Z7TJpo

NoteratEtt bra säkerhetsklimatinom vården grundläggsi ledningen. Att ha tillgångtill kollegor och deraskunskap minskar riskenatt det görs misstag.Lagom reglerat är bästInte för många regler, men inte förfå heller. Det menar professor MarianneTörner, forskare vid Göteborgs universitet,Arbets- och miljömedicin är det mest gynnsammaför att skapa en trygg och effektivarbetsplats.Marianne Törner och kollegornas forskningär inriktad på att studera säkerhetskulturoch säkerhetsklimat i organisationer– hur olika normer, värderingar och attitydervid sidan av regler, påverkar säkerheteninom olika branscher såsom vård, bygg- ochgruvindustri samt på flygplatser. I mars2014 publicerade de en skrift om säkerhet ivård och omsorg.– Det är viktigt ha tillgång till kollegoroch deras kunskap och att till exempelvårdpersonal inte är stressad eller kognitivtöverbelastad. Då är risken stor för felbedömningaroch misstag, säger MarianneTörner.I högriskbranscher finns en tendens attreglera allt in i minsta detalj i syfte att skaffasig fullständig kontroll.– Bra säkerhetsregler och rutiner är viktigtoch bra, så att man har gemensammasätt att göra saker på, och så att inget ”fallermellan stolarna”.Men fullständig kontroll går aldrig att få,menar Marianne Törner. I all verksamhet,och framför allt i komplex verksamhet, uppstårhela tiden nya, oförutsedda situationer.– Då är det viktigt att det finns förutsättningarför de anställda att göra en vettigbedömning och att fatta genomtänktabeslut. De besluten bör vägledas av ett brasäkerhetsklimat i arbetsgruppen. Ett sådantklimat grundläggs genom en ledning sominte bara visar att säkerhet är högt prioriteratutan att bra kommunikation understödsmellan olika grupper, liksom arbetsförhållandensom stimulerar de anställda att görasitt bästa för organisationen, sägerMarianne Törner.I en sådan organisation utvecklas ömsesidigtillit där de flesta svåra situationerkommer att hanteras på ett klokt sätt.– Men någon gång då och då kan fel beslutkomma att fattas. Då är det viktigt att maninte utpekar syndabockar.Läs mer i skriften ”Säkerhet i vård ochomsorg – stöd och hinder” på forskargruppenswebbplats på medicine.gu.seMindre fysisk –mer psykisk ohälsaRegeringen tilldelar Karolinska institutet 5 miljonerkronor för ett projekt om behandlingav psykisk ohälsa inom primärvården. Undersenare år har det skett en förskjutning av diagnosernai sjukförsäkringen – från fysiska tillpsykiska. Bland pågående sjukfall är psykiskasjukdomar i dag den vanligaste diagnosen. I ettförsta steg väntas projektet omfatta omkring2 500 patienter per år.Ny arbetsmiljölag:Sanktionsavgift istället för böterEn statlig utredning har konstaterat att böter inte är det mesteffektiva sättet att se till att regler om arbetsmiljön följs. Riksdagenhar därför gjort en lagändring i arbetsmiljö lagen, och från ochmed den 1 juli 2014 är därför fler regler kombinerade med ensanktionsavgift. Det är Arbetsmiljöverket som beslutar om avgiften.Läs mer på av.se under lag och rätt, sanktionsavgifter.4 Standard Magazine 3 |2014

NoteratNya standarder förtest av arbetsplatsluftEtt antal nya standarder är på gånginom området arbetsplatsluft. På enarbetsplats kan det förekomma mångaolika luftburna skadliga ämnen och detbehövs metoder för att mäta luftkvalitet.Det är SIS kommitté Luftkvalitet,SIS/TK 423, som tagit fram de nya standarderna.Sex nya delar har tillkommittill standardserien SS-EN 13205Arbetsplatsluft. Målgruppen för standardernaär bland andra provningsinstitut,tillverkare och användare avmätutrustning – allt från laboratorier tillkonsulter men även till exempel miljöinspektöreroch ansvariga myndigheter.Läs mer på sis.se/tk423Kunden inte alltid kungRegler för hur personal medkundkontakt ska hantera hot, våld ochrån finns etablerat i detaljhandeln.Men hur kunder som agerar otrevligtoch skriker fula ord ska bemötas finnsi regel inga rutiner för. Trots att det ärett beteende som ökar och kan varaen mycket obehaglig upplevelse förpersonalen.Kränkningar, hot eller till och medvåld från kunder är ett ökande arbetsmiljöproblemi detaljhandeln. NicklasSalomonson, biträdande professor ochdocent i företagsekonomi på Högskolani Borås arbetar tillsammans medMarkus Fellesson, docent i företagsekonomi,Centrum för tjänsteforskningvid Karlstads universitet, på etttreårigt projekt de döpt till ”Att jobbamed jobbiga kunder”.– Det finns en rådande föreställning isamhället om att kunden alltid har rätt.De förväntar sig att bli servade och lyssnadepå helt enligt sina önske mål.Det kan ibland leda till att kunderagerar på ett sätt som inte äracceptabelt, säger NicklasSalomonson.Det kan handla om kundersom blir aggressiva om deinte får hjälp snabbt eller ombutikspersonalen inte godkänneren reklamation.Det finns också kundersom släpper barn vindför våg i butiken ochsom blir mycket irriteradeom personalenber dem att hålla kollpå sina barn somrusar runt och riverner saker.– För den anställda kan kunderskränkningar och aggressiva beteendenupplevas som mycket besvärandeoch det kan också medföra att andrakunder känner obehag och lämnarbutiken. I en förlängning kan det varanegativt för företaget.I studien har forskarna identifieratett antal strategier som de anställdaanvänder sig av för att hantera jobbigakunder. Det kan vara att bli överdrivettrevlig och därmed ta udden av kundersnegativa beteenden, att gå undanoch avreagera sig, att knyta näven ifickan och försöka förtränga det elleratt prata med en kollega efteråt. Problemetär att det vanligtvis inte finnsutarbetade rutiner för hur detta arbetsmiljöproblemkan hanteras, menarNicklas Salomonson.– Företag har rutiner för att hanterahot, våld och rån, men inte det vardagsproblemsom jobbiga och otrevligakunder kan utgöra. Detär viktigt att företaget geranställda handlingsfrihetatt fatta egna beslut ochibland göra undantag,att de ges möjlighet tillsamtal eller att gå ifrånen stund efter jobbigasituationer. Vi tycker attdet vore önskvärt medmer utarbetade rutineroch system somkan underlättaför anställdaatt agera på ettlämpligt sättoch även fåhjälp om såbehövs.Hallå där!Helena Lindberg som är generaldirektörför Myndigheten för samhällsskyddoch beredskap, MSB, och somnyligen valts in i SIS styrelse. MSBarbetar med att förebygga och hanteraolyckor och kriser.Vad vill du bidra med i SIS styrelse?– Snabba omvärldsförändringar och nya utmaningarställer krav på SIS och utvecklingen avstandardiseringsfrågorna. Där tror jag att jagkan bidra med erfarenhet av förändringsarbete.Krisberedskap och arbetet för att förebyggaolyckor handlar i mycket stor utsträckning om attsamordna olika aktörer och intressen, nationelltoch internationellt. Jag har ambitionen att bidrai arbetet att lyfta fram den dimensionen i olikasammanhang, inte minst internationellt när jaghar möjlighet.Vilken betydelse har standarderi MSB:s verksamhet?– Stor! Det är helt nödvändigt för att kunna samarbetamed varandra över olika administrativaoch geografiska gränser och för att stödja samordningi arbetet med att förebygga och hanteraolyckor och kriser. Tack vare att Sverige haren gemensam standard kunde man användamaterial från hela landet för att stödja insatsenatt bekämpa skogsbranden i Västmanland, tillexempel. Men vi behöver utveckla europagemensammastandarder också, vi har exempelvis intefull kompatibilitet med norska brandslangari dag.3 |2014 Standard Magazine 5

