invandring-och-morklaggning-karl-olov-arnstberg_gunnar-sandelin_2014-04-29

lister hade publicerat med kritisk udd riktad mot konsekvensernaav den omfattande invandringen. Det handlade om artiklar, reportageoch krönikor i pressen samt olika reportage i etern som skulleåterges med samma ord som de hade publicerats. Tanken var attskapa en slags motbild till den dagliga skönmålning som vi omgesmed. Från några frilansare fick vi ett omedelbart ja, men från flerajournalister som var anställda på eller knutna till redaktioner blevsvaret negativt, vilket omintetgjorde vårt projekt.Avslagen var genomgående baserade på rädsla: att hamna i onådhos chefer, i frysfacket, förlora jobbet eller mista uppdrag, d.v.s.sitt levebröd. En skribent förklarade att skulle någon av dennesöverordnade bara råka anse att något annat inslag i antologin andadesfrämlingsfientlighet eller kunde tolkas som ”storsvenskt” såvar det slut med uppdragen, trots ett frekvent och regelbundetsamarbete som sträckte sig långt tillbaks i tiden.Den politiskt korrekta repressionen har fått avsedd verkan utanatt ens behöva uttalas. Andas någon ”främlingsfientlig” eller ”rasistisk”aktiveras utfrysningsmekanismen. Att förskjutas ut ur gemenskapenskapar en primitiv fruktan hos nästan alla människor.Vi är ju flockdjur även om det kanske inte alltid är så vi vill se osssjälva.Oräkneliga är de mejl och brev som Gunnar Sandelin har fåttefter sin debattartikel i Dagens Nyheter 2008. I många av dem berättarmänniskor om sin rädsla för att säga vad de tycker och känner.Nedan ges några exempel på hur det osunda klimat, somknappast kan kallas för annat än totalitärt, påverkar folk:Reportern som inte vågar synas med Sandelin offentligt,som också måste maskera sina reportageförslag på redaktionenom han/hon vill vara kritisk.Journalisten som inte törs stå i en antologi tillsammansmed andra med en redan publicerad text, på grund avrädsla för att mista sina uppdrag.97