invandring-och-morklaggning-karl-olov-arnstberg_gunnar-sandelin_2014-04-29
invandring-och-morklaggning-karl-olov-arnstberg_gunnar-sandelin_2014-04-29 invandring-och-morklaggning-karl-olov-arnstberg_gunnar-sandelin_2014-04-29
mad serie program om konfliktfyllda kulturmöten och i början på1980-talet utbildades alla politiker och alla anställda i Södertäljekommun i invandrarkunskap. Ett sextiotal handledare specialutbildadesför att fostra kommunens 5.490 anställda. Det gällde nusom tidigare att lära dem inlevelsens perspektiv och bekämpa sinaegna fördomar. Det gjorde man bland annat genom att visa en seriediabilder från ”Resan till Turkiet”, en resa som tjänstemän ochkommunpolitiker gjort 1980 och som startade i de syrianska hembyarnaMidyat och Mardin och slutade på grönsakstorget i Södertälje.Men det fanns också andra sätt:När vi utbildade handledarna utsattes de genom rollspel för kulturkollisioner,de fick upptäcka att kultur handlar om att känna sig trygg. Att ha en identiteti ett samhälle där man känner lagar och regler. De fick uppleva hur detkänns att vara annorlunda, hur vilsen man är i ett sammanhang där de egnareglerna och lagarna inte längre gäller. 72Inbördeskriget i Libanon, det fundamentalistiska våldet i KhomeinisIran och kriget i Irak ledde till att också Sverige fick sina rännilarav den globala flyktingströmmen. När dessa flyktingar börjadeanlända i början av 1980-talet, så ökade spänningarna hastigti Sverige. På sätt och vis är det paradoxalt, därför att till skillnadfrån fallet med syrianerna, så handlade det nu om svårt förföljdaoch krigsskadade människor, som verkligen behövde en fristad.Emellertid, för svenskarna var det uppenbart att dessa människorinte bara var bärare av en annan religion, andra moralbegrepp,annan kvinnosyn och annan rättsuppfattning, utan också att deinte kom underifrån. Många av dem hade hög utbildning och tillhördeeliterna i sina hemländer. Inte så sällan hade de dessutompengar. Inte alla givetvis, förmodligen inte ens flertalet, men ändåtillräckligt många bland dem, uppträdde såväl krävande som miss-72 Birgitta Ornbrant: Möte med välfärdens byråkrater. Svenska myndigheters mottagande av enkristen minoritetsgrupp från Mellersta Östern. CEIFO-rapport nr 16, Liber 1981.70
tänksamt gentemot svenska myndigheter.Om det var den nya typen av asylsökande som spetsade till situationenär svårt att säga. Inte desto mindre skärptes kraven i mittenav 1980-talet. Vid ett tillfälle 1985 sade invandrarministern tilloch med att asylrätten endast gällde ”äkta” flyktingar och att inteens krig var ett tillräckligt skäl för att få asyl i Sverige. I detta varhon förmodligen hårdare än svensken i gemen, som nog ännutyckte det var berättigat för de värst utsatta flyktingarna att fåkomma till Sverige, undan från politisk förföljelse och krig.Emellertid visade sig sorteringen mellan äkta och falska flyktingar– eller politiska och ekonomiska flyktingar, som man ocksåuttryckte det – vara en närmast hopplös uppgift. Emellanåt avvisadesde mest behövande, samtidigt som andra släpptes in. Politikernalovade dessutom ständigt att väntetiderna skulle kortas,men det tycktes aldrig ske, utan flyktingar kunde bli sittandemycket länge i förläggningar.När samhället sedan inte heller på kommunal nivå klarade avflyktingmottagandet, minskade medborgarnas förtroende för myndigheternaoch missnöjet drabbade också flyktingarna. Främlingskapetaccentuerades. Många flyktingar representerade mycketfrämmande kulturer och religioner. Vad var det de tog med sig tillSverige egentligen? I synnerhet gällde främlingskapet och oronislam. Skulle Sverige fyllas med moskéer, beslöjade kvinnor,främmande musik, etniska tonårsgäng och män med utpräglademachoideal? Riskerade det ”upplysta och snälla” samhället attskjutas i sank i och med alla dessa främmande kulturer?Ändå, den nya organisation för flyktingmottagandet som bildades1985 rullade i Invandrarverkets regi på och 1986, för att väljaett år bland flera möjliga, så tog Sverige per capita emot flest flyktingari Europa.Världens eländeFör kritiker av svensk flyktinglagstiftning under senare delen av1980-talet framstod det som om politiken praktiskt taget var en71
- Page 20 and 21: Dom vill till Sverige”Dom vill EU
- Page 22 and 23: 2013 ansökte 3.800 så kallade ens
- Page 24 and 25: ningar Dagens Nyheter, Göteborgs-P
- Page 26 and 27: 4 procent lyckats få ett riktigt a
- Page 28 and 29: ler för nyetablerade relationer. O
