonsson, GunillaKjellsson, Anders Olsson, OlaPersson, Sven-Erik Petersson ochKarin Vestlund.Hemsida: www.atl.nu/skog isamarbete med tidningen ATL.För ej beställt material ansvaras ej.Vi Skogsägare produceras av LRFMedia AB på uppdrag av skogsägareföreningarna.TS-upplaga 2005: 98 300Tryck: Hansaprint, ÅboRepro:LRF Media AB, MalmöKRAFTKVINNAN MarianneEriksson leder den rekordstorakampanjen för kraftsamlingi skogen. Sidan 14TRÄKONST.Täljda skönheterpå utställning iVirserum. Sidan 505 LEDARE: Viktiga kulturvärden.6 PROFILEN: Landshövding medskogsengagemang i Västerbotten.SKOGSSKÖTSEL✔ Nya rön om rotröta, sidan 10.✔ Kraftsamlingsstart för bättre tillväxt, sidan 14.✔ K rav på nya tag mot barkborren, sidan 32.16 BIOENERGI: Med ved i biltanken.21 NÄRINGSPOLITIK: Press på certifi ering. 22 FORSKNING: Tips till skogsvårdsentreprenörer.23 DEBATT: Variation för kulturmiljön.24 EKONOMI: Generationsskiften.28 SKOGSGÅRDEN: Dagbarn och entreprenörsjobbger fart på gården.30 POLITIK: Linda Hedlund efterlyser helhetsgrepp påmiljöfrågorna.34 NYHETER: Förödande insektsangrepp i norr.40 TEKNIK: Nytt sätt att röja och många tekniknyheter.44 TEKNIK: Teknik från skogen på nya marknader.46 FRILUFTSLIV: Fågelhundar på fjälläventyr.50 KULTUR: Massor av vackra och roliga träfi gurer.62 KRÖNIKA: Vi tar ansvar för helheten.www.atl.nu/skogTVÅ TIDNINGAR – SAMMA SIDABENNY PERSSON får hjälp avdagbarnet Linus att plocka fram virke påskogsgården. Sidan 28ROGER JACOBSSON begrundar lägettillsammans med Norpa. Sidan 46 Omslagsfoto:Sture MarkströmPROFILEN.Han tycker attdet finns dettillräckligt medreservat. Sidan 6MATTIAS BERGLUNDvarnar för nya hot frånrotrötan. Sidan 10ÅSA BROVALLleder ett av mångaföretag i spårenav klassiska ÖSA.Sidan 44VI SKOGSÄGARE 4/07 3

NewFÖRMÅNLIG FINANSIERING VIAHANDELSBANKEN FINANSFÖRST MEDSERVOSTYRNING!SvängrumVåra björnstarka 4-hjulsdrivna terränghjulingarhar blivit berömda förprestanda, säkerhet och tillförlitlighet.För den modernaste tekniken ochden högsta kvalitén. Smidiga, robustamaskiner för hårda tag under mångaår.Nu ökar vi försprånget igen mednya Grizzly 700!Det är den största och starkastei klassen och har en nyutveckladråstark, vattenkyld och vibrationsfrimotor. Ny typ av chassie och deladbakaxel ökar komforten ytterligare.Som alla våra arbetsmaskiner harGrizzly 700 kardandrift, Ultramatichög/lågväxel, in/urkopplingsbar2WD/4WD och diffspärr. Liksomjusterbar fjädring, hög markfrigång,brett tillbehörsprogram och 5 årsfabriksgaranti.Och det bästa av allt.Det här är den första terränghjulingenmed Electronic Power Steering,elektrisk servostyrning. Den görGrizzly 700 skönt lättstyrd samtidigtsom slag och ryck i styret dämpas.Nu blir det en fröjd att ta sig framäven i den besvärligaste terräng.Grizzly PowerGRIZZLY 700 - GRIZZLY 660 -GRIZZLY 450 - GRIZZLY 350www.yamaha-motor-scandinavia.com

Kultur i skuggan av mångfaldHistoriskatillbakablickar och långa tidsperspektiv tillhör vardagen i skogsbruket. Och den som stårmed ena benet långt tillbaks i ett annat århundrade inser att det gäller att se upp var han eller honsätter ner foten.Ibland blir det ändå fel, och skogsmaskinen gör outplånliga avtryck i något bronsåldersröse.I samband med avverkningar skadas alltför många kulturmiljöer.Enligt Skogsstyrelsens senaste kontroll tas full hänsyn bara på sex av tio avverkningar.Man kan förstås ifrågasätta om allt är värt att spara och var gränserna går, men i grunden tror vi ändå attdet finns en bred samsyn om att hänsynen är bra.LEDARENMYCKET HANDLAR OM kunskaper och insikter. Därför är det beklagligt och lite märkligt att det ärsådan obalans i frågorna kring den skogsmark som undantas från vanligt skogsbruk.Det handlar nästan bara om biologisk mångfald, vilket är nog så viktigt – men inte allt.Kulturmiljöer är något som Skogsstyrelsen bara nämner i förbigående när man klagar på bristerna igenerell hänsyn. Det vore nog klokt om myndigheten var lite ödmjuk om vad som är rätt eller fel i dengenerella naturvårdshänsynen, det är faktiskt inte alldeles självklart vilka träd som är bäst att spara urmiljösynpunkt. Däremot är kulturmiljöerna enklare och tydligare. Men framför allt skulle helheten vinnapå att resurserna fördelas om en del.Det handlar om att prioritera och göra flera saker samtidigt inom samma ram (inte att stapla nya pålagorpå varandra till ett allt högre berg).MEN ANSVARET kan förstås inte lastas på myndigheterna. Det är upp till oss alla att hålla historienlevande.Man kan ändå fundera på varför kulturmiljöfrågorna väger lättare än andra miljöfrågor. Vi lever ju trotsallt i kulturskogar som nästan alla på något sätt är formade av människan.Ett svar kan vara att våra döda förfäder (av lätt förklarliga skäl) är ganska tysta. Lavar och insekter ärockså lågmälda, men de har hjälp av en högljudd miljöopinion och någon sorts naturvårdsideal, där måletofta tycks vara att tänka bort människan helt och hållet. Det gäller både våra förfäder och visom just nu råkar vandra på planeten.Historien glöms och skogen som miljövänligt medel (bioenergi/trämaterial) för de nulevande och ännu ofödda väger lätt. Här finns en obalans och brist på helhetssyn.MAN KAN FÖRSTÅS tycka att kulturmiljöerna är mindre värda och det är klartman får skilja agnarna från vetet och koncentrera sig på det som känns värdefullt.Men vi tror ändå en klar, om än något tyst, majoritet tycker frågorna är viktiga.Det gäller inte minst i familjeskogsbruket där dagsbesluten på skogsgården så tydligtsträcker sig mellan generationerna.Och den som lusläser Skogsstyrelsens rapport finner också en positiv trendhos privatskogsbruket som visar att hänsynen förbättrats de senaste femåren.De brister som finns handlar nog mest om bristande information ochkunskapsluckor. Just därför känns den där obalansen extra trist.HELT TYST är inte den historiska rösten. Lite längre fram i tidningen finnsett debattinlägg från Riksantikvarieämbetet och på forsknings sidornaberättar vi om ett projekt för att bättra på informationen.I störtfloden av historiska böcker finns också en rännil från skogen (senastKerstin Ekman med Herrarna i skogen). Och det finns ett skogs historisktsällskap där privatskogsbruket skulle kunna vara ännu bättre representerat.Historien har inte bara ettegenvärde, den har ocksånycklar till samtiden ochmorgondagen.Pär Fornling, ChefredaktörVI SKOGSÄGARE 4/07

DenPROFILENofrivilligereservats-bildarenLorentz Andersson kan tackaGustav Vasa för uppdraget att fåfart på byggandet av höga trähus.Det jobbet gillar Västerbottenslandshövding, däremot är det medblandade känslor han bildar nyareservat.Text & foto: Pär FornlingLorentz Andersson ären av de landshövdingarsom syns mesti skogliga sammanhang.Under hösten avgårhan, men engagemangetför skogen ochskogsnäringen fortsätterbåde privat och somordförande för träbyggnadsprogrammet.Är du skogsägare själv?– Inte personligen, menmin hustru är delägare iFjällboda. Det är ett gammaltinlandsjordbruk med173 hektar skog där vi tillbringarmycket fritid.Kan du köraen motorsåg?– Det kanjag nog, menjag arbetar intesjälv i skogen. Däremothar jag fått lära mig en heldel om skogsbruk, inte minstunder många år som kommunstyrelsensordförande i Skellefteå.En del av min verksamhetvar att besluta omskogsbruket på 11 000 hektar.Du verkar tycka det är etttungt arbete att bilda reservat?– Ja, på flera sätt. Det allrasvåraste i sammanhanget är attdet drabbar enskilda människorsom ägt skog i generationer. Dehar gått och tittat på de där träden,så kommer länsstyrelsenoch säger det ska bli reservat.Senast i går hade jag ett samtalfrån en dam i Nordmaling somsade att hon inte kunde sova pånätterna på grund av det här.Det känns inget vidare.Ändå framhärdar ni?!– Riksdagen har fattat ett be-6 VI SKOGSÄGARE 4/07

Egentligen tycker LorentzAndersson att det börjar räckamed reservatsskyltar.slut som regeringen ska verkställagenom sin myndighet. Dåmåste jag som myndighetschefgöra det, annars skulle det jubli anarki i landet.Vad har riksdagen bestämt?– Det finns ett övergripandemål om reservat som fördelatsöver landet. För Västerbotteninnebar det ytterligare 34 000hektar.Hur långt har ni kommit?– Om tilldelningen av pengarfortsätter som i dag tar det minst10 år till innan vi är i mål.Det måste märkas på produktionen…– Ja, till det kommer all fjällnäraskog som omges av mångarestriktioner, men som blir alltmer brukbar. Genom ett varmareklimat flyttas skogsgränsenuppåt. Dessutom har vienormt stora frivilliga avsättningar.Är det slitningar inom länsstyrelsen?Jag förmodar attnaturvårdsenheten är merentusiastisk.– Det är inte slitningar på detsättet, men i vår styrelse medpolitiker är det i princip ingensom backar upp målet om flerreservat. Då är det slitigt attsom myndighetschef förklaraatt jag måste fullfölja målet,samtidigt som hela styrelsen ärnegativt inställd.Vad sade du till damen frånNordmaling?– Jag försökte trösta hennemed att skogen ändå står kvar,men hon var inte lättröstad.Vad hade du velat säga?– Man kan dels fundera om”mängden är rimlig, dels försökahitta en form av frivilligmetod. Det finns ju de somgärna avsätter sin skog frivilligt.Man kan också fundera påformer där det bedrivs skogsbruki skyddade områden, detär inte säkert att bästa naturskyddetbestår i att man görreservat och låter skogen ruttnaner.När det gäller träbyggandehar du ett ansvar för helalandet...– Ja, jag arbetar med en statligstrategi för ökat träbyggande.Det är en liten organisationinom näringsdepartementetmed mig som ordförande ochen huvudsekreterare. Därutöverköper vi konsulttjänster. Dessutomfinns det ett träbyggnadskanslisom finansieras av näringen.Behöver verkligen statenblanda sig i om vi byggermed betong eller trä?– Redan Gustav Vasa förbjödkyrkor i trä och på den vägenhar det fortsatt fram tills nu.Gustav III förbjöd statliga husi trä, enda undantaget blev länsresidenseti Norrbottensom skulleblivit för kallt isten. Och efterstadsbränderna islutet av 1800-taletförbjöds alla bostadshusi trä övertvå våningar. Medandra ord har statensagerande gjortatt träbyggandetfått stå tillbaks,därför har vi enhistorisk skuld attbetala tillbaks. Dessutom finnsflera andra skäl, inte minst miljönoch ekonomin.Du är själv byggnadsingenjör,har det blivit någravackra träbyggnader?– Tyvärr inte. På min utbildningfanns knappt trä på kartan,vi lärde oss gjuta bjälklagoch murade konstruktioner. Förarkitekterna var det sammasak. På så sätt har flera generationerförlorat träkunnande.Det försöker vi nu ta igen.Jag tror att det behövs enradikal minskning av älgstammen.Kantareller tillhör höjdpunkternai skogen förlandshövdingen.Vad är målet?– Att 30 procent av nya flervåningshusska ha en stomme iträ. Dit är det långt, men vi nårfram så småningom.En annan del i uppdraget äratt främja exporten, hur gårdet?– Den delen hinner vi interiktigt med, men det har ändåhunnit bli en del initiativ på denjapanska marknaden. Jag harsjälv varit där tre gånger.Varför Japan?– Det är en viktig marknadför sågverksindustrin. Nu harett av de största japanska skogsföretagen,Sumitomo forest,placerat en forskare i Sverigeför att studera träbyggande.Kanske kan det leda till ytterligareutbyte och export.Kan du som byggnadsingenjörbeskriva det japanskabyggandet?– Det är ett pelarbalkssystemsom skiljer sig från vårt sätt attbygga. Husstommen består avbärande stolpar som monterasihop med listiga infästningar.Man kan säga att det påminnerom Ikea, där husetkommer hemi en låda. Detmonteras ihoputan något spill.Jag besökte enlångt automatiseradhusfabrik,vilket var imponerande.Allt görsfärdigt efter kundensönskemålmed höga kvalitetskrav,vilketockså gäller råvaranfrån Sverige.Känns det som ni arbetar imedvind?– Absolut. Sverige är ett trälandoch det finns en positivattityd till trä. En viktig del äratt påverka myndigheter, därfrågorna tas emot väl. Statensfastighetsverk är mycket positivt,liksom Banverket ochVägverket, för vilka träbroar ärintressant. Det är ett annat områdedär trä kan ta igen förloradmark.Hur länge pågår arbetet?– Tiden har förlängts till ochmed nästa år. Jag tycker vi harbra med tid till förfogande. Nubörjar resultaten synas överlandet. På ort efter ort kommermycket intressanta byggprojekt.Hur går det med bioenergin iregionen?– Bra. Det är en oerhört viktigfråga på flera sätt. Ur skogsägarenssynvinkel kan det inteminst betyda en förbättring avrotnettot i inlandet, vilket behövs.Länsstyrelserna är engageradeför etanoldrift, närkommer genombrottet?– Det är svårt att veta. Jag ärlite mindre optimist nu än jagvar tidigare. Projektet kallasBiofuel region och vi stöttarforskning för att få fram etanolur barrmassa.Är det någon annan skogsfrågadu vill lyfta fram?– Älgskadorna! De är ofantligaoch det straffar sig så småningom.Jag tror att det behövsen radikal minskning av älgstammen.Har du själv sett några skador?– Massor. De syns hemma iFjällboda där planteringar betasår efter år. Jag har dessutomengagerat mig i frågan somlandshövding och gjort mångastudiebesök, ett mycket hårtdrabbat område är Åsele. Nubörjar skadorna synas på sågverken,ändå var älgstammenmåttlig för 30–40 år sedan. Dettar alltså lång tid till dagensskador värker ut och då blir notanhög. Kom ihåg att 80 procentav tallens värde finns itimmerstockarna. Skogsägarna,som oftast också är jägare,måste ta de här frågorna påstörre allvar.Berätta om de fina stundernai skogen?– Jag plockar mycket bär. Attkomma till en gulröd hjortronmyreller plocka kantareller iden fjällnära skogen tillhörhöjdpunkterna.VI SKOGSÄGARE 4/07 7

PRODUKTIVITET I UTNYTTJANDEGRAD I LÅGA DRIFTSKOSTNADERNu och då – det är en skillnad som märks! Våra D-modeller blir bara bättre och bättre.Nu har vi genomfört ytterligare en Hopper, vilket är det interna namnet på John Deeres samlade förbättringskampanjer.Sedan 2004 har vi genomfört 44 stycken sådana kampanjer på skördarna, skotarnaoch aggregaten. Eftersom varje kampanj omfattar många åtgärder innebär detta förbättringarpå tusentals punkter. Alla Hoppers finns redovisade på vår hemsida. Högre tillförlitlighet och ännubättre produktivitet är vad du får när du väljer någon av D-modellerna. Årsmodell 2007 är vitalare ännågonsin och bättre kommer den aldrig att bli!

Betydelsenav 44 st HoppersJohn Deere Forestry ABwww.deere.se

SKOGSSKÖTSELRotrötan hotarmer än granenHela landet är i riskzonen för rotröta och detgäller inte bara gran. Både tall och lärk leverfarligt. En nyupptäckt riskfaktor är förröjningarinför första gallringen. Motmedlet är behandlingoch planering.Text & foto: Pär FornlingIngen berikande syn.När rottickan är så här synlig på en levandegrFör något år sedan besökteMattias Berglund och JonasRönnberg Värmland. De vardär för att tala om sin forskningom rotröta på lantbruksuniversitetetinför en grupperfarna skogsmän.Ämnet engagerade även ommånga påpekade att det kändeslite fjärran i tallskogarna norrom Torsby.– Efter genomgången gick viut i skogen och hittade omedelbartflera angripna tallar. Manvar helt enkelt inte medvetenom problemen, vilket inte är såkonstigt. Det är lätt att misstarotröta på tall för något annat,konstaterar Jonas Rönnberg.GRANEN RUTTNAR inifrån.Trädet fortsätter växa, om än ilägre takt.I tall däremot sprids svampeni den yttre veden, vilket göratt trädet dör. Det får ingen näring,torkar och lockar till siginsekter.Vid en första blick är det lättatt tro att de här sekundära angreppenär dödsorsaken. Menom man river lite i mossan vidrötterna och hittar en eller fleraträdsvampar kan man vara ganskasäker på att rottickan ärboven i dramat.10Mattias Berglund, blå om fingrarna av stubbehandling, berättar om faranför rotröta.DET ÄR KNAPPAST någonnyhet att tallar angrips.Redan på 40-talet arbetadeengelska forskare med stubbbehandlingpå tall.Numera vet man sedan ettpar årtionden att det finns tvåvarianter av svampen:✔ S-formen (S=spruce) somangriper gran.✔ P-formen (Pine) som angriperallt (även lövträd).– I våra grannländer, inteminst Polen, görs omfattandebehandling mot rotröta i tall.Då vore det märkligt om detinte skulle behövas här också,säger Mattias Berglund.Forskarna har spårat P-formenupp till Gävle, men riskenför angrepp på tall kan förväntasvara värst längs östkusten iGötaland och i områden medhögt PH-värde, däribland Gotlandmed sin kalkrika berggrund.– Det här är en av de saker viska forska mer kring framöver,påpekar Mattias Berglund.Granen har hittills stått helt ifokus för problemen och den ärhårt drabbad. Det är inte heltovanligt med bestånd där långtöver hälften av granarna hållerpå att ruttna inifrån.AV ALL RÖTA som drabbargranarna kommer ungefär 70–80 procent från rottickan. Deårliga kostnaderna för skogsbruketberäknas till en halvmiljard kronor, dels genomminskad tillväxt (framför allttappas diametertillväxt), delsgenom sämre kvalitet.Rötan sprider sig från rötternauppåt som en pelare icentrum av stammen. Det somskulle blivit en värdefull timmerstockduger därmed kanskebara till bränsleved.Dessutom blir träden känsligareför stormar.Angreppen kan börja med attsvampsporer får fäste i en barkskadapå stammen som blottläggerveden. Men absolut vanligastär att rottickan letar sigin genom sågytan på en färskstubbe och sprider sig vidaregenom rotkontakt med friskaträd.MED TANKE PÅ att det räckermed två sporer på en stubbe –och en enda fruktkropp spriderhuntratusentals sporer i timmenär risken uppenbar.– I princip finns sporernaöverallt. Även om de allra flestalandar inom 100 meter frånfruktkroppen visar försök attde kan spridas 50 mil med vinden,säger Mattias Berglund.Det finns två huvudvägar attmotverka spridningen:✔ Avverka på vintern (närdygnsmedeltemperaturen ärunder 5 grader)VI SKOGSÄGARE 4/07

egran har angreppet gått långt.Foto: Mattias Berglund✔ Behandla stubbarna så attinte rottickans sporer får fäste.– Det säkraste och enklastesättet är vinteravverkningar,men stubbehandling fungerarbra förutsatt att den genomförsväl. Det är viktigt att behandlastubben direkt efter avverkningoch att täcka hela ytan medmedel, betonar Mattias Berglund.I DAG BEHANDLAS huvudsakligengranstubbar eftergallringar – men långt ifrånalltid.I uppröjningen efter Gudrunupphörde behandlingen helt,vilket troligtvis ökar sportrycketframöver.I slutavverkningar är det ganskaovanligt med stubbehandlingtrots att risken är överhängandeför kommandegenerationer.Rottickan kan leva i de gamlastubbarna under flera årtiondenoch under tiden hinnerofta de smittade rötterna frånstubben nå rötterna i den friskaungskogen som breder ut sigallt mer (ett sätt att minska riskernaär glesare planteringar dårotsystemen kommer längreifrån varandra).– Vi tycker man bör behandlastubbarna vid grangallringaröver hela landet, om avverkningeninte görs på vintern. Förlärk gäller samma sak.– Efter gallring av tall är detmotiverat med behandling inomen del områden, men härbehöver vi mer kunskap, sägerMattias Berglund.På utsidan märks ingenting,men när granen öppnasupp märks angreppen frånrötterna och uppåt.Fortsättning sid 12VI SKOGSÄGARE 4/0711