ReportageArbetsmiljöSverige och SIS leder arbetet med att ta fram enISO-standard för arbetsmiljö. ”Det är viktigt att ävenfackförbunden gör sina röster hörda. Våra medlemmar skaleva med standarden i vardagen”, säger Martine SyrjänenStålberg, arbetsmiljö specialist på fackförbundet Unionen.Text Lena Lidberg Foto David Lundmark och Nicke JohanssonUnionen vill påverkaarbetsmiljönvia standarderI många företag runt om i världen används i dagstandarden OHSAS 18001 i arbetsmiljöarbetet. Denhar funnits sedan 1999 men har aldrig fått statusen avinternationell standard.I fjol startade ett globalt arbete för att ersättaOHSAS 18001 med en ISO-standard som ska harmoniserasmed ISO:s övriga standarder för ledningssystem,däribland ISO 9001 för kvalitet och ISO 14001för miljö.Under revideringen har SIS i uppdrag att leda detinternationella sekretariatet.– Sverige har ett grundmurat gott rykte inom dethär området. Vi har lång tradition av att jobba medarbetsmiljöfrågor, konstaterar Stefan Larsson, grundareav konsultföretaget 6 Dimensions ofSustainability.Han är engagerad i SIS kommitté Arbetsmiljöledningssystem,SIS/TK 301, och expert i den internationellakommittén. En annan medlem i de bådagrupperna är Martine Syrjänen Stålberg, arbetsmiljöspecialistpå Unionen.Med sina 570 000 medlemmar på över 65 000arbetsplatser är fackförbundet det största i Sverige påden privata arbetsmarknaden.– De senaste åren har vi på Unionen gått in föratt bli betydligt mer aktiva inom standardisering.Mycket i arbetslivet formas och påverkas av standarderoch arbetsmiljö är ett jätteviktigt område för oss,påpekar Martine Syrjänen Stålberg.Själv kom hon in i kommittéarbetet i början av året.Hon har hunnit vara med på ett internationellt möteoch planerar att delta på nästa möte i december.– Det är ett väldigt spännande projekt, jag blevinkastad i arbetet direkt. I den internationella gruppenblev jag glatt överraskad över hur mycket de andradelegaterna lyssnar på de svenska synpunkterna. Detmärks att Sverige har gott anseende i dessa frågor.Hon tycker att det är en stor fördel att arbetsmiljöstandardennu får samma struktur som restenav ISO:s ledningssystem. Det gör det enklare attintegrera systemen med varandra.I rollen som arbetsmiljöspecialist jobbar MartineSyrjänen Stålberg nära förbundets förtroendevalda6 Standard Magazine 3 |2014

”Standarderkan bidra till attöka kunskapsnivån omarbetsmiljöfrågori hela samhället.”Martine Syrjänen Stålbergute i regionerna. Hon har bland annat många kontaktermed skydds- och arbetsmiljöombuden.– Bland ombuden brukar alltid stress och denpsyko sociala arbetsmiljön lyftas fram som områdendär det behövs insatser. Det är något som vi brinnerför att förbättra. Men det behövs hjälp och vägledningför att driva arbetet framåt, och där tror vi attstandarder är ett bra redskap. Detsamma gäller iarbetet med att motverka mobbning och kränkandebehandling.Hon påpekar att samhällets snabba teknikutvecklinghar fört mycket gott med sig, men att det ocksåfinns baksidor med att vi ständigt är nåbara.– Det är lätt att fastna i jobbmejl även på semesternoch att ständigt finnas tillgänglig på mobilen. I dagblir det allt svårare att hitta tid för avkoppling ochåterhämtning, vilket borde vara ett måste om vi skaorka jobba upp i 75-årsåldern.Frågor som dessa har gjort att Unionen har beslutatatt standardiseringsarbete ska ha hög prioritet. Förbundetvill vara med och påverka och göra skillnad.– Traditionellt sett är det arbetsgivarsidan som3 |2014 Standard Magazine 7

