invandring-och-morklaggning-karl-olov-arnstberg_gunnar-sandelin_2014-04-29

invandring-och-morklaggning-karl-olov-arnstberg_gunnar-sandelin_2014-04-29 invandring-och-morklaggning-karl-olov-arnstberg_gunnar-sandelin_2014-04-29

10.07.2015 Views

mad serie program om konfliktfyllda kulturmöten och i början på1980-talet utbildades alla politiker och alla anställda i Södertäljekommun i invandrarkunskap. Ett sextiotal handledare specialutbildadesför att fostra kommunens 5.490 anställda. Det gällde nusom tidigare att lära dem inlevelsens perspektiv och bekämpa sinaegna fördomar. Det gjorde man bland annat genom att visa en seriediabilder från ”Resan till Turkiet”, en resa som tjänstemän ochkommunpolitiker gjort 1980 och som startade i de syrianska hembyarnaMidyat och Mardin och slutade på grönsakstorget i Södertälje.Men det fanns också andra sätt:När vi utbildade handledarna utsattes de genom rollspel för kulturkollisioner,de fick upptäcka att kultur handlar om att känna sig trygg. Att ha en identiteti ett samhälle där man känner lagar och regler. De fick uppleva hur detkänns att vara annorlunda, hur vilsen man är i ett sammanhang där de egnareglerna och lagarna inte längre gäller. 72Inbördeskriget i Libanon, det fundamentalistiska våldet i KhomeinisIran och kriget i Irak ledde till att också Sverige fick sina rännilarav den globala flyktingströmmen. När dessa flyktingar börjadeanlända i början av 1980-talet, så ökade spänningarna hastigti Sverige. På sätt och vis är det paradoxalt, därför att till skillnadfrån fallet med syrianerna, så handlade det nu om svårt förföljdaoch krigsskadade människor, som verkligen behövde en fristad.Emellertid, för svenskarna var det uppenbart att dessa människorinte bara var bärare av en annan religion, andra moralbegrepp,annan kvinnosyn och annan rättsuppfattning, utan också att deinte kom underifrån. Många av dem hade hög utbildning och tillhördeeliterna i sina hemländer. Inte så sällan hade de dessutompengar. Inte alla givetvis, förmodligen inte ens flertalet, men ändåtillräckligt många bland dem, uppträdde såväl krävande som miss-72 Birgitta Ornbrant: Möte med välfärdens byråkrater. Svenska myndigheters mottagande av enkristen minoritetsgrupp från Mellersta Östern. CEIFO-rapport nr 16, Liber 1981.70

tänksamt gentemot svenska myndigheter.Om det var den nya typen av asylsökande som spetsade till situationenär svårt att säga. Inte desto mindre skärptes kraven i mittenav 1980-talet. Vid ett tillfälle 1985 sade invandrarministern tilloch med att asylrätten endast gällde ”äkta” flyktingar och att inteens krig var ett tillräckligt skäl för att få asyl i Sverige. I detta varhon förmodligen hårdare än svensken i gemen, som nog ännutyckte det var berättigat för de värst utsatta flyktingarna att fåkomma till Sverige, undan från politisk förföljelse och krig.Emellertid visade sig sorteringen mellan äkta och falska flyktingar– eller politiska och ekonomiska flyktingar, som man ocksåuttryckte det – vara en närmast hopplös uppgift. Emellanåt avvisadesde mest behövande, samtidigt som andra släpptes in. Politikernalovade dessutom ständigt att väntetiderna skulle kortas,men det tycktes aldrig ske, utan flyktingar kunde bli sittandemycket länge i förläggningar.När samhället sedan inte heller på kommunal nivå klarade avflyktingmottagandet, minskade medborgarnas förtroende för myndigheternaoch missnöjet drabbade också flyktingarna. Främlingskapetaccentuerades. Många flyktingar representerade mycketfrämmande kulturer och religioner. Vad var det de tog med sig tillSverige egentligen? I synnerhet gällde främlingskapet och oronislam. Skulle Sverige fyllas med moskéer, beslöjade kvinnor,främmande musik, etniska tonårsgäng och män med utpräglademachoideal? Riskerade det ”upplysta och snälla” samhället attskjutas i sank i och med alla dessa främmande kulturer?Ändå, den nya organisation för flyktingmottagandet som bildades1985 rullade i Invandrarverkets regi på och 1986, för att väljaett år bland flera möjliga, så tog Sverige per capita emot flest flyktingari Europa.Världens eländeFör kritiker av svensk flyktinglagstiftning under senare delen av1980-talet framstod det som om politiken praktiskt taget var en71

tänksamt gentemot svenska myndigheter.Om det var den nya typen av asylsökande som spetsade till situationenär svårt att säga. Inte desto mindre skärptes kraven i mittenav 1980-talet. Vid ett tillfälle 1985 sade invandrarministern till<strong>och</strong> med att asylrätten endast gällde ”äkta” flyktingar <strong>och</strong> att inteens krig var ett tillräckligt skäl för att få asyl i Sverige. I detta varhon förmodligen hårdare än svensken i gemen, som nog ännutyckte det var berättigat för de värst utsatta flyktingarna att fåkomma till Sverige, undan från politisk förföljelse <strong>och</strong> krig.Emellertid visade sig sorteringen mellan äkta <strong>och</strong> falska flyktingar– eller politiska <strong>och</strong> ekonomiska flyktingar, som man ocksåuttryckte det – vara en närmast hopplös uppgift. Emellanåt avvisadesde mest behövande, samtidigt som andra släpptes in. Politikernalovade dessutom ständigt att väntetiderna skulle kortas,men det tycktes aldrig ske, utan flyktingar kunde bli sittandemycket länge i förläggningar.När samhället sedan inte heller på kommunal nivå klarade avflyktingmottagandet, minskade medborgarnas förtroende för myndigheterna<strong>och</strong> missnöjet drabbade också flyktingarna. Främlingskapetaccentuerades. Många flyktingar representerade mycketfrämmande kulturer <strong>och</strong> religioner. Vad var det de tog med sig tillSverige egentligen? I synnerhet gällde främlingskapet <strong>och</strong> oronislam. Skulle Sverige fyllas med moskéer, beslöjade kvinnor,främmande musik, etniska tonårsgäng <strong>och</strong> män med utpräglademachoideal? Riskerade det ”upplysta <strong>och</strong> snälla” samhället attskjutas i sank i <strong>och</strong> med alla dessa främmande kulturer?Ändå, den nya organisation för flyktingmottagandet som bildades1985 rullade i Invandrarverkets regi på <strong>och</strong> 1986, för att väljaett år bland flera möjliga, så tog Sverige per capita emot flest flyktingari Europa.Världens eländeFör kritiker av svensk flyktinglagstiftning under senare delen av1980-talet framstod det som om politiken praktiskt taget var en71

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!