SKOGSSKÖTSELFortsättning:Rotrötanhotar mer...Då det gäller slutavverkningarpoängterar han att man iförsta hand bör behandla beståndsom är friska.– Det kan vara motiverat annarsockså, men i alla lägengäller att skydda friska beståndså att rotrötan aldrig får fäste.Beräkningar från Skogforskav Magnus Thor visar att behandlingofta är lönsam ocksåi slutavverkningar. Kostnadenär 2–4 kronor per kubikmeternuttaget virke, medan det i gallringarkostar 5–11 kronor.EN NY FARA är förröjningarnasom görs innan den förstagallringen. Gamla resultat visaratt röjning inte spriderrotröta, men det gäller sly ochungskogsröjning.I en förröjning handlar detom att ta bort klena träd så attskördaren kan koncentrera sigpå de grövre och lönsammarestammarna. Det innebär attganska stora träd röjs bort.Torbjörn Karlsson har lyftfram riskerna i ett aktuellt examensarbetepå jägmästarlinjen.I de bestånd han undersöktfanns det 200–500 stubbar perhektar med en diameter över 5centimeter.– Våra försök visar att stubbarmellan 5 och 10 centimeterangrips i hög grad. Ju grövre deär ju större är rotsystemet ochju större risk är det att kvarvarandeträd smittas.– Vi vet inte i vilken omfattningännu, men uppenbarligenär det en risk. I mer än hälftenav granbestånden i södraSverige görs en förröjning införden första gallringen, sägerTorbjörn Karlsson.HAN PEKAR PÅ några möjligheteratt minska hotet.✔ Röj tidigt i ungskogen såbehövs ingen förröjning.✔ Gör insatsen på vintern.✔ Lämna kvar klenare dimensionertill gallringen medskördare. Det kostar en del atthantera klena träd, men stubbenkan rotbehandlas maskinellt.✔ Stubbehandla också iförröjningen, vilket det i dagbara finns manuella metoderför.FRÅGAN ÄR HUR man praktisktska hantera det eviga hotetfrån rottickan.Att behandla stubbarna är ettsätt, men bara en del av svaret.På många håll har rötan redanfått fäste och den kommer attsprida sig vidare.Får vi ett varmare klimatLär dig timra.Från stock till färdig stuga. 8 dagars kurser varjemånad, maj till september. Konstruera och byggtimmerhus, timra med traditionella redskap. Tränamed modern utrustning för sågning och fräsningav stockar till timmerhus. För mer information se:www.gransfors.com, ring 0652-710 90 eller mejlaaxes@gransfors.comRotvältor gillas av rottickan. Efter uppröjningen av Gudrun, då det integjordes någon stubbehandling, finns risken att angreppen blir än värre.Foto: Mattias Berglundkommer den dessutom att trivasän bättre.Det finns många avvägandenatt göra.I ett rötskadat träd som fällsbörjar rötan sprida sig tre gångerså snabbt i rötterna på stubben,därmed smittas resten avbeståndet snabbare.I en del lägen är det bättre attlåta träden stå kvar och välja entidigare slutavverkning.ETT AV FORSKARNAS huvudbudskapär att ta med rotrötani den skogliga planeringen.– Helst bör uppgifter om hurstor procent av skogen som ärrötad finnas med i skogsbruksplanen.Det finns instrumentsom spårar rötan. Och det ärlätt att få en bild av läget vidden första gallringen, då kanskördaren notera antalet rötadestammar. Utifrån det kan mandra slutsatsen om hur rötan utvecklasframöver, vilket möjliggörmycket bättre beslut ochprioriteringar.– Är angreppen stora kan detfinnas anledning att avstå frånnästa gallring och avverka iförtid, men är det å andra sidanett helt friskt bestånd bör manvara extra försiktig för att intefå in någon rotröta.– För den som har möjlighetatt välja är det klokt att avverkade friska bestånden på vinternoch om inte det går vara extraomsorgsfull med stubbehandlingen.Vi lär inte kunna utrotarotrötan, men kan bli bättre påatt mota den och planera medriskerna, säger Mattias Berglund.http://www-gran.slu.seFortsatt uppåtför massanUnder sommaren höjde Södrapriset på lövmassa till 700 dollarper ton och barrmassan till830 dollar per ton.– Prishöjningarna är en naturligföljd av det starka marknadslägesom råder, säger UlfEdman, vd för Södra Cell International.– Det mesta tyder på attmarknadsläget för pappersmassakommer att fortsättavara starkt den närmaste framtiden.Vi ser positivt på utvecklingenockså inför kvartal tre.Norra skogsägarnasatsar på handelnBland skogsägarföreningarnaär Norraskogsägarnaensamma omatt möta kundernadirekt, iegna byggvaruaffärer.Genom köpetav JernbolagetNorras vd BoT Holm.Bygg & Industri i Lyckselestärker man byggvaruhandelnytterligare.– Affären ligger helt i linjemed våra medlemmars förväntningaroch vår strategi att utvecklabygg- och trävaruhandeln,säger vd Bo T Holm.Norra Trä & Bygg driverbyggvaruhandel i Umeå, Skellefteåoch Lycksele och beräknasunder 2008 uppnå en årsomsättningpå cirka 120miljoner kronor.Nytt sågverk på gångHolmen planerar bygga ettsågverk i anslutning till pappersbruketi Braviken, enligtNorrköpings Tidningar.– Holmenkoncernens styrelsehar ännu inte fattat beslutom projektet, men vi tror definitivtpå idén, säger Holmenskoncernchef Magnus Hall.Den planerade sågen förväntasfå en kapacitet på 500 000kubikmeter, vilket är nästandubbelt så mycket som Holmenssåg i Iggesund.P&P12 VI SKOGSÄGARE 4/07

Proffs i skogen!Maskinprogram från Nordfarm Maskin ABMaskinkatalogen: Vår/ sommar

SKOGSSKÖTSELJORDBRUKSMINISTERN inviger genom en insatsmed planteringshackan...och resultatet av bramarkberedning, omsorgsfull plantering (medförädlade) plantor visar sig direkt! Marken döljerguldmynt som en slumrande resurs att väcka till liv.Guldläge i skogen”Kraftsamlingen skog” invigdes med att jordbruksministernlyckades få fram en hög guldpengarur jorden. Guld för ökad tillväxt.Det är vad den största kampanjeninom skogsägarrörelsenshistoria handlar om.De närmsta tre åren kommer50 000 skogsägare, enligt planarna,att ha lyft sin kompetensom hur man kan öka produktionoch dessutom praktiseratdet genom förädlade plantor,mer markberedning, gödsling,dikesrensning och annatsom ger mer och värdefullareskog.– Jag ser verkligen positivt påkraftsamlingen. Den ligger helträtt i tiden, sade Eskil Erlandsson.14Text & foto: Pär FornlingSOCIALDE-MOKRATENAnn-KristinJohansson, jordbruksutskottet,fick ett av de förstaexemplarenav ”Nya tidersskog”, kursbok ikampanjen.Ministern framhöll också att”det finns goda förutsättningaratt göra mycket inom befintliglagstiftning”.Men det finns önskemål omförbättringar.– Det finns mycket att göra åtNÄRINGEN och de skogligafrågorna har kommit i centrum församhällsdebatten på ett helt annatsätt än tidigare. Det konstateradeChrister Segerstéen och fick följdriktigtmånga chanser att nå ut medbudskapet.regelverket för att verkligenöka produktionen, säger Södrasskogsskötselchef Göran Örlander.MARKÄGAREN, Ingvar Bengtsson,förvaltar stolta traditionerpå Stöpafors. En gång var det ett avde värmländska järnbruken.Här diskuterar han nya möjlighetermed Göran Engström frånMellanskog.DET GÄLLER KRAVEN föratt få använda ”främmande”trädslag och ett krångligt regelverkkring dikesrensningsom får många skogsägare attavstå, trots att det är tillåtet.I vilket fall är målet att påsikt öka tillväxten med 20 procent.– Det är faktiskt lite blygsamt,den optimala potentialenVI SKOGSÄGARE 4/07

FÖRSTA-FEMMAN är smeknamnet pågruppen med projektledare Marianne Eriksson ochprojektrådgivarna Martina Garpenkrans, Mellanskog,Kristin Gustafsson, Södra, Helena Gålander,Norra, Maria Boström, Norrskog. Därutöver finns150 handledare (oftast förtroendevalda) och 130demonstrationsgårdar över hela landet.FÖRYNGRINGAR är ennyckelfråga för att ökaproduktionen. Ett mål är attöka andelen planteringar(från 60 till 66 procent avföryngringarna) och att få fleratt välja förädlade plantorsom växer 10–15 procentbättre än ortens material. Påbilden är några mer exklusivaspjutspetsar. Klonade granarmed 25 procent bättretillväxt och douglasgran somkan bli extra intressant omklimatet förändras.är 25–40 procent, påpekadeChrister Segerstéen, ordförandeför LRF Skogsägarna.– GE OSS JUSTA villkor. Kominte med en massa krokbenutan se oss som en viktig komponenti att föra Sverige ochEU vidare in i det uthålligasamhället, sade han.Christer Segerstéen framhöllockså att naturvårdsfrågornaförblir viktiga även om produktionenjust nu står i centrum.Invigningen skedde i värmländskaSunne under föreningarnasårliga Skogsägarting,som i år helt präglades av kraftsamlingen.VI SKOGSÄGARE 4/0715

BIOENERGINär gasgeneratorn är fylld med vedgår det bra att köra sex mil. Bäst äratt köra med ekved.Vilken roadtrip – 500mil med ved i tankenMed sot på händerna, äventyr i blicken ochmiljö i tanken har tre grabbar åkt landet runt ien vedeldad gammal Volvo. Text & foto: Pär FornlingKanske har ni sett en märkligröd bil längs vägarna i sommar.Hade den en släpkärramed ved och i övrigt påmindeom något Åsa-Nisse kunde hakonstruerat var det säkert vedbilenni mötte.Det började med att JohanLinell gick hemma på skogsgårdeni Furudal och funderadepå ett miljövänligt transportsätt.– Ved har vi ju gott om i skogenså det låg nära till hands atttesta gengas, berättar han.Idéerna växte och Johan fickmed kompisarna Mikael Anderbergoch Martin Johanssonpå äventyret.AGGREGATET för gengasenär en Bolinder-generator från1940-talet. Då den byggdeshade andra världskriget stoppatoljeimporten och det varglansdagar för gengasen.Efter kriget, med massor avbillig bensin, tvärdog tekniken.Nästan. En och annan entusiasthar hållit gengaslågan vid livoch dit anslöt sig de tre kompisarnafrån gymnasieskolansmarintekniska program.DEN TEKNISKA utbildningenkom väl till pass när de kördeigång på nyårsaftonen med attmodifiera en Volvo 142:a från1968, som blev deras för 3 500kronor.– Därefter jobbade vi nästanheltid, parallellt med våra vanligaarbeten, för att få allt klarttill sommaren, berättar Johanunder en provtur.Ett sommarfagert landskappasserar i revy utanför fönstretoch det känns lika hemtamtsom vanligt att sitta på galonsäteni en gammal Volvo.Till vardagssitter oftaJohan Linelli hytten påen skotare,men härär det enveddrivenVolvo.FRÅNSETT ATT chaufförenhar ovanligt svarta händer ärdet enda anmärkningsvärda ettreglage för att justera gasflödet.Kraften antas minska med entredjedel, men det är inga problematt hålla närmre 100 kilometeri timmen. Fast omkörningarlär inte vara någon hit.Tekniken bygger på en ofullständigförbränning av veden.Genom att begränsa lufttillförselni vedtanken (gasgeneratorn)tillåts inte veden brinna,utan bara pyra.Då bildas gasen kolmonoxidsom renas, blandas med luftoch leds in i motorn.I GRUNDEN ÄR DET precissamma tekniska lösningar somunder andra världskriget, menreningen har blivit bättre tackvare nya eldfasta material.Dessutom underlättar dagenskraftfulla bilbatterier. Inteminst behövs en fläkt för attblåsa in syre när gasgeneratorntänds.16VI SKOGSÄGARE 4/07

Volvon passar bra för gengas. Dels har den en gjutjärnsmotor,dels är det en bil som tål mycket last. En av de stora tekniskautmaningarna var att få ner vikten på ekipaget. Den svarta”tunnan” i bagaget är gasgeneratorn och bredvid den finns tvåfilterbehållare.När veden förgasas bildas vattenånga.Vattnet kyls och rinner ner iden fyrkantiga behållaren bakomnummerplåten. Burken till vänsterär ett luftfilter och i burken tillhöger finns startfläkten.– Under bra förhållanden kanvi vara igång på 30 sekunder,berättar Johan.I övrigt är det en helt vanligbilmotor i gjutjärn, vilket är enfördel då gasen kan slita en delpå aluminium i modernare motorblock.DEN 14 JULI var stunden inne.Då rullade bilen ut från Furudali Dalarna mot de ödsligagrusvägarna i Orsa Finnmark.Klockan 17:06, 20 dagar senare,var man tillbaks efter attha kört 542 mil genom hela landet.Det var förstås ett äventyr,med massor av roliga mötenoch historier längs vägen. Menresan var mer än så.På sätt och vis var det en kulturgärning,med en påminnelseom gengasens roll i vår historia.Men också en framtidsresa, genomett miljövänligt sätt att åkamed råvara från skogen. FastVI SKOGSÄGARE 4/07Trion som rest landet runt utan bensinkort: Martin Johansson, Mikael,Anderberg och Johan Linell.framtidens ”skogsbensin” blirkanske gas från massabrukenssvartlut, etanol eller storskaligförgasning i ett bioenergikombinat.Fast helt ska kanske inte gengasenräknas ut...UTVECKLINGEN av teknikenhar stått still sedan världskriget.– Det är klart att den kan förfinasoch förbättras, säger Johanoch berättar att han föregen del tänker konstruera entraktor som går på flis i ställetför ved.– Gengasen kan nog ha praktiskanvändning i en del arbetsfordonhos skogsägare somändå har råvaran gratis.– Under resan ryckte vi utoch fick igång en gengastraktorsom ska användas i ekologiskDen här storleken har veden.Tillsammans med bränsleförrådetpå släpvagnen finns en anordningmed motorsåg för att kapa uppved i lagom bitar. Gengasdrift lederockså till svarta händer.odling om allt går som planerat.Där passar det extra bra med etthelt miljövänligt bränsle.I genomsnitt drog bilen 12,2liter finhuggen kubbved permil. Med behållaren full kanman köra sex mil.MOTORN TESTADES vidhemkomsten och den hade intetagit någon skada. Kompressionenvar oförändrat bra, tändstiftenrena och allt annat i gottskick efter 650 mil på ved (inklusiveprovturerna).Hanteringen kan bli lite sotig,men det kan hänföras tillatt bygget är något av en prototyp.Dessutom kompenseras detav miljövänlighet och ytterligareett trumfkort; det går utmärktatt laga mat i gasgeneratorn!En plåtburk Bullens pilsnerkorvblir precis lagom varmefter 4,5 mil.17

Finansiering till nytänkandeSkogen rymmer inte bara tomtar, troll och älvor. Här finns nya affärsidéerockså, för den som kan tänka lite utanför ramarna. Vill du veta mer om hurdu kan finansiera köp och innehav av skog, föreslår vi att du pratar med oss.

synkkommunikation.seVi är specialiserade på lån till jord- och skogsfastigheter och kan hjälpa till medkapital, kunskap och kontakter. Gå in på landshypotek.se om du vill se mer avvad vi kan göra. Eller ring 0771 - 44 00 20 så får du en personlig kontakt.Jordnära finansieringar

Kpl. Ekipagefrån7.000:-79.900:-Just nurabatt

Marknaden kräver certifieringCertifiering av hållbart skogsbrukär en ständigt aktuell fråga. Deflesta inom familjeskogsbruketväljer att certifiera sig enligt PEFC, sommånga av oss känner som ”vår”certifiering. Sveaskog gick nyligen utmed att man vill hjälpa även mindreskogsägare att certifiera sig enligt FSC,ett system som fortfarande är meraanpassat för riktigt stora skogsägare.■ ■ ■Stora delar av marknaden för skogsråvarakräver certifiering. Visst är det förståeligt,med tanke på hur skogsbruket oftabeskrivs i media, att köparna vill kännasig säkra på att råvaran kommer frånnågon som tar ansvar både för naturmiljönoch arbetsmiljön. Men nu står vi införnågot som närmast kan liknas vid ettcertifieringstvång. Länderna i EU börjarinföra kriterier för offentlig upphandlingav produkter från skogsråvara. Först ut ärEngland och Danmark.Ett EU-land kan inte kräva certifiering.Det strider mot EU:s frihandelsregler.Men om man lägger bevisbördan föratt man följer tydliga miljö- och socialakriterier på skogs ägaren tvingar man ipraktiken mindre skogsägare tillcertifiering.■ ■ ■Reglerna som införs gäller offentligupphandling. Men det ligger nära tillhands att tro att alla stora aktörerAktuellt just nu10–12 september Nordiska skogsägareföreningarnas årsmöte i Växjö11 september Skogsstyrelsens nationella sektorsråd12 september Skogsindustriernas årliga ”Virkesforum” i Stockholm25 september Miljömålsrådets möte30 september Skogsstyrelsens förslag till nya miljömål lämnas till Miljömålsrådet5–7 november All-europeisk skogsministerkonferens i Warszawa15–16 november CEPF, Europeiska skogsägarnas organisation, har generalförsamling27–28 november SLU:s skogskonferensVåren?Regeringen lägger proposition om Skogsutredningenkommer att ta dem till sig. Annarsriskerar man att bli klassad som att maninte tar sitt miljöansvar.Vi arbetar för att hitta system sommöjliggör även för icke-certifieradeskogsägare att utan alltför stora kostnadervisa att man lever upp till kriterierna. Detär en viktig principfråga. Vi hoppas inteminst att Sverige kommer att anta ettsådant system, och inte bara kopiera detengelska systemet, vilket ligger nära tillhands.Bästa lösningen vore förmodligenett EU-gemensamt system, och sådanatankar finns också. Vägen dit är docksannolikt ganska lång, eftersom mångaviljor då ska samsas, och de länder somredan infört egna system sannolikt harett svalt intresse.Därför är det särskilt viktigt att värnaPEFC och säkra att det åtminstone finnsmera än ett accepterat certifieringssystempå marknaden. Skulle vi hamna i enmonopolsituation där alla är utlämnadetill ett certifieringssystemtar vi mycket stora risker.Vem hamnar då vid rodretoch styr systemet framåt?Linda Hedlund,LRF Skogsägarnalinda.hedlund@skogsagarna.lrf.seNÄRINGSPOLITIKFoto: Jens Sarlin, UteVärmlandÖrebroSiktar Du påett arbeteinom jaktturism,viltvård, skogsnäringeneller inom redskaps-och vapenhandeln?Då har viutbildningen för Dig!Utbildningarinom sportfi sketurism, fi skeochvattenvård, redskapshandeloch företagandeför Dig som vill bliProffs!www.forshagaakademin.seForshagaAkademinVI SKOGSÄGARE 4/07 21

FORSKNINGNy hjälp för skydd av kulturmiljönMånga fornlämningaroch andra kulturmiljöerriskerar att skadasvid avverkning ochmark beredning.En avgörande orsak är brist påkunskap. För att råda bot pådet ska nu Skogforsk, Riksantikvarieämbetet,Skogsstyrelsenoch LRF Skogsägarna tafram ett interaktivt webbaserathjälpmedel.Målet är att öka kunskapernaom hur forn- och kulturminnenkan skyddas i det praktiska arbeteti skogen.– Med kunskap om hur olikakulturmiljöer ser ut, var definns och med varsam skötselkan vi bevara de historiska spåren,samtidigt som vi bedriverett rationellt skogsbruk, sägerMats Hannerz, projektledare påSkogforsk.Ett förhistoriskt gravröse i Osby socken i Skåne län. På en lantmäterikartafrån 1795 kallas röset Snoggerör. Fotot är taget av Bosse Jönsson, RAÄ.SAJTEN BLIR en del av ”KunskapDirekt” och kommer attinnehålla beskrivningar, råd,filmsekvenser och illustrationerkombinerat med databas- ochkartinformation från Skogsstyrelsenoch Riksantikvarieämbetet.Projektet, som finansieras avdet statliga forskningsrådet Formas,beräknas vara färdigt våren2008.Dessutom har Riksantikvarieämbetettvå tjänster där mankan få information om fornminnenvia internet.Data om lämningarna finns inågot som kallas FMIS (Fornminnes-informations-systemet)www.kms.raa.se/fornsokDet finns en fördjupad informationför exempelvis skogsföretagoch alla andra som yrkesmässigtbehöver informationen.Information om tjänsten finnspå www.fmis.raa.seMAN KAN OCKSÅ arbetamed datauttag från FMISNågra skogsentreprenörer harladdat in FMIS-data i skogsmaskinensGPS för att på såsätt undvika att, av okunskap,köra sönder lämningar.Skydda kulturmiljönNästan alla våra skogar ärstarkt påverkade avmänniskan och rymmermängder av kulturhistoriskaspår. Självklart bör debevaras för framtiden.Här följer några enkla tipsför att skydda kulturmiljön:✔ Var observant påskogspromenaden efter spårfrån gamla tider och planeraavverkningen så attlämningarna inte skadas.✔ Täck inte över lämningarnamed trädrester ellerannat.✔ Undvik markskador näralämningarna.✔ Plantera inte så näralämningarna att de längrefram riskerar att förstöras avrotsprängning och stormfällning.✔ Försök att skapakontraster vid kulturlämningarna,det vill säga något somavviker från omgivningen. Dåblir det lättare att hitta ochskydda dem i fortsättningen.www.kunskapdirekt.seDen som vill kan kontakta(fmissupport@raa.se) för merinformation.Så kan skogsvårdsföretaget få näringI Sverige finns drygt 2 000skogsvårdsföretag. Majoritetenär enmansföretagare, alternativthar endast ett fåtal anställda.Efterfrågan på skogsvårdstjänsterhar ökat de senaste 10till 15 åren. Men nu börjarmarknaden bli mättad, vilketinnebär att det krävs extra insatserfrån de skogsvårdsföretagsom vill växa. Skogforskger i en ny rapport ett antal rådsom kan utveckla skogsvårdsföretaget.– Fokusera på kunden och påatt utveckla nya tjänster. Nöjdakunder och ständig förbättringav tjänsterna skapar goda möjligheterför tillväxt, säger BirgerEriksson, som gjort rapporten.Andra tips är att öka uppdragsvolymen,utveckla personalenoch arbeta aktivt med såvälekonomi som finansiering.Råden bygger på intervjuermed skogsvårdsföretagare ochderas kundföretag samt litteraturstudierom utvecklingen iandra branscher.Resultat nr 3, 2007, kan beställas viawww.skogforsk.seGemensamma tag för digitalt bredbandNu tar Skogforsk, de stora – Skogsindustrin räknar medskogsföretagen och skogsmaskintillverkarnakrafttag för nor per år när mobilt bredbandatt spara minst 400 miljoner kro-att införa mobilt bredband i blir tillgängligt i hela landet, sägerBertil Lidén på Skogforsk.skogen. Under hösten utvecklasen gemensam lösning för Målet är en färdig lösningatt skicka och ta emot informationi alla nyare skördare, skogsmaskinerna i slutet på ja-som kan börja användas iskotare och lastbilar.nuari nästa år.Mobilen ger svar om röjningNu kan du stå i skogenoch ta reda på om detlönar sig att röja dittbestånd.Skogforsk har tagit fram enmobil version av KunskapsDirekts röjningsverktyg. Deträknar ut hur virkesproduktionoch ekonomi påverkas av omman väljer att röja eller inte.– Det finns en stor poängmed att räkna på röjningen utei skogen. Hemma har man intealltid de uppgifter som behövs.Skogsbruksplanen kan vara inaktuelloch ofta saknas uppgifterom stamantal och höjd påröjningsbestånd. Det är betydligtlättare att göra egna mätningareller uppskattningar påplats i beståndet, säger MatsHannerz, Skogforsk.Röjningsverktyget, som tagitsfram av forskarna Folke Petterssonpå Skogforsk och KennethNyström på SLU, består avtvå typer av analyser; en enkeloch en mer avancerad. Denenkla utgår från typbestånd ochger ganska grova svar. Den avanceradekräver fler uppgifterom röjningsbeståndet, men germer användbara råd. Förutomröjningens lönsamhet ges beskedom vad beståndet är värt,hur mycket virke som kan tas utvid första gallring och kostnadenför röjning avverkning.– Det enda som krävs är mobiltäckning, en modern mobiltelefonatt surfa med och lustenatt testa modern kommunikation,säger Mats Hannerz.Under hösten anpassas KunskapDirekt-sajten till mobiltelefoner.Nytt från Skogforskproduceras av SkogsbruketsForskningsinstitutKontaktperson på Skogforsk ärAnna Franck, tel 018-18 50 00anna.franck@skogforsk.se22 VI SKOGSÄGARE 4/07