ReportageArbetsmiljöhar funnits med i standardiseringsgrupperna, oftai form av storföretag. Men det är viktigt att ävenfackförbunden gör sina röster hörda, inte minstför jämviktens skull. Det är våra medlemmar somska leva med standarderna i vardagen, i allt frånarbetskläder till regleringar kring hur man lyfteroch bär.I arbetsmiljöstandardiseringen deltaräven LO på central nivå.– Inom ett område som arbetsmiljö är det en storfördel med ett internationellt fokus, så att standardernakan fungera över nationsgränserna. Globaliseringengör att många företag i dag har verksamheti en rad länder.– Om människor ute i organisationerna känneratt de kan rapportera om risker på arbetsplatsen ochatt det finns system där rapporterna tas om hand kanvi uppnå många förbättringar i arbetslivet, sägerMartine Syrjänen Stålberg.– Unionens förhoppning är att de nya standardernaska bli ett självklart redskap för alla arbetsgivaresom vill vara seriösa och attraktiva, oavsett bransch.För företagen kan det ge konkurrensfördelar vidtill exempel nyrekryteringar och göra det lättare attbehålla personalen.Hon hoppas dessutom att fler företag och organisationerän tidigare ska ta vara på möjligheten tillcertifiering. Det skulle kunna leda till en positivkedje reaktion som även drar med sig underleverantörer,kunder och samarbetspartner istandardiseringen.– Då skulle ribban höjas i hela arbetsmiljöarbetet.Standarder kan bidra till att öka kunskapsnivån omarbetsmiljöfrågor i hela samhället, både i Sverige ochutomlands, betonar hon.Stefan Larsson har arbetat med ledningssystemoch hållbarhetsfrågor i nästan 20 år, bland annat somansvarig i den globala industrikoncernen Esab.Även han ser fram emot en arbetsmiljöstandard påISO-nivå.– Det finns en brist i att OHSAS 18001 inte har varitinternationellt erkänd. Därmed har inte standardenfått det genomslag som den förtjänar, säger han.Han konstaterar samtidigt att OHSAS 18001 harhaft sitt främsta fokus på industriföretag. Nu behövsett bredare anslag.ISO:s arbetsmiljöstandardSIS leder det internationella ISO-sekretariatet för det nya arbetsmiljöledningssystemet.Standarden kommer att få namnet ISO 45001. Arbetet utförs inomISO-kommittén ISO/PC 283 och startade för ett år sedan.Totalt deltar mer än 40 länder och en lång rad företag och organisationer,däribland företrädare för näringsliv, fackföreningar, intresseorganisationeroch certifieringsorgan.Den nya standarden får samma struktur som resten av ISO:s ledningssystemoch väntas vara klar för publicering under hösten 2016.Svenska intressenter deltar i SIS kommitté Arbetsmiljöledningssystem,SIS/TK 301.”Sverige har ett grundmuratgott rykte inom dethär området. Vi har långtradition av att jobba medarbetsmiljöfrågor.”Stefan Larsson– Det är nödvändigt om standarden ska bli merrelevant även för till exempel tjänsteföretag, somockså ofta har stora utmaningar på arbetsmiljöområdet.Dessutom behövs det större fokus på proaktivitet,hälsoaspekter och psykosociala frågor.– Utöver det behöver livscykelperspektivet kringarbetsmiljö betonas på ett starkare sätt, liksom ledningensroll och ansvar, säger Stefan Larsson.En annan prioriterad fråga är att standardernaska vara lätta att förstå och användbara även för småföretag. Arbetet med terminologin finns högt upp pådagordningen.– Vi måste få till tydliga definitioner av allt från”worker” till ”outsourced process” och ”risk andopportunity”. Begreppen ska kunna förstås ochanvändas av ett säljbolag i Bangladesh likaväl som aven tysk verkstadskoncern.Stefan Larsson har rollen som svensk expert intebara i revideringen av arbetsmiljöstandarden, utanäven i revideringen av ISO 14001 för miljö.– På internationell nivå är det jag och en kollegafrån Australien som arbetar parallellt med att fådessa båda ledningssystemstandarder att fungeratillsammans. Uppdraget är mycket givande – vi fårvara med och utveckla standarder som kommer att fåstort internationellt genomslag och påverkan på bådehälsa, säkerhet och miljö, säger Stefan Larsson.För mer information, kontakta SIS projektledareKarin Bagge, karin.bagge@sis.se8 Standard Magazine 3 |2014

Samlad ISO-familjförenklar arbetsmiljöarbetetMattias Lafvas på Vattenfall är mycket positiv till att det nya arbetsmiljöledningssystemetska integreras med övriga standarder för ledningssystem.Text Lena LidbergVattenfall är en av de organisationer somdeltar i SIS kommitté Arbetsmiljöledningssystem,SIS/TK 301.– Vattenfalls olika bolag har länge använt sigav den brittiska branschstandarden på området,OHSAS 18001, och är certifierade, berättarMattias Lafvas, som arbetar med företagetsarbetsmiljöstandarder.Han är mycket positiv till att den kommandeISO 45001 ska integreras med ISO:s övriga standarderför ledningssystem och att standarden blirmer internationell. Det underlättar för Vattenfall,som har verksamhet i Norden, Tyskland, Nederländernaoch Storbritannien.– När allt hamnar i samma ”ISO-familj” förenklasarbetet för oss. Det gäller både mellanledningssystemen och över nationsgränserna.Mattias Lafvas anser att standarder är ett brastöd på många fronter i arbetsmiljöarbetet. Hannämner bland annat PDCA-cykeln – Plan, Do,Check, Act – som många standarder baseras på.Ett annat viktigt verktyg är den så kalladeåtgärdstrappan, ett av fundamenten inom riskhantering.– Åtgärdstrappan är till hjälp när man skabesluta i vilken ordning olika insatser ska göras.I första hand gäller det att försöka eliminerarisken. Om det inte är möjligt ska risken reducerasgenom tekniska skyddsåtgärder, varning elleradministrativ styrning, i nämnd ordning.– I sista hand kommer åtgärder med användningav personlig skyddsutrustning. Syftet är attmotverka att allt ansvar för risken läggs på denanställde, förklarar Mattias Lafvas.I ett energiföretag finns arbetsmiljörisker avmånga slag. Av tradition är det lätt att fokushamnar på fysiska faror, men Mattias Lafvasbetonar att det psykosociala området inte fårglömmas bort.– Stress och andrapsykosociala frågorberör alla organisationer,både anställdaoch chefer. Detta ärsamtidigt områdensom Sverige driver iden internationellastandardiseringen.Min kollega MorganBörjesson, arbetsmiljöingenjörpå Vattenfall,är en av dem somdeltar i det arbetetvia SIS/TK 301. Förhoppningsviskommerden nya standardenatt gynna arbetsmiljöarbetetinte bara iSverige, utan ävenglobalt.Ledningssystembidrar även till attförbättra arbetet”Standarder ärett bra stöd närman anlitarentreprenörer.”Mattias Lafvasmed entreprenörer, inte minst vid högriskjobboch vid uppdrag som utförs sällan.– Standarder är ett bra stöd när man anlitarentreprenörer. Det är en utmaning när det iblandkan finnas flera led av till exempel utländskarbetskraft, då är det svårt att ha fullständigkontroll. Men vi försöker utgå från de krav somvi har i vår egen verksamhet och sedan ställasamma krav på våra leverantörer.Mattias Lafvas lyfter dessutom fram standardersom ett betydelsefullt redskap i tuffa konjunkturochmarknadssituationer.– Det blir lättare att arbeta med ständigaförbättringar och att vara proaktiv i ställetför reaktiv.3 |2014 Standard Magazine 9

