invandring-och-morklaggning-karl-olov-arnstberg_gunnar-sandelin_2014-04-29

klassamhället är utrotat säger svenskarna. För alla är medelklass, samförståndsandansfolkhem ... Men det är inte sant. Hela Fittja är en jävla underklass.73Under 1980-talet började det växa fram medborgarkategorier sominte alls var intresserade av att räknas till ”de goda” svenskarna.Mest uppmärksammade i massmedier blev de större städernasskinheads och nynazister. I Skåne växte Skånepartiet, som startades1979. Deras närradioprogram var öppet kritiska mot invandrareoch flyktingar. I 1985 års kommunalval erövrade de närmare12.000 röster i Malmö, vilket resulterade i fem ordinarie fullmäktigeplatseroch tre suppleanter. BSS dök upp som hemlig rasistiskorganisation i början av 80-talet och ägnade sig inledningsvis åtatt sprida flygblad och klistermärken. Så småningom sögs de upp ien politisk partibildning, Sverigedemokraterna, som skällde påden ineffektiva flyktingpolitiken och talade om behovet av attvärna om svensk kultur.I december 1989 ansåg regeringen att situationen gått över styr.Den socialdemokratiska regeringen misströstade och deklarerade1990 att det inte var möjligt att skapa ett samhälle utan etniskaeller andra konflikter. De fattade ett beslut som rent praktiskt innebaratt de facto-flyktingar (även kallat flyktingliknande skäl ochnumera skyddsbehövande) och krigsvägrare inte längre skulle beviljasasyl, ett beslut som dock den nya borgerliga regeringen tvåår senare rev upp.Politikerna talade om att det upprivna beslutet gav ”fel signaler”.Också konflikterna trappades upp. I den djupa lågkonjunkturenframstod den generösa flyktingpolitiken som orimlig.Tonläget hade onekligen förändrats sedan 1966, då ett pressmeddelandefrån inrikesdepartementet meddelade att ”nu ska vilösa alla invandrarfrågor”. Massmediernas roll var också en annan73 Sanna Grönlund: Gettona blir tyvärr jävligt trevliga. Tidskriften TLM nr 1-2 1992, s. 8.73