DEBATT. Fornminnen skadas och den generella naturhänsynenriskerar att ge ett schablonartat landskap som ser likadant ut överhela landet.Vi behöver en varierad skog och förvalta vår kulturella rikedom,skriver Gert Magnusson, riksantikvarieämbetet.Likformighet utarmar kulturarvetDen storskaliga omvandlingenav skogslandskapet började fördrygt 150 år sedan med attflottlederna började byggas uti Norrland. När Sverige industrialiseradesunder senaredelen av 1800-talet var skogsavverkningarnaen betydandedel av denna process. Det varinte bara landskapet som omvandlades,utan ännu mermänniskornas villkor.Många unga män, som saknadeen gård eller jord, såg iskogsarbetet en möjlighet tillatt skapa och försörja en familj.För tusentals människor blevarbetet i skogen en väg till atterövra människovärdet. EyvindJohnson har kanske bättre änmånga andra skildrat detta iromanen Här har du ditt liv.DEBATTPÅ MÅNGA sätt är skogen endel av en nationalkaraktär ochhar i stora delar av vårt landkaraktäriserat landskapet ochmänniskors liv och arbete.I den småländska skogenlekte Emil och Ida och alla barneni Bullerbyn. I Ronjas skogfanns vildvittror och rumpnissar,välkända för en stor omvärldgenom Astrid Lindgren.I den småländska skogen fannsockså John Bauers troll ochprinsessor.I Mellansverige skildradeDan Andersson Bergslagenskolskogar, men också de storaavstånden mellan människornai Finnskogen och deras arbeteoch längtan.I de jämtska skogarna rör sigKerstin Ekmans figurer.Det går att göra listan nästanhur lång som helst. Överallt ärskogarna besjälade av människornasminnen, som ger skogenett djupare innehåll och betydelse.Skogen måste därförvara tillgänglig och ge människormöjligheter till nya upplevelseroch nya minnen.SKOGEN ÄR EN spegel avhistorien med talrika spår fråntusentals år och utgör därförDebattinlägget har författats av Gert Magnusson, riksantikvarieämbetet.en betydande del av vårt rikakulturarv.I dag hotas denna mångfald.Med dagens stordrift riskerarskogen att se likadan ut varhelst man än reser och rör sig idet svenska landskapet.Dessutom görs en fysiskåverkan på kulturarvet. Hälftenav de kända lagskyddade fornlämningarnaskadas av skogsbruket.Medvetenheten och sambandensom funnits mellan fornlämningarnaoch lokalbefolkningen/skogsägarna,som gjortatt fornlämningarna bevaratsunder århundraden, håller påatt upplösas.TIDIGARE BRUKADES skogenpå olika sätt av olika människoroch på så sätt har en regionalvariation och en kulturellmosaik skapats. Skogarnahar haft olika karaktär. Dennordskånska skogen har tjänatsom råvaruleverantör till hantverkaresom tunnbindare ochslöjdare. Herrgårdarnas djurgårdaroch eklandskap har utgjortett tidigt ”fritidslandskap”.Bergslagens kolskogarhar brukats i snart ett årtusendetill hytt- och gruvdrift. IFinnskogen ser vi spår av svedjebruketsskog. I norr har videt skogssamiska bruket avskogen osv. Detta är en rikedom,som vi ska bruka, förvalta,berika och föra vidaretill kommande generationer.TILL PROBLEMBILDEN måsteockså räknas en naturvård i”stordrift”, som riskerar attskapa ytterligare enfald i skogen.Genom att vi hanterar allahyggen på samma sätt, spararhögstubbar, lämnar bryn ochdungar, blir det en likformighet.Här måste man föra in enkulturhistorisk dimension. Låtden lokala historien speglas idet ”naturvårdande” arbetet. Setill den lokala historien och låtden påverka hur hyggena ska seut. Ett exempel kan vara attman i betespräglade skogar harlite mer lövträd. Kunskapernafinns eller kan i många fall lätttas fram och vi får ett rikareoch hållbarare skogsbruk förframtiden.NÄR VI NU avsätter så storaresurser för naturvårdandesyften, bör vi nyttja resursernapå ett sådant sätt att både skogenskulturella och biologiskamångfald gynnas. Insatsernamåste utvecklas och diversifieras,så att man verkligenkänner att nu är jag i den småländskaskogen, finnskogen ellerden jämtska fäbodskogen.Det är viktigt att den mångfald,som en gång skapade vårtkulturlandskap, fördjupas ochatt skogslandskapet fortsätteratt vara den mosaik som så välspeglar människors liv och hurde format olika landsändarshistoria under årtusenden.Ett sådant arbete involverarmånga människor och skaparmötesplatser mellan såväl markägare,skogsbolag, myndigheter,hembygdsföreningar och mångafler i ett gemensamt arbete i attta ansvar för den miljö vi brukaroch lånar av våra barn.VI SKOGSÄGARE 4/07 23

EKONOMIGenerationsskiftet– mycket mer än ekonomiI tre nummer av Vi Skogsägareska vi fördjupa oss i frågor kringgenerationsskiften.Till att börja med ges en bakgrundtill behovet av ökat generationsskiftandeoch en diskussion kringbehovet av långsiktig planering.Trots att de skattemässiga reglerna för generationsskiftenavsevärt förbättrats underde senaste åren, har det inte blivit särskiltmånga fler generationsskiften genomförda.Antalet överlåtelser av lantbruksfastigheterhar mer än halverats från en toppnivåöver 20 000 stycken per år under fem årkring 1990.Det finns ungefär 255 000 fastighetermed skog i Sverige som ägs av 355 000privatpersoner. Cirka en tredjedel är kvinnoroch en tredjedel bor i en annan kommunän där fastigheten är belägen.Medelåldern bland ägarna är hög. På desenaste femton åren har den stigit från 51år till 57 år. Vi har alltså en markant höjningav åldern på svenska skogsägare.MED TIDIGARE regler spelade arvs- ochgåvoskatten, tillsammans med stigandetaxeringsvärden, en avgörande roll för beskattningenvid generationsskiften.Då fanns det en morot och en piska attgenomföra generationsskiftet innan ett nytttaxeringsvärde trädde i kraft. På så sättsparades stora skattebelopp.Nu finns det inte någon liknande piskaeftersom det går att överlåta fastighetenhelt och hållet utan kortsiktiga skattekonsekvenserom det sker som en gåva eller ettarv.Men det finns definitivt skattemässigaskäl för att tänka över hur man lägger uppgenerationsskiftet! (Det skriver vi mer omi nästa nummer).LÅNGSIKTIG PLANERING är nyckelordi de här sammanhangen.Det finns inte ett generationsskifte somär helt likt ett annat. Vid vissa tillfällenkan det vara alldeles givet hur man skagöra. Så kan det vara om lantbruksfastighetenbara utgör en del av familjens förmögenhetoch försörjning och det finnsendast ett barn som har stort intresse av attta över fastigheten.I andra fall är situationen den motsatta;skogsfastigheten kanske står för det mestaav familjens försörjning och förmögenhet,det finns många familjemedlemmar somvill bli kompenserade och det är oklart vemsom ska ta över.Oavsett hur det ser ut krävs någon formav långsiktig planering.MAN KAN KANSKE fråga sig varför detfinns anledning att arbeta aktivt med dehär frågorna.Är det inte lika bra att låta tiden och naturenha sin gång så blir det så småningomändå ett arvskifte där barnen tvingas sittaner och komma överens?Problemet är att ett sådant förhållningssättgör att företaget tappar mycket tid ochhandlingskraft samtidigt som det riskeraratt barnen blir osams, kanske för livet. Genomatt diskutera och planera generationsskiftetoch framför allt låta alla berördaparter komma till tals undviker man mångafällor på vägen.Dessutom ger en över låtelse under livstidenmöjlighet att planera och styra överlåtelsenav företaget samtidigt som det gerutrymme för annat i livet i rätt ålder ochmöjlighet för barnen att välja i rätt tid.HÄR ÄR ETT ANTAL frågor att ta ställningtill:l Vad för typ av företagande och försörjningsmöjlighetär det fastigheten erbjuder?● Finns det någon som är intresserad avatt ta över?● Är det flera som vill ta över? Hur uppnårman i så fall rättvisa?● Kommer det att krävas ett stort omsättningsbartkapital? Ska det i så fall vara iform av avverkningsmogen skog, likvidamedel, hustomter eller något annat?● Är samägande en framkomlig väg?Oftast avråder vi från det om det är möjligt.● Vid ett planerat samägande; hur löserman uppblossande konflikter?● Behöver övertagaren skaffa sig enlämplig utbildning och erfarenhet?● Hur klaras överlåtarens försörjning?● Är den äldre generationen beredd attflytta ifrån gården? Om inte, hur löser mandet?● Hur ordnas så att alla berörda parter ärnöjda nu och även i framtiden?Tomas KarlssonLRF Konsulttomas.karlsson@konsult.lrf.seDet finns fleravägar att väljaemellan när manska genomföraett generationsskifte.Det kommer mer...I nästa nummer diskuterar vi de tekniskaskillnaderna på upplägg av generationsskiften.I det tredje numret ska det handla omhur man systematiskt går till väga för attarbeta sig igenom ett generationsskifte.24 VI SKOGSÄGARE 4/07

NYHETER26Sikta mot stjärnorna.Använd Peltor hjälmaroch glasögon.Peltor G3000 är en hjälm som används av skogsarbetarevärlden över. Förutom traditionella Peltor-tillbehör som visiroch hörselskydd med eller utan kommunikation kan du nuockså komplettera med de integrerade glasögonen V6.Glasögonen är lätta att sätta fast, sitter perfekt utmed kindenoch erbjuder ett effektivt skydd för användaren. De finns iolika färger att anpassa efter ljusförhållanden och tål de tuffatagen i skogsarbetet.Se och pröva Peltor G3000 med integrerade glasögon hos dinPeltor-återförsäljare.www.peltor.eu– Vi kan bidratill danskarnasbarrskogsbruk,medan dehar mycketkunskap omlövskogen somvåra medlemmarefterfrågar,säger Lars-EricÅström.Danskar till SödraOm allt går enligtplanerna kan den danskaskogsägarföreningen(Dansk Skovförening) blimedlem i Södra.Tanken är att Södra köpergranmassaved från danskarnaoch hjälper till med att få fartpå granskogsbruket, medanDanmark i sin tur bidrar medsitt kunnande om löv.Det blir inga individuellamedlemskap i Södra utanDansk Skovförening blir medlemsom juridisk person och fåralltså en medlemsröst.Då det gäller efterlikvid ochliknande är det upp till Skovföreningenatt fördela ut det tillsina leverantörer.– Medlemskapet hanteras påsamma sätt som för exempelvishäradsallmänningar, sägerSödras ordförande Lars-EricÅström.Till att börja med antas dethandla om 100 000–120 000kubikmeter massaved om året,medan en del löv går den motsattavägen.– Danskarna är duktiga pålöv, inte minst bokskog och harbra kanaler ut på marknaden.De avgörande besluten fattasunder hösten av förvaltningsrådoch styrelse.Ny ordförande för SkogforskJan-Åke Lundén, skogschef påLRF Skogsägarna, är ny ordförandei Skogforsks styrelse.Han efterträder Sven Lundell,som gått i pension.– Jag hoppas kunna bidra tillen fortsatt innovativ utvecklingav Skogforsks verksamhet medförstärkning av den skogstekniskaforskningen, ett bra avtalom nytt ramprogram och utvecklatsamarbetemed SLU,säger Jan-ÅkeLundén.Han har ettlångt förflutetinom skogsbranschen,bland annatJan-Åke Lundén.som skogsvårdschef på Södraunder 25 år.Öppet för ny industri i DalslandSödra Timber har köpt en sågverksfastigheti Billingsfors av land”.industriell etablering i Dals-Are-gruppen.– Med köpet av BillingsforsDet återstår att se om där blir får vi tillgång till en lämplignågon sågverksrörelse igen. tomt med bra lokalisering, sägerSödra Timbers vd, PeterEnligt ett pressmeddelandeser Södra ”möjligheter till en Nilsson.VI SKOGSÄGARE 4/07

Erlandsson villha mindre SMÖR– Det är viktigt att skogs bruketinte tyngs av onödig byråkratisäger Jordbruksminister EskilErlandsson som en kommentartill två regeringsbeslut för attminska regelkrånglet:• Skogsstyrelsen ska utredaavveckling av skogsägarnaskrav på skogs- och miljöredovisning,så kallat SMÖR.Enligt beräkningar gjorda avNutek utgör arbetet med SMÖR60 procent av de totala kostnadernapå 385 miljoner kronorför skogslagsstiftningen. Uppdragetska redovisas 1 oktober2007.• Skogsstyrelsen ska ocksåutreda konsekvenserna om enavveckling av gränsen för svårföryngradskog.Eskil Erlandsson konstateraratt förbättrade föryngringsmetoderhar medfört att gränsenför svårföryngrad skog imångt och mycket spelat ut sinroll.Skogsstyrelsen har uppskattatatt en avveckling skulle innebäraen tidsbesparing för skogsägarenpå 20–40 procent förberörda avverkningsärenden.De bägge uppdragen ska redovisasför regeringen senastden 1 oktober. Resultaten kommeratt ingå som en del av underlageninför den kommandeskogspolitiska propositionen.Nyckelbiotoperna räknade efter 17 årRedan 1990 började Skogsstyrelsenleta efter nyckelbiotoelbiotoperregistrerats på små-Totalt har över 51 000 nyckper.Det visade sig bli världens skogsbrukets marker, en arealmest omfattande naturvårdsinventeringav skog.Cirka 133 000 hektar av dessasom omfattar 160 000 hektar.Nu har man gått i mål, vilket är produktiv skogsmark. Detinte hindrar att man hittar fler innebär att drygt en procent avnyckelbiotoper, men då dyker den produktiva skogsmarken ide upp inom ramen för den ordinarieverksamheten.Sverige har klassats som nyckelbiotop.Omräkning av skogsmarken på gångTill skillnad från andra länder Regeringen har gett lantbruksuniversiteteti uppdrag attbrukar Sverige inte räkna inimpediment (lågproducerande vidareutveckla Skogsutredningensförslag till ny indelning avskogsmark) i arealen för skogsom är avsatt till naturvård. skogsrelaterade ägoslag.Det gör att vi kommer i strykklassvid internationella jämningän tidigare utnyttja inter-Målet är att i större omfattförelserom naturskydd. nationellt överenskomna definitioner.Det förenklar jäm-Problemen lyftes fram i MaggieMikaelssons skogsutredningoch nu har jordbruks-inter nationell statistik. Regerförelsermellan svensk ochminister Eskil Erlandsson tagit ingen vill ha resultatet senastupp stafettpinnen.den 15 oktober i år.Brand på Norrskogs såg i SikåsNorrskogs såg i Sikås elddrabbadesi mitten av juli. Tur i lestånd än planerat då även– Nu blir det ett längre stil-oturen var att olyckan skedde i byggnaden måste nyuppföras,skiftet till en ny såglinje. Arbetetpå den gamla var avslutat vara igång, säger vd Andersmen om tre månader bör vioch den nya var inte på plats. Warg.Öppna odlingssystemgynnar rotutvecklingen.Ett bra rotsystem är en förutsättning för att en plantaska etablera sig. Och ju snabbare den gör det destostörre chans att den överlever. Det innebär kortare tidi riskzonen för snytbaggeskador, vegetationstryck m m.Därför satsar vi på odlingssystem med styrlisteroch luftspalter i behållarväggarna, vilket ger ett välförgrenat rotsystem, god stabilitet och en bra framtidavirkeskvalitet. Med det nya sättet att odla förbättrasrotsystemens kvalitet avsevärt.Vi producerar över 70% av våra täckrotsplantor iöppna system. Hör gärna av dig till oss så berättar vimer om våra öppna odlingssystem Svepot-Air, Starpotoch Planta 80.Tel 0771-355 355 www.skogsplantor.sePeter Melin, Produktionschef.VI SKOGSÄGARE 4/0727

SKOGSGÅRDENVimeken får gå både i den egna skogen och på många externa skotningsuppdrag.De lever livetpå skogsgårdenGenom att vara lite av mångsysslare harfamiljen Persson förverkligat drömmen om attleva på en egen skogsgård. Text & foto: Mats BildströmDen där drömmen närde Bennyredan som liten grabb ochden fördjupades med tiden.Han utbildade sig till bilmekanikeroch drygade ut kassanmed att röja i skogen åt Domänverket.Men han ville ocksåha något eget.Bennys blivande livskamrat,Lena från Ruskele, delade visionenoch för 15 år sedan fickde chansen att köpa tre hemmanav släktingar i hembyn.DEN DAG Vi Skogsägare besökerfamiljen i Granliden ärdet fullt upp. Förutom gårdensegna sysslor ska Benny göra eninsats som avbytare för enmjölkbonde ett par mil bort.Dessutom ska en ny maskinhallbyggas på gården. Plattanär redan gjuten, men det ärinte helt lätt att få tag i byggnadsarbetare.Virket till bygget kommerfrån den egna skogen.– Vi behöver stora utrymmenför maskiner och annat. Dessutombehövde bostadshusetrenoveras. Det var lätt att inseatt vi behövde stora mängdervirke. Något av det första jaginvesterade i var därför enklyvsåg och en planhyvel, medanvi lejer bort själva sågningen.Det är en utmärkt kombinationmed exakt resultat och dedimensioner som behövs.DET ÄR LIV och fart på gården,med många juniorer sombidrar till att hålla tempot uppe.Lena arbetar som dagmammaoch familjen har dessutomtvå egna barn. Lisa och Oskarär 13 respektive 15 år gamla.– Jag tror det är bra när barnkan växa upp i doften av nybakadebullar. Genom att blidagbarnvårdare för andras barnfick även våra barn möjlighetenatt växa upp på detta sätt, sägerhon.Här kan barnen bygga kojoroch lära sig umgås med djuroch natur på ett naturligt sätt.Ibland betar älgar på gårdenoch i den lilla bassängen tycksdet alltid finnas en groda.ALLT KRETSAR kring denegna skogen som är basen iverksamheten.Benny utför även entreprenadarbeteför privata skogsägareoch storskogsbruket.Röjning, främst för Holmenskog, är en viktig extern inkomstkälla.Med sin Vimek606 skotare hjälper han skogsböndermed skotning av virke.Han sköter dessutom klövvårdenför kreaturen hos mjölkbönderinom ett stort geografisktområde. Även denna syssla ären viktig och stabil inkomstkälla.Dessutom ställer han vidbehov upp även som avbytareoch sköter mjölkningen.– När andra är lediga blir detmer arbete för mej, det är oftamer än fullt upp under barmarksperioden.I praktiken kanman knappt säga nej till ett externtuppdrag och det kan varasvårt att hinna med den egnaskogen, säger Benny och tilläggersnabbt att han är nöjd medlivet.– Jag skulle inte vilja bytabort min situation!Familjen Persson med dottern Lisa, hundenEn annan inkomstkälla ärved. På gården finns en vedprocessoroch ofta är det en bättreaffär att förädla råvaran till vedän att låta den bli massa.– Förut levererade jag vedenotorkad men jobbar numeramed lager och torkanläggning.Z28 VI SKOGSÄGARE 4/07

FOTO: GETTY IMAGESEn annan listig rackare.Jaktradion Icom ProHunt ® F34 är med sina finesseroch funktioner en jaktkamrat att lita på i alla lägen.Vattenskydd, WhisperMode och skruvbara tillbehörär bara några av de finurliga lösningar som gjort dentill testvinnare i både Svensk Jakt och Jaktjournalen.Nu har den även begåvats med scrambler.Läs mer på www.icom.nu.nZeb och dagbarn.Därmed blir hanteringen intelika bunden till våren med alladess sysslor.RAKA MOTSATSEN till vedenär timmerstockarna av högkvalitet.– I morgon kommer skogsägarföreningenoch märker utstamblock. I praktiken är detbara de som köper specialsortimenttill stolpar och annat.Föreningen har en viktig rollatt spela, säger Benny ochskyndar vidare med dagensmånga uppgifter.VI SKOGSÄGARE 4/0729