185Totalt har 185 stateranslutit sig till ILO:skonventioner. Sverigeär medlem sedan 1920.30 – 40 %Cirka 30 – 40 procent av de dödligaarbetsplatsolyckorna i världen skerinom byggsektorn.Dödsfall och skadorär vanligast inomt.ex. jordbruk, fiskeoch gruvdrift.313 000 000Varje år sker 313 miljoner arbetsrelateradeolyckor som ofta leder tilllångvariga sjukskrivningar. Det motsvarardrygt 10 olyckor varje sekund.10 Standard Magazine 3 |2014

2013 inträffade 33 arbetsrelateradedödsfall i Sverige.UtblickArbetsmiljö2 300 000Så många människor mister varjeår livet i arbetsrelaterade olyckoroch sjukdomar. Det mot svarar ettdödsfall var 15:e sekund.Arbetsmiljön– en fråga på liv och dödÖver två miljoner människor dör varje år i arbetsrelateradeolyckor och sjukdomar. Skillnaderna är stora mellan olikaländer och branscher. Från ISO-håll hoppas man att denkommande arbets miljöstandarden ska minska det högaantalet skador och dödsfall.TEXT Lena Lidberg IllustraTIon Nils-Petter Ekwall3 |2014 Standard Magazine 11

UtblickArbetsmiljöInternational Labour Organization, ILO,är FN:s fackorgan för arbetslivsfrågor. Organisationensgrundläggande mål är att bekämpa fattigdomoch främja social rättvisa.Enligt ILO:s bedömning är det varje år cirka 2,3miljoner människor runt om i världen som misterlivet i arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar. Detmotsvarar ett arbetsrelaterat dödsfall var 15:e sekund.Dessutom inträffar årligen cirka 313 miljonerarbetsrelaterade olyckor som ofta leder till långvarigasjukskrivningar. ILO påpekar att detta motsvarar160 olyckor var 15:e sekund.– Brister i arbetsmiljön är, globalt sett, ett mycketstort problem, säger Stefan Larsson, svensk expert iISO:s kommitté för arbetsmiljöledning.Han har sin bas i Göteborg där han driver konsultbolaget6 Dimensions of Sustainability. Hans erfarenhetav internationell standardisering är lång:i mitten av 1990-talet började han arbeta medhållbarhetsfrågor och ledningssystem förmiljö, kvalitet och arbetsmiljö.Tills för något år sedan var hanglobalt ansvarig för hållbar utvecklingi industrikoncernen ESAB,som med sin svets- och skärutrustningfinns representerad i deflesta av världens länder.– Vi byggde upp ett heltäckandeglobalt system för både arbetsmiljö,yttre miljö, kvalitet och produktsäkerhetoch gick bland annat in för att standardiseraolika säkerhetsrutiner. Standarder hjälpte oss attskapa ett systematiskt arbetssätt i organisationen,förklarar Stefan Larsson.Enligt ILO finns det stora skillnader i arbetsmiljöförhållandenmellan olika länder, branscher ochsociala grupper. Dödsfall och skador är vanligast iutvecklingsländer och inom till exempel jordbruk,fiske och gruvdrift. De fattigaste och mest oskyddadearbetstagarna – ofta kvinnor, barn och invandrare –drabbas i allmänhet hårdast.En annan grupp som är överrepresenterad i statistikenär byggnadsarbetare. Cirka 30 – 40 procent avde dödliga arbetsplatsolyckorna i världen sker i byggsektorn.I snitt är det dessutom nästan 300 personerper dag som dör av arbetsrelaterade lungsjukdomarorsakade av asbest.Stefan Larsson har inblick i arbetsmiljöarbete frånett 30-tal länder. Han konstaterar att det finns mångafaktorer som bidrar till att skillnaderna mellan nationernaär stora – här ingår allt från lagstiftning ochutbildningsnivåer till kulturfrågor och kundkrav.– Länderna i Västeuropa har ganska mycketgemensamt inom det här området, och har i sin turmånga likheter med USA och Kanada. Men det finnsäven skillnader i vad som har prioriterats.– Om jag skulle generalisera grovt och ta personligskyddsutrustning som exempel skulle jag säga attStorbritannien är väldigt duktigt på maskinskydd,USA på skyddsglasögon, Indonesien på andningsskydd,Australien på varningsvästar och Sverige påskyddsskor, men ingen är speciellt bra på allt, sägerStefan Larsson.Totalt har 185 stater anslutit sig till ILO:s konventioner.Sverige är medlem sedan 1920.– Sverige har en lång historia av attTraditionellt har en stordel av arbetsmiljöarbetetbåde i Sverige och i världenkretsat kring frågorsom maskinsäkerhet,tekniska skyddsåtgärderoch ergonomi.uppmärksamma arbetsmiljöfrågor, framför allt från1960-talet och framåt. Även hos oss finns det mycketkvar att göra, men i ett internationellt perspektiv sesvi ändå som ett föregångsland, säger Stefan Larsson.Arbetsmiljöverkets statistik över arbetsolyckoroch arbetssjukdomar visar att det år 2013 inträffade33 arbetsrelaterade dödsfall i Sverige.De flesta av dem, åtta stycken, skedde i tillverkningsindustrin.Fem av dödsfallen fanns ibyggindustrin.Under 2010-talet är det år 2011 som så här långtutmärker sig i statistiken. Då var antalet dödsfall 58– i snitt mer än ett per vecka.Av tradition har dock en stor del av arbetsmiljöarbetetbåde i Sverige och i världen kommit att kretsakring ”hårda” frågor som maskinsäkerhet, tekniskaskyddsåtgärder, personlig skyddsutrustning ochergonomi, och främst inom den egna verksamheten.Stefan Larsson framhåller att även hälsa ochpsyko sociala frågor som till exempel stress behöverfå en starkare ställning i arbetsmiljöarbetet. Detsammagäller ansvaret för hälsa och säkerheti processerna utanför de egna fabriksgrindarnaoch kontorsdörrarna.– I den ISO-standard för arbetsmiljösom nu tas fram bör det finnas ett störrefokus på livscykelperspektivet kringarbetsmiljö. Dessutom behöver företagsledningarnasroll och ansvar bli tydligare.Som en följd av globaliseringen har det idag blivit vanligare att skiljelinjer i arbetssätt intebara går mellan olika länder, utan även mellan olikabranscher.En internationell koncern kan – ofta med hjälp avledningssystem – bedriva ett systematiskt och likartatarbete i till exempel Tyskland och Indonesien.Däremot kan det finnas stora skillnader i arbetssättmellan till exempel ett litet företag i Sverige ochett litet företag i Indien, även om företagen tillhörsamma bransch.Stefan Larsson betonar att arbetsmiljöfrågorna ären viktig del av företags och organisationers arbetemed hållbar utveckling. Här finns nära kopplingar tillbåde kvalitet, yttre miljö och säkerhet.– Standarder och ledningssystem hjälper till attdriva på det interna arbetet. Det finns även mångafördelar med att visa fram sitt arbete externt genomatt satsa på till exempel certifiering.– Ytterligare fördelar med att jobba enligt ledningssystemär att det underlättar arbetet med ständigaförbättringar och det är också ett bra verktyg för attrapportera och åtgärda olika risker i verksamheten.certifieringBland de företag och organisationer som hittills har valt att certifiera sigmot de större ledningssystemen inom kvalitet, miljö och arbetsmiljö ser deninternationella statistiken ut så här:• Cirka 1,2 miljoner certifikat har utfärdats för ISO 9001 för kvalitet.• Cirka 300 000 certifikat har utfärdats för ISO 14001 för miljö.• Cirka 70 000 certifikat har utfärdats inom arbetsmiljöområdet.Arbetsmiljöcertifikaten väntas dock öka när den första ISO-standarden påområdet, ISO 45001 för arbetsmiljö, blir klar om ett par år. ISO 45001 kommerredan från start att vara harmoniserad med ISO:s övriga ledningssystem.12 Standard Magazine 3 |2014