- Page 30 and 31: - Vad är ditt svar till dem?- Att
- Page 32 and 33: somalier som kommer till Sverige ha
- Page 34 and 35: mottagarlandet i Europa - Storbrita
- Page 36 and 37: - De är början på den nedgång v
- Page 38 and 39: Att 500 miljoner indier varje dag i
- Page 40 and 41: Man kallar regelmässigt alla asyls
- Page 42 and 43: terst privilegierad situation att v
- Page 44 and 45: mäktiga finansfamiljer. Där finns
- Page 46 and 47: det han kastade tacksamma blickar m
- Page 48 and 49: politikern Björn Shaerström samma
- Page 50 and 51: sydafrikanska varor osv. Principen
- Page 52 and 53: informera om islamofobi - vid sidan
- Page 54 and 55: Naturligtvis blev det debatt kring
- Page 56 and 57: ekämpa den onda rasismen. På hemm
- Page 58 and 59: med samverkansprojekt. Som en effek
- Page 60 and 61: - Linnea, säg inget, då kommer du
- Page 62 and 63: Jag har varit arbetslös ett halvå
- Page 64: tiska röster bland folket.Men oerh
- Page 67 and 68: ler, den växande arbetslösheten t
- Page 69: En generös flyktingpolitik är ett
- Page 73 and 74: klassamhället är utrotat säger s
- Page 75 and 76: demokratiska invandrarminister Maj-
- Page 77 and 78: Nu sitter zigenarna på gräset uta
- Page 79 and 80: som man själv som att spy förakt
- Page 81 and 82: främlingsfientlig svans, men lejon
- Page 83 and 84: lingsfientliga ideal är inte konce
- Page 85 and 86: uppvigling, till dem som anser att
- Page 87 and 88: des till sjukhus. På platsen fanns
- Page 89 and 90: mycket sämre villkor utan att reag
- Page 91 and 92: ker att diskutera vidden av invandr
- Page 93 and 94: sport. Informationen måste vinklas
- Page 95 and 96: Dom flesta journalister idag undanh
- Page 97 and 98: lister hade publicerat med kritisk
- Page 99 and 100: Debattören, som uttalat sig kritis
- Page 101 and 102: De vände på sakfrågan. Vad som b
- Page 103 and 104: verka som konstnär. Så hur skall
- Page 105 and 106: InvandringsstatistikHur många har
- Page 107 and 108: Diagrammet baseras på material fr
- Page 109 and 110: ursprungslandet, följt av Somalia.
- Page 111 and 112: I ovanstående diagram redovisas in
- Page 113 and 114: stanna under 30 år, i stället har
- Page 115 and 116: höriginvandringen är den största
- Page 117 and 118: Dagens Nyheter rapporterar att denn
- Page 119 and 120: vare sig är ensamkommande, minder
tänksamt gentemot svenska myndigheter.Om det var den nya typen av asylsökande som spetsade till situationenär svårt att säga. Inte desto mindre skärptes kraven i mittenav 1980-talet. Vid ett tillfälle 1985 sade invandrarministern till<strong>och</strong> med att asylrätten endast gällde ”äkta” flyktingar <strong>och</strong> att inteens krig var ett tillräckligt skäl för att få asyl i Sverige. I detta varhon förmodligen hårdare än svensken i gemen, som nog ännutyckte det var berättigat för de värst utsatta flyktingarna att fåkomma till Sverige, undan från politisk förföljelse <strong>och</strong> krig.Emellertid visade sig sorteringen mellan äkta <strong>och</strong> falska flyktingar– eller politiska <strong>och</strong> ekonomiska flyktingar, som man ocksåuttryckte det – vara en närmast hopplös uppgift. Emellanåt avvisadesde mest behövande, samtidigt som andra släpptes in. Politikernalovade dessutom ständigt att väntetiderna skulle kortas,men det tycktes aldrig ske, utan flyktingar kunde bli sittandemycket länge i förläggningar.När samhället sedan inte heller på kommunal nivå klarade avflyktingmottagandet, minskade medborgarnas förtroende för myndigheterna<strong>och</strong> missnöjet drabbade också flyktingarna. Främlingskapetaccentuerades. Många flyktingar representerade mycketfrämmande kulturer <strong>och</strong> religioner. Vad var det de tog med sig tillSverige egentligen? I synnerhet gällde främlingskapet <strong>och</strong> oronislam. Skulle Sverige fyllas med moskéer, beslöjade kvinnor,främmande musik, etniska tonårsgäng <strong>och</strong> män med utpräglademachoideal? Riskerade det ”upplysta <strong>och</strong> snälla” samhället attskjutas i sank i <strong>och</strong> med alla dessa främmande kulturer?Ändå, den nya organisation för flyktingmottagandet som bildades1985 rullade i Invandrarverkets regi på <strong>och</strong> 1986, för att väljaett år bland flera möjliga, så tog Sverige per capita emot flest flyktingari Europa.Världens eländeFör kritiker av svensk flyktinglagstiftning under senare delen av1980-talet framstod det som om politiken praktiskt taget var en71