POLITIKLinda Hedlund, chef för LRF Skogsägarna:”Det finns en feghetatt inte se på helheten”Trots kritik och brist på pengar föreslårSkogsstyrelsen fler reservat. Linda Hedlund ärkritisk. Hon efterlyser politiskt mod att göra ensamlad bild av miljömålen där också klimatfråganvägs in.Text & foto: Pär FornlingVi går längs strandängarna påÖland. Vinden kommer frånöster, ängsgräset böljar ochnågra nyfikna kor flockasframme vid kalkstensmuren.– Det här är ett landskap heltformat av människan, ändå hördet till de värdefullaste ochmest uppskattade naturmiljöervi har, säger hon.– I början av 1900-talet vardet renbetat, då planterades endel tallskog och den ganskastora mittlandsskogen kom till,samtidigt som andra områdenbetades vidare.I dag finns här både naturskyddoch bevarandeplaner,men de tillkom i efterhand –långt efter att bönder ochskogsägare i århundraden formatkulturlandskapet.– Det vackra och biologisktvärdefulla landskapet är ett resultatav nyttjande till olikasaker och så måste det vara. Endel kan skyddas i reservat, meni huvudsak måste vi ändå hittaett sätt att leva där marken kannyttjas på ett klokt sätt.– Vi lever trots allt av naturen,även om många tycks haglömt bort det.BILDERNA och intrycken härfrån Öland, där Linda Hedlundtillbringar mycket av fritiden,bär hon med sig i arbetet somchef för LRF Skogsägarna.– Samhället måste visa tilltrotill de enskilda skogsägarna,säger hon med tydlig adress tillSkogsstyrelsen.Av olika skäl ifrågasättermyndigheten de frivilliga avsättningarsom skogsägarnagör.30Dels menar man att det intealltid är den mest värdefullaskogen som sparas, dels att allaavsättningar kanske inte blirpermanenta.– Frivilligt ska vara frivilligt,säger Linda Hedlund bestämt.Hälften av markägarna kanskeinte har riktigt värdefullaområden, men vill ändå sättaav mark till naturvård.– Det måste staten accepteraoch vi vet dessutom att naturvärdenkommer med tiden. Deträcker att se sig om här påÖland för att se hur naturvärdenkan skapas.Att någon skogsägare ändrarsig och väljer ett annat områdetycker hon inte är konstigt.– Det är fel att detaljgranskaoch hänga upp sig på enskildaobjekt. Nyttan måste ses avalla avsättningarna tillsammans.Hedlund kritisk mot SkogsstyrelsenMycket av Linda Hedlundskritik landar hos Skogsstyrelsensom hon tycker glider in påNaturvårdsverkets planhalva.– Vi har en utmärkt dialog medNaturvårdsverket som tar deäganderättsliga frågorna på stortallvar och helt naturligt lyfter frammiljöfrågorna.– Om Skogsstyrelsen ska ha ettexistensberättigande måste derimligen ha en annan utgångspunkt.De borde ta ett tydligareskogsnäringsperspektiv. I ställetför att vara direkt avvisandeborde Skogsstyrelsen exempelvistitta på möjligheterna medintensivodling och stubbrytningDE FRIVILLIGA avsättningarnaär en pusselbit i ett av fleranationella miljömål som innebäratt ytterligare 900 000hektar (jämfört med 1999) skaskyddas på olika sätt.Inför höstens omprövning avmålen vill Skogsstyrelsen höjaribban ytterligare.– Det motsätter vi oss bestämt.Dagens mål skulle egentligennås år 2010, men bristenpå pengar i form av statliga anslaggör att det tar mycket längretid. Att i det läget ytterligareöka arealmålet är direkt fånigt.Men det finns också sakligainvändningar.– Vi har inte sett några tydligabevis på att ännu fler reservatär enda sättet att föra miljöfrågornaframåt. Dessutombehövs en samlad analys avmiljöfrågorna där allt från biologiskmångfald till rekreationoch inte minst klimatfråganvägs in.Ett medel för att möta klimathotetär att öka produktionen.Bioenergi måste då vägasmot ytterligare skogsskydd.– Det finns en feghet hos politikeroch ansvariga att inte sepå helheten. I första hand tyckerjag det bör vara en uppgiftför miljöministern, han måstevåga sätta ner foten och tala omhur stora arealer vi ska skydda.Frågan förhalas av processenmed miljömål och enda beskedetvi får är att den gamla regeringenspolitik gäller.Linda Hedlund njuter gärnaav det öländska landskapetfrån hästryggen. Hon kom hit isamband med doktorsarbetet,därefter har Öland blivit ettandra hem efter Stockholm.för att ge underlag till den konsekvensanalys och helhetssyn påmiljö- och produktionsfrågorna som rimligen måste göras.BEDÖMNINGEN från LRFSkogsägarna är ändå att riksdagensbeslut om att skyddaytterligare 900 000 hektar ärrimligt.– Men då ska det omfatta alltskydd, oavsett syftet. Kravenblir ständigt fler, nu kanske vifår nya restriktioner av skogsbruktill följd av EU:s vattendirektiv.I så fall måste det ochallt annat klaras av inom ramenpå 900 000 hektar.ÄVEN OM MAN är någorlundaöverens om målet (förutsattatt det inte skruvas upp ytterligare)lämnar medlen för att nådit mycket mer att önska.– Det är alldeles för stelbent,säger Linda Hedlund bestämt.Bildandet av nya reservat rullarpå som en ångvält.– Med tanke på att skyddsbehovetär större än anslagenmed pengar verkar många konfliktermed markägare onödiga.I stället för att tvinga fram endel areal bör man kunna väljaandra objekt, säger Linda Hedlund.ALTERNATIVET att gå mjukarefram genom naturvårdsavtal(i stället för permanentareservat) skulle också kunnanyttjas oftare.– Tyvärr är dagens avtal närmastvärdelösa. De varar i 50år, vilket är väldigt länge.Skogsägaren får ett engångsbeloppmen det finns ingen planför skötsel, eller ersättning, un-VI SKOGSÄGARE 4/07

– Jag känner starkt för äganderättenmed friheten att självständigt fåbestämma,. Det ligger mig väldigtnära, säger Linda Hedlund.der resten av avtalsperioden.– Uppgörelserna skulle kunnavara mycket mer flexibla,men Skogsstyrelsen biter sigkvar vid att göra alla avtal efteren och samma mall.I de fall det blir reservattycker hon de bör kunna omprövasefter 30 år.– Kanske har förutsättningarnadå ändrats, kanske harklimatförändringarna gett nyaförutsättningar. Då är det rimligtatt markägaren får möjlighetatt köpa tillbaks skogen.Allt behöver inte omprövasvarje gång, men möjlighetenbör finnas.Och även om det blir reservatborde det ibland kombinerasmed anpassat skogsbruk.– Det är lätt att förstå markägarensovilja mot att avsäga sigbeslutanderätten för all framtid,även om man i sig är positiv tillatt bevara miljövärden.NYCKELORDET blir att varaflexibel. På så sätt landar denskyddade skogsmarken på englidande skala, från några årsavtal till eviga nationalparker.Från försiktigt skogsbruk tilltotal orördhet.– Det tror jag alla skullevinna på, miljön, markägarnaoch samhället. Vi måste visarespekt både för äganderättenoch många enskilda markägaresförmåga att sköta marken.VI SKOGSÄGARE 4/0731

SKOGSSKÖTSELFrågor för ett nytt århuFör 104 år sedan höll Skogsvårdsförbundet(numera föreningen Skogen) den förstahöstexkursionen.Värd för årets upplaga var Södra och en heldel kom att handla om skogsbruk i Gudrunsspår, med inslag av aktuell skogspolitik.• En del är helt nytt – som förarlösaskördare.• Annat återkommer i vågor – stubbrytninghar använts både till tjära och pappersmassa.• Vissa frågor tycks eviga – lyckadeföryngringar och gallring.• Och därtill finns akuta hot – efterbarkborrarna kommer snytbaggarna.EskilErlandsson,skogs- ochjordbruksminister.Skogsproppenkommer i marsUnder mars månad räknarskogsminister Eskil Erlandssonmed att lägga propositionenom skogspolitiken.– Dagens politik fungerar pådet hela taget bra, men det finnsutrymme till förbättringar.Något Eskil Erlandsson däremotinte tycker är bra är hurmyndigheterna många gångerbehandlar skogsägare varsmark blir reservat.– Hanteringen kan definitivtförbättras och förenklas,vilket jag återkommer medförslag om.– Skogsägaren måste få varamed från början av processen.Nu kommer informationensent, ibland i anslutning tillen avverkningsanmälan. Detskapar en frustration hosmarkägaren som jag tyckerman borde kunna undvika genomatt tala med varandra påett tidigt stadium.Den omedelbara katastrofen regnade bort, menhotet lurar om hörnet. Forskare efterlyser heltandra tag mot granbarkborren för att klara granskogenlångsiktigt.Av Pär FornlingProfessor Bo Långström, enav landets ledande experterpå insektsskador, är inte imponeradöver Sveriges resursermot insektsskador när hanjämför med en del andra länder.– Vi är fjärran från Mellaneuropaoch Kanada. I exempelvisFrankrike finns ett heltskogshälsodepartement somövervakar skogsskador och iTyskland har man stenhårdkontroll på skador.– Där finns gott om skogsvaktaresom övervakar skogarna.Ser han några angripnaträd markeras de omedelbartpå kartan med en GPS ochmarkägaren anmodas att ta utdem.Det är långt effektivare än iSverige, vilket oroar Bo Långströmnär hoten nu tornar uppsig.Han konstaterar att läget efterden senaste invasionen avgranbarkborrar långt ifrån ärunder kontroll.Professor Pelle Gemmel, ordförande i föreningen Skogen, lyfter fram produktionsfrågornForskare kräver hårdare tag moDessutom finns andra faror.Närmast på tur finns snytbaggarnaoch därefter hotar nyastormar. Till det kommer allaandra insektsangrepp som blirän mer akuta med klimatförändringar.ÅRETS ANGREPP av granbarkborrari stående skog förväntasha blivit under 5 miljonerkubikmeter. Det är klartlindrigare än vad de flesta bedömarefruktade (det värstaskräckscenariot var 60 miljonerkubik meter).Kanske blir det i nivå medförra årets angrepp (sommaren2006) på 2 miljoner kubikmeterstående skog.Förökningen av baggar följerungefär forskarnas antaganden:✔ Sommaren 2005, efterstormen Gudrun, fanns detgott om vindfällen. Då ökadepopulationen 15 gånger.✔ Under 2006 tycks den haökat 9 gånger.Göran Örlander, Södra, efterlysernationell samordning mot insektshoten.✔ I år räknar Bo Långströmmed att populationen ökat 3–5gånger.– I bästa fall är detta värstaåret och skadorna börjar ebbaut. I sämsta fall kulminerar detnästa år. Får vi dessutom fleratorrsommrar kan det dra ut påtiden, säger han.Vädret är alltså avgörande.Den blöta sommaren gör dettveksamt om en andra generationhinner utvecklas. Dels harvädret gjort insekterna mindreaktiva, dels har regnet stärktträdens motståndskraft.KAMPEN MOT granbarkborrenfortsätter med andra ord.– Satsa stenhårt på sök ochplock. Angripna träd måste utfrån skogen, manar Bo Långström.Antalet behandlade fångst-32 VI SKOGSÄGARE 4/07

undradeAndra värden bortom siffrornaTill skillnad från definner att det ser riktigtflesta anförandenbra ut. Glädjen att gå uthängde Marie Sander,Skogsägarkvinnorna,inte upp sitt inlägg påsiffror och kalkyler.med barnen i skogenoch se att de också börjarförstå vad det handlarom och man hoppas– Jag vill tala omatt de inte tar över förkänslornas betydelse Marie Sander, att de känner sig tvungnautan för att de vill.skogsägare ochför skogsbruket, sade aktiv i nätverketSkogsägar-– Med känslornahon och fortsatte:– Som ägare till en kvinnorna. kommer också viljanbit skog har vi målet attden ska vara bättre när vi lämnarden ifrån oss än när vi fickden. Siffrorna kan hjälpa ossatt se om vi gör rätt eller fel,men det är mycket känslorsom driver oss.– Känslan av lycka när manröjt ett planterat bestånd ochatt ta ansvar, som alltannat man älskar vill man attskogen ska må väl. Ingen lagstiftningkan tvinga fram såmycket engagemang somhundratusentals markägarehar genom känslan för sinskog...som aldrig kan älskasför mycket.sfrågorna.ot granbarkborrenProfessor BoLångströmvarnar förfortsattaangrepp.virkesfällor blev betydligtfärre än planerat. Målet förSödra var 50 000 fällor. Detblev ungefär 17 000 och hosandra markägare betydligtfärre.– Regnet i juli räddadesvenskt skogsbruk, summerarBo Långström.HAN TYCKER beredskapenhar försämrats vid hotande katastroferav det här slaget.– För att bromsa de stora angreppeni Värmland på 70-taletfanns en central och flera regionalaskyddskommittéer.Man lyckades sätta ut en kvartsmiljon fällor och dubbelt såmånga i Norge. Effekten av fällornakan diskuteras, men poängenär att skogsbruket intehar en chans att klara någotliknande i dag.BEREDSKAPEN och handlingskraftenkan höjas påmånga punkter:✔ Smidigare myndighetshantering.Det gäller många saker, inteminst tillstånd för att användabekämpningsmedel.Under exkursionen framfördeskritik mot långsammamyndigheter och att kommunernadessutom ville ha en tillsyningsavgiftfrån skogsägarna.✔ Hårdare begränsningarmot att lämna kvar död ved.Bo Långström vill kopplabegränsningen till antal hektar.– Att lämna fem kubikmeterpå ett hektar kanske inte är såfarligt, men 50 kubikmeter på10 hektar innebär en mycketstörre fara.Göran Örlander, skogsskötselchefpå Södra, lyfter framfyra punkter:✔ Ett system som varnar förskaderiskerna och beräknarskadornas storlek.✔ Bättre kunskap om fungerandemotåtgärder.✔ Enighet om åtgärderna.✔ Samordnade insatser föralla skogsägare.Fler bestar på gång– Kostnaderna att avverka ochköra fram virket till bilvägblir 15–20 procent billigare.Det säger Jan Carlsson somtillsammans med ChristerLennartsson utvecklat Besten.De känner sig styrkta avforskningsrapporter från bådeSkogforsk och Lantbruksuniversitet.I korthet går det ut på enförarlös skördare som fjärrstyrsfrån två modifieradeskotare (som kallas kurirer).Skördaren kapar stammarnadirekt ner i lasset på kurirensom därefter kör ut till bilvägenoch lastar av, medanden andra kuriren fortsätteratt arbeta med skördaren.Billigare planteringGenom många åtgärder arbetarSödra för att få fram billigareföryngringar.– Målet är att få ner kostnadenper överlevande plantamed 30 procent, säger skogsskötselchefGöran Örlander.Kostnaderna är betydligthögre i Götaland än i norraSverige, inte minst genom attmånga väljer barrotsplantor istället för täckrot. En anledningär att de kraftigare plantornaklarar snytbaggen bättre.Genom bättre insektsbehandlingav plantorna (mångahar visat sig ha dåligt snytbaggeskyddnär de kommer ut påhygget), bättre markberedningoch förädlade plantor av braFöraren arbetar i hytten påskotaren.En del mindre modifieringarhar gjorts sedan Bestenpresenterades på Elmia ochnu är produktionen i full gångtill de första kunderna.Ett av de bägge exemplaren,som snart är klara, har köptsav Sveaskog.Södras nyaplanta introducerastill våren.Rothalsdiameternär minst5 millimeter.Plantan odlas ien sluten krukamed kopparbeläggning,vilketminskar riskenför rotsnurr.kvalitet räknar man med attkunna använda fler täckrotsplantor.Dessutom testas olika metoderför maskinell plantering.I dag sätts 90 procent avalla plantor på våren, menfärska försök visar att höstplantering,i augusti–september,är ett bra alternativ.VI SKOGSÄGARE 4/07 33

Törskatesvamphotar tallenNYHETERTallarna i Norrbottenangrips på flera fronter.Törskatesvamp och enkombination av tallstekeloch gremmeniella gerförödande resultat.Av Pär Fornling– Jag har jobbat med skogen i30 år och jag har aldrig varit inärheten av att se sådana härskador, säger Anders Fredrikssonpå Skogsstyrelsen i Gällivare.Han räknar med att runt100 000 hektar tallskog i Norrbottendrabbats av törskadesvamp.Värst är det i Pajala,Gällivare och Övertorneå, därdet hela tog fart för fem år sedan.– Då noterade vi 30-årigabestånd där 70–80 procent avträden var angripna. I dag är deflesta av träden döda.– Nu tycks det finnas angripnaträd överallt, fast skogsägarnakanske inte upptäcktdem. I går var jag i Jokkmokkoch hittade massor av tallarsom drabbats, säger AndersFredriksson.ANGREPP AV törskatesvampvisar sig i form av orangefärgadesporer på stammen, ellergrenar som dör. Om man tar igrenen eller fäller trädet dammardet ordentligt.När angreppen når runt helastammen dör trädet ovanförskadan. Det kan ta något år iungskogen medan stora trädklarar sig betydligt längre.– Har angreppen gått långt ärdet lika bra att hugga trädet föratt rädda en del virkesvärde.Något bra motmedel känner jaginte till, i många fall är alternativetatt släppa fram björk ellergran, en annan möjlighet ärcontorta som inte angrips, sägerAnders Fredriksson.Inte nog med det. Dessutomhärjar Gremmeniellasvampen.Värst drabbat är ett områdekring Kalix på 7 000 hektarsom dessutom härjas av denröda tallstekeln.– Kombinationen av Gremmeniellaoch den barr ätanderöda tallstekeln förvärrar läget,säger distrikstchef Svante Larssonpå Skogsstyrelsen i ÖstraNorrbotten.Angreppen av tallstekel iKalixtrakten upptäcktes 2003Typisk törskateangripenung tall.Den del avträdet somfinns ovanförangreppspunktenhardött medanden undredelen är grönoch fortfarandelever.Foto:Mats Bildströmoch har därefter fortsatt ochförvärrats.– SKOGSSTYRELSENS råd tillmarkägarna är att hålla koll påsina skogar, men att inte gripasav panik och göra något drastisktsom att avverka den växandeskogen. Vi väntar nu påvägledning från experter påområdet, säger Svante Larssonpå Skogsstyrelsen.ViS4Från:Monteras direkt på griplastarenshydraularm. En ”vinsch” (utanmotor) där man utnyttjar hydraularmensom drivkälla. En patenteradvajerlåsningen, som sitter framförvindan, tar upp hela belastningenvid invinschning och samtidigt kan stocken lättstyras förbi hinder. Består av en lintrumma ochfjäderhus, omtagningslåsning och linstyrning.Med vajer 20 m x Ø 5 mm.Dragkraft: 1,2 ton.Se sidan 224 i katalog nr 58.Att förflytta spakreglaget frångriplastaren till traktorn är etttungt, krångligt och dessutomriskfyllt moment. Det svåralyftet i kombination med halkriskenpå dragstången, somibland är blöt och hal, kan orsaka olyckor.Lyfthjälpen ”Vargen” flyttar mycket enkelt dettunga spakreglaget mellan griplastarkranen ochtraktorn med hjälp av en teleskopochvinschkonstruktion.Se sidan 224 i katalog nr 58.Med "Stickan" vinschar du lättoch smidigt in stocken eller drarfram den till stickvägen. Stockändenskyddas från sand, stenoch jord och tar sig förbi stenar,stubbar och rötter utan att fastnaeller välta. Av 2 mm galvaniseradplåt.Ø 34 cm ___________ 1980:-Ø 44 cm ___________ 2190:-Se sidan 224 i katalog nr 58.Venntilerad vedsäck i mycketrobust och tåligt utförande. 4 ststropphandtag i toppen och 4 sti botten. Kan enkelt flyttas ellertömmas med pallgafflarna påtraktorn eller lastaren.UV-beständig. Max 1 ton.Stl (bxdxh): 100x100x150 cm.Se på s 213 i katalog nr 58.34 VI SKOGSÄGARE 4/07

FÖR UTBOR I STOCKHOLMPub Treklövern!Mötesplats för jord- och skogsägare i huvudstan.Onsdag 26 september Bli rik på din skog!Marianne Eriksson, LRF Skogsägarna, berättar om Kraftsamling Skog, en kunskapssatsning för ökad lönsamhetgenom ökad skogstillväxt. Forskning visar att det är fullt möjligt att genom god skogsskötsel öka tillväxten medminst 20%. Produktionsrådgivare från skogsägarföreningarna finns på plats under kvällen.Puben med öl och smörgåsar till försäljning öppnar 17.30, föredrag 18.00-19.15Till Pub Treklövern behöver vi din anmälan senast 3 dagar i förväg. Begränsat antal platser!Riv ur och spar!Grundkurs i skogsbrukUnder två kvällar går vi igenom grunderna i skogsbruk:Sveriges skogar, Skogsskötselgrunder, Lagar och markägaransvar,Generationsskifte, Virkesförsäljning samtSkogsbruksplan. Under utedagen praktiserar vi det du lärt.20 och 27 september kl 18-21 samt utedag 28 septemberkl 10–15.Pris: Medlem i skogsägareförening och LRF 200 kr.Medlem i skogsägarförening eller LRF 400 kr.Icke medlem 700 kr. Alla priser inklusive moms.Kraftsamling Skog: Öka tillväxt och lönsamhet!En kort kurs för dig med grundläggande skogskunskaperoch som vill lära dig mer om olika åtgärder för att ökatillväxten och lönsamheten på skogsgården.16 oktober kl 18–21 och utedag 26 oktober kl 10–15Pris: 200 kr / 400 kr / 700 kr (se förklaring ovan), bokenNya Tiders Skog ingår.GPS! Vad är det?En kväll om GPS och hur du kan använda den på fritidenoch i skogsbruket. Personal från pcSkog berättar vad duska tänka på när du köper en GPS, vilka kartor du behöveroch hur du kan använda GPS med din skogsbruksplan.23 oktober kl 18–20Motorsågskväll – Säker SkogDet är mycket farligt att använda motorsåg utan rätt kunskapoch skyddsutrustning. Lär dig mer om skötsel ochsäker motorsågning av utbildare från Skogsstyrelsen samtpersonal från Carlsönerna.22 oktober kl 18-21Plats: Carlsönerna, Upplandsgatan 31 (T-bana Odenplan)Pris: 150 kr inkl. moms, vilket erläggs i butiken vidkursstartVi håller till i LRF-huset, Franzégatan 6 (T-bana Stadshagen) där inte annat anges!Anmälan senast 7 dagar i förväg. Begränsat antal platser!Anmäl dig via mejl: pia.broberg@skogsagarna.lrf.se telefon: 08-787 58 95 eller fax: 08-787 59 08.TIPS! Motorsågskörkort – Säker SkogSkogsstyrelsen, Champs of Logging och Studieförbundet Vuxenskolan erbjuder kurser respektive studiecirklarmed möjlighet att ta motorsågskörkort. Se www.sakerskog.se och www.utbo.lrf.se för mer information!Studiecirklar startar: 19/9, 25/9 samt 4/10. Kurser ges: 17-20/9, 1-4/10, 26-29/11 samt 10-13/12.Mer information om våra aktiviteter på www.utbo.lrf.se eller tillKarin Vestlund 08-787 57 72, karin.vestlund@skogsagarna.lrf.seMer information om senhöstens aktiviteter i nästa nummer av Vi Skogsägare och på www.utbo.lrf.se !Varmt välkomna!