3 frågor till ...... Henrik Börjesson, ansvarig för kompetensutveckling och ledarskap påSwedavia. Sedan Swedavia knoppades av från Luftfartsverket 2010 har företaget,som med runt 2 500 anställda sköter driften av Sveriges tio största flygplatser,satsat mycket på att skapa enkla, enhetliga och tydliga system på HR-området.Text Per-Ola Knutas Foto David LundmarkGillar HR-standarderHur jobbar ni inom Swedavia med kompetensförsörjning?– Vi har infört en rollbaserad befattningsmodelloch ett stödsystem som utgår från ledningssystemetför kompetensförsörjning SS 624070, men ävenISO 9001-standarden. Där har vi kartlagt och renodlatalla roller i företaget – från elektriker till incheckningspersonal.Till varje roll har vi sedan knutit vilkabehörigheter och utbildningsinsatser som krävs.Många jobb på en flygplats kräver att man har enspeciell behörighet från myndigheter som Poliseneller Transportstyrelsen. För att hålla redapå behörigheterna har det hjälpt oss enormt attfå en bra struktur i en gemensam databas –Kompetensterminalen. Här kan ledaren ellerden anställda själv ta del av innehållet ochgöra eventuella uppdateringar. Kompetensterminalenär också direkt kopplad till vårutbildningskatalog där anställda kan se vadsom krävs för en viss roll eller få förslag omvidareutbildning baserat på vilken roll man har.När databasen är fullt utbyggd kommer det mestasom rör personalens kompetensutveckling ochfärdigheter att skötas via den.Vilka är de främsta fördelarna med attjobba strukturerat med företagetskompetensförsörjning?– En tydlig fördel är att vi rör oss med sammabegrepp på alla arbetsplatser trots att vi är sågeografiskt spridda. En annan fördel är att dethar blivit väldigt tydligt för varje medarbetarevad arbetet innebär och vilka förväntningararbetsgivaren har på varje individ i respektive roll.– Jag hoppas att det kommer fram fler gemensammastandarder generellt inom HR-området.Företag och organisationer skulle vinna enormtmycket på att dra nytta av gemensamma rutineroch begrepp i stället för att uppfinna hjulet självavarje gång. Dessutom skulle en person som byterföretag ha större nytta av tidigare erfarenheterom de är jämförbara och beskrivna på likartatsätt och enligt en gemensam standard.Hur gör Swedavia för att nyrekrytera ochbehålla kompetenta medarbetare?– Även här har vi stor hjälp av vårstandardiserade befattningsmodell. På såsätt vet vi vilken roll vi ska rekrytera och vilkenbehörighet personen ska ha. När det gäller attbehålla kompetenta medarbetare är en viktig delatt kunna erbjuda bra möjligheter att utvecklas ijobbet och inom företaget. Lyckas man här blirde anställda mer nöjda med sin arbetsplats,något som vi har kunnat se i våramedarbetarundersökningar. qHenrik Börjesson representerar Swedavia iSIS kommitté Human Resource Management,SIS/TK 562, som har i uppgift att utarbetainternationella standarder inom HR-området.De andra företagen och organisationerna är:Ericsson, Botkyrka kommun, Edge HR AB,Sveriges HR-Förening och Unionen.3 |2014 Standard Magazine 13

