invandring-och-morklaggning-karl-olov-arnstberg_gunnar-sandelin_2014-04-29

Debattören, som uttalat sig kritiskt om mångkultur, ochvars barn får höra klasskompisarna kalla deras mammaför rasist, etc.Frilansfotografen som för sin firmas ekonomi gör en idealiseradreportageserie om den mångkulturella skolan samtidigtsom han/hon för sina kolleger berättar att detta inte ären sann bild.En som känt på vad det innebär att gå emot strömmen är HelenaEdlund. Hon är präst i Svenska kyrkan och dessutom journalistmen till skillnad från sina kolleger har hon öppet vägrat att ta avståndfrån Sverigedemokraterna. Här är ett utdrag ur hennes berättelseom vad som hände efter att hon i Kyrkans Tidning skrivitett par relativt oskyldiga artiklar om Svenska kyrkans identitet.Där ställde hon bland annat frågan varför kyrkans företrädare intevågar stå för sin kristna tro i möten med islam. Bakgrunden varbland annat att församlingar anställt imamer för medlemmarnaspengar och att Svenska kyrkan valt att stryka delar av trosbekännelsenför att inte kränka muslimer.Det tog hus i helvete. Enligt diverse journalister, kyrkopolitiker och svenskkyrkligadignitärer så kränkte jag genom mina artiklar både islam och muslimer.Lustigt nog meddelade ingen muslim att han eller hon upplevde sigkränkt. Däremot var det tydligen fullständigt legio att kränka mig. Jag beskylldesi medier för att vara rasist, främlingsfientlig, bakåtsträvare, murbyggare,nazist, högerextremist och mer därtill. Vissa kolleger slutade hälsa. Enjournalist från Kyrkans Tidning ringde för att intervjua mig om vilket parti jagröstade på. Aldrig tidigare hade tidningen brytt sig om vilka röstsedlar debattörernastoppade i kuverten.I det tysta var dock reaktionen en helt annan. Jag fick hundratals mail, däralla utom två var positiva. Kommentarsfälten på nätet visade samma statistik.Blommor anlände från andra kristna kyrkor och församlingar. Kollegerringde och mailade och alla sa samma sak, ”tack för att du säger det här, jag99