MARKNADFortsatt het virkesmarknadVirkesmarknaden iSverige står inför enmycket intressant ochsäkerligen händelserikframtid.Av Jan Wintzell, Jaakko PöyryÖkad efterfrågan på vedråvarai kombination med begränsningari utbud och handel skaparökad konkurrens om råvaranoch driver på utvecklingeninom skogssektorn.Centralt för denna utvecklingblir att höja nyttjandegradenav vedfibern, såväl volym somvärde.Dessutom gäller det att finnamer kostnadseffektiva lösningari kedjan från stubbe till industri.Detta för att vidmakthållasvenska skogsprodukterskonkurrenskraft internationelltoch tillförsäkra skogsägarna engod avkastning på sitt skogskapital.Ny och planerad kapacitetsutbyggnad i skogsindustrinoch energisektorn 2007–2010 (miljoner m 3 fub)BruttobehovNettobehov121210864200Energi Pellets Sågverk MassaKapacitetstillskottbaserat på annonseradeutbyggnader inom skogsindustrinoch energisektorn.Det ryska förslaget till exportskatterEuro per kubikmeteri dag juli-07 april-08 jan-09 jan-11Barr 4 10 15 50 50Björk>15 cm 4 10 15 50 50Björk

Prislappen 40 000kronor per hektarUnder 2006 var genomsnittsprisetpå sålda skogsfastigheteri genomsnitt 40 000 kronorper hektar.Det framgår av Skogsstyrelsensprisstatistik.Högst var priset i Götaland(61 000 kr/ha) och lägst i NorraNorrland (12 000 kr/ha). IGötaland har priserna stigitmed cirka 80 procent mellanåren 1999–2006. I norra Norrlandvar prisökningstakten undersamma period cirka 20procent.För små skogsfastigheter(1–5 hektar) är genompriset50 000 kronor per hektar. Prisetfaller sedan med storlekenpå skogsfastigheten.För stora skogsfastigheter(över 100 hektar) är genomsnittspriset15 000 kr/ha förhela landet.www.skogsstyrelsen.se/statistik/ssiNordiska maskinframgångarDet nordiska sättet attavverka och hantera virkehåller på att bli världsledande.I de nordiska skogarna är detsjälvklart med den så kalladekortvirkesmetoden, där trädenkvistas och kapas till lagomlånga stockar redan i skogen.Globalt däremot är det vanligtatt träden dras fram hela tillförädlingsindustrin.Kortvirkesmetoden kallasCTL (Cut To Length).För de nordiska maskintillverkarnaav skotare ochskördare innebär det växandeexportmöjligheter när metodenvinner terräng internationellt.Det är också en fjäder i hattenför nordiska skogsbruksmetoderi stort.– Enligt våra beräkningarHär hanteras hela träd vilketär den dominerande metoden ivärlden.7 000 Antalskogsmaskiner6 0005 0004 0003 0002 000TLM1 000CTL0 År1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030Diagrammet från Ponsse visar hurkurvan för CTL-maskiner är på väg attpassera helträdshanteringen, TLM(Tree Length Method).kommer marknaden för CTLmaskineratt gå om helträdsmaskinernågon gång kring år2010, säger Arto Tiitinen, vdför Ponsse.– Inte minst ser vi ökade andelari Ryssland med nästan enfjärdedel av världens skogsreserver.Av den årliga avverkningen iRyssland på 200 miljoner kubikmeterräknar man med attknappt en tredjedel görs medCTL-maskiner i dag, men detblir allt vanligare med skotareoch skördare.Norra redo förrekordinvesteringarNorra Skogsägarna kommerde närmaste åren att investeraupp till 400 miljoner kronor isina träindustrier.– Det är vår största satsningnågonsin. Efter en grundliganalys har styrelsen fattat ettekonomiskt rambeslut sominnebär att vi under de närmasteåren räknar med att investeramellan 250 och 400miljoner kronor, säger styrelsensordförande Tomas Mörtsell.Investeringarna kommerfrämst att beröra sågverken iSävar och Kåge, som är prioriteradeenheter i industristrategin.Produktionen vid Lyckselesågverk är ett kapitel för sig.Råvarubrist och minskadetransportbidrag gör att man därnödgas minskas produktionen.Klippan igång igenEfter många turer rullar återpappersmaskinerna i Klippan,numera under namnet Svenskapappersbruket AB.Målet är en omsättning på250 miljoner kronor och vd BoRosengren konstaterar att allthittills utvecklas som planerat.Norra går mot starkt årNorra Skogsägarna är på vägmot ett rekordresultat.Efter åtta månader var rörelseresultatet57 miljoner kronor.Till det kommer ett finansnettopå nästan 10 miljonerkronor.Förra årets helårsresultat,vilket var det dittills bästa, blev42 miljoner kronor. Därefter fårman gå tillbaks till år 2000 föratt nå liknande nivåer (40 miljonerkronor).Vd Bo T Holm förklarar detgoda resultatet med ökadevärldsmarknadspriser på sågadeträvaror i kombinationmed att föreningens virkeskontrakteringvarit stark.I dag bedöms dock prisuppgångenpå gran ha nått sin kulmen.– Ett starkt utbud ifrån i förstahand stormfällt virke i Europaparat med en mycket svagbyggkonjunktur i USA påverkarnu granpriserna negativt.Priserna på sågad furu har planatut, och det är i dagslägetsvårt att bedöma utvecklingenpå priser och efterfrågan.Koncernens nettoomsättningför perioden passerade en miljardkronor.Mer hyvlat och ökad fart på sågenNWP (Norrskog Wood Products)har beslutat att investera modernisering av sågverket.halvåret 2008 genomförs en stor33 miljoner kronor i sitt hyvlerioch sågverk i Hissmofors. stockar kommer att öka från 65– Matningshastigheten avHyvleriet, som får högre kapacitet,ska vara färdigställt i tar Christopher Larsson, plats-till 110 meter i minuten, berät-slutet av 2007 och under första chef vid Hissmofors.Gapro köper in sig på danska marknadenGapro har köpt Sunds Parket Sunds Parket omsatte i fjolpå Jylland. Företaget tillverkar 33 miljoner danska kronor ochprodukter i löv- och ädelträ har 14 anställda.samt furu. Det är Gapros förstaanläggning i Danmark och nen och omsatte i fjol 727 mil-Gapro ingår i Södra-koncer-öppnar för fortsatt expansion joner kronor och har 310 anställda.på den danska marknaden.Bra halvår trotsextra stormarbeteUnder första halvåret gjordeSödra en vinst på nästan 150miljoner kronor i månaden,vilket är mer än förra året.Inte minst Södra Timber gårpå högvarv och sågade 911 000kubikmeter (788 000).Resultatet (883 miljoner kronor)belastas av extra kostnaderför stormen Perpå 91 miljonerkronor. Ovädretresulterade i 7,6miljoner kubikmeterstormfälltvirke förSödras del, vilketmotsvarar175 000 lastbilslass virke.Mats Sandgren,Södra Skog.– I genomsnitt har en fullastadtimmerbil lämnat skogenvarannan minut under dennaperiod, säger skogsdirektörMats Sandgren.Hanteringen krävde 130 extralastbilar och 100 extra avverkningsgrupper.Ruukki till Ryssland?Finländska Ruukki Group planerarbygga en skogsindustri iKostromaregionen i centralaRyssland.Det handlar om ett massabrukoch en såg som kostnadsberäknastill en miljard euro.VI SKOGSÄGARE 4/07 37

TEKNIKRöjare med högburet huvudRöjningsproffset Bengt-Åke Alriksson går medrak rygg i snårskogen.Han är testförare avHusqvarnas nya midjeröjarehar tagit ytterligareett par steg mot en färdigprodukt.– Utöver tekniska fördelar gerdet nya möjligheter att ökakvaliteten på röjningarna, sägerBengt-Åke Alriksson.Metoden, som också kallasmittröjning, går ut på att kapastammarna en bit upp. Vid enlövröjning i ett tallbestånd frigörsalltså kronorna på tallen,medan björken buskar till sigkring stammen och ger en positivkvalitetsdaning.Metoden har testats vid lantbruksuniversiteteti Umeå medpositiva resultat.En annan fördel som framhållsär att björken som lämnasger mat åt älgen som i bästa fallväljer bort tallen.EN NACKDEL ÄR att det kanse ganska fult ut med en massavassa halvlånga stammar somsticker upp i terrängen.– Det tror jag faktiskt är denstörsta bromsen mot metoden,vi är vana vid att en röjning skase ut på ett visst sätt, sägerBengt-Åke Alriksson.Tekniskt finns flera plus.• Risken att såga i sten är minimal.• Det går fortare av flera skäl.Räckvidden är längre och mankan röja över en sten eller annatBengt-Åke Alriksson med den nya röjaren. Motorn är på ryggen ochriggröret på sågen avlastas med fjädrande upphängning.hinder i stället för att nödgas gårunt för att komma nära. Dessutomär stammarna klenare enbit upp.• Det är lättare att träffa rättmed en lång kedjesåg än enrund klinga.• Kedjesågen kapar inte likasnabbtoch harsvårareför riktigtklenaOm handtagetsläpps stannar sågenomedelbart avsäkerhetsskäl.stammar. Å andra sidan är detinga problem att ta grova träd.Det är också enkelt att stamkvistaoch snygga till stammeni samma moment.DE HÖGA stammarna ruttnarner snabbt, men det är ingenlämplig metod som förröjningprecis innan gallring av ett bestånd.Då kan stammarna varaett hinder för skördaren.– Ergonomiskt tycker jag dethär fungerar bättre än en vanligröjsåg. Motorn hänger somen ryggsäck och jag kan fördelatyngden mellan axlar ochmidja. Ännu bättre är att jaginte behöver gå och titta ner imarken utan kan lyfta huvudetoch titta framåt, vilket är brabåde för nacken och för attgöra rätt bedömningar av vilkaträd som ska bort, säger BengtÅke Alriksson.EFTER DEN HÄR första testperiodengår Husqvarna vidareoch tillverkar ytterligare tionågot modifierade sågar förvidare utvärdering.– Går det bra kan förhoppningsvismidjeröjaren vara iproduktion om ett år, säger AndersEklöf, Husqvarna.INGA ”LUFTSLOTT” PÅ GROTLASSETNär en vanlig skotare transporterargrot finns det också bredd.tryckas ihop till 3 metersväldigt mycket luft i lasset. – På en vanlig skotare somFör att spara tid och diesel är lastar 14 ton kan vi nu lasta 14det mycket att vinna på att ton ris. Jämfört med konventionellasystem lastar vi minst trepressa ihop det yviga lasset avgrenar och toppar.gånger så mycket grot, sägerEn metod är att rulla ihop det Benny Sondell, vd för Ponssetill kompakta buntar vilka hanterassom stockar. En annan att – Det finns lite olika vägvalAB.pressa ihop biobränslet med för hur bioenergin ska hanteras.hjälp av lastbankarna. Här körs groten ut till vägenDen senare modellen har och flisas där.Ponsse valt.En annan variant är att flisaLastutrymmet kan vidgas till vid värmeverket, men det har6,8 meter för att därefter sina nackdelar. Inte minst är detmycket oväsen kring flisningenvilket är ett problem eftersomBankarnapressar ihopbiobränslet.många värmeverk ligger näratätbebyggda områden.38 VI SKOGSÄGARE 4/07

Gratiskatalog!lantbruk • industri • jakt/slakt • trädgårdNu medrostfri knivoch hålskivasomstandard.StorkapacitetKöttkvarnar1-fas 230VMR9 1 hk 250 kg/h 2440:–MR10 1,5 hk 400 kg/h 3580:–Kylaggregat – Ring NimaVi kan även erbjuda strörre kylaggregat.VakuumpackarElite MV 1960:–Turbo Max 3340:–Påsar, 50st 20×29cm 132:–2st rullar, 6m×20cm 108:–2st rullar, 6m×30cm 132:–Kylaggregat230V. Freonfritt, väggmonterat.Gratis bygganvisningar.CU 350 350 W 8200:–CU 450 450 W 8700:–CU 900 875 W 10800:–Ange rumsvolym, temperatur ochinläggningsmängd/dygn.Dick knivarStyckkniv 15cm 88:–Urbeningskniv 14cm 88:–Flåkniv 15cm 112:–Allroundkniv 15cm 112:–Buköppnare med kulförseddspets 15cm 152:–Saltlakespruta820:–184:–Beställ den nya katalogen:019-304325Ordermottagning:019-304320Jakt– ochslaktsetBergo 396:–256:–Jaktset Pro’HuntJaktkniv Falken 432:–Buköppnare R8P 396:– EKA-kombi E8 556:–Tigersåg1196:– inkl.väskaEffekt 1010WLämplig för klyvningRostfritt sågblad 400mm132:–5-pack 112:–/stCharkbackar40liter och 16literRabatt5st 10%,10st 20%.40liter vit eller röd 132:–16liter röd 76:–Lock till 40liter 68:–Lock till 16liter 48:–Båda modellerna nu utrustade med Briggs & Stratton XM50-motor5hk. Utvecklad för tuffa gräsklippningsförhållanden.Slåtterbalk Nima Multi 5hk6580:– Tillbehör Nima Multi1980:– 1880:–Snöblad3860:–Gräsklippare1740:–Vassklippare – klipp till och ringVassklippareFäste för enkelskroviga båtarmedföljer. Enkel montering.Typ Bredd PrisEL–75 75 cm 6115:–Midi 100 cm 11465:–Maxi 150 cm 15410:–Vassräfsa 240 cm 2585:–Nimasnya slåtterbalkmod. 870 5hkTrädfällriktare Dragsaxar,Mod I+ 2420:– två greppvidderMod II 2780:– 21cm 376:–Mod III 3720:– 26cm 452:–5860:–Massavedssax 156:–Lyftkrok 112:–Måttband 15m 292:–Brytjärn 1014 340:–Storsäck för ved• Ventilerad•Max 1000kg,1,5m 3•100×100× 150cm• 4 + 4st lyft/hängstroppar• 4st tömningsstroppar30st 108:–/stStyckpris 120:–/stSopvalsTraktorsax 860:–Lunningssax 1140:–Mätklave 500mm 172:–Kombidunk 6/2,5lit 156:–JordfräsDen motoriserande lien • Klippbredd 87cm • Ledad knivbalk •Självgående • Dubbla drivhjul • Fraktfri leverans.Nima Maskinteknik ABBox 1505, 701 15 ÖrebroButik: Gryts ind. omr. Örebro540:–Pris exk moms Fraktfritt över 2500:–SkogsstövelTimberVentileradstorsäck för ved•Max 1000kg,1,5m 3•91×91× 170cm• Öppningsbar bottenHösterbjudande20st 164:–/stord. pris 180:–/stOrder 019-30 43 20Växel 019-30 43 00Typ H-307Frontmonterad medhydrauldrift. Bredd 307cm.42630:–Vassräfsa till H307.Bredd 307cm. 3340:–Jordborr HO 35Honda 4-taktsmotor 35,8cc. Max 200mm samt djup 1200mm.Pris utan borr 4260:–Borr finns 80 – 200mm.Prisex. borr 120mm 540:–.Jordborr T 135Honda 4-taktsmotor 4,5hk. Max 400mm samt djup 2000mm.Pris utan borr 9180:–Borr i diam. från 100 – 400mm.Vedsäckar, stativ, pallhättor40 liter, 100-pack 2:–/st 2000st 1:80/st60 liter, 100-pack 2:20/st 2000st 2:–/stSJ/Europall, 10-p 18:–/st 200st 16:–/stSäckstativ, kombi. Euro– & hydropall 2180:–Fax 019-36 16 97www.nimaab.se

TEKNIKDen nya maskinenbörjar tillverkas i höst.KAPA OCH RENSAJapa har en ny vedmaskin förvedentreprenörer. Maskinen ärtill för ved mellan 15 och 45centimeter i diameter. I normallägetär tryckkraften påklyvaren 8 ton, om inte deträcker växlas kraften upp till24 ton (hastigheten blir då åandra sidan långsammare).Matningen styrs av en fotocell.Maskinen, för både el ochtraktordrift, kostar kring225 000 kronor.Utrustningen på bilden harockså försetts med en ny trummaför att rensa veden genomatt den roterar runt på ett galler.Den eldrivna trumman kostarkring 40 000 kronor.Maskinerna säljs genomLantmännen.EN RAM KLARAR FLERA REDSKAPFloran av utrustning till terränghjulingarväxer snabbt, enny möjlighet är att kombineraen grundmaskin med fleraolika användningsområden.Det handlar med andra ordom en redskapsbärare somKranman håller på att utveckla.Till att börja med har mantagit fram utrustning för markberedning.Det är ett hjul medkedjor som pressas nedåt medhydraulik och river upp marken.Tanken är att markbereda ettpar år innan slutavverkning förHydraulpaketetkopplas tillterränghjulingenseluttag. Arbetstrycketär 120bar. Priset ärknappa 10 000kronor, beroendepå utrustning.Den röda delen är redskapsbärarenoch den gula markberedaren.att ta vara på självsådda plantor.Terränghjulingarna har ingenegen hydraulik därför har företagetett litet eldrivet hydraulpaketsom höjer och sänkerredskapsbäraren med dess utrustning.Än så länge är det en prototyp,men under året räknar manmed att få igång produktionen.www.kranman.comMarkberedningsbladetkontrollerasinifrånhytten.AGGREGAT GER SKOTAREN FLER UPPGIFTERNär skotaren ändå är på plats risskotare där föraren markberederpå vägen ut för attkan den passa på att markberedasamtidigt. Idén kommerfrån skogentreprenören ett grävblad ner som antingenhämta ett nytt rislass. Då fällsGeorg Strömbäck i Kalix. Han kan vickas fram och åter för atttog fram det första aggregatet skapa jordhögar där plantanför något år sedan. Det testadesav Skogforsk med gott re-långt spår för frösådd.sätts (högläggning) eller dra ettsultat och har därefter utvecklatsvidare.ment med samma maskin, menMan kan alltså göra två mo-Aggregatet sitter diskret i terrängen bör inte vara stenig.midjan på skotaren för att inte Det går att koppla på ettstöra den vanliga verksamheten.Hittills har det används på GPS-utrustning för attaggregat för frösådd, liksomkartläggamarkberedningen.Utrustningen kostar knappa400 000 kronor och tillverkasav A Lind Maskin i Älvsbyn.www.almaskin.seVÄLKOMMEN TILLDin nyaI HOTINGSport-Pickup?Actyon Sports 4WDfrån 188.995:- exkl moms• 3 års Nybilsgaranti• Automatlåda som tillval• 6 års Rostskyddsgaranti• 3 års Lackgaranti• 141 Hk, 2 liters Common-Rail Diesel• Max släpvagnsvikt 2 300 kg• Lastutrymme på 2 m 2• Elhissar i fram- & bakdörrar• Fem sittplatser• 16” Aluminiumfälgar• Fjärrstyrt lås• Radio/CD med rattlegage• Fyrhjulsdrift med lågväxel• ACC (tillval)Förmånlig finansiering. Avbetalning/leasing.Kontant handpenning. Från 0:- el. inbytesbil.Avbet. upp till 84 mån.Tel. 0671-102 80. Storgatan 38 (vid Preem bensinstation)40 VI SKOGSÄGARE 4/07

Nya R3 med en femväxlad låda ochvändradie på 3,5 meter.R3 TÄNKT FÖR SKOGENLamborghini söker sig ut i skogenmed ett par nya traktormodeller.Fronten har fått enlåg design, men framför allt ärförarhytten anpassad med tankepå arbete i skogen. Det finnsrelativt gott om plats, förarplatsenär förstås vändbar, golvetslätt och rutorna någorlundaskyddade mot skogsmiljön.Den större modellen heter R3och kostar kring 350 000 kronormed en motor på 100 hkoch skogsutrustning. Motorn,från Deutz, går att köra på biodiesel.Den mindre heter R2Classic Forest. Med en motorpå 58 hk kostar den kring250 000 kronor och uppåt.www.rosenqvistmaskin.seKLASSISK MOTORKRAFTDen dova ”tuffande” motorljudetlåter som ljuv musik ochför tankarna bakåt i tiden, vilketinte är så konstigt. Denlångsamtgående motorn meddet stora svänghjulet har tillverkatsi 60 år. Nu görs den iIndien och fanns med på åretsElmia-utställning.Tanken är att använda densom drivkälla till ett litet sågverk,eller liknande, antingengenom direktdrift eller genomatt koppla motorn till ett elverk.– Motorn har många användningsområdeni världen. DetG M Jochemsär återförsäljareav Bamsesågeni Holland. Hantror minisågverkkan vara ettanvändningsområdeförmotorn.finns rätt många i USA:s orkanområdendär den fungerar somreservkraft. Motorn är då oftastkopplad så att kylvattnet värmerhuset medan kraften ger el.– Det är första gången vi visarden i Europa, säger GMJochems från Holland.Den finns i lite olika modellerfrån 8–30 hästkrafter. DenNYTT LÅS SKA FÅ TJUVARNA PÅ ANDRA TANKAREftersom dieseltjuvarna uppenbarligenforcerar utanpåeralåset tillsammans med sinDet fick honom att konstruliggandelås kom två uppfinnarei Västerbotten på att pla-Strandberg.tekniske kamrat Hans-Erikcera ett lås inuti tankröret. Det finns i olika utförandenDärmed kan tjuven inte kommaåt att suga upp bränsle. grävmaskiner och farmartan-för att passa skogsmaskiner,– Låset är omöjligt att forcera.Det går inte att borra ige-två delar. En sektion som sänkskar. Konstruktionen består avnom och ju mer tryck det utsätts ner i påfyllningsröret och låsesför ju hårdare sitter det, säger fast genom att härdade stålhjulpolisman Rolf Björklund, som pressas mot sidorna. Däreftersjälv utrett många dieselstölder.förses det med ett låsbartlock.Det gåråt mycketgjutjärn ide bastantamotorerna.Den indiskafabrikengör 3 000motorerom året.lilla varianten drar 1,5 liter dieseli timmen vid full drift (alternativtkan den köras på rapsoljaeller annat biobränsle) ochkostar kring 12 000 kronor.www.gemjo.nlEnheten fixeras i tankröret med enT-nyckel som pressar ut härdadestålhjul mot röret.Priset är kring 4 500 kronor.Tankguard tillverkas av HKInnovation i Nordmaling.ITALIENSK ARbetskraftFiat Strada tuff slitvarg med skön komfortDen perfekta gårdsbilen. Robust, bekväm, körvänlig, tyst och välutrustad. Lång eller kort hytt. Högmarkfrigång, maxlast upp till 630 kg, släpvagnsvikt 1000 kg. Nya 1,3 Multijet-dieseln på 200 Nm ärsnabb, tyst och snål. Från ca 123760 kr2 års Nybilsgaranti • 3 års Lackgaranti • 8 års Rostskyddsgaranti. Alla priser exkl moms. Bilen på bilden ärextrautrustad. För närmaste återförsäljare ring 020-44 77 00 eller se www.fiat.se. Information om återvinning se www.fiat.seVI SKOGSÄGARE 4/0741