TrendHjärnforskningStress på jobbeten ledningsfrågaStudier visar på att arbetsrelaterad stressblir ett allt större hot mot hälsan. AramSeddigh, kontor- och stressforskare ochParisa Zarnegar, medicine doktor ineurovetenskap, delar med sig av sinaforskningsresultat.Text Anne Margrethe MannerfeltFoto David LundmarkSymptom påskadlig stress enligtParisa Zarnegar:Huvudvärk • Magbesvär • TrötthetIrritabilitet • Depression • SömnsvårigheterOförmåga att koncentrera sig • GlömskaLäs vidare om hur kontoret påverkardig på kontorslandskap.se14 Standard Magazine 3 |2014

3 |2014 Standard Magazine 15

TrendHjärnforskningKontorslandskap istället för egnakontor blir allt vanligare. Men det är inte alltidarbetsgivare förstår vilken påverkan det har,tillsammans med organisation och rollbeskrivningar,på medarbetare och hur de mår.Kunskapen inom neurovetenskap när detgäller psykologi och människans prestationsförmågahar gjort stora framsteg på senaretid. Medvetenheten om dynamiken i mänskligpsykologi och hjärnvetenskaplig forskning iförhållande till arbetsplatsen har utvecklats ihög takt. Det säger Parisa Zarnegar, medicinedoktor i neurovetenskap, Karolinska Institutet,föreläsare och professionell coach.Hon berättar att det finns flera studier somnu tyder på att arbetsrelaterad stress är ett storthot mot hälsan.– Stressrelaterade psykiska problem är resultatetav ett komplext samspel mellan biologiska,psykologiska, sociala och miljömässigafaktorer. Det finns allt fler bevis för att bådeinnehåll och sammanhang i arbetet kan spelaroll i utvecklingen av stressrelaterade mentalaproblem, som till exempel depression, utmattningssyndrom,utbrändhet och kognitiva problemsom till exempel svårighet att fatta besluteller koncentrera sig och svårighet att lösa problempå arbetsplatsen.Parisa Zarnegar berättar att resultaten avflera studier tyder på att redan en kort insatsmed stresshantering på arbetsplatsen kanåstadkomma signifikanta kliniska förbättringarvad gäller emotionell hälsa och det kansänka högt blodtryck bland stressade medarbetare.Sådana insatser kan ge en friskare och merproduktiv arbetskraft, förbättra resultat ochminska risken att medarbetare begår misstag.– Arbetsgivaren har ett stort ansvar ochen viktig roll vid sjukskrivningar. Roller ochansvar finns beskrivna i lagen, men en enskildchef har kanske inte så ofta rehabiliteringsfalli sin personalgrupp. Därför är det viktigt attdet finns tydliga rutiner och att ledningen harinfört verktyg och metoder för att regelbundetstämma av hur medarbetarna mår så att det blirmöjligt att vidta kostnadseffektiva åtgärder såtidigt som möjligt.Hur vårt arbetsrum ser ut och hurarbetsgivaren behandlar medarbetarna harstor betydelse för hur vi hanterar situationersom kan leda till stress. Aram Seddigh är doktorandoch legitimerad psykolog på Stressforskningsinstitutetvid Stockholms universitet.Han studerar bland annat hur kontorsmiljöerpåverkar stress och produktivitet. Han menaratt man måste titta på såväl de faktiska arbetsuppgifternasom hur kontoret är utformat:– Öppna kontorslandskap förväntas underlättaför arbetsuppgifter som kräver mycketkommunikation. I egna kontor kan det däremotvara lättare att koncentrera sig på uppgiftersom man hanterar helt själv.3 sätt atthanterastress påarbetet,enligt AramSeddigh:• Tala med din arbetsgivare.Försök hitta ensituation där du självhar kontroll över dinaarbetsuppgifter.• Hitta dina egna strategier.Använd dig tillexempel av öronproppareller välj när dugör vilka arbetsuppgifter.Vissa saker kanskedu ska vänta med tillsdet är lugnare på kontoret.• Var ärlig mot dig själv!Om det inte fungerar,prata med någon professionell.Ta reda påvarför du är trött ochutmattad. Kanske detär av andra anledningarän jobbet.Men det som påverkar stress allra mest äremellertid organisationspsykologiska faktorer,menar Aram Seddigh.– Ledarskapet och vilket stöd man ger tillmedarbetarna är väldigt viktigt. Och framförallt rollbeskrivningarna.Parisa Zarnegar anser att rutiner och standarderkan ha en avgörande roll för att främjapsykisk hälsa. I de fall där företagets eller organisationensledning har sett till att ha rutineroch ledningssystem på plats ökar möjlighetenatt rätta till problem i både den fysiska ochpsykiska arbetsmiljön.– Det är viktigt att införa policys inom olikaområden för att förebygga diskriminering, trakasserier,mobbning och orimliga prestationskrav.Psykosomatiska besvär behöver redovisastidigt och det behövs modeller för åtgärder.Aram Seddigh håller med Parisa Zarnegarom vikten av standarder:– Standarder skulle kanske framför alltkunna användas till att man systematiskt ochkontinuerligt kartlägger organisationens hälsaför att i tid kunna vidta lämpliga åtgärder.Sedan tror jag det kan vara svårt att ha generellastandarder gällande åtgärder då de behöverskräddarsys från fall till fall.Parisa Zarnegar konstaterar att vi i dag leveri en värld där vi ständigt är uppkopplade ochtillgängliga, vilket kan göra det svårare attkontrollera vår vardag.– Vi är inte byggda för det komplexa, kommunikationsrikasamhälle vi lever i. Men vikan hjälpa oss själva. Det kan faktiskt göra storskillnad om vi bestämmer oss för att sätta av tidför middag med familjen eller leka med barnenutan mobil eller surfplatta.För vissa funkar det alldeles utmärkt attständigt vara uppkopplad. För andra kan detframkalla stress, säger Aram Seddigh. Hansråd är att testa och känna efter:– Prova att stänga av mobilen när du inte jobbarunder en månad. Om du mår bättre tillhördu troligen dem som behöver stänga av ibland.Kom bara ihåg att i början av den månadenkommer du troligen känna dig mer stressad.Det är en väntad reaktion och kommer innandu har vant dig.Olika sorters stressKronisk stress är den man känner under en lång tid och den kan orsakastora hälsoproblem. Vid långvarig stress utsöndras för mycket av stresshormonenkortisol som kan försämra många minnesfunktioner och kognitivafunktioner i hjärnan och kan skada hjärnans struktur. Akut stress kan varabåde negativ och positiv. Negativ akut stress hinner inte göra några omfattandeskador eftersom den är kort, det är den långvariga stressen som tärpå oss. En intensiv positiv stress kan till och med vara upplivande och göraatt koncentrationen ökar.16 Standard Magazine 3 |2014