TEKNIKGenom att motorerna sitter i hjulen blir det plats för ett annorlunda ochstörre lastutrymme.SVEASKOG KÖPTE FÖRSTA ELSKOTARENBanbrytande El-forest, som vitidigare presenterat, har tagit ettpar steg mot kommersiell drift.Modellen har förfinats ochSveaskog har beslutat att köpaden första prototypen.– Med El-forest skotare kanvi nå positiva miljöeffekter ochsamtidigt sänka våra kostnader,säger Sveaskogs forskningschefAnn-Britt Edfast.Bränsleförbrukningen beräknasvara 30 procent mindre änför en vanlig maskin. Om allaSveaskogs skotare ersattes medden nya tekniken skulle bränsleförbrukningeni så fall minskamed 400 000 liter per år.Vid varje hjul på El-forest sitteren elmotor. Kraften kommerfrån en dieselmotor som driveren elgenerator. Elektricitetenbuffras i batterier innan denöverförs till elmotorerna. Genomatt dieselmotorn går medsamma varvtal hela tiden minskarbränsleförbrukningen.Den har sex hjul och teknikengör att hela konstruktionenkan göras relativt lätt.www.el-forest.seMÄTER PÅ DISTANSÄven om trädet står 100 meterbort är det möjligt att beräknavolym, diameter och höjd. Tillskillnad från en del andra mätinstrumenthar avståndet tillträdet ingen betydelse, bara lasersiktetnår fram.Med det prickar man in olikavinklar och måttar diametern,för vilken noggrannheten uppgesvara fem procent. Ett programtar hänsyn till avsmalningsfaktornoch kan därmedberäkna volymen upp till denhöjd som efterfrågas.Uppgifter om 2 000 träd kanlagras i instrumentet och därefterföras över till datorn förvidare behandling.Elaine Ball behöver aldrig närma sigträdet för att mäta upp det.Prislappen – kring 15 000kronor – gör att det i förstahand kan vara något för professionellainventerare. LaseraceHypsometer, som instrumentetheter, kommer från Englandoch har hittills mest sålts iAmerika. Nu testar man dennordiska marknaden.Lite rundare former.www.laserace.comMJUKARE FORMERI stället för de vanliga fyrkantsprofilernahar Danroy enny vagn med mycket bockaderör. Utöver fördelar med rundareformer blir konstruktioneninte så tung.En annan förändring jämförtmed föregångaren är att stödbenenfälls ut snett framåt, vilketgör att ekipaget står stabilare.Vagnen, som tillverkas i Bollebygd,kostar kring 15 000kronor.www.danroy.seMARKNADSLEDAREN I NORDENSPORTSMAN X2 DLNYTT FRÅN GYLLEBO PLANTSKYDDSKYDDA SKOGEN!-MOT VILTSKADOR-MOT BARKBORREANGREPP÷KA ANVƒNDNINGENAV DIN ATV MEDORIGINALTILLBEH÷RFR≈N PURE POLARISFör mer information och närmaste återförsäljare0200-23 23 20 • www.polarisindustries.comViltskydda de nya plantornaVi har utökat vårt sortiment av viltskyddsmedel. Nyheten i år ärVersus Extra, ett högeffektivt gnagskydd med extrem långtidseffekt.GranbarkborrenDen kalla och blöta sommaren har förskjutit svärmningen.Tänk på att byta feromon och komplettera med nya fällor införsensommarens/höstens förväntade massangrepp på stående skog.Alla medel som fällor, fångstvirke och sök och plock måste vidtas föratt hejda granbarkborren.Gyllebo Gödning AB Vessmantorpsv.16 260 70 LjungbyhedTel:0435-441040 Fax:0435-441705 gyllebo.plantskydd@telia.comwww.gylleboplantskydd.com42 VI SKOGSÄGARE 4/07

TEKNIKKrisen i Alfta kom av sig…Skogsteknikenvisade vägenVad hände i skogsteknikens vagga? Vi begavoss dit och hittade en industri med rötternai skogen, men där tekniken nått nya områdeni gruvor, tåg och militärfordon.Det hade kunnat bli väldigt annorlunda...Dagen innan har tv visat ett inslagom alla dessa märkligtövergivna platser. De skildras ien ny bok om öde industrisamhällen,där gardiner fladdrar isönderslagna fönster och dammetsamlar sig i styrelserummen.Hotet om ett liknande ödehängde över Alfta, men det blevnågot helt annat. Ur skogsteknikenföddes en blomstrandeföretagsby.MAN KAN förstås diskuteravar vaggan till mekaniseringenav skogsbruket finns (Rottneär en annan kandidat), men detgår i varje fall inte att förbiseAlfta i Hälsingland.Det var här bysmeden JonasÖstberg började utrusta traktoreroch ombyggda lastbilar medband för att dra framvirke ur skogen. Därmedvar evolutionentill dagens skotareigång.Embryot till skördarnafanns i denförsta helsvenskaskogsmaskinen Bamsefrån slutet av 50-talet.Man samarbetadenära med Volvo ochKockums.Som mest arbetade 700 personerpå ÖSA (Östbergs fabriksAB). Men i början av80-talet inleddes en väldig omstruktureringmed finska FMG(Forest Machine Group) som44Avancerade formertillverkat i ett styckeoch ett sammanhängandemomentpå Alfta Kvalitetslego.Text & foto: Pär Fornlingvinnare. Här ingick både ÖSAoch kanadensiska Timberjack,som blev varumärket för helaföretaget fram till att John Deeretog över.Långt innan dess hade tillverkningenflyttat till Finland(via Filipstad) och det svenskahuvudkontoret förlagts tillMärsta.MEN NÅGRA dröjer sig kvar.I en av korridorerna träffar viLeif Johansson, servicechef förJohn Deere i Sverige, och GöranJunevik, som numera arbetarsom konsult åt företaget.Bägge anställdes av legendariskeMartin Östberg (son tillgrundaren) och har följt teknikutvecklingenpå nära håll, medmånga milstolpar. Som dengången när hela Skogssverigeinbjöds till Alfta föratt få en vision omengreppsskördarna.De församlade experternasåg, förundrades...ochskakadesamfällt på huvudet.De konstaterade attman inte kunde göraallt på samma gång,först måste trädet fällasoch därefter bearbetas.Det visar att framtidensteknik inte är lätt attinse, ens när man har den framförögonen.Är det likadant nu?– Det enda jag känner migÖSA-broschyr från 1978.säker på är att förändringarnakommer, säger Göran Junevik.– En del tror att det inte finnsmer att göra, men titta bara påhur mycket som hänt jämförtmed en maskin som är tre årgammal.Då Göran Junevik tittar ikristallkulan ser han bränslesnålaremaskiner, både genomtekniken i sig och ändrat körsätt(eco-driving).Dessutom öppnar informationsflödetfrån skogen till industrinför nya arbetssätt. Detär lätt att hålla koll på virketoch inte minst bör transporternakunna bli effektivare.Leif Johansson räknar meddriftsäkrare maskiner genomatt åtgärda felet innan någothänder:– Vi kan mäta förslitningaroch beräkna livslängden påolika komponenter. I principär det som att sköta ett flygplan.Du väntar ju inte medreparationen tills motorn havererar...CC SYSTEMS är ett av företagensom arbetar med den nyatekniken. Det handlar om attmäta och styra allt från kvistknivarnasrörelse till accelerationenpå sågen i skördarhuvudet.Tidigare styrdes allt från encentral dator i hytten varifråndet gick en mängd kablar. Nuhar elektroniken flyttats ut tillaggregatet och därmed näramotorn, kvistkniven eller vaddet nu är som ska styras ochkontrolleras.Från hytten till skördarhuvudetkrävdes tidigare en tjockkabel med 58 ledare, nu räckerdet med ett fåtal tack vare”CAN-teknik”(Control AreaNetwork) som används för seriellöverföring av data.– Vår specialitet är att görarobust elektronik för tuffa miljöer,berättar vd Jan Carlsson.VI SKOGSÄGARE 4/07

Åke Näslund,vd för AlftaKvalitetslego,visar nosentill enaluminiumtubsom skaarbeta på3 000 metersdjup underhavsytan.– Kommunens köp av anläggningenfick kritik, men nu kan vi konstateraatt det var klok industripolitik somtog tillvara kunnandet i bygden,säger Göran Junevik.uppenbarligen en bra grogrundin i andra branscher.Alfta kvalitetslego svarvaroch fräser komponenter i häpnadsväckandeformer och material.– Här gör vi bitar i titan ochde här aluminiumtuberna skaanvändas i en konstruktion3 000 meter ner i havet, berättarvd Åke Näslund, när hanvisar runt i verkstadslokalen.Han arbetade i ÖSA:s komponentverkstadoch gör fortfarandeen del reservdelar åt JohnDeere, men en av de störstakunderna är Valmet (KomatsuForest). Ändå står skogen baraför en mindre del av omsättningenpå 70 miljoner kronor.– Ett skördarhuvud kan börjadagen med att få en smäll ien sten någonstans i Sibirienmed 40 graders kyla. På eftermiddagen,när hydrauloljanblivit varm, har temperaturenkanske stigit till 60 grader.ATT KLARA den utmaningenhar gett eko i andra branscher.Bland CC systems växandekundkrets finns allt från RollsRoyce Marine till Atlas Copco.– Vi växer tack vare erfarenheternafrån skogen, säger JanCarlsson.Under fyra år i rad ökade omsättningenmed 40 procent omåret. Företaget har nu 185 anställda,varav nära hälften arbetarmed produktutveckling!Datorerna byggs i Alfta, trotsatt nästan alla elektronikföretagflyttat produktionen tillVd Jan Carlsson ochMikael Östman, som är ifull färd med att monteraytterligare en fordonsdatorpå CC systems.Kina och andra lågprisländer.– Det är möjligt genom att vitrots allt gör relativt små serier.Dessutom vill vi ha full kontrollöver kvaliteten, säger JanCarlsson.HISTORIEN går igen på företagefter företag som nu fyllerÖSA:s gamla industrilokaler.De hårda kraven som ställspå att bygga skogsmaskiner ärORDERBÖCKERNA är fullaoch största problemet nu är attfå tag i kvalificerad personal,ett dilemma man delar medACAB, ett annat av företagenpå området, med 80 anställdaoch 125 miljoner i omsättning,– Likt nästan alla andra härär vi en avknoppning från gamlaÖSA. I början gjorde vi endel aggregat och kranar åt Finland.Nu är det nästan bara andrakunder, men det känns braatt ha rötterna i skogen sägerplatschef Åsa Brovall.Krisen som hotade blev istället en bekräftelse på attskogstekniken ligger i framkantmed en potential att växamot nya områden.VI SKOGSÄGARE 4/0745

Ivriga fågelhundar påFRILUFTSLIVRipjaktspremiären lockar många. Jägare frånslätten vill låta sina fågelhundar prova vitafladdrande vingar på fjället i stället för fasaner.Jägare från skogslandet vill ha omväxling tilltjäderjakten.Text & foto: Sture MarkströmVi är på väg ner mot stugannär settern Norpa börjar snoivrigt fram och tillbaka. Vidnågra buskar tvärstannar hon.Roger och jag hinner inteladda våra vapen innan setternfortsätter framåt in i buskarna.– Försiktigt Norpa! Försiktigt!ropar Roger till sin hund.Det är för sent. Jaktivern hartagit över.Hunden avancerar ytterligarenågon meter innan hon sätteriväg i full fart efter ripan somflaxar bort utom skotthåll.– Nej! Det där ska du få fanför Norpa! vrålar Roger.Jag är på gång att börja skrattanär jag tittar upp på Roger.Han är illröd i ansiktet av ilska.Jag tvångssväljer skrattet i enstel grimas. Även Norpa harförstånd att vara borta ifrånhusse en stund.Det är inte alltid jakten överstående fågelhund fungerarsom man önskar. Men dagensripjaktspremiär får faktisktklart godkänt. Bortsett frånNorpas förbjudna utflykt så harhundarna skött sig bra. Det harockså visat sig finnas hyfsatmed ripa vid Tavvaätno, norrom Kiruna.MED PÅ RESAN är fyra jägaremed fyra olika fågelhundraser.(se dem på sidan 48)Det är Ron Egly med pointernDrifva, Carl MagnusOlofsson med vorstehn Polkus,Peter Löfgren med engelskasettern Kasper och Roger Jacobssonmed Norpa som är engordon setter.Det går inte att säga att någonav dessa raser är bättre fågelhundarän de andra. Däremotskiljer arbetssättet sig åt mellandem. Pointern Drifva är formel1-kärran i gänget som söker ifull fart. Mestadels går Drifvapå vindvittring och fattar ståndVådlig vadning över Tavvaätno.med en tvärnit så att jorden rykerom henne.Den strävhåriga vorstehn ären dammsugare. Rasen är en avde långsammaste stående fågelhundarna,men det är intealltid en nackdel. När det ärsvåra vittringsförhållanden såkan den med sitt noggranna sökhitta fåglar där många andrahundar springer förbi.VORSTEHN POLKUS visarsig vara enormt duktig på attplocka upp fallna fåglar somde andra hundarna missat.Settern är i förhållande tillpointern och vorstehn ett mellanting.Generellt sett har deinte riktigt samma snabba söksom en pointer men det går fortareän för en vorsteh. Undersitt sök växlar de mellan att gåpå vind- och markvittring.Det är inga större skillnadermellan de olika setterraserna,men det kan vara skillnad mellanindividerna. Gordon setternNorpa söker med väldigt höghastighet. Hon är nästan likasnabb som pointern Drifva ochbetydligt snabbare än den engelskasettern Kasper, men då ärockså Norpa en unghund. Kasperär sex år gammal och harSpända vandrade vi ut påårets ripjaktspremiär. Snartskulle önskan om jaktlyckainfrias.Ron Egly och pointern Drifva tar igen sig och njuter i solen.i stället för fart en massa rutin.Det fälls också mest fågel förKasper den första dagen.HOPPFULLA vandrar vi ut idet svala vädret ripjaktssäs -ongens andra morgon. Nu vetvi att det finns hyfsat med ripa.Hundarna verkar också fungera.Skyttet är skapligt.– Det viktigaste är ändå attbara få vara här, säger Ron somtycker att ripjakten är en avårets höjdpunkter.Vanligtvis får Ron, Peter ochCarl Magnus hålla sig till fasaneroch rapphöns eftersom debor i södra Sverige. Roger sombor i Kiruna kan däremot underhela säsongen varva ripjaktenmed skogsfågeljakt.Den här morgonen får pointernDrifva och settern Kasperförsta chansen att söka rätt på46 VI SKOGSÄGARE 4/07

ipjaktCarl-Magnus Olofsson i väntanstider...Undvik tunga prylarunder ripjaktenTänk på att ripjakten är konditionskrävande.Det kan bli fleratimmars marsch uppförfjällsluttningar och längs myrar.Se därför till att inte bärapå allt för mycket tunga prylar.Ett lätt hagelvapen är att föredra.Vattentäta kängor ellerstövlar som inte ger skavsår ärett måste.För säkerheten bör både jägareoch hundar vara utrustademed färgglada västar. Elektroniskahörselkåpor skyddar intebara öronen, de underlättarockså kommunikationen mellanjägarna.Det blir korta håll på ripor.Därför är en öppen borrning attrekommendera och hagelstorlekenbör vara US 6-7 för blyhageloch US 4-5 för stålhagel.De fällda riporna förvandlades tillen läcker måltid i stekpannan.en ripa. De ser inte alls ut attvara påverkade av gårdagenshårda jakt utan sätter iväg i fullfart.Växer i takt med gnagarnaDet finns både fjäll- och dalripa iSverige. När det gäller jakt medstående fågelhund handlar det nästanuteslutande om dalripa. I Sverige finnsdalripan i fjällvärlden och i kargaskogsmarker i norra Norrland och påskärgårdsöar i kustbandet. Som längst söderut kan du emellanåtträffa på dalripan i Värmland. Vanligast är den strax ovanförskogsgränsen i fjällen.Höstpopulation varierar mellan 400 000 och 1 750 000 dalripor.Redan under första levnadsåret dör 90 procent av dalriporna. Deflesta av dem tas av rovdjur.Ripstammen brukar ha toppår vart fjärde år. Svängningarna ibeståndsstorlek följer svängningarna av antalet gnagare som sorkaroch möss. Samma år som det finns mycket gnagare byggs ripstammenupp. När gnagarstammen sedan kraschar står dalripanhögt på rovdjurens meny och då kraschar även ripstammen.Jaktsäsongen på ripa startar den 25 augusti.DET TAR ENDAST någonminut innan Kasper står somen staty i det halvmeterhögariset.Hunden är helt fixerad avdoften som tränger in i nosen.Han vill inte röra sig när Peterkommenderar fram honom.Men efter upprepade uppmaningartar han slutligen stegensom får ripan att lyfta.Carl Magnus som assisterarär obönhörlig med sin hagelsprutaoch förpassar ripan tillviltsäcken.Vi har knappt bytt hundar förränvorstehn Polkus står för fågel.Polkus är jaktchampion ochvisar med ett snyggt fågelarbeteatt han är värdig titeln. Ävendenna ripa faller till marken. Enintensiv jakt följer när vi fortsätterner mot Tavvaätno. Ripaefter ripa hittas i den täta vegetationenlängs vattendraget.Solen stiger dock snabbt. Detsvala vädret förvandlas tillhetta.Nöjda med morgonen vadarvi över älven och tar siesta påstrandbrinken. Det tar inte långJaktkort och jaktresorFör att kunna jaga påområdet runt Tavvaätnokrävs jakttillstånd för småviltsjaktpå statens markovanför odlingsgränsen.Jaktkort finns att köpa hosett flertal turistföretag ochjaktbutiker.För mer informationkontakta Länsstyrelsen iNorrbotten, 0920-960 00,webbadress: www.bd.lst.se/jakt/ eller www.fjallen.nu/Icehotel Adventurearrangerar guidad jakt medstående fågelhund. För merinformation: 0980-635 30eller www.icehotel.comstund förrän alla slumrat in.När vi vaknar är det oerhörthett. Vi jagar ändå vidare längsmed älven, men nu har vi ingenjaktlycka längre...Vi hittar visserligen mycketfågel, men de flesta stöts ivägFortsättning sid 48VI SKOGSÄGARE 4/07 47

FRILUFTSLIVFortsättning:Starta åretsjakt...utom skotthåll. Hundarna harproblem att känna vittringen ivärmen och hinner inte stannaförrän riporna tar till vingarna.Det är först på eftermiddagennär vi vadar tillbaka över älvenCarl-Magnus Olofsson varsnabb och skicklig med bössan.som jakten återigen börjarfungera.HUNDARNA hittar fler ochfler ripor. Skyttarna vaknarockså till liv och snart är detsamma fart på jakten som påmorgonen.Ju mer solen sänker sig mothorisonten desto bättre går jakten.Under en kort stund hittarhundarna lika många fåglarsom under flera timmars jaktmitt på dagen. Nöjda vandrar vitillbaka till stugan i skymningen.Årets två första dagars ripjakthar varit riktigt lyckade.På väg hem i helikoptern fårvi rapporter om att vi valt rättjaktmarker när vi åkt upp tillSveriges nordligaste hörn. Föryngringenav ripa har varit dåligi stor del av den övriga fjällvärlden.Jaktmark på evig tjälePå jaktmarkerna mitt emellanKiruna och Treriksrösetrinner Tavvaätno. Längs älvenfinns massor av ris ochbuskar vilket gör marken tillutmärkt biotop för ripa.Förutom fjället Tsåktso ochfjällen på norska sidan så ärdet ett platt landskap. Detenda i övrigt som sticker uppär så kallad palsar runtvattendrag och myrar. Palsarbildas av den eviga tjälen, såkallad permafrost somskjuter upp torvkullar högtöver närliggande terräng ochformar åsar längs vattendragoch runt myrar.Strävhåriga vorstehn Polkuskammade av markerna som endammsugare.Trevlig sällskapshund med stort motionsbehovHär är några saker atttänka på för den somfunderar på att skaffastående fågelhundar.Stående fågelhundar ärtrevliga som sällskapshundar,men tänk på att demåste få ordentligt med motion.Även om du inte alltidhinner ut och jaga med hundenså bör den få röra på sigför att finna ro. På vintern kandu med fördel använda densom draghund.Gordon settern Norpa söktesnabbt upp riporna med sinungdomliga energi.Den stående fågelhundenhar som uppgift att sökaav terrängen efter hönsfågel. ISverige jagas tjäder, orre, morkulla,fasan och rapphöna medstående fågelhund. Hundenska fatta stånd, det vill sägastanna, med riktning mot dentryckande fågeln. Sedan skaden invänta jägaren och resafågeln på kommando. Efterskottet ska viltet apporteras.Det finns både brittiskaoch kontinentala ståendefågelhundraser. De brittiskaEngelska settern Kasper var mestrutinerad, här kommer han i fullkarriär.raserna är utpräglade fågelhundsspecialister,vidsöktaoch snabba. De kontinentalaraserna är mångsidigare. Fleraav de kontinentala rasernabistår jägaren vid i stort settall sorts jakt även om de huvudsakligenanvänds som fågelhundar.Pointern och den engelskasettern är populärastbland de brittiska raserna,men till dem hör också gordonsetter, irländsk setter ochröd och vit irländsk setter.Pointern Drifva var snabb som enformel 1-bil.Vorstehhunden är denpopuläraste kontinentalarasen. Rasen delas upp i treolika hårlag, kort-, sträv- ochlånghårig. Vanligast blanddem är strävhårig och korthårigvorsteh. Kleiner münsterländeroch breton är ocksåallmänt förekommande kontinentalaraser. Andra kontinentalastående fågelhundarär ungersk vizla, weimaraner,grosser münsterländer, spinone,bracco italiano, pudelpointer,griffon korthals ochgammel dansk hönsehund.48 VI SKOGSÄGARE 4/07

GRAN PÅ TALLMARK (16)”Älggran” växer dåligt. Ochvärre blir det av nya klimatet.HÖGRE PRISER OCHÄNDRADE VILLKOR (19)Nya skogsförsäkringarna.GULDLÄGE (24)Svenska julgransodlarevädrar morgonluft.”BRA ATT MIN SKOGBLEV RESERVAT” (36)Livsverket finns kvar.Vildsvin på väg förbi älgenDramatiska förändringarpågår i de svenska viltstammarnaoch därmed iförutsättningarna för densvenska jakten.Det framgår av Svenska Jägareförbundetsavskjutningsstatistikför några av våra vanligasteviltarter.– Inom en nära framtidkommer svenska jägare troligenatt skjuta fler vildsvin änälg och rådjur, förutspårriksjaktvårdskonsulenten Hansvon Essen.Från en topp på över 175 000skjutna älgar 1982 är avskjutningennu nere på 90 000 älgar.Fortsatt jakt med blyhagelDet blir inget förbud mot bly iammunition.Torsten Mörner, ordförandei Svenska Jägareförbundet, välkomnarregeringens besked.– Med denna utformning av bestämmelsernaminimeras riskernamed rikoschetter och de problemskogsbruket signalerat när detgäller stålhagel.Då det gäller rådjur fälldes380 000 djur 1993, vilket är enrekordnotering.Jaktåret 2005–06 sköts bara130 000 rådjur varpå följde ensträng vinter som dödade enhel del rådjur.Den senaste säsongens jaktresultatär ännu inte sammanställda,men mycket tyder påatt rådjuren precis som älgenkan komma att hamna under100 000 fällda djur.Rävens dödande av rådjurskidoch lodjursstammens tillväxtär bland de viktigasteorsakerna till den kraftigaminskningen av rådjursstammen.www.jagareforbundet.se/forsk/viltrapporterin/Blyhagel är alltjämt förbjudet vidjakt i våtmarker och grunda delarav öppet vatten där det finns riskatt sjöfåglar plockar i sig blyhageloch blir förgiftade. Blyhagel blirdock tillåtet vid däggdjursjakt ochvid fastmarksjakt på fågel.Av miljöskäl kvarstår blyhagelförbudetvid skytte mot lerduvorpå skjutbana.Naturvården hotar fåglarJägarförbundet varnar för på många av de arter somatt tre strandängsfåglar är förekommer på strandängarna.nära utrotning; sydlig kärrsnäppa,rödspov och brushaneni de södra delarna av fågelbon lätt upptäcks avFör lite markväxter gör attlandet.borövare.En orsak är att fåglarnas Flera undersökningar visarmiljöer betas för hårt av tamdjuren.mer än 90 procent av ung-att räv, kråk- och måsfågel tarUnder den senaste tioårsperiodenhar naturvården – Det är nödvändigt attarna och äggen.fokuserat starkt på att åter få återskapa en miljö där fåglarnahar lättare att dölja sinaigenvuxna betesmarker ihävd genom bete eller slåtter. bon och ungar, säger docentHårt betade marker har dock Fredrik Widemo, Uppsalavisat sig inverka negativt universitet.Ungdomssatsning i jaktens teckenI en ny ungdomsbok från att fiska, paddla kanot ochJägarförbundet tas jakten tana räv.upp ur flera olika aspekter. – Vi gör inte detta endastDet är ett av många grepp för att öka antalet yngre jägare,utan satsningen går utför att nå den unga generationen.på att öka acceptansen förFramöver kommer en utbildningför lärare och ungligamed denna sysselsätt-jakt och föra fram det naturdomsledareatt erbjudas och ning. Jakt är så mycket mersommartid anordnas flera än att skjuta ett djur, sägerungdomsläger där man får Karin Ekh, ungdomsansvariglära sig allt från att skjuta, på Svenska Jägareförbundet.bygga jakttorn och jaga tillGÖR BÄTTREVIRKESAFFÄRER!Beställ Föreningen Skogens virkeshandbok”Sälja virke” som: förbättrar dina förhandlingskunskaper hjälper dig att välja rätt affärsform skapar bättre lönsamhet ger dig lösningarna på dina problem avslöjar virkesköparnas bästa tips och råd lär dig 300 begrepp för att tala samma språk som virkesköparenPris: 260 krMedlemspris 230 kr. Frakt ingår, momsfritt.Bli medlem i Föreningen Skogen nu!Du får bl a rabatt på tidningen SKOGEN,gratis telefonrådgivning, lokala medlemsexkursioneroch rabatter på böcker.Ring 08-412 15 00, skicka e-post tillinfo@skogen.se. Eller besök vår nya hemsidawww.skogen.se för mer info om oss.SKOGENDEN OBUNDNA SKOGSTIDNINGENSkogsElmiaSID 126-7 ●2007Box 1159, 111 81 Stockholm www.skogen.seVI SKOGSÄGARE 4/07 49

KULTURPå något sätt mötsmedeltida ochmodern gestaltning iden här flickan medguldvingar av SverkerEklund i Göteborg.Göte Eriksson, Stöpafors, dokumenterardet jordbrukssamhälledär han växte upp i Värmland.Tummen uppför träkonstTummen som kan fånga inandan i hela utställningen.Av Willy Josefsson, Nybro.Av någon anledning talarman om att täljagubbar, men det kanförstås lika gärna vara kvinnor...fiskar...björnar...ellernågot helt annat.På utställningen ”Trä2007” på Virserumskonsthall visas massorav olika figurer avslöjdare från hela landet.Det är lätt att inspirerastill egna försök,råvaran finns ju näratill hands och detkrävs ingen dyr utrustning.Visst kan man göra en delmed morakniven, men GöteEriksson, ordförande i riksföreningenTrätäljarna, rekommenderarbestämt en mindreoch tunnare slöjdkniv. Därutöverär det lämpligt att börjaEn glad litennallebjörn på upptågi konsthallen. AvAnita von Scheele,Stockholm.med ett v-format och ettsvängt sniderijärn.– Köp kvalitet, det har duigen flera gånger om,råder han.Under ett par årtiondenhar Götehållit täljkurserhemma i värmländskaStöpafors.– Det är roligt att vi harså många kvinnor på kurserna,många gångerär de hälften av deltagarna.Några åldersgränserfinns inte, vidden senaste kursenvar den yngste 11 år och denäldste 91 år, säger han.Det viktigaste rådet frånGöte är att tänka på säkerhetenoch helst fästa trästycket i enhyvelbänk eller liknande.”Täljda figurer” är en del iVirserums stora träutställningEtt nära förhållande mellan älgkonoch kalven, fångat av WillySvensson i Mönsterås.som pågår till den 16 september.Här visas också moderntträbyggande, nya material,möbler och annat med anknytningtill trä och skog.Hela utställningen förmedlarframtidstro och optimism kringträ och dess möjligheter.En fisk gjord med glimten i ögat.Gissa vad den heter? Kronan ären bra ledtråd... Naturligtvis ärdet en kungsfisk. Av Jan Nilsson iBorgholm.50 VI SKOGSÄGARE 4/07

En elegant kvinna i en hel gruppträstatyer av Torsten Jurell.Skulpturen heter Flickorna i Calais.Trägubben i olika former är en klassiker. Här visar Per Lindman hurmannen med mustasch kliver fram från träbiten.En typiskkungsfiskaresom sitter påen gren ochspanar övervattnet. AvLars Rigbäcki Färjestaden.Beatles med John Lennonoch Paul McCartney iförgrunden. Det var väl sådet var på scenen också. AvThua Bengtsson, Gränna.Eleganta skålar i fågelform av FrodeFalkenhaug i gotländska Tofta.En aktuell bild i dessa dagar, menvisst verkar han ha det lite otåligtdär på passet. Av Sten Johansson,Bräcke.En porträttlik SeanConnery av ThuaBengtsson i Gränna.Fisken Vrålhungrig av Jan Nilsson,Borgholm.Här räcker det inte med täljkniven.Den bastanta soffan i massivt träutstrålar kraft och tyngd som detanstår en Tjur, vilket är namnet påLotte Piles skulptur.Kvinnan på skåpsluckan mötermånga intresserade blickar avomgivningen. Av Enfrid Persson.En munter jämthund av StureMatsson, Malung.Ett stim av träkonst iVirserum och ett sillstimav Willy Josefsson,Nybro.Ask ochEmbla ingår ikonsthallensegnaträskulpturer.De är gjordai två stockarask och almav AndreiKeresztely.En modern sågfisk…av Jan Nilsson,Borgholm.Träfigurer i en klassisk tradition avSten Johansson, Bräcke.VI SKOGSÄGARE 4/07 51

SkogsmarknadenFör annonsering, ring Birgit Emilsson, tel 040-601 64 55, fax 040-601 64 49 ellerRonny Gustavsson, tel 08-588 367 97, fax 08-588 369 79. Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se– Som räcker längre!Kedjesmörjning – Stubbehandling – FärgmärkningTesta din kedjeoljeförbrukning och jämför med Droppen! 18 år och över 3 500 system!Kontakta oss direkt eller tala med din maskinsäljareTel. 0550-157 80 • Fax 0550-157 70 • droppen@snskogstjanst.sewww.snskogstjänst.seJUBILEUMSPRIS999 :-ORD PRIS 2 495:-Oxo10 år!• Ett mycket bra sikte för allt slags vilt och jakt• 30 mm tub för bästa ljus och bästa stabilitet• Belyst rödpunkt i 11 steg• Vidvinkel, med extra brett synfält• Rekylsäkert, vattentätt, gasfyllt• Batteri och linsskydd ingår• OBS – 5 års garantiOXO BISON 4-12x50 vidvinkel, 30 mm tubMer info påwww.oxo-optik.seTelefon 0411-399 50 - världens kikare -MARKNADENS MEST MILJÖVÄNLIGATERRÄNGTRANSPORT• Marknadens största dragkraft.• Låg tyngdpunkt• Bred och stabil variatordrift• Hög- och lågväxel + back• Maskinen för skogsbruk, jakt,bygg och anläggning• Endast fantasin stopparanvändningsområden.• Produktion och försäljning av tillbehörtill servicenäringenBe om broschyr eller demonstrationProdusent: Combi Track Norge A/S2435 Braskereidfoss, NorgeInt.tel. +47 62 42 37 00 • Fax. +47 62 42 31 21www.combitrac.no • E-mail. post@combitrac.noÄlgtrac ochCombitracReservdelar ochservice till din maskinhittar du hos oss.Komplett reservdelslager.Snabba leveranser.Bo Arnesson AB680 60 SYSSLEBÄCK0564-102 80070-399 17 00VED- FLIS & PELLETSPANNORATMOSMiljögodkändavedpannorKopplingspaket 1B innehåller:Laddomat 21, syrvent, cirkulationspumpmed unionventiler, Esbe shuntventil,ventilrör, blandningsventil,säkerhetsventiler, 1 st 9 bar, 1 st 1,5bar, påfyllandsventil, 2 st kulventiler,4 st avluftningsventiler,El-patron 6 kw.www.atmos.sewww.suemax.se25 kW-paket: 38.900:-1 st DC-25 SF 1 / 3 m ved, 1 st kopplingspaket1B, 1 st tank 500 lit isol,1 st tank 500 lit isol med VVB 110eller 120 lit.30 kW-paket: 42.900:-1 st DC-30 SF ½ m ved, 1 st kopplingspaket1B, 1 st tank 500 lit isol,1 st tank 500 lit isol med VVB 110eller 120 lit.35 kW-paket: 51.900:-1 st DC-35 SF ½ m ved, 1 st kopplingspaket1B, 2 st tank 500 lit isol,1 st tank 500 lit isol med VVB 110eller 120 lit.40 kW-paket: 58.900:-1 st DC-40 SF-V 1/2 m ved,1 st kopplings paket 1B,1 st 1 000 lit o-isol tank, 1 st 1 000lit o-isol med VVB 110 eller 120 lit.50 kW-paket: 65.900:-1 st Atmos DC-50 SF 70 cm ved,1 st kopplingspaket 1B, 1 st tank1 300 lit o-isol, 1 st tank 1 300 lito-isol med VVB 110 eller 120 lit.CK 20-95 kWutan VVB. 6 modellerVEDA CKpris från19 000:-CKB 20–50 kWmed VVB. 4 modellerVEDA CKBpris från23 000:-Självdragspanna för flis/pellets och ved. Flis/pelletsuttag.Hö- och vä-sid. Veddjup 1/2 m, rostfriVVB. Självdragseldning, stora luckor. I leveransingår: Rökrör - rakt och vinkel, dragregulator,styrpanel. oljelucka, eldningsredskap, avtappning.CKB-pannor även elpatron och shuntventil.ATMOS SUEMAX VÄRME ABBox 26, 286 21 ÖrkellljungaTelefon 0435-563 50 eller 0486-416 65, Fax 0435-511 77 eller 0486-416 6352 VI SKOGSÄGARE 4/07

PåminnelseFlipp-ReexhalsbandKöp i din butikeller beställ direkt042-219595www.uncab.sePlan - & RikthyvlarRejäla hyvlade riktbord i gjutjärn. 4 stål i kuttern. Planbordet i gjutgods höjs och sänksmed mittenpelare efter graderad skala i mm. En maskin för proffs, industri, snickeri, skolor,hemmaproffs m m. Maskinen levereras fullt utrustad med stål i kutter och spånstos.MSP 310 MMSP 410 MMotor 400 V 2,2 kW/3 hkMotor 400 V 3kW/4 hkKutterdiameter 95 mmKutterdiameter 95 mmVarvtal kutter 4 200 rpmVarvtal kutter 4 200 rpmMatningshastighet 8 m/min Matningshastighet 8 m/minutSpånstos 100 mmSpånstos 100 mmRikthyvlingsbredd 300 mm Rikthyvlingsbredd 400 mmBordsstorlek 1 270x330 mm Bordsstorlek 1 670x440 mmPlanhyvlingsbredd 310 mm Planhyvlingsbredd 410 mmPlanhyvlingshöjd 230 mm Planhyvlingshöjd 230 mmVikt 242 kgVikt 350 kgPris 14 000:-exkl momsPris 21 000:-exkl momsStorgatan 75 Box 102, 383 23 MönsteråsOrdertel 0499-143 19, 143 80 Fax 0499-140 66Besök oss på internet: http://www.drift-underhall.seDirekt frånimportörenSpecialerbjudandepåspånsugar, kombimaskiner,div storlekar!’’KöplägeBli en vinnare!woodMAX vedmaskiner från Trejon ärSveriges mest köpta vedmaskiner vilket borgarför en trygg investering, lång livslängd och ettlågt energipris under lång tid framöver.Dessutom blev 1X-37 överlägsen vinnarei tidningen SKOGENs senaste vedmaskintest(SKOGEN 5/07). Detta speglas även i denstora efterfrågan och alla nöjda kunder runtomkring i Sverige.woodMAX – Sveriges mestköpta vedmaskiner!”Multi-Speed”Tryckkrafter:6/8, 12/16, 15/24 tonKlyvert 2000Vedmaskinen som kapar, klyver och transporterarEndast 25.900:-exkl momsSÖKES STORA LANT- OCH SKOGS-EGENDOMAR I GÖTALANDSkånegårdar är privatägt. Fristående från banker, försäkringsbolag, revisionsbyråeroch lantbrukskooperationen kan vi arbeta helt förutsättningslöst meduppdragsgivarens bästa som främsta målsättning.Sedan många år marknadsför vi regelbundet våra fastigheter i Danmark och Holland.Skånegårdar är därmed ett välkänt begrepp även där. Var tredje skogsfastighet vi säljerförvärvas av danska familjer.BOLAGSSKOGAR SÖKESEfterfrågan på skogar i bolagsform är mycket stor.Vi har kompetens att hantera bolagsaffärer.Kontakta oss gärna för ett förutsättningslöst resonemang.Kostnadsfri värdeuppskattning av fastigheten.LANTEGENDOMAR: FÖRMEDLING, RÅDGIVNING, VÄRDERINGRing för broschyreller demonstration.MAGNABO ABMagnus ArthursonWerma GårdSE-449 90 NolTel 0303–74 32 43070-77 99 379info@klyvert.sewww.klyvert.seSkånegårdar AB, Bredg 25, LundKontorstid tel: 046-19 04 40,fax: 046-12 32 50www.skanegardar.seHuvudkontor:Företagsvägen 9911 35 VännäsbyTfn: 0935-399 00Fax: 0935-399 19E-post:info@trejon.seVedfabriken BigXUtrustad med MultiSpeed - två hydraulcylindrarsom valfritt jobbar tillsammans eller var för sig.Använd med kraftigt kedjematarbord för högstakapacitet.NYHET!1X-42 GreenSpeed1X-42 GreenSpeed1X-42 klarar ved med diameter upp till 42 cm.Hydrauliskt manövrerat kapsvärd och hyd. svängbarttransportband. Standard med ”Easy-funktion” somger hydraulisk styrning av kap- och klyvfunktion.Bäst i test!1X-37testad i tidningen SKOGEN 5/07Effektiv vedproduktion 1X/2XKraftig, slittålig konstruktion med bl.a. pålitligväxellåda och remskivor i stål. Klarar ved upp tillØ37 cm alternativt Ø32 cm.Marknadsledarna!Energispararen HawkUtrustad med hydrauliskt drivet kapsvärd och 13” kedjasamt en hydrauldriven transportör på hela 3,2 m. Klararved upp till Ø30 cm.TREJON Ved-711VI SKOGSÄGARE 4/07 53

HÖGA VÄRMEKOSTNADER?ANVÄND DIN VETO-RÄTTElda med pellets, flis, briketter, torv, spannmål,spån eller en blandning av olika biobränslen.Styr & övervakamed GSMMed SIKOM GSM kan du styraoch övervaka vad som helst,var som helst! Hus, båtar,maskiner. datorer m.m.• Styrfunktioner, slå på/av ex. värme• Övervaka, ex inbrottslarm, temp.• Larm som SMSINTECTRA AB0155-211 0941-10248525www.intectra.seMILITÄRUTRUSTNINGMIKE AND NIKE´internetbutikwww.bbfab.sePostorder eller produktbladRing 0589-178 50Nya LunningsvagnenClivus är här!SVERIGESBILLIGASTESÅGKEDJEOLJABRÄNNARESTOKERPANNORVEDPANNOR frånNyhet20-640 kW30-630 kW28 kWBesök hemsidan för attse den i rörelse!6400:- exkl moms + fraktwww.clivus-lunning.setel. 070 3893710livusLunningBiologiskSkandinavisk Biotech ABTel 0978-710 71www.eko100.comNYHET! VETO 8• Komplett värmeanläggning 40-160 kW• Matning med fjäderomrörare• Förråd på 8 m3 eller 11 m3• Styrning med AT-log eller lambda• Helt ny teknik i matarskruvarSTOCKMATARE FÖR PROFFSÄven för automatisk driftNyhetSpeciell utformningger en stock i taget(patent)Plåt i stegenMekanism förabsolut parallellmatningVÄRMECENTRALERHelt kompletta30-640 kWLogcon Hortinorr abLogcon Eesti OüTel 070-652 38 18 Lars070-300 29 41 Bowww.logcon.seSPECIALIST PÅ TIMMERHANTERINGRaka sågstockar som krokiga vedstockar.Vi matar dem en och en ur en buntSÅGVERK, PAPPERSBRUK, BRÄNNVEDinfo@logcon.seHelautomatisk Vedhantering !ÅTERFÖRSÄLJAREDOROTEA Lajksjö Energi & Miljö 0942-310 50GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40KALMAR FS Effektvärme 0480-47 33 86KARLSTAD Solbergagård 070-646 36 64KUNGÄLV Johnssons El 070-541 63 96LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-29 61 60MULLSJÖ NT Energi 0392-133 31SKELLEFTEÅ Rili 070-333 06 19SMÅLANDS-STENAR Rörbolaget AB 0371-308 15VETLANDA El & Maskinteknik 070-631 44 29ÅRE Temab AB 0647-61 13 75ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA Bygg 070-329 36 07GENERALAGENT I SVERIGEwww.energiteknik.netÄven lämpligför sågytor1 m 3 /minSNABB - SÄKER - EFFEKTIVFör broschyrNy bred och effektivutmatningstransportörVedprocessorNy knivdesign och nyttlängdregleringssystem➛ Klarar grövre ved,rakt kapsnitt, jämnvedlängdLägg långved på inmatningstransportören.Maskinen sköter resten.Matar in, kapar, klyver och lastar.Allt medan du lägger påny långved...och information DAHLBERG MASKIN AB Frök 406, 870 52 Nyland, tel 0612-503 6254 VI SKOGSÄGARE 4/07II

TERRÄNGHJULINGAR50-800ccMOTOR BROMÖLLA2-, 4-,6-hjulsdrivna Lätt att hitta vid gamla E22,Industrigatan 11 i BromöllaTel. 0456-230 30SMÅ SKOGSMASKINER0573 - 392 00 www.lennartsfors.comMINISÅGVERKSkördetid Varmluftspannor– fuktproblem?• Ny Även generation för varmluftspannorpelletseldning• Rostfri brännkammare& växlare• Stabil konstruktionJAKTKNIVARHelle Harding nr 99.Bra jaktkniv, rf, blad 10 cm.Läderslida, skaft i palisander/masurbjörk/läder.Pris: 685:- 799:-Namngravyr på knivbladetingår, värde ca 60:-Mycket bra present med mottagarens namn ingraverat på knivbladet.Andra Helle-, Brusletto-, Eka-, Gerber-, m.fl. knivar.Begär broschyr och priser. Bilder kan vi skicka per e-mail.a.k.s.jakt & fritid abRevsundsvägen 24 840 50 GÄLLÖTel. 0693-66 20 50, Fax 0693-66 20 51e-mail: aksjakt.fritid@telia.comwww.aksjaktfritid.nu www.lantbruksnet.se/aksjakt• Låga driftskostnader• Vi Vi tillhandahålleräven reservdelar till tilläldre pannorLevererad till nöjda kunder sedan 1990TIMMERSÅGEN– Elmotor 6-7, 5kW • Direktdrift • 16A • Hjälpmatning– Max såglängd 6,3 m • Max diam. 500/1000 mm– Stabil • Hög ytkvalitet • Effektiv kedjesmörjning– Dubbla sågsvärd • Stockriktare • Skyddsbur– Konkurenskraftiga priser • Kort leveranstidKickons Svets AB, 522 93 TIDAHOLMTel 0502-12325 Fax 0502-14521www.lantbruksNet.se/kickons info@kickons.seV A R M L U F T••F RT O R R L U F TJANSSONS THERMOTEKNIK ABI S KFL UTKabelgatan 12, 434 37 KUNGSBACKATel: 0300-166 20, Fax: 0300-162 16, Mobil: 0705-27 94 20E-mail: jantherm@telia.comGallring, vindfällen,älgtransport, plantutkörningOXENMINILUNNAREVi fyller 40 år!!!Tel. 0528–700 00,kvällar 0528–700 11www.bjmmaskin.seMyreback MASKINBox 12, 667 21 Forshaga • Tel 054-87 23 10 • www.myreback.comVI SKOGSÄGARE 4/07 55

maskinhandlare.seTeam Skoter-AndersBåtar - Fyrhjulingar - Släp - SkotrarTillbehör - Reservdelar - ReparationerNyinkommet Visac 400!Vägreggad arbetsfyrhjuling 4x4 elväxel 43 100:- + momsTel 016-730 32 • www.skoteranders.comJAKTBUTIKENmedPANGPRISER!SKINNRYGGSÄCKGetskinnmed trämes(1.995:-)JAKTKÄNGORVattentäta fr995:-1.095:-890:-BATTERIERMax-On, Albecom, Lafayettefrån295:-Helt JAKTSTÄLLVattentätt från995:-AMMUNITIONNorma, Gyttorp,RottweilGPS (1.795:-) NUJAKTRADIO31 MHZ fr 1.595:-155 MHZ fr 1.595:-Nu hos oss!Avståndsmätarefr 1.895:-HUNDPEJLTracker, Eden, Contactfr. 3.895:-JAKTSPECIALISTENHYLTE LANTMÄNKöp inte begagnat när dukan få nytt med garanti!650cc Mitsubishiutveckladmotor,4-hjulsdrift, radiostyrd2-tonsvinsch.Nu med lågväxel.Byggd för arbete– inga klena mcdelar!Vi håller reservdelslager och ger två års garanti!Endast 48 000 kr + momsGENERALAGENT: AB Bogg Trading, Marby Gård,645 93 Strängnäs, tel 0152-605 55www.bogg.biz250HTrotjänaren som fått nytt livNyheter / VarvtalsvaktFjärrstyrningför kranmatningVarvtalsvakterför eftermonteringBevaka dina gränsermedKEBAstolpenDet är du som sätter gränserna.När du markerar upp rågångareller sätter elstängsel medKeba-stolpen.Den tillverkasi rullformadgalvaniseradplåt, överdragenmedstryktåligplast.Diameter:Längder:Färger:Packas:24 mm1500 - 1750 - 2000 mmBlå, gul eller röd20 st/förpackningRing oss för uppgift om återförsäljareBox 122, 333 22 SmålandsstenarTel. 0371-51 09 10 Fax 0371-51 09 01www.keba.seÄr det dags attskaffa en ny ellerbegagnad maskin?Då ska du gå in på ATL:smaskinhandlarsidawww.maskinhandlare.se.Box 127, 828 22 Edsbyn Tel 0271-233 04E-mail: info@woxnadalensenergi.seTel 042-20 49 00FLENINGE 260 35 ÖDÅKRAwww.wbm-fleninge.comTel 042-20 49 00, 0709-98 77 00www.wbm-fleninge.comHär hittar du 1000-talsmaskiner inom skog, jordoch entreprenad.Allt samlat på ett ställe!Här kan du dessutom enkeltefterlysa och bevaka detjust du är intresserad av.Bosjökloster 1, 243 95 HöörTel 0413-263 95, 0706-63 77 00www.atvcenter.nuEtt Sverigevart tredje år!Tropikskogarnaförsvinnerwww.maskinhandlare.se– Nu snabbare, enklare och bättre!Visa ditt stöd.Pg 90 1974-6Världsnaturfonden WWFwww.wwf.se, 08-624 74 0056 VI SKOGSÄGARE 4/07