VÄRKSTELHETKronisK musKelsmärtaFÖRSVAGNINGI MUSKLERFörsvagning i lederVerkligheten för mångaav dina arbetskamraterFörslitningArbetsmiljö – OHSAS 18001ArtrosEn till kropp med förslitningsskador är en kropp för mycket. Därför finnsvår utbildning i ledningssystem för arbetsmiljö. Den hjälper dig att på ettsystematiskt sätt leda, styra och utveckla din organisations arbete, för attfå arbetskamrater med smärtfria kroppar. Kursen hjälper till att upptäckaoch förebygga risker, bidra till bättre arbetsmiljö och minska kostnadernaför till exempel sjukfrånvaro. Mot en bättre arbetsmiljö för alla!SmärtaLäs mer om kursen på sis.se/utb-arbetsmiljo

SIS InsideSIS satsarUnder hösten kommer SIS att genomföra ett antal träffar med medlemmar.Syftet är att få igång en mer effektiv dialog mellan medlemmarna och SISledning kring övergripande frågor som rör SIS verksamhet.på ökad medlemsdialogText Petra Lodén illustration Getty ImagesI somras bjöd SIS in till en medlemsträffi Stockholm där deltagarna kunde ställafrågor direkt till SIS styrelseordförande ochvd och tycka till om verksamheten. Nu fortsätterdenna dialog och SIS bjuder in till liknandeträffar i höst i Göteborg, Malmö ochSundsvall.– Det blev en lyckad och uppskattad träff isomras, med en intressant dialog, berättarNiki Westerberg, tillförordnad kommunikations-och marknadschef på SIS och ansvarigför medlemsdialogen, tillsammans medFredric Stany, projektledare på SIS.På träffen berättade t.f. VD ElisabethDarius om SIS fortsatta strategiska arbetemed utvecklingen av SIS produkter ochtjänster, effektiviseringen av verksamhetensamt vidareutveckling av SIS varumärkesochkommunikationsarbete.– Vi är en medlemsorganisation och det ärviktigt för oss att ha en dialog med medlemmarna,säger Niki Westerberg.För dem som inte kan komma till de planeradeträffarna i höst kommer det att finnasmöjlighet att höra av sig på annat sätt, tillexempel via SIS webbplats. Niki Westerbergser fram emot en tätare kommunikation.– Efter höstens tre träffar kommer enutvärdering ske och en plan tas fram förfortsatt dialog, så håll utkik på webben och iStandard Magazine om hur du som medlemkan göra din röst hörd, framföra frågor ochta del av nyheter från SIS . qMedlemsdialoghösten 2014:• Malmöden 28 oktober• Göteborgden 13 november• Sundsvallden 2 decemberAnmäl dig påsis.se/medlemslunchS fortsättningskursStandardisering för kommittédeltagarenAtt arbeta med standarder kan ibland varaen utmaning. Under denna fortsättningskurskan du lära dig mer och bli ännu bättrei ditt arbete.Kursen riktar sig till dig som arbetarmed standardisering främst inom internationellagrupper. Du har erfarenhet avstandardiseringsarbete och behöver fördjupadina kunskaper ytterligare. Under kursenbehandlar vi tre områden:• Internationella möten• Cultural awareness (med Patricia Craig,på engelska).• Skriva text för standarder.Nästa kurstillfälle ärden 14 oktober i Stockholm.Anmäl dig påsis.se/standardiseringskurs18 Standard Magazine 3 |2014