Ett hydrauldrivet klippaggr som passar samtligatyper av hydraulkranar inom skogsbruket.Den klipper och griper horisontellt och vertikalt.Hummern fungerar utan extra hydrauluttag.Centralgatan 31570 33 MariannelundTel 0496-101 90, 070-634 62 42Finnskogsvalsenwww.matarhjul.comtel. 0560-14870AvverkningsteknikKenneth TomassonKRANMAN ®- Din leverantör av ATV tillbehör -Obs vagnen på bilden är extrautrustadmed fjärrstyrd hydraulvinschHV500.REXON 330 300ATV på enT1800 vagn medFlexodrive 4WD.Grävaggregat 13 modellerFrån 34 900:-Vedprocessor förgrävmaskin / lastare- Förvaringstält - lagerhallar- fordonstält - båtförvaringKANON-PRIS!CG NORD AB • www.cgnord.seTel: 0321-500 53Snabba, starka,miljövänligaNya och begagnade Pinox-maskinerOKQ8 oljor, GB SvärdAlex Skogsservice AB08-530 444 33. Fax 08-530 440 93070-296 15 08 / 070-780 97 51www.pinox.comROKON - en unik MC/Traktor- sedan 2 år även i Sverige!Rexon REXON 300 300ATV medBoxer 14 vagnBjörnvagnen Fjärrstyrd hydraulvinschFV100HV500Utrustning för flis och spåneldningEtt komplett system frånskog till värme20 kWh - 1000 kWhBegär broschyrT1500 Timmerboggiemed VK1500 vajerkranFlis och spåneldning medförugn är den effektivasteoch enklaste metoden attförbränna träbränslen medvarierande kvalitéAB JOHN ÖHRÉNHånåknivägen 12792 36 MORATel 0250-105 30 fax 0250-124 46ROKON Trail-Breaker modell 2007Efter 44 år i USA finns nu denna unika maskin också i Sverige.94 kg lätt och drivning på båda hjulen samt en automatiskväxellåda (variator) med tre olika utväxlingar gör att Du tar Digfram överallt där annars bara apostla- eller andra hästar vorelösningen och där 4-hjulingen sedan länge fastnat. Det spelar ingenroll hur terrängen ser ut – över stock och sten (bokstavligt talat),tät skog, nerfallna träd, myrmark, ja – till och med över djuparevattendrag, då den flyter! Ingenting stoppar en ROKON Trailbreaker.Med ett 30-tal olika tillbehör så kan Du göra allt ifrånatt plöja, harva, sätta ut plantor eller inspektera rågångar- till att dra hem timmer eller en 12-taggare, då den på lågväxelnhar en dragförmåga på mer än 1300 kg! - OBS! TraktorregistreradRokon Sverige AB 0158-220 49, 0704 – 227 600www.rokon.se e-post: info@rokon.seHydraulisk tippflaksinsatsHydraulisk tippflaksinsatsPassar passar alla allaTP325.kranmans Kranmans skogsvagnar vagnar.Försänkt insatsflakFL200www.kranman.comTfn 0525-430 19VI SKOGSÄGARE 4/07 57

www.pannlampa.comVEDPANNAMolle45 kWMiljögodkänd50 cm.vedlängd26.000:-inkl momsMollepannan ABAcktjära 2209, 821 91 BollnäsTel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52,fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.seRH-PusherTrädfällriktare• 6 st olika modeller• lyftkraft från 1,5 ton till 3,6 ton• utväxling från 20 ggr till 50 ggr• marknadsledande• robust konstruktion• minimalt underhållFör mer info kontakta Din motorsågsförsäljare ellerReipal ABTel 0413-249 48, fax 0413-249 84Minska värmekostnadenSatsa på fliseldning ugnar från 40-499 kW,flisfickor 1-4 m 3 mekaniskt drivna ochstörre hydrauldrivna flisfickor.Skruvarna klarar grovflis.✁Vi säljer kompletta system.Även spannmålsbrännareSe www.stensbroflis.comKjell Andersson Tel 044-33 02 47, 070-338 74 47Vednätsäckartill EUR pall, 40, 60 LPrisex: 40 L packlåda+1 000 nätsäck 3 200:-även storsäckarTel 0410-33 10 550708-40 11 33www.ino-q.seLjunglöfs 2:anEnmanssågverkWalthers Plåt ABTel:0653-205 35Walthers.plat@peltec.pp.seViltstängselStor sorteringAlla typer av nätStolparGrindarFoderautomaterJakttornFör mer info:Tel 0346-941 00www.stangsel.nuTeleskopisk väggrind 3,5 - 5,5 m med 2 st stolpar, låskistasom skyddar hänglåset och reflex. Varmgalvansierad 2450:- (3063:-)Extra stolpe (i öppet läge) ______________________230:- (288:-)Jordankare (används för att förankra stolparna i marken- behöver ej gjutas fast) __________________________195:- (244:-)MYRBYwww.myrby.eu.Återförsäljare Sökes!Problem med oljeläckage iHydraulsystem? Servostyrning? Växellåda?Automatlåda? Vevaxeltätning? Konverter?ORION 288 Tätningsrekonditioneraretätar läckande tätningar av gummi tex o-ringar och packboxar ialla cirkulerande oljesystem, under drift, snabbt och permanent.Ingen demontering krävs!INTERNOVA SVENSKA ABFrakt tillkommer. Pris inom ( ) är inkl.moms.Ekebygatan 3, 745 37 Enköping.Tel 0171-27580 • Fax 0171-34114.Miljöanpassade Smörjmedel Tfn: 0660-29 70 50Svedjevägen 6, 894 35 SJÄLEVADEmail: info@orionoljor.seHUMMERNEtt hydrauldrivet kranmonterat klipp- och gripaggregat sompassar samtliga typer av hydraulkranar inom skogsbruket.Hummern fungerar utan extra hydrauluttag. Hummern ärmönsterskyddad. Den klipper och griper horisontellt ochvertikalt, är avsedd för röjklippning och följande utdragningav stammar och eventuell lastning.Tillverkning:Bråbo Liften ABFörsäljning:Wadell-Patent ABTel 011-39 11 23Fax 011-39 11 63RING 0644-72 100 ELLER BESÖK SKOGMA.SEANDERSSKÖRDARENisula 150 ELätt energiklippPassar även tillhuggarvagnskranenFälldiameter 15 cmNisula 280 EEnergiklippAckumulerandefällhuvudFälldiameter 20 cmArbro 350 SEngreppsskördare3 olika datorvalFälldiameter 45 cmAnders Skogsskördare AB0123-290 60, 070-341 10 13anders.skordare@telia.com • www.andersskordare.seVI SKOGSÄGARE 4/07 59

Ring oss vid köp av traktorer,maskiner eller griplastareSkopor, pallgafflar och kranbommarsäljes till fördelaktiga priser.Anders Bil & Maskin ABTel 0495-202 80, 070-606 12 23www.anders-bilmaskinab.nuValmet och nyare JD-traktorer köpes kontantSäljlägeDet kompletta mäklarföretaget förjord- och skogsbruk sedan 1957skinnkläder för arbete & fritidwww.jimstirling.nuNR 5 2007TEMABilar, ATV& FörädlingUtgivning18/10Sista bokningsdag 18/9Sista materialdag 25/9Caroline Lilja Johannes Båth Roine Jansson Arne LiljaLantbruksfastigheter018-13 32 22Drottninggatan 1A, 753 10 Uppsalawww.lantbruk.svenskfast.seKontaktaBirgit EmilssonTel 040-601 64 55Fax 040-601 64 49birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.seRonny GustavssonTel 08-588 367 97Fax 08-588 369 79ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.seKÖP & SÄLJwww.radisar. se60 VI SKOGSÄGARE 4/07

Det skabörjasi tid...Årets skogselmia lockade nästan35 000 besökare (33 483för att vara exakt). Det var medandra ord högt tryck i skogenoch allting talar för att intressethåller inför kommande mässsor.Även om konjunkturen kan gåupp och ner tycks ”normalläget”för skogen vara betydligt hetareän för ett antal år sedan. Till detkommer att självverksamhetengår en ny vår till mötes.Dessutom är tillväxten godbåde på skogen och på detmänskliga planet. Intresset förskogsutbildningar ökar ochVd-byte i NWPNorrskogs förädlingsindustri,NWP (Norrskog Wood Products)är på väg att byta vd. AndersWarg avgår med pension underhösten.I hans ställe kommer Jonas Bengtsson,som närmast varit platschefpå koncernens såg Östavall.Jonas Bengtsson är en 36-årig gifttrebarnspappa bosatt i Ovansjöutanför Ånge. Han har tolv årsindustrierfarenhet, bland annatpå Södra Cell. Som vd för NWPfår Jonas Bengtsson ansvar för enindustrigrupp med 240 anställda ifyra sågverk, tre hyvlerier och enlimträindustri.Mot nya uppdragMagnus Niklasson, som arbetatmed marknadsanalyser hos LRFSkogsägarna, har lämnat kanslietför att starta egen verksamhetinom sitt specialområde: analyserav virkesmarknaden i vid bemärkelse.Dessutom har LRF Skogsägarnabörjat spana efter en efterträdaretill Jan Sandström som går i pensionnästa vår, efter många år somnäringspolitisk expert.Fisketurismens gynnarePriset Fiskevattenkronan har delatsut för första gången. Först attäras och belönas (10 000 kronor)blev Thomas Lennartsson, fiskerikonsulentvid Hushållningssällskapeti Växjö.Han får priset för ett genuintengagemang och ett målmedvetetoch tålmodigt arbete med attutveckla fisketurismen i främstsydöstra Sverige.Adam Nelson, två år, testar hytten i en av skogsmaskinerna under överseende avsystern Linalotta och pappa Calle Nelson. Familjen bor i lilla Fröset mellan Sävsjöoch Landsbro.Kanske bidrog det regnigavädret. Och säkert lockade defina priserna extra. Men framförallt har vi många duktigaoch engagerade korsordslösarebland våra läsare.I vilket fall fick vi väldigtmånga lösningar och efter endjupdykning bland bidragenfick vi fram följande vinnare:Vuxenkrysset: Monica ochBörje Gustafson, Molkom, IngeLindberg, Bollnäs, K-G Petersson,Åkersberga. Priserna, etsadekristallblock från Måleråsbland mässbesökarna hittade vijunioren på bilden som fann sigväl tillrätta i miljön!Nästa skogsmässa som AdamNelson kan besöka i Jönköpingstraktenär internationellaElmia Wood 3–6 juni 2009.Och redan nästan år är detdags för Skogsnolia utanförUmeå 12–14 juni.Björn Sundberg,professorpå SLU.BIDRAG GER FORSKARE ARBETSROAtt arbeta som forskare innebärinte bara forskning, enper år undersex år framåt.betydande del av arbetsdagarna– Det ärgår åt till att söka bi-viktigt fördrag för att finansiera verksamheten.Tre skogsforskare kan i allafall koncentrera sig mer på detSLU att haframståendeforskning inomvåra om-egentliga arbetet de närmstaåren. Det är Peter Högberg,institutionen för skogens ekologioch skötsel, Umeå, JanStenlid, institutionen för skogligmykologi och patologi,Uppsala och Björn Sundberg,institutionen för skoglig genetikoch växtfysiologi, Umeå.De har fått lantbruksuniversitetets”excellensbidrag” omvardera två miljoner kronorråden och satsningen ska sessom ett sätt att stimulera ochöka forskarnas möjligheter attkonkurrera i en tuff omvärld,säger rektor Lisa SennerbyForsse.– Jag är naturligtvis bådejätteglad och hedrad, sägerprofessor Jan Stenlid. Det germig och forskargruppen möjligheteratt fortsätta arbetamed större frihetsgrad.GLASPRISER OCH CD-SKIVOR I KORSORDSPRISglasbruk, kommer med posten.Juniorkrysset: Jenny Nilsson,Gällivare, Elin och PontusBodegrim, Säter, Elsa Tunevi,Huddingeby.Doktorshatten påför Herrarna i skogenFörfattaren Kerstin Ekmanhar ett speciellt förhållande tillskogen, vilket inte minst framgåri hennes aktuella bok”Herrarna i skogen”.Den sjätte oktober promoverashon till hedersdoktor vidlantbruksuniversitetet ochmotiveringen säger en hel delom det där skogliga förhållandet:”Kerstin Ekman är en författaremed stor integritet sommed imponerande sakkunskap,engagemang och insikt i mångaböcker fångat skogslandskapensdubbla betydelse förfantasi och kultur, för skogsnäringenoch samhällets utveckling...Fakulteten förskogsvetenskap vill genom hedersdoktoratetvisa sin uppskattningav hennes eminentabelysning av skogens humanistiska,historiska och kulturellavärden, vilka måste tas i beaktandei forskning och undervisningom ett framtida effektivtoch uthålligt brukande avskogslandskapet.”Förare med guldglansMed precisionoch snabbhetvann MattiasDahlqvist, Östavall,årets SMi skotarkörning,som kördes underElmiamässan.på huvudet ochMattias Dahlkvistmed guldTill vardags runt halsen.återfinns han ien maskin från Dahlqvist skog.Företaget startades av hanspappa och Mattias är delägare.Dubbel-cd:n Absolute music54 kommer med posten.NAMN & NYTTVI SKOGSÄGARE 4/07 61

Kräftor och kraftsamlingKRÖNIKANSolen är på väg upp enav de första kräftfiskedagarnai augusti. Enhavsörn med sin unge spejarfrån en talltopp. Storlommensensliga läte far över sjön.Själv sitter jag i båten och tarupp kräftburar.Under dessa tidiga morgontimmarslår mig tanken, somså många gånger förr, att jagsitter mitt i ett område avtypiskt produktionsskogsbruk.Vissa partier är intensivtskötta, och andra merextensivt – som ädellövskogen.Den generella hänsynensyns tydligt och vissafrivilliga avsättningar likaså.När jag blir törstig är detbara att ta en klunk av sjönsvatten, det vatten somsamhället senare i år skaklassa inom ramen förvattendirektivet.Denna fantastiska miljö harskapats och skötts av oss skogsägareoch våra tidigare generationer. Medvårt bondförnuft och praktiskakunnande är jag tryggt förvissad omatt vi kan hantera vår skog på bästasätt och till nytta för alla. Vi är enoundgänglig del i den biologiskamångfaldens cykel.■ ■ ■En annan tanke som dyker upp är vartvirkespriserna är på väg. Budskapetär tydligt i halvårsrapporterna frånbörsens skogs bolag som duggatnästan lika tätt som regnet i sommar.Att stigande råvarupriser tär på vinstresultatenoch att direktörerna hyserstor oro. Framtida industrisatsningarkan vara hotade, vilket kan påverkahela samhällsekonomin.Om detta enbart vore ett svensktfenomen, skulle det naturligtvisfinnas fog för sådan oro. Men vi kankonstatera att så inte är fallet.Tendensen är solklar. Det är helavärlden som går mot ökad råvaruefterfrågan– och höjda priser. Vi serdet exempelvis på stålet.Även inom ett så traditionelltöverskottsområde som jordbruket, servi begynnande och kraftiga prisuppgångar.Och vi vet också att efterfråganav olika former av biomassakommer att öka. Energifrågorna ärhögaktuella och det ökade behovetav förnyelsebar och koldioxidneutralenergiråvara är det främsta skälet tillökad konkurrens om virkesråvaran.Om vi lägger oss på sofflocket ochblir passiva är naturligtvis riskenstor att det blir problem med virkesförsörjningen.Och vem som helst kaninse att om skogsindustrin inte kan fåvirke så skulle det leda till olyckligakonsekvenser för oss skogsägare.Men vill industrin ha en förstklassigråvara, så får man också vara bereddatt betala för den.■ ■ ■Det är mot denna bakgrund LRFSkogsägarna lanserar projektetKraftsamling Skog, där hela skogsägarrörelsentillsammans medregionförbunden inom LRF på ettkraftfullt sätt riktar fokus på detpraktiska skogsbruket med målet attöka tillväxten i våra skogar. Enkeltutryckt: att göra saker och ting någotbättre i skogen, att öka intresset förskogsbruk, förbättra lönsamheten förskogsägarna och visa på skogens allamöjligheter.Titeln på projektets stora bok omskogsskötsel pekar tydligt på vad viser framför oss: Nya TidersSkog.■ ■ ■Denna rikare nya tiders skogska formas med beaktandeoch ansvar för såväl miljösom sociala värden. Viskogsägare har tyckt attfokus under 1990-talet harlegat för mycket på naturvårdoch att produktionsfrågornahar kommit iskymundan.Nu vill jag varna för att visjälva inte gör om sammamisstag i Kraftsamling Skog– fast tvärtom! Att vi läggerhela fokus på produktion ochglömmer naturvården.Svenska skogsägare harvalt att verka efter principenfrihet under ansvar och dethar kommit att uppfattassom en positiv del i den svenskamodellen. Därför är det viktigt att ståupp för såväl produktion som naturvårdi skogen.■ ■ ■Morgonens fiskefänge närmar sig sittslut. Fiskelyckan har varit god. Närjag når båthuset står min äldsta dottermed sin nyfödda son Alexander påbryggan och väntar på morfar. Jagkänner tillförlit och hopp förframtiden. Vi familjeskogsbrukarekommer fortsatt att ta vårt ansvarsom en viktig resurs i det uthålligasamhället.Christer SegerstéenOrdförande LRF Skogsägarna62 VI SKOGSÄGARE 4/07

VARFÖR DRIVENSKOGSVAGN?1Terräng och markförhållandenVid brant terräng eller blöta förhållanden (tänkäven på de allt mildare vintrarna) ökar framkomlighetenoch även säkerheten (bromsandeeffekt).3Behöver inte använda traktor förkortare förflyttningarVid av och pålastning behöver du inte använda traktornsdrivning för att förflytta dig kortare sträckorvilket gör att du blir effektivare. Påfrestning på denegna kroppen minskar även den.2Billigare,mindre traktorMed en drivvagn krävs en traktor med mindrehästkrafter än om du använder en odrivenvagn. Det är samma fenomen som mellan entvåhjuls- och fyrhjulsdriven traktor. Med ett egethydraulsystem på drivvagnen kan du bruka enäldre traktor med lägre flöden och även en tvåhjulsdriventraktor kan användas i skogen. Totaltlägre kostnad för traktorn blir resultatet.4Mindre mark- och rotskadorI och med drivning på alla hjul så minskar körskadornatrots att framkomligheten ökar betydligt. Tänk påatt de flesta idag inte ens tänker på en tvåhjulsdriventraktor vid en nyinvestering eftersom alla vet att det ärkostnadseffektivare sätt att få ned motorns hästkrafter”i backen”. Denna kunskap kom väldigt fort för intealltför länge sedan för traktorerna.VARFÖR FARMA?FARMA skogsvagn med rulldrift innebär en kostnadseffektiv lösning och en hög smidighet i skogen. Vagnen har genom sin konstruktionen mycket låg tyngdpunkt samtidigt med en hög frigångshöjd. Genom placeringen av ramstyrningens vridpunkt, en bit bakom grinden, innei vagnen, blir ekipaget mycket följsamt till traktorn, så nära ett midjestyrt ekipage man kan komma.Vagnen är standardutrustad med hydrauliskt förskjuten boggi. På vardera sidan om centralröret ligger en hydraulkolv som kan förskjutaboogien med 70 cm. Detta leder till bättre balans vid olika virkeslängder och är till din hjälp med bl.a. vid besvärliga förhållanden ochfastkörningar.Placering av ramstyrningens vridpunkt.Hydrauliskt förskjuten boggi.FARMA drivna skogsvagn använder planetväxlar efter hydraulmotorerna(sammanbyggda) för att få maximal kraft i startögonblicket. Det är idetta läge full kraft verkligen behövs på en drivvagn. När planetväxeln gårett varv går hydraulmotorerna 6,2 varv. Ingen av oss känd tillverkare hardetta som standard. Använder du en äldre traktor som har under 60 litersflöde ”vid ett bekvämt varvtal” kan vi erbjuda dig ett eget hydraulsystemkomplett monterat på vagnen vilket inkluderar pump, tank samt filter. Vihar olika typer av pumpar samt utväxling för dessa.CT 6,5 – 12 4 WDextrautrustad.Fabrik:E-mail: info@forsmw.eewww.forsmw.comFARMA NORDEN ABInformation försäljning:Carl-Erik Åkesson 0550-102 58.Göran Carlsson 0224-774 40.Teknisk support ochreservdelar: 011-165 770.Alla priser exkl. moms och frakt.Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljareför närmare information se hemsidawww.forsmw.comVi förbehåller oss rätten till ändringar av specifi kationersamt pris utan föregående information.

Posttidning BLRF Media ABBox 6132, 200 11 MalmöGunneboGrepp och bärighet från världens ledandetillverkare av slirskydd.Kedjor för:Skogsmaskiner Traktorer Lastbilar ATVMEGASTUD160TSPIGGELIN-FLEX SR-A8 ATV-PIGGRockyliteReklamBolaget, Vetlanda 0708GrouzerliteGunnebo Industrier AB590 93 GunneboTel 0490-890 00Terralitewww.gunneboindustries.comslirskydd@gunneboindustries.com