SIS Insideg NYA ANSIKTENStaffan Strömbäck Försvarets Materielverk i Stockholm, är ny ordförande iSIS kommitté Samhällssäkerhet, SIS/TK 494. Staffan är civilingenjör teknisk fysikfrån KTH. På FMV är han ansvarig för verksamhet inom Metod- och designstöd,försvarsplanering samt FoU. Tidigare har han arbetat på Sony Ericsson, IBM ochTelelogic. Staffan har under senaste åren varit svensk delegationsledare vidinternationellt standardiseringsarbete inom samhällssäkerhet.Helena Nilsson är ny ordförande för Hjälmar, SIS/TK 525. Helena arbetarpå Konsumentverket i Karlstad som utredare på enheten för produktsäkerhet.Hon är också ansvarig för att administrera fördelningen av finansiella medeltill SIS för Konsumentverkets deltagande i olika kommittéer. Helena är utbildadkemist vid Göteborgs universitet. Hon har tidigare bland annat jobbat somlivsmedelsinspektör i Karlstad kommun.Kristina Magnusson är ny ordförande för Ögonskydd, SIS/TK 399. Kristinaär Senior Specialist Optics på 3M Svenska AB i Gagnef. Hon är civilingenjör frånChalmers Tekniska Högskola i Göteborg med inriktning teknisk fysik. Hon harvarit med i SIS/TK 399 sedan 2005 och är mycket aktiv i det internationella standardiseringsarbetetkring ögonskydd inom ISO.Jonny Magnusson är ny ordförande för Personlig fallskyddsutrustning,SIS/TK 403. Jonny är Category Manager på Cresto AB i Halmstad. Crestolevererar fallskyddslösningar i form av utbildning, service, produktion ochinstallationer. Han har lång erfarenhet i branschen och har också jobbat somservicetekniker.Ulf Östan är ny ordförande för Provning av flytande och gasformiga bränslen,SIS/TK 413. Ulf har arbetat på Saybolt i Göteborg sedan 1990 och från 2011 är hanlaboratoriechef. På Saybolt har Ulf varit aktiv i att ackreditera oljeanalysverksamhetensamt även provtagning av petroleumprodukter i cisterner och fartygstankar.Ulf har erfarenhet av standardisering inom CEN för bland annat identifiering avoljespill, biodiesel, PCB och klor.Oskar Frånberg är ny ordförande för Dykapparater, SIS/TK 401. Oskar ärforskare på KTH i Stockholm och är specialiserad på omgivningsfysiologi, detvill säga omgivningens påverkan på kroppen. Han är själv arbetsdykare och harvarit deltagare i SIS/TK 401 sedan 2003.Theres Redeby Stockholm, har valts till ny ordförande i Kosmetik samtanalysmetoder för allergener, SIS/TK 495. Theres är civilingenjör inom områdetbiokemi från KTH och har även doktorerat inom analytisk kemi. Nu arbetar Therespå H&M med regulatoriska frågor och kvalitetssäkring av kosmetiska och andrakemiska produkter. Theres har deltagit i kommittén sedan 2010.Peter Geisler är ny ordförande för Skyddsskor, SIS/TK 397. Peter är VD ochägare av Arbesko AB i Örebro. Arbesko är ett internationellt företag som hartillverkat skydds- och yrkesskor och tillbehör sedan 1952. Peter har varit och ärengagerad i arbetsgivarsfären i styrelser i bland annat Almega, Industri ochKemigruppen och Svenskt Näringsliv. Han har också varit ordförande iStiftelsen Svensk Industridesign (SVID) i sex år.SAktuellautbildningarMaskinsäkerhet ochCE-märkning, grundkursKursen ger dig en grundläggandeorientering förCE-märkning enligt Maskindirektivetoch behandlarstrategiska frågor, krav ochkonsekvenser av lagar (MD,EMC och LVD) samt standarderoch produktansvar.Praktisk riskbedömningoch CE-märkning,påbyggnadskursEn workshop för alla somarbetar med maskiner(tillverkare och brukare) ochska medverka i eller utförariskbedömning och riskreducering.Du som behöverkunskap om och insikt i hurdu ska tänka kring riskergenom hela processen samtlära dig mer om hur riskerkan hanteras.Säkra maskinstyrsystemKursen vänder sig till digsom behöver veta vadgenerationsskiftet inomstandarder för styrsysteminnebär. Under kursen fårdu veta hur du byggersäkra maskinstyrningar därdet ingår programvara ochelektronik.Certifiering: MaskinsäkerhetsspecialistCertifiering som maskinsäkerhetsspecialistger digen bekräftelse på att duhar kännedom om kraven iMaskindirektivet, kunskapom harmoniserade standardersamt besitter kompetensinom riskbedömning.Det kan betyda ett lyft i dinyrkesroll.För datum och anmälangå in på sis.se/utbildningp NYA MEDLEMMAR fr.o.m 16 maj t.o.m. 13 augusti 2014Allmänna reklamationsnämnden, Armatec AB, Bolagsverket Sundsvall, Breas Medical AB, Change Support AB, China Euro Vehicle Technology AB, EIO Medlemsservice AB,Göteborgs Hamn AB, Göteborgs stad Miljöförvaltningen, Ikea Indirect Material & Services AB, Innovare Research & Development, Katz Teknik AB, Landstinget i Östergötland,Learn to move AB, McFanc Global Svensk Filial, Metsä Board Sverige AB, ModigMinoz AB, Oberthur Technologies Sweden AB, Riksorganisationen Sveriges Motorcyklister,RW Elevator AB, Skogforsk – Stiftelsen skogsbrukets forskningsinstitut, Skylotec, Stiftelsen Håll Sverige Rent, Stiga Sports AB, Svenska motorcykel- och snöskoterförbundetSvemo, Sveriges Byggindustrier BI, TelecityGroup, Vattenfall AB, VVS Företagens Service AB (VVSFS), Åkerlöf Hallin Akustikkonsult AB3 |2014 Standard Magazine 19

POSTTIDNING BAVSÄNDARE:SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE118 80 STOCKHOLMVISSTE DU ATT?text Petra Lodén Foto Jeppe Wikström/JohnérGemensamtträdspråkEn arborist ser till att träd i vår närmiljö,i staden, i parker och trädgårdar,är vackra, problemfria och leverlänge. Marknaden för trädvårdsspecialister,som är en annan benämning på arborister,växer och branschen har upplevt ett behovatt enas kring gemensamma begrepp ochtermer.Under hösten 2014 kommer en ny standardsom tydliggör definitioner inom trädvård.Många ord kommer från engelskaspråket eftersom yrket arborist är merutbrett i Storbritannien och USA, berättarArne Mattsson, landskapsingenjör och ordförandeför SIS kommitté Trädvård och somarbetar i Malmö stad med trädvård. Marknadenför arborister håller på att utvecklas ochmogna i Sverige och branschen har tagit initiativtill standardiseringsarbetet.– Vi måste ha ett gemensamt språk så attbegreppen betyder samma sak för alla parter.Standardiseringsarbetet innebär ocksåatt kvaliteten på trädvårdsarbete höjs, sägerArne Mattsson.En vanlig uppgift för en arborist är kronglesning,ett exempel på begrepp som finnsmed i den nya standarden. Andra arbetsuppgifteromfattar att beskära träd, rådgivning,analys av ett träds status och att utvärderarisken att en död gren trillar ner från ettträd och hotar en cyklist eller gångtrafikant.Arbetet ska utföras skonsamt för trädet ochför omgivningen.De tjänster som arboristerna utför behöverklargöras, så att beställare och utförare talarsamma språk. Det handlar också om att iefterhand kunna kontrollera att man fått detman vill ha. Standarden riktar sig till alla somarbetar med upphandling, utbildning ellerutförande av professionell trädvård och tillpersoner som kommer i kontakt med trädvårdsfrågorinom exempelvis myndigheter.– Med den nya standarden kan det i framtidenbli enklare att förklara vad man villmed sina träd och få det utfört så som manhar beställt. qArborist kommer från detlatinska ordet för träd,arbor. Den nya standardenheter Trädvård – Termer ochdefinitioner, SS 990000.